EZFOOD PROJEKTGRUPP. Projektplan. Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta. Version 2. Version Datum Ändrad av Utförda förändringar

Transkript

1 EZFOOD PROJEKTGRUPP Projektplan Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Kontaktadress Projektnamn ezfood Fastställt av Jonathan Karström Dokumentansvarig Jonathan Karström Dokumentidentitet Projektplan Version 2 Datum Status Slutgiltig Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar Rebecka Stavfel samt utseende Joel Justering av tid, tillägg av ansvarig användare

2 Innehåll 1 Direktivet/uppdraget Bakgrund Uppdrag Beskrivning Åtgärds/Resursplan Resurser Tidplan Kostnad i tid Riskanalys Organisationen Uppdragsgivare Styrgrupp Projektgrupp och projektledning Referensgrupp Genomförande Start av projektet Beslutspunkter/Milstolpar... 6 Bilaga Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 1

3 1 Direktivet/uppdraget På uppdrag av kund (Middagskorgen) ska ett plattformsförslag skapas som ger möjlighet, samt hjälper till att motivera vid matlagning för intellektuellt funktionsnedsatta personer. Uppdraget (och kunden) kallar denna plattform för digital kokbok. Projektet kommer att genomföras inom ramen för kursmomentet Informatik B4, och har därav start- och slutdatum korrelerat till den kursen. Se bilaga 1 Direktiv för mer detaljerad beskrivning. 1.1 Bakgrund Middagskorgen är ett företag baserat i Kalmar som via lokala butiker säljer konceptet middagskorgen. Genom att tillhandahålla recept och ingredienslista kan de lokala butikerna sälja färdiga paket med ingredienser och recept till sina kunder - ett enkelt sätt att hantera och klara av vardagsmaten. Alla recept och bilder av de färdiga maträtterna produceras av middagskorgens anställda personer. En utveckling av nuvarande koncept är planerad för att människor som har svårt att läsa och följa recept ska få en frihet i sitt matlagande. Företaget vill nå den (för företaget) nya målgruppen - intellektuellt funktionsnedsatta. Anledningen till detta är att allt för många brukare inte själva får välja sin mat, och tvingas istället leva på halvfabrikat. Plattformen ska vara givetvis vara självfinansierad men det primära målet är inte att generera vinst. Projektgruppen kommer att behöva erhålla grundläggande kunskaper inom specialpedagogik, samt bilda sig en uppfattning om hur vardagen ser ut för målgruppen. 1.2 Uppdrag Inom projektets ramar kommer projektgruppen ta fram en webbapplikation som fungerar som en digital kokbok. Applikationen ska uppfylla syftet att skapa en valfrihet gällande vilken mat som ska lagas, samt finnas som stöd så att matlagning eventuellt kan ske utan hjälp från assistenter. En webbapplikation väljs för att göra applikationen plattformsoberoende. 2. Beskrivning EzFood ska åt Middagskorgen undersöka möjligheterna för att skapa en kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta. Kokboken ska uppfylla ett antal fördelar. För det första ska lösningen vara enkel att använda så att den blir en naturlig källa och inspiration i målgruppens matlagning. För de andra ska kokboken generera en inkomst åt middagskorgen för att täcka eventuell drifts och Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 2

4 utvecklingskostnad. Slutligen ska kokboken baseras på modern teknik vilket förenklar vidareutveckling och underhåll. Den använda teknologin kan konfigureras för att uppfylla högre krav på tillgänglighet vid ett stigande antal användare. Detta ska sedan omsättas i en prototyp som blir förslaget på den framtida applikationen. 3. Åtgärds/Resursplan 3.1 Resurser Projektet kommer att utföras av studenter från Umeå Universitet som tillsammans bildar projektgruppen ezfood. Projektgruppen består av Frida Berglin, Joel Sundberg, Jonathan Karström, Oskar Hauer, Rebecka Törngren och Andreas Martinsson. Projektledare Jonathan Karström är utsedd som kundansvarig. Som verktyg för att planera och rapportera tid kommer plattformen Redmine att användas. I övrigt finns en styr- och referensgrupp som kommer att styra projektets väg mot slutmålet med idéer och riktlinjer. 3.2 Tidplan Ett antal Work Packages (WP) har identifierats under projektets gång. För varje WP finns en tidsplan och i den ingår också avsatt tid för löpande dokumentation. WP 1 Projektledning Består av kontinuerliga möten med styrgrupp (handledning/avstämning) och kund samt interna möten inom projektgruppen över hela projekttiden. Under dessa möten sker diskussion och uppföljning av projektet. Jämförelse av idéer mellan projektdelatagare och styrgrupp kommer också att diskuteras. Ansvarig: Alla projektdeltagare WP 2 Förstudie En förstudie har gjorts vilken syftar till att analysera hur det nuvarande läget ser ut, vilka risker som kan uppstå och vilka intressenter som kan tänkas påverka eller påverkas av projektet. Som grund har förstudierapporten Lätt recept använts, skriven av studenter från BIT-programmet vid Umeå universitet (se bilaga 2). I slutändan ska förstudien finnas som underlag för fortsatt arbete, d.v.s. om projektet är genomförbart eller ej. Se resultat i bilaga 3 Förstudie. Ansvarig: Joel Sundberg WP 2.1 Nuläges och omvärldsanalys Analys av konkurrenter har genomförts genom en SWOT-analys, rapporten Lätt recept har använts som grund för målgruppsanalysen och egna efterforskningar efter liknande applikationer på marknaden har genomförts. Ansvarig: Rebecka Törngren Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 3

5 WP 2.2 Intressentanalys För att identifiera intressenter som påverkar eller blir påverkade av projektet har en intressentanalys gjorts. Intressentanalysen genomfördes i fyra steg, se bilaga 3. Ansvarig: Jonatan Karström WP 2.3 Risk/Åtgärdsanalys Identifiering av risker och sannolikheten för att dessa ska inträffa har utförts. Åtgärder har diskuterats och fastställt som en första åtgärdsplan utifall att någon av dessa risker inträffar. Riskanalysen har gjorts utifrån fem steg enligt tillhandahållen mall. Ansvarig: Frida Berglin WP 3 Projektplan Baserat på resultatet från förstudien planeras projektets genomförande. I projektplanen ingår direktiv, beskrivningar, åtgärds- och resursplan, organisation samt genomförande. Projektdeltagarna kommer arbeta med WP:na under hela projektets gång med pendlande ansvar. Ansvarig: Rebecka Törngren WP 4 Verksamhetsanalys Analys av hur målgruppens inlärningsprocess ser ut, hur verksamheten jobbar med recept idag samt kontakt med uppdragsgivare för att mer ingående få information om hur projektet bör riktas. Verksamhetsanalysen planeras framför allt att göras via intervjuer med en specialpedagog och någon som jobbar som personlig assistent för intellektuellt funktionsnedsatta. I övrigt kommer analysen genomföras med egna efterforskningar. Ansvarig: Jonathan Karström WP 4.1 Förberedelse inför intervju Förbereda frågeställningar inför intervjuer för att få reda på det viktigaste inför verksamhetsanalysen. Här gäller det att reflektera över vilka svar projektgruppen vill ha ut av sina frågeställningar, dessa svar kommer sedan ligga till grund för verksamhetsanalysen. Ansvarig: Jonathan Karström WP 4.2 Hålla intervju Under denna WP kommer intervjuer att genomföras med en specialpedagog från lärarhögskolan, samt en personlig assistent för intellektuellt funktionsnedsatta. Ansvarig: Jonathan Karström WP 5 Framtagning av förslag Baserat på resultaten från föregående WP kommer förslag att tas fram för hur applikationen ska fungera. Detta kommer att göras genom ett antal kreativa processer. Ansvarig: Oskar Hauer WP 5.1 Workshop Workshops kommer att hållas där målet är att ta fram förslag på vad tjänsten ska innehålla och hur den ska utformas. Bland annat brainstorming-sessioner och dylikt kommer att hållas för att främja innovation och kreativitet. Ansvarig: Oskar Hauer WP 5.2 Sammanställning av workshop Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 4

6 Efter workshops kommer resultaten av dessa sammanställas och avgränsas. Ett förslag arbetas fram och väljs ut som det som sedan ska omsättas till en prototyp. Ansvarig: Oskar Hauer WP 6 Prototyp Ett förslag från föregående WP kommer att omsättas till en high fidelity-prototyp som ska representera utseende och funktionalitet hos den slutgiltiga applikationen. Ansvarig: Andreas Martinsson WP 6.1 Framtagning av Prototypen I detta WP kommer själva prototypen utvecklas genom förslaget från WP 5. Ansvarig: Andreas Martinsson WP 6.2 Test/Utvärdering Prototypen testas och utvärderas för att kunna representera projektgruppens och kundens vision av den färdiga applikationen, samt för att tidigt kunna upptäcka eventuella fel. Om prototypen inte uppfyller kraven kommer en ny prototyp att arbetas fram. Ansvarig: Andreas Martinsson WP 7 Rapportsammanställning I denna fas sammanställs projektrapporten utifrån dokumentation från projektets gång samt sammanfattning och redovisning av resultat från projektets arbete. Ansvarig: Frida Berglin WP 8 Presentation Här skapas, förbereds och genomförs presentation av projektet. Under presentationen presenteras prototypens framväxt och dess resultat. Ansvarig: Joel Sundberg WP 8.1 Förberedelse inför presentation I denna fas ska förberedelserna inför presentationen göras. Beslut om hur presentationen ska genomföras och vilka verktyg som ska användas tas här. Ansvarig: Alla projektdeltagare WP 8.2 Genomförande av presentation I detta WP ska presentation av projektet genomföras inför kund och styrgrupp den 3 juni Ansvarig: Alla projektdeltagare 3.3 Kostnad i tid Totalt kommer projektet pågå under 720 timmar, vilket inkluderar arbetstimmar på samtliga projektdeltagare. Preliminärt är denna tidssumma uppdelat som nedan. Observera att detta är preliminärt, och att detta kan komma att förändras under projektets gång. Projektledning 160 timmar Verksamhetsanalys 50 timmar Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 5

7 Förslag 70 timmar Skapa en prototyp 230 timmar Testning/Utvärdering 80 timmar Rapport 100 timmar Presentation 30 timmar Summa 720 timmar 3.4 Riskanalys Se riskanalys i bilaga 3 Förstudie. 4. Organisationen 4.1 Uppdragsgivare Projektets uppdragsgivare är Cecilia Strömberg från Matkassen AB i Kalmar. 4.2 Styrgrupp Styrgruppen består av Rikard Harr och Annakarin Nyberg, lektorer vid institutionen för informatik på Umeå universitet samt Cecilia Strömberg, ägare av Middagskorgen AB. 4.3 Projektgrupp och projektledning Projektgruppen består av en projektledare och fem projektdeltagare. Projektledare är Jonathan Karström och projektdeltagare är Frida Berglin, Rebecka Törngren, Oskar Hauer, Joel Sundberg och Andreas Martinsson. 4.4 Referensgrupp Referensgrupp består av styrgruppen och Mikaela Nyroos, specialpedagog vid lärarhögskolan på Umeå universitet. 5. Genomförande 5.1 Start av projektet Projektets startskott gick den 15 april då det första projektmötet hölls. 5.2 Beslutspunkter/Milstolpar Milstolparna kommer främst bestå av WP:n och handledningstider. Nedan följer ett Ganttschema där en tidsfördelning av de olika WP:na har gjorts. Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 6

8 5.3 Uppföljning/Rapportering En tidsplan för uppföljning kommer att skapas i ett senare skede då beslut av uppföljning kommer att tas tillsammans med uppdragsgivare. Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 7

9 Informatik B3 Projektledning och arbete i IT-projekt VT 2014 Projektdirektiv Sid 1 (3) PROJEKTDIREKTIV Projekt ezfood Projektorganisation Styrgrupp: Rikard Harr, Annakarin Nyberg samt Cecilia Strömberg Projektnamn Projekt ezfood Fastställt av Oskar Hauer Dokumentansvarig Jonatan Karström Dokumentidentitet Projektförslag/Direktiv Version 3 Datum Status Utkast 3

10 Informatik B3 Projektledning och arbete i IT-projekt VT 2014 Projektdirektiv Sid 2 (3) Innehållsförteckning PROJEKTDIREKTIV...1 projektnamn...1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Översikt/Mål/syfte... 3 Uppdrag...3 Omfattning...3

11 Informatik B3 Projektledning och arbete i IT-projekt VT 2014 Projektdirektiv Sid 3 (3) Sammanfattning På uppdrag av kund (Middagskorgen) ska ett plattformsförslag skapas som get möjlighet, samt hjälper till att motivera vid matlagning för lätt utvecklingsstörda. Projektet kommer att genomföras inom ramen för kursmomentet Informatik B4, och har därav start- och slutdatum korrelerat till den kursen. Projektgruppen kommer att behöva erhålla grundläggande kunskaper inom specialpedagogik, samt bilda sig en uppfattning om hur vardagen ser ut för målgruppen. Översikt/Mål/Syfte Kundens vision är att ge möjlighet för fler lätt utvecklingsstörda att laga mat själva, eller åtminstone välja sin egen mat. Plattformen ska fungera som ett verktyg för att ge den friheten. Plattformen ska vara givetvis vara självfinansierad men det primära målet är inte att generera vinst. Potentiella kunder för denna plattform är: Gruppboenden, Landsting, Kommuner, Privatpersoner samt privata vårdaktörer. Den målgrupp applikationen i första hand kommer att utvecklas för är lätt utvecklingsstörda samt personliga assistenter. Det ska dock finnas möjlighet att lägga till ytterligare funktionalitet för att anpassa till olika handikapp. Uppdrag Inom projektets ramar kommer projektgruppen ta fram en prototyp av en webb-applikation som ska fungera som en digital kokbok. Applikationen ska uppfylla syftet att skapa en valfrihet gällande vilken mat som ska lagas, samt finnas som stöd så att matlagning eventuellt kan ske utan hjälp från assistenter. En webb-applikation väljs för att göra applikationen plattformsoberoende. Inledningsvis i projektet kommer projektgruppen genomföra en mindre studie i syfte att lära sig mer om målgruppen. Denna kunskap ska även kompletteras med hjälp av en referensgrupp bestående av en lärare i specialpedagogik. Sedan kommer denna kunskap appliceras för att ta fram en prototyp av applikationen. Prototypen ska sedan utvärderas på rimligt sätt. Omfattning I projektet ingår: - Projektledning. - Förstudie. - Projektplanering. - Verksamhetsanalys. - Framtagning och test av prototyp. - Rapportsammanställning. - Presentation. I projektet ingår inte: - Programmering av applikation. - Försäljning av applikation.

12 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christopher Monsen

13 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 1 Innehåll Introduktion... 2 Metod... 2 Konkurrensanalys... 2 Målgruppsanalys... 3 Resultat... 4 Affärsmodell Affärsmodell Krav för den aktör som erbjuder tjänsten... 6 Värdering av tjänst och analys av affärsmodellerna... 7 SWOT-tabell för affärsmodell SWOT-tabell för affärsmodell

14 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 2 Introduktion Vi har som ett led i våra studier vid Umeå universitet, inom kursen Digitala tjänster och innovationsprocesser, har vi tilldelats ett case. Vår uppdragsgivare, Cecilia Strömberg, har bland annat skapat Middagskorgen, en färdig matkasse som levereras direkt till kunden. Cecilia har meddelat att hon vill skapa en tjänst riktad till personer med utvecklingsstörning, och har således bett om vår hjälp. Tanken är att målgruppen ska kunna utveckla sin matlagning, men Cecilia har inte någon konkret idé om vad som är det bästa tillvägagångssättet för att göra detta möjligt. Vi har ombetts undersöka möjligheterna till att nå målgruppen, och att kunna göra det på digital väg. Metod Vårt första steg var att besöka ett gruppboende för funktionsnedsatta för att försöka skapa oss en bild av målgruppen och hur de använder sig av recept idag. Därefter så satte vi oss ned i vår arbetsgrupp för att ta fram en målgruppsanalys och därefter en konkurrentanalys. Att fastställa detta tidigt i arbetet var viktigt för att kunna få en grund att ställa gentemot den rådande marknaden. Vi ville i detta sammanhang även försöka få in svar från fler vårdgivare, för att på så vis kunna bredda målgruppsanalysen. Vi kunde genom tidigare kontakter få kontaktuppgifter till affärsområdeschefer för LSS-området inom Uppsala kommun, till vilka vi skickade mail med några frågor om deras verksamhet. Tanken med detta var att få en bättre bild av eventuella likheter, och skillnader, mellan olika verksamheter för att på så vis hitta gemensamma nämnare till utformningen av affärsidéerna. Tyvärr erhöll vi aldrig några svar inom tidsramen för vårt arbete, och kunde därmed inte få en lika nyanserad bild som vi hade hoppats. I väntan på svar från de två affärsområdescheferna, valde vi dock att försöka fokusera på konkurrensanalysen, som följer här nedan. Konkurrensanalys Egna eftersökningar (Google-sökningar) visar få eller inga konkurrenter. Vad som återfinns för aktuell målgrupp är så kallade lätta kokböcker, däremot inga digitala varianter av dessa. Digitala tjänster som finns, men ej riktar in sig på en specifik målgrupp är bland annat; ICA, Coop, Tasteline, Arla Recept m.fl. Vid det första mötet med handledare på boendet i Umeå kunde det konstateras att de recept som används är en kombination av traditionella kokböcker och de boendes egna favoriträtter, men att de använder sig av framförallt de digitala tjänster vi nämnde ovan.

15 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 3 Det som vi anser vara den största konkurrenten är de hemsidor som har digitala recept som man kan ta del av gratis. Exempelvis ICA, Coop eller liknande. Det som gör dessa till konkurrenter är framförallt att de är gratis, lättillgängliga, att de har ett stort utbud samt att det är ett bekant arbetsätt för boendet vi besökte. I och med att detta är något som ändå fungerar relativt bra på boendet, kan det vara en ganska stor konkurrent. En aspekt av detta kan vara att vissa av de som bor på boendet kan tycka att det kan vara jobbigt och svårt att lära sig nya saker, och detta kan göra att brukarna ändå får mycket jobb till en början. Dock finns det även svagheter med detta i och med att det enbart finns svåra recept som inte är anpassade efter människor med funktionsnedsättning. Assistenterna måste då handleda genom matlagningen och de funktionsnedsatta får inte möjligheten att arbeta självständigt. Dessa hemsidor har alla infrastrukturen för att kunna bli ett väldigt stort hot mot den tjänst vi vill utveckla. De har redan nu hemsidan, recepten, kundkretsen och så vidare, så skulle de välja att utveckla en liknande tjänst som riktar sig mot funktionsnedsatta skulle det kunna innebära ett väldigt stort hot. Vi anser dock att det inte finns en sådan stor risk för att detta kommer ske i och med att det är en så pass liten marknad i jämförelse med den marknad de redan har. Målgruppsanalys Målgruppen för vårt arbete är funktionsnedsatta överlag, men framförallt de som bor på boenden där matlagningen inte fungerar optimalt. Vid just det boende vi besökte fungerade det relativt bra, men de boende ansåg att det var lätt att assistenterna blev tjatiga i och med att de var tvungna att förklara receptet under tiden matlagningen pågick. De var även tvungna att säga vilka redskap som skulle tas fram och vad de skulle användas till. De var alltså tvungna att förenkla recepten åt dem för att de funktionsnedsatta skulle kunna vara med att laga maten. Assistenterna ansåg att det var viktigt för de boende att känna sig självständiga. För att uppnå det var matlagningen en viktig del, och för att de boende ska klara av det finns ett behov av recept som de kan klara av att följa själva. Recepten måste då delas upp i flera steg, på grund av att det blir för svårt att följa mer än en instruktion åt gången. En annan synpunkt assistenterna hade var att det gärna får finnas både bilder och ljud som hjälpmedel. Bilderna skulle framförallt ha funktionen att visa den färdiga maträtten, men även som hjälp till att visa hur de ska gå tillväga när de ska laga maten, exempelvis vilka redskap de ska använda eller vilka produkter de ska ta fram. Ljudet skulle vara ett komplement till assistenterna då de ansågs lätt bli tjatiga. Detta skulle även hjälpa de boende i och med att de kan få hjälp genom en röst utan att behöva fråga personalen varje gång. Detta medför att de kan känna sig mer självständiga. Som vi nämnde tidigare är vår målgrupp framförallt de som bor på boenden, men vi har tänkt oss att även de som bor själva och får hemhjälp samt de som fortfarande bor hemma

16 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 4 ska kunna använda sig av tjänsten. Vi har valt att rikta in oss även på dessa för att få en bredare marknad och därmed få fler kunder. Det boende vi besökte använde sig av en pärm med recept som varvades under 13 veckor. Recepten hade de tagit från böcker och internet men de boende hade även fått ta med recept, exempelvis hemifrån. Problemet med detta är dock att de recept som används inte är anpassade för att de boende ska kunna laga maten på egen hand, utan det kräver mycket handledning av assistenterna. Det är även lätt att de funktionsnedsatta äter mycket färdigmat eller liknande på grund av att det inte finns något lätt sätt för dem att laga mat i nuläget. Enligt personalen vi pratade med fungerar ändå matlagningen ganska bra där jämfört med många andra boenden. De boende är även tekniskt kunniga i den meningen att de handhar egna läsplattor, vilket ledde till att vi kunde börja fundera över utvecklingen av en tjänst. Resultat Vi i gruppen hade i ett relativt tidigt skede en uppfattning om hur en tjänst skulle kunna utformas, och utifrån dessa tankar kom vi fram till våra två affärsmodeller. Under arbetets gång har det varit en slags induktiv process, där vi haft en idé som vi sedan försökt bekräfta möjligheterna för genom att samla in information som vi ställt mot konceptet. Modellerna i sig bygger på att recepten hanteras av målgruppen i en app, förslagsvis med en så kallad padda, eller läsplatta. Konceptet innebär att appen utgör en slags infrastruktur, inom vilken leveransen av recepten sker. Beroende på affärsmodell, så skiljer sig de sig åt i form av både innehåll, betalning och leverans. För att belysa dessa skillnader, presenterar vi de båda affärsmodellerna här nedan. Affärsmodell 1 Vår första affärsmodell bygger på en så kallad freemium-modell. Vi har valt att kunderna i samband med nedladdning av appen får tillgång till ett visst antal recept från start utan kostnad (ex. 5). Efter att de har testat på detta ska de sedan få möjlighet att teckna en månadsprenumeration av tjänsten. Det ges tillgång till alla de olika recepten när användaren tecknar en prenumeration och sedan släpps det fler eftersom när Cecilia har gjort om fler recept. När vi besökte boendet nämnde de att det var vanligt att de boende fick recept hemifrån som de gärna ville laga. Detta har dock varit ett problem i och med att de var för svåra och det medförde att assistenterna var tvungna att vägleda dem genom varje steg. Vi har därför valt att lägga in funktionen att de ska kunna skicka in egna recept, som Cecilia sedan gör om, för att de ska kunna få en större frihet i deras matval. Denna funktion har vi valt att lägga in främst för att uppfylla önskemålet från boendet med att göra de funktionsnedsatta mer självständiga.

17 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 5 En aspekt vi tänkte på när vi funderade över denna tjänst var att den ska vara lätt att använda. Är den komplicerad kommer inget boende eller privatperson ta sig tiden till att börja använda den. Därför har vi valt att ge användarna möjlighet till att själv välja vilket sätt de vill skicka in sina recept. Det ska vara utformat på ett sådant sätt att de ska kunna välja om de vill lägga in recepten genom en länk, bild, text osv. Samt att de ska kunna välja om de vill använda sig av appen eller hemsidan när de lägger upp dem. Appen kommer alltså att fungera på detta sätt: Den kommer att vara gratis att ladda hem och användaren får som vi nämnde tidigare fem recept gratis för att kunna prova på och se om det är något för denne. Vill man fortsätta använda sig av appen och ha den fullständiga applikationen skapas ett konto och där sköts allt som har med betalningar att göra. Det går att välja om det ska vara ett enskilt konto, exempelvis om den funktionsnedsatta bor själv, eller om det ska skapas ett konto för ett helt boende. Betalningen sker månadsvis och kunden får då tillgång till alla recept. I månadspriset ingår även att användaren kan skicka in fem egna recept som Cecilia gör om så att de ska kunna användas av de funktionsnedsatta. Det går även att skicka in fler än 5 recept någon månad, men då betalas en extra summa till Cecilia. I appen kommer recepten vara indelade i olika kategorier där kunden kan välja vilken huvudingrediens den vill ha t.ex. kött, kyckling, pasta osv. Till varje recept finns en bild hur den färdiglagade rätten ser ut för att det ska bli lättare att välja. Sedan klickar användaren på maten som ska lagas och då kommer det anpassade receptet fram. Som vi nämnde ovan vill vi att användarna ska kunna välja hur de använder appen. Därför har vi valt att recepten ska vara utformade på ett sådant sätt att det ska gå att bestämma hur instruktionerna ska vara utformade. För varje recept ska det finnas möjlighet att få handledning med hjälp av bild, text, ljud eller video. Recepten ska vara väldigt lätt att följa och det ska bara var en instruktion åt gången. För att underlätta matlagningen får alla som köper tjänsten instruktioner på hur de ska märka mått eller liknande. Exempelvis att man ska märka alla decilitermått som blå och matskedsmått som röda. Detta kommer vara gällande för alla recept och därför behöver man bara märka upp det en gång. Affärsmodell 2 Vår andra affärsmodell är en påbyggnad på alternativ ett. Vi har tänkt att användaren av tjänsten ska få tillgång till recepten samt kunna skicka in recept till Cecilia för att få dessa omgjorda. Skillnaden mellan dessa två tjänster är att i alternativ två har vi tänkt att det även ska finnas en funktion för att få ingredienserna hemskickade direkt, samt att det ska finnas ett inslag av gamification i applikationen. Tanken är att de på boendet ska kunna välja vad de vill äta och sedan få en skräddarsydd inköpslista som skickas till den leverantör som det finns avtal med. Det gör att det

18 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 6 underlättar även för de som jobbar på boendet i och med att de slipper handla själv eller anlita en extern aktör som ska leverera maten. En förändring i denna tjänst jämfört med alternativ ett, är att vi har valt att de inte ska få receptet i en lista rakt av utan istället skickas det direkt till leverantören av maten. Alla måttanvisningar och liknande får de istället när de sedan ska laga maten och använder receptet. Vi har valt att göra på det sättet eftersom man får en anledning till att fortsätta använda tjänsten utöver den pedagogiska aspekten, nämligen inköpet av maten. Att få recepten i listform är i denna affärsmodell överflödig information då användaren ändå inte handlar själv. Vi har valt att tänka på gamification i upplägget av applikationen. När man har klarat av en instruktion så får man poäng samt uppmuntran till att fortsätta. Vi tror att det kan bidra till att matlagningen blir roligare samt mer motiverande, och det leder i sin tur till att de kan bli mer självständiga. Boendet som vi besökte tog upp ett problem med att de funktionsnedsatta ofta drog sig för att börja med matlagningen och med gamification så för vi in en till dimension, utöver att bara laga mat, som förhoppningsvis kan leda till en utökad vilja att använda appen. Inkomsterna för Cecilia ser ut på ett annat sätt i denna affärsmodell jämfört med den första. Vi har valt att använda oss av en slags Affiliate-modell. Den modellen innebär att istället för att inkomsterna kommer från kunderna är det en tredjepart som står för dem. Alltså, tjänsten är gratis i sig, men de binder upp sig för att beställa från den leverantör Cecilia har avtal med. Det leder i sin tur att leverantören betalar Cecilia för att hon har gett dem en kund. Krav för den aktör som erbjuder tjänsten Kraven som ställs på Cecilia om hon ska använda sig av någon av våra affärsmodeller är framför allt att hon måste tillhandahålla och underhålla en mobilapplikation för Android och ios samt en hemsida. Hon måste även utforma ett pedagogiskt sätt att presentera bilder, text och videos. Vid skypemötet med Cecilia nämnde hon att hon var beredd att sköta fotografering och filmning själv. Detta medför att hon måste ha tillgång till kamera samt ett bra redigeringsprogram så hon kan producera bilder och videos som kan läggas upp i appen. Kraven vi har nämnt ovan är generella för båda affärsmodellerna. Det som skiljer de båda åt är att i affärsmodell två finns det ett krav på att Cecilia kan jobba fram avtal med en eller flera leverantörer. Det ställs även högre krav på själva applikationen då det ska finnas med ett gamification-system inbyggt.

19 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 7 Värdering av tjänst och analys av affärsmodellerna För att försöka utröna värdet av ovanstående, har vi valt att genomföra en så kallad SWOTanalys (se figurer i slutet av dokumentet). Tanken med denna är att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot som kan finnas inom ramarna för den tilltänkta tjänsten. Utifrån det boende som varit utgångspunkten för den problematik vi arbetat med, så skulle det kunna finnas en stor utvecklingspotential i våra affärsmodeller. Dock är urvalet för litet för att kunna bedöma denna potential. Med andra ord ser vi den största utmaningen i att försöka kartlägga och sammanställa ett behovsunderlag, och att försöka bedöma om samma förhållanden på det boende vi besökt återfinns i resten av landet, som är den potentiella marknaden. Detta gör att det kan vara svårt att tjäna tillräckligt med pengar på tjänsten, om man inte får genomslag hos majoriteten av målgruppen, för att det skall kunna ses som lönsamt. Vad som enligt oss utgör styrkan i tjänsten, är det faktum att vi hittills inte sett något liknande alternativ på marknaden, samt att de liknande tjänster som finns inte ser till behovet för målgruppen. Tyngdpunkten i det resonemang som fördes av assistenterna vid boendet vi besökte, låg i att utveckla en självständighet hos de boende. Genom att ha detta i åtanke vid utformandet av recepten tror vi att mycket kan vara vunnet i form av att tillmötesgå behoven. I den första affärsmodellen vi har tagit fram ser vi en fördel i att användarna själv kan välja vad de vill äta samt var de inhandlar varorna. För en del av de funktionshindrade kan det nog bli en bidragande orsak till att de känner sig ännu mer självständiga. De får även välja exakt vilka produkter de vill ha, vilket märke och det innebär att de kan välja budget själva. Vi lever mer och mer i en tid där vi som konsumenter vill ha tillgång till mycket av det digitala gratis, många är inte längre beredda att betala för saker som musik, film osv. Detta är något vi har haft i åtanke när vi utvecklade den andra affärsmodellen. Vi har försökt hitta en lösning där tjänsten ska kunna vara gratis för användarna, men att det ändå ska finnas en lönsamhet för Cecilia. I och med att tjänsten är gratis finns det en större chans att den används av fler och genom det får ett större genomslag. Det medför alltså att det blir en vinst för alla tre parter. Användarna får sin tjänst gratis, leverantörerna får kunder och Cecilia får en lönsam verksamhet. Eftersom vi har valt att göra denna tjänst gratis konkurrerar vi med de redan befintliga gratistjänsterna på ett helt annat sätt än i vårt första alternativ. För användarna blir det inte någon extrakostnad att använda denna tjänst, jämfört med om de skulle använda sig av en tjänst som är gratis och redan är etablerad. Skillnaden blir att i vår tjänst blir de bundna till att köpa sina varor genom leverantören Cecilia har avtal med, men vi ser det inte som en

20 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 8 kostnad för tjänsten på grund av att de ändå måste köpa sin mat via någon annan butik eller leverantör. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi har tagit fram två olika affärsmodeller där Cecilia kan välja vilken väg hon vill gå. I den ena står kunden som den främsta inkomstkällan och i den andra affärsmodellen är det en tredje part som har den rollen. Det finns både för och nackdelar med båda modellerna, men vi tror att båda skulle fungera för den marknad Cecilia vill ut på.

21 Lätt recept Digitala tjänster och innovationsprocesser Umeå Universitet VT 2014 Karl Brunn, Lina Johansson, Malin Lindqvist, Christofer Monsen 9 SWOT-tabell för affärsmodell 1 SWOT-tabell för affärsmodell 2

22 EZFOOD PROJEKTGRUPP Förstudie Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Webbadress/Kontaktadress Projektnamn EzFood Fastställt av Projektgrupp Dokumentansvarig Joel Sundberg Dokumentidentitet Förstudie Version 2 Datum 28/ Status Slutgiltig Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av Utförda förändringar 2 28/ Joel Sundberg Rättstavning, layoutfix 1 25/ Joel Sundberg 1:a utkast

23 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING EZFOOD BAKGRUND OMVÄRLDS OCH NULÄGESANALYS SWOT-analys AFFÄRSMODELL INTRESSENTANALYS RISKANALYS TEKNISKA MÖJLIGHETER GENOMFÖRANDE DELSTEG OMFATTNING TIDPLAN RESURSER RESULTAT... 8 Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 2 ( 8 )

24 1 Sammanfattning EzFood ska åt Middagskorgen undersöka möjligheterna för att skapa en kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta. Kokboken ska uppfylla ett antal fördelar. För det första ska lösningen vara enkel att använda så att den blir en naturlig källa och inspiration i målgruppens matlagning. För de andra ska kokboken generera en inkomst åt middagskorgen för att täcka eventuell drifts och utvecklingskostnad. Slutligen ska kokboken baseras på modern teknik vilket förenklar vidareutveckling och underhåll. Den använda teknologin kan konfigureras för att uppfylla högre krav på tillgänglighet vid ett stigande antal användare. 1.1 EzFood EzFood är en projektgrupp sammansatt under kursen Tillämpat IT-projektarbete i det Systemvetenskapliga programmet termin 2 år Gruppen består av projektdeltagarna Joel Sundberg, Frida Berglin, Oskar Hauer, Andreas Martinsson, Rebecka Törngren och Jonathan Karström. Projektledare är Jonathan Karström. 2 Bakgrund Middagskorgen är ett företag baserat i Kalmar som via lokala butiker säljer konceptet middagskorgen. Genom att tillhandhålla recept och ingredienslista kan de lokala butikerna sälja färdiga paket med ingredienser och recept till sina kunder - ett enkelt sätt att hantera och klara av vardagsmaten. Alla recept och bilder av de färdiga maträtterna produceras av middagskorgen anställda personer. En utveckling av nuvarande koncept är planerad för att människor som har svårt att följa recept ska få en frihet i sitt matlagande. Företaget vill nå den, för företaget nya, målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta. Anledningen till detta är att allt för många brukare inte får välja sin mat själv utan måste leva på halvfabrikat. 3 Omvärlds och nulägesanalys I nuläget anses konkurrensen för Middagskorgens applikation vara liten då det ännu inte finns någon applikation som riktar sig till samma målgrupp. De konkurrenter som finns på marknaden är så kallade lätta kokböcker. Bland de största konkurrenter finns aktörer som till exempel ICA och COOP. Dessa konkurrenter erbjuder receptböcker kostnadsfritt men saknar en specifik anpassning mot intellektuellt funktionsnedsatta. Fördelen för dessa kokböcker är att de ofta är utvecklade av en stor aktör vilket innebär att en etablerad kundbas och varumärke finns som gynnar spridning av tjänsten. En ytterligare fördel för dessa aktörer är att de redan besitter en teknisk plattform som skulle kunna anpassas för att tilltala vår målgrupp. Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 3 ( 8 )

25 EzFood har även uppmärksammat en applikation som har samma syfte och mål som den applikation Middagskorgen vill utveckla. Denna applikation ska enligt hemsidan matglad.nu lanseras under 2014 vilket innebär att Middagskorgen får en tydlig konkurrent på marknaden. De styrkor vi ser hos denna applikation är att spridningen kan bli väldigt stor då organisationen Hushållningssällskapet, med över medlemmar, ligger bakom applikationen. Vi ser även en risk i att andra organisationer som har anknytning till Hushållningssällskapet, till exempel Civilförsvarsförbundet med cirka medlemmar, också skulle rekommendera denna applikation framför Middagskorgen. Den intervju som genomförts av studenterna på BIT-programmet visar på att det finns ett intresse från både personal på boenden och den tilltänkta målgruppen för en tjänst som kan förenkla matlagningen. De synpunkter som framkom i denna intervju var att recepten måste vara uppdelade i tydliga steg som kan följas ett i taget med en tydlig beskrivning, gärna med hjälp av ljud och bild, över de redskapen och tillvägagångssätt som ska användas. En faktor att ta hänsyn till är att övervikt är ett relativt utbrett problem hos målgruppen. Detta problem skulle Middagskorgen kunna ta sig an genom att erbjuda recept som är nyttiga och uppmuntrar till en hälsosam livsstil samtidigt som de är roliga att tillaga och goda att äta. De styrkor som vi ser i projektet är att det fortfarande inte finns någon direkt konkurrerande applikation på marknaden och att Middagskorgen inte är bundet till en större organisation vilket skapar en flexibilitet och gör arbetet väldigt anpassningsbart efter trender och ny kunskap i området. Middagskorgen innehar även en befintlig receptbank och har ett etablerat varumärke som kan användas i tjänsten. Samtidigt ser vi svagheter i det faktum att det är vissa svårigheter att etablera en kontakt och relation med den tilltänkta målgruppen på nationell nivå. Vi ser även en svårighet i att projektgruppen saknar den tekniska kompetensen för att veta exakt hur tjänsten ska utvecklas och vilka tekniska begränsningar som finns. Detta gör att vi måste utreda vilken teknik som finns och vilken infrastruktur vi ska använda till tjänsten. 3.1 SWOT-analys En SWOT-analys har genomförts för att få en tydligare bild av projektets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Styrkor! Unik idé! Anpassningsbara! Ett företag korta ledtider! En stor receptbank Svagheter! Ingen kundbas i målgruppen! Ingen direkt kontakt till marknaden.! Styr inte sin egen marknadsföring Möjligheter! Få liknande applikationer på marknaden just nu.! Många möjliga kunder! Utvecklingspotential Hot! Användarna förstår inte syftet med applikationen! Större aktörer har möjlighet att utveckla liknande tjänster! Konkurrerande appar under utveckling.! Dåligt intresse från målgruppen Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 4 ( 8 )

26 4 Affärsmodell För att kunna skapa ekonomi i applikationen föreslår vi att en lämplig affärsmodell att använda för Middagskorgen är Affärsmodell 1 som föreslagits i BIT-programmets förstudie Lätta recept. Den innebär att ett urval av recepten tillhandahålls kostnadsfritt till alla kunder men för att få tillgång till alla recept måste man teckna en prenumeration med en tillhörande månadsavgift. 5 Intressentanalys Bland de intressenter vi har analyserat i förstudien anser vi att personalen på boenden för intellektuellt funktionsnedsatta är de som har mest inflytande över applikationens framgång. I den intervju som genomförts av studenter på BIT-programmet framkom att personalen har en viktig del i matlagningen. Personalen har inflytande över vilka hjälpmedel som kan vara lämpliga att använda i matlagningssituationen och därmed även de som introducerar nya tillvägagångssätt för stora delar av målgruppen. Om applikationen tilltalar denna målgrupp kommer mycket vara vunnit i termer av att göra målgruppen medvetna om applikationen. Den andra givna intressenten är målgruppen. I BIT-programmets intervju framfördes det faktum att målgruppen uppfattar personalen som tjatiga under matlagningen då personalen ofta måste förklara varje steg av receptet flera gånger. Målgruppens intresse ligger i att kunna ta del av de instruktioner de behöver när de känner att de behöver det. Genom detta uppfylls även den frihetskänsla som uppdragsgivaren Middagskorgen efterfrågade. Bland övriga intressenter finns uppdragsgivaren Middagskorgen. Den vision och idé som finns inom företaget måste förverkligas genom projektet för att Middagskorgen ska vilja utveckla och sälja tjänsten. Projektet måste även ta hänsyn till beslut som tas av den styrgrupp som finns och de kriterier som finns för att få godkänt på kursmomentet. 6 Riskanalys Vi har identifierat ett antal risker som kan uppstå i projektet och vilka åtgärder vi kan genomföra för att minska konsekvenserna av dessa risker. Händelser som kan påverka projektet negativt Större aktörer lanserar liknande tjänster. Vi missbedömer de tekniska Sannolikhet (%) Konsekvenser Förebyggande åtgärdsplan 80% Ökad konkurrens. Försöka att färdigställa tjänsten så snabbt som möjligt. 50% Prototypen kan inte omsättas till Noggrant utreda de tekniska Åtgärdsplan om det händer något Hitta en mer säljande inriktning och marknadsföra tjänsten bättre, alternativt skrota projektet Ingen. Händer detta så kommer Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 5 ( 8 )

27 begränsningarna Intresset finns inte på marknaden Vi missbedömer tidsåtgången Missbedömer målgruppens kompetens en fungerande tjänst. Budget och tidsplan räcker inte till och man måste göra om prototypen 20% Tjänsten får ingen betydelse på marknaden och det finns inget intresse. 5%, Projektet drar ut på tiden och vi får underkänt då vi missar deadline. 20%, Att recepten blir för svåra eller för lätta för att tilltala målgruppen möjligheterna och begränsningarna. Skapa en bra kontakt med kunderna och utvärdera vilka behov de har Planera tidsåtgången noga och hålla regelbundna projektmöten där man stämmer av hur vi ligger till i tidsplanen Hålla intervjuer med personer som är insatta i lärande för intellektuellt funktionshindrad e. prototypen inte vara värd att ändra då konkurrenter redan kommer finnas på marknaden. Marknadsföra och sälja in idén hos kunderna. Se till att tjänsten är trendig. Arbeta om tidsplanen och omfördela resurserna för att lägga tid på de moment som kräver mer tid. Ändra recepten som finns i tjänsten för att bättre passa målgruppen. 7 Tekniska möjligheter Applikationen kommer att utvecklas som en responsiv webbtjänst som skrivs med hjälp av standardiserade webbspråk såsom HTML, CSS och JavaScript. Fördelen med att utveckla tjänsten på detta är att den då blir plattformsoberoende och fungerar på alla enheter oavsett operativsystem. Vi anser också att applikationen inte behöver använda sig av smartphones eller surfplattors native funktioner vilket stärker vår övertygelse om att tjänsten görs som en webbtjänst. På detta sätt kommer kostnaderna att kunna hållas nere och underhållet på applikationen blir lägre. En nackdel med detta tillvägagångssätt är att det alltid krävs en uppkoppling för att nå tjänsten. Fördelarna väger dock emot nackdelarna. 8 Genomförande 8.1 Delsteg Projektet kommer att genomföras i ett antal delsteg Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 6 ( 8 )

28 1. Projektledning 2. Verksamhetsanalys a. Intervju 3. Framtagning av förslag a. Workshop b. Sammanställning 4. Prototyp a. Ta fram en prototyp b. Utvärdering och test 5. Rapportsammanställning 6. Presentation 8.2 Omfattning EzFood uppskattar arbetsinsatsen per aktivitet enligt följande. Delsteg Timmar Projektledning 160 Verksamhetsanalys 50 Förslag 70 Skapa en prototyp 230 Testning/Utvärdering 80 Rapport 100 Presentation 30 Total tidsåtgång: Tidplan Arbetet kan sättas igång direkt efter beställning. Leveranstiden är beroende av bland annat middagskorgens förmåga att tillgodose applikationen med ett godtyckligt antal recept och möjlighet att testa och verifiera funktionaliteten på den slutgiltiga produkten. 8.4 Resurser Arbetet kommer att utföras av deltagare i projektgruppen EzFood. Kundansvarig är projektledare Jonathan Karström, EzFood. Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 7 ( 8 )

29 9 Resultat I förstudien har vi kommit fram till att arbetet med att utveckla en kokbok för intellektuellt funktionshindrade är genomförbart men är förknippat med ett antal risker som kan påverka projektet (se riskanalys). I förstudien har vi även kommit fram till att vi är osäkra på målgruppens benägenhet att köpa produkten. Författare: EzFood Projekt: Kokbok för intellektuellt funktionsnedsatta Senast sparat: :45 Version: 2 Sida: 8 ( 8 )