Om lokalisering av utbildningarna vid SLU

Transkript

1 PROMEMORIA Dnr SLU ua Fe Rektor Om lokalisering av utbildningarna vid SLU Konsekvenser och bedömningar av utbildningsutredningens förslag

2 Innehåll Om lokaliseringen av utbildningar vid SLU... 3 Sammanfattning... 3 Utbildningsutredningens förslag avseende lokalisering... 3 Utbildningskvalitet, forskningsanknytning och lokalisering... 4 Förutsättningar vid flytt... 5 Studenter... 5 Personal... 5 Lokaler... 5 Landskapsarkitektutbildningen... 6 Utbildningens innehåll och näringslivskontakter... 6 Studenterna... 7 Analys av samordningsvinster och flyttkostnader... 7 Utbildningarna i Skara Studiesocial miljö Djursjukskötarprogrammet Etologi och Djurskyddsprogrammet Tilläggsutbildningen för utländska veterinärer (TUVE) Analys av samordningsvinster och flyttkostnader Finansiering av flytt Sammanfattande bedömning Bilaga 1 TABELLER Studenter Bilaga 2 Förteckning över underlag

3 Om lokaliseringen av utbildningar vid SLU Sammanfattning Konsekvensanalysen berör de av Utbildningsutredningens förslag till lokalisering som SLU kan påverka: flytt av Landskapsarkitektprogrammet i Ultuna till Alnarp samt utbildningsprogrammen i Skara till Ultuna. SLU har utbildningar på 8 campus. Frågan om utbildningens lokalisering är tätt sammanlänkad med frågan om hur många campusorter SLU har råd att underhålla och utveckla för att nå målet om framgångsrika forskningsmiljöer inom de områden som är relevanta för utbildningen. Utbildningarna inom SLU fortsätter att redovisa negativa resultat, mer genomgripande åtgärder behöver vidtas för att nå ekonomi i balans. Att samla verksamheter är en viktig förutsättning för att kunna göra omprioriteringar och samordningsvinster på lång sikt. En flytt av landskapsarkitektprogrammet tar minst 5 år att genomföra och beräknas därefter ge samordningsvinster på mnkr/år. Engångskostnaderna beräknas uppgå till mnkr. Ca anställda skulle beröras. I Mälardalen finns ungefär hälften av arbetstillfällena och en flytt innebär stor risk att tappa både studenter och lärarkompetens. Bedömningen är därför att en flytt inte är ekonomiskt försvarbar och den kan heller inte motiveras ur kvalitets- eller arbetsmarknadsperspektiv. Motsvarande beräkningar för utbildingarna i Skara visar att de tar ca tre år att flytta dem och att det därefter beräknas ge mnkr/år i samordningsvinster. Engångskostnaden beräknas till mnkr. Ungefär anställda skulle beröras av flytten. I Ultuna finns möjligheter till samnyttjande av personal och lokaler och den samlade lärar- och forskningskompetensen är bredare. Bedömningen är att en flytt är ekonomiskt rimlig att genomföra och att flytten på sikt kommer att leda till kvalitets- och samordningsvinster för SLU:s utbildningar inom djurrelaterade områden. Parallellt med beslutsprocessen har en kommunikationsplan utarbetats för att informera studenter, personal och övriga intressenter med fokus på att skapa möten och dialog för att hantera de frågor som uppkommer. Utbildningsutredningens förslag avseende lokalisering Utbildningsutredningen föreslog att 1) Landskapsarkitektprogrammet ska koncentreras till Alnarp, 2) Hippologprogrammet ska koncentreras till Strömsholm, 3) utbildningsprogrammen i Skara ska flytta till Ultuna. Avseende Skogsmästarprogrammet föreslår utredningen att det ska vara kvar i Skinnskatteberg. Såväl interna remissinstanser som externa intressenter är eniga om att varken Ultuna eller Umeå är lämpliga alternativ dels med tanke på de omfattande praktiska inslagen, dels med hänsyn tagen till arbetsmarknaden och rekryteringen av studenter. 3

4 Lokaliseringen av Hippologprogrammet är en fråga som SLU inte har möjlighet att besluta om. Regeringen föreskriver i regleringsbrevet att SLU ska bedriva utbildning på de tre riksanläggningarna (Wången, Strömsholm och Flyinge). Utbildningen är till hälften finansierad med öronmärkta medel i SLU:s regleringsbrev, den andra hälften kommer från Hästnäringens nationella stiftelse. I det följande behandlas därför konsekvenserna av att flytta Landskapsarkitektutbildningen från Ultuna till Alnarp samt att flytta utbildningsprogrammen från Skara till Ultuna. Utbildningskvalitet, forskningsanknytning och lokalisering När SLU bildades 1977 gavs de långa utbildningarna där motsvarande forskning fanns, medan de korta yrkesutbildningarna (som då var ett eller tvååriga) gavs på orter där det fanns goda förutsättningar för det i huvudsak praktiskt orienterade innehållet inom SLU:s områden. Införandet av 2007 års examensreform (Bologna systemet) ändrar förutsättningarna i synnerhet för de kortare utbildningarna. Utbildning inom högskolan ska innebära tre års grundläggande studier på vetenskaplig grund som ska ge möjlighet till studier på (avancerad) masternivå och, i förlängningen, även till forskarutbildning. För att bedriva utbildning på den grundläggande nivån med tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet krävs forskningsanknytning och kompetens att utbilda inom flera grundläggande ämnen. Högskoleverket har tidigare kritiserat SLU:s kortare utbildningar i detta avseende. Dessa brister är numera till stor del avhjälpta, men på lång sikt kvarstår frågan om hur universitetet ska kunna garantera stabila förhållanden, tillräcklig forskningsanknytning och en god akademisk miljö för såväl lärare som studenter. Det ska tydligt poängteras att det inte är brister i nuvarande utbildningskvalitet som motiverar något av utbildningsutredningens förslag. Det handlar istället om att skapa långsiktiga förutsättningar för utveckling, en bredare bas för forskningsanknytningen, ökad resurseffektivitet och ökade möjligheter till samordningsvinster inom utbildning och forskning. Utbildningarna inom SLU har redovisat stora underskott flera år i rad, det är inte hållbart att fortsätta utan att vidta mer genomgripande åtgärder. Att samla verksamheter är en viktig förutsättning för att kunna göra omprioriteringar och samordningsvinster på lång sikt. Tabell 1 Ekonomiskt resultat och utgående kapital inom GU 2012 mnkr Fakultet (hst 2012) Kapital LTJ (886) -7,4 3,1 3,4-3,1-5,1-2,4 NL (1325) -14,5 6,5 3,0-5,1-5,7-6,6 S (686) 2,0 2,1-4,7-7,4-8,6 0,4 VH (1064) -8,3 1,1-6,8-13,2-5,3-21,4 SLU har i dagsläget utbildningar på 8 campus över hela landet. För att upprätthålla en hög kvalitet i längre perspektiv, måste frågan om utbildningens lokalisering ses i ljuset av hur många campusorter SLU har råd att underhålla och utveckla avseende resurser, inte bara för utbildningen, men även för forskning inom de områden som är relevanta för utbildningen i fråga. Forskningsverksamheten kräver också en kritisk massa för att 4

5 upprätthålla hög kvalitetet och utgöra en intressant samarbetspartner. Det senaste decenniet har SLU fått minskat basanslag jämfört med andra universitet (- 22 procent enligt statistik från Högskoleverket) drabbades SLU av ytterligare en neddragning, som främst drabbade utbildningen. Minskande basanslag ställer stora krav på effektivisering av verksamheten. Att stärka forskningsanknytningen och den vetenskapliga miljön på de mindre orterna utan tillskott av resurser skulle kräva en omfördelning från de större miljöerna, vilket står i strid med SLU:s strategi som går ut på att koncentrera resurserna för att nå ökad kvalitet och därmed ökad externfinansiering på sikt. Förutsättningar vid flytt Studenter Studenterna har rätt att slutföra den utbildning de antagits till så som den är beskriven i utbildningsplanen. SLU har fastställt utbildningsort i vissa av sina utbildningsplaner. Under förutsättning att fakultetsnämnderna i förekommande fall fattar beslut om ändrade utbildningsplaner under våren 2013 och att detta kan kommuniceras innan studenterna antas, är det möjligt att de årskurser som börjar hösten 2013 kan flytta inför årskurs 2. Detta innebär att det kommer att behövas lärarresurser vid två orter under en övergångsperiod. I Skara är programmen som längst 3 år, vilket innebär att programmen huvudsakligen behöver ges på två orter under läsåret 2014/2015, därefter finns endast ett fåtal studenter kvar då programmen har hög genomströmning. Landskapsarkitektprogrammet är 5 år, vilket innebär att utfasningen behöver pågå under minst 3 år. (Se tabell i bilagan) Personal Processen att flytta personal inleds med att identifiera hur stort behovet av personal är och vilken kompetens som behövs på den ort dit utbildningen flyttas. Om övertalighet uppstår fastställs arbetsbrist och den hanteras enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen. De personer som sägs upp på grund av arbetsbrist, alternativt tackar nej till omlokalisering omfattas av Trygghetsavtalet. Lokaler Utgångspunkten i alla beräkningar är kostnaderna för SLU som helhet. Beräkningar som görs med utgångspunkt från en enskild resultatenhet kan därför ge andra resultat. Hur kostnaderna fördelas är något som universitetet kan påverka. En flytt medför att lokalbehovet förändras på de campusområden som berörs. SLU har en överkapacitet av undervisningslokaler på berörda campus, varför en flytt av studenter inte innebär några större svårigheter ur det perspektivet. Däremot medför behovet av speciallokaler vanligtvis att vissa anpassningar måste göras, men detta varierar mycket mellan olika utbildningar. Att flytta en verksamhet från en ort till en annan leder till att lokaler kan tomställas på den gamla orten och sägas upp mot extern hyresvärd. Om flytten samtidigt innebär att personalen ryms i befintliga lokaler på den nya orten leder flytten till lägre lokalkostnader för SLU som helhet. En flytt kan också medföra engångskostnader. Detta uppstår i första hand då investeringar specialanpassade för en viss hyresgäst inte längre nyttjas, med en förlustavskrivning som följd. 5

6 Landskapsarkitektutbildningen Landskapsarkitektur har funnits inom Lantbrukshögskolan/SLU sedan 60-talet. Programmet fanns från början på en ort men har utvecklats till att finnas på två, t.o.m bedrevs programmen inom samma fakultet. Under en period förväntades studenterna byta utbildningsort; de började i Ultuna och slutade i Alnarp. Det var inte optimalt, varken för studenter eller för lärare. Det har funnits en tanke på att profilera de olika landskapsarkitektprogrammen, men detta är inget som i dagsläget marknadsförs mot studenterna, de söker Landskapsarkitekt Alnarp eller Landskapsarkitekt Ultuna. Hösten 2012 antogs 60 studenter till var och en av orterna. I dagsläget hanteras programmet av två olika nämnder vid skilda fakulteter, gemensamma frågor för de båda programmen hanteras av ett särskilt råd (DUAL). Konstruktionen är varken kostnadseffektiv eller effektiv som beslutsmodell. Utbildningsutredningen föreslår en samlokalisering av de två Landskapsarkitektprogrammen till en ort främst för att uppnå utbildnings- och kompetensmässiga samordningsvinster. Alnarp är den ort som är störst avseende övrig utbildning med ämnesmässig koppling till landskapsplanering och landskapsarkitektur vilket är det främsta skälet till utredningens slutsats att det vore fördelaktigt att förlägga utbildningen dit. Landskapsarkitektprogrammet i Ultuna har en ekonomi i balans, utbildningen har högt söktryck, förhållandevis bra genomströmning och får goda omdömen i kursvärderingar. NLfakulteten har under flera år satsat på att öka andelen forskarutbildade lärare inom landskapsarkitektur. Forskarutbildningen har utvecklats och integrerats med övriga ämnena vid Institutionen för stad och land (SoL), vilket ger ett utbud av kurser som läses även av doktorander vid andra institutioner inom SLU (Ekonomi) och andra universitet och högskolor. Båda utbildningsprogrammen har en bred lärarbas med 42 (Alnarp) respektive 34 (Ultuna) lärare med mer än 5 % undervisning. Av dem bedriver 27 (Alnarp) respektive 22 (Ultuna) egen forskning. Utbildningens innehåll och näringslivskontakter Enligt utbildningens ramschema och utbildningsplan är programmen i stort sett likadant uppbyggda. Det inleds med tre års obligatoriska kurser därefter kan studenterna välja att fördjupa sig inom ett antal valbara kurser inom antingen Landskapsplanering eller Landskapsarkitektur. Programmen har dock skilda behörighetskrav, det krävs naturvetenskaplig behörighet för att bli antagen till Ultuna men inte i Alnarp. Landskapsarkitektprogrammet både i Ultuna och Alnarp har omfattande näringslivskontakter, bara i Ultuna finns skriftliga avtal med 60 företag om samarbete. I Alnarp hade studenterna under förra läsåret sina praktikplatser på ca 35 olika företag, myndigheter, kommuner etc. Båda programmen innehåller stora inslag av praktik, både i form av kurser och praktiknära övningar i samarbete med branschen. Företrädare från branschen deltar även aktivt som gästföreläsare, opponenter eller handledare för studenterna. Sammantaget har ungefär hälften av kurserna i respektive program 6

7 betydande inslag (15-80 procent av utbildningsmomenten) i samarbete med branschföreträdare. Enligt Sveriges Arkitekter finns mer än hälften av arbetstillfällena för landskapsarkitekter i Mälardalen. Det är inte troligt att en koncentration av utbildningen till Skåne skulle vara gynnsam vare sig för studenternas möjlighet till examensarbeten eller för möjligheten att engagera gästföreläsare till utbildningen. Intressenter i regionen har framfört att det troliga är att KTH - eller någon annan högskola i Mälardalen - startar utbildning inom Landskapsarkitektur för att svara upp mot den efterfrågan som finns i Mälardalen, vilket i så fall medför kompetensflykt för SLU. Studenterna Via uttag från SCB:s register vet vi att 44 procent av studenterna på Lark i Alnarp kommer från Skåne och Västra Götaland samt att en lika stor andel av Lark-studenterna i Ultuna kommer från Stockholm och Uppsala. Båda programmen är således regionalt rekryterande. Det är endast några enstaka studenter i Alnarp som har sina rötter norr om Dalälven och i Ultuna finns inga studenter från Halland, Gotland eller Kronoberg (scb 2011). Det är mycket troligt att en flytt från Ultuna till Alnarp skulle medföra att hela programmet får ett rekryteringsmönster som liknar det som Alnarp har idag. Det sannolika är att SLU kommer att tappa de studenter från Mälardalen, Gävleborg och södra Norrland som idag väljer Ultuna och risken är att alla platser inte kommer att fyllas. Detta gäller oavsett om någon annan högskola startar landskapsarkitektutbildning eller inte eftersom geografisk närhet är en viktig faktor för studenternas val av utbildning. Genomströmningen av studenter har tidigare varit till Ultunas fördel, men åtminstone sett till producerade poäng, ser det ut som att detta förhållande är på väg att utjämnas. Oavsett detta kommer en eventuell flytt att vara en utdragen process, eftersom det är ett femårigt program med förhållandevis många eftersläntrare. Analys av samordningsvinster och flyttkostnader Landskapsarkitektprogrammet i Ultuna utförs huvudsakligen av personal vid institutionen för stad och land (SoL). Andra institutioner på campus Ultuna håller emellertid också kurser och moment inom utbildningen. På SoL finns fyra avdelningar, varav i första hand en avdelning skulle påverkas av en flytt av utbildningen. Det är avdelningen för landskapsarkitektur. På avdelningen arbetade totalt 46 medarbetare under Av dessa var 32 stycken inblandade i utbildningen. Därutöver finns en institutionsgemensam administration på 10 medarbetare där ungefär hälften av arbetet genereras av Landskapsarkitektprogrammet. Sammantaget utför dessa 42 medarbetare 20 årsarbetskrafter inom utbildningen. På avdelningen landskapsarkitektur produceras också forskning och forskarutbildning motsvarande 15 årsarbetskrafter. 7

8 32 anställda lägger 50 procent eller mer av sin arbetstid på Landskapsarkitektprogrammet 1 och påverkas således direkt av en flytt. Antalet som utför mer än 25 procent men mindre än 50 procent uppgår till 6 stycken. Sammanlagt berörs mellan anställda direkt av en flytt av programmet. Den del av personalen som huvudsakligen bedriver forskning och forskarutbildning inom Landskapsarkitektur och Landskapsplanering påverkas naturligtvis också i hög utsträckning, men den frågan ingår i ett annat delprojekt av Framtidens SLU. Samordningsvinster Vid campus Ultuna byggs för närvarande Ulls hus där en betydande del anpassats efter landskapsarkitekternas behov av lokaler för undervisning. Enligt planerna ska SoLinstitutionen flytta in i Ulls hus 2015 och då tomställs de lokaler som förhyrs idag. De planerade lokaler i Ulls hus som är specifika för undervisningen i Landskapsarkitektprogrammet är ritsalar, ateljé, verkstad m.m. motsvarande m2. Därutöver planeras för undervisningslokaler, allmänna studentutrymmen och kontorsrum för personalen. Byggprojektet har kommit långt och går inte att avbryta utan mycket stora kostnader som följd. Däremot är det möjligt att anpassa lokalerna så att annan verksamhet kan nyttja dem, även detta till en kostnad (se vidare under flyttkostnad nedan). Den totala lokalkostnaden vid SLU påverkas inte av flytten i sig. För att samordningsvinst ska uppstå krävs att annan verksamhet placeras i det frigjorda utrymmet i Ulls hus och att detta i sin tur innebär att SLU kan återlämna lokaler. Besparingen bedöms uppgå till mellan 2 och 3 mnkr. I Alnarp finns ledig kapacitet i kontors- och undervisningslokaler varför en förtätning är möjlig utan till- eller nybyggnation. På campus Ultuna har kunskapsparken byggts ut. Parken har som syfte att bland annat fungera som sortimentsträdgård och användas framför allt i undervisningen i Landskapsarkitektprogrammet. En flytt skulle leda till en engångskostnad (se under flyttkostnader), men även till en mer långsiktig samordningsvinst. Samordningsvinster uppkommer genom att skötseln av parken kan reduceras med ungefär 1 mnkr på årsbasis. Landskapsarkitektprogrammen i Ultuna respektive Alnarp liknar varandra i allt väsentligt. En samlokalisering skulle därför ge goda förutsättningar till samordningsvinster på personal, såväl lärare som T/A-personal. Det finns olika uppfattningar om hur stor samordningsvinsten kan vara. SoL-institutionen i Ultuna uppskattar den som mycket liten med tanke på att en stor del av undervisningen består av handledning och seminarier. Samordningsvinstens storlek påverkas av SLU:s egna beslut. Bedömningen är därför att det finns förutsättningar att effektivisera 15 till 30 procent av de personella resurserna vid en flytt. Däri ingår såväl lärare som T/A-personal. Kostnaden exklusive lokaler uppgick 2012 till cirka 50 mnkr sammantaget på landskapsarkitektprogrammen. Samordningsvinsten bedöms således uppgå till mellan 7,5 och 15 mnkr per år. Bedömningen är att den långsiktiga ekonomiska vinsten av att flytta landskapsarkitektprogrammet i Ultuna till Alnarp uppgår till mellan 10 och 20 mnkr på årsbasis, se tabell. 1 Siffran är aningen överskattad eftersom att det inte i alla fall går att identifiera vilka program T/Apersonalen stödjer. 8

9 Tabell 2: Långsiktiga effekter, årligt belopp (mnkr) Typ Låg Hög Samordningsvinst personal 7,5 15 Lokaler och infrastruktur på Ultuna 3 5 campus som lämnas Summa Flyttkostnad Vid en flytt behöver delar av projektet Ulls hus göras om. Att ändra i projekteringen och göra om exempelvis landskapsarkitekternas speciallokaler till mindre kontorslandskap kostar mellan 8 och 12 mnkr. I kunskapsträdgården har investeringar gjorts på ca 10 mnkr, varav knappt 8 mnkr är hyresgrundande. En del av detta skulle behöva förlustavskrivas vid en flytt. Därtill skulle en flytt leda till återställningskostnader av parken. Uppskattningsvis skulle engångskostnaderna uppgå till mellan 5 och 10 mnkr. I Alnarp finns tillräckligt med utrymme för att ta emot studenter och personal. Lokalerna behöver emellertid anpassas, bland annat behövs fler och större speciallokaler. Detta är en investering som bedöms uppgå till mellan 10 och 15 mnkr. Eftersom programmet löper på fem år är den kortaste tidsperioden för utfasning i Ultuna tre år. Om utrymmet i Ulls hus projekteras om för annat ändamål behöver SLU behålla det så kallade SoL-huset under tre år till en sammanlagd kostnad på mellan 10 och 12 mnkr. Detta hus hade i annat fall friställts och återlämnats till hyresvärd. Eftersom utfasningen i Ultuna tar lång tid är det sannolikt nödvändigt att successivt flytta personal till Alnarp, vilket försvårar själva flyttprocessen. Att räkna på konsekvenserna av en successiv flytt är inte meningsfullt, eftersom den innehåller alltför många osäkra faktorer. Istället är utgångspunkten i denna konsekvensanalys att berörd personal flyttas från Ultuna till Alnarp i sin helhet inför höstterminen Analysen bygger således på att lärare i Alnarp får resa till campus Ultuna och utbilda på kvarvarande årskurser. Om i snitt en till två lärare per dag reser tur och retur till Uppsala till och med vårterminen 2017 uppgår resekostnad och uppehälle till mellan 3 mnkr och 6 mnkr. Anställda som flyttar med har rätt till viss ersättning under en kort period efter flytten varför SLU behöver ha en beredskap för att ersätta varje medflyttande med i snitt 0,1 mnkr. De personer som sägs upp på grund av arbetsbrist, alternativt tackar nej till omlokalisering omfattas av Trygghetsavtalet. Avvecklingskostnaderna som då uppstår består av lön under uppsägningstiden och pensionsavgifter för anställda äldre än 55 år. Eftersom några kan antas få ny anställning förhållandevis omgående, har avvecklingskostnaden beräknats till ungefär 0,5 mnkr per anställd. 9

10 Det går inte i nuläget att förutsäga hur stor del av personalstyrkan som kommer att erbjudas och väljer att flytta. Drygt 30 lärare och utbildningsadministratörer är idag sysselsatta inom utbildning på 50 procent eller mer av sin arbetstid. Ytterligare 6 medarbetare arbetar mer än 25 procent men mindre än 50 procent med utbildning. Det är alltså runt 35 anställda som direkt berörs av en flytt av utbildningsprogrammet. Eftersom det är en stor osäkerhet i vilken omfattning nuvarande personal flyttar med görs analysen i ett brett intervall. Ett antagande om att tre av fyra anställda som direkt berörs flyttar med ger en kostnad för stöd till medflyttande personal på knappt 3 mnkr och en avvecklingskostnad på cirka 5 mnkr. Ett antagande om att endast en av fyra flyttar med ger en kostnad för medflyttande personal på knappt 1 mnkr och en avvecklingskostnad på knappt 15 mnkr. SLU behöver därutöver ha beredskap för andra kostnader i samband med flytt. Det kan handla om flytt av utrustning, inköp av inredning på ny ort, rekryteringskostnader på den nya orten, eventuell löneglidning för flyttande lärare och oförutsedda kostnader. Sammanlagt behöver 5 till 10 mnkr sättas av för dessa ändamål. Bedömningen är att flyttkostnaden i samband med en flytt av Landskapsarkitektprogrammet i Ultuna till Alnarp uppgår till mellan 50 och 80 mnkr, se tabell 4. Tabell 3: Flyttkostnad, engångskostnader (mnkr) Typ Låg Hög Anpassning lokaler i Ultuna (Ulls hus) 8 12 Förlustavskrivning kunskapsparken 5 10 Anpassning lokaler i Alnarp (ritsalar m.m.) Behålla gamla lokaler för undervisning i år Resekostnader för undervisning i Uppsala 3 6 Avvecklingskostnad personal och stöd till 8 15 medflyttande personal Övriga kostnader 5 10 Summa Samordningsvinsten av att samla LARK-programmen i Alnarp uppgår till mellan 10 och 20 mnkr per år. Flyttkostnaden är hög och uppgår till någonstans mellan 50 och 80 mnkr. Det beror framför allt på omfattande engångskostnader för lokaler samt att programmet tar lång tid att fasa ut i Uppsala. Samordningsvinsterna ger full effekt först 3-4 år efter genomförd flytt. Det innebär att det tar 7-10 år att få flytten finansierad. Det innebär att om flytten genomförs 2014, kan SLU räkna med ett nollresultat först runt år Utbildningarna i Skara Idag finns tre program i Skara, samtliga tillhör VH-fakulteten. Det är sammantaget 270 studenter som läser utbildningsprogrammen på plats. Antalet helårsstudenter ger intryck 10

11 att det skulle vara fler, men det beror till stor del på utbildningar som ges på distans och examensarbeten inom husdjursvetenskap. Kandidatprogrammen i Skara utförs av institutionen för husdjurens miljö och hälsa (HMH). HMH är uppdelad mellan Skara och Uppsala (se tabell i bilaga), men i princip all undervisande personal är placerad i Skara. Den Uppsalabaserade delen av institutionen är framför allt sysselsatt med forskning inom etologi och djurskydd. En del är också verksamma inom nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW). Vid HMH i Skara var totalt drygt 60 personer anställda under någon del av året Det motsvarar 48 årsarbetare. Av dessa var 36 personer aktiva i berörda utbildningsprogram i Skara, antingen som lärare eller som teknisk/administrativ personal. Dessa uppgår omräknat till 17 årsarbetskrafter (Forskning: 25 årsarbetskrafter, Ledning och institutionsgemensam administration: 6 årsarbetare). Arbetspendlingen mellan de två orterna är marginell inom kandidatprogrammen. Inom Djursjukskötarprogrammet (DSS) arbetade sammantaget 18 personer under 2012, (undervisning och utbildningsadministration) motsvarande ungefär 8 årsarbetare. Inom Etologi och djurskyddsprogrammet (EoD) var det 12 personer, motsvarande ungefär 6 årsarbetare och inom Tilläggsutbildningen för utländska veterinärer (TUVE) var det 2 anställda motsvarande ungefär 1 årsarbetskraft. Resterande del av institutionens grundutbildningsresurser är sysselsatta inom andra moment av SLU:s grundutbildning samt med ledning och utbildningsadministration (cirka 2 årsarbetare). Utöver de administratörer som arbetar med direkt stöd till grundutbildningen finns ytterligare personal vid HMH motsvarande 4 årsarbetskrafter som arbetar med övergripande administrativa frågor. Inom HMH finns två avdelningar, husdjurshygien och produktionssystem, som endast i liten omfattning är sysselsatta med grundutbildning. Dessa avdelningar påverkas inte primärt av att utbildningsprogrammen flyttar. Utöver HMH finns administration och bibliotek i Skara. Här arbetade 24 personer (21 årsarbetskrafter) under 2012 med dessa uppgifter. Vissa verksamheter sorteras under administrationen, men är mer av verksamhetskaraktär. Det gäller meny och samverkan med det omgivande samhället (ungefär 7-8 personer). Dessa delar påverkas förmodligen inte av en flytt av utbildningarna. För övriga delar av de gemensamma stödfunktionerna är bedömningen att påverkan av utbildningarnas flytt är högst påtaglig. Sammanlagt är det ungefär anställda som direkt påverkas av en flytt av utbildningarna. Studiesocial miljö Nationella studier (bl.a. Högskoleverkets Studentspegel) har visat att studenter i allmänhet är positiva till den utbildning de valt, oavsett vilken, och det är svårt att veta om de skulle tyckt bättre om att studera vid ett annat universitet. Även SLU:s studenter stödjer och värnar den utbildning de valt i sin nuvarande form. Studenternas starkaste argument för de små orterna är närheten till lärarna, en trevlig stämning bland studenterna och att det är 11

12 enkelt att få stöd och hjälp. Det är dock inte alla som trivs i de små miljöerna; huruvida den enskilde studenten lyckas med studierna kan stå och falla med de personliga relationerna till lärare och andra studenter. Alla studenter vid SLU ska ha samma rättigheter till kvalificerat stöd, vägledning, bibliotek och andra pedagogiska resurser. SLU har eftersträvat att koncentrera stödet till studenterna i form av t.ex. vägledning, alumnverksamhet och resurser för studenter med särskilda behov. Syftet har varit att garantera kvalitet, utveckling, objektivitet och professionalitet också i dessa tjänster. Det är inte resurseffektivt att tillhandahålla professionellt utförd studentservice på många orter. Skara studentkår framför bristen på studentbostäder i Uppsala som ett skäl mot att flytta utbildningarna. En rapport genomförd 2011 av en arbetsgrupp på uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala Bostadsmarknaden i Uppsala stad och län att bygga och bo i en tillväxtregion sammanfattar läget enligt följande: En diskuterad fråga är bristens omfattning, där skattningarna varierar från bostäder till att ingen brist råder (utom vid terminsstarter). Uppenbart är att vakansgraderna är låga och att köer förekommer. Samtidigt bor många studenter kvar en tid efter avlagd examen p.g.a. den bristande tillgången på alternativt boende. En annan rapport genomförd av företaget Evidens (där SLU varit en av uppdragsgivarna) visar att Uppsala har högst andel studentbostäder (räknat per helårsstudent) av samtliga universitetsstäder. Samma undersökning visar att tillgången på studentbostäder inte är någon betydelsefull faktor vid ungdomars val av utbildningsort, att de allra flesta studenter i Uppsala får egen bostad under sin första termin samt att de är nöjda med sin bostadssituation. Problemet med studentbostäder vid terminsstart ska inte underskattas, men det ska inte heller överdrivas. Läsåret 12/13 började mer än studenter att studera vid Uppsala universitet (varav drygt på hösten) och det finns en infrastruktur med många aktörer inblandade för att ta hand om tillströmningen av studenter. Att flytta utbildningarna från Skara skulle totalt sett innebära ett tillskott med ca 270 studenter till de ca studenter som finns i Uppsala. Djursjukskötarprogrammet Programmet ges som ett treårigt kandidatprogram inom huvudområdet djuromvårdnad och leder till legitimation som djursjukskötare. Studenterna läser merparten av utbildningen på plats i Skara, men gör studiebesök auskultationer och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 2 x 10 veckor. Djursjukskötarutbildningen startades 1984 vid det av SLU ägda djursjuksjuket i Skara på initiativ av dåvarande djursjukhuschefen (1-årig djursjukvårdarutbildning, 20 platser ). Utbildningen förlängdes 1998 till 2-årig (ökade till 40 platser 2004) och till ett 3-årigt kandidatprogram Djursjukhuset överfördes till ny ägare Övningarna på kliniskt träningscentrum (KTC) har i hög utsträckning fått ersätta utbildningen på Djursjukhuset i Skara som nu har annan ägare. I dagsläget råder mycket stor brist på kvalificerade Djursjukskötare och de blivande arbetsgivarna erbjuder praktikplatser till förmånliga avtal över hela landet. Detta 12

13 förhållande kommer antagligen inte att ändras för att programmet byter ort. Ledningen för UDS har framfört att det vore fördelaktigt, av rekryteringsskäl, att ha djursjukskötarprogrammet på Ultuna. Forskningsanknytning och utbildningskvalitet Merparten av forskningen som bedrivs i Skara handlar om husdjursvetenskap och kan inte sägas ha stor betydelse för forskningsanknytningen av djursjukskötarprogrammet. Som forskningsämne är djuromvårdnad i behov av utveckling och uppbyggnad. Det gäller t.ex. kunskap om vårdhygien, anestesi och rehabilitering, ämnen som behöver utvecklas även för veterinärprogrammets framtida behov. Bedömningen är att denna uppbyggnad bäst sker i samma miljö som SLU:s övriga djurrelaterade forskning inom husdjursvetenskap och veterinärmedicin. Förutsättningarna för att rekrytera akademisk personal är också bättre om denna kompetensuppbyggnad sker i Ultuna. Undervisningen i DSS bedrivs av 11 lärare varav 4 även bedriver forskning. Årsarbetskrafterna för lärare (exkl utbildningsadministration) inom programmet uppgår till 6,3. Studenterna Programmet har goda resultat avseende genomströmning och examination; den absoluta merparten av studenterna blir klara på tre år. Allt sedan behörighetskravet på 6 månaders praktik avskaffades har Djursjukskötarprogrammet haft fler behöriga sökande än Veterinärprogrammet. En tredjedel av studenterna på Djursjukskötarprogrammet kommer från Västra Götaland (scb 2011). Liksom för de andra utbildningarna vid SLU påverkar utbildningens lokalisering rekryteringsmönstret. Det troliga är att fler studenter från Mälardalen kommer att intressera sig för Djursjukskötarprogrammet om det flyttas, och att söktrycket förblir mycket högt. Etologi och Djurskyddsprogrammet Etologi och Djurskyddsprogrammet är treårigt och leder till en kandidatexamen i Biologi, ej Husdjursvetenskap. Innan EoD inrättades gav SLU en ettårig utbildning i djurskydd för blivande djurskyddsinspektörer. Ett viktigt skäl till att Etologi- och djurskyddsprogrammet startades och förlades till Skara var inrättandet av Djurskyddsmyndigheten ( ). Enligt en rapport (av Heinegård och Stigson) från 2003 bedömdes det tom. som politiskt omöjligt att placera programmet på någon annan ort än Skara just av detta skäl. Man såg framför sig ett nära samarbete med den nya myndigheten som skulle kunna bidra med gästföreläsare och uppslag till examensarbeten och praktiska exempel för studenterna på Etologi- och djurskyddsprogrammet. I samband med regeringsskiftet 2006 beslutades att myndigheten skulle läggas ned och den nära koppling som förutsågs mellan programmet och ansvarig myndighet för djurskyddsfrågor har inte realiserats. Utbildningsprogrammet baseras på problembaserat lärande och innehåller många praktiska övningar och studiebesök i olika typer av djuranläggningar. 13

14 Forskningsanknytning och lärarkapacitet Etologi och Djurskyddsprogrammet har kommit att vila förhållandevis tungt i ämnet Etologi och handlar om djurvälfärd i en vidare bemärkelse. Den forskning som ligger till grund för programmets innehåll bedrivs både i Ultuna och i Skara. Av de lärarlistor som ingår i underlaget till högskoleverkets kvalitetsutvärderingar framgår emellertid att de lärare som undervisar i EoD programmet forskar i mycket begränsad utsträckning. Av 9 lärare som undervisar mer än 5 procent av sin arbetstid har 3 någon forskningsverksamhet. Som jämförelse kan nämnas att det husdjursvetenskapliga kandidatprogrammet har 58 lärare (med mer än 5 procent undervisning i programmet). Av dem bedriver 51 egen forskning. I Ultuna finns SCAW (Swedish Centre for Animal Welfare) med kompetens inom djurskyddsområdet. Av drygt 100 kandidatarbeten som studenterna på EoD slutfört utgör ca 20 procent arbeten som är relaterade till lantbrukets djur. Lika stor andel utgör arbeten om häst respektive sällskapsdjur. Ungefär 40 procent av studenterna har intresserat sig för zoodjur och vilda djur i sina kandidatarbeten. Tilläggsutbildningen för utländska veterinärer (TUVE) TUVE berördes inte av utbildningsutredningen. Det är en utbildning som ges med öronmärkta medel. Målgruppen för utbildningen är veterinärer från utomeuropeiska länder som behöver komplettera sin utbildning för att kunna erhålla yrkeslegitimation i Sverige. TUVE-utbildningen som startade 1998 förlades till Skara bl.a. för att SLU då ägde djursjukhuset vars kapacitet skulle kunna utnyttjas. Sett till antal studenter är det en marginell utbildning; ca 8 10 studenter per år antas till utbildningen som är 1,5 år (90 hp) varav mer än en termin utgör praktik. Programmet drivs av en koordinator och en adjunkt, och för de teoretiska inslagen används både personal i Skara och tillresta lärare från Ultuna. VH-fakulteten ser för närvarande över utbildningen, bl.a. för att genomströmningen inte har varit tillfredsställande. Det finns inga innehållsliga skäl till att TUVE ska bedrivas i Skara eftersom det är en veterinärmedicinsk utbildning. Tvärtom torde möjligheten att anpassa utbildningen till studenternas skilda behov (beroende på utbildningsbakgrund) vara större i Ultuna där ordinarie veterinärutbildning bedrivs. Möjligheten till samordningsvinster med veterinärprogrammet, och inte minst - för studenterna att under utbildningstiden träffa svenska veterinärstudenter talar starkt för att utbildningen borde lokaliseras till Ultuna. Tillgång på djur som resurs för utbildningarna Enligt inhämtade uppgifter (Bo Algers och Karl-Ivar Kumm) som bygger på Jordbruksverkets statistik, är djurtätheten mer än dubbelt så hög i Skaraområdet än i Uppsalas omnejd när det gäller mjölkkor och dikor. När det gäller suggor, slaktsvin, höns och slaktkyckling är den flerdubbelt större i Västra Götaland än i Uppsala län. Även får- och hästtätheten är högre i Västra Götaland men för dessa djurslag är skillnaderna mindre. Prognosen är att antalet mjölkkor, suggor och slaktsvin minskar i båda områdena. I Uppsala län minskar också antalet höns. Orsaken är att många djurbesättningar läggs ned. 14

15 Studiebesök inom EoD ska representera många djurslag och olika typer av djurhållning. En förteckning över studiebesöken som förekommer i programmet visar att studenterna gör drygt 10 studiebesök relaterade till djurhållning och djurmiljö för lantbrukets djur. Närheten till representativa djurbesättningar är minst lika viktig för studenterna på Husdjursagronom- och Veterinärprogrammet. Oavsett om Etologi- och djurskyddsprogrammet flyttas bör VH-fakulteten se över möjligheterna för studenterna på samtliga djurrelaterade utbildningar att få praktiskt orienterade inslag i sina utbildningar. En parallell är att Jägmästarprogrammet, sedan det koncentrerades till Umeå, har utvecklat konceptet Sverigeresan för att lösa behovet av exempel på olika sorters skogsbestånd. SLU har byggt upp egna moderna resurser för att studera lantbrukets djur i försöksbesättningarna i Lövsta, i slakteriet i Lövsta samt stallarna för övningsdjur i VHC. Dessa kan med fördel användas för momentträning, metodikstudier och praktiska övningar. Tillgången till sport- och sällskapsdjur och zoodjur bedöms vara god i regionen kring Uppsala, dels vid SLU:s eget djursjukhus dels vid andra kliniker och anläggningar för djurhållning, exempelvis Naturbruksgymnasier, ridskolor och djurparker. Analys av samordningsvinster och flyttkostnader Samordningsvinster VH-fakultetens grundutbildning har ett negativt kapital, - 21 mnkr HMH:s del av detta (avseende utbildning) uppgår till 6,7 mnkr. Att samla fakultetens utbildningar på ett campus ger goda förutsättningar för samordningsvinster som ett viktigt led i att uppnå en ekonomi i balans. Samordningsvinster under åren direkt efter flytt kan åstadkommas främst genom effektivare lokalanvändning och genom samutnyttjande av lärare bl a i form av ökad samläsning. Dessutom förväntas en koncentration av utbildningarna till en plats leda till rationaliseringsvinster för administrationen. Universitetet kan på egen hand påverka hur stora samordningsvinster som uppnås. Det avgörs av framför allt vilka beslut som fattas när det gäller anpassningar av utbildningsutbudet och undervisningsformer. Samordningsvinster kan uppnås utan att sänka kvaliteteten på utbildningarna. Studenterna kommer förvisso att påverkas i de fall samläsning mellan program innebär att studentgrupperna blir större och att lärartätheten därmed minskar något. En ökning av gruppstorleken, som i nuläget är jämförelsevis liten, bedöms dock inte leda till märkbara kvalitetsförsämringar. Snarare är bedömningen att en flytt till ett större campus stärker kvaliteten på sikt, bland annat genom att den totala tillgången på lärare med olika kompetenser ökar. Bedömningen är också att utvecklingen av samtliga djurrelaterade program skulle påverkas positivt av att dela erfarenheter och idéer kring pedagogik och innehåll. En av de främsta samordningsvinsterna är mer långsiktig; det är att uppbyggnaden av starka forskningsmiljöer kopplade till utbildningen kan ske på en ort istället för två. Analysen av samordningsvinster avseende personella resurser görs bäst uppdelat per program, medan analysen av samordningsvinster av lokaler görs samlat. 15

16 Lokaler och annan infrastruktur Den totala lokalkostnaden för verksamheterna i Skara uppgår till ungefär 7,5 mnkr per år. En flytt av utbildningarna skulle friställa lokaler och sänka lokalkostnaden med knappt 5 mnkr per år. Däri ingår undervisningshuset, kårhuset och Brogården. Brogården är en SLUägd fastighet, medan övriga lokaler kan sägas upp när kontrakten löper ut. Avtalstiden för undervisningshuset sträcker sig till De övriga byggnaderna kan lämnas tidigast I Ultuna ryms den tillkommande verksamheten i befintliga lokaler. Det finns ledig kapacitet i undervisningslokalerna på Campus Ultuna, varför de ca 270 studenterna från Skara skulle ge ett effektivare nyttjande av nuvarande bestånd. Dock krävs att undervisningslokalerna används mer effektivt. Nu är beläggningen förhållandevis hög mitt på dagen, men alldeles för låg resterande tider under arbetsdagen. Den personal som väljer att flyttar med, eller behöver nyrekryteras, får plats i VHC. Därutöver finns andra effektiviseringar som kan genomföras om de djurrelaterade utbildningarna samlas. Den infrastruktur som finns kan användas mer effektivt. Det finns goda exempel från andra lärosäten i Europa där veterinärstudenter och djursjukskötarstudenter delar på en gemensam infrastruktur. Det gäller främst universitetsdjursjukhuset (UDS), Kliniskt träningscenter (KTC) och momentträning på undervisningsdjur. Samtliga dessa resurser bekostas idag dubbelt, både på campus Ultuna och campus Skara. Den befintliga infrastrukturen i Ultuna räcker för de tillkommande studenterna, möjligen måste det planerade KTC i VHC -huset byggas ut i förhållande till den ursprungliga planen till en smärre kostnad. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom DSS är inte beroende av på vilken ort utbildningen ges. Studenterna är redan idag spridda över en stor del av landet. Det finns inget som tyder på att det skulle vara en god affär att placera fler VFU-studenter på UDS. Avtalen med andra kliniker är mycket förmånliga för SLU. Personal Djursjukskötarprogrammet Remissvar från Skara har hävdat att det inte skulle finnas samordningsvinster att göra då djuromvårdnad och veterinärmedicin är skilda discipliner. Det dock finns ett särskilt värde i att studenter som ska arbeta tillsammas utbildas i samma miljö. Avseende frågor som rör vårdhygien, etik, anestesiologi och kliniska träningsmoment finns klara fördelar i att studenterna tidigt lär känna varandras kompetensområden och de skilda yrkesrollerna. Den kompetensuppbyggnad som nämnts ovan behöver då inte heller ske på två ställen. Samordningsvinsten av att flytta DSS avseende personella resurser bedöms uppgå till mellan 2 och 4 mnkr. Däri ingår såväl lärare som T/A-personal. Programmet kostar idag ungefär 10 mnkr exklusive lokaler. Bedömningen grundar sig huvudsakligen på att åtminstone tre ämnen inom DSS även ges inom veterinärutbildningen. Det torde innebära att lärarresurserna kan effektiviseras. Dessutom innebär samutnyttjandet av infrastrukturen att personella resurser kan reduceras. Uppgifter som utförs av T/Apersonal kan också effektiveras när en större grupp studenter samlas på ett ställe. 16

17 När det gäller DSS är det, enligt VH-fakultetens bedömning, önskvärt att en grupp av befintliga lärare flyttar med för att kunna garantera bibehållen kvalitet, åtminstone på kort sikt. Personal Etologi och djurskyddsprogrammet Samordningsvinsten av att flytta EoD avseende personella resurser bedöms vara större än för DSS. EoD har betydande likheter med de husdjursvetenskapliga program som ges i Ultuna. Dessutom finns redan idag knappt 20 anställda på HMH med placering i Ultuna som forskar inom etologi. Förutsättningarna att uppnå samordningsvinster genom samläsning är alltså relativt stora, särskilt under de två första läsåren. Samordningsvinsten uppskattas till mellan 3 och 5 mnkr och innefattar effektiviseringar av såväl lärarresurser som T/A-personal. Husdjursprogrammet och EoD kostar idag ungefär 30 mnkr exklusive lokaler. Risken för kvalitetsproblem om lärarna inte flyttar med är något mindre när det gäller EoD eftersom samordningsvinsterna bedöms vara större. Det bedrivs redan idag forskning om etologi på campus Ultuna. Det täcker sannolikt inte programmets behov av bredd, men förutsättningarna är bättre än för DSS. Det finns en grupp forskare och doktorander inom etologi med placering på Campus Skara som idag inte undervisar i någon särskild omfattning. Det handlar uppskattningsvis om 4 5 personer. Det är svårt att få en långsiktig bärkraft i den verksamheten i Skara om utbildningen flyttas till Ultuna. I denna konsekvensanalys ingår endast utbildningarna; frågan om etologiforskningens framtid i Skara är en fråga för VH-fakulteten som även ingår i Framtidens SLU. Personal Tilläggsutbildning för utländska veterinärer Samordningsvinsterna av att flytta TUVE avseende personella resurser bedöms vara stora. TUVE innefattar moment som i hög grad också ges i veterinärprogrammet. Förutsättningar till att samutnyttja lärare bedöms vara stor. Redan idag reser lärare från veterinärprogrammet till Skara för att undervisa på TUVE-programmet. Samordningsvinsten uppskattas till 1 till 2 mnkr. SLU får öronmärkta anslag för TUVE (2013: 3,6 mnkr), varför resurserna inom det programmet inte kan reduceras i någon särskild omfattning. Däremot kan VH-fakultetens totala utbildningskostnad reduceras. Administrativ personal Flytt av utbildningsprogram förutsätts också leda till en effektivisering av institutions- och ortsövergripande administrativa resurser. Idag är drygt 20 personer sysselsatta inom dessa funktioner. En grov bedömning är att dessa administrativa resurser kan halveras i Skara, eftersom utbildning utgör knappt hälften av verksamheten. Tänkbart är att VH-fakulteten behöver viss förstärkning i Ultuna. Bedömningen är därför att resurserna kan minska så att en besparing på mellan 4 och 7 mnkr kan göras. Skara har dessutom vissa ortsspecifika anställningar inom administrationen eftersom orten definieras som huvudort. Begreppet huvudort är bland annat kopplat till att det bedrivs både utbildning och forskning på orten. 17

18 Denna fråga måste beaktas i såväl utredningen om fortsatt verksamhet i Skara som projektet Framtidens SLU. Tabell 4: Samordningsvinster, årligt belopp (mnkr) Typ Låg Hög Samordningsvinst personal DSS-Vet 2 4 Samordningsvinst personal EoD-Husdjur 3 5 Samordningsvinst personal TUVE-Vet 1 2 Effektivisering administrationen* 4 7 Lokaler 5 5 Summa *Exklusive ortsspecifik administration Bedömningen är att den långsiktiga ekonomiska vinsten av att flytta utbildningarna i Skara till Ultuna uppgår till mellan 15 och 23 mnkr på årsbasis, se tabell 3. Flyttkostnad Att flytta utbildningsprogrammen från Skara till Ultuna leder inte till några större anpassningar av nuvarande lokalbestånd. Det finns kapacitet att ta emot fler studenter i befintliga lokaler. Nödvändig infrastruktur finns i hög grad redan uppbyggd på Ultuna campus. Däremot uppstår en engångskostnad i och med de investeringar som gjorts i Brogården. Där byggdes ett KTC år 2010 med ett restvärde på 12 mnkr. Vid en flytt hanteras dessa investeringar, som vanligtvis skulle ha skrivits av under de närmaste 10 åren, som en engångskostnad. Om utbildningsprogrammen förläggs i Ultuna fr.o.m. höstterminen 2014 kommer de pågående årskurserna att läsa på campus Skara tom. vårterminen Detta gäller under förutsättning att studenterna som antas höstterminen 2013 informeras om att denna årskurs flyttas inför årskurs 2. Ett alternativ är att ställa in antagningen till EoD höstterminen Ett sådant alternativ finns inte för DSS, mot bakgrund av arbetsmarknadens behov. Utgångspunkten i denna konsekvensanalys är att all personal som ska flytta till Ultuna gör det inför höstterminen Utfasningen av återstående årskurser i Skara pågår under ett läsår, vilket innebär att det är möjligt att flytta personalen vid ett och samma tillfälle. Detta är en stor fördel i flyttprocessen. Det innebär dock att lärare i Ultuna får resa till Skara campus och utbilda på kvarvarande årskurser. Om i snitt en till två lärare per dag reser tur och retur till Skara under läsåret 2014/2015 uppgår resekostnad och uppehälle till mellan 1 mnkr och 2 mnkr. Det går inte i nuläget att förutsäga hur stor del av personalstyrkan som kommer att flytta med programmen. 20 lärare och utbildningsadministratörer är idag sysselsatta inom utbildning på 50 procent eller mer av sin arbetstid. Ytterligare 6 medarbetare arbetar mer än 25 procent men mindre än 50 procent med utbildning. Det är alltså individer 18

19 som berörs av flytt. Därutöver berörs administratörer. SLU behöver ha en beredskap för ett ersätta varje medflyttande med i snitt 0,1 mnkr. De personer som sägs upp på grund av arbetsbrist, alternativt tackar nej till omlokalisering omfattas av Trygghetsavtalet. Avvecklingskostnaderna som då uppstår består av lön under uppsägningstiden och pensionsavgifter för anställda äldre än 55 år. Eftersom några kan antas få ny anställning förhållandevis omgående, har avvecklingskostnaden beräknats till ungefär 0,5 mnkr per anställd. Eftersom det är en stor osäkerhet i vilken omfattning personal kommer att flytta, görs analysen i ett brett intervall. Ett antagande om att tre av fyra anställda som direkt berörs flyttar med ger en kostnad för stöd till medflyttande personal på knappt 3 mnkr och en avvecklingskostnad på ungefär 5 mnkr. Ett antagande om att endast en av fyra flyttar med ger en kostnad för medflyttande personal på knappt 1 mnkr och en avvecklingskostnad på knappt 15 mnkr. Att vid behov rekrytera nya lärare bedöms inte vara något stort problem i Uppsalaregionen. Snarare kommer personalförsörjningen att långsiktigt underlättas av en flytt. Däremot kan problem uppstå kortsiktigt om få lärare väljer att flytta. SLU behöver därutöver ha beredskap för andra kostnader i samband med flytt. Det kan handla om flytt av utrustning, inköp av inredning på ny ort, rekryteringskostnader på den nya orten, eventuell löneglidning för flyttande lärare och oförutsedda kostnader. Sammanlagt behöver 5 till 10 mnkr sättas av för dessa ändamål. Bedömningen är att den sammantagna engångskostnaden för att flytta utbildningen uppgår till mellan 25 och 40 mnkr, se tabell 4. Tabell 5: Flyttkostnad, engångskostnader (mnkr) Typ Låg Hög Brogården Avvecklingskostnad personal och stöd till 7,5 15 medflyttande personal Resekostnader för undervisning i Skara 1 2 Övriga kostnader 5 10 Summa Den långsiktiga samordningsvinsten av att flytta utbildningarna i Skara till Ultuna uppgår till mellan 15 och 23 mnkr per år. Samordningsvinster börjar uppstå först något år efter flytten, och når full effekt efter 3-4 år. Flyttkostnaderna är av engångskaraktär och bedöms sammanlagt uppgå till mellan 25 och 40 mnkr. Dessa kostnader uppstår i hög grad i samband med att flytten genomförs. Om utbildningarna flyttar år 2014 når SLU ett nollresultat runt år Därefter innebär flytten en ekonomisk vinst. 19

20 Finansiering av flytt Att flytta djurutbildningarna från Campus Skara till Campus Ultuna är en universitetsövergripande angelägenhet. Kostnader som är direkt förknippade med flytten finansieras därför centralt genom att använda inkommande anslag utslaget över flera år. Universitetet centralt finansierar andra flyttkostnader gemensamt, varför denna princip gäller även i detta fall. Flyttkostnaden beräknas uppgå till mellan 25 och 40 mnkr. Eftersom det är engångskostnad bedöms den inte leda till några märkbara konsekvenser i verksamheten. SLU omsätter ungefär mnkr och hanterar årligen olika slags engångskostnader, även om storleken på dessa varierar från år till år. Sammanfattande bedömning En flytt av landskapsarkitektprogrammet är en utdragen process som är kostsam att genomföra. Den skulle medföra att utbildningen flyttar från en miljö där SLU gjort omfattande investeringar såväl avseende forskning, forskarutbildning och fysiska miljöer (Ulls hus, kunskapsparken). Studenterna rekryteras i stor utsträckning regionalt och branschen har indikerat att den kommer att verka för att något annat lärosäte i Mälardalen utvecklar Landskapsarkitektutbildning, vilket i sin tur lär medföra att SLU tappar både studenter och nyckelkompetens till andra lärosäten. SLU bör behålla Landskapsarkitektutbildning på två orter. Att organisera utbildningen inom två separata program på olika fakulteter är däremot inte ändamålsenligt, det är en organisatorisk fråga som bör lösas inom ramen för Framtidens SLU. Att flytta utbildningarna i Skara kommer att medföra kostnader, men beräkningar indikerar att det kommer att betala sig på 4-6 år, på kort sikt främst genom att T/A personal kan samnyttjas i Ultuna och att lokaler kan sägas upp. En flytt bedöms även gagna samtliga djurrelaterade program genom att studenterna finns i samma miljö och får tillgång till en bredare lärarkompetens. Den skapar också förutsättningar för ytterligare rationaliseringar och samordningsvinster på längre sikt vilket ger möjligheter för SLU att utveckla framgångsrika vetenskapliga miljöer. SLU bör flytta Djursjukskötarprogrammet, Etologi och djurskyddsprogrammet samt Tilläggsutbildningen för utländska veterinärer från Skara till Ultuna. Ett beslut av denna karaktär berör många intressenter, både interna och externa, men framför allt de individer som blir direkt berörda. Parallellt med beslutsprocessen har en kommunikationsplan utarbetats. Fokus har legat på att informera berörda så tidigt som möjligt, skapa personliga möten och dialoger för att kunna ta hand om och hantera frågor som uppkommer. Åtgärder har också vidtagits för att i görligaste mån minimera skadorna av en förväntad negativ publicitet kring beslutet. Denna promemoria har beretts av vicerektor Lena Andersson-Eklund, enhetschefen Daniel Gillberg och avdelningsdirektören Kristina Julin 20