SEMINARIUM, GERLESBORGS KONSTSKOLA

Transkript

1 Kulturbryggan 2014 Kulturbryggan har under 2014 återigen visat att den ger konstnärer och kulturellt verksamma i hela landet frihet att skapa nytt och att testa gränser. Friheten att skapa nytt och att testa gränser är en av grundpelarna för ett levande konst- och kulturliv. Ett levande konst- och kulturliv är nödvändigt för att upprätthålla och utveckla ett demokratiskt och öppet samhälle. Ett demokratiskt och öppet samhälle är nödvändigt för en dräglig och utvecklande tillvaro för oss alla. Vi är stolta över den roll en fri och oberoende Kulturbrygga spelar i allt detta! Bo-Erik Gyberg, ordförande KU2010:04/2015/1

2 SEMINARIUM, IDEON LUND NORRBOTTENSTEATERN, LULEÅ KULTURSTÖDSMÄSSA, STOCKHOLM KONSULTATIONSDAG, KIRUNA PITCHVERKSTAD, MALMÖ KONSULTATIONSDAG, SKOGSMUSEET, LYCKSELE OPERA SHOWROOM Folkoperan SEMINARIUM, GERLESBORGS KONSTSKOLA

3 INFOTRÄFF, KULTURENS HUS LULEÅ KULTURBRYGGEDAGEN, STOCKHOLM KULTURBRYGGAN IN RESIDENCE: VÄSTERBOTTEN PROJEKTÄGARTRÄFF, GUITARS THE MUSEUM, UMEÅ

4 KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET I enlighet med direktiv (dir 2010:77 och tilläggsdirektiv 2013:99 och 2014:151) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende Slutrapport kommer att lämnas den 31 december En av Kulturbryggans grundtankar är att vara oberoende och ett alternativ till andra etablerade bidragsgivare. Det har med tiden blivit tydligt att denna ambition inte är helt lätt att förena med ett krav på samfinansiering från annan part. Ett krav på minst 50 procent samfinansiering har funnits för de så kallade Genomförandestöden, men inte för Startstöden. I en inte oväsentlig grad har samfinansieringen kommit från andra etablerade bidragsgivare inom det offentliga, vilket inneburit att Kulturbryggan riskerat att framstå, inte som ett alternativ, utan mer som en finansiär bland andra. Därför tog Kulturbryggan inför hösten 2014 bort kravet på minst 50 procents medfinansiering för Genomförandestöden. Denna åtgärd stärkte påtagligt Kulturbryggans ställning som alternativ finansiär, något som framgår av statistiken som redovisas. Åtgärdens riktighet bekräftades i den analys som Myndigheten för Kulturanalys presenterade i oktober 2014 ( Att bidra till (ny)skapande kultur, rapport 2014:4). Genom en justering av Kulturbryggans bidragsförordning har regeringen bejakat denna utveckling (Förordning 2014:1417, ändring i förordning 2011:317). En alltmer framträdande kvalitet i Kulturbryggans arbete är dess förmåga att attrahera och uppmuntra nya sökanden inom det professionella kulturlivet. Trenden är tydlig och stigande; över hälften av de sökande är alltjämt förstagångssökande. Sannolikt finns här ett samband med Kulturbryggans aktiviteter i hela landet. Genom den så kallade residensverksamheten har Kulturbryggan nått utanför Stockholmsområdet och det har satt spår i sökandeströmmen. Här återstår dock mycket arbete och kontinuerliga insatser utanför de etablerade kanalerna. Kulturbryggans oberoende ställning som alternativ till de etablerade bidragsgivarna kommer att vara en avgörande faktor för den fortsatta framgången.

5 Trots Regeringens uttalade ambitioner att permanenta Kultur bryggan är verksamheten 2015 inne på sitt femte år, som försöksverksamhet i formen av en statlig kommitté. Kulturbryggans eget förslag till permanentning kom redan 2012 i delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga (SOU 2012:16). Regeringen har där efter förlängt kommittén i två omgångar, i det goda syftet att finna en ändamålsenlig form för permanentningen. Dröjsmålet med att finna en sådan form har till en del sannolikt haft att göra med svårigheten att förena behovet av en tillräcklig grad av autonomi för Kulturbryggans verksamhet, med Regeringens önskan att av olika skäl dra nytta av befintliga myndighetsstrukturer. Kommittén har ställt sig kritisk till det förslag om permanentning inom Konstnärsnämnden som lagts fram under den förra regeringen 2014, och välkomnat den nya regeringens ambition att se över frågan och återkomma med förslag. (Prop :1, Utgiftsområde 17, sid 43.) Kommittén har bestått av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Under hösten 2014 har Rebecka Nolmark och Annika Levin lämnat kommittén och från januari 2015 ersatts av kulturchefen Jytte Rüdiger och projektledaren Anna Furumark. Vid årsskiftet lämnade kanslichefen Magnus Kirchhoff sitt uppdrag utan att efterträdare hade utsetts. Stockholm i februari 2015 Bo-Erik Gyberg, Ordförande

6 INNEHÅLL Kulturbryggans ordförande har ordet 4 1. Styrdokument 8 Diskussion om permanentande 11 Myndigheten för kulturanalys utvärdering 12 Kommitté och kansli Verksamheten Utlysningar och stödformer 16 Startstöd 16 Genomförandestöd 17 Tematiskt stöd 2014 Kultur & Politik 17 Ansökningsförfarande 17 Formella krav 18 Val av kompetenser 19 Beredning och bedömning 19 Bedömarpoolen och dess uppdrag 19 Matchning och tillämpning av kompetenser 20 Bedömningsgrunder 20 Utvärdering och dialog med bedömarpoolen 22 Kansliets granskning av ekonomin 23 Prioriteringsordning 23 Kommitténs beslut 24 Besked om beslut 24 Utbetalning 24 Redovisning 24 Redovisning av genomförda projekt 25 Bidragsgivningen 2014 en översikt 26 Medfinansiering Projektägarnas valda kompetenser 29 Nya sökande 29 Geografisk spridning 30 Jämställdhet 30 Kommunikationen 30

7 3. Kulturbryggan in Residence 32 Bakgrund 34 Målsättningar 34 Vad har vi gjort? 34 Resultat Förteckning över beviljade projekt 38 Startstöd omgång 7 40 Genomförandestöd omgång 5 41 Tema 2014: Kultur & Politik 41 Startstöd omgång 8 42 Startstöd omgång 9 43 Genomförandestöd omgång Projektpresentation ett urval 46 Projekt 1: The Economic Body 48 Projekt 2: Brain/computerinterface och kvantfysik i föreställning 50 Projekt 3: Curatron 52 Projekt 4: Fatalistiska Historier Norden/Kroatien 54 Projekt 5: Memory Sphere 56 Projekt 6: Modernismens Monument 58 Bilagor 60 Bilaga 1: Kommittédirektiv och aktuellt tilläggsdirektiv 62 Bilaga 2: Bidragsförordning 66 Bilaga 3: Statistik från projektens redovisningar 68 Bilaga 4: Kulturbryggans bedömarpool 76 Bilaga 5: Exempel på utvärdering av bedömare 78 Bilaga 6: Förteckning över Kulturbryggans kompetenser 86 Bilaga 7: Evenemang som Kulturbryggan arrangerat eller deltagit vid 92 Bilaga 8: Statistik

8 1STYRDOKUMENT

9

10 10 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT Regeringen beslutade den 8 juli 2010 om direktiv till en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor, Kulturbryggan en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. 1 Enligt direktivet ska kommittén: lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet, etablera försöksverksamhet som under fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Det första av dess uppdrag verkställdes genom att Kulturbryggan i mars 2012 överlämnade delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet 2. Utredningen har sedan kommit att förlängas genom tre tilläggsdirektiv, i samtliga fall med ett år i taget. 3 De tre tilläggsdirektiven har inte i någon avgörande grad förändrat kommitténs uppdrag. Det senaste tilläggsdirektivet anger att uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december Enligt direktiven är uppdraget att skapa en ny bidragsgivande statlig verksamhet, som ska vara en efterföljare till Stiftelsen framtidens kultur och som ska ha i uppgift att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Av särskild vikt är att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Detta ställer särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning. Uppdraget med att etablera en försöksverksamhet har tidigare rapporterats i två omgångar genom Kulturbryggan och Kulturbryggan Direktiven föreskriver att det är en angelägen uppgift att hitta nya och alternativa finansieringsmöjligheter för att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. En fungerande riskkapitalförsörjning är viktig för att ge förutsättningar för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande. Det ger också möjligheter att hitta nya former för att organisera kulturskapande verksamhet och för breddad samverkan. Kommittén ska sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Kommittén ska också särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet. I det uppdraget är det av särskild vikt att kommittén kontinuerligt samråder med berörda myndigheter och aktörer inom såväl kulturlivet som näringslivet. För bidragsgivningen under försöksverksamheten har regeringen utfärdat förordningen om statsbidrag till nyskapande kultur.6 Den har förlängts parallellt med tilläggsdirektiven så att den gäller till den 31 december Dir. 2010:77. 2 SOU 2012:16. 3 Dir. 2012:71, Dir. 2013:99 & Dir. 2014: Ku 2010:04/2013/2. 5 Ku 2010:04/2014/ :317.

11 11 Diskussion om permanentande I februari 2014 fattade dåvarande regeringen beslut om att uppdra åt Konstnärsnämnden att förbereda för att Kulturbryggans uppdrag från och med 1 januari 2015 skulle permanentas som ett särskilt organ inom myndigheten. 7 I slutet av april överlämnade Konstnärsnämnden en delrapport till Kulturdepartementet om hur inrättandet skulle kunna gå till. 8 Delrapporten bestod av tre delar: ett förslag till ny instruktion, förslag till ny bidragsförordning samt en kalkyl över Konstnärsnämndens beräknade kostnader vid ett inrättande. Den nya regeringen gjorde en försiktigare bedömning i frågan om Kulturbryggan och Konstnärsnämnden, då man i budgetpropositionen aviserade att kommittén bör förlängas t.o.m. utgången av 2015 för att ge tid för en fördjupad diskussion. Detta följdes upp den 27 november då regeringen vid sitt ordinarie sammanträde fattade beslut om tilläggsdirektiv för utredningen fram till 31 december När Alliansens budgetmotion antogs av Riksdagen den 3 december 2014 innebar det emellertid att Konstnärsnämnden åter blev förstahandsalternativet för permanentning av Kulturbryggan. Kulturutskottet var dock försiktigt i sitt uttalande, genom att skriva att Kulturbryggan bör överföras till Konstnärsnämnden, inte skall överföras. Regeringen har som en följd av Riksdagens beslut om Alliansens budget, i regleringsbrev till Konstnärsnämnden angivit att man vill att myndigheten tar över Kulturbryggans verksamhet. I och med den så kallade decemberöverenskommelsen blev det möjligt för Regeringen att om den så önskar, i vårpropositionen återta sin ursprungliga skrivning från budgetpropositionen, nämligen att frågan om Kulturbryggans permanentning bör ges tid för ytterligare överväganden. Några finansiella konsekvenser av en sådan ändring finns inte. Det är när denna rapport skrivs oklart hur Regeringen kommer att agera i frågan. KOMMITTÉNS SYN PÅ INRÄTTANDE INOM KONSTNÄRSNÄMNDEN För såväl kommittén som kansliet har processen kring permanentning av Kulturbryggans verksamhet tagit omfattande tid och fokus i anspråk. Möten har hållits och annan kommunikation har upprätthållits med såväl departementet som Konstnärsnämnden. De förslag som lagts har diskuterats och bearbetats. Kommittén har intagit en kritisk hållning till hur frågan om permanentning landat. Framgången för Kulturbryggan att nå utanför de redan etablerade professionella kretsarna inom kultursektorn är nära förbunden med den egna identiteten samt den unika profilen i kommunikationsarbetet och den uppsökande verksamheten. En koppling till Konstnärsnämnden (eller Statens Kulturråd) skulle innebära att Kulturbryggan associeras till en stor etablerad aktör, och att Kulturbryggans självständiga och unika profil skulle riskeras. Det skulle äventyra framgången att i hela landet nå ut i vidare och mindre etablerade kretsar, och därmed minska sannolikheten att hitta överraskande och nyskapande projekt. 7 Ku 2014/351/KO. 8 KN2014/1986:4. 9 Dir. 2014:151.

12 12 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT Kulturbryggans framgångsrika strategi bygger alltså inte bara på själva kvaliteten i bedömningsprocessen utan minst lika mycket på den egna beslutsmakten över resor, hemsida, konferenser, publikationer och allt sådant som stöder potentiella sökanden att våga agera och att lyfta kvaliteten i sina ansökningar. Det är Kulturbryggans bedömning att det förslag som Konstnärsnämnden lämnat till Kulturdepartementet inte på lång väg skapar de nödvändiga organisatoriska eller ekonomiska förutsättningarna för tillräcklig självständighet för Kulturbryggan att fullgöra sitt uppdrag. KULTURBRYGGANS EGET FÖRSLAG TILL PERMANENTNING Det är Kulturbryggans uppfattning att verksamhetens bör permanentas på annat sätt än genom att överföras till någon av de etablerade bidragsgivarna Konstnärsnämnden eller Statens Kulturråd. I första hand bör Kulturbryggan permanentas i form av en egen myndighet vars administration sköts av en etablerad myndighet som inte ger bidrag ( dockning ). Denna lösning och dess konsekvenser beskrivs ingående i Kulturbryggans delbetänkande. I andra hand gör Kulturbryggan bedömningen att om den ska överföras som en självständig del av en befintlig myndighet, så bör det ske till en myndighet vars huvudsakliga uppgift inte är bidragsgivning. I bägge fallen föreslår Kulturbryggan att värdmyndigheten bör vara Riksutställningar i Visby. Skälen för förslaget är att en placering kopplad till Riksutställningar skulle eliminera risken för sammanblandning av verksamheterna och för förlust av Kulturbryggans unika profil och identitet. Därmed skulle Kulturbryggans dokumenterade framgång i att nå utanför de redan etablerade kretsarna inte äventyras, utan snarare kunna stärkas. Kulturbryggans bedömning är vidare att Riksutställningar, med sin inriktning på omvärldsbevakning och god tillgång på lokal administrativ kompetens lämpar sig väl som värdmyndighet, vare sig Kulturbryggan blir egen myndighet eller en genom instruktion självständig del av Riksutställningar. En faktor som skulle underlätta en överföring eller koppling till Riksutställningar, är att dess nytillträdda generaldirektör nyligen varit ledamot i Kulturbryggan och därmed är både kunnig och införstådd med de unika förutsättningarna som behövs för Kulturbryggans verksamhet. Det skulle ge en god start för en dockning eller överföring. Myndigheten för kulturanalys utvärdering 10 Under 2014 har Kulturbryggans verksamhet utvärderats av Myndigheten för kulturanalys (MFK), vilket resulterade i en rapport som publicerades under hösten. 11 MFK har i uppdrag att bedöma effekterna av den statliga verksamhetsstyrningen och bidrag på kulturområdet 12. MFK:s utvärdering fokuserade på att undersöka förutsättningarna för nyskapande kultur, 10 Rapporten finns att läsa i sin helhet på Myndigheten för kulturanalys hemsida: publikationer/ , Kl Myndigheten för kulturanalys utvärderar även Musikplattformen i samma rapport. Föreliggande text diskuterar uteslutande utvärderingen av Kulturbryggan. 12 Myndigheten för kulturanalys, Att bidra till (ny)skapande kultur En utvärdering av Kulturbryggan och Musikplattformen Rapport 2014:4, sid. 6.

13 13 snarare än att se på om bidragen leder till nyskapande kultur 13, vilket i korthet betyder att MFK har analyserat hur Kulturbryggans bidragsgivningsprocess fungerar med utgångspunkt i uppdragsbeskrivning, direktiv och bidragsförordning. MFK konstaterar att Kulturbryggan är en fungerande verksamhet, som regelbundet fördelar medel till projekt som av sakkunniga bedöms vara nyskapande och kvalitativa samt har ett beständigt stort antal sökande. 14 Rapporten kastar ett kontextuellt ljus över Kulturbryggans tillblivelse och konsekvenser av hur verksamheten bedrivs, med avgränsningen att den enbart analyserar material taget från Mycket av det MFK kommer fram till är användbart för Kulturbryggan i framtida utveckling av verksamheten, särskilt som rapporten påminner om områden och frågeställningar som rimligen bör vara i åtanke hos varje bidragsgivare. En fråga som MFK tar upp i sin rapport rör medfinansieringen. Det är relevant, vilket återspeglas i att Kulturbryggan redan innan MFK:s analys blev känd, genomfört förändringar under 2014 som är kopplade till just den farhåga MFK uttrycker. MFK pekar ut Kulturbryggans medfinansieringskrav på 50 procent som eventuellt problematiskt i förhållande till uppdraget att verka som en alternativ bidragsgivare till projekt som har svårt att finna stöd på annat håll. 15 Detta var och är just en sådan frågeställning Kulturbryggan arbetat med vilket lett till att kravgränsen inom Genomförandestödet tagits bort. Kommitté och kansli Dåvarande rektorn vid Nyckelviksskolan Bo-Erik Gyberg förordnades som ordförande i kommittén den 8 juli Den 10 september 2010 förordnades filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och dåvarande kulturföretagaren Rebecka Nolmark som ledamöter i kommittén. I december 2014 entledigades Annika Levin och Rebecka Nolmark från kommittén. De ersattes av projektledaren och & kommunikationsstrategen Anna Furumark samt kulturchefen Jytte Rüdiger. Till kommittén har ett kansli upprättats. Under 2014 har kansliet bestått av en kanslichef, två handläggare, en kommunikatör (90 %) samt en administratör (50 %). 13 ibid. sid ibid. sid ibid. sid KULTURBRYGGAN

14 2 VERKSAMHETEN 2014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014

15 K U LT U R B R Y G G A N 2 014

16 16 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Kulturbryggans verksamhet under 2014 har genomgående präglats av ett högt tempo i allt från fler utlysningar till ett mer omfattande kommunikationsarbete. Detta har möjliggjorts genom att en rad rutiner har skärpts och att de förändringar som införts lett till att effektiviteten har ökat. Kapitlet inleds med en beskrivning av bidragsgivningens olika processer där de förändringar som genomförts under året belyses. Därefter följer en översikt av bidragsgivningen under året och i de fall förändringar har påverkat bidragsgivningen har detta kommenterats. Vidare redogörs övergripande för hur kommunikationsarbetet sett ut under året 1. Utlysningar och stödformer Under 2014 har Kulturbryggan haft tre separata utlysningar. Samtliga utlysningar har innefattat två olika stödformer vid varje tillfälle. Den första utlysningen innefattade Startstöd omgång 7 och Genomförandestöd omgång 5 och ägde rum mellan den 13 januari och 3 februari med beslut den 28 april. Den andra utlysningen innefattade Tema 2014: Kultur & Politik och Startstöd omgång 8 och ägde rum mellan den 17 mars och 7 april med beslut den 16 juni. Den tredje och sista utlysningen för året innefattade Startstöd omgång 9 och Genom förandestöd omgång 6 och ägde rum mellan den 23 juni och 1 september med beslut den 6 november. Detta innebar det hitintills största antalet utlysningar som Kulturbryggan har haft sedan verksamheten etablerades. Under året har Kulturbryggan finansierat projekt genom tre olika stödformer; Startstöd, Genomförandestöd och en tematisk stödform kring kultur och politik. De två förstnämnda stödformerna har gett projektägarna möjlighet att betrakta dem som en tvåstegsraket, på så sätt att Startstödet avser att möjliggöra den initiala förstudiefasen av projektet, medan Genomförandestödet utgör stöd för att realisera själva projektet. Utformningen av dessa stödformer har på ett övergripande plan varit jämförbar med föregående år. Däremot har Kulturbryggan blivit tydligare med att förmedla vad som skiljer dem åt. Startstöd Syftet med Startstödet har varit att främja framväxten och utvecklingen av innovativa projektidéer som på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur samt att på så sätt fylla ett behov som andra offentliga finansiärer inte kan tillgodose. Utmärkande för Startstödet har varit att det är här Kulturbryggan ofta har tagit de största konstnärliga och ekonomiska riskerna, eftersom projekten presenterats i form av idéskisser, förstudier eller projekteringar inför större projekt och därför per definition är ganska vaga och därmed svårbedömda. Det gör också att det är fullt möjligt att det under den fas stödet avser, framkommer att det tänkta projektet av något skäl inte är genomförbart. Det har bland annat av denna anledning varit viktigt för Kulturbryggan att inom Startstödet kunna helfinansiera projekt. Inom Startstödet har Kulturbryggan under 2014 beviljat finansiering på upp till kronor per projekt. Det har under året inte funnits några krav på medfinansiering. 1 Ett helt kapitel ägnas åt satsningen Kulturbryggan in Residence.

17 17 Genomförandestöd Syftet med Genomförandestödet har varit att stödja förverkligande och vidareutveckling av konstnärligt eller kulturellt nyskapande projekt och att stödja utvecklingen av projekt som på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur. Utöver det syftar Genomförandestödet till att skapa incitament för finansiell samverkan. Utmärkande för Genomförandestödet har varit att Kulturbryggan ställt krav på medfinansiering från andra parter. Under 2014 förändrades dock detta krav mellan de två utlysningarna av Genomförandestödet. I den första utlysningen av Genomförandestödet fanns, liksom tidigare år, ett motkrav på att minst 50 procent av projektets intäkter måste komma från annat håll, där minst en av de andra finansiella källorna skulle vara privat/icke-offentlig. I den andra utlysningen av Genomförandestödet togs denna kravgräns bort, dock kvarstod kravet på att minst en privat/icke-offentlig källa måste medfinansiera projektet. Inom Genomförandestödet har Kulturbryggan under 2014 beviljat finansiering på upp till kronor per projekt. Tematiskt stöd 2014 Kultur & Politik Syftet med den tematiska utlysningen var att uppmuntra projekt där kultur och politik på ett tydligt nyskapande sätt relaterade och interagerade med varandra. Tanken var att uppmuntra projekt som på olika sätt behandlade problematiken och möjligheterna i mötet mellan politik och kultur. Inom Tema 2014: Kultur & Politik beviljade Kulturbryggan stöd på upp till kronor per projekt utan krav på medfinansiering. Ansökningsförfarande Under 2014 har ansökningarna till Kulturbryggan genomförts i och skickats in via en webbportal. Där har projektägare kunnat registrera en användarprofil och sedermera skapat ett ramverk kring sin ansökan. Själva ansökans kärna, projektbeskrivningen, har bifogats separat i en uppladdad fil. Projektbeskrivningen skrivs i en mall som är specifik för respektive stödform och skapad i ett PDF-format som går att fylla i och spara. Den består av en rad olika frågor, även dessa specifika för respektive stödform, frågor som bygger på Kulturbryggans bedömningsgrunder. Dessa bedömningsgrunder har i sin tur haft en direkt koppling till Kulturbryggans uppdrag. Möjligheten att skapa ett ansökningsförfarande som uppfattas som enkelt, snabbt och samtidigt kvalitets- och rättssäkert är i hög utsträckning avhängigt de tekniska resurser Kulturbryggan har till sitt förfogande. Kulturbryggan har ett stort utvecklingsarbete framför sig när det gäller att förbättra detta. Främst handlar det om att ta fram en för ändamålet utarbetad IT-plattform, det vill säga ett fullgott ärendehanteringssystem. Det är ett både tidkrävande, kompetenskrävande och kostsamt arbete. Kulturbryggan gör dock bedömningen att detta är det enskilt viktigaste utvecklingsarbetet för de kommande åren.

18 18 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 ÖNSKEMÅL OM KOMPE- TENSER ANSÖKAN REDOVISNING MATCHNING AV KOMPETENSER UTBETALNING KANSLIETS EKONOMISKA GRANSKNING BEDÖMARNAS INNEHÅLLSLIGA BEDÖMNING BESKED OM BESLUT REVIDERADE BUDGETAR PRIORITERINGS- ORDNING KOMMITTÉNS BESLUT UNDERLAG FÖR BESLUT Bild 1 En schematisk beskrivning av de steg en projektansökan går igenom, från ansökan till redovisning. Formella krav Kulturbryggans stödformer har under 2014 varit möjliga att söka för i stort sett alla. Alltifrån enskilda personer med A-skattesedel eller F-skattesedel till ideella föreningar, aktiebolag, stiftelser, kommuner, landsting eller regioner har sökt stöd hos Kulturbryggan. Den vanligaste typen av sökande har varit enskilda firmor med F-skatt och ideella föreningar. Kulturbryggans olika stödformer har sinsemellan haft olika krav som är specifika för respektive stödform. Samtidigt har dock ett antal formella krav varit desamma för samtliga stödformer: Endast ansökningar som skickas in via portalen på Kulturbryggans hemsida behandlas. Endast ansökningar vars projektbeskrivning görs i föreskriven mall behandlas. Endast ansökningar för projekt som inte genomförs innan beslutsdatum behandlas. Inga kompletteringar till ansökan kan göras efter sista ansökningsdag, förutom när det gäller finansieringsplanen som kan revideras fram till cirka två månader efter sista ansökningsdag. Inga bilagor kan tas emot. Projektägare uppmanas att länka till relevant information i anvisat fält i projektbeskrivningsmallen. Inga förhandsbesked kan lämnas på ansökan. Projektet ska huvudsakligen äga rum i Sverige. Projekt som fått avslag vid två tidigare tillfällen behandlas inte. Projekt kan bara söka stöd inom en stödform i en och samma utlysning.

19 19 Utöver dessa formella krav har det inte varit möjligt att söka stöd för följande: Om projektet endast avser redan prövade element i ordinarie eller löpande verksamhet. Om projektet endast rört personliga stipendier eller kostnader för personlig studieresa eller personlig utbildning. Val av kompetenser En viktig del i att söka stöd hos Kulturbryggan är att välja kompetenser med omsorg. Med kompetenser avses här dels de konstnärliga, kulturella eller generella discipliner/fält/ områden som projektägaren själv anser att projektet omfattas av, dels den samlade sakkunskap som hen efterfrågar hos Kulturbryggans bedömare. Under 2014 har projektägare kunnat välja upp till fyra olika kompetenser bland tjugosju förval samt vid behov fritt kunnat ange specifika önskemål om kompetenser som inte rymts inom förvalen. Kulturbryggan har hela tiden varit mån om att kommunicera till projektägarna att deras val av bedömarkompetenser är av stor betydelse för hur bedömningen görs. Beredning och bedömning Kulturbryggan har sedan starten 2011 tillämpat en bedömningsmodell där två externa bedömare granskar ansökningar individuellt och oberoende av varandra. Det har inneburit att de inte har haft vetskap om vem den andre bedömaren varit och följaktligen har de inte haft möjlighet att sinsemellan diskutera ansökan. Bedömarna har granskat projekten utifrån de val av kompetenser projektägarna har gjort. Med anledning av att bedömarna gjort enskilda bedömningar har Kulturbryggan haft som policy att inte lämna ut namnen på bedömare för specifika ansökningar. I de fall projektägare har haft frågor kring ett omdöme eller en motivering har de istället varit välkomna att diskutera detta med kansliet som vid behov också fört vidare diskussionen till berörda bedömare. När en projektägare har begärt att få namnet på en enskild bedömare har Kulturbryggan hanterat detta i enlighet med Förvaltningslagens bestämmelser om utlämnande av offentliga handlingar. 2 Bedömarpoolen och dess uppdrag Kulturbryggans bedömarpool har bestått av personer verksamma inom en mängd olika områden. De är dels rekommenderade av olika intresseorganisationer, dels av Kulturbryggans kommitté och kansli samt i vissa fall av andra bedömare. Nomineringsprocessen och tillsättningen av bedömare är under utveckling bland annat i syfte att bli än mer transparent. Syftet med att ha bedömare har varit att få ett sakkunnigt omdöme kring projektens kvalitativa innehåll, att kvalitetssäkra och säkerställa likabehandlingen inom bidragsgivningen samt att genom detta öka Kulturbryggans förmåga och trovärdighet som bidragsgivare. Bedömarnas roll har varit rådgivande. Alla beslut har fattats av Kulturbryggans kommitté. Bedömarna har representerat sig själva i egenskap av sakkunniga inom ett eller flera områden och inte den verksamhet de eventuellt arbetat vid eller den ort där de är uppväxta eller för 2 16 i Förvaltningslagen (1986:223), vilken hänvisar till 10 kap. 3 i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

20 20 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 närvarande bor på. Under den period bedömarna varit verksamma har de inte kunnat söka projektstöd i någon form från Kulturbryggan. Under året har bedömarpoolen bestått av 33 bedömare och en förteckning över dessa finns i bilaga 6. Om en bedömare uppfattat att denne stått inför en eventuell jävsituation har hen varit skyldig att omgående informera Kulturbryggans kansli. Kansliet har i dessa fall gjort en bedömning utifrån Förvaltningslagens föreskrifter om jäv och i förekommande fall har bedömare bytts. Matchning och tillämpning av kompetenser När projektägarna har gjort sina val av kompetenser som de vill ska tillämpas vid bedömningen av ansökan, har dessa matchats mot bedömarnas kompetenser. Tillämpningen av valda kompetenser har gått till på så sätt att bedömarna har gett graderade omdömen i bedömningsgrunderna med utgångspunkt i de val projektägarna har gjort. Har projektägaren exempelvis valt Genus/HBTQ som önskad kompetens är det alltså utifrån den kompetensen bedömaren beaktat vad som exempelvis är nyskapande eller kvalitativt i projektet. Har projektägaren önskat flera kompetenser och dess motsvarigheter funnits hos en och samma bedömare, har denne bedömare beaktat projektet utifrån de valda kompetenserna och angett sammanvägda omdömen i bedömningsgrunderna, samt i motiveringen differentierat mellan kompetenserna och förtydligat respektive omdömen utifrån de valda kompetenserna. Viktigt att notera är att varje kompetens innefattat en internationell kontext. Bedömningen har alltså vägt in hur pass väl ett projekt står sig i ett internationellt sammanhang. Att ett projekt varit nyskapande för en specifik projektägare och/eller ort har med andra ord inte nödvändigtvis varit av betydelse i sammanhanget. Bedömningsgrunder De bedömningsgrunder Kulturbryggan använt sig av under 2014 innefattar begrepp som på flera sätt kan sägas vara mångtydiga och svåra att avgränsa gentemot varandra. Bedömningsgrunderna har varit Nyskapande, Kvalitet, Kompetens och genomförbarhet, Samverkan och Rekommendation för stöd och det är Kulturbryggans bedömare som avlagt omdömen inom dessa bedömningsgrunder. Under året har ett par viktiga förändringar införts i syfte att öka ändamålsenligheten för beviljade stöd med avseende på Kulturbryggans uppdrag och respektive stödforms syfte. För det första har innebörden av respektive bedömningsgrund väsentligt förtydligats så att det blivit lättare för projektägare såväl som för bedömare att förstå vad varje enskild bedömningsgrund innefattar och vad som krävs för att få stöd från Kulturbryggan. Tanken har varit att öka samsynen mellan i första hand sökande och bedömare och därigenom även öka transparensen i bedömningsprocessen. För det andra har en distinktion mellan form och innehåll införts som refererar till bedömningsgrunderna Nyskapande respektive Kvalitet. Tanken har varit att i högre utsträckning än tidigare hitta de projekt som är nyskapande till formen och som samtidigt har ett kvalitativt innehåll. För det tredje har en tydligare gränsdragning införts gällande utgångspunkten för

21 21 bedömningsgrunden Rekommendation för stöd och övriga bedömningsgrunder. Bedömningsgrunden Rekommendation för stöd har bedömts utifrån ändamålsenligheten med avseende på Kulturbryggans uppdrag och respektive stödforms syfte, medan övriga bedömningsgrunder har bedömts utifrån de kompetenser projektägarna har valt. Nedan anges vilka aspekter inom respektive bedömningsgrund som Kulturbryggan ansett vara de mest tongivande och det är dessa aspekter som även bedömarna fäst särskild vikt vid när de gett sina omdömen och utlåtanden. NYSKAPANDE Nyskapande har sedan Kulturbryggan etablerades varit ett övergripande mål för verksamheten, vilket betonats i både Kulturbryggans direktiv och bidragsförordning. Nyskapande och synonymer som förnyelse och utveckling återfinns även som mål och urvalskriterium hos flera andra offentliga finansiärer inom kulturområdet. För att Kulturbryggan ska utgöra ett oberoende alternativ, har tolkningen och tillämpningen av nyskapande som urvalskriterium behövt bli mer kärnfull och specifik, så att det tydligt framgått vad som skiljt Kulturbryggan från andra instanser. Kulturbryggans bidragsförordning betonar att bidrag ska ges till projekt som syftar till att utveckla nya former för att bedriva kulturell verksamhet. Bedömningsgrunden Nyskapande har förtydligats som ett projekts strävan att vara potentiellt banbrytande till formen. Med detta avses något som är fundamentalt nytt eller som radikalt avviker från rådande konventioner eller normer. Har projektet varit att betrakta som ett pionjärarbete? Har projektets genreöverskridande/ interdisciplinära utformning i sig varit så pass unik att det varit tal om en potentiellt ny konstnärlig eller kulturell estetik/praktik? Nyskapande i termer av potentiellt banbrytande till formen har således omfattat dels ett projekts metoder, processer eller tillvägagångssätt, dels ett projekts konstnärliga eller kulturella uttryck det vill säga det faktiska resultatet av projektet såsom unika format, genrer eller stilar. KVALITET Att Kulturbryggans bidragsgivning ska ge stöd till projekt med hög kvalitet betonas i Kulturbryggans bidragsförordning. Kvalitet är sannolikt även det mest vanligt förekommande målet och urvalskriteriet för de flesta andra offentliga finansiärer inom kulturområdet. Det är ett erkänt omtvistat och svårfångat begrepp, även om det avgränsats till att omfatta endast konst och kultur. Bedömningsgrunden Kvalitet har avsett ett projekts innehåll och innefattats av följande aspekter: Aktualitet: ett projekts samtida och/eller framtida relevans, dess angelägenhet för sin omgivning och dess strävan att lämna ett bestående avtryck. Komplexitet: ett projekts abstraktionsnivå och/eller grad av kritiskt förhållningssätt, komplexiteten i dess analys eller tillvägagångssätt att urskilja, formulera och lösa problem. Perspektivförskjutning: viljan att ta upp normbrytande eller obekväma perspektiv i syfte att påverka eller utveckla.

22 22 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Risktagande: modet att våga riskera prestige och anseende. Har projektet präglats av att verkligen vågat ta risker eller har projektet varit mer av ett säkert kort? KOMPETENS OCH GENOMFÖRBARHET Kompetens och genomförbarhet är en viktig förutsättning för att ett projekts kvalitet ska kunna uppnås. Dock har det varit angeläget för Kulturbryggan att betona att begreppen i egenskap av bedömningsgrund inte varit att betrakta som synonyma med kvalitet. Bedömningsgrunden Kompetens och genomförbarhet har innefattat följande aspekter: Kunskapsnivå: kombinationen av initiativtagarnas och nyckelpersonernas teoretiska kompetens, hantverksskicklighet, och/eller förmåga att omsätta sina kunskaper på ett klokt sätt i praktisk verksamhet. Kommunikativ förmåga: initiativtagarnas och nyckelpersonernas förmåga att förmedla projektets bärande idéer på ett tydligt och adekvat sätt. Rollfördelning: har initiativtagarna och nyckelpersonerna kunnat representera en kombination av kunskaper som varit relevanta för att projektet ska ha kunnat genomföras och nå de resultat man hade för avsikt att uppnå. Tidplan: har tidplanens aktiviteter varit rimliga i förhållande vad projektägaren sagt sig vilja åstadkomma inom ramen för ansökan. SAMVERKAN Bedömningsgrunden Samverkan har innefattat ett projekts befintliga och/eller möjliga samverkansparter och huruvida de varit intressanta och/eller relevanta för projektets genomförande och resultat. Samarbeten kan ha varit med rent konstnärliga eller kulturella parter, men även med andra parter som varit relevanta för projektets genomförande och resultat. Tonvikten har legat vid de befintliga parterna men de möjliga parterna har också varit av intresse. REKOMMENDATION FÖR STÖD Bedömningsgrunden Rekommendation för stöd har avsett ett projekts ändamålsenlighet i förhållande till Kulturbryggans uppdrag och aktuell stödforms syfte. Denna innebörd står i kontrast mot föregående år då bedömningsgrunden var ett sammanfattande omdöme motsvarande ett förslag till bifall eller avslag. Eftersom det varit angeläget att de projekt som beviljats stöd även bedömts som intressanta och relevanta utifrån projektägarnas valda kompetenser finns en relation mellan Rekommendation för stöd och bedömningsgrunderna Nyskapande och Kvalitet: För att kunna få en stark Rekommendation för stöd måste projektet ha fått minst det näst högsta omdömet i både Nyskapande och Kvalitet. För att kunna få en mycket stark Rekommendation för stöd måste projektet ha fått det högsta omdömet i både Nyskapande och Kvalitet. Utvärdering och dialog med bedömarpoolen En viktig del av bedömningsprocessen har varit den kontinuerliga dialog kansliet har haft med bedömarpoolen. Efter varje utlysning har varje bedömare fått en personlig utvärdering

23 23 av de bedömningar hen har gjort. I dessa utvärderingar presenteras dels statistik kring hur bedömarnas bedömningar förhåller sig till övriga bedömares bedömningar, dels kommentarer kring vad som är bra och vad som kan förbättras. Utvärderingarna har legat till grund för de diskussioner kring förbättringar av bedömningsprocessen som Kulturbryggan haft med bedömarpoolen under tre separata möten Syftet med detta har varit att öka kvaliteten i bedömarnas insats för Kulturbryggan. Kansliets granskning av ekonomin Parallellt med att bedömarna bedömt ansökningar, har kansliet granskat redogörelsen för projektens ekonomiska situation. Denna granskning har redovisats som en del av det underlag som kommittén tagit del av inför beslut. Kortfattat har den bestått av en presentation av respektive projekts intäktsfördelning, vilken innefattat nyckeltal som andelen sökt stöd från Kulturbryggan, andelen övrig beviljad offentlig finansiering samt andelen säkrad egenfinansiering respektive andelen säkrad extern privat/icke-offentlig finansiering. Prioriteringsordning Inför beslut har kommittén tagit del av ett omfattande underlag som kansliet har sammanställt. Detta underlag har bestått av listor 3 som baserats på en prioriteringsordning som utgått från bedömarnas sammanvägda omdömen. Därtill har underlaget bestått av samtliga projektbeskrivningar och beslutsunderlag för de projekt som varit aktuella för bifall, vilka innehöll såväl bedömarnas omdömen och motiveringar som information om projektens ekonomi. Prioriteringsordningen bygger på en samlad bedömning bestående av respektive bedömares omdömen i Kulturbryggans olika bedömningsgrunder. Omdömena ges i form av ett numeriska värden mellan ett och fyra, där ett är lägst och fyra högst. Varje numeriskt värde har ett motsvarande schablonomdöme som är specifikt för respektive värdering och bedömningsgrund. I bidragsförordningen betonas att Kulturbryggan ska stödja nyskapande kultur av hög kvalitet. Därför har bedömningsgrunderna Nyskapande och Kvalitet tillmätts större vikt än övriga bedömningsgrunder när Kulturbryggan fastställt prioriteringsordningen. I tabellen nedan redogörs för hur det numeriska värdet för respektive bedömningsgrund har viktats. Bedömarnas sammanvägda omdömen i: Viktning Nyskapande x 3 Kvalitet x 2 Kompetens och genomförbarhet x 1 Samverkan x 1 Rekommendation för stöd x 1 3 Här avses de projekt som varit aktuella för bifall, dvs. de projekt som befunnit sig inom ramen för procent av anslaget belopp för respektive utlysning.

24 24 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Vid sammanräkningen av de två bedömarnas sammanvägda omdömen, i enlighet med viktningarna ovan, har totalpoängen för ett projekt varierat mellan 16 och 64. Denna totalpoäng har sedan utgjort det redskap som använts för att fastställa prioriteringsordningen. Ju högre totalpoäng ett projekt har haft, desto större har chansen varit att projektet har kommit att tilldelas stöd. Kommitténs beslut Den på bedömarnas omdömen baserade prioriteringsordningen är vägledande för de beslut som kommittén fattar. Kommittén har det fulla ansvaret för de beslut som fattas vilket innebär frihet att stödja andra projekt än de av bedömarna högst rekommenderade, något som skett vid några olika tillfällen under året. Vid fördelningen av stöd har kommittén inte prioriterat projekt på grundval av dess konst- eller kulturform, dess geografiska hemvist eller projektledarens kön. Däremot har kommittén säkerställt att majoriteten av de projekt som beviljats stöd är en del av det fria kulturlivet, något som Kulturbryggans bidragsförordning stipulerar. För de projekt inom Startstödet som varit aktuella för bifall har kommittén haft som huvudregel att följa den prioriteringsordning som bygger på bedömarnas sammanvägda omdömen. För de projekt inom Genomförandestödet som varit aktuella för bifall och vars sökta belopp överstigit kronor har kommittén i varje enskilt fall även gjort en särskild granskning av budgeten. Besked om beslut Besked om beslut har meddelats samtliga projektägare samma dag som beslut fattats. En lista över beviljade stöd har publicerats på Kulturbryggans hemsida och e-post har skickats till samtliga sökande. Inom cirka två veckor efter beslut har även samtliga sökande fått ett beslutsunderlag innehållandes detaljer och villkor kring beslutet, kansliets utlåtande samt respektive bedömares omdömen och motiveringar. I beslutsunderlaget återfanns även en beskrivning av Kulturbryggans bedömningsmodell och prioriteringsordning. Utbetalning De projekt som har beviljats stöd har behövt rekvirera medlen från Kammarkollegiet. Eftersom detta är en relativt ovanlig process för majoriteten av de sökande har det krävt en omfattande korrespondens för att säkerställa att rekvisitionerna når Kammarkollegiet. Här måste också poängteras att Kammarkollegiet har varit en mycket bra samarbetspart, framförallt med tanke på att det ligger utanför deras huvudsakliga uppdrag att betala ut bidrag av detta slag till mindre aktörer. Redovisning För de projekt som beviljats stöd gäller att de ska redovisa projektet till Kulturbryggan på anvisad blankett senast två månader efter avslutat projekt. Dessa villkor återfinns i det formella beslutsunderlag som delgivits sökanden efter fattat beslut. Redovisningsblanketten innehåller, utöver en ekonomisk kalkyl där projektägarna ska redogöra för utfallet i projektet,

25 25 även ett par frågor om projektet. 4 Den kunskap som utvinns ur projektägarnas egna bedömningar är viktig, men behöver fördjupas genom extern granskning och utvärdering, innan långtgående slutsatser kan dras. Redovisning av genomförda projekt Mellan den 28 november 2013 och 12 december 2014 har Kulturbryggan mottagit sammanlagt 135 redovisningar fördelade på 94 Startstöd, 25 Genomförandestöd samt 16 tematiska stöd 5. Projekten som har redovistats har fått stöd under perioden 16 juni juni 2014 och representerar 13 utlysningar, 8 inom Startstöd och 5 inom Genomförandestöd. Eftersom materialet inte kan ses som tillräckligt omfattande kan inte en grundligare analys av svaren göras i detta skede. Vidare information om både pågående samt genomförda projekt finns att läsa i Projektrummet på Kulturbryggans hemsida 6. BIDRAG TILL FÖRÄNDRING På frågan I vilken omfattning har projektet medverkat till att etablera eller utveckla nyskapande former för kultur svarade hela 66 projektägare av totalt 71 7, att deras projekt i stor eller i mycket stor omfattning bidragit till en generell förändring. En övervägande del av projektägarna, totalt 95 av 119, ansåg att deras projekt bidragit till att påverka eller utveckla det huvudsakliga området projektet verkar inom. Något färre, 34 av 71, ansåg även att deras projekt bidragit till att påverka områden utanför deras huvudsakliga område. SAMVERKAN 64 av 71 projektägare var överens om att projektets samarbeten varit relevanta för projektets genomförande och slutgiltiga resultat. 68 av 119 projektägare, alltså lite mer än hälften, ansåg att stödet har hjälpt dem att få privata finansiärer intresserade av projektet, medan hela 85 av 119 menade att stödet haft stor eller avgörande betydelse för att få intresse från offentliga finansiärer. KULTURBRYGGANS BETYDELSE En klar majoritet, totalt 115 av 119 projektägare, har på frågan om Kulturbryggans betydelse för genomförandet av projektet svarat att Kulturbryggans stöd haft stor eller avgörande betydelse för projektet. När det kommer till frågan om Kulturbryggans betydelse för att sprida kunskap och kännedom om projektet menade 79 av 119 att stödet haft stor eller avgörande betydelse för projektets kommunikationsmöjligheter. 4 Inkomna svar på dessa frågor återfinns i Bilaga 4 Statistik från projektens redovisningar. 5 På grund av det låga antalet redovisade tematiska stöd under 2014, kommer svaren istället redovisas i slutrapporten [Hämtad ] uppdaterades redovisningsblanketten vilket innebär att de som fått stöd från 2013 och framåt har använt sig av en senare redovisningsblankett än de som fått stöd mellan Detta förklarar den något lägre svarsfrekvensen i en del av svaren, då delar av frågorna besvarats av 71 projektägare.

26 26 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 KULTURPOLITISKA MÅLEN Mer än hälften, totalt 68 av 119, menade att deras projekt i stor eller i mycket stor omfattning främjat allas möjligheter till kulturupplevelser. En betydande del, 108 av 119, ansåg att deras projekt till stor eller mycket stor omfattning främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse. När det gäller frågan om hur projektet främjat ett levande kulturarv svarade 51 av totalt 119 projektägarna att projektet i stor eller mycket stor omfattning uppnått målet. 66 av 199 ansåg att de uppfyllt det kulturpolitiska målet att främja internationell och interkulturell samverkan i stor eller mycket stor omfattning. Lite mindre än hälften, 51 av 119, svarade att de till stor eller mycket stor omfattning genom sitt projekt uppmärksammat barn och ungas rätt till kultur. KONSTNÄRLIG AMBITION OCH UTVECKLING Majoriteten, 67 av 71, menade att projektet i stor eller mycket stor omfattning varit relevant i termer av konstnärlig eller kulturell aktualitet ambition och integritet. När det handlar om kompetensutveckling av nyckelaktörer inom projektet, ansåg hela 101 av 119 att stödet från Kulturbryggan haft stor eller avgörande betydelse. VALET FÖLL PÅ KULTURBRYGGAN På frågan varför projektägarna valde att söka stöd hos Kulturbryggan var det vanligaste svaret inom Startstöd, 38 av 94, Vi har aldrig sökt stöd hos projektet hos andra instanser för att det inte funnits relevanta stödformer. Inom Genomförandestödet svarade en betydande del, totalt 18 av 25, att Projektet var väldigt kostsamt och vi behövde flera parter som finansiärer, varav Kulturbryggan var en. KULTURBRYGGEDAGEN I oktober 2014 anordnades den första Kulturbryggedagen, en heldag med fokus på projekt som fått stöd från Kulturbryggan. Sex projektägare från Stockholmstrakten bjöds in för att inför kommitté, kansli och kollegor presentera sina projekt. Presentationer följdes av frågor och diskussion. Eftermiddagen ägnades åt runda-bord-samtal där ansökningsförfarande, bedömningsprocesser och framtid diskuterades. Kulturbryggedagen kommer att genomföras runtom i landet för att skapa en närmare relation mellan kommitté, kansli och kulturliv. Det är ett värdefullt verktyg för att synliggöra mångfalden bland projekten som fått stöd. Bidragsgivningen 2014 en översikt Totalt under året har ansökningar inkommit och bedömts. Utöver dessa har 71 ansökningar kommit in till Kulturbryggan, vilka inte har gått vidare i bedömningsprocessen på grund av att de inte uppfyllt de formella kraven alternativt att projektägaren i ett tidigt skede har dragit tillbaka sin ansökan. Totalt har 151 projekt beviljats stöd eller 13 procent av samtliga inkomna ansökningar om en totalsumma av kr. Det totala sökta beloppet sett till samtliga utlysningar under 2014 var kr. Detta avsnitt är endast övergripande, se bilagor för en mer detaljerad statistisk översikt.

27 27 UTLYSNING 1 I den första utlysningen har 400 ansökningar bedömts, 256 inom Startstöd omgång 7 och 144 inom Genomförandestöd omgång ansökningar uppfyllde inte Kulturbryggans formella krav och gick därför inte vidare till bedömning i Bedömarpoolen. Vid beslutsmötet den 28 april beviljades 35 Startstöd om totalt kr och 15 Genomförandestöd om totalt kr. UTLYSNING 2 I den andra utlysningen har 332 ansökningar bedömts, 170 inom Startstöd omgång 8 och 162 inom Tema 2014: Kultur & Politik. Antalet ansökningar som inte gick vidare till bedömning i Bedömarpoolen uppgick till 20 stycken. Vid beslutsmötet den 16 juni beviljades 38 Startstöd om totalt kr och 17 projekt inom Tema 2014: Kultur & Politik beviljades ett totalt stöd om kr. UTLYSNING 3 I den tredje och sista utlysningen har 444 ansökningar bedömts, varav 286 inom Startstöd 9 och 158 inom Genomförandestöd ansökningar gick inte vidare till bedömning i Bedömarpoolen. Den 6 november beslutade kommittén om att bevilja 38 Startstöd totalt kr och 8 Genomförandestöd totalt kr. Medfinansiering års totala medfinansiering i de beviljade projekten uppgick till kr, och intäktsfördelningen såg ut på följande sätt: Diagram 1: Intäktsfördelning för beviljade projektansökningar % 14% 9% 66% BEVILJAT BELOPP FRÅN KULTURBRYGGAN BEVILJAD OFFENTLIG FINANSIERING SÄKRAD EGENFINANSIERNG SÄKRAD EXTERN PRIVAT/ICKE-OFFENTLIG FINANSIERNG Medfinansieringen var mindre än föregående år. Under 2013 uppgick den totala medfinansieringen till kr. Minskningen skedde till helt övervägande del inom den offentliga finansieringen från annan än Kulturbryggan (från 34 procent till 14 procent). Den viktigaste förklaringen ligger sannolikt i borttagandet av den tidigare kravgränsen om minst 50 procent medfinansiering. Belysande är att jämföra medfinansieringsgraden mellan de två utlysta