Delårsrapport för tredje kvartalet 2014

Transkript

1 Delårsrapport för tredje kvartalet 2014 Delårsrapporten omfattar perioden Kvartalet och delårsperioden i sammandrag: Kvartal tre Delårsperioden jan-sep Nettoomsättningen uppgick till tkr ( tkr) Rörelseresultatet uppgick till tkr ( tkr) Resultat efter skatt uppgick till tkr ( tkr) Resultat per aktie uppgick till -340 kronor per aktie (f.å. -256) Nettoomsättningen uppgick till tkr ( tkr) Rörelseresultatet uppgick till tkr ( tkr) Resultat efter skatt uppgick till tkr ( tkr) Resultat per aktie uppgick till -849 kronor per aktie (f.å. -287) Väsentliga händelser under kvartalet jul-sep 2014 Kvartalet har präglats av fortsatt strukturomvandling och anpassning av företagets kostnadsläge till ett betydligt svagare marknadsläge. Produktionsmässigt var det 3e kvartalet väldigt svagt på grund av den traditionellt låga aktiviteten i juli samt låg beläggning och produktionsstörningar i raiseboring under perioden. Under kvartalet har också ett antal likviditetsstärkande åtgärder realiserats. Ett avtal har ingåtts med LKAB där de köper schaktsänkningsutrustning, som Bergteamet använder i en entreprenad i Kirunagruvan. Utrustningen avses återköpas av Bergteamet senast Även en betongstation, uppförd inom ramen för projektet Garpenberg 2,5 för Boliden, har avyttrats till en lokal intressent. Under kvartalet har divisionen Electro avyttrats, vilken för 2014 till och med avyttringsdagen 31 juli 2014 stått för en omsättning på ca 45 MSEK. Koncernen har under kvartalet sålt ej strategiska anläggningstillgångar till Ramirent, varpå ett hyresavtal ingåtts. Försäljningspriset uppgick till 20,0 MSEK. Delårsperioden jan-sept 2014 Marknaden kan under de första nio månaderna fortsatt beskrivas som svag till mycket svag. Järnmalmsproducenterna har fortsatta utmaningar och under månaden har Northland Resources

2 2 tvingats stänga sin produktion. Vi har också beslutat att helt avetablera vår verksamhet i Dannemora under månaden september och att omdirigera resurser i första hand till vår traditionella kundbas. Marknaden i Chile är fortsatt mycket utmanande och inverkar negativt på rörelseresultatet under rapportperioden. Den politiska oklarheten kring de större infrastrukturprojekten, (bl a Förbifart Stockholm) bidrar också till det negativa marknadssentimentet. Händelser efter rapportperiodens slut Efter rapportperioden har ett antal offertförfrågningar kommit in och en något ökad marknadsaktivitet kan noteras. Denna trend märks även i vår verksamhet i Chile och i övriga Sydamerika, även om det inte har realiserats i några säkrade kontrakt ännu. Framtidsutsikter Trots en något ökad marknadsaktivitet är marknaden fortfarande svag och utsikterna osäkra En eventuell vändning på marknaden har också en ledtid på minst 9-12 månader innan den positivt kan påverka Bergeteamets resultat på ett väsentligt sätt Bergteamet Holding AB, Tredje kvartalet 2014

3 3 Ekonomisk utveckling i sammandrag Resultatöversikt och nyckeltal Belopp i: Belopp i tusental kronor (tkr) där inte annat anges Resultat Nettoomsättning EBITA före jämförelsestörande poster EBITDA före jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Av och nedskrivningar materiella tillgångar Av och nedskrivningar immateriella tillgångar Rörelseresultat (EBIT) Resultat före inkomstskatt Periodens resultat Marginaler Rörelsemarginal, %, EBITDA 0,1% 5,7% 5,5% 6,5% 8,8% Finansiell ställning Balansomslutning Eget kapital Soliditet, % 30,4% 35,2% 30,4% 35,2% 34,3% Anställda Antal anställda per balansdagen Nettoomsättning per anställd Definitioner i. EBITA=Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. ii. EBITDA=Rörelseresultat före av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar iii. Jämförelsestörande poster = Resultatposter som ledning bedömt vara ovanliga till sin karaktär och som i interna rapporter exkluderas i de resultatmått som vi styr, följer upp och utvärderar verksamheten utifrån. iv. Soliditet=Eget kapital i förhållande till total balansomslutning v. Rörelsemarginal, %, EBITDA = EBITDA före jämförelsestörande poster delat med Nettoomsättning Verksamheten Bergteamet är en komplett leverantör av gruvservice till företrädesvis större svenska gruvföretag. Koncernen har emellertid internationell kapacitet och har slutfört projekt i en rad olika länder runtomkring i världen. Verksamheten är indelad i tre specialiserade divisioner: i) Underjordsentreprenad, ii) Electro och iii) MEC. Under tredje kvartalet 2014 har divisionen Electro avyttrats och numera består således verksamheten av två huvudsakliga divisioner. Försäljning och resultat Omsättningen för niomånadersperioden 2014 uppgår till tkr ( tkr). Minskningen sedan 2013 är främst hänförlig en vikande konjunktur men också till väsentlig del Bergteamet Holding AB, Tredje kvartalet 2014

4 4 två avslutade projekt under 2013 som då hade positiv påverkan på omsättningen. Med hänsyn till konjunkturnedgång har personalreduktioner skett. Under senare delen av tredje kvartalet har koncernen erhållit konkreta offertförfrågningar. I andra kvartalet 2014 skrevs en större fordran ned gentemot Dannemora Mineral AB. Rörelseresultatet påverkades negativt på grund av detta med 23,4 MSEK. Investeringar Under senaste nio månader perioden har investeringar av större värde gjorts avseende; Borrör 240 st MTI 12,996 msek, AMV6400 Betongsprutningsrobot 6,346 msek till kundprojekt (Zinkgruvan). Finansiering och likviditet Långfristig finansiering består i huvudsak av obligationslån samt leasingskuld. Under niomånadersperioden har endast amorteringar mot leasinginstitut gjorts. Inga amorteringar har skett av lån. Några nya lån från kreditinstitut har inte upptagits, annat än utnyttjande av leasingfacilitet samt ökat nyttjande av checkräkningskrediten med tkr. Antal aktier Vid periodens utgång uppgick aktiekapitalet till tkr ( tkr). Aktiekapitalet fördelar sig enligt följande: Stamaktier st Preferensaktier B st Preferensaktier C st Vid beräkning av resultat per aktie har nämnaren bestått av antalet stamaktier. Några utdelningar på preferensaktierna har inte utbetalats under perioden. Risker och osäkerhetsfaktorer Bergteamet koncernen är genom sin internationella verksamhet exponerad för valutakurser i erhållna ordrar samt genom inköp i utländsk valuta. Till viss del är även verksamheten exponerad för omräkningsexponering genom innehav i utländska dotterföretag. Koncernens upplåning är exponerad för såväl verkligt värdeförändringar (lån till fast ränta) som ränterisk i de lån som löper till rörlig ränta. Verksamheten är exponerad för förändringar i marknadspriser i mineraler, då Bergteamets kunder påverkas av dessa förändringar vilket kan innebära att efterfrågan på Bergteamets tjänster påverkas. Moderbolaget Moderbolagets verksamhet består i att investera i dotterföretag och leda, följa upp och utvärdera verksamheten. Moderföretagets omsättning består i fakturerade tjänster för ledningsfunktionen. Redovisningsprinciper Bolaget AB tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådan de antagits av EU. Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering, årsredovisningslagen, och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets redovisning är upprättad enligt Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för Juridiska personer. För en utförligare beskrivning av de redovisningsprinciper som tillämpas för koncernen och moderbolaget i denna delårsrapport, se sidan i denna delårsrapport. Anställda Antal anställda vid periodens utgång uppgick till 332 personer (f.å. 503 personer). Bergteamet Holding AB, Tredje kvartalet 2014

5 5 OFFENTLIGGÖRANDE ENLIGT SVENSK LAG Bergteamet Holding AB offentliggör denna information enligt svensk lag om värdepappersmarknaden och/eller svensk lag om handel med finansiella instrument. Informationen lämnades för offentliggörande den 14 november 2014, kl 09:00. Stockholm den 14 november 2014 Magnus Arnqvist Verkställande direktör Martin Ivert Styrelseordförande Christer Simrén Styrelseledamot Jerker Sundström Styrelseledamot Jan Dahlqvist Styrelseledamot Denna delårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer. 5

6 6 Kommande rapporttillfällen Bokslutskommuniké februari 2015 För ytterligare information kontakta Magnus Arnqvist, VD, Hemsida: Bergteamet Holding AB Organisationsnummer: Styrelsens säte: Skellefteå kommun, Västerbottens län Besöksadress: Boliden Industriområde Telefon växel:

7 7 Koncernens resultaträkningar Belopp i tusental kronor (tkr) Not Nettoomsättning Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbeten för annans räkning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsen intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat från finansiella poster Resultat före skatt Inkomstskatt Periodens resultat Övrigt totalresultat för året Omräkningsdifferenser Summa övrigt totalresultat för perioden Summa totalresultat för perioden Periodens resultat hänförligt: Moderföretagets aktieägare Summa totalresultat hänförligt till: Moderföretages aktieägare Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning

8 8 Koncernens rapport över finansiell ställning Belopp i tusental kronor (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Goodwill Övriga immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner, inklusive leasingmaskiner Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjutna skattefordringar Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 91 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Derivat Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Upparbetad ej fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

9 9 Koncernens rapport över finansiell ställning, forts. Belopp i tusental kronor (tkr) Not EGET KAPITAL Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets ägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Upplåning från kreditinstitut Obligationslån Övrig långfristig upplåning Lån från närstående parter Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Upplåning från kreditinstitut Obligationslån Förskott från kunder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Derivatinstrument 22 Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

10 10 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Belopp i tusental kronor (tkr) Not Hänförligt till moderföretagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet Reserver Balanserad vinst Summa eget kapital kapital Ingående balans per Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa Totalresultat Transaktioner med aktieägare Kontant nyemission Summa Transaktioner med aktieägare Utgående balans per Ingående balans per Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser Summa Totalresultat Transaktioner med aktieägare Summa Transaktioner med aktieägare Utgående balans per Ingående balans per Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa Totalresultat Transaktioner med aktieägare Kontant nyemission Summa Transaktioner med aktieägare Utgående balans per

11 11 Koncernens rapport över kassaflödesanalys Belopp i tusental kronor (tkr) Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet - Återläggning av avskrivningar Övriga poster ej kassapåverkande Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning varulager och pågående arbete Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Ökning/minskning leverantörsskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nyemission Förändring av checkräkningskredit Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

12 12 Resultaträkning moderbolaget Belopp i tusental kronor (tkr) Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 5 64 Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från finansiella poster Resultat före skatt Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

13 13 Balansräkning moderbolaget Belopp i tusental kronor (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar 724 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

14 14 Balansräkning moderbolaget, forts. Belopp i tusental kronor (tkr) Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Obligationslån Skulder till koncernbolag Upplåning från närstående Uppskjuten skatt Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag Aktuella skatteskulder Obligationslån Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

15 15 Noter till delårsrapporten Not 1 Rörelsesegment Koncernen Underjordsentreprenad Övrigt Summa Underjordsentreprenad Övrigt Summa Segmentens totala intäkter Försäljning mellan segmenten Intäkter från externa kunder Justerat EBITDA* Av- och nedskrivningar Jämförelsestörande poster Rörelseresultat enligt resultaträkning Not 2 Nedskrivningar Under andra kvartalet 2013 har goodwillnedskrivningar skett med tkr. Under 2014 har något ytterligare nedskrivningsbehov inte identifierats. De kassagenererande enheter som finns och för vilka goodwill testas för eventuellt nedskrivningsbehov är: 1) Mining & Tunneling och Shaftwork 2) Raiseboring 3) Övrigt, vilket inkluderar MEC (Mining Equipment Construction) och Electro. Electro avyttrat under tredje kvartalet

16 16 Redovisningsprinciper Allmän information Bergteamet Holding AB med dotterföretag, Bergteamet eller Koncernen är en komplett leverantör av gruvservice till företrädesvis större svenska gruvföretag. Verksamheten är indelad i tre verksamhetsområden. 1) Entreprenad, som består av Mining och Tunneling samt Raiseboring, 2) MEC och 3) Electro. Moderföretaget är ett aktiebolag som är registrerat i Sverige och har sitt säte i Boliden. Besöksdressen till huvudkontoret är Industrivägen 1, Bolidens industriområde, Boliden. Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper Koncernredovisningen för Bergteamet Holding AB-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Denna finansiella rapport är Bergteamets första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk finansiell information har räknats om från den 1 januari 2013 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen av resultat- och balansräkningar har haft på 2013 redogörs för separat på sidan Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernen, där inte annat anges. Se separat rubrik för moderbolaget i slutet av dessa redovisningsprinciper. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom beträffande derivatinstrument, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Ändringar i redovisningsprinciper och upplysningar Nya och ändrade standarder som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare Nedan anges de standarder som koncernen tillämpar för första gången för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 samt en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Bergteamets finansiella rapporter: IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, ändring rörande övrigt totalresultat Den mest väsentliga förändringen i den ändrade IAS 1 är kravet att de poster som redovisas i övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på följande två grupper: poster som kan komma att bli omklassificerade till resultatet i efterföljande perioder och poster som inte kan komma att bli omklassificerade till resultatet i efterföljande perioder Ändringen behandlar inte frågan om vilka poster som ska ingå i övrigt totalresultat. Tillämpningen ska göras retroaktivt vilket innebär att jämförelseperioden har räknats om. IAS 19 Ersättningar till anställda, ändring Ändringen innebär att korridormetoden har tagits bort och att finansiella kostnader beräknas baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i planen. Ändringen innebär att samtliga oredovisade aktuariella förluster redovisas i övrigt totalresultat i den period de uppstår. Kostnader för tjänstgöring under tidigare år redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer 16

17 17 ersätts av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Tillämpningen ska göras retroaktivt vilket innebär att jämförelseperioderna har räknats om. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar innebär ökade upplysningskrav avseende nettoredovisningen av finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Upplysningskraven omfattar alla redovisade finansiella instrument som redovisas netto eller kan redovisas netto i enlighet med IAS 32. Tillämpningen ska göras retroaktivt. IFRS 13 Värdering till verkligt värde IFRS 13 Värdering till verkligt värde syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Kraven utökar inte tillämpningsområdet för när verkligt värde ska tillämpas men tillhandahåller vägledning kring hur det ska tillämpas där andra IFRS redan kräver eller tillåter värdering till verkligt värde. Standarden har inte någon väsentlig påverkan på Bergsteamets finansiella rapporter. IAS 36 Nedskrivningar ändring Ändringen i IAS 36 innebär att kravet att upplysa om återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter till vilka goodwill allokerats, som infördes i samband med införandet av IFRS 13 Värdering till verkligt värde, tas bort. Ändringen ska tillämpas från 1 januari 2014 men Bergsteamet har valt att förtidstillämpa ändringen Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2013 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt ikraft och vilka är tillämpliga för Bergteamet. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Bergteamets finansiella rapporter: Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som träder i kraft 2014 eller senare och som bedöms kunna få eller ha påverkan på de finansiella rapporterna Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2013 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats vilka träder ikraft 2014 eller senare vilka är tillämpliga för Bergsteamet-koncernen på framtida finansiella rapporter. Följande standarder träder i kraft 2014, utom IFRS 9 IFRS 10 Koncernredovisning Syftet med IFRS 10 är att fastställa principer för upprättande och presentation av koncernredovisningen då ett företag kontrollerar ett eller flera andra företag. Standarden definierar begreppet kontroll och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Standarden ger vägledning för att fastställa om ett företag kontrollerar ett annat och därmed ska konsolidera in detta företag i koncernredovisningen. Standarden anger också hur koncernredovisningen ska upprättas. IFRS 10 väntas inte påverka Bergsteamets nuvarande koncernstruktur. 17

18 18 IFRS 11 Samarbetsarrangemang IFRS 11 ger en mer realistiskt bild av joint arrangements genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av joint arrangements : joint operations och joint ventures. En joint operation uppkommer då en joint operator har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i ett joint arrangement. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av dessa. Ett joint venture uppkommer då en joint operator har rätt till nettotillgångarna i ett joint arrangement. I ett sådant arrangemang ska innehavaren redovisa sin andel enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Bergsteamet har för närvarande inga innehav som träffas av den nya standarden. IFRS 9 Financial instruments gavs ut i sin helhet i juli Standarden ersätter IAS 39 och innebär främst ändringar inom klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar och säkringsredovisning. IFRS 9 baseras på tre primära värderingskategorier för finansiella tillgångar (skuldinstrument): upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över totalresultat och verkligt värde via resultaträkning, Klassificeringen sker utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt värde, där den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultaträkningen. För nedskrivningar introduceras en ny modell som bygger på förväntade kreditförluster. Ändringen innebär att reservering för kreditförluster redovisas tidigare än under IAS 39. Den nya modellen för säkringsredovisning enligt IFRS 9 ska i redovisningen spegla företagets riskhantering på ett bättre sätt. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 september 2018 och har ännu inte utvärderat effekterna. Standarden har ännu inte antagits av EU. IFRS 15 "Revenue from contracts with customers" gavs ut i maj IFRS 15 ersätter samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som avser intäktsredovisning (dvs IAS 11 "Construction Contracts" och IAS 18 "Revenue", IFRIC 13 "Customer Loyalty Program", IFRIC 15 "Agreements for the Constructions of Real Estate", IFRIC 18 "Transfers of Assets from Customers", SIC 31 "Barter Transactions Involving Advertising Services"). IFRS 15 träder i kraft den 1 januari Standarden ska tillämpas med retroaktiv verkan. Koncernen har för avsikt att tillämpa den nya standarden senast det räkenskapsår som börjar 1 januari 2017 och har ännu inte utvärderat effekterna. Koncernredovisning Dotterföretag Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50% av aktiernas eller andelarnas röstvärde eller där koncernen genom avtal ensam utövar ett bestämmande inflytande. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande 18

19 19 inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. bargain purchase, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Segmentrapportering och resultat per aktie Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som verkställande direktören och styrelseordförande i grupp. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Bergteamet-koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är Moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta. Innehaven i utländska företag är än så länge begränsade och effekterna av omräkning små. De huvudsakliga valutaexponeringar som koncernen har avser transaktioner med kunder samt med leverantörer. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Valutakursdifferenser på utlåning och upplåning redovisas i finansnettot, medan övriga valutakursdifferenser ingår i rörelseresultatet. Koncernföretag Resultat och finansiell ställning för koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: (a) tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs; (b) intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valuta kurs (såvida denna genomsnittliga kurs utgör en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, annars omräknas intäkter och kostnader till transaktionsdagens kurs), och (c) alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat och redovisas inom eget kapital under separat fond benämnd Reserver. Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av netto investeringar i utlandsverksamheter till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten. 19

20 20 Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. I nuläget har koncernen inga övervärden relaterade till utländska innehav. Immateriella tillgångar Koncernens immateriella tillgångar utgörs i princip uteslutande av goodwill hänförligt förvärv av rörelsen i koncernen, vilket skedde september Det finns även ett mindre belopp avseende produkträttigheter, vilka skrivs av över en tidsperiod om 5 år. Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill som redovisas separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Bergsteamet-koncernen fördelar ursprunglig goodwill som uppkom då Bergsteamet-koncernen bildades under 2011 till de operativa segment som fanns vid den tidpunkten den ursprungliga goodwillen uppstod. Därefter tillkommande goodwill har fördelats till de kassagenererande enheter som bedömts gynnas av rörelseförvärvet. De kassagenererande enheter som identifierats är: 1) Mining & Tunneling och Shaftwork 2) Raiseboring 3) Övrigt, vilket inkluderar MEC (Mining Equipment Construction) och Electro Balanserade utgifter för utveckling av affärssystem Kostnader för underhåll av affärssystem kostnadsförs när de uppkommer. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara och unika affärssystem som kontrolleras av koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda: det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas, företagets avsikt är att färdigställa programvaran och att använda eller sälja den, det finns förutsättningar att använda eller sälja programvaran, det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska fördelar, adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja programvaran finns tillgängliga, och de utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Direkt hänförbara utgifter som balanseras som en del av affärssystemet, innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av indirekta kostnader. 20

21 21 Övriga utvecklingskostnader, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som tidigare kostnadsförts redovisas inte som tillgång i efterföljande period. Utvecklingskostnader för affärssystem som redovisas som tillgång skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod, vilken uppgår till 5 år. Materiella anläggningstillgångar Alla materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Industribyggnad som används i rörelsen 25 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-12 år Inventarier, verktyg och installationer 3-10 år Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter respektive Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Komponenter i större maskiner är särredovisade i anläggningsregistret och skrivs av över respektive komponents beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. I nuläget är detta för koncernen enbart goodwill. Materiella anläggningstillgångar och sådana immateriella tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För materiella och immateriella anläggningstillgångar, som tidigare har skrivits ner, görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. 21

22 22 Finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella instrument som innehas för handel. En finansiell tillgång eller en finansiell skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Derivat klassificeras som att de innehas för handel om de inte ingår i en säkringsredovisningsrelation. Koncernen har fram till september 2013 haft räntederivat, vilka värderas till verkligt värde vid varje balansdag. Koncernen har även inbäddade derivat i form av tredjepartsvalutor i försäljningsavtal, vilka också värderas till verkligt värde vid varje balansdag. Bergsteamet tillämpar ej säkringsredovisning enligt IAS 39. Värdeförändringar på derivatinstrument hänförliga till upplåning redovisas i posten finansiella kostnader, övriga värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i posterna övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar redovisas som kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter respektive finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Även likvida medel ingår i denna kategori. Övriga finansiella skulder Koncernens upplåning (omfattar posterna upplåning från kreditinstitut, obligationslån, övrig långfristig upplåning samt lån från närstående) och leverantörsskulder klassificeras som övriga finansiella skulder. Allmänna principer Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar och skulder redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar, finansiella tillgångar som hålls till förfall och övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda kassaflöden. Verkligt värde på 22

23 23 upplåning beräknas, i upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella skulder. Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan. Nedskrivning av finansiella tillgångar Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Varulager Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för handelsvaror består av kostnad för inköp av varorna. Lånekostnader ingår inte. Varulagret består till största del av material såsom stabbar, cuttrar och pilotkronor vilka förbrukas vid leverans av tjänster inom segmentet underjordentreprenad. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga försäljningskostnader. Erforderlig avsättning för inkurans har gjorts efter individuell bedömning. Kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Såväl förluster avseende kundfordringar som återvunna tidigare nedskrivna kundfordringar redovisas i resultaträkningen i funktionen försäljningskostnader. Redovisat värde för kundfordringar, efter eventuella nedskrivningar, förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig i sin natur. Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. Checkräkningskredit redovisas som upplåning bland kortfristiga skulder. I nuläget och för presenterade perioder i redovisningen finns enbart banktillgodohavanden. Aktiekapital Stamaktier och preferensaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan 23

24 24 hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Leverantörsskulder Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig till sin natur. Upplåning Upplåning (upplåning från kreditinstitut, obligationslån, övrig långfristig upplåning samt upplåning från närstående) redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. Lånekostnader (räntekostnader och transaktionskostnader) redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänför sig. Periodiserade ännu ej betalda räntekostnader ingår som en del av låneskulden i balansräkningen. Aktuell och uppskjuten skatt Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser Koncernföretagen har olika pensionsplaner och både avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer 24