KU 2010:04/2013/ Kommittén Kulturbryggan. Till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KU 2010:04/2013/2 2012-02-28. Kommittén Kulturbryggan. Till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth"

Transkript

1 KU 2010:04/2013/ Kommittén Kulturbryggan Ku 2010:04 Till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth I enlighet med direktiv (dir 2010:77) och tilläggsdirektiv (dir 2012:71) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende perioden Slutrapport kommer att avlämnas den 31 december Kulturbryggan har bedrivit försöksverksamhet i två år. Antalet ansökningar om stöd har varit drygt 2000 och 255 av dessa har beviljats. Drygt 100 projekt har vid utgången av 2012 hunnit redovisa utfall och erfarenheter. Tiden är nu inne att varsamt börja sammanställa och analysera erfarenheterna från de gångna två årens verksamhet i syfte att vinna kunskap för framtiden. Underlaget är än så länge i underkant för att berättiga bestämda slutsatser, men det är fullt tillräckligt för att ge signaler om områden och frågeställningar som kan och bör fördjupas och utvecklas under 2013 och framåt. Bland sådana frågeställningar finns exempelvis geografisk spridning, finansiell samverkan, tillgänglighet och kommunikation. En tydlig slutsats som redan nu ändå kan dras, är att Kulturbryggans närvaro ute i landet och tillgänglighet för rådgivning och stöd per telefon och e-post, är viktiga framgångsfaktorer. Kommittén består av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Kansliet bemannas av kanslichefen Ingrid Lomfors, handläggaren Mikael Theorin, kommunikatören Chrisoula Faniadis och sekreteraren Lotta Signeul. Stockholm i februari 2013 Bo-Erik Gyberg Ordförande

2 2 Sammanfattning I föreliggande rapport beskriver Kulturbryggan uppdraget och dess genomförande under försöksverksamheten Rapporten har fokus på uppföljning av resultat av bidragsgivningen, liksom de kulturpolitiska målens genomslag. Totalt har 50 miljoner kronor fördelats till 255 kulturprojekt över hela landet, varav drygt hälften har genomförts och avslutats. 104 projekt har hittills redovisat sitt resultat till Kulturbryggan. Denna rapport vilar i huvudsak på dessa redovisningar. För att illustrera den kulturella och konstnärliga bredden i bidragsgivningen har tio kulturprojekt som finansierats av Kulturbryggan valts ut som exempel. Rapporten har följande huvudrubriker: Kapitel 1 Uppdraget och styrdokumenten Kapitel 2 Försöksverksamheten Kapitel 3 Statistik och analys Kapitel 4 Förteckningar över beviljade projekt Kapitel 5 Projektpresentationer - ett urval Kapitel 6 Redovisning av genomförda projekt Kapitel 7 Kulturbryggans bedömare och referenspersoner

3 3 1 Uppdraget och styrdokumenten 1.1 Kommitténs direktiv Kommittén Kulturbryggan har enligt sina direktiv 1 haft två huvudsakliga uppdrag. Det första uppdraget har varit att lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning för förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Förslaget presenterades i SOU 2012:16 Att angöra en kulturbrygga till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet och överlämnades till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth den 30 mars Det andra uppdraget har varit att etablera en försöksverksamhet som under ska fördela avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Direktiven anger att en slutrapport om försöksverksamheten ska lämnas senast den 31 december Den 20 juni 2012 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv för Kulturbryggan. Uppdraget förlängdes till och med den 31 december Mot denna bakgrund kom även datumet för de återstående rapporterna att förskjutas: den verksamhet som rör fördelning av medel ska redovisas senast den 28 februari 2013, medan uppdraget i sin helhet ska slutredovisas senast den 31 december Direktiven anser att nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskaliga verksamheter och genom enskilda kulturutövares engagemang men uppstår även i mötet mellan olika typer av aktörer eller där kulturområdet möter andra samhällsområden. Den kulturella aspektpolitiken som syftar till att främja samspelet mellan kulturverksamheter, liksom mellan kultur och andra politikområden har varit av strategisk betydelse för försöksverksamheten. Likaså har kommittén med utgångspunkt i direktiven lagt sig vinn om att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Detta har ställt särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning. Direktiven anger följande uppgifter: - Etablera en försöksverksamhet som under fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. - Sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer. - Särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet Bidragsförordningen I direktiven står att kommittén ska lämna förslag till bidragsförordning i samband med sin första delrapport. En delrapport och förslag till bidragsförordning överlämnades den 30 november Dir. 2010:77 2 Dir. 2012:71 3 Dnr 2010:04/2010/6

4 4 Den 24 mars 2011 beslutades av regeringen Förordning av statsbidrag till nyskapande kultur. 4 Under försöksverksamheten har denna bidragsförordning varit styrande för all bidragsgivning. I huvudsak anger den ändamål och villkor för statsbidraget samt ärendenas handläggning och redovisning. Bidragsförordningen har i stort sett fungerat tillfredsställande. Erfarenheterna av försöksverksamheten visar dock på några områden där förordningen bör förändras och utvecklas. I Kulturbryggans delbetänkande Att angöra en Kulturbrygga 5 föreslås tre principiellt viktiga förändringar: - Det grundläggande villkoret om nyskapande som grund för statsbidrag till kulturprojekt ska kompletteras med ett villkor om att projekten också ska ha hög kvalitet för att vara berättigade till statsbidrag. - Det ska klargöras att bidragsgivningen i första hand, men inte enbart, ska riktas till det fria kulturlivet. - Med bibehållande av en modell med extern bedömning av ansökan innan statsbidrag beviljas ska det inte längre anges i förordningen att ett visst minsta antal bedömare ska anlitas för uppgiften. I samband med att Kulturbryggan förlängdes ytterligare ett år, t.o.m. 2013, gjordes också justeringar i bidragsförordningen. 6 I den uppdaterade förordningen har den första omnämnda punkten tillgodosetts. 4 SFS 2011:317 5 SOU 2012:16 6 SFS 2011:317 (ändrad SFS 2012:904)

5 5 2 Försöksverksamheten 2.1 Verksamhets- och tidplan Kommittén och kanslichefen för Kulturbryggan tillsattes av regeringen den 10 september På hösten samma år utarbetades förslag till regelverk, samt administrativa och kommunikativa modeller för stöd- och bedömningsprocesser. En plan för den planerade försöksverksamhet och ett förslag till bidragsförordning lämnades den 30 november I verksamhetsplanen slår kommittén fast några strategiska och principiella utgångspunkter: Kulturbryggans arbete ska under försöksverksamheten präglas av öppenhet, dialog och flexibilitet. Samtidigt ska arbetet bedrivas kvalitetssäkert, strategiskt och med sikte på långsiktiga mål. 8 I verksamhetsplanen fastslogs också en tidplan. En målsättning var att försöka få till stånd en första utlysning redan påföljande vår, dvs Det förutsatte att det fanns ett regeringsbeslut om bidragsförordning, liksom budget, bemannat kansli, bedömarpool, ärendehanteringssystem och kommunikationsplattform. Dessa nödvändiga byggstenar utformades i högt tempo och samtidigt i dialog med andra bidragsgivande instanser. Det bidrog till att alla nödvändiga beståndsdelar var på plats enligt tidplanen. Den första utlysningen lanserades den 2 maj Ytterligare tre utlysningar genomfördes före årets slut. Intresset för Kulturbryggan som ny aktör för bidragsgivning var betydande, och söktrycket blev stort vid samtliga sökomgångar. Sammanlagt behandlades ansökningar under Kulturbryggan fördelade det första året stöd till 147 projekt. Under påföljande år 2012, samtidigt som Kulturbryggan lämnade in sitt första betänkande genomfördes tre utlysningar. I en av dessa utlysningar prövades en ny stödform. De olika stödformerna presenteras i kommande avsnitt i denna rapport. Under försöksverksamheten förtydligades kraven på nyskapande och kvalitet, liksom på samfinansiering. År 2012 inkom 786 ansökningar, av vilka 108 beviljades finansiering. Sammanfattningsvis har under den aktuella perioden Kulturbryggan genomfört sju utlysningar och tillämpat tre olika stödformer. Totalt har ansökningar inkommit. Av dem har 255 beviljats Kulturbryggans kommunikation På hösten 2010 inleddes arbetet med att ta fram en kommunikationsplan för Kulturbryggan. Den 28 februari 2011 var den på plats. 9 Syftet var att: - Kommunicera Kulturbryggans existens och målsättning - Skapa förståelse för och förtroende hos målgrupperna - Att genom bred finansiering främja utveckling och förnyelse inom kulturområdet 7 Dnr 2010:04/2010/6 8 Ibid. sid 1. 9 Framtagen i samarbete med Bazooka Interactive AB.

6 6 I planen ingick även att identifiera ett antal målgrupper som Kulturbryggan kom att kommunicera med i olika kanaler, på skilda sätt och med varierande tilltal. Under försöksverksamheten har planen varit ett aktivt och kontinuerligt redskap för att tydliggöra Kulturbryggans uppdrag och viljeyttring. De främsta kommunikationskanalerna som används har varit: - Hemsidan. 10 Den aktuella perioden har den haft unika användare och drygt besök. Besök har ökat i samband med utlysningar. Antalet nya besökare har legat kring 35 procent. Drygt 46 procent av besöken kommer från Stockholmsområdet, medan Göteborg har haft ca 12 procent och Malmö ca 9 procent. Besök från mindre orter ökar i samband med att Kulturbryggan deltagit i evenemang eller anordnat träffar. - Nyhetsbrev och sociala medier. 11 Kulturbryggans nyhetsbrev går ut cirka en gång i månaden till omkring prenumeranter. I takt med att försöksverksamheten fortskridit har också antalet följare på sociala medier ökat. Idag följs Kulturbryggan av 990 personer på Facebook, och cirka 150 på Twitter. - Media. I början av försöksverksamheten var medias intresse för Kulturbryggan relativt begränsat. I samband med överlämnandet av Kulturbryggans delbetänkande i mars 2012 ökade den mediala bevakningen. Totalt har anordnats två pressträffar. 10 pressmeddelanden har gått ut. Sammantaget har Kulturbryggan vid flera tillfällen exponerats i riks- och lokalpress, liksom i TV och radio. 12 Uppmärksamheten har fokuserats på verksamheten, men också på individuella projekt som finansierats av Kulturbryggan. - Inspirationsträffar/evenemang: Kulturbryggan har arrangerat och/eller samarrangerat program på ett 20-tal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen har Kulturbryggan sammantaget haft individuella samtal med drygt 500 personer, flertalet kulturutövare med intresse för att söka projektstöd. - Dialog och omvärldsbevakning: Kontaktarbetet har även skett utanför Sverige, med syftet att få kunskap om andra kulturpolitiska satsningar och finansiella system för kultur. Studiebesök har ägt rum i Danmark, Tyskland och USA Finansiell samverkan Ett av uppdragen som utmärker och särskiljer Kulturbryggan från andra bidragsgivande insatser är strävan efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Kulturbryggans bidragsgivning ska ge incitament till finansiering från flera parter som det står i direktiven. 14 En precisering av detta uppdrag framgår av bidragsförordningen 6: Ibid. 12 Se 13 Se bl.a. Rapport Kulturbryggan i New York, september Dir 2010:77 s 114

7 7 Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock sådant krav inte ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. 15 En sammanställning av det sökta beloppet under åren visar att Kulturbryggans bidragsgivning på totalt 50 miljoner kronor 16 redovisar preliminärt 74,6 miljoner kronor i medfinansiering, varav 33,1 miljoner kronor avser privata/icke-offentliga finansiärer. Totalt genererade Kulturbryggan därmed 124,6 miljoner kronor under försöksverksamheten, varav drygt var fjärde krona kom från en privat/icke-offentlig finansiär. Sammantaget visar uppföljningen att stödet från den privata/icke-offentliga sektorn har ökat i takt med att försöksverksamheten fortskridit. 17 Uppföljningen visar att finansiell samverkan är möjlig på projektnivå. Den visar också att många projektägare kan och är beredda att införskaffa privat/icke-offentligt stöd när detta ställs som motkrav för att få finansiering från Kulturbryggan. Det kan inte uteslutas att de aktuella kulturprojekten skulle uppbära såväl privat/icke-offentlig som offentlig finansiering utan Kulturbryggans stöd. Samtidigt menar 58 procent av de projektägare som har återrapporterat att Kulturbryggan har haft en avgörande eller stor betydelse för att få privata/icke-offentliga finansiärer att stödja deras projekt. 18 Kulturbryggan har också strävat efter finansiell samverkan på ett mer övergripande plan. Exempelvis har Kulturbryggan sökt intresse hos privata stiftelser för samarbete kring en samutlysning av kulturstöd. Avsikten var att två parter Kulturbryggan och en privat/icke-offentlig aktör gemensamt kan finna former för en samfinansierad utlysning. En sådan samutlysning skulle vara riktad för att exempelvis utveckla modeller för finansiell samverkan inom kulturprojekt. En första sondering av intresset bland privata/icke-offentliga aktörer har påbörjats. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av dessa försök till samarbete. Sannolikt behöver Kulturbryggan en permanent hemvist för att skapa reella förutsättningar för att bygga upp ett finansiellt partnerskap. 2.4 Stödformer Kulturbryggan har utvecklat tre skilda stödformer. De har sin grund i flera olika styrdokument och krav på måluppfyllelse. Redan i Kulturbryggan underlag för vidare beredning 19 från 2009 föreslogs att Kulturbryggan bör inriktas på småskaliga aktörer och på konstnärligt risktagande. Stöd för utveckling, experiment och försöksverksamhet bör därför prioriteras. 20 Mot denna bakgrund föreslogs inledningsvis två stödformer; Ett initieringsstöd med syfte att hel- eller delfinansiera den första fasen med projektet, samt ett genomförandestöd för delfinansiering av kulturprojekt. 15 SFS 2011: Redovisningen omfattar inte Tema-utlysningen, vilken fördelade 1,2 miljoner i stöd. Det reella beloppet ska vara 48,8 miljoner. 17 År 2011 kom var femte krona från en privat/icke-offentlig finansiär, medan båda åren visar på att drygt var fjärde krona kom från en privat finansiär. 18 Siffran avser privat/icke-offentligt stöd. Vad gäller offentligt stöd menar 68 % att Kulturbryggan haft en avgörande eller stor betydelse. Se vidare i kapitel Redovisning av genomförda projekt 19 Dnr Ku2009/2273/KT 20 Ibid. sid 16.

8 8 Med stöd i bidragsförordningen och med särskild hänsyn till 6 där Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock inte krav ställas 21 beslutade Kulturbryggan att pröva två stödformer under 2011: Startstöd och Genomförandestöd. Vid samma tid gjordes också försök att upprätta en digital plattform för mikrofinansiering. Mot bakgrund av de tekniska begränsningar som råder för kommittéarbete förutsatte etableringen av ett sådant system samverkan med extern part. Av flera skäl, främst tekniska och ekonomiska, fick dock planen skjutas på framtiden. Däremot kom Kulturbryggan att bevilja stöd till flera projekt som syftade till att utveckla modeller för, respektive pröva mikrofinansiering - och på så sätt bidra till att utveckla denna stödform. 22 I slutet av 2012 beslutade Kulturbryggan att pröva en tematisk utlysning. Syftet var att rikta utlysningen mot en viss typ av kulturprojekt. Kulturbryggan valde att lyfta frågan om finansiell samverkan. Tema 2012: Finansiell Samverkan blev Kulturbryggans tredje stödform Startstöd Startstödet blev den första stödformen som lanserades av Kulturbryggan. Den syftar till att komma igång med ett kulturprojekt, göra en förstudie eller att på annat sätt utforska och pröva förutsättningar för att genomföra ett nyskapande projekt. Att ge stöd på dessa villkor kräver ett visst mått av risktagande från Kulturbryggans sida. Stödformen utformades utifrån ytterligare två olika hänsyn: - Att Kulturbryggans stödformer ska var unika och/eller komplettera andra bidragsgivande aktörer. Startstöd kan därför fylla ett tomrum i den statliga bidragsgivningen Att Startstödet ska stå fristående från andra stödformer, eller kunna betraktas som en förberedelse inför Genomförandestödet. En annan tanke med Startstödet är att det ska kunna helfinansiera ett projekt. Det ställer sålunda inga krav på medfinansiering. Denna möjlighet har sitt stöd i bidragsförordningen som i 6 anger att krav på medfinansiering inte behöver ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. 24 Detta gjorde det möjligt för de sökande att utan längre förberedelsetid ansöka om medel, vilket också var skälet till att Kulturbryggan valde att lansera just Startstödet som den första stödformen. Det första året 2011 avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner åt just Startstödet. Samma år utlystes denna stödform vid tre tillfällen. Vid varje tillfälle gick det att söka upp till kr. En övervägande majoritet av de sökande utnyttjade den möjligheten. Det första året fördelades Startstöd till 126 kulturprojekt. I början av försöksverksamhetens andra år beslutade kommittén att ändra på fördelningen av sakanslaget. Startstödet minskade till förmån för andra stödformer. Mot den bakgrunden sänktes också 21 SFS 2011: Bl.a. Fabel kommunikation, Sverige först i världen (dnr 2011/7-259), Fundedbyme/Dabber Crowdfundig (dnr 2011/7-245) och Filmbasen/Film Stockholm, Filmbases goes crowd funding (dnr 2011/7-214). 23 Startstödet som stödform - har tagits fram i dialog med främst Statens Kulturråd. 24 SFS 2011:317 6

9 9 beloppet till kr för att ge fler sökande chans att få ta del av Startstödet. År 2012 fördelades vid ett utlysningstillfälle 5,8 miljoner i Startstöd Genomförandestöd Genomförandestödet lanserades på hösten Samma år avsattes totalt 8 miljoner till denna stödform. Den sökande kunde ansöka upp till en miljon kronor i stöd för ett enskilt kulturprojekt. Avsikten var att ge stöd åt relativt stora projekt, liksom projekt som redan passerat den förberedande fasen och var klara att genomföras. Vid denna tid låg den stora utmaningen i kravet på och tolkningen av medfinansiering. Varken direktiven eller bidragsförordningen ger någon konkret vägledning i frågan, mer än att Kulturbryggan ska verka för finansiell samverkan och samt ställa krav på medfinansiering. Kommittén valde då att inledningsvis pröva följande: - 50 procent av projektets budget ska komma från annan finansiell källa - minst en finansiell källa ska vara privat/icke-offentlig, dock ingen bestämd andel av medfinansieringen men den skall kunna styrkas med hjälp av en skriftlig avsiktsförklaring. En rad nya frågor uppstod i samband med utlysningen på hösten Bland annat vad som kan räknas som privat/icke-offentlig finansiell källa. Enligt Kulturbryggans definition är i princip alla bidragsgivare som inte har sina intäkter från skattemedel att räknas som privata. Deras stöd kan omfatta, förutom kontanta medel, även varor och tjänster. Vid första utlysningen av Genomförandestödet uppgick antalet sökandet till 165 stycken. Bland de sökande återfanns också projektägare som tidigare beviljats Startstöd. Totalt beviljades 21 kulturprojekt Genomförandestöd under Enligt projektens budgetbeskrivningar var vid beslutstillfället i november ,2 miljoner säkrade från privata/icke-offentliga finansiella källor. Bland dessa angavs som exempel privata stiftelser, affärsbolag, banker, transport- och byggföretag samt privata donationer. Försöksverksamhetens andra år 2012 inleddes med en utlysning av Genomförandestöd omgång II. Vid detta tillfälle avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner för innevarande år. Inför beslutet av denna omgång skärptes kraven på verifiering, så att alla sökande måste uppvisa 50 procent medfinansiering 25 och att 80 procent av medfinansieringen skulle vara dokumenterad vid beslutstillfället Temautlysning I Kulturbryggans tredje stödform Tema 2012: Finansiell Samverkan introducerades på hösten Valet av tema ligger i linje med Kulturbryggans uppdrag att ge stöd till projekt som utvecklar nya verksamhetsoch finansieringsformer inom kulturområdet. Med denna utlysning ville Kulturbryggan göra det möjligt 25 Kommittébeslut den 25 juni 2012.

10 10 att finansiera projekt som syftar till att finna nya former och arbetssätt för sådan samverkan. Totalt avsattes 1,4 miljoner kronor för denna stödform. Det gick att söka upp till kr. Utlysningen ställde inga krav på medfinansiering. De formella kraven omfattades i stort av samma riktlinjer och villkor som för de två övriga stödformerna. Eftersom det var en pilotsatsning kunde utlysningen tillåta att pröva något friare villkor för ansöknings- och handläggningsförfarandet. Tiden för utlysningen varade i tre veckor. Under denna tid inkom 156 ansökningar. Sju av dem beviljades projektstöd. Dessa kulturprojekt ska genomföras under 2013 och kan därför inte redovisas förrän efter inlämnandet av denna rapport. 2.5 Sökprocessen Målet har varit att etablera en sökprocess som uppfattas som enkel, snabb och samtidig kvalitet- och rättssäker. I det arbetet har flera kommunikativa redskap använts, där hemsidan och sociala medier varit de främsta. Även tillgänglighet och dialog har varit vägledande ledord. Kulturbryggan har utvecklat ett ärendehanteringssystem som möjliggjort för de sökande att ansöka online, men som i nästa steg har administrerats manuellt. Att anskaffa och implementera ett externt ärendehanteringssystem har inte rymts inom kommittéuppdragets budget och tidsramar. Det är särskilt två beståndsdelar i sökprocessen som bör framhållas som unika för Kulturbryggan: - Dels den sökandes val av kompetens hos den som ska bedöma ansökan, snarare än genrebestämning av projektet. - Dels att varje sökande får en individuell och skriftlig motivering av beslutet om ansökan, det gäller både för de som fått bifall och för de som fått avslag Önskemål av kompetens Den sökande har haft möjlighet att önska kompetens hos de bedömare som ska bedöma deras ansökan, istället för att placera sitt projekt i ett specifikt fack. Förfarandet har varit ett sätt för Kulturbryggan att öka kvalitetssäkerheten i sökprocessen. Under försöksverksamheten har de sökande kunnat välja mellan primära respektive sekundära kompetenser. De primära kompetenserna har i första hand avspeglat kulturella och konstnärliga områden, medan de sekundära kompetenserna har motsvarat innehållsliga och särskilda kunskaper inom till exempel genus, teknik, tillgänglighet och stadsplanering. För att öka träffsäkerheten mellan de sökandes önskemål och bedömarnas kompetenser har metoden utvecklats med bl.a. flera kompetensområden Återkoppling Kulturbryggan var redan från start angelägen om att hitta rättssäkra former för kvalitetsutveckling och

11 11 erfarenhetsåterföring. 26 Att lämna individuella motiveringar till de sökande blev en sådan metod. Det krävde dock att Kulturbryggan hade en jämförbar och kvalificerad bedömningsmatris och att bedömarna var beredda att skriva individuella motiveringar på varje behandlad ansökan. Det första året 2011 var detta möjligt endast i de fall där bedömarna förslog beslut om bifall, dvs. ett mindre antal. Under 2012 infördes individuella motiveringar för både bifall och avslag. Samma år utfärdades skriftliga motiveringar. 2.6 Bedömningsprocessen Bedömningsprocessen har utformats med hänsyn till direktivets krav på att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. 27 Tre aspekter beaktades vid utformningen av bedömningsprocessen: 1. Sammansättningen av bedömare, deras antal, kompetenser, geografiska spridning, kön och oberoende. 2. Bedömningsgrunder och definitioner av centrala begrepp som t.ex. nyskapande och kvalitet. 3. Riktlinjer för bedömarnas arbete. 28 Redan i verksamhetsplanen från 2010 understryks att En central och principiell utgångspunkt blir därför att skapa bedömningsgrunder som utgår från att det finns olika tolkningar av begreppet nyskapande. 29 Vidare framhävs att under försöksverksamheten ska Kulturbryggan tillämpa avgränsningar gentemot idag existerande bidragsgivande institutioner Bedömarpoolen I bidragsförordningen till Kulturbryggan 7 anges att Innan ett bidrag beviljas ska Kulturbryggan låta minst en extern bedömare med kunskap inom relevanta konst- och kulturområden yttra sig över ansökan. 31 Bedömaren är endast rådgivande till Kulturbryggan. Med stöd i direktiven och i inriktningsdokumentet Kulturbryggan underlag för vidare beredning beslutades att tillsätta en bedömarpool på 30 personer. Dessa skulle representera omkring sju olika kulturella kompetensområden, likaså skulle var och en av medlemmarna besitta kunskaper i sekundära 26 Diskuteras bl.a. in Verksamhetsplanen Dnr 2010:04/2010/6 27 Dir 2010:77 28 Bedömningsprocessen har under försöksperioden successivt växt fram och med detta även riktlinjerna för hur bedömarna ska gå tillväga i sitt arbete. Se vidare i kapitel Dnr 2010:04/2010/6 30 Ibid. 31 SFS 2011:317

12 12 sakområden. 32 Tillsättningen av poolens medlemmar påbörjades i december 2010 och involverade kontakter med ett fyrtiotal olika kulturorganisationer. Bland dem ingick bland andra Konstnärsnämnden, KLYS, KRO, Mångkulturellt centrum och Riksantikvarieämbetet. 33 Dessa erbjöds möjligheten att nominera personer som har förmåga att vaska fram det som hon eller han tycker är nyskapande inom konst- och kulturvärlden, kunna motivera sitt ställningstagande och sedan kommunicera det med andra. 34 För att bryta ett vanligt förekommande mönster, där ofta samma personer sitter som sakkunniga på flera olika håll i Sverige, ställdes som krav att de nominerade inte samtidigt kan ha uppdrag som aktiva bedömare i andra bidragsgivande institutioner. Likaså var kravet att dessa personer var självständiga i rollen som bedömare, liksom oberoende av den organisation som föreslagit dem. I januari 2011 hade Kulturbryggan fått in ett hundratal namnförslag. Bland dessa gjordes ett urval på 30 personer, indelade i sju olika kompetensområden. Förutom relevant sakkunskap, togs även hänsyn till sekundära kompetenser, liksom till kön, ålder och geografisk spridning. 35 I mars 2011 var bedömarpoolen på plats. Kulturbryggan ville pröva en relativ ny metod för bedömning genom att låta varje bedömare enskilt yttra sig över de ansökningar som hon/han fått sig tillsänt. Modellen prövades med en bedömare per ansökan under en första stödomgången på våren Vid beslutsmötet den 16 juni 2011 fann kommittén att underlaget var otillräckligt, varför det beslutades att istället pröva två bedömare per ansökan. 36 Detta förfarande tillämpandes därefter under återstoden av försöksverksamheten. 37 Under har Kulturbryggans bedömare avlagt omdömen kring ansökningar. Under 2012 omformades sammansättningen av bedömarpoolen. 38 Några av de som verkat under försöksverksamhetens första år valde av olika skäl att lämna 39, andra byttes ut för att få en ökad spridning och bättre fördelning av kompetenserna i poolen. I samband med utlysningen Tema 2012: Finansiell samverkan krävdes specialkompetens för bedömning, liksom ett något annat och friare förfarande. Bedömarna använde inga bedömningsmatriser och förväntades heller inte motivera sitt ställningstagande i varje enskilt fall. Istället ombads de att rangordna sina förslag till bifall. Modellen har sina fördelar, men också nackdelar eftersom bedömningar inte kunnat likställas eller jämföras med andra bedömningar. Denna hantering ska därför ses som ett pilotprojekt. 32 Ku2009/2273/KT 33 Se lista inriktningsdokument Ku2009/2273/KT s 41, samt sändlista och korrespondens Ku2010:04/2010/08 34 Ku2010:04/2010/08 35 Ibid. 36 Kommittémöte. Protokoll 8 den 16/ Undantaget för Startstöd III. 38 Se lista på bedömare 2012 under kapitel För låg satt arvode i förhållande till arbetsinsatsen var ett starkt skäl. Arvodet uppgick vid tiden till per år, oavsett antalet ansökningar att bedöma. Året efter, 2012, utformades ett system baserat på antalet bedömd ansökan.

13 Bedömningsgrunder Kulturbryggan har utformat bedömningsmatriser för bedömarna, vilka ska användas som hjälpmedel och redskap vid granskning av ansökningar. Det första året 2011 utformades matrisen enligt sex fält: Nyskapande inom området Möjlighet att påverka/utveckla sitt område och andra fält/områden Konstnärlig kvalitet Kompetens och genomförbarhet Risktagande Samverkan Bedömarna ombads att ange numeriska omdömen mellan 1-4 inom varje fält. Erfarenheten visar att även om matrisen och uppgiften är specifik, är det svårt om inte omöjligt att undvika svåra och subjektiva avvägningar. Men med denna insikt i minnet fyllde mallen en viktig funktion, inte minst för att säkerställa rimlig kvalitet och likställigheten i det påföljande beredningsarbetet. Efter hand korrigerades mallen. Efter första utlysningen beslutades att justera fältet konstnärlig kvalitet till kulturell och konstnärlig kvalitet. Det första avstämningsmötet med bedömarpoolen i slutet av 2011 föranledde fler förändringar, bland annat förtydligades skillnaden vid bedömning mellan stödformerna. Vidare diskuterades hur det går att skapa bättre konsensus kring bedömningsgrundernas relationer och innebörder. Frågan hur nyskapande ska tolkas, liksom vilken betydelse begreppet har vid såväl bedömning som beredning är alltjämt aktuell. 40 Med syfte att öka kvalitetssäkerheten vid handläggning och i takt med att nya erfarenheter förvärvades gjordes ytterligare justeringar. I det arbetet var dialogen med Kulturbryggans bedömare central. 2.7 Handläggnings- och beslutsprocessen Ett viktigt mål för Kulturbryggan har varit att ha korta och effektiva handläggningstider, och samtidigt behålla transparens och rättsäkerhet. I verksamhetens början uppgick tiden mellan utlysning och beslut till cirka 4-5 veckor. Vid de kommande utlysningarna hade antalet ansökningar ökat i omfattning och därmed förlängt ledtiden till cirka 8-12 veckor. Berednings- och verkställighetsprocessen har bestått av ett antal skilda delar: Kansliets handläggning av inkomna ansökningar Granskning av formella brister Fördelning av ansökningar till bedömare Sammanställning av bedömares förslag 40 Diskussionen kring betydelsen av nyskapande vid bedömarpoolens sammankomst den 1 dec 2011 resulterade i skriften Fyra essäer om nyskapande, Publikation nr 1. Kulturbryggan.

14 14 Beredning av beslutsunderlag Beslut i kommittén Uppföljning och utvärdering I rollfördelningen har kansliet svarat för handläggning och beslutsunderlag till kommittén. I början av försöksverksamheten var gränsen oskarp mellan de olika momenten i verkställighetskedjan, liksom mellan kommitté, bedömare och kansli. Det hade sin främsta grund i osäkerhet kring betydelsen av bedömarnas förslag och hur bedömningsgrunderna skulle viktas mot varandra. Kommittén kom att ingående diskutera beslutsunderlagen och efter hand kom bedömarnas förslag att få stort inflytande, särskilt när två bedömare varit eniga. Kommittén har varit suverän i beslutsfattandet och följt de riktlinjer som gäller för kommittéväsendet. 41 I fall där jävsituation har uppstått har bedömaren själv meddelat detta och ansökan har gått vidare till en annan bedömare. På liknande sätt har jävig kommittéledamot inte deltagit vid beslutsfattandet. 42 I berednings- och verkställighetskedjan ingår också uppföljning. I bidragsförordningens framställs detta som ett krav i 10: Kulturbryggan ska i beslut om bidrag ange vilket ändamål bidraget beviljas för och vilka villkor som ska gälla för bidraget. I beslutet ska också sista dag för redovisning anges. 43 Kulturbryggan har angett två månader efter avslutat projekt som sista dag för redovisning. Reglerna för redovisning framgår av beslutsmail som går ut till varje beviljat projekt. 41 Ds 2001: , Kommittéhandboken, Beslut, reservationer och särskilda yttranden. 42 Jäv behandlas i i förvaltningslagen (1986:223). 43 SFS 2011:

15 15 3 Statistik och analys Följande kapitel redovisar statistik över inkomna och bedömda ansökningar till Kulturbryggan under försöksverksamhetens två första år. Att det finns en åtskillnad mellan inkomna och bedömda ansökningar har sin förklaring i att det under 2011 inkom 89 ansökningar som inte kunde bedömas på grund av att de saknade projektbeskrivningar. Eftersom den statistik som berör projektens finansiering bygger på preliminära uppgifter, bör också slutsatserna beaktas med viss varsamhet. Statistiken omfattar totalt sex utlysningar fördelat på fyra utlysningar under 2011 och två utlysningar under Under 2011 utlystes Startstödet vid tre tillfällen och Genomförandestödet vid ett tillfälle. Under 2012 utlystes både Startstödet och Genomförandestödet vid vardera ett tillfälle. Den statistik som här redovisas omfattar inte den tematiska utlysning som genomfördes under hösten När det gäller beslut om fördelningen av stöden under 2011 och 2012 har Kulturbryggan tillämpat följande urvalsprincip: 1) samstämmighet i förslag till beslut från båda bedömarna och, 2) bedömarnas sammanvägda omdöme i bedömningsgrunden nyskapande. Skälet till att bedömarnas samstämmighet i förslag till beslut ägde företräde framför bedömarnas sammanvägda omdömen i bedömningsgrunden nyskapande, var att Kulturbryggan ville garantera att bidragsgivningen omfattades av tillräcklig kvalitetssäkring. Under 2011 kunde dock Kulturbryggan endast använda sig av två bedömare per ansökan vid två utav utlysningarna det året, vilket motsvarade 40 procent av antalet bedömda ansökningar för året. Det samlade utfallet av bidragsgivningen avseende t.ex. fördelningen mellan olika primärt önskade kompetensområden, fördelningen mellan olika organisationsformer, den geografiska spridningen och fördelningen mellan kvinnor och män, m.m. är inte resultatet av på förhand uppställda kvoter. Kulturbryggan valde istället att försöka säkerställa en skälig spridning av sökanden dels genom en övre gräns för sökbart belopp i respektive stödform, dels genom olika proaktiva kommunikationsinsatser. 44 Under förutsättning att projektägarnas ekonomiska kalkyl var balanserad och rimlig, samt uppfyllde krav på medfinansiering där dessa ställdes, beviljades också stöd upp till sökt belopp. I den statistik som följer utgår analysen först och främst från jämförelser mellan 2011 och 2012 med ambitionen att kunna utläsa tendenser eller brott mellan åren. Statistiken, såväl som analysen av den, skulle möjligen kunna tjäna som underlag för förslag till nya urvalsprinciper, proaktiva insatser, riktade utlysningar eller stödformer. Dock kommer sådana förslag inte att redovisas i denna rapport. 44 Se sid i Att angöra en Kulturbrygga till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet (SOU 2012:16).

16 16 Tabell 1. Geografisk spridning Geografisk spridning avser projektägarens hemort Projektägarens hemort Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Göteborgsområdet % 11 7 % 7 % Malmö/Lund-området % % 10 % Stockholmsområdet % % 14 % Umeåområdet 31 2 % 4 3 % 13 % Utanför storstadsområden % % 9 % Utanför Sverige 6 1 % 1 1 % 17 % Summa: % % Snitt: 12 % 2012 Projektägarens hemort Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Göteborgsområdet % % 21 % Malmö/Lund-området % % 19 % Stockholmsområdet % % 13 % Umeåområdet 25 4 % 4 4 % 16 % Utanför storstadsområden % % 16 % Utanför Sverige 1 >1% 0 0 % 0 % Summa: % % Snitt: 16 % *Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar inom det geografiska området Gröna siffror = ökad andel, röda siffror = minskad andel, svarta siffror = oförändrad andel Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan uppvisar väsentliga förskjutningar mellan olika geografiska områden. I första hand har Göteborgs- respektive Malmö/Lund-områdena tagit andelar från Stockholmsområdet. Därtill har Umeåområdet dubblerat andelen inkomna ansökningar medan områdena utanför storstadsregionerna marginellt minskat sin andel. En förklaring till förskjutningen av andelen inkomna ansökningar från Stockholmsområdet till i första hand Göteborgs-, Malmö/Lund- och Umeåområdena, skulle kunna vara att Kulturbryggan arbetat aktivt med att sprida information på plats i dessa områden. Den sista kolumnen i tabellen ovan avser andelen bifall i förhållande till antalet inkomna ansökningar inom respektive geografiska område. Nyckeltalet speglar på ett relevant sätt fördelningen av beviljade stöd mellan de olika områdena. De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande: Göteborgsområdet var väsentligt underrepresenterat under 2011 men har markant (200 %) ökat andelen mellan åren och var under 2012 väsentligt överrepresenterat.

17 17 Malmö/Lund-området var underrepresenterat under 2011 men har kraftigt (90 %) ökat andelen mellan åren och var under 2012 överrepresenterat. Stockholmsområdet var under 2011 överrepresenterat men har minskat andelen mellan åren med 12 procent och var under 2012 underrepresenterat. Umeåområdet var under 2011 överrepresenterat och under 2012 i nivå med snittet. Mellan åren har andelen ökat med 23 procent. Områdena utanför storstadsregionerna var underrepresenterade under 2011 men har mellan åren väsentligt (67 %) ökat andelen och låg under 2012 i nivå med snittet. Tabell 2. Jämställdhet Jämställdhet avser projektledarens kön Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Kvinna % % Man % % Summa: % % 2012 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Kvinna % % Man % % Summa: % % Gröna siffror = ökad andel, röda siffror = minskad andel, svarta siffror = oförändrad andel Överlag ligger jämställdheten mellan könen på en konsekvent nivå mellan åren. I såväl andel inkomna ansökningar som andel bifall är kvinnor överrepresenterade i förhållande till männen under bägge åren. Endast ytterst marginella förändringar har ägt rum mellan åren. Tabell 3. Projektägarens organisationsform Tabellen nedan visar vilka olika organisationsformer som har sökt stöd hos Kulturbryggan. På en punkt skiljer sig indelningen mellan åren under 2011 var ideella föreningar och stiftelser kategoriserade som en organisationsform, men under 2012 skiljdes dessa åt Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Aktiebolag % % Ekonomisk förening 72 6 % 6 4 % Enskild firma med F-skatt % % Fysisk person med A-skatt 73 6 % 5 4 % Handelsbolag 32 3 % 1 1 % Ideell förening eller stiftelse % % Kommun, landsting eller region 30 2 % 1 1 % Ej angivet 5 1 % 0 0 % Summa: % %

18 Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Aktiebolag % 8 8 % Ekonomisk förening 32 5 % 6 6 % Enskild firma med F-skatt % % Fysisk person med A-skatt % 6 6 % Handelsbolag 14 2 % 2 2 % Ideell förening % % Kommun, landsting eller region 23 4 % 6 6 % Stiftelse 15 2 % 4 4 % Ej angivet 1 >1% 0 0 % Summa: % % Gröna siffror = ökad andel, röda siffror = minskad andel, svarta siffror = oförändrad andel Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan är överlag relativt konstant, men det finns ett par förändringar som kan belysas. Andelen enskilda firmor med F-skatt har minskat med 17 procent mellan åren. Samtidigt har andelen ansökningar från fysiska personer med A-skatt respektive kommun, landsting och region dubblerats. Kulturbryggan har ambitionen att vara en instans som erbjuder ett alternativ för konstnärer och kulturskapare utan företag eller medlemskap i ideell förening att verka. Samtidigt råder en viss osäkerhet kring vad som gäller för dessa A-skattande projektägare om de beviljas stöd. Skatteverket kan inte ge ett entydigt svar på frågan och Kulturbryggan uppmanar de som beviljats stöd i egenskap av fysisk person med A-skatt att kontakta Skatteverket. Tabell 4. Fördelning mellan primärt önskade kompetenser Fördelning mellan primärt önskade kompetenser avser de sju överordnade förval som projektägare kunde välja mellan under 2011 och Primärt önskad kompetens Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Arkitektur och design 64 5% 13 9% 20% Bild och form % 36 25% 13% Kulturarv 94 8% 9 6% 10% Litteratur och tidskrifter 66 5% 5 3% 8% Musik % 17 12% 8% Rörliga bilder % 18 12% 11% Sceniska konstformer % 49 33% 13% Summa: % % Snitt: 12%

19 Primärt önskad kompetens Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Arkitektur och design 38 6% 8 8% 21% Bild och form % 29 29% 21% Kulturarv 49 8% 5 5% 10% Litteratur och tidskrifter 29 5% 1 >1% 3% Musik 76 12% 10 10% 13% Rörliga bilder 88 14% 15 15% 17% Sceniska konstformer % 33 33% 15% Summa: % % Snitt: 16% *Andel bifall i förhållande till antal ansökningar inom den primärt önskade kompetensen Gröna siffror = ökad andel, röda siffror = minskad andel, svarta siffror = oförändrad andel Överlag ökade andelen projekt som fick stöd mellan 2011 och 2012 från 12 procent till 16 procent. Att kompetensområdet scenkonst står för en betydande andel ansökningar i förhållande till övriga områden har troligtvis sin förklaring i att det är en mer sammanhållen sektor med god vana av att söka offentlig finansiering. Kompetensområdet har också ökat andelen ansökningar med 13 procent mellan åren. Den största förändringen har skett inom kompetensområdet musik vars andel inkomna ansökningar har minskat med nästan 30 procent mellan åren. En förklaring till detta kan vara att Statens Musikverk som startade sin verksamhet 2011, har blivit en etablerad aktör och allteftersom lockat fler projektägare att söka finansiering. Den sista kolumnen i tabellen ovan avser andelen bifall i förhållande till antalet inkomna ansökningar inom respektive primärt önskad kompetens. Nyckeltalet speglar på ett relevant sätt fördelningen av beviljade stöd mellan de olika kompetensområdena. De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande: Kompetensområdet arkitektur och design är konsekvent överrepresenterat under bägge åren och har dessutom marginellt (5 %) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet bild och form var marginellt överrepresenterat under 2011 men har väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet kulturarv är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har behållit en oförändrad andel mellan åren. Kompetensområdet litteratur och tidskrifter är konsekvent underrepresenterat under bägge åren och har dessutom väsentligt (drygt 60 %) minskat andelen mellan åren. Kompetensområdet musik är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet rörliga bilder var under 2011 marginellt underrepresenterat men har väsentligt (55 %) ökat andelen mellan åren.

20 20 Kompetensområdet sceniska konstformer var under 2011 marginellt överrepresenterat och under 2012 marginellt underrepresenterat. Mellan åren ökade dock andelen med 15 procent. Tabell 5. Projektens finansiering (kr) Tabellen nedan illustrerar projektens finansiering över åren fördelat mellan total finansiering, offentlig finansiering och privat/icke-offentlig finansiering inom respektive primärt önskat kompetensområde. Primärt önskad kompetens Antal bifall Beviljat belopp (kr) 2011 Offentlig medfinansiering (kr) Privat/icke-offentlig medfinansiering (kr) Total medfinansiering (kr) Arkitektur och design Bild och form Kulturarv Litteratur och tidskrifter Musik Rörliga bilder Sceniska konstformer Primärt önskad kompetens Summa: Antal bifall Beviljat belopp (kr) 2012 Offentlig medfinansiering (kr) Privat/icke-offentlig medfinansiering (kr)) Total medfinansiering (kr) Arkitektur och design Bild och form Kulturarv Litteratur och tidskrifter Musik Rörliga bilder Sceniska konstformer Summa: Redovisningen av den privata/icke-offentliga finansieringen i tabellen ovan avviker från vad som angavs i Kulturbryggans betänkande, p.g.a. att indelningen mellan olika typer av finansiering skiljde sig mellan åren I SOU 2012:16 s 58 anges att den privata/icke-offentliga finansieringen 2011 uppgick till 14,3 miljoner kronor. Den korrekta siffran är 15,8 miljoner kronor som angivet i tabell 5.

21 21 Tabell 6. Projektens finansiering (Medfinansieringsgrad) Tabellen nedan visar medfinansieringsgraden 46 inom respektive primärt önskat kompetensområde och är en procentuell spegling av föregående tabell. Primärt önskad kompetens Antal bifall 2011 Medfinansieringsgrad (total)* Medfinansieringsgrad (offentlig)** Medfinansieringsgrad (privat/icke-offentlig)*** Arkitektur och design 13 78% 24% 54% Bild och form % 75% 49% Kulturarv 9 77% 52% 25% Litteratur och tidskrifter 5 89% 40% 49% Musik % 140% 37% Rörliga bilder % 127% 99% Sceniska konstformer % 157% 80% Primärt önskad kompetens Summa/Snitt: % 108% 63% Antal bifall 2012 Medfinansieringsgrad (total)* Medfinansieringsgrad (offentlig)** Medfinansieringsgrad (privat/icke-offentlig)*** Arkitektur och design 8 158% 88% 70% Bild och form 29 92% 31% 61% Kulturarv 5 116% 73% 42% Litteratur och tidskrifter 1 0% 0% 0% Musik 10 29% 20% 9% Rörliga bilder % 124% 48% Sceniska konstformer % 52% 104% Summa/Snitt: % 61% 73% *Medfinansieringsgraden avser den totala medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. **Medfinansieringsgraden avser den offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. ***Medfinansieringsgraden avser den privat/icke-offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. Gröna siffror = ökad andel/grad, röda siffror = minskad andel/grad, svarta siffror = oförändrad andel/grad På en generell nivå kan man se att den totala medfinansieringsgraden sjunkit 2012 i förhållande till året innan. Under 2011 stod den offentliga respektive den privata/icke-offentliga finansieringen för 63 respektive 37 procent av den totala medfinansieringen. Under 2012 stod den offentliga respektive den privata/icke-offentliga finansieringen för 46 respektive 54 procent av den totala medfinansieringen. Andelen offentlig finansiering har alltså minskat med 27 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen har ökat med 46 procent mellan åren. 46 Medfinansieringsgraden avser medfinansieringen i kr dividerat med beviljat belopp i kr uttryckt i procent. För att uppfylla Kulturbryggans krav på medfinansiering inom Genomförandestödet måste medfinansieringsgraden uppgå till minst 100 procent. I denna tabell är även den finansiering som fanns inom Startstödet (utöver Kulturbryggans beviljade belopp) medräknad.

22 22 Nedan följer de resultat man kan utläsa av nyckeltalet medfinansieringsgrad för de beviljade ansökningarna inom respektive kompetensområde mellan åren: Kompetensområdet arkitektur och design hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 78 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat medfinansieringsgraden till 158 procent, vilket var över snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området ökade markant (283 %) från 24 procent till 88 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (32 %) från 54 procent till 70 procent. Kompetensområdet bild och form hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 124 procent, vilket var märkbart under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 92 procent, vilket var under snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade märkbart (59 %) från 75 procent till 31 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (24 %) från 49 procent till 61 procent. Kompetensområdet kulturarv hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 77 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat medfinansieringsgraden till 116 procent, vilket var under snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området ökade märkbart (40 %) från 52 procent till 73 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området ökade väsentligt (68 %) från 25 procent till 42 procent. Kompetensområdet litteratur och tidskrifter hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 89 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 beviljades enbart ett Startstöd inom området, som dessutom saknade medfinansiering, vilket föranledde att medfinansieringsgraden var 0 procent det året. Kompetensområdet musik hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 177 procent, vilket var strax över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 29 procent, vilket var markant under snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade drastiskt (600 %) från 140 procent till 20 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade väsentligt (76 %) från 37 procent till 9 procent. Kompetensområdet rörliga bilder hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 226 procent, vilket var märkbart över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 172 procent, vilket var märkbart över snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade något (5 %) från 127 procent till 124 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade drastiskt (106 %) från 99 procent till 48 procent. Kompetensområdet sceniska konstformer hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 237 procent, vilket var väsentligt över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 156 procent, vilket var över snittet (134 %) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade väsentligt (66 %) från 157 procent till 52 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (30 %) från 80 procent till 104 procent.

Kulturbryggan 2011 2012

Kulturbryggan 2011 2012 Kulturbryggan 2011 2012 KU2010:04/2013/2 Erfarenheterna från Kulturbryggan visar tydligt att det behövs ett särskilt stöd för experimentella, nyskapande kulturprojekt. Rebecka Nolmark, ledamot INSPIRATIONSTRÄFF

Läs mer

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet

Principiella utgångspunkter för Kulturbryggans försöksverksamhet Dnr 2010:04/2010/6 Kulturbryggan Ku 2010:04 Kulturdepartementet Enheten för kulturarv och trossamfund Verksamhetsplan för Kulturbryggan Enligt direktiven för Kulturbryggan Dir. 2010:77 ska en första delrapport,

Läs mer

KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET

KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET I enlighet med direktiv (dir 2010:77 och tilläggsdirektiv (dir 2013:99) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende 2013. Slutrapport

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser

Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Stadgar för den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser Reviderade 2011-04-26 ÄNDAMÅL 1 Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) är en ideell förening. Föreningen ska tillhandahålla

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG FRÄMJANDEORGANISATIONER INOM BILD- OCH FORMOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG UTSTÄLLNINGSARRANGÖRER INOM BILD- OCH FORMOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för

Läs mer

Information om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur

Information om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur Uppsala i januari 2005 Information om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur Stiftelsen framtidens kultur har till uppgift att främja ett vitalt kulturliv genom ekonomiskt stöd till konst- och kulturprojekt

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund. Kulturnämnden föreslås besluta

Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund. Kulturnämnden föreslås besluta KUN 2008-02-14, p 9 KUN 2007/451 Handläggare: Hans Ullström Ändrat huvudmannaskap för Film Stockholm 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att uppdra åt förvaltningen att återkomma till

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering

Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning gällande beslut och återrapportering Finspångs kommun augusti 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-12-12 Dnr 101-4716-2011 Version 1.4 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer

Annan utvecklingsinsats

Annan utvecklingsinsats ANSÖKAN SÖKANDE GRUPP/FÖRENING/ORGANISATION * Telefon Utvecklingsstöd Postadress E-post Postnr Ort Webbplats Org.nr** Kontaktperson E-post kontaktperson Plusgiro/bankgiro eller kontonummer Telefon kontaktperson

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM SBIDRAG NATIONELLA MINORITETERS KULTUR För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun

Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Innovationsprojekt i företag

Innovationsprojekt i företag 1 [2015-01-14 Ansökningsomgång1] Reviderad 2014-12-15 Utlysning Innovationsprojekt i företag Finansiering av innovationsprojekt i företag med upp till 250 anställda 2 1. Sammanfattning Har ert företag

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Information om bidraget finns på Kulturrådets hemsida. Informationen kan komma att ändras över tid.

Information om bidraget finns på Kulturrådets hemsida. Informationen kan komma att ändras över tid. ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG NATIONELLA MINORITETERS KULTURVERKSAMHET För sista ansökningsdag, se Kulturrådets hemsida. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling Stadgar antagna av grundande möte 5 juni 2009 1 Föreningens namn och firma Föreningens namn och firma är Leader Södertälje Landsbygd ideell förening. 2 Ändamål Leader Södertälje Landsbygd är en allmännyttig,

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 31 mars 2015 Avser perioden 2014-12-29 2015-01-31 Sida: 2 av 16 Sida: 3 av 16 Dnr: Af-2014/016118 Datum: 31 mars 2015 Regeringen beslutade den 9 januari 2014 att

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes

forsknings- Nr 2:2012 Dnr: MDH 1.1-15/12 2012-05-02 16-23 och tid: Datum Plats: Västerås Ledamot Dekan Peter Dobers Andreas Ryve Rytzler Johannes Fakultetsnämnden, utskottett för forskning Föredragningslista 2012-05-02 Dnr: MDH 1.1-15/12 Omfning Datum och tid: Plats: 16-23 Onsdagenn den 9 maj 2012 kl 9.30-13.00. Rum R2-014 (HST:s konferensrum),

Läs mer