Förslaget att flytta nuvarande två kandidatprogrammen från Skara mottogs med stor bestörtning, såväl av personal, studenter som av omvärlden.

Transkript

1 Rektor Att. Johan Thorén Ledningskansliet Box 7070, UPPSALA REMISSVAR AVSEENDE UTREDNINGEN ON THE EDUCATION AT SLU BAKGRUND Undertecknad platschef vid SLU i Skara har erbjudits möjligheten att inkomma med remissvar avseende utbildningsutredningen, On the Education at SLU, Dnr ua Fe Bakom remissvaret står samtliga anställda vid huvudorten SLU i Skara vilka här företräds av huvudortens ledningsgrupp. Vi har i vårt svar koncentrerat oss på de delar av utredningen som berör Skara. Förslaget att flytta nuvarande två kandidatprogrammen från Skara mottogs med stor bestörtning, såväl av personal, studenter som av omvärlden. Vi har idag två starkt efterfrågade kandidatutbildningar samt en tilläggsutbildning för utländska veterinärer, TUVE som är utvecklade i en miljö med riklig tillgång till studiematerial och studieobjekt och vilka är väl förankrade i näringen. Etologi och djurskyddsprogrammet har dessutom under det tidiga utvecklingsskedet finansierats helt av Västra Götalandsregionen. SLU Campus i Skara är en miljö med utpräglad entreprenörsanda och besitter en gedigen erfarenhet av att utveckla moderna utbildningskoncept i nära samverkan med näringslivet. Här kan nämnas Djursjukskötarprogrammet (DSS) Livsmedelsingenjörsprogrammet, Mat & Teknologiprogrammet, Etologi och djurskyddsprogrammet (EoD), Menyprogrammet med 30 behovsanpassade kurser för svensk livsmedelsindustri samt mastersprogrammet FOOD-innovation and market. Vi vill inledningsvis påpeka att ingen från utredningsgrupperna i de nu presenterade utredningarna har besökt SLU i Skara eller efterfrågat material från orten. Detta trots att erbjudande getts till utbildningsutredningen om valfri dag när som helst, helg som vardag. Som exempel kan nämnas att utredarna vid presentationen av sin utredning inte kände till att det finns ett tredje utbildningsprogram i Skara, TUVE. Man kände uppenbarligen inte heller till att ett av Sveriges största djursjukhus, Skara djursjukhus, med vilket SLU har ett samarbetsavtal, är lokaliserat till SLU Campus i Skara. Utredarna verkar också vara omedvetna om den kritik av veterinärutbildningen som riktats mot SLU pga bristen på produktionsnära miljö (se sid 21). Inte heller har hänsyn tagits till den utredning som gjordes så sent som 2010 för att belysa en utökning och framtida placering av Djursjukskötarprogrammet. Vi anser därför att utredarna inte haft tillräckligt underlag för arbetet och därmed heller inte för sina konklusioner rörande flytt av utbildningar från Skara. Därför är det ytterst viktigt att fakta i vårt remissyttrande beaktas i sin helhet vid det vägval som så radikalt kan komma att förändra SLU:s huvudort Skara. Det har blivit tydligt för oss som arbetar på SLU i Skara att det finns en stor okunskap om den samlade verksamheten som bedrivs här. Därför finns nu också en aktuell skrift, vilket underlättar att förstå betydelsen av dagens verksamhet för SLU. Denna finns i särskild bilaga, Bilaga 1. 1

2 SAMMANFATTNING 1. VI STÖDJER UTREDNINGEN Vi stödjer utredningens förslag på ny organisation där ansvar och ekonomi följs åt, vi stödjer också mer fokus på learning outcomes vilket överensstämmer väl med dagens utbildningar som är utvecklade i Skaramiljön. Vi tycker vidare att det är viktigt att bygga på SLU:s styrkor, vårda och utveckla de unika utbildningsprogrammen. I Skara finns väl fungerande, starkt eftertraktade utbildningar i en miljö med riklig tillgång till studiematerial och studieobjekt förankrade i näringen. 2. VI STÖDJER INTE UTREDNINGEN Vi delar inte utredningens uppfattning att kandidatutbildningarna i Skara bör flytta till Uppsala då det finns allvarliga brister i grundläggande fakta och därmed argument och konklusioner. Utbildningarna i Skara är mycket kostnadseffektiva och lokalerna är billiga, redan idag är hyran i undervisningshuset i Skara ca hälften mot i Uppsala. Lokalkostnaden för kontorslokaler vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa är idag 5,4 % av omsättningen. På Campus finns effektiv användning av lokaler samt närhet till studieobjekt som kraftigt skulle fördyra utbildningarna vid en flytt till Uppsala. Det är effektivare att utveckla nya moderna webbaserade lösningar för den samläsning som kan vara önskvärd än att flytta studenter från den miljö som är helt nödvändig för en bra utbildningskvalitet. En flytt innebär dessutom dubblerade resurser under minst två år. Västra Götaland är det i särklass starkaste djurlänet. Utbildningskvalitet i form av närhet till produktionsdjur, djurägare, studieobjekt med mångfald finns inte på någon annan plats i landet. Denna närhet är av mycket stor betydelse för studenternas trovärdighet efter examen. På SLU Campus i Skara finns ett av Sveriges största djursjukhus och specialanpassade lokaler förberedda för en utökning av antalet djursjukskötarstudenter. SLU i Skara skulle kunna stödja ännu fler djurinriktade SLU-utbildningar om man väljer att förlägga delar av utbildningarna i Skara, till exempel veterinär och husdjursagronom. Samläsning av enstaka webbaserade kurser kan stärka SLU-andan och ge stimulerande möten mellan studentgrupper. Djurhållningen avseende lantbrukets djur minskar i de flesta län. Västra Götaland och Skåne län är de starkaste jordbrukslänen där studenterna fortfarande kan möta djurhållare och djurägare under verkliga förhållanden. Detta görs på närbelägna produktionsanläggningar i Västra Götaland. Det finns ett stort pedagogiskt engagemang med starka pedagogiska nätverk hos undervisande personal i Skara. Utbildningarna i Skara använder sedan länge PBL-metodik med gott resultat. SLU i Skara är också ledande avseende webbaserad kompetensutveckling för yrkesverksamma. Dessa kompetenser kan tas tillvara i nytt sammanhang för att utveckla kostnadseffektiv samläsning med modern webbaserad teknik mellan Uppsala och Skara. Något som skulle gynna SLU-andan och undvika kompetensflykt av duktiga lärare/forskare. Djuromvårdnad är ett eget och nytt forskningsfält skilt från veterinärmedicin där vi kan lära av erfarenheter från humanvården. Det är svårt såväl nationellt som internationellt att hitta goda exempel på samläsning av omvårdnad och medicin. Djuromvårdnadsämnet behöver utvecklas till ett starkt eget tydligt forskningsfält för att kunna utgöra det stöd som krävs för en universitetsutbildning. Arbetet sker målmedvetet i Skara och Sparbankstiftelsen har i innevarande treårsperiod finansierat 3 Mkr för forskning i djuromvårdnad i samarbete med Djursjukhuset i Skara. Forskningen som EoD-programmet vilar på är internationellt erkänd och utgår från SLU i Skara. Forskningsfältet i djuromvårdnad är helt nytt och under uppbyggnad i Skara. Hittills finns detta inte på någon 2

3 annan plats i landet. Forskningen sker i nära samverkan med ett av Sveriges största djursjukhus vilket ligger på SLU Campus i Skara. Samarbetet med näringslivet sker efter den välkända Skaramodellen som innebär en regional basfinansiering till forskning som sedan växlas upp och ger en externfinansieringsgrad på 60-70% för huvudorten Skara. I Skara finns bostäder till alla studenter och det finns stallplatser nära Campus. Studenterna trivs i Skara! För utbildningskvalitet och kostnadseffektivitet bör fler utbildningar få tillgång till det rika djurmaterial som finns i Västra Götalandsregionen och den miljö som finns på Skara Campus. Utbildningarna är också en viktig del av en helhet för livskraftig verksamhet även inom andra områden och för SLU:s sektorsroll och samverkan med lantbruksnäringen. Skara har en väl fungerande verksamhet i billiga lokaler med attraktiva utbildningar och stor externfinansiering, ett väl utvecklat Triple Helix och stort förtroendekapital. Studenter och personal trivs och innovationssystemet är mycket lyckosamt. A. ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER DÄR VI STÖDJER UTREDNINGEN Vi delar utredningens uppfattning att det krävs ett helhetsgrepp och att en helt ny organisation skulle stärka både SLU och framtidens utbildningar. Vi anser att utredningen har pekat på en rad viktiga punkter och givetvis ska ansvar och ekonomi följas åt. I dessa delar stödjer vi utredarnas förslag. Utredningen lyfter också fram vikten av att SLU utnyttjar möjligheterna till distansundervisning. Precis som utredningen påpekar så kan detta leda till att SLU-andan sprids bättre och att SLU blir mer enat som universitet. The Committee proposes SLU to develop and design its educational programmes with a focus on the students learning outcomes and competences. Vi ställer oss också bakom synsättet att det är med utgångspunkt från en framtida arbetsmarknad som utbildningen ska byggas upp. Detta är helt naturligt och gäller för båda de kandidatutbildningar som är utvecklade i Skaramiljön. Det gäller också för den tidigare utvecklade och av arbetsmarknaden starkt efterfrågade Livsmedelsingenjörsutbildningen. De studerande ges färdighetsträning i kontakten med djurbesättningar vilken kan bestå av 3 a) Klinisk färdighetsträning (viktigt för veterinärstuderande och djursjukskötarstuderande) b) Besättningsutredningar (viktigt för veterinärstuderande och Etologi och djurskyddsstuderande) c) Träning i kontakten med djurägare och djurhållare (viktigt för veterinärstudenter, djursjukskötarstudenter samt Etologi och djurskyddsstudenter). SLU Campus i Skara erbjuder här unika möjligheter för att kunna leva upp till de learning outcomes and competences som har en så avgörande betydelse för dessa studerandegrupper. Då allt färre besättningar finns att tillgå i Uppsalaområdet bör detta också långsiktigt vara av vikt för SLU så att inte dessa utbildningars innehåll urholkas och studenternas kompetenser begränsas till teoretiska frågeställningar. Det går inte att blunda för den kompetens som framtidens arbetsmarknad kommer att kräva. Det skulle vara förödande för studenterna och för SLU om man fokuserar mindre på lantbrukets djur.

4 The Committee proposes that SLU keeps and enhances its profile as the leading university with close ties to the management of natural resources and land use, rather than diluting its programmes further into other adjacent fields or into more basic studies. Vi anser att utredningen pekat på en viktig punkt för att stärka och tydliggöra SLU:s profil. SLU bör vårda och utveckla de för SLU unika utbildningsprogrammen och sina styrkor. Vi stödjer utredningens förslag på ny organisation där ansvar och ekonomi följs åt, vi stödjer också mer fokus på learning outcomes vilket överensstämmer väl med dagens utbildningar som är utvecklade i Skaramiljön. Vi tycker vidare att det är viktigt att bygga på SLU:s styrkor, vårda och utveckla de unika utbildningsprogrammen. I Skara finns väl fungerande, starkt eftertraktade utbildningar som finns i en miljö med riklig tillgång till studiematerial och studieobjekt och vilka är väl förankrade i näringen. B. GEOGRAFISK PLACERING AV KANDIDATUTBILDNINGARNA I SKARA The two programmes at Skara are Ethology & Animal Welfare and Veterinary Nursing. They are both wellfunctioning where they are, and have a great wish to continue being there. Utredningen konstaterar mycket riktigt att de båda utbildningarna i Skara fungerar bra där de är och att de också har en stark önskan om att finnas kvar här. Så här långt delar vi givetvis utredningens uppfattning. Däremot delar vi inte övriga uppfattningar som ligger till grund för utredningens ställningstagande om flytt av utbildningarna till Uppsala. Det är mycket förvånande att utredningen inte har tagit del av Utredning angående ökat antal utbildningsplatser på Djursjukskötare- kandidatprogram, SLU Dnr SLU ua /10. Denna nyligen genomförda grundliga utredning föreslog att antalet studerandeplatser skulle öka från 40 till 80 platser, att Djursjukskötarprogrammet även fortsättningsvis skulle ges som ett sammanhållet program med lokaliseringsort Skara samt att ett fördjupat samarbete, främst under det tredje året, skulle etableras och utvecklas mellan Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, HMH och Institutionen för kliniska vetenskaper KV vid SLU. Denna, mycket mer ingående utredning, visade alltså på att Skara var den mest lämpade platsen för den framtida utökade utbildningen. En förberedelse för detta påbörjades på SLU Campus Skara. Utbildningsutredningen argumenterar (sid 18) för att bevara utbildningen i Skinnskatteberg intakt. Utredningens argument är i lika hög grad relevanta för SLU Campus Skara. Man skulle alltså kunna uttrycka detta på följande sätt; Campus Skara is a very unique institute and closely connected to the surrounding society and the.. farming..industry. Its education is very important for the farming..industry and attractive to students. Also the employment situation of the graduates is very good. The education is functioning well and is cost-effective. It s no doubt the programme.. are..needed and that.. Skara..is the best place for that education. Man påpekar dock att Skinnskatteberg behöver bli mer forskningsorienterat en styrka som SLU Campus Skara redan har. I Skara bedrivs forskning inom husdjurshygien, produktionssjukdomar, etologi, djuromvårdnad, till större delen forskning i internationell framkant. 4

5 Det framgår av både skriftligt material och av muntlig presentationen att utredarna inte har fått hela bilden när det gäller dagens utbildningar i Skara. Man framhåller ekonomiska, pedagogiska och vetenskapliga argument utan någon redovisning av fakta. Vi vill därför i de följande avsnitten vara mycket tydliga med att visa på den kunskap vi innehar och varför vi anser att de utbildningar som finns i Skara passar bäst just här. Detta måste ovillkorligen vägas mot de fördelar som utredningen lyft och som handlar om att fylla lokaler och att kunna samläsa med andra utbildningar i Uppsala. Att fylla lokaler kan dock inte vara något avgörande argument. Vi anser att det vore orättvist för framtida studenter och felaktigt hanterat av SLU om inte beslut tas utifrån fakta och ett brett beslutsunderlag. Först då kan man avgöra studenternas och SLU:s bästa. Observera att våra synpunkter och argument inte ska avfärdas som brist på förändringsbenägenhet. Det handlar istället om att ha alla fakta på bordet inför beslut. Utredningen om djursjukskötarutbildningens omfattning och placering, som var en mycket mer ingående utredning visade alltså på att Skara var den mest lämpade platsen för den framtida utökade utbildningen. En förberedelse för detta startade på SLU Campus Skara. Vi delar inte utredningens uppfattning att kandidatutbildningarna i Skara bör flytta till Uppsala då det finns allvarliga brister i grundläggande fakta och därmed argument och konklusioner. C. EKONOMI KOSTNADER FÖR DAGENS UTBILDNINGAR I SKARA Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, HMH, har 30 % av VH fakultetens hst uppdrag och är därmed den institution som på VH fakulteten har flest antal studenter. I år finns 443 studenter som gått någon kurs på HMH och 257,4 helårsprestationer. HMH får 20 % av fakultetens utdelade grundutbildningsanslag. Utbildningarna i Skara är kostnadseffektiva. Anslagen är totalt 21 Mkr för samtliga utbildningar I Skara, DSS, EoD, TUVE. Antalet studenter i varje årskurs är 40 för DSS och EoD medan TUVE har varierat mellan personer. På SLU i Skara finns DSS, EoD, TUVE samt en rad uppdragsutbildningar. Studenterna på Veterinärprogrammet tillbringar en vecka i Skara för att få besöka djurproduktion och slakterier. Sedan 1996 ligger också Biologiska yrkeshögskolan, BYS, på SLU Campus i Skara. Det är en yrkeshögskola som utvecklats i nära samverkan med SLU. Det blev landets första KY- utbildning och här utbildas fortfarande inom områdena lantbruk, energi och häst/hovslageri. BYS har idag Västra Götalandsregionens naturbruksförvaltning som huvudman och samlokaliseras för mer kostnadseffektiv användning av lokaler samt möjlighet till annan studentsamverkan. Som en jämförelse är kostnaden för utbildningen av veterinärer enbart vid ambulatoriska kliniken plus Universitetsdjursjukhuset, UDS, högre än den totala kostnaden för både DSS och EoD-programmen tillsammans. Genom en förläggning av de ambulatoriska delarna av veterinärutbildningen till Skara skulle utbildningen kunna bli betydligt billigare, bland annat genom de förkortade ressträckorna. Eftersom utbildningslokalerna i Skara delas med BYS kan kostnaderna slås ut över fler än SLU:s egna studenter vilket medfört välfyllda och billiga undervisningslokaler på SLU Campus i Skara. Kostnaden för lokaler i undervisningshuset i Skara inkluderande lokalvård är kr/m 2. Motsvarande är för kliniskt träningscenter,ktc med moderna och specialanpassade lokaler för djursjukskötarna och TUVE kr/m 2. För 5

6 HMH är den procentuella hyreskostnaden 5,4 % av omsättningen, dvs. betydligt lägre än de 15 % som diskuteras av fakulteten. Detta bör jämföras med den beräknade hyran i det nya VHC. Det finns som framgår både ekonomiska och lokalmässiga skäl till att behålla programmen i Skara. En utveckling av Djursjukskötarprogrammet är redan förberett för vad gäller lokaler och hyrorna i Skara är betydligt lägre än i Uppsala. KOSTNADSJÄMFÖRELSER Kostnader för intrång av dagens djurutbildningar på UDS i Uppsala har enligt uppgift från ekonomiansvarig belastat SLU årligen med mellan 20 och 25 Mkr (från statsanlag). En hisnande summa i jämförelse med de kr som betalats till Djursjukhuset i Skara t.o.m och som reglerats genom avtal med Djursjukhuset. Efter den investering som gjordes i SLU:s eget hus Brogården har denna summa sjunkit och istället delvis övergått till hyra av vad som blivit ett modernt och väl anpassat kliniskt träningscenter, KTC. Detta med syfte att öka utbildningskvalitén samt för att kunna utöka antalet studenter. Totalt sett betalar utbildningen idag kr per år för den träning och auskultation studenterna gör på djursjukhuset. Detta innefattar studiebesök i grupp, övning radiologi, demonstrationer och anestesi. Den totala hyran för KTC är per år vilket slås ut på DSS och TUVE studenter. En flytt till Uppsala skulle således högst avsevärt fördyra utbildningen i denna del. Lokalkostnaderna i undervisningshuset på Ultuna ligger på som lägst på 3700 kr/m 2. inklusive lokalvård. Motsvarande summa för undervisningshuset i Skara ligger under 2000 kr/ m 2. En flytt till Uppsala skulle således i betydande utsträckning fördyra utbildningen också i denna del. Lärare och forskare i Skara är placerade i Forskningshuset som invigdes för exakt tio år sedan och anpassades helt utifrån vår verksamhet med kostnadseffektiv disponering. Husets lokalhyra är 1080 kr/ m 2 att jämföra med aviserade kommande hyror i Uppsala. En flytt av utbildningen skulle således öka också kontorslokalkostnaderna. Avstånden till djur, företag och organisationer, djurparker m.fl. studieobjekt är kortare med utgångspunkten Skara än om utbildningarna skulle ligga i Uppsala. Någon exakt beräkning är inte gjord men ett överslag för EoD skulle kunna innebära följande; Antag att det lågt räknat görs minst 15 studiebesök per årskurs. Avståndet är i genomsnitt 8-12 mil ToR till besöksobjekten, att jämföra med mil ToR om man utgår från Uppsala. Det ger minst 900 mil per årskurs där samtliga studenter ska transporteras, transporterna ska bekostas och som därtill belastar miljön. Observera att det är mycket lågt räknat. Den tveklöst effektivaste modellen torde vara att inte flytta studenterna från det område dit de ändå måste resa för att kunna uppfylla utbildningarnas kvalitetskrav. Ett klart bättre alternativ anser vi vara att utveckla modern webbaserad metodik och att utveckla nya former för samläsning mellan Uppsala och Skara. Vi efterlyser därför en utredning som tar hänsyn till alla dessa aspekter. Det kan för övrigt nämnas att redan idag använder personalen i Skara videokonferens och liknande system flitigt, i såväl forskning som undervisning. Exakt vad kostnaderna för att flytta samtliga utbildningar från Skara till Uppsala kan bli är mycket svåra att uppskatta men vi kan konstatera att man här står inför betydande kostnadsökningar och att det dessutom kommer krävas dubblerade resurser under minst två år på båda orterna samtidigt som man bygger upp en helt ny verksamhet i Uppsala. Beräkningsunderlag för detta saknas helt i utredningen. 6

7 Utbildningarna i Skara är mycket kostnadseffektiva och lokalerna är billiga, redan idag är hyran i undervisningshuset i Skara ca hälften mot i Uppsala. Lokalkostnaden för kontorslokaler vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa är idag 5,4 % av omsättningen. På Campus finns effektiv användning av lokaler samt närhet till studieobjekt som kraftigt skulle fördyra utbildningarna vid en flytt till Uppsala. Det är effektivare att utveckla nya moderna webbaserade lösningar för den samläsning som kan vara önskvärd än att flytta studenter från den miljö som är helt nödvändig för en bra utbildningskvalitet. En flytt innebär dessutom dubblerade resurser under minst två år. D. UTBILDNINGSKVALITET NÄRINGSLIVSSAMVERKAN Västra Götaland är det i särklass starkaste djurlänet med avseende på produktionsdjur. Här finns initiativrika lantbrukare som utvecklar sina företag och utgör goda exempel. Denna framtidstro visar sig i att antalet förprövningar är högst i landet i Västra Götaland (Jordbruksverkets statistik). För utrymmen till nötkreatur och hästar var antalet förprövningar i Västra Götaland 286 ärenden mot 54 i Uppsala län för Antalet förprövningar för grisproduktion var 6 anläggningar och i Uppsala fanns ingen för På motsvarande sätt fanns siffrorna 4 mot 1 när det gäller anläggningar för fjäderfä. Mot denna bakgrund är det förståeligt att omvärlden med Länsstyrelsen i spetsen reagerat så kraftfullt på förslagen att flytta SLU:s djurutbildningar från Skara. Det är snarare så att fler utbildningar borde förläggas hit för att uppnå utredningens intentioner. Placeringen i Skara är också avgörande för Etologi och djurskyddsprogrammets kvalitet liksom för studenternas trovärdighet efter examen genom att de kunnat komma ut i lantbrukets besättningar under utbildningen. Detta är möjligt genom den närhet och mångfald av besättningar som finns av produktionsdjur i västra Sverige och dessutom genom det över många år upparbetade förtroendekapitalet. Utbildningen initierades i samverkan med Nordens Ark som saknade en bredare djurutbildning på akademisk nivå. Se bilaga 2. SLU i Skara skulle kunna stödja ännu fler djurinriktade SLU-utbildningar om man väljer att förlägga delar av utbildningar i Skara, till exempel veterinär och husdjursagronom. Det skulle innebära kostnadseffektiva kurser och ge god utbildningskvalitet. Tidigare tillbringade veterinärstuderande c:a tre månader av sin utbildningstid I Skara, en undervisning som genomgående fick mycket god kurskritik från de studerande. Etologi och djurskyddsprogrammet är ett ungt program som snabbt blev ett av SLU:s mest eftersökta. Utbildningen i sin nuvarande form är helt beroende av närhet till djur. Lantbruksnäringen är också mycket angelägen om att denna kompetens finns hos de yrkesverksamma eftersom djurskydd får allt större uppmärksamhet i samhället, bilaga 3. Det finns många exempel på samverkan med näringslivet för de tre årskurserna av Etologi och djurskyddsprogrammet. Förutom gästföreläsare finns det gott om närliggande besöksobjekt med stor variation. Under årskurs 1 besöker man flera skilda djurparker, matfiskodlingsföretag, hästföretag, hunddagis och flera besättningar av lantbrukets djur inkl naturbruksgymnasium. Under årskurs 2 besöker man lantbruksföretag med mjölkkor, gris, slaktkyckling, värphöns, får och alpacka. Dessutom besöker man avelsföretaget Viking Genetics, foderföretaget Lantmännen Doggy, hjorthägn, minkfarm, strutsföretag samt flera ridanläggningar. 7

8 Under årskurs 3 besöker man flera slakterier, hästföretag, nötköttsuppfödare, grisföretag, fårföretag, skogs- och naturbetesmarker, naturbruksgymnasier, Polishundtjänsten i Karlsborg samt ranchdrift i Skåne. Djursjukskötarprogrammet är landets enda, med en växande arbetsmarknad. Tilläggsutbildningen för utländska veterinärer finns likaså enbart på SLU i Skara och är en uppskattad utbildning för både studenter och för arbetsmarknaden. Den 1 januari 2004 såldes SLU:s djursjukhus i Skara, syftet var att SLU skulle kunna fokusera på kärnverksamhet och låta andra driva den kommersiella verksamhet som är så svår att genomföra på ett universitet. Försäljningen innebar i första hand en mer kostnadseffektiv praktikdel i djursjukskötarutbildningen och ett samarbetsavtal skrevs med djursjukhuset. Idag genomförs mycket av den praktiska undervisningen på det för verksamheten ombyggda Kliniska träningscentret, KTC vilket har förbättrat kvalitén av utbildningen och inneburit att studenterna gör praktiska prov redan innan de går ut på den verksamhetsförlagda praktiken. Studenterna har därmed blivit mycket tryggare i sin roll inför praktik och framtida yrke. Campusmiljön i Skara är väl anpassad för dagens utbildningar. Det nyligen ombyggda försöksstallet Brogården erbjuder mycket goda möjlighet till kvalitet i utbildningsmomenten. Dessutom är det redan planerat för en fördubbling av antalet studenter på Djursjukskötarprogrammet inom befintligt hus. Studenterna uppskattar KTC och i programutvärderingar lovordar man dessa praktiska övningsmöjligheter. De positiva studentenkäterna förklaras av både detta utbyggda kliniska träningscentret, KTC, och det nära samarbete som finns med Skara Djursjukhus inom forskning, utbildning och som praktikplats. En viktig fråga som inte diskuteras i utbildningsutredningen är om djurmaterialet vid UDS räcker för både veterinärprogrammet, nuvarande DSS och den av branschen efterfrågade utökningen av DSS. Det är också viktigt att i detta sammanhang räkna med TUVE-studenterna. Både DSS och EoD är utvecklade i nära samarbete med näringsliv och myndigheter. Programmen har därför också starkt engagerade näringslivsrepresentanter i sina respektive programnämnder vilket ökar näringarnas insyn i utbildningsprogrammen men också studenternas anställningsbarhet efter examen. Båda kandidatprogrammen är väl etablerade och de enda i sitt slag med många sökanden. Ett förslag som innebär samläsning med helt andra utbildningar i Uppsala kan riskera att sudda ut profilerna och äventyra två vinnande koncept. Däremot kan samläsning i enstaka webbaserade kurser sannolikt stärka SLU-andan och ge stimulerande möten mellan studentgrupper. Västra Götaland är det i särklass starkaste djurlänet. Utbildningskvalitet i form av närhet till produktionsdjur, djurägare, studieobjekt med mångfald finns inte på någon annan plats i landet. Denna närhet är av mycket stor betydelse för studenternas trovärdighet efter examen. På SLU Campus i Skara finns ett av Sveriges största djursjukhus och specialanpassade lokaler förberedda för en utökning av antalet djursjukskötarstudenter. SLU i Skara skulle kunna stödja ännu fler djurinriktade SLU-utbildningar om man väljer att förlägga delar av utbildningarna i Skara, till exempel veterinär och husdjursagronom. Samläsning av enstaka webbaserade kurser kan stärka SLU-andan och ge stimulerande möten mellan studentgrupper. EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING FÖR UTBILDNINGARNA NÄRHET TILL DJUR Västra Götaland har flest nötkreatur i förhållande till alla län i landet. Det gäller både mjölkkor och växande nötkreatur. Vad gäller dikor, hästar och grisar är dessa fler i Skåne med Västra Götaland på andra plats. När det gäller får dominerar återigen Västra Götaland. Det finns även gott om fjäderfä i regionen som kommer på 8

9 tredje plats efter Skåne och Östergötland. Värt att notera är att det inte finns några slaktkycklingbesättningar norr om Mälaren. Västra Götaland är unikt vad gäller mångfald, blandningen av extensiv och intensiv drift, olika djurslag och ett etablerat samarbete förutom att det finns en stark koncentration av lantbrukets djur med en mycket diversifierad djurhållning just i Skaraborg. Hästsektorn är mycket stark i Skaraborg som ofta kallas för Sveriges Kentucky. Det finns en varierande och mycket god utbildningsmiljö i närområdet. Ett exempel på detta är Axevalla travbana, belägen strax utanför Skara som har en modern anläggning med utbildningsstall och kurslokaler. Anläggningen invigdes 2010 och är ett resultat av ett målmedvetet arbete inom nätverket/centrumbildningen Hästcentrum, med sin bas på SLU i Skara. Axevalla Utbildningscentrum har genom närheten till SLU, naturbruksgymnasium, djursjukhus samt en samlad hästnäring blivit utsedd av ST, Svensk Travsport, i konkurrens med alla landets travbanor, att få bli en "pilotbana" gällande utbildning och ungdomsverksamhet inom trav. Anläggningen med hästar, byggnader, travbana, träningsbanor etc. står till förfogande och används i undervisningen av båda djurprogrammen samt av forskare vid SLU i Skara. En faktor som ofta bortses ifrån är de studerandes möjlighet att möta djurhållare och djurägare under verkliga förhållanden. Med den rika tillgång på besättningar och andra djuranläggningar som finns runt Skara så ges också möjlighet för de studerande att träna att möta djurhållarna. Detta är inte minst viktigt för EoDstudenterna, där ett stort antal senare blir djurskyddsinspektörer. Men SLU Campus Skara kan också ge veterinärstudenter färdighetsträning i att möta och kommunicera med djurhållare, inte bara ägare av sällskapsdjur och sportdjur. 9

10 Figur 1 och 2. Kartorna finns på sidan 5 i SVA:s övervakningsrapport från 2010; Surveillance of zoonotic and other animal disease agents in Sweden Djurhållningen avseende lantbrukets djur minskar i de flesta län, detta inte minst i Uppsalaområdet. För att långsiktigt kunna upprätthålla kvalitet i de utbildningar som omfattas av lantbrukets djur måste SLU därför planera med Västra Götaland och med Skåne län som är de starkaste jordbrukslänen. Det är ingen slump att SLU finns i just dessa regioner. Fig.3 Västra Götaland är ett stort lantbrukslän i jämförelse med Uppsala län. Djurhållningen avseende lantbrukets djur minskar i de flesta län. Västra Götaland och Skåne län är de starkaste jordbrukslänen där studenterna fortfarande kan möta djurhållare och djurägare under verkliga förhållanden. Detta görs på närbelägna produktionsanläggningar i Västra Götaland. PEDAGOGISKT ENGAGEMANG Det saknas i utredningen underlag som visar att utbildningarna skulle vinna på att flytta till Uppsala ur pedagogiskt perspektiv. Men vad vi vet är att vi i Skara har undervisande lärare som har stort pedagogiskt intresse vilket också gjort de utbildningar som erbjuds, såväl grundutbildningar som uppdragsutbildningar, till mycket uppskattade utbildningar med goda utvärderingsresultat. Ett stort antal utbildningar och kurser baserad på nya pedagogiska metoder har initierats och utvecklats i Skara. SLU:s första utbildningsprogram helt baserad på PBL var Livsmedelsingenjörsutbildningen i Skara och SLU:s första djurutbildningsprogram baserad på PBL var EoD-programmet. Mat och teknologiprogrammet var SLU:s enda utbildningsprogram med verksamhetsförlagd utbildning baserad på avtal mellan universitet, industri och student. FOOD- Innovation and Market, som också utvecklades i Skara, var SLU:s första utbildningsprogram helt 10

11 baserad på distansutbildningsteknik. Food in Europe var en distanskurs, utvecklat i Skara, som man sedan 1995 kunde ta del av helt fri av tid och rum. Animal ethics dilemma är ett rollspel på nätet som har mer än registrerade användare osv. Det finns också regelbundet utbyte med andra högskolor och universitet där Högskolan i Skövde, Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet och Linnéuniversitetet är några. På samma sätt finns på den internationella arenan starka samarbeten genom lärarutbyte och studentutbyte med bl.a. Wageningen University och Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology. Detta är exempel på det internationella engagemang som finns hos de lärare som idag ansvarar för utbildning. Ett annat exempel är kursen i bevarandebiologi som genomförs som en mycket populär studieresa på fyra veckor till Kenya, tidigare till Brasilien och Tanzania. I samband med kursresan genomför ett stort antal av studenterna sitt kandidat- eller mastersarbete. Etologi och djurskyddsprogrammet examinerar flest biologer av alla SLU:s biologiprogram och institutionen för husdjurens miljö och hälsa har fått ansvar för SLU:s självvärdering av biologiexamen på kandidatnivå då ämnet Biologi utvärderas av Högskoleverket. Undervisande personal i Skara är generellt mycket intresserade av pedagogik och betraktas av studenterna som duktiga pedagoger. Detta visar sig också i lärarnas intresse för fortbildning i pedagogik men också i utvärderingar och i studentkontakter. Många av lärarna är även engagerade i pedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Både DSS och EoD arbetar med problembaserat lärande, vilket skiljer dessa utbildningar från övriga utbildningar på VH-fakulteten. Forskning visar att PBL som pedagogisk metod ger ett ökat lärande hos studenten med många goda exempel både inom Sverige och internationellt. Undervisningsmoment som innehåller moment av eget ansvar där studenterna ges frihet att reflektera och diskutera över egenformulerade frågor och problem som är viktiga inom sin egen utbildning ger studenter ökad motivation för sina studier. SLU i Skara har också visat på att kostnadseffektiviteten ökar med denna pedagogik. Det beskrivna engagemanget är stort och det är inte förvånande att utredningen också pekar på betydelsen av att detta ska tillvaratas vid flytt till Uppsala. Bakom programmens engagerade lärare finns samtidigt individer som idag i de flesta fall är fast rotade i Skaraborg med sina familjer. Det går därför inte att utgå från att de som idag arbetar i programmen kommer att flytta med. Vi kan redan idag se en stor oro med många förfrågningar om referenser gällande enskilda lärare. Ett besked om flytt tror vi därför kommer leda till kompetensflykt från SLU i Skara, vilket är en förlust för hela SLU. Vi vill uppmärksamma den utveckling av webbaserade utbildningsverktyg som skett just i Skara, främst genom Menyprogrammet. Utvecklingen har också inneburit att SLU i Skara anses som ledande när det gäller metodutveckling för kompetensutveckling till yrkesverksamma. Denna kunskap är lätt att applicera i nya sammanhang och för att kunna dra nytta av den goda kvaliteten i Skara samtidigt som man gör samordningsvinster går det mycket väl att samläsa via webben. SLU borde dra mer nytta av den tekniska och pedagogiska utveckling som sker, något som stöds av utredningen. Det är därför motsägelsefullt att föreslå en flytt av utbildningarna från Skara. En samläsning mellan SLU Skara och Uppsala skulle vara både kostnadseffektivt och leva upp till framtidens förväntningar av modern utbildning. Att enligt utredningens förslag föreslå flytt för att uppnå fysisk samläsning i Uppsala känns i allra högsta grad förlegat och drivkraften torde ligga i att utnyttja dyra lokaler och inte strävan efter god utbildningskvalitet. Vi har noterat att inget underlag kring hur lokalerna på Ultuna ska utnyttjas finns redovisat. 11

12 Det finns ett stort pedagogiskt engagemang med starka pedagogiska nätverk hos undervisande personal i Skara. Utbildningarna i Skara använder sedan länge PBL-metodik med gott resultat. SLU i Skara är också ledande avseende webbaserad kompetensutveckling för yrkesverksamma. Dessa kompetenser kan tas tillvara i nytt sammanhang för att utveckla kostnadseffektiv samläsning med modern webbaserad teknik mellan Uppsala och Skara. Något som skulle gynna SLU-andan och undvika kompetensflykt av duktiga lärare/forskare. UTVECKLING AV FORSKNINGSÄMNET DJUROMVÅRDNAD Djursjukskötarprogrammet har genomgått en stor förändring från att ha varit en ettårig utbildning på dåvarande SLU:s Djursjukhus i Skara till dagens treåriga kandidatutbildning i djuromvårdnad som är legitimationsgrundande. Samma resa har gjorts inom humanvården för sjuksköterskorna sedan tidigare. Djuromvårdnadsämnet behöver utvecklas till ett starkt eget tydligt forskningsfält för att kunna utgöra det stöd som krävs för en universitetsutbildning. Arbetet sker målmedvetet i Skara trots de knappa ekonomiska resurser som stått till buds för denna utveckling. Därför har medel erhållits från Sparbankstiftelsen som i innevarande treårsperiod innebär 3 Mkr för forskning i djuromvårdnad i Skara. Det är viktigt att klargöra att det för närvarande inte finns någon undervisnings/forskningskompetens inom djuromvårdnad på någon annan plats i landet och att man måste särskilja ämnena djuromvårdnad och veterinärmedicin. Genom samarbetet med Djursjukhuset i Skara betalas ingen intrångsavgift för pågående forskningsprojekt. Forskningen sker i samverkan och patientavgifterna tillfaller Djursjukhuset. En fördel för djursjukhuset i Skara i jämförelse med UDS är att man inte har ett lika smalt sjukdomspanorama, det är inte lika många ovanliga fall som kräver särskild specialistkompetens här. Det är en fördel för djursjukskötarstudenter och underlättar både för undervisningen, forskningen och för att studenterna ska få se ett representativt sjukdomspanorama. För programmets utveckling krävs att det långsiktigt utvecklas en karriärväg med mastersutbildning som kan ge möjlighet till forskarstuderanden inom djuromvårdnad. I utbildningsutredningen föreslås samläsning med veterinärstuderande. Även om forskningsfälten tangerar varandra delar vi inte uppfattningen att det är odelat bra för utvecklingen av djuromvårdnadsämnet och för djursjukskötarprogrammet. Jämförelsevis har tidigare resultat och erfarenheter från humanvården med försök att låta sjuksköterskor läsa en förkortad läkarutbildning på Karolinska Institutet under 1980-talet förtydligat att läkare och sjuksköterskor är två helt olika yrken, med olika kompetensområden. Försöket med utbildningen lades ned efter dessa slutsatser i utvärdering. I Högskoleverkets samlade utvärderingar av sjuksköterskeutbildningar år 2007 kritiseras att sjuksköterskeutbildningar inte haft omvårdnadsämnet tydligt som huvudämne i utbildningen utan låtit innehåll och avgränsningar i förhållande till medicinsk vetenskap vara otydlig. Läkarprogrammet ges på sju orter i Sverige. Vid sex av dessa ges även sjuksköterskeprogrammet. I Högskoleverkets utvärdering av Uppsala universitets sjuksköterskeprogram år 2006 (s.447 ff) går att läsa slående paralleller till det lämnade förslaget och de farhågor vi har om hur ämnet djuromvårdnad och yrket djursjukskötare kan komma att hanteras och backa i utveckling vid en flytt av programmet till Uppsala. Ämnet omvårdnad finns vid flera medicinska institutioner varifrån en programkommitté beställer undervisning till programmet. ( ) Spridningen av omvårdnadsämnet och därmed lärarna på ett flertal olika medicinska institutioner kan säkert vara positiv för de personer som forskar inom områden med nära anknytning till medicin. Denna spridning har dock verkat menligt på utvecklingen av omvårdnad som eget akademiskt ämne och huvudämne i programmet. ( ) Vi bedömer att många av de lärare som har högre akademisk kompetens har en perifer förankring i omvårdnaden både som yrkesverksamhet och akademiskt 12

13 ämne. Tongivande lärare kommer från andra discipliner. ( ) De samordningsvinster som var ett av målen med att integrera omvårdnadsämnet i medicinska institutioner ser vi inget av. ( ) Huvudämnet omvårdnad är i stor utsträckning osynligt i utbildningen. ( ) De medicinska stödämnena håller hög kvalitet och får stort utrymme. ( ) Studenternas examensarbeten utgörs av empiriska miniprojekt eller delinsatser i olika forskares pågående projekt. En stor del av uppsatsämnena faller inte inom ramen för huvudämnet omvårdnad trots högskoleförordningens krav på att examensarbetet skall ingå i huvudämnet.( ) Vi rekommenderar Uppsala universitet att förstärka förutsättningarna för nära samverkan mellan omvårdnadsämnet, omvårdnadsforskningen och sjuksköterskeprogrammet, genomföra en grundlig bearbetning av omvårdnadsämnet, förlägga studenternas examensarbeten inom huvudämnet och göra de verksamhetsförlagda studierna högskolemässiga. Vid uppföljningen år 2008 hade Uppsala universitet åtgärdat bristerna och fick därför behålla examinationsrätten för sjuksköterskor. Det har dock inte varit kopplat till en ökad samverkan med läkarprogrammet utan till tydliggörande av samverkan inom sjuksköterskeprofessionen och omvårdnadsämnet/forskningen. Ser man till utbildningsplanerna för läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet framgår att samläsning eller samverkan inte heller i dag är satt i fokus på det vis som lyfts i utredningsrapporten. Ytterligare exempel på de risker vi ser med förslaget kan tas från då Högskoleverket återkallade Karolinska Institutets examensrätt för sjuksköterskor Detta efter att inte ha lyckats åtgärda de brister som Högskoleverket fann i sin utvärdering (s. 435 ff) av sjuksköterskeutbildningen Lärarnas beskrivning av ämnet omvårdnad var genomgående vag och osäker. ( ) Lärarna menar att de fördjupar sina kunskaper i ämnet genom att fokus i undervisningen ligger på forskningsanknytning inom varje tema. Frågan är då hur ämnet omvårdnad får en tydlig, genomgående struktur. Det finns inte heller några farhågor för möjligheterna att vidmakthålla omvårdnadsämnets ställning i den mer medicinska institutionsmiljön. De studenter vi mötte var överens om att det är svårt att få ett helhetsgrepp om omvårdnadsämnet. ( ) Vi kan inte se någon progression i ämnet omvårdnad. ( ) Ämnet omvårdnad behöver förbättrad struktur och tydlig progression. Det är angeläget att en sjuksköterska tar det övergripande ansvaret för ämnet omvårdnad i den påbörjade uppdelningen i teman ämnet är redan i dag otydligt och riskerar att splittras än mer om inte en medveten satsning görs. Samgåendet med institutionen för neurovetenskap och uppdelningen av programmet i teman innebär också uppenbara risker för att det redan otydliga ämnet ytterligare försvagas. Ingen vi mötte under platsbesöket talade med insikt om ämnet omvårdnad och vi saknar såväl fördjupningskrav som nivåstegring. I mars 2010 återfick Karolinska Institutet examensrätten efter att ha moderniserat utbildningsplanen och förtydligat huvudämnet omvårdnad med utgångspunkt i nationella och internationella beskrivningar, samt aktuellt forskning, vad gäller innehåll, bärande begrepp och struktur. Man hade även stärkt den akademiska kompetensen bland handledarna under sjuksköterskornas VFU. Inget i detta visar dock på att det varit samverkan med läkarprogrammet som varit väsentligt och lyckosamt för att kunna åtgärda bristerna. Inte heller nuvarande utbildningsplaner visar på någon särskild samverkan mellan utbildningarna. Att utredaren därför nämner och lyfter fram humanvården som ett strålande exempel på hur bra det vore att flytta djursjukskötarprogrammet och få det att samverka med just veterinärprogrammet i Uppsala blir därför något märkligt när man granskar fakta. En flytt av djursjukskötarprogrammet och den nya forskningen i kärnämnet djuromvårdnad riskerar enligt vår mening att bli just så marginaliserat och otydligt bredvid det väl etablerade kärnämnet veterinärmedicin som i ovanstående exempel från humanvården. Samverkan av det slag utredarna framhåller görs f ö redan i dag mellan programmen, t.ex. etikdagar och att studenterna träffas under praktiken. Att utveckla sådana samverkansmöjligheter görs även med andra yrkesgrupper inom djurhälsopersonalen, som de godkända legitimerade sjukgymnasterna men också en direkt dialog direkt med näringen som tillhandahåller praktikplatserna. 13

14 I ett fåtal EU-länder sker samläsning av en kurs, en termin eller som längst ett medicinskt basår. Samläsningen för läkare görs med medicinyrken då vanligen med tandläkare eller sjukhusfysiker medan samläsning mellan läkare och omvårdnadsyrket sjuksköterskor främst sker som fristående kurser, t.ex. filosofi. Samverkan mellan veterinär- och djursjukskötarutbildningar är enligt vår omvärldsanalys ovanligt i andra former än genom kortare aktiviteter som workshops. Detta kan förklaras av skillnaderna i utbildningskrav men också regleringen av yrkena. För djursjukskötarutbildningarnas nivå och kvalitet finns ingen gemensam EUlagstiftning. Det är upp till den enskilda medlemsstaten att besluta om yrket ska vara reglerat. De flesta medlemsstaterna inom EU saknar behörighetsreglering av djursjukskötarutbildning för att få utöva djursjukskötaryrket. Utbildningsnivån i de länder som behörighetsreglerar yrket är i samtliga fall, utom tre, som högst på en tvåårig yrkeshögskolenivå. På samtliga utbildningar utom i Sverige och Norge utgör praktiken större delen av utbildningen. I Storbritannien utbildas djursjukskötare på plats i yrkesverksamhet med parallella studier som kan fortsätta upp till universitetsnivå. Att ha läst djuromvårdnad som akademiskt ämne leder dock inte till utökade befogenheter i yrkesutövningen. De akademiska studierna ökar möjligheten till en arbetsledande funktion och det är inte ovanligt med kompletterande kurser i practice och business management. Det visar sig också att man drar nytta av samverkan i det gemensamma i kärnämnena djuromvårdnad och omvårdad inom humanvården, framför samverkan mellan djuromvårdnad och veterinärmedicin. I Norge ligger djursjukskötarprogrammet under veterinärhögskolan, programmet är tvåårigt. Av målen framgår att djursjukskötarstudenterna ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter i veterinärmedicin i syfte att bistå veterinären och att kunna ge vård till djur på ett professionellt sätt. Detta är svårt att överföra till svenska förhållanden då man i Norge saknar kärnämnet djuromvårdnad som är centralt för djursjukskötarutbildningen och legitimation för djursjukskötare i Sverige. Man tar fasta på veterinärmedicin i syfte att bistå veterinären. Det finns dock likheter, bland annat ges praktiska prov och verksamhetsförlagd utbildning på praktikplatser runt om i landet, vilket är helt kopplat till djursjukskötarens praktiska kompetensområde. Vi vet att de flesta högskoleutbildningarna finns i USA, på minst sex platser. I övrigt finns högskoleutbildningar i Irland, Portugal, Nya Zeeland och Australien. I Västra Götaland finns sjuksköterskeutbildning inom humanvård på flera platser, den närmaste på Högskolan i Skövde. Redan idag samarbetar SLU i Skara och Högskolan i Skövde, ytterligare initiativ kan tas för att stärka omvårdnadsämnet. Hittills har enbart veterinärer haft rätt kompetensnivå för att kunna påbörja forskning inom djuromvårdnad. Detta trots att djuromvårdnad är ett eget ämne och kompetensområde, klart och tydligt avgränsat från veterinärmedicinen. Skillnaden mellan veterinärmedicin och djuromvårdnad, veterinär och djursjukskötare, har bl.a. påtalats av Jordbruksverket. Av utredningens förslag framgår återkommande att det brister i förståelsen för detta faktum. Djuromvårdnad är ett eget och nytt forskningsfält skilt från veterinärmedicin där vi kan lära av erfarenheter från humanvården. Det är svårt såväl nationellt som internationellt att hitta goda exempel på samläsning av omvårdnad och medicin. Djuromvårdnadsämnet behöver utvecklas till ett starkt eget tydligt forskningsfält för att kunna utgöra det stöd som krävs för en universitetsutbildning. Arbetet sker målmedvetet i Skara och Sparbankstiftelsen har i innevarande treårsperiod finansierat 3 Mkr för forskning i djuromvårdnad i samarbete med Djursjukhuset i Skara. 14

15 FORSKNING I SKARA Då utredarna presenterade sitt förslag framställdes det som om forskningen som stödjer kandidatutbildningarna i Skara finns i Uppsala. Det stämmer inte. En betydande del av den forskning som bedrivs i Skara sker här just p.g.a. miljön i närområdet. Här finns väl etablerad forskning inom husdjurshygien, produktionssjukdomar, etologi och djurskydd, och under uppbyggnad nu också djuromvårdnad. Forskningsmiljön i Skara är också unik i ett internationellt perspektiv. I flera olika forskningsprojekt har ett större antal besättningar kunnat användas, där tillämpbarheten av nya metoder och ny kunskap kunnat utvärderas. Detta har i sig attraherat utländska forskare till samarbetsprojekt, forskare kommer till Skara för att nyttja de anläggningar i vilka forskningen bedrivs. SLU Skara har här blivit ett internationellt föredöme. Vid OIE:s världskongress för djurvälfärd i november 2012 nämndes tre forskargrupper vars verksamhet varit förutsättningen för den moderna forskningen; Stressforskaren Hans Selye, Etologen Konrad Lorenz samt Husdjurshygienforskaren Ingvar Ekesbo:s grupper. Våra doktorander i Skara menar att etologisk forskning i hög utsträckning bedrivs i Skara. Alla doktorander är inte etologer men oavsett bakgrund har åtminstone nio av dagens doktorander en etologisk koppling i sina projekt. Minst åtta doktorander har dessutom projekt som direkt eller indirekt är kopplade till djurskydd, något som är minst lika viktigt som etologi för Skaras studenter. Flertalet doktorander som arbetar med fysiologi, näringslära, utfodring och inhysning är på olika sätt involverade i undervisningen. Kännetecknande är också bredden av djurslag. Här finns lamm, nöt, kalv, katt, hund, mink, smågrisar, suggor och möss. Något som också är unikt är att många av doktoranderna har stor praktisk erfarenhet. Dels från egen djurhållning, men även genom arbete på gårdar, som veterinärer och arbete inom myndighet med djurskyddsfrågor och som inspektörer. Praktisk erfarenhet från arbete utanför universitetet är något som är värdefullt i kontakten med studenter, särskilt för studenter som vill gå vidare som t.ex. inspektör eller till andra yrken utanför universitetet. Ett flertal doktorander är även mycket involverade som lärare i DSS och TUVE. Forskare samarbetar idag världen över. Under senare år har dessutom den digitala teknikens användbarhet kraftigt förbättrats. Synen på betydelsen av mängden forskare på samma ställe för att kunna utgöra en s.k. stark miljö är föråldrad och kan därför kraftigt ifrågasättas. Videokonferenssystem, Skype, webbaserad teknik m.m. omvärderar för tillfället vår uppfattning omkring fysisk närvaro. Metaforen kritisk massa för en god forskarmiljö hör till det förflutna och används inte längre av yngre forskare. Nu betonas alltmer nätverk som förutsättning för kvalitet och kreativitet i forskningen. SLU Skara har genom sin placering varit effektivt på att använda dessa nya metoder, något som sannolikt inte tillräckligt tydligt klargjorts för framför allt organisationsutredarna. De flesta forskarna vid SLU Skara ingår i viktiga internationella forskarnätverk och är eftertraktade som samarbetspartners av forskare i andra länder. Det finns starka incitament för dagens forskning som stöd för utbildningarna som ligger här. Dels finns en hållbar regional basfinansiering och dels finns ett nära samarbete med regionens djurbesättningar. Oavsett om forskningsmedel kommer via Agroväst eller genom andra regionala kanaler så har Västra Götalandsregionen spelat en stor roll. Grundfinansieringen i Agroväst och medfinansiering i olika EU projekt är sådana exempel. Genom åren har Agroväst lagt in mellan 6 och 10 Mkr per år till forskning vid SLU i Skara. Till följd av att mycket forskning bedrivs i besättningar och slakterier i regionen finns en acceptans för att dessa också används i undervisningen t.ex. för examensarbeten. Många studenter från utbildningsprogrammen i Skara och från veterinärutbildningen genomför sina examensarbeten genom att nyttja dessa besättningar och anläggningar. Detta ökar kvalitén på examensarbetena då teorier kan prövas mot en verklighet och examensarbetena sålunda får en högre relevans. 15