Handeksem är en sjukdom med hög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handeksem är en sjukdom med hög"

Transkript

1 Handeksem en folks SAMMANFATTNING Handeksem förekommer hos omkring 10% av befolkningen i arbetsför ålder. Prevalensen är högst hos unga kvinnor. Debuten sker ofta tidigt i livet och prognosen är ogynnsam, med risk för kronisk utveckling. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Ofta samverkar flera faktorer till uppkomsten av handeksem. En viktig riskfaktor är exponering för hudirriterande ämnen, i synnerhet våtexponering, som är vanligt i många yrken, t ex frisör, kock, bagare, städare och många vårdyrken. Kontaktallergi är en annan riskfaktor. Personer som har haft atopiskt eksem har en 2 3 gånger ökad risk att utveckla handeksem. Även andra egenskaper hos individen har sannolikt betydelse. Handeksem kan påverka välbefinnande och arbetsförmåga. Ett snabbt omhändertagande är gynnsamt för prognosen och utredning hos hudspecialist med epikutantest bör göras frikostigt. Det är angeläget att patienten blir förtrogen med sin sjukdom och finner dagliga rutiner för behandling och för att reducera hudskadande exponering. BIRGITTA MEDING docent, Enheten för arbets- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, Stockholm. kontaktadress: Birgitta Meding Enheten för arbets- och miljödermatologi Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska institutet Norrbacka, 3 tr SE Stockholm birgitta meding, Karolinska institutet, Stockholm Handeksem är en sjukdom med hög prevalens och är mest frekvent hos unga vuxna. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Händerna är våra viktigaste arbetsredskap och de utsätts för exponering i många verksamheter. När händerna inte fungerar på ett normalt sätt påverkas både arbetsförmåga och välbefinnande. Förekomst Ett aktuellt handeksem, definierat som handeksem vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, förekommer hos cirka 10% av den vuxna befolkningen i yrkesverksam ålder (1). Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män och vanligare hos yngre individer jämfört med äldre, se figur 1. Resultat från flera stora svenska studier och även från folkhälsoenkäter och miljöhälsoenkäter under senare år ger en likartad bild vad gäller förekomst av handeksem. En jämförelse över tid har gjorts i en enkätbaserad studie (2). Man fann att 1-årsprevalensen av handeksem i befolkningen i Göteborg minskade från 11,8% till 9,7% vid undersökningar utförda med samma metodik åren 1983 och En lägre sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden vid det senare mättillfället angavs som en trolig förklaring till den lägre prevalensen och indikerar att hudexponeringen i arbetet är viktig för uppkomsten av handeksem. Handeksemdebuten sker överraskande ofta i unga år (3). I en svensk studie fann man att 1-årsprevalensen av handeksem hos gymnasieelever i åldrarna år var 10% (4) och hos danska skolungdomar i åldern år var 1-årsprevalensen 7,3% (5). Tidig debut av handeksem vid atopiskt eksem kan vara orsaken ibland, men förklarar långt ifrån alla fall. Endast en mindre andel av personer med handeksem har kontinuerliga symptom, hos de flesta har sjukdomen ett fluktuerande förlopp med perioder av symptomfrihet eller åtminstone förbättring (6). Det är vanligt med säsongsvariation. De flesta patienter blir förbättrade på sommaren, men det finns också handeksem som försämras på sommaren, i synnerhet sådana fall där vesikler dominerar den kliniska bilden. Långtidsprognosen vid handeksem har studerats. I ett svenskt populationsbaserat handeksemmaterial gjordes en uppföljning med enkät efter 15 år (7). 44% hade fortfarande aktiv eksemsjukdom vid tiden för uppföljningen. 66% hade haft symptom under någon period av uppföljningstiden. De flesta upplevde dock en förbättring, vilket kan tyda på att man med tiden lär sig hantera sin sjukdom och på en anpassning till ett liv med handeksem. I selekterade material finner man ytterligare sämre prognos. Av personer som anmält hudsjukdom som arbetsskada uppgav 70% fortfarande aktiva besvär vid en 12-årsuppföljning (8). I en dansk studie fann man att 1 år efter arbetsskadeanmälan av handeksem hade 25% fortfarande svåra besvär, 41% var förbättrade och 34% hade måttliga eller lättare besvär (9). Handeksem är således en sjukdom med hög risk för utveckling till ett kroniskt tillstånd, vilket man bör ha i åtanke vid handläggning av patienter. I en dansk studie från 2009 har en uppföljning gjorts av handeksempatienter 6 månader efter första besöket hos hudspecialist (10). Svårighetsgraden av handeksemet skattades av patienterna vid baseline och vid uppföljningen med hjälp av en enkät och en tidigare validerad fotografisk guide. Medianen av patientfördröjning, definierad som tiden från debut av symptom till första besöket hos allmänläkare, var 3 månader. Medianen för sjukvårdsfördröjning, definierad som tiden från första besöket hos allmänlä- 36 allergi i prakxsis 1/2010

2 jukdom med dålig prognos Det är vanligt att flera orsaker samverkar till uppkomsten av handeksem. Den viktigaste externa riskfaktorn är sannolikt hudirriterande exponering, i synnerhet våtexponering. foto: colourbox.com kare till första besöket hos hudspecialist, var också 3 månader. I en logistisk regressionsmodell ökade odds ratio för en dålig prognos med faktorn 1,11 (95% konfidensintervall (KI) 1,02 1,21) per månad av patientfördröjning och 1,05 (95% KI 1,00 1,10) per månad av sjukvårdsfördröjning. Författarna drar slutsatsen att det föreligger ett samband mellan dålig prognos vid handeksem och ett fördröjt omhändertagande i vården. Konsekvenser vid handeksem En kronisk sjukdom som handeksem medför givetvis behov av sjukvård. Studier visar att 65 70% av personer med handeksem besöker läkare åtminstone vid något tillfälle (6, 11). I vissa typer av arbeten kan ett besvärligt handeksem påverka arbetsförmågan. I vilken utsträckning sjukskrivning blir aktuell beror givetvis på förhållanden på arbetsmarknaden och regler i sjukvårdsförsäkringen. I en äldre populationsbaserad svensk handeksemstudie uppgav drygt 20% att de någon gång varit sjukskriva under minst 7 dagar för sitt handeksem (6). I senare studier finner man mindre andel sjukskrivna. Ibland blir arbetsbyte aktuellt, t ex i yrken som frisör, kock, kallskänka, bagare, städare. I populationsbaserade studier från Sverige och Danmark har arbetsbyte på grund av handeksem rapporterats av 8% (6, 11). Vid en långtidsuppföljning av personer som anmält hudsjukdom som arbetsskada uppgav 82% att sjukdomen medfört någon form av förändring av arbetssituationen (8). Som vid andra kroniska sjukdomar ser man att livskvaliteten påverkas hos personer med handeksem. Redan innan begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) var etablerat tillfrågades i en studie personer med handeksem om sina upplevelser av sjukdomen (6). Inverkan rapporterades i hög frekvens på dagliga aktiviteter både i arbetet och på fritiden, sömn, humör och sociala kontakter. Ett flertal studier av HRQoL vid handeksem har publicerats (12 14). Man har funnit en inverkan på HRQoL vid handeksem av samma storleksordning som vid t ex astma (14), med inverkan på både funktion och upplevande. Flera samverkande orsaker Det är vanligt att flera orsaker samverkar till uppkomsten av handeksem. Man finner t ex ofta att det förekommer exponering både för hudirriterande ämnen och kontaktallergen samtidigt. Dessutom är egenskaper hos individen av betydelse. Den viktigaste externa riskfaktorn är sannolikt hudirriterande exponering, i synnerhet våtexponering, som är vanligt i många arbetssituationer men också på fritiden, t ex vid hushållsarbete och skötsel av små barn. Omfattningen av vattenexponering för händerna i arbetet har studerats i befolkningen i Stockholm (15). 19% rapporterade vattenexponering mer än 1 /2 tim per dag eller mer än 10 gånger per dag. Vattenexponering var vanligare hos kvinnor än hos män och yngre uppgav mer exponering än äldre. Även i samma yrken var kvinnor mer exponerade än män, vilket s allergi i prakxsis 1/

3 % % tyder på att arbetsuppgifterna inte är de samma för kvinnor och män. Fritidsexponering för vatten har rapporterats i en annan studie och resultaten tyder på att även denna är omfattande (16). Anmärkningsvärt är att hög exponering på arbetet förefaller att samvariera med hög exponering på fritiden. Det finns endast ett fåtal studier publicerade där förekomst av handeksem har studerats i relation till kontaktallergi i allmänbefolkningen (17, 18). Att genomföra epikutantest av stora urval från befolkningen innebär praktiska svårigheter och höga kostnader. Kontaktallergi hos handeksempatienter har däremot beskrivits i mängder av publikationer och observeras frekvent i den kliniska vardagen på varje hudmottagning. En två- till trefaldig riskökning för handeksem hos personer som haft atopiskt eksem är väl dokumenterad i flera stora studier (2, 3, 5, 19). I danska epidemiologiska studier på tvillingar tyder resultaten på att även andra genetiska faktorer kan medföra ökad risk för handeksem (18, 20). Filaggringenen är viktig för normal utveckling av hudbarriären. Man har funnit defekter, s.k. nollmutationer, avseende filaggringenen hos omkring hälften av personer med måttligt till svårt atopiskt eksem (21, 22). I en framtid kan troligen genetiska tester ge ledning när det gäller prognosbedömning vid handeksem och kanske även för terapi (23). Det finns inga hållpunkter för att kvinnor skulle ha mer ömtålig hud än män, experimentella studier har gjorts. Skillnaderna mellan könen avseende förekomst av handeksem tillskrivs väsentligen skillnader rörande hudexponering, i synnerhet anses den större omfattningen av våtexponering hos kvinnor vara orsak. En större andel vattenexponerade kvinnor bekräftades också i den populationsbaserade svenska studien (15). Även den högre prevalensen av handeksem hos unga har sannolikt samband med mer våtexponering under de första åren i yrkeslivet, som ofta innebär mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Olika typer av handeksem Man ser ofta att handeksem delas in i olika typer baserade på diagnoser såsom allergiskt kontakteksem, irritationseksem, atopiskt handeksem, hyperkeratotiskt handeksem, nummulärt eksem, vesikulos m. fl. Det kan sannolikt vara av värde vid den kliniska handläggningen att tänka sig en sådan indelning för att kunna rikta rådgivningen till patienten. Ur vetenskaplig synvinkel är det dock svårt att skapa tillräckligt stringenta kriterier för en sådan indelning. I praktiken är det vanligt att flera faktorer samverkar vid uppkomsten av ett handeksem. Ett illustrerande exempel kan vara följande: handeksem hos en frisör med frekvent våtexponering, kontaktallergi för parfymämnen och atopiskt eksem i anamnesen. Vilken är den korrekta handeksemdiagnosen i detta fall? figur 1. 1-årsprevalens av handeksem i relation till ålder och kön (n=25778). Data från nationella miljöhälsoenkäten 2007 (1). Män Kvinnor Ålder Ålder Män Kvinnor Sannolikt har både hudirritation, kontaktallergi och atopisk konstitution bidragit till utvecklingen av handeksemet. Morfologin kan variera vid handeksem men kan inte heller med tillräcklig stringens ligga till grund för specifika diagnoser. Man ser för övrigt att morfologin över tid ofta varierar hos en och samma patient. Andra hudsjukdomar lokaliserade till händerna kan ibland innebära differentialdiagnostiska problem, t ex psoriasis, pustulosis palmoplantaris och svampinfektioner. Utredning och behandling vid handeksem Det finns inga evidensbaserade guidelines utarbetade för handläggning och behandling av handeksem. En genomgång av vetenskapliga artiklar om behandling av handeksem gjordes 2004 av EDEN (the European Dermato-Epidemiology Network) (24). Denna visade att det fanns en brist på välgjorda, tillräckligt stora behandlingsstudier. En grupp brittiska dermatologer publicerade 2009 ett «consensus statement» avseende handläggning av kroniskt handeksem (25). Vid handläggning av handeksempatienter är anamnesen av stor vikt. Den ska innefatta frågor om atopisk konstitution och om hudexponering i arbetet och på fritiden. Vid alla typer av handeksem är det väsentligt att reducera exponeringen, vilket i praktiken som regel innebär att våtexponeringen ska minskas. Det är viktigt att patienten blir uppmärksam på sambandet mellan exponering och handeksem. Långt ifrån alla patienter inser detta intuitivt då det rör sig om förlopp över timmar/dagar, där samband inte alltid upplevs som självklart. Det är också viktigt att påpeka för handeksempatienten att det inte finns någon botande terapi. Läkningen av ett handeksem är till stor del beroende av en långvarig och tålmodig strategi hos patienten. Vid svårt eksem redan från debuten bör handeksempatienten remitteras till hudspecialist, även vid dåligt terapisvar på kortisonkrämer, längre sjukskrivning och misstanke om arbetsrelation. Vid utredning av handeksem bör en epikutantest hos hudspecialist göras frikostigt. Test med standardserie visar om kontaktallergi föreligger mot de vanligast förekommande allergenen. Patienten kan genom testen få information om vad som underhåller och kanske orsakar hand- 38 allergi i prakxsis 1/2010

4 eksemet. Patienter verksamma i arbetsmiljöer med omfattande kemisk exponering bör remitteras till yrkesdermatologisk mottagning. Där kan en mer omfattande epikutantestutredning göras med test av patientens eget material från arbetsplatsen. Mjukgörande hudkrämer ska utgöra basen i behandlingen. Här är det viktigt att ta hänsyn till patientens preferenser. En hudkräm ska av patienten upplevas som kosmetiskt acceptabel för att bli använd. Vissa individer vill ha fuktkrämer medan andra trivs bäst med fetare beredningar. Att använda en fuktkräm på dagen och en fetare kräm eller salva till natten tycker många fungerar bra. Nyttan av skyddskrämer/barriärkrämer är begränsad. Traditionen för sådan behandling varierar på olika håll i världen. En god effekt av att använda skyddskräm vid extremt smutsiga arbeten är att rengöring av huden då kan ske med skonsammare rengöringsmedel. Det har visat sig att skyddskräm ibland kan accepteras bättre än handkräm på arbetsplatser med manlig dominans. Att använda skyddshandskar av plast, gärna med en bomullsvante under, är i många situationer ett effektivt sätt att skydda huden mot exponering. Lokalbehandling med kortisonkrämer är stöttepelaren vid farmakologisk behandling av handeksem (26). Vanligen behövs en grupp 3-steroid, i synnerhet vid behandling av eksem lokaliserade volart, där hornlagret är tjockare. Behandlingen bör pågå dagligen under två till tre veckor och därefter trappas ned. Underhållsbehandling ett par gånger i veckan under ett par månader brukar rekommenderas. Som alternativ lokalbehandling har calcineurinhämmaren takrolimus provats. Man fann i en studie att effekten på handeksem var jämförbar med den av mometasonfuroat (27). Behandling i perioder med takrolimus kan möjligen vara ett alternativ vid svåra handeksem för att minska risken för hudatrofi av stora doser kortison, men kan medföra andra biverkningar. Ljusbehandling är ett alternativ som används ibland vid handeksem (26). Vanligen ger man behandling med UVB, men även PUVA, (psoralen doserat oralt eller som handbad + UVA) används. Ett annat alternativ är behandling med mjukröntgen (gränsstrålar), s.k. Buckybehandling. Vid svårt eksem redan från debuten bör handeksempatienten remitteras till hudspecialist. foto: institutet för miljömedicin, karolinska institutet. Peroral behandling med prednisolon mg i nedtrappande dos kan ibland vara effektivt för att bryta ett ogynnsamt förlopp vid svåra handeksem, men man ser tyvärr ibland att eksemet snabbt recidiverar när behandlingen avslutas. Andra behandlingsalternativ som har provats vid handeksem är cyklosporin, azatioprin och metotrexat, behandlingar som ska handläggas av hudspecialist. Ett alternativ som har tillkommit på senare tid är peroral behandling med alitretionin som har godkänts som licenspreparat i Sverige för förskrivning av hudspecialist. Indikationen är svårt kroniskt handeksem som inte har svarat på gängse eksembehandling med lokala steroider. Erfarenheterna från en stor multicenterstudie har varit positiva (28) och även från en uppföljningsstudie, där recidiv av handeksem har behandlats (29). Handeksem är således en vanlig sjukdom med tidig debut och påtaglig risk för kronisk utveckling. Sjukdomen kan påverka välbefinnande och arbetsförmåga. Ett snabbt omhändertagande är gynnsamt för prognosen och utredning hos hudspecialist med epikutantest bör göras frikostigt. Det är angeläget att patienten blir förtrogen med sin sjukdom och finner dagliga rutiner för behandling och för att reducera hudskadande exponering. Referenser 1. Miljöhälsorapport Socialstyrelsen, Karolinska institutet. ISBN Meding B, Järvholm B. Hand eczema in Swedish adults changes in prevalence between 1983 and J Invest Dermatol 2002; 118: Meding B, Järvholm B. Incidence of hand eczema a population-based retrospective study. J Invest Dermatol 2004; 122: Yngveson M, Svensson Å, Isacsson A. Prevalence of self-reported hand dermatosis in upper secondary school pupils. Acta Derm Venereol 1998; 78: Mortz CG, Lauritsen JM, Bindslev-Jensen C, Andersen KE. Prevalence of atopic dermatitis, asthma, allergic rhinitis, and hand and contact dermatitis in adolescents. The Odense adolescence cohort study on atopic diseases and dermatitis. Br J Dermatol 2001; 144: Meding B, Swanbeck G. Consequences of having hand eczema. Contact Dermatitis 1990; 23: Meding B, Wrangsjö K, Järvholm B. Fiften-years follow-up of hand eczema: persistence and consequences. Br J Dermatol 2005; 152: s allergi i prakxsis 1/

5 8. Meding B, Lantto R, Lindahl G et al. Occupational skin disease in Sweden a 12-year follow-up. Contact Dermatitis 2005; 53: Skoet Cvetkovski R, Zachariae R, Jensen H et al. Prognosis of occupational hand eczema. A follow-up study. Arch Dermatol 2006; 142: Hald M, Agner T, Blands J, Johansen JD. Delay in medical attention to hand eczema: a follow-up study. Br J Dermatol 2009; 161: Lerbaek A, Kyvik KO, Ravn H et al. Incidence of hand eczema in a population-based twin cohort: genetic and environmental risk factors. Br J Dermatol 2007; 157: Skoet R, Zachariae R, Agner T. Contact dermatitis and quality of life: a structured review of the literature. Br J Dermatol 2003; 149: Both H, Essink-Bot ML, Busschbach J, Nijsten T. Critical review of generic and dermatology-specific healthrelated quality of life instruments. J Invest Dermatol 2007; 127: Moberg C, Alderling M, Meding B. Hand eczema and quality of life: a populationbased study. Br J Dermatol 2009; 161: Anveden I, Alderling M, Järvholm B et al. Occupational skin exposure to water a population-based study. Br J Dermatol 2009; 160: Anveden I, Wrangsjö K, Järvholm B, Meding B. Self-reported skin exposure a population-based study. Contact Dermatitis 2006; 54: Nielsen NH, Linneberg A, Menné T et al. The association between contact allergy and hand eczema in 2 cross-sectional surveys 8 years apart. The Copenhagen allergy study. Contact Dermatitis 2002; 46: Bryld LE, Hindsberger C, Kyvik KO et al. Risk factors influencing the development of hand eczema in a population-based twin sample. Br J Dermatol 2003; 149: Rystedt I. Long term follow-up in atopic dermatitis. Acta Derm Venereol Suppl (Stockh) 1985; 114: Lerbaek A, Kyvik KO, Mortensen J et al. Heritability of hand eczema is not explained by comorbidity with atopic dermatitis. J Invest Dermatol 2007; 127: Palmer CN, Irvine AD, Terron-Kwiatkowski A et al. Common loss-of-function variants of the epidermal barrier protein filaggrin are a major predisposing factor for atopic dermatitis. Nat Genet 2006; 38: Brown SJ, McLean WH. Eczema genetics: current state of knowledge and future goals. J Invest Dermatol 2009; 129: Kezik S, Visser MJ, Verberk MM. Individual susceptibility to occupational contact dermatitis. Ind Health 2009; 47: van Coevorden AM, Coenraads PJ, Svensson Å et al. Overview of studies of treatment for hand eczema the EDEN hand eczema survey. Br J Dermatol 2004; 151: English J, Aldridge R, Gawkrodger DJ et al. Consensus statement on the management of chronic hand eczema. Clin Exp Dermatol 2009; 34: Veien NK, Menné T. Treatment of hand eczema. Skin Therapy Letter 2003; 8:(5): Schnopp C, Remling R, Möhrenschlager M et al. Topical tacrolimus (FK506) and mometasone furoate in treatment of dyshidrotic palmar eczema: A randomized, observer-blinded trial. J Am Acad Dermatol 2002; 46: Ruzicka T, Lynde CW, Jemec GBE et al. Efficacy and safety of oral alitretinoin (9-cis retinoic acid) in patients with severe chronic hand eczema refractory to topical corticosteroids: results of a randomized, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Br J Dermatol 2008; 158: Bissonnette R, Worm M, Gerlach B et al. Successful retreatment with alitretionin in patients with relapsed chronic hand eczema. Br J Dermatol 2010; 162: l

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Johanna Bråred Christensson Yrkes- och miljödermatologiska mottagningen Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Handeksem. Kunskapsöversikt. förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen.

Handeksem. Kunskapsöversikt. förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen. Handeksem förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen Kunskapsöversikt Rapport 2012:8 Kunskapsöversikt Handeksem förekomst, risker och förebyggande

Läs mer

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation

Eksem. DermaSilk lindrar eksem och klåda. Patientinformation Eksem DermaSilk lindrar eksem och klåda 1 Patientinformation Lindrar eksem och klåda på en Upp till 90 % av alla eksem är infekterade av bakterier och svampar. Infektionerna ökar klådan och försvårar läkningen.

Läs mer

Basdokument om yrkes- och miljödermatologi

Basdokument om yrkes- och miljödermatologi Basdokument om yrkes- och miljödermatologi Marléne Isaksson 1, Magnus Bruze 1, Johanna Bråred-Christensson 2, Malin Engfeldt 1, Torkel Fischer 3, Christer Hansson 4, Annica Inerot 2, Ann-Therese Karlberg

Läs mer

Goda råd vid handeksem

Goda råd vid handeksem Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade

Läs mer

Atopiskt eksem hos barn, fakta och fall

Atopiskt eksem hos barn, fakta och fall Atopiskt eksem hos barn, fakta och fall Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn S P E C I A L E D I T I O N I Huvudet på Doktorn Vad kan vi?

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

De senaste decennierna har med bakgrund av vad vi vet olika hypoteser om AD kommit att diskuteras 2012-10-25

De senaste decennierna har med bakgrund av vad vi vet olika hypoteser om AD kommit att diskuteras 2012-10-25 S P E C I A L E D I T I O N Lisa Margareta Gunilla Ada Cecilia BEING AN AD TEAM Vård av eksembarnoch vuxna; En trestegsraket: Vad kan vi hjälpa Eksembarn/vuxna med? Vårdpersonal Föräldrar Barn Eller Mer

Läs mer

Atopisk dermatit utredning och behandling

Atopisk dermatit utredning och behandling Atopisk dermatit utredning och behandling SAMMANFATTNING Atopisk dermatit (AD) debuterar vanligen i barnaåldern och är ofta lätt att diagnostisera. Det finns fortfarande ingen enskild anamnesuppgift, inget

Läs mer

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se. Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Temanyhetsbrev Hud, 2012-03-29, internetmedicin.se Något nytt på huden? Docent Mats Berg, Hudkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna När det gäller vissa hudsjukdomar har det kommit många nyheter för ickespecialisten

Läs mer

Nya rön om atopiskt eksem

Nya rön om atopiskt eksem Nya rön om atopiskt eksem Anita Remitz och Sakari Reitamo Atopiskt eksem är den vanligaste hudsjukdomen i Finland. Hudens barriärfunktion är försämrad och det leder till eksem och möjligen till sensibilisering

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Eksem och hudallergi av jobbet?

Eksem och hudallergi av jobbet? Eksem och hudallergi av jobbet? Akta huden om eksem, allergi och hudirritation Du riskerar att få eksem om du kommer i kontakt med hudirriterande och allergiframkallande ämnen. Den som får kontakteksem

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

D. Utredning och behandling 6. Eksem hos barn och ungdomar

D. Utredning och behandling 6. Eksem hos barn och ungdomar Symbolen indikerar att det finns bild som illustrerar texten Alla bilder finns samlade i en pdf-fil. Definition: Diagnos: Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom Diagnosen

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad Hudsjukdomar hos skolbarn Ingrid Synnerstad Akne Kronisk inflammation kring hårfolliklar och anslutande talgkörtel Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär Psykologiska och kosmetiska besvär

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Behandling av atopiskt eksem

Behandling av atopiskt eksem Behandling av atopiskt eksem Sammanfattning Atopiskt eksem (AE) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda i huden. Vissa faktorer kan förvärra besvären vid atopiskt eksem, till exempel

Läs mer

MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter

MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter MISSIV 2009-01-23 FUD Hydraulvätskors hudirriterande effekter Till Projektets finansiärer och övriga intressenter Hudeffekter vid exponering för hydrauloljor - Rapport av fas 1 och 2 i FUD-projektet Hydraulvätskors

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST?

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST? FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN KONTAKTURTIKARIA OCH EKSEM? HUR UTREDES DETTA BÄST? ALEXANDRA PAPADOPOULOU AlexandraPapadopoulou@feelgood.se Handledare: CECILIA SVEDMAN, Yrkes och Miljödermatologiska Avdelning,

Läs mer

Lapptest av barn. En litteraturgenomgång.

Lapptest av barn. En litteraturgenomgång. Lapptest av barn. En litteraturgenomgång. Mihály Matura Arbets- och miljödermatologi Institutet för miljömedicin Frågeställning Intressegruppen vill se över frågan kring lapptest av barn. Är kontaktallergi

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Regional utbildningsdag Barnallergologi/astma Hur gör vi idag? 2012-11-08 Göteborg

Regional utbildningsdag Barnallergologi/astma Hur gör vi idag? 2012-11-08 Göteborg Atopiskt eksem Regional utbildningsdag Barnallergologi/astma Hur gör vi idag? 2012-11-08 Göteborg Maria Haraldsson Specialistläkare hud- och könssjukdomar Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde maria.haraldsson@vgregion.se

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Antibakteriell kräm utan antibiotika

Antibakteriell kräm utan antibiotika Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea. metronidazol Är du röd i ansiktet med akneliknande utslag, rodnad eller ytliga blodkärl? Det kan vara rosacea. Rosacea är en vanlig, kronisk hudsjukdom som kan uppträda

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling

EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling www.asta.org.se EKSEM Omvårdnad, Metod och Behandling På uppdrag av Astma, Allergi och KOL-sjuksköterskeföreningen 2014 TEXT SUSANNE LUNDIN, Stockholm THERESE STERNER, Lund GRANSKAD AV CARL-FREDRIK WAHLGREN,

Läs mer

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder

Arbeta säkert med relining. Risker, regler och skyddsåtgärder Ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin 2014 Arbeta säkert med relining Risker, regler och skyddsåtgärder Vanliga riskområden vid arbete med relining Ögon Helmask eller halvmask med ögonskydd

Läs mer

Eksem. Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014. Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se

Eksem. Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014. Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se Eksem Omvårdnad, Metod och Behandling ASTA 2014 Susanne Lundin, Stockholm Therese Sterner, Lund Genom ASTA www.asta.org.se Granskad av: Carl-Fredrik Wahlgren, Karolinska Institutet Nathalia Ballardini,

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Studiematerial till filmerna. Eksem vanligare än du tror!

Studiematerial till filmerna. Eksem vanligare än du tror! Studiematerial till filmerna Eksem vanligare än du tror! Innehåll Inledning...3 Till dig som ska delta i studiecirkeln...4 Så här arbetar vi studiecirkeln...5 Film 1. Vad är eksem?...8 Film 2. Behandlingsmetoder...9

Läs mer

Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation

Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation Behandling av atopisk dermatit - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

som inte irriterar den första andra

som inte irriterar den första andra En andra hud som inte irriterar den första GAMMEX Non-Latex sortiment minimerar riskerna för typ IVallergier och hudirritationer, men vissa kemikalier som finns i GAMMEX Non-Latex handskar kan orsaka allergiska

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård

Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård Sterisol Sensitive System - lite mer än bara hudvård Allergiförebyggande hår- och hudvård för den medvetna familjen utan konserveringsmedel och utan parfym. - alltid en mildare lösning Konserveringsmedel

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Minskade kostnader med Descutan 4% 1

Minskade kostnader med Descutan 4% 1 ATC-kod D08AC02 Rx EF Minskade kostnader med Descutan 4% 1 Descutan svamp för preoperativ helkroppstvätt Preoperativ tvätt Bakterieflora och vanlig tvål På huden finns en bakterieflora som växer i form

Läs mer

Allergi/ överkänslighet ett kunskapsunderlag. Folkhälsoinstitutet

Allergi/ överkänslighet ett kunskapsunderlag. Folkhälsoinstitutet Allergi/ överkänslighet ett kunskapsunderlag Folkhälsoinstitutet Allergi/ överkänslighet ett kunskapsunderlag Folkhälsoinstitutet Folkhälsointitutet 2001:02 Folkhälsoinstitutets distributionstjänst 120

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Information Medicinsk SYV

Information Medicinsk SYV Information Medicinsk SYV 2014-2015 Information till dig som söker ett yrkesförberedande gymnasieprogram Vi vill informera dig som söker ett yrkesförberedande program om vilka problem och risker som kan

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15

Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15 Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15 Information i omvärlden ger kunskap Råvaruleverantörer Myndigheter, WHO, CIR Konkurrenter

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

Välj rätt yrke undvik astma och eksem

Välj rätt yrke undvik astma och eksem Välj rätt yrke undvik astma och eksem Centrum för Arbets- och miljömedicin Norrbacka, 171 76 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se slso.sll/camm folkhalsoguiden.se När man ska välja yrke och gymnasieprogram

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare Fotodynamisk TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom Information till patienten att utdelas av behandlande läkare 2 Aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Hudsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för hudsjukdomar. Avsnittet omfattar

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

Rätt användning av skyddshandskar

Rätt användning av skyddshandskar Rätt användning av skyddshandskar Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se På Arbets- och miljömedicins patientmot tagning möter

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer