Hur tillgängliga är grundskolor för barn med fysiska funktionsnedsättningar i en liten respektive stor kommun?

Transkript

1 1 Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2012 Hur tillgängliga är grundskolor för barn med fysiska funktionsnedsättningar i en liten respektive stor kommun? How accessible are the elmentary schools in a small municipality in relation to a big municipality for children with physical disabilities? Författare: Sahil Bhaskar Louise Karlsson

2 2 Sammanfattning Alla barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i den skola de själv önskar. För att barn ska kunna vara aktiva och delaktiga i skolans alla aktiviteter har skolan en skyldighet att anpassa deras miljö för att göra den tillgänglig för alla barn oavsett funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka skolmiljöerna och deras tillgänglighet genom en checklista, samt att intervjua rektorerna vid varje skola utifrån en intervjuguide för att få en förståelse för vilka resurser skolorna har att tillgå. I denna studie användes både en kvantitativ och kvalitativ ansats för att kunna besvara studiens syfte. Vid observationerna av skolmiljöerna fanns ett flertal fysiska miljöhinder som skulle behöva åtgärdas för att skapa en tillgänglig miljö där alla barn kan vara delaktiga och kunna ta del av de meningsfulla aktiviteterna som finns i skolorna. Alla rektorer hade vid intervjuerna olika uppfattningar kring hur en skola bör se ut och vad som bör finnas. Gemensamt för samtliga rektorer var att skolorna bör göra allt för att alla barn ska kunna få en bra skolgång där de kan utvecklas utifrån deras egna förutsättningar. Resultatet visade att det fanns stora skillnader mellan antal miljöhinder och resurser emellan kommunerna. Den större kommunen hade en mer tillgänglig miljö, medan den mindre kommunen hade mer resurser i form av mer personal. Sökord: Occupational therapy, physical impairments, school environment.

3 3 Abstract All children and young people in Sweden are entitled to attend the school they wish. In order for children to be active and involved in all school activities, the school has an obligation to adapt their environment to make it available to all children regardless of disability. The purpose of this study was to examine school environments and their accessibility through a checklist, and interviewing principals in each school to get an understanding of the resources the schools have available. In this study, both a quantitative and qualitative approach was applied to answer the study's purpose. The observations of school environments showed several physical environmental barriers that would need to be addressed in order to create an accessible environment where all children can be involved and to take apart of the meaningful activities that exist in schools. All principals had different views on how a school should look like and what they should provide. Common to all principals was that schools should make every effort to ensure that all children should be able to get a good education where they can develop on their own terms. The results showed that there were significant differences between the number of environmental constraints and resources between municipalities. The larger municipality had a more accessible environment, whereas the smaller municipalities had more resources in the form of more staff. Keywords: Occupational therapy, physical impairments, school environment.

4 4 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Fysisk Funktionsnedsättning Delaktighet och Sjävständighet Modeller Lag om tillgänglighet- ett område för arbetsterapeuter Motivering till studien Syfte Metod Design Urval Datainsamling Dataanalys Kvantitativ dataanalys Kvalitativ dataanalys Etiska aspekter Resultatet Checklistan och miljöobservation Entréer och trappor Allmänt inne i lokal samt sittplats Hygienutrymme Aula samt bibliotek Yttermiljö Liten kommun jämfört med stor kommun(kvantitativ) Kvalitativ Resultatdel Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Förslag till kommande studier Slutsats Tack...25 Referenser Bilagor bilaga checklista

5 bilaga mail bilaga intervjufrågor 5 1.Inledning Alla barn i Sverige oavsett funktionsnedsättning kan välja att gå i den skolan de själva önskar. Barnen ska kunna vara delaktiga under lektionerna och få möjlighet att utvecklas utifrån deras egna förutsättningar. Detta leder till att skolorna har ansvaret i att se till att skolorna kan erbjuda en tillgänglig miljö som med rätt resurser kan tillgodose varje barns behov utifrån deras funktion. Denna studie genomfördes för att försöka få en fördjupad kunskap inom ämnet. I tidskriften arbetsterapeuten skriver Holmberg (2012) ordförande i Förbundet Unga Rörelsehindrade en gästkrönika där han beskriver hur hans skolgång sett ut som funktionsnedsatt. Vidare beskriver Holmberg (2012) hur lösningen finns i grundskolan, då det redan där kan normaliseras istället för att de segregeras. Barn med funktionsnedsättningar tas bort från vissa lektioner, slipper undan praktikperioder också vidare. Genom att skolorna har rätt resurser och en tillgänglig miljö så skulle det inte vara något problem för funktionsnedsatta barn att delta. 2. Bakgrund Enligt statistiska centralbyrån (2012) är den svenska folkmängden cirka 9,5 miljoner människor, av dessa är cirka barn som går i klasserna 1 6. Alla individer är olika, och att alla barn ska kunna gå i samma skola och lära sig samma saker kan vara ett problem, men riksdagen har beslutat att alla barn ska få kunna gå i samma skolor. För att göra detta möjligt krävs det att flera olika aspekter ska fungera, bland annat att skolans miljö ska vara tillgänglig och att personalen på skolan ska vara kompetenta (Skolverket, 2001). Hur tillgängliga är grundskolor för barn med fysiska funktionsnedsättningar i en liten respektive stor kommun benämns som studien, dessutom benämns Sahil Bhaskar och Louise Karlsson för författarna. För att skapa struktur i texten och underlätta läsandet har författarna valt att definiera tre centrala begrepp i studien, fysisk funktionsnedsättning, självständighet samt delaktighet. 2.1 Fysisk Funktionsnedsättning

6 6 Världshälsoorganisationen (World health organization [WHO], 2012) beskriver att en funktionsnedsättning kan leda till begränsad aktivitetsförmåga samt upplevelsen av minskad delaktighet. Vidare utvecklar WHO (2012) att funktionsnedsättning är ett komplext fenomen, detta återspeglar en interaktion mellan funktionerna i en människas kropp och funktioner i det samhälle där han eller hon bor. En funktionsnedsättning innebär en ofta livslång försämring/påverkan av en fysisk eller psykisk funktion. En funktionsnedsättning kan påverka våra möjligheter att utföra alla olika aktiviteter, eller begränsa oss i dagliga livet i samhället (International Classification of Functioning [ICF], 2004) För att få vardagen att fungera så bra som möjligt kan det behövas stöd i form av hjälpmedel, assistent eller liknande. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre funktionshindrande beroende på i vilken miljö man lever och vistas i. Miljön kan brista i tillgänglighet och information, vilket kan begränsa möjligheterna till studier och arbete. Det är bristerna som skapar funktionsnedsättningar, inte funktionsnedsättningen i sig. Miljön på skolor, arbetsplatser och i det övriga samhället bör vara anpassat så att den blir tillgänglig för alla människor. En funktionsnedsättning kan vara både fysisk eller kognitiv vilket kan påverka allt från förmågan att röra sig, till möjligheterna att förstå och lära sig saker. Vanliga fysiska funktionsnedsättningar i Sverige kan vara nedsatt syn eller hörsel, svårigheter att röra sig men också astma och allergier (Klasén-McGrath, 2012). I studien menas med fysiskt funktionsnedsättning en motorisk nedsättning av exempelvis ben, händer eller armar som försvårar aktivitetsutförandet. 2.2 Delaktighet och självständighet Inom arbetsterapin är delaktighet ett nyckelord som används ofta, att få känna sig delaktig i samhället är en rättighet och ett behov som alla människor har (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter [FSA], 2005). Skolorna i Sverige har många mål att uppnå, bland annat att barn ska kunna vara delaktiga i skolans aktiviteter. Det är lika viktigt för barn att kunna känna sig delaktiga och betydelsefulla som för vuxna, och de spenderar till stor del deras tid i skolan då det måste vara möjlig för dem att få vara delaktiga. (Eriksson, 2005; FSA 2005). I tidskriften Arbetsterapeuten skriver Hemmingsson (2002) om skolans sociala miljö. I artikeln framkommer det att barnens delaktighet påverkas av skolans miljö, främst för barn med

7 7 fysiska nedsättningar. Hemmingsson menar också att skolan sätt att organisera aktiviteter, lärarnas undervisningsstil är aspekter av den sociala miljön som inverkar rörelsehindrade elevers möjlighet till aktivitet och delaktighet. Hemmingsson (2002) upptäckte i sin avhandling att lärare inte är vana att arbete med rörelsehindrade barn och vet därför inte hur de ska anpassa undervisningen efter detta. Asbjörnslett och Hemmingsson (2008) skriver i deras arbete ur ett elevperspektiv där eleverna berättar om svårigheter de stöter på i skolan. Asbjönslett och Hemmingsson (2008) arbete är gjord i Norge på ungdomar mellan 13 och 18 år, det framkommer att studenterna tycker det är viktigare att vara på platsen alla andra är på, snarare än att delta i aktiviteten. Dessutom framkommer även vikten av att ha en bra lärare som ger en frihet och inte särbehandlar en eftersom att man har ett fysisk funktionsnedsättning. Hemmingsson (2011) beskriver delaktighetens betydelse i skolan och hur den påverkar individen. Hemmingsson (2011) tar upp de olika aspekterna i skolan som exempelvis stor jämfört med en liten klass, hinder i skolmiljön, barns rörelsehinder, arbetsterapeutens roll i skolan samt olika syner på delaktighet och hur allt detta kan påverka barnens förutsättningar. Att kunna utföra aktiviteter är något som är livsviktigt enligt Rigby, Stark, Letts & Ringaert (2009) som skriver om utförandet av en aktivitet som ett samspel mellan olika faktorer. Detta är något som även tas upp i FSA:s etiska kod (2005) där man menar på att människan är en aktiv varelse och anser därför att bibehålla en aktivitetsförmåga är ett arbetsterapeutiskt mål. För att få en aktivitet att fungera ska flera olika aspekter fungera för att detta ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Självständighet handlar inte alltid nödvändigtvis om att själv kunna utföra aktiviteter, utan för många handlar det ofta om att kunna vara delaktig i själva görandet. Söder (1989) talar även om att vara självständig i hjälpande, alltså tillexempel att vara självständiga trots hjälpmedel eller stöd av olika grad. Självständighet är därför svårt att definiera, då det är upp till var och en som individer att avgöra vad som är självständigt för dem (Söder, 1989). Ett av arbetsterapeuternas mål är att få barn att kunna utföra de uppgifter de själva känner viktiga, oavsett om det är med hjälp utav stöd eller hjälpmedel är inte relevant så länge barnen mår bra och kan vara delaktiga i de aktiviteter de själva vill (FSA, 2005).

8 8 Författarna har därför valt att definiera delaktighet på det sättet att barnen ska kunna få möjlighet till att vara närvarande och kunna utifrån deras egna förutsättningar kunna medverka i skolans aktiviteter. 2.3 Modeller För att få en klarare bild över vad som kan påverka en människas aktivitetsutförande så används modeller, inom arbetsterapi används bland annat PEO modellen. PEO modellen tar upp tre olika aspekter som alla kan påverka ett barn i en skolsituation och därför har denna valts att presentera i studien. PEO modellen: Person (person), Environment (miljö) och Occupation (aktivitet). Denna modell skapades för att påvisa hur viktigt miljöfaktorn är i vardagsaktiviteterna, och för oss arbetsterapeuter i aktivitetsutförandet. Några av de miljöfaktorer som tas upp i modellen berör exempelvis sociala, kulturella och fysiska. Denna modell har ett holistiskt synsätt och individanpassar uppgiften helt och hållet till klienten i fråga, alltså att uppgiften ska vara en meningsfull och vardaglig aktivitet som motiverar barnen. (Rigby, Stark, Letts & Ringaert, 2009). Figur 1. PEO-modellen I: Enabling Occupation: An occupational therapy perspective, sida 47, av E. Townsend (Ed.), 1997, Ottawa: CAOT. Denna modell tar upp de viktiga aspekterna som påverkar skolgången, här krävs det att ha en balans mellan personen, aktiviteten samt miljön.

9 9 Enligt svensk lag har barn rätt att själv välja vilken skola det ska gå i. En förutsättning för att det ska vara möjligt är att den fysiska skolmiljön är tillgänglig för exempelvis rullstolsburna barn. Om miljön inte är tillgänglig kan det utgöra ett hinder genom att en del barn blir utestängda från vissa skolor, delar av skolmiljön eller de aktiviteter som pågår där. Detta skulle då kunna påverka barnens känsla av delaktighet och deras förutsättningar till att få en utvecklande och stimulerande skolgång. 2.4 Lag om tillgänglighet- ett område för arbetsterapeuter. Skollagen (Sveriges Regering, 2010:800) säger att alla barn har rätt att gå i den skola de själva väljer, det är inte bara en rättighet utan det är dessutom en lag som säger att alla barn i Sverige måste gå i grundskolan om inte dispens för hem-undervisning söks. Det är skolans uppgift att ordna att barnen trivs, mår bra och uppnår lärandemålen. Skollagen är något arbetsterapeuter som jobbar med barn måste ha i åtanke vid sitt arbete, dessutom är det viktigt att tänka på hur mycket pengar man har att tillgå. Dessutom finns det byggnadslagar som påvisar hur miljön i offentliga miljöer ska se ut för att platsen ska vara tillgänglig för alla. En bok som strävar mot detta och beskriver de olika miljö faktorer är Bygg i kapp handikapp (Svensson, 2007) denna bok är framtagen i samarbete med boverkets lagar för byggnader och offentliga miljöer. Boverket (2003) skriver att bland annat att en ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. En arbetsterapeuts uppgift är att försöka hitta problemet på miljöhinder, sedan är det byggnadsarbetarnas jobb att göra visionen till verklighet (Svensson, 2007). I studien Hur tillgänglig är Malmös skolor undersöks hur tillgänglig miljön är i 4 olika gymnasieskolor (Shale & Westerberg, 2011). I arbetet uppmärksammar Shale och Westerberg (2011) att allmänna miljöer som skolor, parker, affärskontor, gallerior och bibliotek är platser som ska vara tillgängliga för alla enligt boverket (2003). I studien använder de sig utav en

10 10 checklista baserad på Svenssons bok; Bygg i kapp handikapp (2008) där de undersöker miljön på fyra olika gymnasieskolor samt deras närmiljö restauranger och bibliotek. Resultatet av studien är att det visar sig att flera av skolorna hade brister i sin miljö som inte gjorde skolan tillgänglig för alla. Shale och Westerberg (2011) ansåg ändå att dessa hinder lätt kunde åtgärdas och på så sätt öka tillgängligheten i skolan. Universell design är designen för en produkt och omgivning som kan användas av alla personer, till så stor utsträckning som möjligt, utan anpassning eller special design. Genom universell design vill man sträva efter en ökad tillgänglighet vilket leder till färre individuella lösningar vilket i sin tur leder till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhället på samma villkor som alla andra (Rigby, Stark, Letts & Ringaert, 2009). Det universell design tar hänsyn till är att människor är föränderliga, även personer utan funktionsnedsättning förändras under livets gång. Målet för universell design är att möjliggöra tillgänglighet och användbarhet för en stor andel individer (Rigby, Stark, Letts & Ringaert, 2009).. Och ett delmål för detta är att minska behovet av anpassningar i efterhand. Strävan för detta är att se till att alla kan använda allt, ett stort argument emot universell design är dock kostnaderna då man anser att anpassningar för att möjliggöra detta är för dyrt trots att det skulle underlätta livet för många människor med olika funktionsnedsättningar. Om skolor skulle vara utformade utifrån denna design så skulle alla barn kunna vara delaktiga i samtliga skolaktiviteter. Barn med enbart fysiska funktionsnedsättningar skulle kunna utvecklas och lära sig utifrån deras egna förutsättningar, istället för att behöva placeras i specialundervisning där de istället riskerar att bli understimulerade (Rigby, Stark, Letts & Ringaert, 2009). Arbetsterapeuter arbetar dagligen för att människor ska få möjlighet till att vara delaktiga i samhället och genom hjälpmedel och miljöanpassningar så kan detta möjliggöras för människor med fysiska funktionsnedsättningar. Arbetsterapeuter bedömer människors olika kroppsfunktioner och kan utifrån föräldrarnas och barnens förmågor skapa en god och tillgänglig miljö där barnen kan utvecklas och vara delaktiga (FSA, 2005). 2.5 Problemområde

11 11 Detta är ett ämne som är relativt outforskat inom arbetsterapi, och vid artikelsökningar i bland annat pubmed, cinahl och google schoolar så fanns det väldigt lite. Det finns forskning inom ämnet, men då ur ett mer pedagogiskt perspektiv som inte är relevant för denna studie. Författarna ville undersöka ämnet då det med egna erfarenheter har sett att vissa skolor kan brista i sin fysiska miljö anpassningar och resurser. Miljöhinder eller otillräckliga resurser är något som kan påverka barnen negativt under deras skolgång och inte bör få förkomma (Hemmingsson, 2002). Att för ett barn med en fysisk funktionsnedsättning ska kunna gå i vilken skola den själv vill är ett val som ska vara barnets och föräldrarnas. Beslutet om val av skola ska inte behöva tas på grund utav bristande resurser i skolan eller att skolans miljö inte är tillräckligt anpassad. Det är en arbetsterapeuts uppgift att utreda behov av anpassningar i miljön, samt få en helhetsbild av barnens dagliga liv aktiviteter (FSA, 2005). Med detta sagt vill författarna undersöka om dagens skolor lever upp till den svenska ideologin om en skola för alla. Genom detta ger studien förhoppningsvis en bredare bild av dagens skolor hinder, resurser samt handlingsplaner. 3. Syfte Syftet med studien är att undersöka grundskolors skolmiljö i två olika kommuner samt deras resurser för att möjliggöra delaktighet under skoltiden för barn med fysiska funktionsnedsättningar Frågeställningar: Vilka miljöhinder är vanligast förekommande? Finns det någon skillnad mellan kommunernas miljöer och resurser? Hur många elever går det per lärare i de olika kommunerna? Vilka resurser och hinder ser rektorerna? Finns det något rektorerna vill förändra med skolorna? 4. Metod

12 12 I studien, som rör ett i stora delar ett outforskat område, är det av intresse att utforska variationen i tillgängligheten av skolmiljön men också rektorernas erfarenhet av miljön samt skolornas resurser. Författarna har därför valt att använda sig utav både en kvantitativ och kvalitativ ansats i denna studie. 4.1 Design I studien användes en kvantitativ ansats för att analysera skillnader mellan kommunerna genom en checklista (se bilaga 1). Den kvantitativa ansatsen lämpar sig bäst för att samla in observation data enligt (Eilertsson, 2003), för att senare analysera data används SPSS- statistics version Författarna har använt sig utav en deskriptiv metod för att kunna kartlägga och ge en beskrivande bild. För att få en förståelse kring skolornas resurser och rektorernas syn på tillgängligheten användes en kvalitativ ansats då rektorerna vid vardera skola intervjuades utifrån en semi- strukturerad intervjuguide (se bilaga 3). Vid bearbetning av intervjuerna utgick författarna utifrån Lantz (2007). 4.2 Urval Studien riktade sig emot grundskolor med fokus på klass ett till fem i en mindre kommun samt i en större kommun, och målet var att finna lika många skolor i varje kommun. Sammanlagt fyra till sex grundskolor då författarna fann att det var ett realistiskt urval med hänsyn till tidsbegränsningen av studien. Kommunerna valdes ut geografiskt då dem skulle finnas inom en viss tidsram från författarna för att studien skulle kunna genomföras. Inom dessa två kommuner skickades ett mail (se bilaga 2) ut till samtliga grundskolor i respektive kommun. Studien fick godkännande av sex stycken grundskolor totalt. Tre stycken grundskolor inom en liten kommun med cirka invånare och tre stycken inom en stor kommun med cirka invånare, detta för att också kunna undersöka om det finns några skillnader mellan stora och små kommuner. Skolorna som valdes ut till studien blev slumpmässigt utvalda då de första tre skolor i vardera kommun som tackade ja fick delta. Elevantalet varierade mellan cirka i den mindre kommunen och cirka i den större kommunen.

13 Datainsamling I studien valdes två olika metoder för att få svar på studiens syfte. Metoderna valdes för att inte bara få en överblick över miljöns tillgänglighet och brister vid skolorna, utan också även för att få rektorernas uppfattning kring miljön samt skolans resurser. Detta för att försöka få en bild utav vad som behövs för att möjliggöra en tillgänglig skola för alla. Till en början skickades ett förfrågnings och informationsmail ut (bilaga.2) för att informera kring studie, få ett godkännande att observera miljön samt en tid till att intervjua rektorerna. Mailet utformades och skickades sedan ut till de grundskolor som fanns inom de två olika kommunerna redan tre veckor innan kursstart, detta för att också hinna skicka ut påminnelse mail och uppnå kvoten för studien innan det var dags för de första datumen för studiebesöken. Samtliga grundskolor inom de två kommunerna förfrågades och tre stycken ur vardera kommun svarade Ja. Ett flertal påminnelser skickades ut via till de skolor som ej svarat innan kvoten för studien uppnåddes. Samtycke till studien skedde via e-post samt muntligt vid intervju då syftet ändrats mellan utskicket och intervju tillfället. I studien intervjuades rektorerna vid de sex olika grundskolorna utifrån 14 stycken frågor (se bilaga 3) som berörde skolans miljöer och resurser som skapades utifrån checklistan samt efter studiens syfte av författarna. Detta för att få deras bild på hur skolsituationen ser ut och vilka resurser som finns. I studien observerades även skolmiljöerna utifrån en checklista (se bilaga 1) för att se vilka miljöhinder som fanns som kunde påverka tillgängligheten. Datan från observationerna samlades in med hjälp av en checklista som bedömer miljöhinder i offentliga miljöer och baseras på ett påbörjat instrument som utarbetats vid Lunds Universitet, Avdelning för Arbetsterapi och Gerontologi. Instrumentet och checklistan baseras på befintliga bestämmelser och krav som enligt Bygg Ikapp (Svensson, 2008) bör tas hänsyn till i offentliga miljöer som skolor.

14 14 Studiebesöken påbörjades med en intervju med rektorn för att sedan tillsammans med rektorerna observera skolmiljön utifrån checklistan. Både författarna var närvarande och delaktiga vid samtliga studiebesök. För att få så liknande intervjuer som möjligt så var det alltid den ena författaren som utförde intervjuerna då den andra författaren spelade in dem och tog anteckningar. Under observationerna observerades klassrum, hygienutrymmen, omklädningsrum, bibliotek, matsal och dessutom övrig allmän miljö inomhus och utomhus utifrån checklistan. Till detta användes en mätsticka för de punkter på checklistan där måtten angivits. Bedömningen av tillgängligheten i den fysiska miljön i grundskolorna utfördes under dagtid på den tid som rektorerna godkänt och på ett sätt som inte störde skolaktiviteterna Checklistan anpassades så att miljöpunkterna passade in och gick att undersöka på en grundskola. De områden som ingick i checklista var entréer, trappor, hissar, allmänt inne i lokal, sittplatser, information och skyltning, hygienutrymme, matsal, samlingslokal, bibliotek och yttre miljö. Syftet med studien var att undersöka grundskolors tillgänglighet i deras skolmiljö i två olika kommuner samt deras resurser för att möjliggöra delaktighet under skoltiden för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Intervjufrågorna utformades utifrån checklistan och studiens syfte för att få en bred förståelse för skolornas resurser och brister som möjligt. Intervjufrågorna testades vid två stycken tillfällen innan det första studiebesöket på anhöriga till författarna då några frågor togs bort, omformulerades och lades till för att bilda den intervjumall som användes i studien (se bilaga 3). 4.4 Dataanalys Kvantitativ dataanalys Den kvantitativa data som samlades in via checklistan och infördes sedan i Excel. För att sedan analysera den insamlade data användes SPSS, här fylldes det i vilka miljöhinder skolorna hade och inte hade. Frekvensen på de vanligaste förekommande miljöhindren, skillnad mellan kommunerna och antal elever per lärare räknades dessutom ut. Skala nivån för bearbetning av data var nominalskala (Patel & Davidson, 1994).

15 Kvalitativ dataanalys Kvalitativa data i form av intervjuer analyserades utifrån Lantz (2007) beskrivning då de lästes och lyssnades igenom för att skapa en förståelse av materialet. Efter att intervjuerna gåtts igenom så skapades kategorier och teman för att kunna förklara rektorernas syn på skolorna, deras tillgänglighet samt resurser. När all rådata kategoriserats skrevs den sedan ner som olika teman som förklarar de olika hinder och resurser som de olika rektorerna upplevt. Varje studiebesök tog mellan två till tre timmar. 5. Forskningsetiska överväganden De etiska aspekterna som det togs hänsyn till under studien var dels skolorna som valts att benämna med bokstäver istället för namnen, detta för att inte påverka deras rykte på något sätt om det skulle uppkomma många negativa aspekter så som flera återkommande miljöhinder eller liknande. Även kommunerna hålls anonyma i studien. För att inte störa eller påverka skolverksamheten på något sätt valdes det tillsammans med rektorerna att ta hänsyn till utförandet av observationerna av allmänna miljöerna under lektionstid och klassrummen under raster. Det innebär alltså att under studien har inga elever på skolorna kommit i kontakt med författarna. Detta för att inte behöva störa barnen i deras skolmiljö, då vissa kanske tycker att det redan är jobbigt utan att ha extra uppmärksamhet. En annan aspekt som är viktig att poängtera är att inga barn vart intervjuade eller fotograferade under studien då detta skulle vara etiskt inkorrekt. Dessutom har författarna frågat om lov av de olika rektorerna på skolorna att få ta bilder på skolmiljön. I FSA:s etiska kod (2005) diskuteras just etiska dilemman då detta är en viktig del av en arbetsterapeuts jobb. FSA tar upp betydelsen av att ha ett etiskt godkännande från deltagare för att inte ställas inför något etiska dilemman. 6.Resultat 6.1 Checklistan och miljöobservationerna Resultatdelen för den kvantitativa datan kommer att redovisas med tabeller som är uppdelade i större huvudgrupper enligt checklistan vi använt oss utav. Som tidigare nämnts i metoddelen

16 16 har vi valt att bortse från punkter som inte berör en grundskola. Dessutom har vi valt att inte redovisa de miljöhinder som inte funnits vid någon skola som observerats, för hela checklistan se bilaga 1. Skolorna är kodade med bokstäver, A, B, C, D, E och F. A, B, C tillhör den lilla kommunen och D, E, F tillhör den stora kommunen Entréer och trappor Otydlig markering av dörrar var ett miljöhinder som återfanns vid alla skolor utom en som tabellen nedan visar. Ett annat miljöhinder som var vanligt förekommande vid entréerna var tunga dörrar utan automatik, detta återfanns bara i två av sex skolor. Som Tabell I visar är ett annat miljöhinder att det saknades ramper alternativt hiss och att trappor var den enda vägen in i skolan. Detta miljöhinder observerades vid tre skolor där två av skolorna A och D hade alternativa ingångar längre bort med ramp och skola F bara hade en trappingång till en av deras byggnader. Vid dessa observationer kring entréer och trappor sticker skola A ut med bakslag fyra av fem medan skola E inte är med alls. Entréer och Trappor Namn Hindrande dörrslagningar Otydlig markering av dörriktning Tunga dörrar utan automatik Trappor, enda förflyttningsvägen (hiss, ramp saknas) Avsaknad av ledstänger (krävs på båda sidor) Skola C A,B,C,D,F A,B,D,F A,D A Tabell I. Översikt över miljöhinder vid Entréer och trappor. Bokstäver representerar att skolan har detta miljöhinder Allmänt inne i lokal samt sittplats

17 17 Allmänt inne i lokalerna fanns det trösklar mellan hall och klassrum i tre skolor och lösa sladdar i två skolor som medför en snubbel/skaderisk samt ett eventuellt hinder för funktionsnedsatta i rullstol som tabellen ovan visar. I tre skolor var korridorerna smala vilket gjorde att möte mellan en gående och en person i rullstol skulle vara trångt. Vid två skolor observerades det att sittplatser i korridorerna helt saknades eller inte fanns tillräckligt nära varandra, dessa sittplatser saknade dessutom armstöd. Tabell II visar också att skola A än en gång sticker ut med att ha miljöhinder på fem av sex möjliga alternativ vid allmänt i lokaler. Dessutom utmärker sig den större kommunens skolor F och E genom att vara felfria inom detta område. Allmänt inne i lokaler och sittplats Namn Trappsteg/trösklar/nivåskillnader mellan rum/golvytor Smala passager/korridorer i förhållande till möta med gående Lösa sladdar etc. på golvet Otillräckliga ytor där vändning krävs Avsaknad av/för få sittplatser, ska finnas var 25 meter i närheten av entré, minst var 100:e meter Sittplatser saknar ryggstöd/armstöd Skola A,B,C A,C,D A,D C A,C A,C Tabell II. Översikt över miljöhinder vid Lokaler/klassrum. Bokstäver representerar att skolan har detta miljöhinder Hygienutrymme I tabell III redovisas det att i toaletterna hade alla skolor kranar som kräver viss handfunktion, samt att vid en av dessa skolor krävdes det vridande handrörelse vid användning av kranen. I två skolor var det standardtoaletter och i en skola var det en förhöjd toalettsits vilket kan göra att vissa barn inte kommer upp eller ner till toalettsitsen, dessutom saknades alarm i två

18 18 skolor. Som tabell III visar utmärker sig denna gång skola B som har tre miljöhinder. Den större kommunens skolor visar inga större miljöhinder under denna rubrik. Hygienutrymme Namn Toalettstöd med standard höjd (0,45m) inkl. sittring, eller lägre Skola A,B Förhöjd toalettstol, 0,46m inkl sittring eller högre D, Larm saknas A,B Vridande handrörelse krävs (Hygienutrymme/kranar) B, Handfunktion krävs (Hygienutrymme/kranar) A,B,C,D,E,F Tabell III. Översikt över miljöhinder vid hygienutrymmen. Bokstäver representerar att skolan har detta miljöhinder Aula samt bibliotek Tabell IV visar att in till aulan i skola C finns det en tröskel, dock var denna inte så hög. I alla bibliotek var hyllorna lägre än 0,4m över golvet samt i fem skolor var hyllorna dessutom högre än 1,5 m. Under denna rubrik har nästan alla skolor miljöhinder där höjden på bibliotekshyllorna kan vara ett bekymmer. Aula och Bibliotek Namn Bordsskivan lägre än 0,7m över golvet (matsal) Trappsteg/trösklar/nivåskillnader mellan rum/golvytor (samlingslokaler) Skola A,B,C,D,E C

19 Hyllor lägre än 0,4m över golvet (bibliotek) Hyllor högre än 1,5m över golvet (bibliotek) 19 A,B,C,D,E,F A,B,C,D,E Tabell IV. Översikt över miljöhinder vid hygienutrymmen. Bokstäver representerar att skolan har detta miljöhinder Yttermiljö Skola F saknade handikappsparkering och avståndet mellan den vanliga parkeringen och skolan var mer än 25 m som man ser i tabell V nedan. Anmärkningsvärt är att skola F har tre av fyra av dessa miljöhinder och har merparten av sina miljöhinder under denna rubrik. Yttermiljö Namn Handikappsparkering saknas Avståndet mellan handikappsparkeringen och entré mer än 25m Gångväg med förändring i höjd, mer än 0,5m saknar vilplan Gångytor, handikappsparkering, trappor eller ramper är svåra att upptäcka Skola F F D A,B,D,F Tabell V. Översikt över miljöhinder vid yttermiljö. Bokstäver representerar att skolan har detta miljöhinder Liten kommun jämfört med stor kommun Till den mindre kommunen tillhör skolorna A, B och C, till den större kommunen tillhör D, E och F. De vanligaste miljöhinder som observerats i de olika skolorna är att handfunktion krävs vid kranen i toaletterna och att hyllorna var lägre än 0,4 m i biblioteket, vilket alla skolor hade. Sedan hade fem skolor miljöhinder otydlig markering av dörriktning, borden i matsalen var lägre än 0,7 m över golvet samt att hyllorna var högre än 1,5 m i biblioteket.

20 20 I den mindre kommunen var de vanligaste hindrena i miljön otydlig markering av dörriktning, trösklar fanns mellan rum, handfunktion krävdes för att använda på kranarna, borden i matsalen var lägre än 0,7 m över golvet, samt att hyllorna i biblioteket var både lägre än 0,4 m och högre än 1,5 m, där samtliga tre skolor hade dessa miljöhinder i den mindre kommunen. Här är det miljöhinder att trösklar finns som är unik för den lilla kommunen. Samtliga skolor i den mindre kommunen hade detta miljöhinder medan den större kommunen inte hade det på någon av sin skola. Av de fysiska miljöhinder som stötts på i studien kunde den lilla kommunen få totalt 72 miljöhinder anmärkningar som visar hur många skolor som hade ett miljöhinder, totalt hade man 39 stycken. I den större kommunen var de vanligast förekommande miljöhinder precis som den mindre kommunen att handfunktion krävs vid kranarna. Dessutom var hyllorna i biblioteket lägre än 0,4 m som återfanns vid samtliga skolor samt att miljöhinder; otydlig markering vid dörrar, tunga dörrar utan automatik, borden var lägre än 0,7 m över golvet i matsalen samt att handikappsparkeringar/trappor/ramper var svåra att upptäcka återfanns i två av dessa tre skolor. I den större kommunen visar sig att tunga dörrar utan automatik samt svårt upptäcka handikappsparkeringar/trappor/ramper och är unika för denna kommun. Dessa två miljöhinder förekommer dock i den mindre kommunen i två skolor vilket innebär att detta miljöhinder yttrar sig lika många gånger i båda kommunerna. Totalt kunde även denna kommun med sina tre skolor få 72 miljöhinders anmärkningar av dessa 72 fick de totalt 23 stycken. Skolor med funktionsnedsatta barn jämfört med utan En annan analys som gjorts är mellan skolor som har eller haft funktionsnedsatta barn, tre skolor har haft eller har medan tre inte har varit i kontakt med något funktionsnedsatt barn. En av dessa skolor finns i den mindre kommunen(b) och två av dessa återfinns i den större kommunen(d, F). Skola B har 11 miljöhinder, skola D har 12 miljöhinder och skola F har 6 miljöhinder.

21 21 Jämför detta resultat med resultaten från de skolor som inte varit i kontakt med ett funktionsnedsatt barn så får detta resultat: skola A hade 16 miljöhinder, skola C hade 12 miljöhinder och skola E hade endast 4 miljöhinder. Resultatet är ganska anmärkningsvärt och visar upp på stor variation, de skolor som varit i kontakt med ett funktionsnedsatt barn har ganska likvärdigt resultat där skola F sticker ut med sina låga 6 miljöhinder av totalt 24 möjliga. Trots det likvärdiga resultatet är det ändå anmärkningsvärt att skola B och D har 11 och 12 miljöhinder trots att dessa varit i kontakt med ett funktionsnedsatt barn. De skolor som saknat kontakt med ett funktionsnedsatt barn har ett mer varierat resultat där skola A har hela 16 miljöhinder medan skola F endast har 4 miljöhinder. Skillnaden mellan kommunerna visar sig tydligt här där de mindre kommunens skolor anmärker sig med generellt högre resultat. Samtidigt har den större kommunen förhållandevis lågt resultat förutom skola D som sticker ut lite genom att ha fler miljöhinder än de andra skolorna i samma kommun. Ett svar på de varierande antal miljöhindren kan också vara antal personal som är tillgängligt för eleverna därför följer här en uträkning på detta. Hur mycket resurser skolorna hade, hur många lärare det går per elev: A: cirka 5 elever per lärare, B: 10 elever per lärare, C: 7 elever per lärare, D: 10 elever på en lärare med assistenter inräknade och 20 elever per lärare utan assistenter inräknade, E: samma som skola D, F: ungefär 14 elever per lärare. Den större kommunen har bättre möjligheter till att skapa en tillgänglig miljö Resultatet visar skillnader samt likheter mellan de olika kommunerna, dessutom visar resultatet att den större kommunen har färre miljöhinder än den större. Dessutom framgår det i resultatet att där de större kommunerna har miljöhinder har oftast dem mindre kommunen också det, detta kan gå som generella miljöhinder i skolor. Däremot har den mindre kommunen unikare miljöhinder men samtidigt har de återkommande hinder på sina skolor vilket kan generaliseras över den mindre kommunen. Studien påvisar ett signifikant resultat när det gäller miljöhinder skillnader mellan kommunerna, eftersom resultatet varierar från skola till skola snarare än kommun mot

22 22 kommun. I dessa skillnader mellan skolorna kan man hitta visst samband men inte något som är tydligt. Den mindre kommunen har mer resurser att se varje barn och deras behov I studien framkom det att den mindre kommunen har mer personal och resurser vilket kan förbättra deras möjligheter till att se varje barn och arbeta utifrån deras egna förutsättningar. I den mindre kommunen fick det mellan 5 och 10 elever per lärare, och i den större kommunen elever vilket är dubbelt så mycket. Med mer personal så kan varje elev få mer uppmärksamhet och individanpassad utbildning vilket är bra för alla barn oavsett funktion. 6.2 Kvalitativ Resultatdel Ur analysen i studien uppkom tre stycken teman; Skolornas inställning som en resurs Ekonomin och personalen påverkar skolans tillgänglighet Ökat behov för resurscentrum och hjälpmedel Precis som i den kvantitativa delen så presenteras Rektorerna för respektive skola med bokstäverna A-F. Skolornas inställning som en resurs Det framkom i studien att skolornas inställning var en resurs enligt rektorerna då det dels påverkade skolornas lärare att vidareutbilda sig och skaffa sig större kunskap kring barn med fysiska funktionsnedsättningar. Skolornas inställning påverkade även eleverna då de ville göra det bästa för eleverna och anpassa deras miljöer och resurser på bästa sätt. Gemensamt för samtliga rektorer var att skolan och skolans personal bör göra allt för att möjliggöra en bra och utvecklande utbildningen utifrån varje barns utveckling. Rektor på skola E säger Vi ser alla som lika och jobbar utifrån deras egna förutsättningar, nya skollagen säger också att all hjälp skall ges i klassrummet och inte utanför

23 23 Rektor på skola A säger Vi har en skola för alla och försöker leva upp till det så mycket som ekonomin och resurserna tillåter Ekonomin och personalen påverkar skolans tillgänglighet I studien framkom det att personalen på skolan inte alltid har den utbildning som krävs för att kunna handleda och tillgodose alla barns olika behov. Skolornas ekonomi begränsar även skolornas möjligheter till att vara tillgängliga och anpassade till varje barns behov. Ekonomin påverkade också skolornas möjligheter till att vidareutbilda all aktuell personal kring ett barn med fysiska funktionsnedsättningar. Ekonomin påverkar också skolans inre miljö som flera rektorer beskrev som oinspirerade samt som tidigare nämnt lärarnas kompetens i att handleda och ta hand om alla barn utifrån deras egna förutsättningar. Rektor på skola B säger Det är ju faktiskt lite svårare med barn med speciella behov, egentligen borde de mest kompetenta lärarna ta hand om dessa barn, men skolor fungerar inte riktigt så Rektor på skola C säger Jag vill inte säga att personalen är inkompetenta människor, men de har inte alltid rätt utbildning för att möta alla barn där det befinner sig Ökat behov för resurscentrum och hjälpmedel I studien framkom att det finns ett mindre hjälpmedelsbehov för fysiska funktionsnedsättningar, men att det upplevs öka för varje år som går. Studien visade att samtliga rektorer upplevde det enkelt att få hjälp att införskaffa rätt hjälpmedel till eleverna tack vare olika resurscentrum. Resurscentrum var något som alla skolor hade tillgång till där de fick hjälp med hjälpmedel och specialkompetens samt handledning av olika slag. Behovet av spetskompetens inom grundskolorna ökar och likaså hjälpmedelsbehovet för att kunna ge barn en så bra skolgång som möjligt utifrån deras egna förutsättningar. Rektor på skola A säger Hjälpmedelsbehovet är inte så stort just nu, men behovet ökar snabbt och det är bra eftersom vi uppmärksammar det mer nu än förr

24 24 Rektor på skola F säger Med hjälp av resurscentrum så görs utredningar på de barn som behöver extra stöd eller hjälpmedel för att göra deras skolgång så bra som möjligt I studien framkom det att samtliga rektorer upplevde att deras skola var en lämplig och tillgänglig skola för alla barn att gå i, oavsett funktionsnedsättning. 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion Författarna har använt sig av en blandad metod med både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Detta är en metod som kan ge en bredare bild över skolorna samt besvara den breda frågeställningen. Genom den kvantitativa delen har författarna fått en klar bild över skolornas miljöhinder. Att sedan använda den kvalitativa delen för att binda ihop arbetet med rektorernas syn på miljön anser författarna har varit bra. Dock genom att använda sig av både kvantitativ samt kvalitativ data har svårigheter uppstått med att begränsa studien då författarna samlat in väldigt mycket olika data. Svårigheten med denna design blir då att analyseras all data genom olika processer, och sedan försöka koppla ihop allt till en flytande och förstående text som besvarar studiens syfte. Urvalet av skolorna gjordes genom ett slumpmässig urval utifrån ett geografiskt läge, de tre första skolorna i vardera kommun som svarade ja fick också delta. Detta kan påverka resultatet eftersom de skolor som tackar ja kanske gör det för att deras skolor är anpassade och har mycket resurser. Vidare kan skolor som valt att inte delta i studien tackat nej på grund utav att deras skola kanske inte varit tillräckligt anpassade och av den anledningen valt att inte delta. Om detta är fallet påverkas resultatet som studien påvisar, skillnaden mellan skolorna visar redan nu skillnader på grund utav olika resultat. Fyra stycken påminnelse mail skickades ut innan kvoten för studien blev uppnådd. Studiebesöken utfördes under tre olika dagar och varje besök tog cirka 2-3 timmar. Checklistan som användes i studien anpassades så den skulle passa att använda på en grundskola då icke relevant data sållades bort och endast relevanta kriterier användes för att få svar på studiens syfte (se bilaga 1).

25 25 Ingen pilotstudie utfördes innan första studiebesöket, men intervjumallen var prövad och anpassad och även checklistan var granskad och anpassad vilket ledde till lika och kontinuerliga studiebesök. Eftersom förberedelserna till studien startades tidigt så lyckades tidsplanen följas, men utan tidiga förberedelser och kontakter med skolorna så skulle tiden ej ha räckt till. En halvstrukturerad intervjuform med intervjuguide valdes, vilket lämnade utrymme till att följa upp deltagarnas svar med följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2009). För att säkerställa att intervjuerna genomfördes på samma sätt intervjuade samma författare alla rektorer med samma intervjumall, dessutom informerades författarnas roller till rektorerna. Författarna valde att spela in intervjuerna med diktafon då detta underlättar dataanalysen senare i studien. Detta gjorde dessutom att författarna kunde fokusera på rektorernas kroppsspråk samt mimik för att få en djupare förståelse av deras svar. Vid en inspelning registreras hela samtalet, vilket hade varit svårt att hinna med om författarna istället hade fört anteckningar, då betydelsefull information kunde gått förlorad (Kvale & Brinkmann, 2009). Att intervjurollerna bestämdes innan intervjuerna var av stor vikt då samarbetet skulle fungera författarna emellan. Författarna märkte dessutom en bättre intervju teknik desto fler intervjuer som gjordes då det i början var svårt att låta tystnaden tala och vänta ut rektorernas svar. Detta är dock inget som författarna tror påverkar resultatet. Checklistan som använts i studien är utformad för vuxna, detta kan ha varit en aspekt som författarna haft i åtanke med exempelvis måtten. Då det finns olika typer av rullstolar med olika höjder och inställningar (Etac, 2012) så följer vi standardmåtten enligt Svensson (2007). Tillförlitligheten i studien hade kunnat vara större om ett reliabelt och validitetsprövad checklista använts. Checklistan som använts i studien är dock utformad utifrån boken bygg ikapp handikapp som i sin tur bygger på boverkets regler och lagar. Den består därför av generella krav som en offentlig lokal ska byggas efter för att vara tillgängligt för en större grupp människor, även om det kanske inte passar alla. Eftersom att checklistan använts tidigare och mäter det den är avsedd att mäta anser författarna att checklistan är reliabel. Detta trots att den är utformad för vuxna individer. Dock

26 26 finns ingen studie på hur reliabel checklistan är. Den kvantitativa datan analyserades i statistik programmet SPSS vilket författarna anser har varit rätt program att analysera den insamlade datan med. Precis som alla människor är eleverna på skolorna inte någon homogen grupp, utan heterogen, vilket gör att varje individ kan uppleva att vissa tillgänglighetsproblem är större än vad andra upplever dem. Detta kan till exempel påverkas av hur individens fysiska funktionsförmåga ser ut, hur rörlig man är samt vanor och roller (Kielhofner, 2008). Detta innebär alltså att ett miljöhinder för en individ inte behöver vara det för någon annan. En enklare och mindre komplicerad checklista hade kunnat användas för att spara tid, studien kunde även ha innefattat delar såsom ljudmätningar men då författarna ansåg att det skulle bli för mycket data att bearbeta så valdes detta bort. Då studien blev väldigt bred med mycket data att gå igenom, granska och analysera så kunde studien ha varit mer enkelriktad. Vid datainsamlingen utfördes alltid intervjuerna först och observationerna strax efteråt på så sätt har författarna säkerställt. Författarna anser att de genom detta först fick en övergripande bild över skolan från rektorernas perspektiv och fick sedan se detta genom checklistan. Dock tror inte författarna att rektorernas uppfattning påverkat resultatet för observationen. Under intervjuer är helhetsintrycket viktigt, med hjälp av kroppsspråk, omgivning, samspel mellan intervjuare och deltagare kan vara betydelsefullt för författarna vid data analysen (Lantz,2007). Det var därför bra att båda författarna var med vid samtliga intervjuer och transkriberingar då det gav en djupare förståelse av rektorernas svar. Dessutom gavs också en möjlighet att återuppleva intervjutillfället och se materialet från en ny sida (Malterud, 2009). Transkriberingen av rådata påbörjades direkt efter intervjuerna, detta för att underlätta för författarna då de hade intervjuerna färskt i minnet(patel & Davidson, 2009). Transkriberingen och kodningen gjorde författarna på varsitt håll. Båda författarna hade koder som alla sammanfördes i en gemensam matris. Då de flesta koderna överensstämde väl med varandra visade de att interbedömarreliabiliteten var god och det gav en ökad tillförlitlighet till materialet (Patel & Davidson, 2009). Dock föll några koder bort då dessa inte besvarade studiens syfte. Den kvantitativa datan har analyserats med hjälp av SPSS och Excel, program som författarna anser passar just detta arbete. Under arbetets gång har svårigheter uppkommit med att få fram tabeller över de olika skolornas antal miljöhinder. Detta kan försvåra läsningen av detta arbete

27 27 då en översikts bild inte fås av antal miljöhinder hos varje skola. Data som tillexempel antal lärare per elev samlades in kvalitativt men analyserades och presenterades som kvantitativt data. På detta sätt har författarna använt sig utav båda metoddelarna för att kunna analysera data på bästa möjliga sätt. Det är viktigt att ha etiska aspekter i åtanke och följa etiska regler när man bedriver forskning (Taylor, 2007). Författarna anser att den etiska aspekten har tagits upp och författarna visat hänsyn gentemot kommuner, skolor, rektorer samt elever genom att kodat data. 7.2 Resultatdiskussion Alla rektorer uppgav att de ansåg att deras skolor var lämpliga och tillgängliga för alla barn oavsett funktionsnedsättning att gå i. Trots detta uppvisar alla skolor miljöhinder, vissa större än andra men faktum kvarstår att dessa hinder fanns. Allmänna platser är inte utformade för att uppfylla individens särskilda behov utan en större grupp av personer(rigby, Stark, Letts & Ringaert, 2009). Enligt Rigby, Stark, Letts & Ringaert (2009) kan en fysisk miljö skapa barriärer eller erbjuda nödvändigt stöd för att på så sätt möjliggöra en optimal aktivitetsförmåga. I studien framkom det att det finns skillnader men även likheter mellan kommunerna. Att två av de tre skolorna i den större kommunen hade haft funktionsnedsatta barn jämfört med en i den mindre kommunen vilket kan påvisa skillnaden mellan kommunerna. Det som i det här fallet är intressant är att det är fler lärare att tillgå för eleverna i de mindre skolorna vilket också innebär att de extra resurserna som behövs inne i klassrummet finns mer lätt tillgängligt för den mindre kommunen. Skillnaden mellan den sämsta och bästa skolan är stor då Skola A som sagt hade 16 miljöhinder jämfört med skola E där det fanns fyra miljöhinder. Hur kan skillnaden vara så stor? Det finns flera faktorer som kan spela in här, resurser, pengar och inte minst behov. En förklaring för denna stora skillnad kan vara det faktum att skola A har fler lärare per elev och kan på så sätt överkomma dessa eventuella miljöhinder. Rektorn till skola A säger att hjälpmedelsbehovet är inte så stort just nu, men behovet ökar snabbt och det är bra eftersom vi uppmärksammar det mer nu än förr. Genom ökat hjälpmedelsbehov gör skolan ett aktivt val och använder personal resurser framför anpassning av miljön i dagsläget. Vidare säger skola A:s rektor säger dessutom Vi har en skola för alla och försöker leva upp till det så

28 28 mycket som ekonomin och resurserna tillåter och genom det vill han säga att skolan strävar mot en skola för alla. Dessutom så har skola A inte varit i kontakt med ett funktionsnedsatt barn vilket också påverkar deras resultat. Skola E som inte heller varit i kontakt med ett funktionsnedsatt barn tidigare är den bästa skolan med lägst antal miljöhinder. Att den fick bäst resultat tror författarna beror på att det en nybyggd skola vilket kan påverka, då dagens byggregler ser annorlunda ut jämfört med tidigare. Vidare syns skillnaden mellan kommunerna ganska tydligt som tidigare nämnts genom att den lilla kommunen har 16 miljöhinder fler än den stora kommunen, vilket är en relativt stor skillnad. Genom att sammanställa den informationen med resurs statistiken får man ytterligare intressant data. I den lilla kommunen är medelvärdet på antal elever per lärare 7 jämfört med den stora kommunens 11,5 elever per förutsatt att personliga assistenter räknas in, utan dessa får vi ett medelvärde på 18 elever per lärare. Vad kan hinder i miljön skapa för problematik i dessa skolor, de vanligaste förekommande hindren var där det krävs handfunktion för att använda kranen kan hindra ett barn med nedsatt arm/hand funktion från att använda kranarna. Ett annat vanligt förekommande miljöhinder återfanns vid biblioteket där det fanns både hyllor lägre än 0,4m samt 1,5m, detta gör att inte bara funktionsnedsatta barn utan även barn i allmänhet har svårigheter med att nå böckerna de vill komma åt då de ej får möjlighet att vara självständiga utan behöver be om hjälp. Att skolorna hade miljöhinder enligt checklistan innebär inte automatiskt att detta är ett problem för en person med fysiska funktionsnedsättningar. Författarna har själva inga funktionsnedsättningar och kan därför kanske inte upptäcka problem områden som en person med en funktionsnedsättning skulle upptäckt. Detta gäller både saker som varit med på checklistan och det som inte varit med. I studien framkom det att rektorerna ansåg att personalen behöver vidareutbildning för att kunna förstå och hantera barn med fysiska funktionsnedsättningar på bästa möjliga sätt, att personal saknar kompetens att tillgodose alla barns behov oavsett funktionsnedsättning är något som även Hemmingson (2002) noterat i sin avhandling då hon konstaterade att lärare

29 29 inte är vana att arbete med rörelsehindrade barn och vet därför inte hur de ska anpassa undervisningen för att alla ska kunna vara lika delaktiga och involverade i undervisningen. Studiens resultat kan som tidigare nämnts inte generaliseras över ett land eller ens stad för den delen, men resultatet kan ge oss en klarare bild över hur mycket miljöhinder det finns ute i skolorna. Genom studiens resultat kan man konstatera att det ibland inte behövs åtgärdas med anpassningar av miljön, att ha extra resurser är också en del av anpassning. Kopplar man detta till den arbetsterapeutiska modellen PEO som menar på att det måste finnas balans mellan person, miljö och aktivitet. Genom att rubba en av dessa grundpelare för modellen skapas obalans och delaktighet kan vara svårt att uppnå. Gary Kielhofner (2002) skriver i MOHO om vikten av delaktighet och hur viktigt det är i barnens tid i skolan att de får känna sig delaktiga i skolans alla aktiviteter. Detta kan vägas mot Asbjörnslett och Hemmingsson (2008) där författaren får fram resultatet att det är viktigare för eleverna att vara med vid aktiviteten trots att man inte kan utföra den snarare än att inte vara vid aktiviteten. Även detta är en form av delaktighet som Kielhofner (2002) nämner, det är därför stor vikt vid att fortsatta studier görs inom skolområdet. Det är inte bara viktigt att observera miljön utan även arbetsterapeutens roll kring undervisning. Om studiens resultat skulle jämföras med kandidatuppsatsen Hur tillgängliga är Malmös skolor (2011) så blir det ett liknande resultat. Båda studierna visar att miljöhinder finns och förekommer vid likväl grundskolor som gymnasieskolor och i både stora och små kommuner (Shale & Westerberg, 2011). Den kvantitativa datan uppvisar miljöhinder i de olika kommunerna och skolorna i varierande antal. Till det tar skolornas rektorer upp att en skola för alla inte är ett lätt projekt, de anser att deras skolor är tillgängliga och lämpliga för alla men medger samtidigt att deras skolor kan ha miljöhinder. Men genom att använda sig av lärare som en resurs löser många skolor detta problem. Alla rektorer som medverkat i studien poängterar också att ifall de skulle få en elev som behöver få något anpassat eller inköpt så prioriterar man detta och köper det. Dessutom har samtliga skolor kontakt med respektive kommuns resurscenter där man kan vända sig för hjälp med b la hjälpmedel och kompetens utbildning.

30 7.3 Förslag till kommande studier 30 Fler studier bör göras inom ämnet för att undersöka hur arbetsterapi och arbetsterapeuter skulle kunna påverka tillgängligheten och delaktigheten för barn med fysiska funktionsnedsättningar i grundskolor och gymnasium genom exempelvis miljöanpassningar, hjälpmedelsbehov samt handledning. Även studier som undersöker tillgängligheten och delaktigheten från elevernas perspektiv vore intressant enligt författarna. 8. Slutsatser I studien uttryckte samtliga skolor att hjälpmedelsbehovet på skolorna ökar, samt att allt fler barn med fysiska funktionsnedsättningar uppmärksammas. Resultatet av studien är att många skolor inte lever upp till kraven om en tillgänglig miljö, utan att de alla hade några till flera miljöhinder. Studien kom också fram till att den mindre kommunen hade mer resurser i form av personal jämfört med den större kommunen. Den större kommunen hade dock betydligt färre miljöhinder. Rektorerna uttryckte också ett ökat resursbehov då lärare och annan skolpersonal inte alltid har den kunskap som krävs för att jobba med barn med fysiska funktions nedsättningar. Slutsatsen av studien är att det är viktigt med fortsatta studier om skolor och arbetsterapi där arbetsterapeuter bör finnas på plats och hjälpa både elever och personal. Men innan steget kan tas för arbetsterapeuter att vara i skolor är det viktigt med fortsatta studier som påvisar behovet av arbetsterapeuter i skolorna finns då de kan brista i bland annat miljö anpassningar. 9. Tack! Ett stort tack till samtliga skolor och rektorer som ställt upp och gjort denna studie möjlig samt vår handledare Anders Kottorp. Vi vill även tacka våra kurskamrater som ställt upp med råd och kommentarer.

31 31 Referenser Asbjörnslett, M., & Hemmingsson, H. Participation at school as experienced by teenagers with physical disabilities. Scand J Occup Ther Sep;15(3): Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Boverket,(2003). Tillgänglighet. Hämtad 11 mars, 2012 från: Ejlertsson, G. (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund : Studentlitteratur. Eriksson, I. (2005). Arbetsliv och känsla av sammanhang. I B. Fjaestad & L-E. Wolvén (Red.), Arbetsliv och samhällsförändring. (s.49-60). Lund: Studentlitteratur. FSA. (2005). Etisk kod: för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Hemmingsson H. (2002) Skolans sociala miljö Avgörande för delaktigheten. Nacka: Arbetsterapeuten 2002;11. Hemmingsson H. (2011) Delaktighet i skolan för barn med rörelsehinder. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Hemmingsson, H., Lidström, H., & Nygård, L. (2009) The use of assistive technology devices in mainstream schools: the students' perspective. Am J Occup Ther. Jul-Aug;63(4): Holmberg, T. (2012). Tidskriften arbetsterapeuten: Arbete för alla. FSA. Nr 2, 2012, s17. Hjälpmedelsinstitutet (2004) ICF Så funkar det. Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation: Theory and Application (3rd ed uppl.). Baltimore, MD: Lippincott Wiliams & Wilkins. Klasén McGrath, M. (2010). Vårdguiden; Funktionsnedsättning och funktionshinder. Hämtad 11 Mars, 2012 från: Klasén-McGrath, M. (2012). Funktionsnedsättning och funktionshinder. Hämtad ifrån den 29 April Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. Uppl. : Lund: Studentlitteratur.

32 32 Lanz, A. (2007). Intervjumetodik, Studentlitteratur, Malmö. Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. 2. Uppl. : Lund : Studentlitteratur AB. Patel, R., Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Andra upplagan). Studentlitteratur: Lund. Rigby P., Stark S., Letts L., Ringaert L. (2009) Physical Environments (s ). Bledssell Crepeau, E.; Boyt Schell, B. A.; Cohn, E. S. (2009) Occupational Therapy. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Shale, E., & Westerberg K. (2011) Hur tillgänglig är Malmös skolor? - En studie med fokus på fysisk miljö vid entréer, inre- och yttre miljö i gymnasieskolor. Lund: Kandidatuppsatts Lunds Universitet. Skolverket. (2008a). Brister i skolans lokaler drabbar elever med funktionsnedsättning. Hämtad 11 mars, 2012 från: Skolverket (2001). Tre magiska G:n -skolans insatser för elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket. Skolverket, Motion 2008/09:Ub487 Tillgänglighet i skolan. (2008b). Hämtad 13 mars, 2012 från: Skolverket, Skollagen (1985:1100). Hämtad 13 mars, 2012 från: Svensson, E. (2008). Bygg Ikapp. AB Svensk byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm. Sveriges Riksdag, (2012) Skollagen, Hämtad från: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /, den 20 mars Söder, M. (1989). Oberoende och autonomi om vuxenblivande för ungdomar med funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidsskrift, 4: Taylor, M. C. (2007). Evidence-based practice for occupational therapists. Oxford: Blackwell Publishing. Townsend, E. (1997) Enabling Occupation: An occupational therapy perspective. Ottawa: CAOT World health organisation (WHO) (2012) Disabilities hämtad från: den 20 mars 2012.

33 33

34 34 Bilaga 1

35 35

36 36