Handeksem är en sjukdom med hög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handeksem är en sjukdom med hög"

Transkript

1 Handeksem en folks SAMMANFATTNING Handeksem förekommer hos omkring 10% av befolkningen i arbetsför ålder. Prevalensen är högst hos unga kvinnor. Debuten sker ofta tidigt i livet och prognosen är ogynnsam, med risk för kronisk utveckling. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Ofta samverkar flera faktorer till uppkomsten av handeksem. En viktig riskfaktor är exponering för hudirriterande ämnen, i synnerhet våtexponering, som är vanligt i många yrken, t ex frisör, kock, bagare, städare och många vårdyrken. Kontaktallergi är en annan riskfaktor. Personer som har haft atopiskt eksem har en 2 3 gånger ökad risk att utveckla handeksem. Även andra egenskaper hos individen har sannolikt betydelse. Handeksem kan påverka välbefinnande och arbetsförmåga. Ett snabbt omhändertagande är gynnsamt för prognosen och utredning hos hudspecialist med epikutantest bör göras frikostigt. Det är angeläget att patienten blir förtrogen med sin sjukdom och finner dagliga rutiner för behandling och för att reducera hudskadande exponering. BIRGITTA MEDING docent, Enheten för arbets- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, Stockholm. kontaktadress: Birgitta Meding Enheten för arbets- och miljödermatologi Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska institutet Norrbacka, 3 tr SE Stockholm birgitta meding, Karolinska institutet, Stockholm Handeksem är en sjukdom med hög prevalens och är mest frekvent hos unga vuxna. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Händerna är våra viktigaste arbetsredskap och de utsätts för exponering i många verksamheter. När händerna inte fungerar på ett normalt sätt påverkas både arbetsförmåga och välbefinnande. Förekomst Ett aktuellt handeksem, definierat som handeksem vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, förekommer hos cirka 10% av den vuxna befolkningen i yrkesverksam ålder (1). Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män och vanligare hos yngre individer jämfört med äldre, se figur 1. Resultat från flera stora svenska studier och även från folkhälsoenkäter och miljöhälsoenkäter under senare år ger en likartad bild vad gäller förekomst av handeksem. En jämförelse över tid har gjorts i en enkätbaserad studie (2). Man fann att 1-årsprevalensen av handeksem i befolkningen i Göteborg minskade från 11,8% till 9,7% vid undersökningar utförda med samma metodik åren 1983 och En lägre sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden vid det senare mättillfället angavs som en trolig förklaring till den lägre prevalensen och indikerar att hudexponeringen i arbetet är viktig för uppkomsten av handeksem. Handeksemdebuten sker överraskande ofta i unga år (3). I en svensk studie fann man att 1-årsprevalensen av handeksem hos gymnasieelever i åldrarna år var 10% (4) och hos danska skolungdomar i åldern år var 1-årsprevalensen 7,3% (5). Tidig debut av handeksem vid atopiskt eksem kan vara orsaken ibland, men förklarar långt ifrån alla fall. Endast en mindre andel av personer med handeksem har kontinuerliga symptom, hos de flesta har sjukdomen ett fluktuerande förlopp med perioder av symptomfrihet eller åtminstone förbättring (6). Det är vanligt med säsongsvariation. De flesta patienter blir förbättrade på sommaren, men det finns också handeksem som försämras på sommaren, i synnerhet sådana fall där vesikler dominerar den kliniska bilden. Långtidsprognosen vid handeksem har studerats. I ett svenskt populationsbaserat handeksemmaterial gjordes en uppföljning med enkät efter 15 år (7). 44% hade fortfarande aktiv eksemsjukdom vid tiden för uppföljningen. 66% hade haft symptom under någon period av uppföljningstiden. De flesta upplevde dock en förbättring, vilket kan tyda på att man med tiden lär sig hantera sin sjukdom och på en anpassning till ett liv med handeksem. I selekterade material finner man ytterligare sämre prognos. Av personer som anmält hudsjukdom som arbetsskada uppgav 70% fortfarande aktiva besvär vid en 12-årsuppföljning (8). I en dansk studie fann man att 1 år efter arbetsskadeanmälan av handeksem hade 25% fortfarande svåra besvär, 41% var förbättrade och 34% hade måttliga eller lättare besvär (9). Handeksem är således en sjukdom med hög risk för utveckling till ett kroniskt tillstånd, vilket man bör ha i åtanke vid handläggning av patienter. I en dansk studie från 2009 har en uppföljning gjorts av handeksempatienter 6 månader efter första besöket hos hudspecialist (10). Svårighetsgraden av handeksemet skattades av patienterna vid baseline och vid uppföljningen med hjälp av en enkät och en tidigare validerad fotografisk guide. Medianen av patientfördröjning, definierad som tiden från debut av symptom till första besöket hos allmänläkare, var 3 månader. Medianen för sjukvårdsfördröjning, definierad som tiden från första besöket hos allmänlä- 36 allergi i prakxsis 1/2010

2 jukdom med dålig prognos Det är vanligt att flera orsaker samverkar till uppkomsten av handeksem. Den viktigaste externa riskfaktorn är sannolikt hudirriterande exponering, i synnerhet våtexponering. foto: colourbox.com kare till första besöket hos hudspecialist, var också 3 månader. I en logistisk regressionsmodell ökade odds ratio för en dålig prognos med faktorn 1,11 (95% konfidensintervall (KI) 1,02 1,21) per månad av patientfördröjning och 1,05 (95% KI 1,00 1,10) per månad av sjukvårdsfördröjning. Författarna drar slutsatsen att det föreligger ett samband mellan dålig prognos vid handeksem och ett fördröjt omhändertagande i vården. Konsekvenser vid handeksem En kronisk sjukdom som handeksem medför givetvis behov av sjukvård. Studier visar att 65 70% av personer med handeksem besöker läkare åtminstone vid något tillfälle (6, 11). I vissa typer av arbeten kan ett besvärligt handeksem påverka arbetsförmågan. I vilken utsträckning sjukskrivning blir aktuell beror givetvis på förhållanden på arbetsmarknaden och regler i sjukvårdsförsäkringen. I en äldre populationsbaserad svensk handeksemstudie uppgav drygt 20% att de någon gång varit sjukskriva under minst 7 dagar för sitt handeksem (6). I senare studier finner man mindre andel sjukskrivna. Ibland blir arbetsbyte aktuellt, t ex i yrken som frisör, kock, kallskänka, bagare, städare. I populationsbaserade studier från Sverige och Danmark har arbetsbyte på grund av handeksem rapporterats av 8% (6, 11). Vid en långtidsuppföljning av personer som anmält hudsjukdom som arbetsskada uppgav 82% att sjukdomen medfört någon form av förändring av arbetssituationen (8). Som vid andra kroniska sjukdomar ser man att livskvaliteten påverkas hos personer med handeksem. Redan innan begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) var etablerat tillfrågades i en studie personer med handeksem om sina upplevelser av sjukdomen (6). Inverkan rapporterades i hög frekvens på dagliga aktiviteter både i arbetet och på fritiden, sömn, humör och sociala kontakter. Ett flertal studier av HRQoL vid handeksem har publicerats (12 14). Man har funnit en inverkan på HRQoL vid handeksem av samma storleksordning som vid t ex astma (14), med inverkan på både funktion och upplevande. Flera samverkande orsaker Det är vanligt att flera orsaker samverkar till uppkomsten av handeksem. Man finner t ex ofta att det förekommer exponering både för hudirriterande ämnen och kontaktallergen samtidigt. Dessutom är egenskaper hos individen av betydelse. Den viktigaste externa riskfaktorn är sannolikt hudirriterande exponering, i synnerhet våtexponering, som är vanligt i många arbetssituationer men också på fritiden, t ex vid hushållsarbete och skötsel av små barn. Omfattningen av vattenexponering för händerna i arbetet har studerats i befolkningen i Stockholm (15). 19% rapporterade vattenexponering mer än 1 /2 tim per dag eller mer än 10 gånger per dag. Vattenexponering var vanligare hos kvinnor än hos män och yngre uppgav mer exponering än äldre. Även i samma yrken var kvinnor mer exponerade än män, vilket s allergi i prakxsis 1/

3 % % tyder på att arbetsuppgifterna inte är de samma för kvinnor och män. Fritidsexponering för vatten har rapporterats i en annan studie och resultaten tyder på att även denna är omfattande (16). Anmärkningsvärt är att hög exponering på arbetet förefaller att samvariera med hög exponering på fritiden. Det finns endast ett fåtal studier publicerade där förekomst av handeksem har studerats i relation till kontaktallergi i allmänbefolkningen (17, 18). Att genomföra epikutantest av stora urval från befolkningen innebär praktiska svårigheter och höga kostnader. Kontaktallergi hos handeksempatienter har däremot beskrivits i mängder av publikationer och observeras frekvent i den kliniska vardagen på varje hudmottagning. En två- till trefaldig riskökning för handeksem hos personer som haft atopiskt eksem är väl dokumenterad i flera stora studier (2, 3, 5, 19). I danska epidemiologiska studier på tvillingar tyder resultaten på att även andra genetiska faktorer kan medföra ökad risk för handeksem (18, 20). Filaggringenen är viktig för normal utveckling av hudbarriären. Man har funnit defekter, s.k. nollmutationer, avseende filaggringenen hos omkring hälften av personer med måttligt till svårt atopiskt eksem (21, 22). I en framtid kan troligen genetiska tester ge ledning när det gäller prognosbedömning vid handeksem och kanske även för terapi (23). Det finns inga hållpunkter för att kvinnor skulle ha mer ömtålig hud än män, experimentella studier har gjorts. Skillnaderna mellan könen avseende förekomst av handeksem tillskrivs väsentligen skillnader rörande hudexponering, i synnerhet anses den större omfattningen av våtexponering hos kvinnor vara orsak. En större andel vattenexponerade kvinnor bekräftades också i den populationsbaserade svenska studien (15). Även den högre prevalensen av handeksem hos unga har sannolikt samband med mer våtexponering under de första åren i yrkeslivet, som ofta innebär mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Olika typer av handeksem Man ser ofta att handeksem delas in i olika typer baserade på diagnoser såsom allergiskt kontakteksem, irritationseksem, atopiskt handeksem, hyperkeratotiskt handeksem, nummulärt eksem, vesikulos m. fl. Det kan sannolikt vara av värde vid den kliniska handläggningen att tänka sig en sådan indelning för att kunna rikta rådgivningen till patienten. Ur vetenskaplig synvinkel är det dock svårt att skapa tillräckligt stringenta kriterier för en sådan indelning. I praktiken är det vanligt att flera faktorer samverkar vid uppkomsten av ett handeksem. Ett illustrerande exempel kan vara följande: handeksem hos en frisör med frekvent våtexponering, kontaktallergi för parfymämnen och atopiskt eksem i anamnesen. Vilken är den korrekta handeksemdiagnosen i detta fall? figur 1. 1-årsprevalens av handeksem i relation till ålder och kön (n=25778). Data från nationella miljöhälsoenkäten 2007 (1). Män Kvinnor Ålder Ålder Män Kvinnor Sannolikt har både hudirritation, kontaktallergi och atopisk konstitution bidragit till utvecklingen av handeksemet. Morfologin kan variera vid handeksem men kan inte heller med tillräcklig stringens ligga till grund för specifika diagnoser. Man ser för övrigt att morfologin över tid ofta varierar hos en och samma patient. Andra hudsjukdomar lokaliserade till händerna kan ibland innebära differentialdiagnostiska problem, t ex psoriasis, pustulosis palmoplantaris och svampinfektioner. Utredning och behandling vid handeksem Det finns inga evidensbaserade guidelines utarbetade för handläggning och behandling av handeksem. En genomgång av vetenskapliga artiklar om behandling av handeksem gjordes 2004 av EDEN (the European Dermato-Epidemiology Network) (24). Denna visade att det fanns en brist på välgjorda, tillräckligt stora behandlingsstudier. En grupp brittiska dermatologer publicerade 2009 ett «consensus statement» avseende handläggning av kroniskt handeksem (25). Vid handläggning av handeksempatienter är anamnesen av stor vikt. Den ska innefatta frågor om atopisk konstitution och om hudexponering i arbetet och på fritiden. Vid alla typer av handeksem är det väsentligt att reducera exponeringen, vilket i praktiken som regel innebär att våtexponeringen ska minskas. Det är viktigt att patienten blir uppmärksam på sambandet mellan exponering och handeksem. Långt ifrån alla patienter inser detta intuitivt då det rör sig om förlopp över timmar/dagar, där samband inte alltid upplevs som självklart. Det är också viktigt att påpeka för handeksempatienten att det inte finns någon botande terapi. Läkningen av ett handeksem är till stor del beroende av en långvarig och tålmodig strategi hos patienten. Vid svårt eksem redan från debuten bör handeksempatienten remitteras till hudspecialist, även vid dåligt terapisvar på kortisonkrämer, längre sjukskrivning och misstanke om arbetsrelation. Vid utredning av handeksem bör en epikutantest hos hudspecialist göras frikostigt. Test med standardserie visar om kontaktallergi föreligger mot de vanligast förekommande allergenen. Patienten kan genom testen få information om vad som underhåller och kanske orsakar hand- 38 allergi i prakxsis 1/2010

4 eksemet. Patienter verksamma i arbetsmiljöer med omfattande kemisk exponering bör remitteras till yrkesdermatologisk mottagning. Där kan en mer omfattande epikutantestutredning göras med test av patientens eget material från arbetsplatsen. Mjukgörande hudkrämer ska utgöra basen i behandlingen. Här är det viktigt att ta hänsyn till patientens preferenser. En hudkräm ska av patienten upplevas som kosmetiskt acceptabel för att bli använd. Vissa individer vill ha fuktkrämer medan andra trivs bäst med fetare beredningar. Att använda en fuktkräm på dagen och en fetare kräm eller salva till natten tycker många fungerar bra. Nyttan av skyddskrämer/barriärkrämer är begränsad. Traditionen för sådan behandling varierar på olika håll i världen. En god effekt av att använda skyddskräm vid extremt smutsiga arbeten är att rengöring av huden då kan ske med skonsammare rengöringsmedel. Det har visat sig att skyddskräm ibland kan accepteras bättre än handkräm på arbetsplatser med manlig dominans. Att använda skyddshandskar av plast, gärna med en bomullsvante under, är i många situationer ett effektivt sätt att skydda huden mot exponering. Lokalbehandling med kortisonkrämer är stöttepelaren vid farmakologisk behandling av handeksem (26). Vanligen behövs en grupp 3-steroid, i synnerhet vid behandling av eksem lokaliserade volart, där hornlagret är tjockare. Behandlingen bör pågå dagligen under två till tre veckor och därefter trappas ned. Underhållsbehandling ett par gånger i veckan under ett par månader brukar rekommenderas. Som alternativ lokalbehandling har calcineurinhämmaren takrolimus provats. Man fann i en studie att effekten på handeksem var jämförbar med den av mometasonfuroat (27). Behandling i perioder med takrolimus kan möjligen vara ett alternativ vid svåra handeksem för att minska risken för hudatrofi av stora doser kortison, men kan medföra andra biverkningar. Ljusbehandling är ett alternativ som används ibland vid handeksem (26). Vanligen ger man behandling med UVB, men även PUVA, (psoralen doserat oralt eller som handbad + UVA) används. Ett annat alternativ är behandling med mjukröntgen (gränsstrålar), s.k. Buckybehandling. Vid svårt eksem redan från debuten bör handeksempatienten remitteras till hudspecialist. foto: institutet för miljömedicin, karolinska institutet. Peroral behandling med prednisolon mg i nedtrappande dos kan ibland vara effektivt för att bryta ett ogynnsamt förlopp vid svåra handeksem, men man ser tyvärr ibland att eksemet snabbt recidiverar när behandlingen avslutas. Andra behandlingsalternativ som har provats vid handeksem är cyklosporin, azatioprin och metotrexat, behandlingar som ska handläggas av hudspecialist. Ett alternativ som har tillkommit på senare tid är peroral behandling med alitretionin som har godkänts som licenspreparat i Sverige för förskrivning av hudspecialist. Indikationen är svårt kroniskt handeksem som inte har svarat på gängse eksembehandling med lokala steroider. Erfarenheterna från en stor multicenterstudie har varit positiva (28) och även från en uppföljningsstudie, där recidiv av handeksem har behandlats (29). Handeksem är således en vanlig sjukdom med tidig debut och påtaglig risk för kronisk utveckling. Sjukdomen kan påverka välbefinnande och arbetsförmåga. Ett snabbt omhändertagande är gynnsamt för prognosen och utredning hos hudspecialist med epikutantest bör göras frikostigt. Det är angeläget att patienten blir förtrogen med sin sjukdom och finner dagliga rutiner för behandling och för att reducera hudskadande exponering. Referenser 1. Miljöhälsorapport Socialstyrelsen, Karolinska institutet. ISBN Meding B, Järvholm B. Hand eczema in Swedish adults changes in prevalence between 1983 and J Invest Dermatol 2002; 118: Meding B, Järvholm B. Incidence of hand eczema a population-based retrospective study. J Invest Dermatol 2004; 122: Yngveson M, Svensson Å, Isacsson A. Prevalence of self-reported hand dermatosis in upper secondary school pupils. Acta Derm Venereol 1998; 78: Mortz CG, Lauritsen JM, Bindslev-Jensen C, Andersen KE. Prevalence of atopic dermatitis, asthma, allergic rhinitis, and hand and contact dermatitis in adolescents. The Odense adolescence cohort study on atopic diseases and dermatitis. Br J Dermatol 2001; 144: Meding B, Swanbeck G. Consequences of having hand eczema. Contact Dermatitis 1990; 23: Meding B, Wrangsjö K, Järvholm B. Fiften-years follow-up of hand eczema: persistence and consequences. Br J Dermatol 2005; 152: s allergi i prakxsis 1/

5 8. Meding B, Lantto R, Lindahl G et al. Occupational skin disease in Sweden a 12-year follow-up. Contact Dermatitis 2005; 53: Skoet Cvetkovski R, Zachariae R, Jensen H et al. Prognosis of occupational hand eczema. A follow-up study. Arch Dermatol 2006; 142: Hald M, Agner T, Blands J, Johansen JD. Delay in medical attention to hand eczema: a follow-up study. Br J Dermatol 2009; 161: Lerbaek A, Kyvik KO, Ravn H et al. Incidence of hand eczema in a population-based twin cohort: genetic and environmental risk factors. Br J Dermatol 2007; 157: Skoet R, Zachariae R, Agner T. Contact dermatitis and quality of life: a structured review of the literature. Br J Dermatol 2003; 149: Both H, Essink-Bot ML, Busschbach J, Nijsten T. Critical review of generic and dermatology-specific healthrelated quality of life instruments. J Invest Dermatol 2007; 127: Moberg C, Alderling M, Meding B. Hand eczema and quality of life: a populationbased study. Br J Dermatol 2009; 161: Anveden I, Alderling M, Järvholm B et al. Occupational skin exposure to water a population-based study. Br J Dermatol 2009; 160: Anveden I, Wrangsjö K, Järvholm B, Meding B. Self-reported skin exposure a population-based study. Contact Dermatitis 2006; 54: Nielsen NH, Linneberg A, Menné T et al. The association between contact allergy and hand eczema in 2 cross-sectional surveys 8 years apart. The Copenhagen allergy study. Contact Dermatitis 2002; 46: Bryld LE, Hindsberger C, Kyvik KO et al. Risk factors influencing the development of hand eczema in a population-based twin sample. Br J Dermatol 2003; 149: Rystedt I. Long term follow-up in atopic dermatitis. Acta Derm Venereol Suppl (Stockh) 1985; 114: Lerbaek A, Kyvik KO, Mortensen J et al. Heritability of hand eczema is not explained by comorbidity with atopic dermatitis. J Invest Dermatol 2007; 127: Palmer CN, Irvine AD, Terron-Kwiatkowski A et al. Common loss-of-function variants of the epidermal barrier protein filaggrin are a major predisposing factor for atopic dermatitis. Nat Genet 2006; 38: Brown SJ, McLean WH. Eczema genetics: current state of knowledge and future goals. J Invest Dermatol 2009; 129: Kezik S, Visser MJ, Verberk MM. Individual susceptibility to occupational contact dermatitis. Ind Health 2009; 47: van Coevorden AM, Coenraads PJ, Svensson Å et al. Overview of studies of treatment for hand eczema the EDEN hand eczema survey. Br J Dermatol 2004; 151: English J, Aldridge R, Gawkrodger DJ et al. Consensus statement on the management of chronic hand eczema. Clin Exp Dermatol 2009; 34: Veien NK, Menné T. Treatment of hand eczema. Skin Therapy Letter 2003; 8:(5): Schnopp C, Remling R, Möhrenschlager M et al. Topical tacrolimus (FK506) and mometasone furoate in treatment of dyshidrotic palmar eczema: A randomized, observer-blinded trial. J Am Acad Dermatol 2002; 46: Ruzicka T, Lynde CW, Jemec GBE et al. Efficacy and safety of oral alitretinoin (9-cis retinoic acid) in patients with severe chronic hand eczema refractory to topical corticosteroids: results of a randomized, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Br J Dermatol 2008; 158: Bissonnette R, Worm M, Gerlach B et al. Successful retreatment with alitretionin in patients with relapsed chronic hand eczema. Br J Dermatol 2010; 162: l

Handeksem. Kunskapsöversikt. förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen.

Handeksem. Kunskapsöversikt. förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen. Handeksem förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen Kunskapsöversikt Rapport 2012:8 Kunskapsöversikt Handeksem förekomst, risker och förebyggande

Läs mer

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation Eksem DermaSilk lindrar eksem och klåda 1 Patientinformation Lindrar eksem och klåda på en Upp till 90 % av alla eksem är infekterade av bakterier och svampar. Infektionerna ökar klådan och försvårar läkningen.

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna När det gäller vissa hudsjukdomar har det kommit många nyheter för ickespecialisten

Läs mer

Nya rön om atopiskt eksem

Nya rön om atopiskt eksem Nya rön om atopiskt eksem Anita Remitz och Sakari Reitamo Atopiskt eksem är den vanligaste hudsjukdomen i Finland. Hudens barriärfunktion är försämrad och det leder till eksem och möjligen till sensibilisering

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Eksem och hudallergi av jobbet?

Eksem och hudallergi av jobbet? Eksem och hudallergi av jobbet? Akta huden om eksem, allergi och hudirritation Du riskerar att få eksem om du kommer i kontakt med hudirriterande och allergiframkallande ämnen. Den som får kontakteksem

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

D. Utredning och behandling 6. Eksem hos barn och ungdomar

D. Utredning och behandling 6. Eksem hos barn och ungdomar Symbolen indikerar att det finns bild som illustrerar texten Alla bilder finns samlade i en pdf-fil. Definition: Diagnos: Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom Diagnosen

Läs mer

Behandling av atopiskt eksem

Behandling av atopiskt eksem Behandling av atopiskt eksem Sammanfattning Atopiskt eksem (AE) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda i huden. Vissa faktorer kan förvärra besvären vid atopiskt eksem, till exempel

Läs mer

MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter

MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter Till Projektets finansiärer och övriga intressenter Hudeffekter vid exponering för hydrauloljor - Rapport av fas 1 och 2 i FUD-projektet Hydraulvätskors

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST?

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST? FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST? ALEXANDRA PAPADOPOULOU AlexandraPapadopoulou@feelgood.se Handledare: CECILIA SVEDMAN, Yrkes och Miljödermatologiska Avdelning,

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling

EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling www.asta.org.se EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling På uppdrag av Astma, Allergi och KOL-sjuksköterskeföreningen 2014 TEXT SUSANNE LUNDIN, Stockholm THERESE STERNER, Lund GRANSKAD AV CARL-FREDRIK WAHLGREN,

Läs mer

Eksem. Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014. Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se

Eksem. Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014. Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se Eksem Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014 Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se Granskad av: Carl-Fredrik Wahlgren, Karolinska Institutet Nathalia Ballardini,

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Studiematerial till filmerna. Eksem vanligare än du tror!

Studiematerial till filmerna. Eksem vanligare än du tror! Studiematerial till filmerna Eksem vanligare än du tror! Innehåll Inledning...3 Till dig som ska delta i studiecirkeln...4 Så här arbetar vi studiecirkeln...5 Film 1. Vad är eksem?...8 Film 2. Behandlingsmetoder...9

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård

Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård Allergiförebyggande hår- och hudvård för den medvetna familjen utan konserveringsmedel och utan parfym. - alltid en mildare lösning Konserveringsmedel

Läs mer

Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation

Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Välj rätt yrke undvik astma och eksem

Välj rätt yrke undvik astma och eksem Välj rätt yrke undvik astma och eksem Centrum för Arbets- och miljömedicin Norrbacka, 171 76 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se slso.sll/camm folkhalsoguiden.se När man ska välja yrke och gymnasieprogram

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdom

Långvarig smärta hos barn och ungdom Långvarig smärta hos barn och ungdom Beskrivning av nuläge, resurser och organisatoriska behov Officiellt dokument för Arbetsgruppen för Återkommande Smärta hos Barn inom Svensk Barnsmärtförening (våren

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Hudsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för hudsjukdomar. Avsnittet omfattar

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Behovsanalys hudsjukdomar

Behovsanalys hudsjukdomar 1 Behovsanalys hudsjukdomar Inledning Vården och behandlingen i samband med hudsjukdom har kraftigt förändrats över tid. Nya behandlingsmetoder har avsevärt förbättrat livskvaliteten för många patienter.

Läs mer

Läderhuden består först och främst av bindväv. Den minskar med åldern vilket gör huden tunnare, mindre elastisk och rynkig.

Läderhuden består först och främst av bindväv. Den minskar med åldern vilket gör huden tunnare, mindre elastisk och rynkig. Fakta om huden Huden är kroppens största organ. Huden förnyas och förändras hela tiden och deltar i flera livsviktiga processer. Vår hud är en mycket sinnrik konstruktion. Den är vattenavvisande, men släpper

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Atopi och atopisk dermatit 2010-03-26

Atopi och atopisk dermatit 2010-03-26 Atopiskt eksem Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm avd UMAS Eksem- kommer från grekiskan; ek-ut-+zeein-koka Samlingsnamn på ej smittsamma, oftast långvariga, ytliga hudretningar av olika orsaker

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R Författare till informationsskriften är P-G Larsson överläkare vid kvinnokliniken på Kärnsjukhuset i Skövde. Han har under

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Vad är det? Vad beror det på? Växer det bort? Finns bra behandling? Atopiskt eksem

Vad är det? Vad beror det på? Växer det bort? Finns bra behandling? Atopiskt eksem Vad är det? Vad beror det på? Växer det bort? Finns bra behandling? Atopiskt eksem Eskil Nilsson GlaxoSmithKline AB och författaren. Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg. Illustrationer:

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Svampinfektioner i huden

Svampinfektioner i huden Svampinfektioner i huden Lena Holm, Hudkliniken, Sophiahemmet Hudsjukdomar i primärvårdens vardag 2014-10-15 Svampinfektioner i huden Jästsvampar (Candida, Pityrosporum species (Malassezia), m.fl.) Trådsvampar

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation

Livsstilsförändring, livskris, omorganisation Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel Patientinformation Behandling av atopiskt eksem med Elidel Du har fått Elidel förskrivet för behandling av atopiskt eksem. I denna informationsbroschyr

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Fakta om Palmoplantar pustolus PPP Palmoplantar pustulos, PPP, är en sjukdom som yttrar sig som blåsor på handflator och fotsulor. Man insjuknar vanligen i 30 50 års ålder men undantag finns. PPP är vanligare

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning EU RMP alitretinoin v8 maj 2014 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst I telefon- och e-postundersökningar bland vuxna i Nord- och Centraleuropa uppgav 6

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Iholiitto ry. Atopisk eksem

Iholiitto ry. Atopisk eksem Iholiitto ry Atopisk eksem Innehållsförteckning Atopisk hud... 1 Faktorer som inverkar på eksemen... 1 Atopi i olika åldrar... 1 Diagnostisering av atopisk eksem... 2 Vård av atopisk hud och eksem... 2

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Handboken. Hudbesvär i sjukvården. Birgitta Meding

Handboken. Hudbesvär i sjukvården. Birgitta Meding Handboken Hudbesvär i sjukvården Birgitta Meding Centrum för arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöinstitutet forskar, utbildar och informerar om arbetsmiljö. Institutet är Sveriges största centrum för forskning

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer 1 Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer Annette Lennerling,, leg sjuksköterska, med dr Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GöteborgG

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande

Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande Örjan Hallberg, civ ing Olle Johansson, docent Experimentell Dermatologi, Neurovetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Samhällskostnaderna för sjukvård

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING ASTMA OCH ALLERGISJUKSKÖTERSKEFÖRENINGEN ASTA & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM ALLERGI OCH ANNAN

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer