ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET Lifco AB. Org nr

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 Lifco AB Org nr Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 s rapport över totalresultat 5 s balansräkning 6 s rapport över förändringar i eget kapital 8 s kassaflödesanalys 9 Moderföretagets resultaträkning och rapport över totalresultat 10 Moderföretagets balansräkning 11 Moderföretagets förändringar i eget kapital 13 Moderföretagets kassaflödesanalys 14 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 15 1

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Lifco AB, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Verksamheten Lifco är en industriell grupp vars verksamhet bedrivs i cirka 100 dotterföretag i 30 länder. Gruppen är organiserad i sex affärsområden: Dentalprodukter, Maskiner och Verktyg, Sågverksutrustning, Kontraktstillverkning, Inredning till Servicebilar samt Miljöteknik. Lifcokoncernen innehar via sina affärsområden ett antal marknadsledande positioner och söker ständigt efter möjligheter att stärka sina marknadsandelar antingen genom organisk tillväxt eller genom förvärv. Utveckling Nyckeltal (mkr) Nettoomsättning EBITA EBITA marginal, % 11,5 11,6 11,1 11,1 Antal anställda vid årets slut Affärsområden Dentalprodukter Omsättning (2 840) mkr Lifcos affärsområde Dentalprodukter är en av Europas ledande distributörer av förbrukningsmaterial, utrustning och teknisk service till tandläkare i norra och centrala Europa med mer än tandläkare som kunder i 14 länder. Maskiner och Verktyg Omsättning (1 176) mkr Företagen inom detta affärsområde tillverkar och marknadsför såväl kompletta rivningsutrustningar som tillbehör till grävmaskiner och kranar. Brokk AB med dotterföretag är världsledande inom rivning. Affärsområdets kunder finns inom byggnads-, kärnkrafts-, gruv-, cement- och processindustrier över hela världen. Under året har ny verksamhet etablerats i Schweiz genom bildandet av Brokk Switzerland GmbH samt i USA genom bildandet av Kinshofer USA, Inc. Sågverksutrustning Omsättning 543 (578) mkr De företag som finns inom detta affärsområde har som uppgift att utveckla, marknadsföra och leverera utrustning till sågverk. Tillsammans bildar dessa företag en ledande grupp i Europa inom denna verksamhet. I juni avyttrades verksamheten i Nordautomation OY. Kontraktstillverkning Omsättning 581 (684) mkr Lifcos företag inom detta affärsområde levererar produkter av skilda slag så som elektronik och rostfria stålprodukter till kunder inom såväl säkerhet och larm som till kunder med diverse industriella applikationer men även till kunder inom IT och Telecom samt till kunder med speceriprodukter och medicintillverkning. I november avyttrades verksamheten i Gallac AB. Inredning till Servicebilar Omsättning 316 (325) mkr Lifco är via underkoncernen Modul-System en av de ledande tillverkarna av kvalitetsmässigt säkra och stabila inredningar till servicebilar. Verksamheten finns i många länder i Europa och företagsgruppen samarbetar idag med några av Nordens och Europas största företag i syfte att kunna erbjuda de mest kundanpassade lösningarna och genom detta skapa möjligheter att ytterligare stärka sina positioner. Under året har ny verksamhet etablerats i Norge genom bildandet av Modul-System AS. Miljöteknik Omsättning 575 (581) mkr Företagen inom detta affärsområde levererar teknologi och metoder för sop- och skrothantering samt relining i syfte att uppnå återvinning av material som sedan kan bidra till att skapa nya specifika produkter. Affärsområdets kunder finns representerade över hela världen. 2

3 Medarbetare Under 2013 minskade medelantalet anställda med 4,6 % till (3 083). Antal anställda vid årets slut har minskat med 4,7 % sedan föregående årsskifte till (3 005). Lifco AB med dess dotterföretag utvecklade och implementerade under 2010 en för koncernen gemensam uppförandekod. Denna uppförandekod gäller alla anställda och Lifcos samtliga verksamheter oavsett lokalisering. Koden är tänkt att tjäna som en vägledning för de anställda att vid alla tillfällen uppträda med integritet och gott omdöme. Koden i sig utvärderas regelbundet. Moderföretag och ägare Moderföretaget i koncernen utgörs av Lifco AB, org.nr Moderföretagets huvudsakliga funktioner är att ansvara för affärsutveckling, förvärv, finansiering, styrning och analys. Ägare till Lifco AB är Carl Bennet AB med org.nr Forskning och utveckling Utveckling av egna produkter förekommer främst inom affärsområde Maskiner och Verktyg samt Inredning till Servicebilar. De totala utvecklingskostnaderna inom koncernen uppgår för 2013 till 52,6 (52,1) mkr. Miljö I enlighet med koncernens miljöpolicy är det verkställande direktör i respektive företag som är ansvarig för genomförande av miljöpolicy för sitt företag. eftersträvar att tillhandahålla konkurrenskraftiga produkter med minsta möjliga miljöpåverkan. Två av koncernens svenska dotterföretag bedriver tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Finansiell riskhantering Enligt den policy som gäller inom koncernen skall varje företag säkra sina valutaflöden från exponering av plötsliga kursförändringar. För att lägga upp terminskontrakt krävs dock koncernledningens godkännande och skall bara göras för den tidsperiod som bedöms nödvändig för att priser och/eller kostnader skall hinna anpassas till nya kurser. Upprättande av terminskontrakt skall dessutom endast syfta till att säkra de beräknade bruttomarginalerna, inte till att maximera marginalerna genom spekulation. Händelser efter räkenskapsårets utgång Under mars slutfördes förvärvet av MDH AG, Tyskland. MDH AG är Tysklands största importör av högkvalitativa tandtekniska arbeten och omsätter 44 meur. Företaget har 150 medarbetare samt ca tyska tandläkare som kunder. I övrigt har inga för koncernen väsentliga händelser inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Under 2014 förväntas resultatnivåerna för respektive affärsområde stärkas ytterligare, alternativt bibehållas på nuvarande nivå. Verksamheten kommer att bedrivas inom nuvarande affärsområden och som tidigare nämnts söker Lifcokoncernen ständigt efter möjligheter att stärka sina marknadsandelar antingen genom egen utveckling eller via förvärv. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står (tkr): Balanserade vinstmedel Årets resultat Styrelsen och Verkställande direktören föreslår (tkr): Summa: Utdelning Balanseras i ny räkning Summa:

4 Upprättad årsredovisning innebär att tkr erhållits i form av koncernbidrag från företag inom Lifcokoncernen samt att tkr har lämnats i form av koncernbidrag till företag inom koncernen. Koncernbidrag har lämnats till Carl Bennet AB, , på tkr. Erhållna koncernbidrag (tkr) DAB Dental AB, AB Nordenta, Brokk AB, Lövånger Elektronik AB, Summa: Lämnade koncernbidrag (tkr) Carl Bennet AB, Lifco Dental International AB, Dentium AB, Lifco Dental AB, Sorb Industri AB, AriVislanda AB, NA Interlog AB, Modul-System HH AB, Eleiko AB, Eleiko Montageservice AB, Summa: Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens uppfattning att en allsidig bedömning av företagets ekonomiska ställning medför att koncernbidrag och utdelning är förenliga med de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av företagets egna kapital samt företagets konsolideringskrav, likviditet och ställning i övrigt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter med redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Samtliga belopp anges i tkr, om inte annat anges. 4

5 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not Nettoomsättning Kostnad för sålda varor Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings- och utvecklingskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster netto Resultatandel i intresseföretag Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Årets resultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT KONCERNEN Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser Säkring av nettoinvestering Uppskjuten skatt nettoinvestering 359 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt Summa totalresultat för året Summa totalresultat för året hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat för året Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 5

6 KONCERNENS BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 18, Materiella anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag Andra långfristiga finansiella fordringar Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 6

7 KONCERNENS BALANSRÄKNING, FORTS. Belopp i tkr Not EGET KAPITAL Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Aktiekapital (antal aktier: ) Reserver Balanserad vinst inklusive årets totalresultat Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Avsättningar för pensioner, räntebärande Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förskott från kunder Skulder till moderföretag Aktuella skatteskulder Kortfristiga avsättningar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 7

8 KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Hänförligt till moderföretagets aktieägare Belopp i tkr Not Aktiekapital Reserver Balanserad vinst Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2012 (enl. tidigare redovisningsprinciper) Byte av redovisningsprinciper till IFRS IB IFRS 1 januari Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa totalresultat Transaktioner med aktieägare Koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag Omvärdering skuld säljoption Utdelning Utgående balans per 31 december Ingående balans per 1 januari Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa totalresultat Transaktioner med aktieägare Koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidrag Utdelning Utgående balans per 31 december Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 8

9 KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Belopp i tkr Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Minoritetsintresse Övriga finansiella poster Erhållen ränta Betald ränta Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning varulager Ökning/minskning av rörelsefordringar Ökning/minskning av rörelseskulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag efter avdrag för likvida medel Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagande av lån Amortering/återbetalning av lån Utbetald utdelning Utbetalt koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Minskning/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 9

10 MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter 11, Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Årets resultat stämmer överens med totalresultatet. Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 10

11 MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 11

12 MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING, FORTS. Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Räntebärande kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till moderföretag Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 12

13 FÖRÄNDRINGAR I MODERFÖRETAGETS EGET KAPITAL Belopp i tkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Not Aktiekapital Reservfond Ingående balans per 1 januari Totalresultat Årets totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning Utgående balans per 31 december Ingående balans per 1 januari Totalresultat Årets totalresultat Transaktioner med aktieägare Utdelning Utgående balans per 31 december Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 13

14 MODERFÖRETAGETS KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Not Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar 3 64 Övriga finansiella poster Erhållen ränta Betald ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av rörelsefordringar Ökning/minskning av rörelseskulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Upptagande av lån Amortering/Återbetalning av lån Erhållen utdelning Utbetald utdelning Erhållna koncernbidrag Utbetalda koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noterna på sidorna 15 till 42 utgör en integrerad del av denna års- och koncernredovisning. 14

15 Not 1 Allmän information Lifco AB (moderföretaget) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) är en industriell grupp organiserad i sex affärsområden. Verksamheten bedrivs i dotterbolag i 30 länder vilket beskrivs i förvaltningsberättelsen. Den 15 maj 2014 har denna koncernredovisning och årsredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Samtliga belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år. Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpas när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. 2.1 Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Lifcokoncernen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsutlåtanden av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt Årsredovisningslagen tillämpats. Denna årsredovisning är Lifco AB:s första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Historisk finansiell information har räknats om från den 1 januari 2012 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen har haft på resultaträkningen och eget kapital redogörs för i not 42. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderföretagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2, Redovisning för juridiska personer, och Årsredovisningslagen. I de fall moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not. Övergång till RFR 2 har inte givit någon effekt på moderföretagets resultat och ställning, se not 41. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Lifco AB. Ett antal nya standarder och ändringar av tolkningar och befintliga standarder träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 12 Disclosures of interests in other entities omfattar upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. avser att tillämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. 2.2 Koncernredovisning Dotterföretag Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier (bestämmande inflytande) på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierade förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv d v s förvärv för förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Som goodwill redovisas det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde per förvärvsdagen på tidigare eget kapitalandel i det förvärvade företaget överstiger verkligt värde på identifierade förvärvade nettotillgångar. 15

16 Åtaganden att förvärva innehav utan bestämmande inflytande anses vara finansiella skulder med efterföljande förändring i värde redovisat i eget kapital. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Förändring i ägarandel i ett dotterföretag utan förändring i bestämmande inflytande Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som eget kapital transaktioner d v s som transaktioner med ägare i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Intresseföretag Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen inledningsvis till anskaffningsvärde och det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets vinst eller förlust efter förvärvstidpunkten. 2.3 Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och rapporteringsvaluta De olika enheterna i koncernen har den lokala valutan som funktionell valuta då den lokala valutan har definierats som den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakligen är verksam. I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderföretagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster - och förluster redovisas som övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Omräkning av utländska koncernföretag Resultat och finansiell ställning för de enheter som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta. Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till SEK till genomsnittlig valutakurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. 2.4 Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen överstiger Lifcos andel i det verkliga värdet av identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i det förvärvade bolaget samt det verkliga värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. Samtliga förvärv avser en strategisk och långsiktig investering. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet av goodwill jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet 16

17 och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte. Patent Patent som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar Patent söks på unika konstruktioner och tekniska lösningar ingående i produkter som utvecklats av bolaget. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent över den bedömda nyttjandeperioden som är den kortaste av patentets legala livslängd och den tidpunkt under vilken den till patent relaterade produkten förväntas produceras. Bedömd nyttjandeperiod för patent bedöms som regel inte kunna överstiga 5 år. Licenser och varumärken Varumärken och licenser som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken och licenser över deras bedömda nyttjandeperiod på 2 20 år. Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nytttjandeperioden på 3-5 år. 2.5 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Lifco tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för en ersatt del tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Ingen avskrivning görs på mark. Varje del av övriga materiella anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde skrivs av separat. Avskrivningar görs linjärt enligt följande: Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer år 5-10 år 3-6 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring av en materiell anläggningstillgång fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. 2.6 Nedskrivningar av icke-finansiella anläggningstillgångar Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). 2.7 Finansiella instrument Klassificering klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: lånefordringar och kundfordringar, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. 17

18 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. s lånefordringar och kundfordringar utgörs av andra långfristiga fordringar, kundfordringar och likvida medel. Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella skulder som innehas för handel. En finansiell skuld klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga skulder om de förväntas bli reglerade inom tolv månader, annars klassificeras de som långfristiga skulder. s skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen utgörs främst av finansiella skulder i form av tilläggsköpeskillingar. Övriga skulder värderade till verkligt värde Övriga skulder värderade till verkligt värde utgörs av skulder hänförliga till säljoptioner eller kombinerade sälj/köpoptioner avseende förvärv av innehav utan bestämmande inflytande. Förändringar i dessa skulder redovisas i eget kapital. Övriga finansiella skulder s skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder, checkräkningskredit samt skuld till moderbolaget klassificeras som övriga finansiella skulder Redovisning och värdering Köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Lånefordringar och kundfordringar samt övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden Kvittning av finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Nedskrivning finansiella instrument Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde (lånefordringar och kundfordringar) bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. En finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats första gången och att denna händelse har inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet redovisas i koncernens resultaträkning. Om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades, redovisas återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultaträkning Säkring av nettoinvestering Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. 2.8 Varulager Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut metoden (FIFU). I varulagrets värde ingår en därtill hänförlig andel av indirekta kostnader. Värdet på färdiga produkter omfattar råvaror, direkt arbete, övriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader inklusive avskrivningar. 18

19 Anskaffningsvärdet består av inköpspris från underleverantörer samt kostnader för tull och frakt. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för beräknade färdigställnings och försäljningskostnader. En uppskattning av inkuransen i varulagret sker kontinuerligt under året. 2.9 Kundfordringar Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare, klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, redovisas de som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning Likvida medel I likvida medel ingår, i såväl balansräkningen som i rapporten över kassaflöden, kassa och banktillgodohavanden Leverantörsskulder Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor och tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Om inte, redovisas de som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas till nominellt belopp. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig till sin natur. Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden (se finansiella instrument ovan) Aktuell och uppskjuten skatt Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretaget och dess dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka underskotten kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar Upplåning Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. s upplåning utgörs av kortfristig upplåning då samtliga lån förfaller till betalning inom 12 månader från balansdagen. Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder i balansräkningen Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. s väsentliga förmånsbestämda plan är ITP-planen, tryggad genom avgifter till Alecta (för information om Alecta se nedan). 19

20 En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. De fåtal pensionsförpliktelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part skuldföres i balansräkningen Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen än att så inte sker samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för garantikostnader är uppskattningar av gjorda garantianspråk och uppskattas med hjälp av samlad erfarenhet i form av statistik över historiska anspråk, förväntade kostnader för åtgärder samt den genomsnittliga tidsåtgången mellan det att felet uppstår och anspråk riktas mot koncernen Intäktsredovisning Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt returer efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter från försäljning av varor redovisas när risker och förmåner förknippade med ägandet av varorna har övergått på köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans, och när intäkterna och tillhörande utgifter kan beräknas tillförlitligt samt det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna som är förknippade med försäljningen av enheterna tillfaller koncernen. bedriver en mindre del av sin verksamhet i projektform och tillämpar successiv vinstavräkning i enlighet med IAS 18, Intäkter. Vid beräkning av upparbetad vinst har färdigställandegraden beräknats som nedlagda utgifter per balansdagen i relation till de totalt beräknade utgifterna för att fullgöra uppdraget. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden Leasing Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Leasingavtal där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. s leasingavtal består främst av leasing av bilar. Inga av dessa leasingavtal är för närvarande klassificerade som finansiella leasingavtal Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Denna innebär att rörelseresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden Utdelningar Utdelning till Moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av Moderföretagets aktieägare. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts Aktieägartillskott Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. 20

21 2.21 Moderföretagets redovisningsprinciper I samband med övergången till redovisning enligt IFRS i koncernredovisningen, har moderföretaget övergått till att tillämpa RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan. Uppställningsformer Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Resultaträkningen är uppdelad i två räkningar en över resultaträkningen och en över totalresultat. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens uppställningsform men innehåller de kolumner som anges i ÅRL. Uppställningsformerna för moderföretaget ger skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, avsättningar, och poster inom eget kapital. Andelar i dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posterna Resultat från andelar i koncernföretag. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, klassificeras som operationella leasingavtal. Intäkter I moderföretagets övriga rörelseintäkter ingår till dotterföretag utfakturerade koncerngemensamma kostnader. Koncernbidrag Både lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Not 3 Finansiell riskhantering 3.1 Finansiella riskfaktorer utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (omfattande valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Dessa risker hanteras i enlighet med Lifcos finanspolicy som är fastställd av bolagets styrelse. har som policy att inte tillämpa säkringsredovisning utan koncernen fokuserar istället på att minska potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat genom ett omfattande koncernkontosystem där överskott i viss valuta matchas mot betalning i den valutan. a) Marknadsrisk (i) Valutarisk Med valutarisk avses risken för att ofördelaktiga valutakursförändringar ska påverka koncernens resultat och eget kapital mätt i SEK: - Transaktionsexponering uppstår som ett resultat av att koncernen har inbetalningar och utbetalningar i utländska valutor. - Omräkningsexponering uppstår som ett resultat av att koncernen genom utländska dotterföretag har nettoinvesteringar i utländska valutor. Lifcokoncernens verksamhet bedrivs i 30 länder. Den geografiska spridningen tillsammans med ett stort antal kunder och produkter ger en relativt begränsad transaktionsriskexponering. Lifcokoncernens transaktionsexponering uppstår då dotterbolagen importerar produkter för försäljning på den inhemska marknaden och/eller säljer produkter i utländsk valuta. Effekt av valutakursförändringar hanteras så långt det är möjligt genom användning av valutaklausuler i kundkontrakt och genom försäljning i samma valuta som inköpet sker. Enligt den policy som gäller inom koncernen ska varje bolag hantera sina valutaflöden avseende exponering av plötsliga kursförändringar. Valutarisker hanteras framförallt genom ett koncernkontosystem med konton i olika valutor där överskott som finns inom detta system används för att betala transaktioner i viss valuta. Inga derivatinstrument har tecknats för att hantera valutarisken. Terminskontrakt får bara tecknas med koncernledningens godkännande. Varken 2012 eller 2013 fanns några ingångna terminskontrakt. Lifco bedömer att transaktionsexponeringen är begränsad då det inom koncernen finns en balans mellan inköp och försäljning i utländsk valuta. Under 2013 uppgick nämligen valutakursdifferenser som redovisats i resultaträkningen till netto tkr ( tkr). 21