KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET

Transkript

1 KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET I enlighet med direktiv (dir 2010:77 och tilläggsdirektiv (dir 2013:99) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende Slutrapport kommer att lämnas den 31 december Kulturbryggan är i och med 2014 inne på sitt fjärde år som försöksverksamhet. Utan tvekan svarar Kulturbryggan mot ett stort behov och utgör en möjlighet som få andra finansiärer erbjuder. Kulturbryggans särart är att ha möjlighet att bidra med medel till sådant som är utmanande och spännande, men för osäkert för andra stödgivare. En av Kulturbryggans många erfarenheter är att kommunikation med och närvaro på platser utanför huvudstaden är viktigt. I hela landet finns professionellt verksamma personer inom vitt skilda fält av kulturområdet. Kulturbryggans resor och fältbesök har inneburit möten med dessa individer och möjliggjort att deras projekt kunnat påbörjas eller genomföras. En annan erfarenhet är att det nu är dags att utveckla och förenkla formerna för ansökan om stöd från Kulturbryggan. Det är särskilt viktigt nu när Kulturbryggan står inför att permanentas från Minst lika viktigt är att Kulturbryggan förblir en oberoende verksamhet och ett alternativ till andra etablerade bidragsgivare. Mycket i uppföljningsarbetet talar för att det är just den oavhängiga ställningen, som möjliggjort för Kulturbryggan att nå ut till nya grupper av professionellt verksamma inom kultursektorn. Av ansökningarna till Kulturbryggan 2013 var över hälften från personer, organisationer och företag som sökte för första gången. Det är en indikation både på att Kulturbryggan nu blivit känd i vidare kretsar och att sökanden som tidigare inte sett någon möjlighet att söka offentliga medel, nu ser Kulturbryggan som en framkomlig väg. I bägge fallen goda tecken! Kommittén består av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Under våren 2013 efterträdde Magnus Kirchhoff tidigare kanslichefen Ingrid Lomfors. Stockholm i februari 2014 Bo-Erik Gyberg

2 SAMMANFATTNING

3 Kulturbryggan avslutar med denna rapport sitt tredje verksamhetsår. Ursprungligen skulle utredningen vara verksam , men har förlängts vid två tillfällen. I och med det senaste tilläggsdirektivet, från 14 november 2013, fortsätter utredningen till 31 december I och med regeringsbeslut den 20 februari 2014 står det klart att Kulturbryggan kommer att inrättas som ett särskilt beslutande organ inom Konstnärsnämnden från och med 1 januari Liksom tidigare år har Kulturbryggan under 2013 fördelat 25 miljoner kronor i stöd till nyskapande kulturprojekt, en verksamhet som redovisas i denna text. Till detta arbete har under försöksperioden fogats ett intensivt kommunikationsarbete vilket också beskrivs i rapporten. Under 2013 har också två studier kring hur Kulturbryggan eventuellt kan finna vägar för att etablera mötesplatser mellan kulturprojekt och finansiärer, framförallt från icke offentliga finansiärer, tagits fram. Dessa studier nämns kortfattat i denna text och finns att läsa i sin helhet på Kulturbryggans hemsida. Personalförändringar Under 2013 har ett antal personalförändringar skett vid Kulturbryggan. I februari slutade Kulturbryggans första kanslichef, Ingrid Lomfors, och i april anställdes en ny handläggare Erik Hall. I juni anställdes Magnus Kirchhoff som ny kanslichef. Den sista december slutade kansliets halvtidsanställda administratör Lotta Signeul som i januari 2014 efterträddes av Ingela Carlsson. Rapporten har följande huvudrubriker: Kapitel 1 Styrdokument och utgångspunkter Kapitel 2 Kulturbryggans kommunikationsarbete Kapitel 3 Om bidragsgivningen 2013 Kapitel 4 Bidragsgivningens processer Kapitel 5 Förteckning över beviljade projekt Kapitel 6 Projektpresentation ett urval Kapitel 7 Redovisning av genomförda projekt Kapitel 8 Kulturbryggans bedömare 2013 Bilagor

4 1STYRDOKUMENT OCH UTGÅNGSPUNKTER

5 Detta avsnitt beskriver inledningsvis det arbete som föregick Kulturbryggans tillkomst. Därefter kommer en beskrivning av det direktiv som styr kommitténs uppdrag samt begreppet nyskapande som varit centralt i utredningsarbetet. Avslutningsvis beskrivs den bidragsförordning som reglerar Kulturbryggans bidragsgivning. De beskrivna dokumenten återfinns i sin helhet i bilagor.

6 8 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT OCH UTGÅNGSPUNKTER Förarbete 1994 bildades Stiftelsen framtidens kultur med medel från de upplösta löntagarfonderna skulle Stiftelsens verksamhet komma att upphöra, sedan man planenligt fördelat sitt stiftelsekapital till innovativa kulturprojekt i över ett decennium. Inför stiftelsens upphörande föreslog regeringen i sin proposition Tid för kultur (2009/10:3) att 25 miljoner kronor årligen skulle avsättas till stöd för nyskapande kulturprojekt. Formerna för hur dessa medel skulle fördelas var dock inte klara. Bo-Erik Gyberg uppdrogs att ta fram ett utredningsunderlag och den 21 februari 2010 presenterade han ett inriktningsdokument, Kulturbryggan underlag för vidare beredning. 1 Detta kom att ligga till grund för Kulturbryggans utredningsdirektiv. Utredningsdirektiv med två uppdrag eller tre? Sedan inrättandet i juli 2010 till idag har utredningen Kulturbryggan en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet haft två primära uppdrag. 2 Dessa har varit att lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet, etablera en försöksverksamhet som under utredningsperioden fördelar avsatta medel som bidrar till nyskapande kulturprojekt. Genom tilläggsdirektiv har utredningen förlängts vid två tillfällen, den 20 juni 2012 förlängdes uppdraget till utgången av 2013 och den 14 november 2013 förlängdes utredningen till 31 december De två tilläggsdirektiven medförde inte några förändringar i kommitténs uppdrag. I mars 2012 avrapporterades det första av uppdragen då Kulturbryggans kommitté lämnade in ett delbetänkande, Att angöra en kulturbrygga stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet (SOU 2012:16), där förslag till hur verksamheten kan permanentas presenterades. Det andra uppdraget, att på försöksbasis upprätta en struktur för att fördela 25 miljoner kronor per år till nyskapande kulturprojekt med prioriterat fokus på hela det fria kulturlivet, har kommittén arbetat med kontinuerligt sedan Det är arbetet under 2013 med detta uppdrag som föreliggande text primärt rapporterar. Formerna för Kulturbryggans bidragsgivning utvecklas och förändras kontinuerligt för att så väl som möjligt svara mot uppdraget i direktivet. Bland annat påpekar regeringen i utredningsdirektivet vikten av att Kulturbryggan ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare samt att de nya kulturpolitiska målen ska få genomslag. I direktivet påpekas också att uppdraget medför särskilda krav vad gäller bland annat uppföljning. En viktig del i arbetet under 2014 är att utveckla uppföljningsoch återrapporteringsrutinerna. 1 Dokumentet går att hämta hem från 2 Direktivet i sin helhet återfinns i bilaga 1 3 De två tilläggsdirektiven återfinns i bilaga 1

7 9 I direktivet till utredningen finns också ett tredje uppdrag, om än något mindre explicit formulerat. Det handlar om att etablera samverkan med andra finansiärer och att finna alternativa finansieringsformer för kultur. I det uppdraget ligger att Kulturbryggan ska skapa former för ekonomisk stödgivning som ger incitament till finansiering från flera parter. Under 2013 har Kulturbryggan haft särskilda medel för att undersöka möjligheten att utveckla en mäklarfunktion som skulle kunna ha i uppgift att hjälpa projektägare att finna andra finansiärer och omvänt. Medlen har använts till att ta fram mer kunskap om området. Dels har studien Nya pengar till det nyskapande en modell för Kulturbryggans mäklarverksamhet av Susan Bolgar vid Kulturstrategi konsult AB tagits fram och presenterats för kommittén. 4 Ännu en studie, med närliggande frågeställningar, skrivs av Peter Skogh, Publik Strategi Sweden AB och kommer att vara tillgänglig på Kulturbryggans hemsida från början av mars Därefter vidtar arbetet med att eventuellt utforma någon form av mäklarfunktion inom de ramar som Kulturbryggan disponerar. Nyskapande Nyskapande är ett centralt begrepp i Kulturbryggans uppdrag och verksamhet. Kulturbryggans utredningsdirektiv är tydliga med att de medel som ska fördelas ska gå till nyskapande kultur. Kulturbryggan har varit mån om att på olika sätt diskutera begreppet. Ambitionen är och har varit att hålla det levande genom att belysa det ur olika perspektiv. Ett led i det arbetet var att under 2012 ta fram publikationen Fyra essäer om nyskapande, där fyra personer ur bedömarpoolen fick ge sin syn på begreppet. 5 Publikationen är tillgänglig i tryckt och digitalt format och har legat till grund för en rad diskussioner kring begreppet nyskapande. Ett annat exempel är en vägledande beskrivning ämnad för de sökande, där tio kontexter som är möjlig grogrund för nyskapande utgör utgångspunkt för en förståelse av begreppet. 6 Bidragsförordningen Fördelningen av de medel Kulturbryggan har förfogat över har sedan mars 2011 styrts av en bidragsförordning som beslutats av regeringen. 7 Förordningen beskriver ramarna för både vad Kulturbryggan kan ge ekonomiska stöd till och hur beredningsarbetet ska genomföras. Inom de givna förutsättningarna har ett kontinuerligt utvecklingsarbete skett och även om systemet idag fungerar tillfredställande ser Kulturbryggan många möjligheter till fortsatt utveckling. Tre av dessa förändringsområden formulerades i delbetänkandet Att angöra en Kulturbrygga: Det grundläggande villkoret om nyskapande som grund för statsbidrag till kulturprojekt ska kompletteras med ett villkor om att projekten också ska ha hög kvalitet för att vara berättigade statsbidrag. 4 Studien finns i sin helhet på 5 Publikationen finns att ladda ner på Bidragsförordningen återfinns i bilaga 2

8 10 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT OCH UTGÅNGSPUNKTER Det ska klargöras att bidragsgivningen i första hand, men inte enbart, ska riktas till det fria kulturlivet. Med bibehållande av en modell med extern bedömning av ansökan innan statsbidrag beviljas ska det inte längre anges i förordningen att ett visst minsta antal bedömare ska anlitas för uppgiften. De två första av dessa förslag har redan åtgärdats. Det tredje kvarstår, men är av mindre praktisk betydelse. Till dessa tre kan ytterligare förändringar i framtiden vara aktuella. Under 2014 kommer Myndigheten för kulturanalys att göra en utvärdering av Kulturbryggans verksamhet.

9

10 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE K U LT U R B R Y G G A N 2 013

11 Detta avsnitt beskriver kommunikationsarbetet under Kulturbryggans hela verksamhetsperiod, från 2011 fram till Detta avsteg motiveras av att kommunikationsarbetet redan från början var en medveten prioritering i Kulturbryggans verksamhet, som inte tidigare har redovisats utförligt. K U LT U R B R Y G G A N 2 013

12 14 KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE Kommunikationsstrategi Kulturbryggan hade, vid starten 2010, ett speciellt utgångsläge som verksamhet. Dels skulle den följa i fotspåren av Stiftelsen framtidens kultur och dra lärdom av den organisationens erfarenheter och resultat. Dels skulle den bli en helt ny verksamhet med en tydlig alternativ profil och starkt varumärke. Ett långsiktigt och strategiskt arbete har krävts för att uppnå detta. Det har kommit att handla om att utforma stödformer, bedömningsgrunder och villkor samt bygga upp ansökningsproceduren och beslutsprocessen, det vill säga att lägga grunden för kärnverksamheten. Parallellt har också Kulturbryggan tagit fram en kommunikationsstrategi i syfte att forma en identitet, eller om man så vill, ett varumärke som ska fungera både på kort och på lång sikt. Redan från början var målet att vara så öppen som möjligt gentemot såväl sökande som andra som haft intresse av Kulturbryggans verksamhet, varför strategins ledord är tillgänglighet och transparens. I strategin ingår också att, så långt möjligt, vara proaktiv med information. När till exempel tidplaner har förskjutits, har kansliet meddelat ändrade planer och också förklarat varför dessa ändringar varit nödvändiga. I initialskedet skapade Kulturbryggan en tydlig egen grafisk profil som en del av en första kommunikationsplattform. Efter att ha studerat andra finansiärers och kulturmyndigheters profiler och logotyper, valde Kulturbryggan att skapa en grafisk profil som skiljer sig från gängse profiler, med en svart botten och en stark rosa accentfärg. Denna profil har sedan legat till grund för arbetet med etableringen såväl i den digitala kommunikationen, som i tryckta kommunikationsmaterial och på några få profilprodukter. Hemsidan Som ett led i att skapa en nära och direkt kommunikation och tillgänglighet för sökande och andra intressenter valde Kulturbryggan att skapa en hemsida i ett snabbt och lättuppdaterat webbpubliceringsprogram. Kulturbryggans hemsida, kulturbryggan.se, är interaktiv och fungerar också som en blogg. Vem som helst kan gå in på den, kommentera en post och ha en dialog med såväl kansliet som med andra. Det är en värdefull kanal för sökande där de kan dela med sig av kommentarer, åsikter och konstruktiv kritik som Kulturbryggan kan ta till sig i utvecklingsarbetet. Hemsidan är också en resurs för sökande att kunna läsa in sig på Kulturbryggans styrdokument och riktlinjer, samt ett verktyg för kansliet att skapa närmare kontakt och snabb återkoppling med sökande. Bloggformatet har fungerat väl eftersom det blir ett öppet forum där såväl kritiska som positiva röster kan höras. Det är ett led i Kulturbryggans ambition att inte ducka för svåra begrepp, att våga problematisera och diskutera aspekter av uppdraget som inte alltid är självklara. Det ingår också i Kulturbryggans långsiktiga strategi att i så stor utsträckning som möjligt ta chansen till dialog och diskussion för att vidare förtydliga sitt uppdrag. Antalet unika besökare har stadigt ökat sedan verksamheten påbörjades och är nu uppe i cirka Det finns naturliga toppar i besöksstatistiken som infaller när en ny utlysning annonseras eller när beslut om stöd fattas. Arbetet med att vidareutveckla hemsidan pågår hela tiden, dels för att förtydliga och underlätta ansökningsförfarandet men också för att skapa en mötesplats för kulturaktörer, finansiärer och andra intressenter. Ett exempel på utvecklingsarbete är framtagandet av Projektrummet,

13 15 en plats för projekt som fått stöd av Kulturbryggan att lägga upp information, bild- och videomaterial från sina respektive verksamheter, som ska vara klart under Förhoppningen är att Projektrummet ska fungera som en inspirations- och informationskälla och ytterligare bidra till att förtydliga Kulturbryggans uppdrag och visa på bredden i stödgivningen. Sociala media Kulturbryggan skapade tidigt en Facebooksida och ett Twitterkonto, med målsättningen att även denna väg möjliggöra en så nära kontakt med sökande och andra intresserade som möjligt. Nyheter om Kulturbryggans närvaro vid olika evenemang, beslutsmeddelanden och information om nya utlysningar är exempel på den typ av information som läggs upp. Antalet följare på Kulturbryggans Facebooksida har stadigt ökat sedan våren I dagsläget har Kulturbryggan närmare 1300 följare, en dryg fördubbling från de 600 som följde Facebooksidan våren Antalet Twitterföljare är fortfarande ganska lågt, cirka 220, men även här märks en stadig ökning, särskilt efter att Kulturbryggan deltagit i viktiga evenemang som till exempel i Almedalen. Kulturbryggan har ambitionen att öka närvaron i sociala medier ytterligare. Under hösten 2013 direktsändes ett infomöte kring Tema2013: Internationella samverkansprojekt på hemsidan. De som såg mötet den vägen hade samtidigt möjlighet att ställa frågor via en chattfunktion. I framtiden ska detta vara en etablerad form av kommunikation för att kunna nå ut till hela kulturlivet i Sverige, även med begränsade kommunikationsresurser. Direktkontakt med kulturlivet Att vara tillgänglig för hela Sveriges kulturliv är en utmaning för Kulturbryggan och kräver kreativa insatser. Trots ett litet kansli med små resurser avsatt för kommunikation, strävar Kulturbryggan efter att det ska vara möjligt att snabbt och enkelt få kontakt med kansliet, eller i förlängningen kommittén, via telefon eller e-post. Det är också möjligt att boka tid för att besöka kontoret för att diskutera sin projektidé eller läsa tidigare ansökningar för inspiration och vägledning. Kulturbryggan avsätter mycket tid på att samtala och diskutera med sökande för att på så sätt bidra till förståelse för vad som kan få stöd och i förlängningen bidra till en kvalitetshöjning av ansökningarna. Kulturbryggans ambition att vara tillgänglig och transparent omfattar också utformningen av blanketter, anvisningar och beslutsunderlag. I synnerhet gäller det i de fall projektägare får avslag på sin ansökan. Därför ger Kulturbryggan tydliga beslutsunderlag så att det är möjligt att förstå vad som bedömts som svagheter respektive styrkor i ansökningarna. En förhoppning är också att detta ska göra det möjligt att utveckla ansökan inför kommande utlysningar. Den omfattande återkopplingen ger också projektägarna en bekräftelse på att ansökan är läst och bedömd på ett ingående sätt. Såväl via telefon och e-brev som i direktkontakt har sökande uttryckt uppskattning för detta arbete. Kulturbryggan har med jämna mellanrum tagit emot synpunkter och kritik mot olika delar av verksamheten. De har ofta varit av praktisk natur och gällt långsam återkoppling, oklarheter i beslut eller otydlighet i anvisningarna. Vid andra tillfällen har den varit av mer övergripande natur, där till exempel sökande ifrågasatt begrepp som nyskapande eller kravet på icke-offentlig finansiering. Det har också uppkommit tillfällen där Kulturbryggan

14 16 KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE diskuterats och kritiserats utifrån ett vidare kulturpolitiskt perspektiv. Kulturbryggans inställning är att kritik och diskussion är källor till kunskap och förbättring så länge de är formulerade så att de går att hantera konstruktivt. Möten En viktig del i Kulturbryggans kommunikativa strategi är att i handling understryka sitt rikstäckande uppdrag. Det har varit angeläget för kommittén att i så hög grad som möjligt nå ut i hela landet även om geografisk spridning inte är en uttalad prioritering i styrdokumenten. Redan i ett tidigt skede lade Kulturbryggan grunden för nya möteskoncept som dels kännetecknar Kulturbryggans sätt att arbeta, dels kan anpassas efter lokala förutsättningar i samarbete med lokala och regionala aktörer. Att samverka med andra intressenter är av stor vikt för att Kulturbryggan ska bygga upp ett gott anseende men också nå ut till så många som möjligt på olika platser. Det är också en viktig del i arbetet med att hämta in kunskap om förutsättningar och erfarenheter runt om i landet. Kontaktnäten som byggts upp och utvecklats sedan 2011 har varit viktiga kontaktytor och kunskapskällor för Kulturbryggan. Kulturbryggan har deltagit i evenemang som arrangerats av, eller samarrangerats med, olika aktörer, både offentliga och representanter för det fria kulturlivet. Det har handlat om seminarier, konferenser, mässor och festivaler där flera andra finansiärer varit med och informerat om sina olika stöd. Det har också inneburit många mindre möten där Kulturbryggan träffat en särskild målgrupp. Kansliet har också deltagit i seminarier, debatter, departementsarrangemang och panelsamtal. Kulturbryggans ambition är att så långt möjligt svara upp mot inkomna inbjudningar. Kulturbryggan har samtidigt ambitionen att vara proaktiv i sin kommunikation. Därför arrangeras också egna informationsmöten kring särskilda utlysningar, till exempel Tema2013: Internationella samverkansprojekt, seminarier kring nyckelbegrepp och centrala frågor (MEDEA Malmö, Almedalen) och egna möteskoncept, såsom Pitchverkstäder. Att pitcha en idé är en vanlig företeelse inom många olika sektorer, bland annat inom kreativa näringar. Att på kort tid kunna beskriva sitt projekt på ett koncist och engagerande sätt är ett viktigt verktyg för att skapa tydliga och slagkraftiga ansökningar. Det hjälper den sökande att formulera sig och klargöra sin vision. Kulturbryggans pitchverkstäder har tre målsättningar: att informera om Kulturbryggans verksamhet och stödformer, att diskutera svåra begrepp och att inspirera genom att ge sökande direkt återkoppling vid en pitch och på så sätt bidra till bättre ansökningar. Ett annat resultat av verkstäderna har varit den inspiration och de synergier som har uppstått när lokala kulturaktörer har mötts och fått stöd och råd kring sina idéer i en uppmuntrande och stödjande situation. Flera konkreta projekt och samarbeten har också utvecklats under dessa pitchverkstäder.

15 17 Pitchverkstäder har hållits i Skåne: Hässleholm, Lund och Malmö. I samarbete med Region Skåne, inkl. ett seminarium på Medea vid Malmö Högskola. Västra Götaland: Göteborg och Skövde. I samarbete med Västra Götalandsregionen och Skövde kommun. Umeå: i samarbete med Kulturhuvudstad Umeå 2014 och Umeå Kultur. Östersund: i samarbete med Spektakeldagarna och Storsjöyran. Region Halland: pitchverkstad i samarbete med Region Hallands kulturnämnd. Konferenser och andra arrangemang Alla möten och aktiviteter har bidragit till att skapa en positiv bild av Kulturbryggan och har syftat till att långsiktig bygga upp varumärket. Det följande är ett axplock av de konferenser som Kulturbryggan har deltagit i. För en mer komplett sammanställning, se bilaga 5. EVENEMANG KULTURBRYGGAN SAMARRANGERAT 2011 Malmö: Paneldebatt på Medea vid Malmö Högskola på ämnet Kulturfinansiering vem står för pengarna?, sammarangerat med Medea Göteborg: Seminarium kring nyskapande litteratur vid Bokmässan i Göteborg, samarrangerat med Kulturrådet Visby: Seminarium i Almedalen kring kulturfinansiering och dess förutsättningar, samarrangerat med Svensk Scenkonst. EVENEMANG DÄR KULTURBRYGGAN DELTAGIT I PANELER OCH/ELLER SOM PRESENTATÖRER 2011 Gävle: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag och stödformer vid Teaterbiennalen, arrangerat at Svensk teaterunion och Folkteatern i Gävleborg Lund: Kulturbryggan deltog i en paneldebatt om nyskapande kultur och samverkansmodellen vid Scenkonstbiennalen för barn och unga (BIBU), arrangerad av Teatercentrum Stockholm: Kulturbryggan var som enda finansiär inbjuden till inspirationsdag för företagande och entreprenörskap, arrangerat av AF Kultur Media Stockholm: Kulturbryggan bjöds in för att presentera sig för en rad museer och kulturarvsrepresentanter på Spritmuseum, arrangerat av Svenskt Kulturarv Landskrona: Kulturbryggan blev inbjuden tillsammans med en rad andra finansiärer att presentera sitt uppdrag och delta som mässutställare vid Fond- och bidragsmässan, arrangerad av Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona Ödeshög: Kulturbryggan presenterade sitt uppdrag för kommunfullmäktige och en grupp konstnärer verksamma i Ödeshög. Flera av dessa sökte medel hos Kulturbryggan efter presentationen. Arrangerat av Omkultur Malmö: Kulturbryggan deltog som en av få nationella instanser vid den första årliga Kulturmässan i Malmö som utställare, presentatörer och paneldeltagare. Arrangerad av EldeenJohansson Produktion och Stadionmässan Jönköping: Kulturbryggan deltog vid Finansieringsseminarium i Jönköping tillsammans med en rad andra finansiärer för att presentera sitt uppdrag och delta i en paneldebatt. Arrangerat av Kulturförvaltningen i Jönköpings kommun.

16 18 KAPITEL 2 KULTURBRYGGANS KOMMUNIKATIONSARBETE EVENEMANG DÄR KULTURBRYGGAN VARIT DELTAGARE: 2011, 2013 Bryssel: Kulturbryggan deltog i European Culture Forum, den största sammankomsten av kulturaktörer från hela Europa, arrangerat Europeiska Kommissionen i Bryssel. 2012, 2013 Stockholm: Kulturbryggan deltog i konferensen om det europeiska projektets framtid i Europahuset. Det är en återkommande konferens kring europeisk kulturpolitik ur olika perspektiv. Arrangerad av Intercult och Riksteatern Rom: Kulturbryggan deltog som enda nationella finansieringsinstans i den internationella konferensen It is not a crisis it is a transition, arrangerad av Culture Action Europe. Kulturbryggan in Residence Inför 2014 kommer Kulturbryggan pröva ett nytt koncept, framtaget under Genom Kulturbryggan in Residence ökar närvaron ute i landet, bortom lokalerna i Stockholm. I samverkan med lokala och regionala aktörer kommer Kulturbryggan under en vecka i taget att öppna temporära kontor på olika platser i Sverige. Syftet är att för en tid vara lika tillgängliga på andra orter, stora som små, som i Stockholm. De första försöken med Kulturbryggan in Residence kommer att äga rum i Västra Götalandsregionen, Skåne och Umeå under 2014 och målet är att fram till slutet av 2015 ha haft verksamhet i ytterligare fyra regioner i landet. Samverkan Samverkan med olika parter är en grundförutsättning för att Kulturbryggan ska kunna nå ut till hela kulturlivet, men också för att nå utanför kultursektorns gränser. Typiska samverkansexempel är Almedalsveckan där Kulturbryggan 2012 samarbetade med Kulturrådet, och 2013 samarrangerade seminarier tillsammans med Myndigheten för Kulturanalys, Svensk Scenkonst och Filantropiskt Forum. Att arbeta med breddad finansiering är en central del i Kulturbryggans uppdrag och det är en utmaning som har antagits ur många olika perspektiv. Kulturbryggans samarbete med Filantropiskt Forum under Almedalsveckan 2013 fokuserade på den så kallade ändamålsparagrafen i skattelagstiftningen som debatterats och behandlats av riksdagen under året. Kulturbryggan har också ingått i ett långsiktigt samarbete med Innovativ Kultur för att hitta nya sätt att sammanföra kulturliv och näringsliv i givande utbyten. 1 Initiativet började med två rundabordssamtal under våren 2013 där finansiärer och kulturskapare fick diskutera sina erfarenheter, belysa nyckelfrågor och problem i att samverka över gränserna. Arbetet har fortskridit under hösten 2013 för att kulminera i Samverkstad 2014, ett större möte med praktiskt fokus där kulturskapare och näringslivsrepresentanter kan mötas för att skapa nya kontakter, ge nya insikter och lägga grunden för en framtida plattform där kultur och näringsliv möts på lika villkor och med gemensamma mål. Kulturbryggan har även sökt samverkan med andra myndigheter och offentliga instanser. Bland annat har Kulturbryggan deltagit i Samrådsgruppen för konstnärlig forskning tillsam- 1 Innovativ Kultur är ett resurscenter för alla som arbetar med nyskapande konst- och kulturprojekt, som skapar samarbeten mellan kultur, näringsliv och akademi i Stockholms län.

17 19 mans med representanter från Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Universitetskanslersämbetet, Konstnärsnämnden och Riksbankens Jubileumsfond. Kulturbryggan har också etablerat goda kontakter med Kulturrådet och Nordiska Kulturfonden vilket lett till samarbeten och gemensamma informationssatsningar. Syftet har varit att bemöta den kritik som kommit in vid olika tillfällen som rört otydligheten kring de olika stödgivningsinstansernas profiler, genom att klargöra hur de olika kulturstöden kompletterar varandra. Media Under försöksverksamhetens första år var Kulturbryggans medieexponering begränsad. En del uppmärksamhet uppnåddes vid lanseringen av Kulturbryggan i april I samband med att kommittén i januari 2012 informerade om att det ekonomiska stöd man gett till olika projekt under det gångna året hade genererat en betydande medfinansiering från privata och offentliga aktörer ökade också det mediala intresset. Vid varje beslutstillfälle har information spridits i form av beslutslistor och pressmeddelanden, men utan att det märkts något markant ökning i uppmärksamheten. Generellt sett var 2011 ett år då grunden lades för framtida medial uppmärksamhet kring Kulturbryggans kommande betänkande. Kulturbryggan fick störst mediauppmärksamhet vid presentationen av delbetänkandet Att angöra en Kulturbrygga (SOU 2012:16) i mars I linje med Kulturbryggans ambition att etablera en öppen och tillgänglig profil arrangerades en mediafrukost på Café Foam i centrala Stockholm istället för i Rosenbads pressrum, för att presentera delbetänkandet och kommitténs förslag. Frukosten var välbesökt och alla stora svenska tidningar, SVT, SR och branschpress var närvarande. En rad artiklar och inslag följde och exponeringen var stor. Kulturbryggans internationella profil I den långsiktiga strategin ligger också att profilera Kulturbryggan internationellt. En internationell profil stärker varumärket på samtliga nivåer, och skapar nya möjligheter till samverkan. Kulturbryggan har även genomfört tre studieresor för att bygga upp kontakter och inhämta kunskap och erfarenheter kring andra länders strategier gällande kulturstöd och kulturlivets utveckling. Studieresor har hittills gjorts till Köpenhamn, Berlin och New York. I samband med resorna har besök gjorts hos såväl fria som offentliga kulturaktörer, organisationer och finansiärer. Medfinansiering i projekt Kulturbryggan stödjer kan komma från internationella finansiärer, exempelvis EU:s ramprogram. Sverige blir mer och mer aktivt i europeiska sammanhang och det är därför av stort värde för kulturlivet att vara delaktigt även utanför Sveriges gränser. I dagens internationella kulturpolitiska klimat är Kulturbryggan en unik företeelse, dels för att man i Europa idag skär ner på offentlig kulturfinansiering snarare än att skapa nya instanser, dels för att den sätter den nyskapande, experimentella kulturen i fokus. 2 Betänkandet går att ladda er på

18 3OM BIDRAGSGIVNINGEN 2013

19 Följande avsnitt redogör för hur arbetet med bidragsgivningen fortskridit under året, vilka förändringar som har gjorts i förhållande till tidigare år, samt diskussioner avseende tendenser inom stödgivningen. I första delen av detta kapitel redogörs för Kulturbryggans olika stödformer. Därefter kommer ett avsnitt som diskuterar några möjliga tendenser i hur stödgivningen utvecklats under de senaste åren.

20 22 KAPITEL 3 OM BIDRAGSGIVNINGEN 2013 Kulturbryggans stödformer har under 2013 varit möjliga att söka för i stort sett alla, såväl fysisk person med A-skattsedel eller F-skattsedel, föreningar, företag, kommuner, landsting och regioner. De två vanligaste organisationsformerna var enskild firma med F-skattsedel och ideell förening. I enlighet med bidragsförordningen har Kulturbryggan prioriterat projekt som initierats av det fria kulturlivet. Bidragsformer Under 2013 har Kulturbryggan finansierat projekt inom tre olika bidragsformer: Startstöd, Genomförandestöd och Tematisk stöd på temat internationell samverkan. De två förstnämnda stödformerna har gett projektägare möjlighet att betrakta dem som en tvåstegsraket, på så sätt att Startstödet avser att möjliggöra den initiala förstudiefasen av projektet medan Genomförandestödet utgör stöd för att realisera själva projektet. Regelverket för dessa två stödformer har i allt väsentligt varit intakt under hela utredningstiden varför det är möjligt att göra jämförelser mellan åren, vilket kommer att göras i den sammanfattande rapporten för försöksperioden. Under 2013 utlyste Kulturbryggan såväl Startstödet som Genomförandestödet vid två tillfällen vilket är en dubblering av antalet utlysningar från föregående år. Formella krav Kulturbryggans olika stödformer har under 2013 haft olika krav som är specifika för respektive stödform. Samtidigt har ett antal formella krav varit desamma för samtliga stödformer: endast ansökningar som skickats in via webbportalen på Kulturbryggans hemsida har behandlats, endast projektbeskrivningar som har gjorts i avsedd mall har behandlats, endast ansökningar för projekt som påbörjats efter sista ansökningsdag och som inte har genomförts innan beslutsdatum har behandlats, inga kompletteringar till ansökan har kunnat göras efter sista ansökningsdag, förutom när det gäller finansieringsplanen som har kunnat revidereras fram till cirka två månader efter ansökningsdatum, inga bilagor har tagits emot. Projektägarna har istället uppmanats att länka till relevant information i anvisat fält i projektbeskrivningsmallen, samt att inga förhandsbesked har lämnats. Utöver dessa formella krav har det inte varit möjligt att söka stöd för följande: återkommande arrangemang, löpande verksamhet eller del av löpande verksamhet, personliga stipendier eller kostnader för studieresa eller utbildning, eller för investeringar i utrustning, teknik och administration som inte direkt berör projektet. I likhet med all annan verksamhet inom Kulturbryggan är dessa krav föremål för fortlöpande diskussion och utvärdering och utvecklas därför hela tiden.