Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Transkript

1 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

2 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungliga biblioteket, Bibliotek Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2012 Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslagsbild: Folkbiblioteket i Trollbäcken, foto: Vera Almström Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) , e-post: biblioteksstatistik@kb.se webb: blogg: Kungliga biblioteket 2013 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden ISSN

3 Innehåll Sammanfattning Fakta om statistiken Inledning... 9 Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Folkbiblioteken Forskningsbiblioteken Sjukhusbiblioteken Rådet för den officiella statistiken Presentation, tabeller Folkbibliotek Inledning Biblioteksplaner De kommunala folkbibliotekens organisation Integrering med skolbibliotek Bokbussar Övriga utlåningsställen Personal Antal anställda Årsverken Ekonomi Driftskostnader Investeringsutgifter Intäkter Bestånd Bokbestånd Barnböcker Tidnings- och tidskriftsbestånd AV-mediebestånd Nyförvärv Nättjänster och datorer Utlån E-bokslån Utlån av AV-medier Fjärrlån Lån via övriga utlåningsställen Aktiva låntagare Besök Öppethållande Öppettider

4 Aktiviteter på folkbiblioteken Forskningsbibliotek Inledning Om statistiken Så görs statistiken Organisation Personal Ekonomi Utgifter exklusive lokalkostnader Lokalkostnader Intäkter Bestånd Oredovisade objekt och dokument Böcker och seriella publikationer i tryckt form Kursböcker Manuskript Musiktryck Grafiska och kartografiska dokument Mikrografiska dokument Audiovisuella dokument, AV-medier Databaser E-böcker Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Periodika, tidskrifter, tidningar Elektronisk publicering i fulltext Nyförvärv Användning av samlingarna lån Lokala lån Fjärrlån Användning av den elektroniska samlingen Verksamhet Besök Fysiska besök IP-besök Sökningar i OPAC Discoverysystem Fysiska serviceresurser Serviceställen Publika datorer Studieplatser Undervisning Referensfrågor Indexeringar Öppethållande Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna

5 Sjukhusbibliotek Inledning Organisation Svarsbortfall Personal Antal anställda och årsverken Årsverken för barn- och ungdomsverksamhet Ekonomi Utgifter Intäkter Bestånd Tryckta böcker Ljudböcker Tidningar Tidskrifter Musik Mikrografiska dokument Övriga medietyper Lån Fjärrlån Besök Fysiska besök Virtuella besök OPAC Aktiva låntagare Bokvagnsronder Öppethållande Datorer Programaktiviteter Övriga bibliotek Myndigheten för tillgängliga medier Sjömansbiblioteket Sammanfattande kapitel Inledning Organisation Personal och ekonomi Lån Besök Bestånd och utlån för personer med läshinder Glossary 79 5

6 Folkbiblioteket i Bromölla, foto: Eva Persson 6

7 Sammanfattning Den här rapporten redovisar uppgifter om 2012 års verksamhet vid landets folkbibliotek, universitets- och högskolebibliotek, nationalbibliotek, specialbibliotek, sjukhusbibliotek samt två övriga bibliotek. Gemensamt för de tillfrågade biblioteken är att de är offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Sist i rapporten finns ett sammanfattande kapitel. Samtliga detaljresultat presenteras i separata xlsfiler som finns på KB:s webb. Antalet bemannade biblioteksserviceställen fortsättar att minska. År 2012 fanns bemannade offentliga bibliotek, borträknat skolbiblioteken. Det är en total minskning med 32 stycken sedan Antalet rapporterade obemannade övriga utlåningsställen som folkbiblioteken har, där vidare låneregistrering inte sker, fortsätter dock att öka. Användandet av e-medier fortsätter att öka på bekostnad av de tryckta medierna. På forskningsbiblioteken är nu användningen av e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta. Under 2012 gjordes närmare 45 miljoner nedladdningar från forskningsbibliotekens elektroniska samlingar. På folkbiblioteken har e-boksutlåningen ökat med 289 procent sedan 2009, men lånen av fysiska medier är alltjämt helt dominerande på folkbiblioteken även om den sjunkit med 1,6 miljoner lån sedan En bidragande orsak kan vara att 25 folkbiblioteksfilialer har stängts på ett år. Den totala rapporterade användningen av alla bibliotekens samlingar; lokala lån, nedladdningar och fjärrutlån, har dock ökat med närmare fem miljoner på ett år till 124 miljoner, beroende på den ökade e-användningen på forskningsbiblioteken. Totalt sett har den lokala fysiska utlåningen minskat med omkring en halv miljon lån. Totalt sett har också fjärrlånehanteringen minskat i Sverige sedan Kostnaderna för personal och medier på alla de svarande biblioteken uppgick till 4,3 miljarder kronor under Detta motsvarar cirka 450 kronor per invånare. Antalet årsverken på alla biblioteken uppgick till vilket är en liten minskning jämfört med föregående år som kan förklaras av minskningen av bemannade bibliotek. Antalet registrerade fysiska besök på biblioteken fortsätter att minska. Sammanlagt noteras en minskning med cirka två miljoner besök på ett år. Folkbiblioteken står för den största delen av minskiningen med 1,4 miljoner färre besök än Folkbiblioteken anordnade 108 tusen publika aktivitetstillfällen 2012, vilket är en ökning. Totalt sett är 63 procent av aktiviteterna riktade till barn och unga. Vanligen rör det sig om olika former av läsfrämjande aktiviteter. Folkbibliotekens, forskningsbibliotekens och sjukhusbibliotekens personal undervisar användarna i informationssökning. Totalt sett deltog 159 tusen i formella lärarledda undervisningstillfällen på forskningsbiblioteken. På folkbiblioteken anordnades närmare 12 tusen biblioteksvisningar och data/internetkurser och på sjukhusbiblioteken deltog i lärarledd biblioteksundervisning. Biblioteken är därmed på fler än ett sätt mycket viktiga för det framtida informationssamhället. 7

8 Summary This report presents findings which summarize the year of activity for 2012 in Sweden's public libraries, university and higher education libraries, the national library, special libraries, hospital libraries as well as two additional libraries. Each library included in the study receives public funding and is open to all citizens. The report concludes with a summary chapter. Individual data sets of the findings broken down into separate xls-files, is made available on KB's website. The number of manned points of library service continues to decrease. In 2012, there were public libraries with personnel, not including school libraries. This shows an overall reduction of 32 since The number of reported unmanned additional lending service points run by public libraries, where loans otherwise are not registered, has continued however to increase. The use of e-media continues to increase at the expense of printed media. At research libraries, the use of e-media has completely dominated in comparison to print. In 2012, there were close to 45 million downloads from the electronic collections of research libraries. E-book lending at public libraries has increased by 289 percent since 2009, but the loan of physical media is all the more dominating at public libraries, even if it indeed has dipped by 1.6 million loans since One contributing factor may be the fact that 25 public libraries have closed in one year. The total reported usage of all library collections - local loans, downloads, and inter-library loans - has however increased by close to five million in one year to 124 million transactions, depending on the increased e-usage at research libraries. The total amount of local physical loans has decreased by approximately one half million loans. In total, inter-library lending has decreased in Sweden since The cost for personnel and media at all libraries participating in the study was upwards of 4.3 million for The number of full-time equivalents at all libraries was approximately 7 137, which is a small decrease compared to previous years and may be attributed to the decline of manned libraries. The number of registered physical visits at libraries continues to decrease. All in all, a reduction of approximately two million visits for the year is noted. Public libraries account for the majority of this decrease, with 1.4 million fewer visits than in Public libraries arranged 108 thousand activities open to the general public in 2012, which is an increase. Overall, 63 percent of such activities are geared towards children and youths. Most common are different forms of reading promotion campaigns. Public, research, and hospital libraries' personnel provide instruction for their users in information retrieval. In total, 159 thousand participated in formalized, teacher-led educational sessions at research libraries. At public libraries, close to 12 thousand library tours and computer/internet courses were arranged, and at hospital libraries participated in teacher-led library instruction. Libraries are thereby, in more ways than one, very important for the information society of the future. 8

9 Biblioteket i Trollbäcken, foto: Vera Almström Fakta om biblioteksstatistiken Inledning Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kungliga biblioteket (KB) är statistikansvarig myndighet för dessa. Den här rapporten redovisar i tre olika delkapitel årsstatistiken 2012 för dessa tre bibliotekstyper. Sist i rapporten finns en kortare sammanställning av alla tre. De bibliotek som tillfrågats är samtliga offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Folkbiblioteken ska finnas för alla medborgare för att främja intresse för läsning och litteratur, för information, upplysning och utbildning samt för kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, personer av utländsk härkomst och andra minoriteter. Folkbiblioteken har också ett särskilt uppdrag att främja barn och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade för deras behov. Folkbiblioteken har inte i grunden ett bevarande uppdrag, det kan många gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda det senaste som producerats. Forskningsbiblioteken består av universitets- och högskolebibliotek samt specialbiblioteken och nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen ska det finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och 9

10 dessa ska svara för biblioteksservice som anknyter till den typ av utbildning och forskning som bedrivs vid respektive högskola. Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag. Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla och bevara alla medier inom sitt specialområde. Nationalbibliotekets uppgift är sedan år 1661 att samla in och bevara allt svenskt tryck och på senare år har biblioteket även tagit över uppgiften att samla in och bevara svensk radio, tv, film, video, skivor och multimedia. Samtidigt är nationalbiblioteket även ett humanistiskt forskningsbibliotek. Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat uppdrag. De ska tillhandahålla uppdaterad medicinsk speciallitteratur till studenter och personal vid sjukhuset, samtidigt som de ska tillfredsställa informationsbehoven för patienterna. Vissa sjukhusbibliotek har dock endast ett av dessa två uppdrag. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Det officiella biblioteksstatistikuppdraget inbegriper också landets alla skolbibliotek och sådan statistik publicerades i juni Ett av riksdagens mål, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten och allas rätt till information för att därigenom underlätta för demokratin. Denna rapport utgör ett underlag för att bedöma utvecklingen inom biblioteksområdet. Mer information om planerade och pågående biblioteksstatistikundersökningar finns på: Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Insamlingarna av 2012 års biblioteksstatistik gjordes via KB:s webbenkätsystem. Bearbetning och rapport sammanställdes av KB:s personal. Referenstiderna för uppgifterna om personal är för folkbibliotek och 1 mars för forskningsbiblioteken. Samtliga bibliotekstyper har referenstiden för bestånd. Andra uppgifter gäller för kalenderåret Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i början av januari Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under Denna slutliga publicering av statistiken föregicks av en preliminär publicering av folkbiblioteksstatistiken 19 mars Folkbiblioteken Totalt sett besvarade 288 av 290 folkbibliotek enkäten. Folkbiblioteken i kommunerna Hudiksvall och Strömstad ingår därför med 2011 respektive 2010 års värde i tabellmaterialet för att riksvärdena ändå ska kunna presenteras. Tidigare under åren ingick en fråga om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan i undersökningen men den frågan utgick ur enkäten under 2011 år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Det finns två rapporter, länkar till planerna och mer statistik om detta på följande länk samt på KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. Folkbiblioteksstatistiken besvaras och sammanställs per kommun, oavsett hur många filialer som finns i respektive kommun. Ett mindre internbortfall av svar på enstaka frågor förekommer. Totalt sett har sju kommuner frångått principen om att ha ett huvudbibliotek som samordnande enhet för filialerna i kommunen. Nu har de kommunerna bara 10

11 fristående biblioteksenheter, men besvarade ändå enkäten samlat. Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län eller regioner på olika sätt samarbetar med varandra och delar resurser, ibland även med skolbibliotek, forskningsbibliotek eller sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland möjligheterna att lämna detaljerad statistik för vissa variabler, till exempel när biblioteken delar biblioteksdatasystem och alla medier tillhör alla biblioteken i ett län. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 74 forskningsbibliotek, 38 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 35 specialbibliotek. Linnéuniversitetet samredovisar biblioteken i Kalmar och Växjö. Riksarkivet samredovisar med Krigsarkivet. Antalet svarande är 71 i årets undersökning. Det förekommer också ett visst internbortfall av svar på vissa frågor, men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat erhålla uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Totalt sett är 2 bibliotek inlagda med 2010 års värden för att kompensera för bortfallet på centrala variabler. Sjukhusbiblioteken För fjärde året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarades 60 enkäter, vissa landsting valde att besvara hela länets sjukhusbiblioteksuppgifter i en och samma enkät. Urvalet avser sjukhusbiblioteksverksamhet på totalt 73 olika adresser. Endast ett sjukhusbibliotek har utgått helt på grund av svarsvägran. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (f.d. TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Rådet för den officiella statistiken Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Totalt sett finns drygt 350 olika produkter inom den officiella statistiken varav biblioteksstatistiken är fyra. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för respektive bibliotekstyp. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa samlade regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade bibliotek inom respektive region. Under 2013 fastställs de nya internationella ISO-standarderna för biblioteksstatistik och indikatorer och i samband med detta kan också den nationella statistiken utvecklas. De främsta skälen till alla regler som finns kring den officiella statistiken är: Den måste vara kvalitetssäkrad. Jämförbarheten över tid bör bevaras. Andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar. Uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter. Samhällets kostnader för den officiella statistiken samlat ska sänkas. Presentation, tabeller Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre undersökningar och tabellmaterialet är omfattande, innehåller inte den skriva delen av rapporteringen mer än huvudresultaten av undersökningarna. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till det tabellmaterial som återfinns på KB:s webbplats Där finns totalt några hundra sidor tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de 11

12 efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. Folkbibliotekens tabeller har numrering F1 F19, forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar; utveckling heter NHS1 8 och 2012 års tabeller heter FB1 FB9. Sjukhusbibliotekens tabeller heter S1-S10. Delar av det statistiska grundmaterialet till folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Där kan man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat från år 2000 och framåt. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kungliga biblioteket. Kontaktuppgifter finns under Biblioteksstatistik på eller skicka e-post till biblioteksstatistik@kb.se. Folkbiblioteket i Överkalix, foto: Yvonne Nilsson 12

13 Folkbiblioteket i Kristianstad, foto: Stefan Sjölund Folkbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i xls-format på Kungliga bibliotekets webbplats Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Många kommuner hade ännu inte, 2012, någon antagen biblioteksplan. Vissa kommuner har således brutit mot lagen under en rad år. Frågan om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Se rapporten, planerna och mer statistik om detta via följande länk till KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. 13

14 De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus, förskolor, övriga kommunala institutioner som inte är bemannade av folkbibliotekets personal. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. I lite större kommuner återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett huvudbibliotek och flera filialer. År 2012 uppgav 283 av de 290 kommunerna (2011: 283, 2010: 285) att de hade ett huvudbibliotek och sju kommuner att de har frångått den organisationsmodellen, de har bara fristående folkbiblioteksenheter. Samtidigt har antalet filialer minskat något. År 2009 rapporterades sammanlagt huvudbibliotek och filialer och 2010 hade samma antal minskat till 1 214, vilket utgör en minskning med 46 enheter på ett år. Under 2011 rapporterades totalt huvudbibliotek och filialer, således hade ytterligare två filialer lagts ned. År 2012 rapporteras totalt bemannade folkbiblioteksenheter. Således en minskning med 73 enheter på fyra år, vilket motsvarar en minskning med 6 procent. Av diagram 1 framgår utvecklingen över tid samt en prognos till år Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att finnas folkbibliotek på cirka adresser i Sverige 2020, vilket kan jämföras med år Nytt för 2012 är att fler än 10 kommuner rapporterar att de har folkbiblioteksverksamhet som sköts av frivilliga personer som inte uppbär lön för sin arbetsinsats. Folkbiblioteket tillhandahåller medier till en speciell adress, det kan vara en annars nedlagd filial, som sedan administreras av personer i civilsamhället. Det kan vara frågan om föreningsmedlemmar, eldsjälar eller personal på privata företag som fortsätter att förmedla folkbibliotekens medier till kommuninnevånarna efter att kommunen dragit in folkbiblioteksbemanningen på adressen. Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat under en rad år. Där det förut fanns skolbibliotek på en adress och folkbibliotek på en annan finns det allt oftare ett bibliotek som har två funktioner på en adress. För att utgöra ett integrerat bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna har ett lösare samarbete inom kommunen för att räknas som integrerade i statistiken. Det här ställer till vissa svårigheter när statistiken ska göras jämförbar mellan åren eftersom flera kommuner lagt om sin totala biblioteksverksamhet i slimmade organisationer där folkbibliotekets personal även tillhandahåller medier till skolbibliotek och verkar där som skolbibliotekarier viss tid av sin arbetstid utan att det tagits ett formellt politiskt beslut om att skolbiblioteksverksamheten och folkbiblioteksverksamheten ska integreras. I vissa kommuner förekommer det också att allt bestånd av medier, oavsett om det hör till ett kommunalt skolbibliotek eller folkbiblioteket ingår i samma bibliotekssystem. Det blir då svårigheter att skilja ut verksamhet som renodlat hör till folkbiblioteksstatistiken ifrån skolbiblioteksstatistiken som sammanställs vid andra tillfällen. Integrationen med skolbiblioteken börjat minska de senaste åren i takt med att filialer läggs ned. År 2012 var 490 folkbiblioteksenheter (2011: 509, 2010: 523, 2009: 540) integrerade med skolbibliotek. Detta utgör 41 procent av de stycken bemannade folkbiblioteksenheterna. Detta är en minskning med 50 integrerade folk-/skolbibliotek sedan

15 Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek samt prognos till Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries Huvudbibliotek och filialer Linjär (Huvudbibliotek och filialer) 0 År År 2020 Detaljresultat per kommun och län presenteras i tabell F:1 på varav integrerade med skolbibliotek Tabell 1: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek Table 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries Totalt huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek Huvudbibliotek Filialer År * * * * = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det. 15

16 Bokbussar Förutom de biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner Totalt sett uppger folkbiblioteken i 82 kommuner (2011: 80, 2010: 81) att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 17 kommuner (2011: 17, 2010: 15) svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Totalt sett har således 99 kommuner tillgång till sammanlagt 82 bokbussar. Bokbussarna stannade vid totalt (2011: 6 862, 2010: 6 736, 2009: 8 113, 2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Övriga utlåningsställen Samtidigt som filialerna läggs ned finner personalen på folkbiblioteken allt fler olika sätt att nå ut till medborgarna via så kallade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara allt från att bokkassar som cirkuleras mellan familjer som har barn på förskolorna till mindre tillfälliga bestånd som byts då och då på sjukhem, äldreboenden eller arbetsplatsbibliotek. Det förekommer också att folkbibliotekets böcker finns att tillgå på simhallar, turistbyråer och bensinstationer. Naturligtvis är det då frågan om ett mindre bestånd av medier. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken ökar. En förklaring är en minskning av antalet filialer, i vissa fall finns en mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats och blir ett serviceställe utan personal. En annan delförklaring är att folkbiblioteken blivit allt bättre på att rapportera förekomsten av dessa övriga utlåningssätt. Det är känt att alla kommuner som till exempel cirkulerar boklådor och bokkassar på förskolorna tidigare inte rapporterat antalet rapporterades 2 192övriga utlåningsställen (2011: 2 126, 2010: 2 000, 2009: 928 och 2008: 712 stycken). En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är att allt fler lån inte registreras i lånestatistiken och detta påverkar det totala antalet rapporterade lån negativt. Vissa kommuner räknar med lånen via förskolorna, andra inte. Då räknas dock lånet som ett även om bokkassen cirkulerar mellan olika familjer i upp till ett halvår.. Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries and of which are librarians. Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Detaljresultat presenteras i tabell F:2 samt F:15 på 16

17 Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen eftersom det är så olika i olika kommuner vilken ekonomisk enhet som avlönar dessa. Personal som under året är helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. Men en del av variationen i årsverken per invånare kan förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så måste kommuner med färre invånarantal ha fler anställda per invånare än befolkningsrika kommuner för att kunna upprätthålla en viss standard på bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel av biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek har generellt sett också fler årsarbeten vid biblioteken än de kommuner som inte har några integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande storlek på befolkningen och ytan eller antal integrerade skolbibliotek med hjälp av detta mått. Antal anställda Den 1 mars 2012 var personer anställda vid folkbiblioteken (2011: 5 553, 2010: 5 478, 2009: 5 680, 2008: 5 795). Av dessa var bibliotekarier (2011: 3 065, 2010: 3 002, 2009: 2 960, 2008: 2 955) och övrig personal (2011: 2 488, 2010: 2 476, 2009: 2 720, 2008: 2 840). Nu utgör 55 procent av personalen på folkbiblioteken utbildade bibliotekarier, men det finns en kommun som inte har någon anställd bibliotekarie alls vid folkbiblioteket. Totalt sett är 82 procent av alla anställda vid folkbiblioteken kvinnor. Årsverken Totalt utfördes årsverken vid folkbiblioteken (2011: 4 665, 2010: 4 589, 2009: 4 715, 2008: 4 799) under I genomsnitt arbetar således varje anställd person 84 procent av en heltidstjänst. I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,24 årsverken per invånare till 1,25. I medeltal finns det en halv, 0,49 folkbiblioteksanställd per invånare. Folkbiblioteket i Trelleborg, tomtefågel, foto Annika Olsson En femtedel, 20 procent av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2012 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 937 årsverken (2011: 967, 2010: 885, 2009: 937, 2008: 975) till barn- och ungdomsverksamhet vilket motsvarar 0,61 årsverken per barn i åldern 0 14 år. De svarande stöter på svårigheter att beräkna personalen vid biblioteken, vanligen eftersom personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med 17

18 andra funktioner inom kommunen. Det kan till exempel vara så att bibliotekschefen också är kulturchef eller att folkbibliotekets personal också arbetar ut på kommunala skolbibliotek eller turistinformationen del av sin arbetstid. Ekonomi Driftskostnader Under 2012 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till miljoner kronor (2011: 3,7, 2010: 3,7, 2009: 3,7, 2008: 3,6 miljarder). Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 400 kronor (2011: 393, 2010: 385, 2009: 394, 2008: 391). Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaslicenser, e-licenser med mera. Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Drygt hälften, 53 procent, av driftskostnaderna 2012 gick till utgifter för personal (2011: 53, 2010: 54, 2009: 53, 2008: 53 procent) och en fjärdedel, 24 procent till utgifter för lokaler. En tiondel, 11 procent (2011: 11, 2010: 11, 2009: 11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. I medeltal kostade folkbibliotekens medieinköp 45 kronor per invånare Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad under med de senaste åren. I posten övriga utgifter ligger till exempel kostnader för bibliotekssystemen. En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Tabell 2: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren Tusental kronor. Table 2: Working costs public libraries Thousands SEK. Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler, något underskattat År

19 Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag Procent av totala kostnader. Figure 3: Operating costs by type of cost, Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell F:3 på Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Nettoprisindex 100 = Kortad skala. Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, Index 100 = Driftskostnadernas utveckling index

20 Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 43 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. Investeringsutgifter Investeringsutgifterna var miljoner kronor (2011: 90, 2010: 82, 2009: 104). Investeringsutgifterna varierar till exempel beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således 3,9 miljarder kronor 2012 (2011: 3,8, 2010: 3,7). Intäkter De kommunala folkbibliotekens egna intäkter, exklusive anslag och bidrag, minskade för fjärde året i rad till närmare 94 miljoner kronor (2011: 92, 2010: 97, 2009: 115 respektive 2008: 124 miljoner). Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter, kopiering samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Se flik F.3 i tabellfilerna. Bestånd För att kunna fullgöra sitt uppdrag har folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker som audiovisuella medier, AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Dessutom har folkbiblioteken många tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Folkbiblioteket i Kristianstad, foto: Stefan Sjölund Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. E-medier räknas i antal titlar eller tillgång till antal databaser. Allt fler folkbibliotek erbjuder också olika e-medier, det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik och elektroniska tidskrifter. Framför allt tillgången till utländska e-tidskrifter har ökat, men denna tillgång mäts inte i antal titlar i den nuvarande statistiken utan ingår i uppgiften om antal databaser. Därför ser det ut som att antalet utländska titlar minskat totalt sett. Till viss del är statistiken över beståndet av e-medier vid folkbiblioteken också missvisande. De flesta folkbibliotek har betalat för licenser och erbjuder e- böcker och ljudböcker via till exempel E-Lib, ett företag som har ett stort bestånd av olika e-titlar. Böckerna är i bibliotekets bestånd när någon betalat för att ladda ned den. Där betalar biblioteket vanligen 20 kronor per lån. Men att redovisa E-Lib:s bestånd gånger 290 kommuner är inte meningsfullt eftersom böckerna inte tillhör folkbiblioteket exklusivt. Därför efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har 20

21 egna köpta licenser för, som de kan låna ut utan för att betala en fast kostnad varje gång. Således har svenska folket tillgång till fler e-titlar via folkbiblioteken än vad som redovisas i beståndsstatistiken. I genomsnitt betalar folkbiblioteken för 10 e-licenser från olika leverantörer per kommun, varav en ofta är E-lib. E-medierna utgörs inte bara skriven text utan kan också utgöras av e-musik som biblioteken har tillgång till via till exempel Musikwebb och Naxos music library nedladdning av klassisk musik där över en miljon musiktitlar ingår, samt de tidskriftsartiklar som är nedladdningsbara eller utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det bestånd som redovisas till allra största delen fysiska medier. Beståndet av fysiska medier (mestadels tryckta böcker) minskar stadigt på folkbiblioteken och uppgick 2012 till 39 miljoner medier (exklusive tidningar och tidskrifter). Sedan 1988 är detta en minskning med 9,4 miljoner medier. Bokbestånd Folkbiblioteken hade 2012 totalt 36 miljoner tryckta böcker. Drygt hälften, 54 procent, av det fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är skönlitteratur, signum H. Hälften av Tabell 3: Mediebestånd Tusental. Table 3: Media stock , books and AV media. Thousands. Mediebestånd totalt Bokbestånd År AVmediebestånd skönlitteraturen är lämplig för barn i åldern 0 14 år. Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp bokbeståndet i fack- och skönlitteratur och detta har påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt jämfört med facklitteraturen. Majoriteten, 60 procent, av vuxenlitteraturen är facklitteratur. Barnböcker Det fanns 7,8 barnböcker per barn 0 14 år i befolkningen under 2012 (2011: 7,8, 2010: 7,9, 2009: 6,5). Antal nyförvärv av barnlitteratur var ungefär desamma 2012 som Delförklaringar till variationen mellan olika län avseende barnlitteratur är hur stor andel av skolbiblioteken som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande och täcka grundbehovet. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier i förhållande till kommunens befolkningsstorlek. Barnboksavdelningen på folkbiblioteket i Överkalix, foto: Yvonne Nilsson 21

22 Tabell 4: Resultat av undersökningens frågor som handlar om vad folkbiblioteken gör speciellt för barn 0 14 år. Per län/region Table 4: Results from questions about public libraries work for children 0 14 years. Per county Region/län Skönlitt. barn, andel nyförvärv av beståndet Antal skönlitt. barn Antal facklitt. barn Antal barnb. per barn 0-14 år Antal barnbokslån per barn 0-14 år Andel barnutlån Andel publika aktiviteter primärt för barn/unga Andel årsverken till barn- o ungd.verks. Riket 8 % ,9 18,0 51 % 63 % 20 % Stockholms län 10 % ,3 11,8 52 % 64 % 15 % Uppsala län 10 % ,8 19,1 50 % 49 % 7 % Södermanlands län 7 % ,4 17,1 51 % 58 % 24 % Östergötlands län 11 % ,7 17,4 51 % 61 % 15 % Jönköpings län 9 % ,9 18,7 52 % 61 % 23 % Kronobergs län 8 % ,0 22,7 51 % 66 % 23 % Kalmar län 8 % ,5 26,8 53 % 60 % 22 % Region Gotland 5 % ,7 30,3 52 % 66 % 23 % Blekinge län 6 % ,6 23,7 55 % 76 % 31 % Region Skåne 8 % ,6 17,1 47 % 66 % 17 % Region Halland 8 % ,4 25,5 56 % 73 % 31 % Västra Götalands län 8 % ,5 18,6 50 % 59 % 20 % Värmlands län 8 % ,7 18,8 49 % 60 % 16 % Örebro län 7 % ,5 19,0 54 % 69 % 25 % Västmanlands län 9 % ,2 16,3 51 % 58 % 34 % Dalarnas län 8 % ,8 22,2 50 % 64 % 20 % Gävleborgs län 7 % ,5 19,3 52 % 69 % 17 % Västernorrlands län 7 % ,8 21,0 54 % 66 % 25 % Jämtlands län 7 % ,7 21,6 51 % 58 % 22 % Västerbottens län 8 % ,8 32,4 58 % 67 % 34 % Norrbottens län 7 % ,4 24,9 58 % 80 % 23 % 22

23 Diagram 5: Andel av bokbeståndet som är facklitteratur och skönlitteratur för barn och vuxna Facklitt barn 7% Facklitt vuxna 39% Skönlitt vuxna 26% Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto: Cecilia Ranemo Skönlitt barn 28% Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Antalet fysiska prenumerationer och antal fysiska titlar har minskat både avseende tidningar och tidskrifter. Under 2012 hade folkbiblioteken tidningsprenumerationer (2011: 8 231, 2010: 8 355, 2009: 8 542, 2008: 8 475) och tidskriftsprenumerationer (2011: , 2010: , 2009: , 2008: ). Flera bibliotek uppger dock att de också har tillgång till exempelvis databasen Library Press Display med en mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra på att registrera nedladdning från och förekomst av tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Förekomst av utländska e-tidskrifter framkommer endast via skrivna textsvar samt under tillgång till antal databaser. Det är dock känt att folkbiblioteken i medeltal prenumererar på tio licenser till databaser där bland annat tidningar och tidskrifter kan ingå. Såväl de tryckta tidningarna som tryckta tidskrifterna utgörs främst av svenska titlar cirka 82 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Prenumerationerna fördelade sig på tidningstitlar (2011: 5 555, 2010: 5 533, 2009: 6 100, 2008: 6 106) och tidskriftstitlar (2011: , 2010: , 2009: , 2008: ). 23

24 Biblioteket i Valdemarsvik, foto: Thomas Klintecom Diagram 6: Bestånd av vissa mediekategorier inom gruppen AV-medier Figure 6: Stock of audiovisual media Ljudböcker Talböcker Video, DVD Musikfonogram Övr. AV-media CD-rom, spel Detaljresultat per kommun och län visas i tabell F.5 på 24

25 AV-mediebestånd AV-medier är sådana medier som det krävs speciell teknisk utrustning till för att man ska kunna ta del av innehållet. Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram (medier med ljud) och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CD-skivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. Den tidigare vanliga medietypen Bok och band har utgått som egen kategori och redovisas nu under kategorin Övriga AV-medier. Det totala AVbeståndet på folkbiblioteken 2012 var (2011: , 2010: ). AV-medierna utgör ungefär en tiondel av folkbibliotekens mediebestånd. Två tredjedelar av AV-medierna är musik, ljudböcker eller talböcker. Nyförvärv Nyförvärven av böcker, stycken, var i stort sett oförändrat 2012 jämfört med Totalt utgjorde dessa titlar. De nyförvärvade böckerna utgjorde 5,5 procent av det totala tryckta bokbeståndet (2011: 5,6). Trenden är att nyförvärvet av tryckta böcker minskar stadigt, se diagram 7. Andelen nyförvärv av AV-beståndet var större, totalt 9,8 procent. Totalt sett köpte folkbiblioteken in stycken nya AV-media under 2012 (2011: , 2010: ). Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Totalt sett var 47 procent av de nyförvärvade böckerna barnlitteratur. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför att en lägre andel nyförvärv behövs av sådana. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan är av betydelse. Diagram 7: Antal nyförvärvade tryckta böcker Tusental. Kortad skala, trendlinje. Figure 7: Number of additions printed books Thousands. Shorted scale, trend

26 Nättjänster och datorer I bibliotekslagen står det att: folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folkbiblioteken hade år 2012 totalt 0,53 datorer med internetuppkoppling per 1000 invånare. Två tusen invånare delar således på en dator för att få tillgång till Internet via folkbiblioteken. Med tanke på att allt mer av samhällsinformationen endast kan nås via internet och allt fler medier som folkbiblioteken tillhandahåller är e-baserade så kan detta tyckas som ett lågt värde. Det finns risk för att medborgare som inte har egen dator och internetuppkoppling inte kan få tillgång till information via folkbiblioteken i den utsträckning som övriga invånare får. Totalt fanns det datorer på folkbiblioteken (2011:6 428, 2010: 6 551, 2009: 6 697, 2008: 6 620) som var tillgängliga för allmänheten under En femtedel av datorerna, 22 procent (2011:22, 2010: 21, 2009: 22, 2008: 25) användes endast för sökning i bibliotekens kataloger. Biblioteken erbjöd totalt betaldatabaser (licensierade databaser) (2011: 2 876, 2010: 2 947, 2009:3 217, 2008:3 029) varav 44 procent (2011: 40, 2010: 39) hade extern åtkomst (remote access) dvs. låntagarna behöver inte befinna sig på biblioteket för att nå dem. Utlån I stort sett har den registrerade utlåningen från folkbiblioteken minskat med nio miljoner lån under de senaste 20 åren. Under 2012 rapporterades totalt 67,9 miljoner lån, se tabell 5. Minskningen av utlånen består främst av skönlitteratur för vuxna där även vissa tidningar och tidskrifter ingår i utlåningskategorin. Det finns naturligtvis många anledningar till att den registrerade utlåningen sjunker. Den förklaring som ligger närmast till hands är att alla invånare har en begränsad mängd fritid och att den tid man har möjlighet att avsätta till bokläsning blir lidande på grund av andra aktiviteter såsom till exempel internetanvändande. Men i longitudinella undersökningar visas att bokläsningen inte sjunkit dramatiskt under den senaste tioårsperioden. I vissa mätningar har den till och med ökat om man räknar med användningen av ljudböcker och på senare tid även e-böcker. Om man läser lika mycket under samma tidsperiod som man gjorde för tio år sedan är dock oklart. Kanske är det lika vanligt att man har en bok på gång men att man lägger ned mindre tid på läsning vid varje lästillfälle och därför konsumerar färre böcker under ett år. Befolkningens inköpsvanor av böcker har förändrats under tioårsperioden. Nätbokhandeln har ökat kraftigt under de senaste åren samtidigt som det också blivit vanligare att kunna köpa bestsellerpockets i vanliga matvarubutiker. Invånarna köper skönlitteratur istället för att låna eftersom det många gånger är mer lättillgängligt när det blir längre till biblioteket då filialerna läggs ned. Men det finns också mättekniska förklaringar till varför en lägre utlåning på folkbiblioteken noteras: 1. Samtidigt som antalet filialer minskar, ökar också de andra sätten på vilket medborgarna får tillgång till folkbibliotekens böcker. De obemannade serviceställena ökar i antal och det sker en ökad oregistrerad utlåning som det bara går att gissa omfattningen av. Kommuninnevånarna kan till och med låna på sådana ställen utan att ens ha registrerat sig som aktiva låntagare vid biblioteket. Andelen aktiva låntagare av befolkningen har också tenderat att minska under de senaste åren. 2. Låntagarna har tillgång till databaser med tidskriftsartiklar och annan typ av information via sina hemdatorer genom folkbibliotekets webbplats. Dessa nedladdningar, vilket i praktiken är utlån, registreras inte i den befintliga statistiken. I genomsnitt har varje folkbibliotek tillgång till 10 licensierade databaser för vilka omfattningen på användningen är okänd på riksnivå i den officiella statistiken. 3. Antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ned. 26

27 Den andel av utlåningen som elever gör tillfaller inte längre folkbibliotekens utlåningssiffor i och med detta. Det är dock de tryckta medierna som fortfarande utgör en majoritet av utlåningen. Totalt sett var 82 procent av utlåningen tryckta medier under Den absoluta majoriteten av all utlåning via folkbiblioteken, 91 procent, var böcker i någon form; tryckta böcker, e-böcker, talböcker eller ljudböcker. Resterande andel av utlånen utgjordes olika typer av AV-medier. Antalet utlån under framgår av tabellen, med den lite äldre uppdelningen mellan böcker och AV-medier, där e-böckerna ingår i AV för jämförbarhet mellan åren. Hälften, 51 procent, av utlånen av tryckta media var lämplig för barn i åldern 0-14 år. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en bok eller tidskrift räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. Den ökning av lån som sker till verksamheter där övrig utlåning inte sker kompenserar till viss del den minskning i registrerade lån på bemannade serviceställen som noteras: Lån vid bemannade folkbibliotek Övriga lån Totalt Tabell 5: Antal utlån Table 5: Number of loans År Utlån tryckta böcker tidn. tidskrifter Utlån AVmedier totalt inkl. e-bok, e- musik Total utlåning E-bokslån E-bokslånen ökar även detta år. Totalt sett rapporterades stycken utlån av e-böcker 2012 (2011: ). Det är en ökning med 65 procent jämfört med Sedan 2009 har e- bokutlåningen ökat med 289 procent. Antalet e- boksutlån kanske kunde ha blivit högre om inte vissa kommuner tvingats begränsa antalet e-lån på grund av ekonomiska skäl. Varje e-bokslån kostar ungefär 20 kronor för biblioteket. Öningen av e-bokslånen förklarar dock bara en liten del av minskningen av utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter som pågått de senaste tio åren. 27

28 Diagram 8: Antal utlånade böcker Miljoner tryckta medier, böcker, tidningar och tidskrifter. Trend till Figure 8: Number of printed book loans, (millions of books) Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Linjär (Boklån totalt) Linjär (Skönlitteratur för vuxna) Detaljresultat presenteras i tabell F:8, F:9, F:16 på Tabell 9: Procentuell andel av bokutlåningen, inklusive tidningar och tidskrifter, fördelning på vuxen respektive barnlitteratur. Uppdelat på skön- och facklitteratur Table 9: Percent book loans for adults and children Fiction (skönlitt.) and non-fiction. Facklitt. barn Facklitt. vuxna Skönlitt. barn Skönlitt. vuxna 6% 7% 6% 7% % 25% 25% 26% 45% 44% 43% 42% 24% 24% 26% 25% 28

29 Totalt sett var 69 procent av alla utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt slag, både för barn och vuxna. Den inbördes fördelningen av utlån fördelat på skön- och facklitteratur har inte förändrats nämnvärt sedan Utlån av AV-medier Folkbibliotekens utlån av medier domineras fortfarande av den tryckta boken. Lån av AVmedier står för 18 procent av den totala utlåningen. Dock ökar andelen AV-lån i förhållande till de tryckta medierna. Under 2011 genomfördes drygt 12 miljoner AV-medielån på folkbiblioteken. Även detta år räknas e-böckerna till kategorin AV-medier för att bibehålla jämförbarhet med tidigare år. är att allt fler låntagare kan ladda ned talböckerna direkt från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, och denna typ av nedladdning ska inte räknas i folkbiblioteksstatistiken. Den totala talboksanvändningen har istället ökat. Folkbiblioteken registrerade utlån av talböcker Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen av AVmedier för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär miljoner enheter per år. En av förklaringarna till avmattningen är den samtidigt ökade tillgången till Internet i svenska hem. En del av informationen som bara gick att få via AV-lån tidigare kan nu också sökas vid datorn hemma via nätet. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. Utlåningen av talböcker ser ut att ha minskat år från år på folkbiblioteken. En förklaring till detta Diagram 10: Antal utlånade AV-medier Tusental. Trendlinje. Figure 10: Number of AV media item loans, Thousands Fr.o.m redovisas AV-medier inklusive e-musiklån. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på 29

30 Tabell 6: Nyckeltal för folkbiblioteken per län Table 6: Key figures per county Red= low, green=high. Total utlåning per invånare, ej e- musik Andel aktiva låntagare per invånare Antal biblioteksenheter per 1000 invånare Andel integrerade skolbibliotek Antal årsverken per 1000 invånare Fysiskt mediebestånd per invånare Mediekostnad per invånare Fysiskt bokbestånd per invånare Bestånd av barnböcker per barn 0-14 år Riket 7,05 0,28 0,12 0,41 0,49 4,13 45,01 3,77 7,85 Stockholms län 5,11 0,26 0,06 0,19 0,41 2,44 35,28 2,22 4,28 Uppsala län 7,88 0,3 0,1 0,43 0,44 3,61 48,85 3,25 6,76 Södermanlands län 6,57 0,27 0,11 0,35 0,5 4,53 46,6 4,24 8,37 Östergötlands län 6,65 0,28 0,1 0,18 0,48 3,51 41,06 3,2 6,72 Jönköpings län 7,5 0,27 0,18 0,58 0,46 4,7 49,53 4,29 8,95 Kronobergs län 8,6 0,31 0,24 0,53 0,58 5,31 50,96 4,94 10,99 Kalmar län 8,75 0,31 0,21 0,43 0,61 6,44 54,72 5,96 13,48 Region Gotland 9,77 0,36 0,21 0,33 0,85 9,8 50,91 9,28 16,67 Blekinge län 7,83 0,31 0,19 0,48 0,55 5,88 51,81 5,45 13,56 Skåne län 7,36 0,27 0,13 0,45 0,52 4,11 45,4 3,72 7,59 Hallands län 9,16 0,31 0,12 0,51 0,51 3,92 48,23 3,57 8,44 Västra Götalands län 7,64 0,29 0,11 0,36 0,49 3,92 45,07 3,54 7,54 Värmlands län 6,94 0,39 0,12 0,18 0,49 5,11 44,17 4,7 9,68 Örebro län 6,86 0,26 0,14 0,36 0,48 4,81 44,38 4,45 9,45 Västmanlands län 6,44 0,26 0,1 0,32 0,44 4,58 50,55 4,14 7,17 Dalarnas län 8,05 0,31 0,18 0,35 0,55 5,93 54,49 5,42 11,79 Gävleborgs län 7,21 0,27 0,16 0,53 0,54 5,36 45,5 4,84 11,47 Västernorrlands län 6,95 0,24 0,18 0,65 0,48 4,58 40,97 4,25 9,93 Jämtlands län 7,82 0,3 0,29 0,68 0,57 7,99 62,18 7,52 13,73 Västerbottens län 10,36 0,34 0,21 0,63 0,66 5,82 63,17 5,39 11,84 Norrbottens län 7,27 0,27 0,16 0,49 0,54 5,24 57,7 4,86 12,41 AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet mellan olika år. Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på Tabell 7: Utlån av AV-medier efter kategori Tusental. Table 7: Loans of AV media by category in Thousands. Totalt exkl. e- musik* E- böcker Video, DVD Bok och band Musikfonogram Ljudböcker Talböcker CDrom, spel E- musik Övriga AVmedier Riket Riket Riket Riket Riket Riket * års totala AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på 30

31 Diagram 11: Nycketal för länen avseende besök, bestånd och utlåning Rangordnat efter utlån. Figure 11: Key figures per county 2012, visits, book stock and loan per citizen. Antal fysiska besök per invånare Fysiskt bokbestånd per invånare Total utlåning per invånare, ej e-musik Västerbottens län Region Gotland Hallands län Kalmar län Kronobergs län Dalarnas län Uppsala län Blekinge län Jämtlands län Västra Götalands län Jönköpings län Skåne län Norrbottens län Gävleborgs län Riket Västernorrlands län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Södermanlands län Västmanlands län Stockholms län 2,22 5,39 9,56 10,36 6,95 9,28 9,77 3,57 7,40 9,16 5,96 6,74 8,75 4,94 7,24 8,60 5,42 7,48 8,05 3,25 6,37 7,88 5,73 5,45 7,83 9,36 7,52 7,82 3,54 6,90 7,64 4,29 6,70 7,50 3,72 6,99 7,36 4,86 6,01 7,27 4,84 7,57 7,21 3,77 6,92 7,05 4,54 6,84 6,95 4,70 6,34 6,94 4,45 6,66 6,86 3,20 6,45 6,65 4,24 7,18 6,57 4,14 5,56 6,44 6,84 5,11 31

32 Fjärrlån Fjärrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek med olika huvudman. Fjärrlån som görs mellan två folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in eller ut ur kommunen. Fjärrlånen har totalt sett minskat under de senaste åren. Det är troligt att detta beror på den ökade tillgången på medier via Internet och förändrade inköpsrutiner. Totalt sett gjordes ungefär fjärrinlån (2011: , 2010: , 2009: , 2008: ) och fjärrutlån (2011: , 2010: , 2009: , 2008: ). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotek än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där tekniska samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel samarbeten som SELMA, HelGe och V8 där folkbiblioteken i flera kommuner delar bibliotekssystem. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Denna definitionsproblematik kan också till viss del förklara minskningen av fjärrlånen totalt sett. Lån via övriga utlåningsställen År 2012 rapporterades totalt lån till utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker (2011: ). Exempel på ett sådant utlåningsställe kan vara servicehus, förskolor, turistbyråer, affärer. Sedan 2009 har denna typ av utlåning ökat med minst lån. Det bör dock noteras att det förekommer ett visst internbortfall av svar. Vvärdena är underskattningar. Underskattning beror också på att folkbiblioteken i vissa kommuner inte kan särskilja lån som gjorts med så kallade institutionslånekort. I de fall som förskolor hämtar en stor mängd böcker till förskolan för att sedan cirkulera dem i bokkassar mellan familjerna som har barn på förskolan räknas dessa lån endast en gång. Böcker som deponeras under lång tid på servicehus blir heller inte upptagna i lånestatistiken i den verkliga omfattningen som de lånas. Det kan vara frågan om både att personal på olika inrättningar lånar ut stora mängder media eller att folkbibliotek genom samarbete distribuerar en större mängd medier vid ett och samma tillfälle. Det innebär i praktiken att många av de lån som görs aldrig blir registrerade. Resultatet blir en officiell minskning av antalet utlån trots att kommuninvånare ändå tar del av de medier som distribueras via folkbiblioteket. Detta påverkar också de svenska författarnas möjlighet till ersättning för utlånen som sker på de svenska folkbiblioteken via Sveriges författarfond. Detaljresultat presenteras i tabell F:8 på Aktiva låntagare Antalet aktiva låntagare minskar något. En aktiv låntagare är den som utfört minst en transaktion via sitt lånekort under året, dvs. lån, reservation eller åtelämning. Under 2012 var totalt sett invånare aktiva låntagare, vilket kan jämföras med under Det motsvarar 28 procent av befolkningen Antalet aktiva låntagare per antal bemannade serviceställen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det förekommer också att bibliotekssamarabeten mellan kommuner gör att redovisning av antal aktiva låntagare bara kan göras totalt för alla inom samarbetet, men inte uppdelat på kommun. Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare låntagare (2011: , 2010: ) hemsända böcker och andra medier under 2011, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Personer kan nu också göra så kallad egen nedladdning via internet från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM eller få det via posten. Detaljresultat presenteras i tabell F.1 och F:12 på 32

33 Diagram 12: Nyckeltal per invånare för Sveriges folkbibliotek Figure 12: Key figures, loan and stock per citizen Boklån per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare Linjär (Summa lån bok- och AV-medier per invånare) Linjär (Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare) År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 År 2015 År 2020 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på Diagram 13: Utlån från Sveriges folkbibliotek Figure 13: Loans from municipal libraries , books and AV-media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt År 1995 År 1997 År 1999 År 2001 År 2003 År 2005 År 2007 År 2009 År 2011 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på 33

34 Besök Under 2011 gjordes tusen fysiska besök (2011: 67,5 miljoner, 2010: 67,3, 2009: 67,8, 2008: 67,7) vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Antalet besök har därmed minskat med 2 procent sedan Mindre skillnader kan bero på att några bibliotek ingår med föregående års värde på grund av det bortfall av svar som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda besöksräknare etc. Stor uppgång i antal besök hos enskilda kommuner beror vanligtvis på att de gjort nybyggnationer eller ombyggnader, biblioteksrummets utformning och läge gör vanligen en skillnad för antalet besök. Besöken vid de övriga stycken (2011: 2 126) utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker räknas inte. Dessa har ökat något i antal under de senaste åren i takt med att filialer läggs ned. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något sett över en lite längre tid, får det tas i beaktande att tiotusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. År 2009 gjordes för första gången ett försök att mäta hur många virtuella besök som gjordes vid biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och även om situationen ännu var liknande vid 2012 års mätning, visade många gånger de bibliotek som lämnat uppgifter vid båda mättillfällena att besöken på deras webb ökat. Totalt sett redovisades, underskattat, 19,0 miljoner virtuella besök på folkbibliotekens externa webbsidor. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var fler än 75,4 miljoner, dvs. besökarna tittade på cirka 4 sidor per besök. Antalet besök i bibliotekets OPAC Online Public Access Catalog, var fler än 8,5 miljoner vilket är underskattningar av det egentliga antalet (2011: 7,9, 2010: 7,6) och antalet unika besökare redovisas som 8,0 miljoner (dvs. unika IP-adresser). Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror över fysiska besök på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Generösa öppettider påverkar besöks- och utlåningssiffror i positiv riktning. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med de tre senaste mätningarna. Huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2012, varav fyra timmar var förlagda till efter klockan Biblioteken i 61 kommuner uppger att något av deras bibliotek hade regelbundet söndagsöppet under stycken kommuner saknar således söndagsöppna bibliotek. I medeltal har de 904 filialer som finns öppet 17 timmar i veckan. De bokbussar som finns hade i medeltal öppet 20 timmar i veckan. Detaljresultat presenteras i tabell F:11 på 34

35 Tabell 8: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek uppdelat på län. Tusental. Table 8: Number of visits to branch libraries and main libraries in per county (thousands). Antal fysiska besök Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna* högst ökning Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Folkbiblioteket i Brandbergen sett ur barnens perspektiv foto: Vera Almström 35

36 Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Under 2012 förekom stycken (2011: , 2010: , 2009: , 2008: ) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 63 procent primärt till barn och ungdomar. Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel studieförbund, ingår inte i redovisningen. År 2012 lämnade totalt 286 kommuner, uppgifter om hur många publika aktiviteter som de genomfört under året. Folkbiblioteken ägnar sig åt en omfattande läsfrämjande verksamhet. Den enskilt vanligaste aktiviteten som anordnades var stycken bokprat, samtal eller läsecirklar speciellt riktade till barn och ungdom, 21 procent av det totala antalet aktiviteter var klassade som sådana. De näst mest vanliga aktivitet som folkbiblioteken anordnar är berättar- eller sagostunder, vanligen är de riktade till barn och ungdom. Totalt sett anordnades sådana under Vissa folkbibliotek har succesivt gått över till att räkna sina aktiviteter i de kategorier som den officiella statistiken efterfrågar under de senaste åren, varför tillförlitligheten i denna förhållandevis nya del av statistiken ständigt blir bättre. Ursprungligen fick folkbiblioteken under 2007 på prov fylla i vilka aktiviteter som de gjort under året förhållandevis fritt och utifrån de beskrivningar som gavs klassindelades aktiviteterna till de 17 kategorierer som nu efterfrågas. Syftet med att tillfråga folkbiblioteken om vilka publika aktiviteter som de anordnar är att visa på den bredd som folkbiblioteken erbjuder kommuninnevånare och den tyngd som folkbiblioteksverksamheten har i kommunerna. De första regelrätta mätåren förekom bortfall av svar och det kan förklara att det ser ut som att det skett en kraftig ökning av publika aktiviteter jämfört med Totalt sett anordnades scenkonstframträdanden på folkbiblioteken Det kan till exempel vara frågan om musik- eller teaterföreställningar. De allra flesta var riktade till barn och unga. Flera bibliotek har anordnat kurser inom det pågående Digidel-projektet, men även ordnat kurser och information om dator- och internethantering i helt egen regi. Totalt sett anordnades dator- och internetkurser vid tillfällen under 2012 (2011: 7 374). Folkbiblioteken är en viktig aktör för att fler människor ska få möjlighet att kunna använda och över huvud taget få tillgång till Internet. Det är också vanligt att folkbiblioteken arrangerar författarbesök. Totalt anordnades stycken författarbesök under 2012, 36 procent av dem var riktade till barn och ungdom. Folkbiblioteken anordnar också läsecirklar på olika sätt, totalt sett anordnades (2011: 7 863) sådana cirklar och sammankomster, 30 procent av dem riktade sig till barn och ungdom. Totalt sett anordnades också sångstunder för barn och vuxna, 98 procent av dessa var avsedda för barn. 36

37 Tabell 9: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Table 9: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in Publika aktiviteter på folkbiblioteken Riket Bokprat boksamtal Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Teater- eller trolleriföreställning Författarbesök Aktiviteter i samarbete med BVC Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Filmvisning filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom stycken, 63 procent 2012 Detaljresultat presenteras i tabell F:13 och F.14 på Exempel på annan programaktivitet : Advokatjour, ansiktsmålning, barnlördagar, bildarkiv, bokloppis, boksläpp, dyslexiträff, elallergiöppet, företagarservice, förr i tiden-dagar, julgransplundring, juristjour, klassbesök, konsumentvägledning, krubbvisning, kulturnatt, kulturluncher, läxhjälp, medborgardialog, myntvärdering, pelargonkväll, pyjamasparty, Rookiedag för gymnasiet, schack, släktforskning, studieolympiad, studievägledning, tipspromenad, tjejkväll, växtbytardag. Så här beskriver en enskild kommun sina programaktiviteter: Läskalas för alla 6-åringar i kommunen, litterär mässa tillsammans med skolan och näringslivet, samarrangemang med hembygdsföreningen "Kura skymning", deltagande vid anhörigcafé, deltagande på mångfaldsdag, deltagande på kulturdagar för barn- och ungdomar. Biblioteket i Trollbäcken, foto Vera Almström 37

38 . Riksdagsbiblioteket, foto Cecilia Ranemo Forskningsbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (3) och 38

39 specialbibliotek (3). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på Statistikunderlaget visar att det finns 207 serviceställen, det vill säga lokaler där biblioteksservice erbjuds. Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och förvärv, användning, personal och ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789: 2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik. Syftet med förändringarna var att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. I årets enkät tillkom ett svarsfält för de bibliotek som har svårigheter att särskilja sina webbesök i olika kategorier eftersom de skaffat en så kallad discoveryplattform. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungliga biblioteket (KB) därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungliga biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har KB ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Statistiken för har samlats in via KB:s webbenkätverktyg och sammanställts av en person på KB. Resultaten för presenteras i tabell FB1-FB9 och resultaten för år i tabell NHS1-NHS8 på För att möjliggöra jämförelser med föregående verksamhetsår har de specialbibliotek som inte besvarat undersökningen avseende verksamhetsår 2012 ersatts med 2011 års värde i tabellerna i den mån som de lämnade uppgifter då. Bibliotek som svarat, men inte svarat på alla frågor, har ersatts med föregående års värde på vissa av de centrala variablerna. Organisation Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På många håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och 39

40 forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret 2009/2010 var första gången som antalet helårsstudenter översteg , totalt studenter och år 2011 var antalet helårsstudenter Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Universitetskanslerämbetet och Statistiska centralbyrån, SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för offentligt finansierade bibliotek i Sverige. Inom det uppdraget ryms arbete med övergång till Dewey, samordning kring open access, den nationella katalogen Libris, Sveriges officiella biblioteksstatistik, kvalitetsutveckling, utbildning och gemensamma upphandlingar för e-licenser. Nationalbiblioteket samlar, beskriver, bevarar och tillgängliggör också allt svenskt tryck. Även audiovisuellt material samlas in och bevaras. Det kan vara frågan om TV- och radioprogram, svensk musik och vad som publiceras på vissa domäner under.se på webben. Det är även ett humanistiskt forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken är i stort sett oförändrat jämfört med föregående mätning Antalet anställda personer på forskningsbiblioteken är personer (2011: 2 423, 2010: 2 342) som genomför 2196 årsverken (2011: 2 203, 2010: 2 137). Andelen anställda män var totalt sett 36 procent (2012:35, 2010: 35 procent). Karl Isaksson på Avdelningen för nationell samverkan i Kungliga biblioteket undervisningssal, foto C Ranemo. Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 27 procent och 55 procent bland de fackutbildade specialisterna som arbetar på forskningsbiblioteken under Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2012 var 60 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 12 procent biblioteksassistenter och 13 procent fackutbildade specialister (till exempel pedagoger, systemvetare) och 16 procent övriga anställda. Tio procent av alla anställda vid forskningsbiblioteken är anställda på ett specialbibliotek. Det är känt att några bibliotek valt att rapportera sina timanställda, även kallat studentvakter, på olika sätt. 40

41 Diagram 14: Utveckling av antalet helårsanställda/årsverken vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 14: Development number of FTEs at research libraries, different staff categories. Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på Ekonomi Frågorna om ekonomi ändrades något från och med 2009 års mätning. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e-baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media har ha bytt redovisningskategori. Vissa andra värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden eftersom det förekommer ett visst internbortfall. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) för 2012 rapporterades till tusen kronor (2011:1 897, 2010: 1 821, 2009:1 843, 2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Utgifterna för forskningsbiblioteken samlat, inklusive lokalkostnader, uppgår skattat till drygt 2,6 miljarder kronor. Universitets- och högskolebiblioteken utgör 81 procent av utgifterna. De elektroniska mediernas andel av utgifterna för media har återigen ökat och är nu 81 procent av mediekostnaderna. Motsvarande siffra för 2011 var 80 procent, procent procent, procent, för procent, för procent, för procent och för 2004 var den 53 procent. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv av fysiska media var följaktligen 19 procent under Lokalkostnader Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när utgifterna för biblioteken redovisas eftersom kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska placering. Många bibliotek har också svårt att specificera exakta lokalkostnader eftersom biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större byggnad med den övriga organisationen och det är inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna 41

42 ur sin egen budget. Många gånger har också biblioteken personal som arbetar både i biblioteket och i den övriga organisationen och frågan är då vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets lokalkostnader. Diagram 15: Utgifter för e-medier och fysiska medier åren Figure 15: Expenditures for virtual media versus printed books and AV-media. Research libraries Fysiska medier högskolebibliotek E-medier högskolebibliotek Fysiska medier specialbibliotek E-medier specialbibliotek år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år

43 Diagram 16: Forskningsbibliotekens utgifter år Figure 16: Total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries år 2012 år 2011 år 2010 år 2009 Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Kompetensutveckling Detaljresultat presenteras i tabell NHS7 och tabell FB5 på Diagram 17: Forskningsbibliotekens intäkter Figure 17: Total revenues in SEK. Research libraries år 2012 år 2011 år 2010 år 2009 Anslag från moderorganisationen Genererade intäkter Projektmedel Totalt bidrag och driftskostnader privata sektorn Bidrag och intäkter från offentliga sektorn Övrigt Detaljresultat presenteras i tabell NHS8 och tabell FB6 på 43

44 Det är särskilt specialbiblioteken som har svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det förekommer också att högskolebiblioteken inte kan lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda lokalkostnaderna om 630 miljoner kronor som biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två tredjedelar av de svarande kostnaderna för bibliotekens lokaler. Diagram 18: Procentuell fördelning av utgifterna för universitets- och högskolebiblioteken 2012 exklusive lokalkostnader. Lönekostn ader personal 56% Virtuella e- baserade media, datbaslicen ser 24% Kometensu tveckling personal 1% Övriga utgifter 14% Fysiska media, AVmaterial 5% Intäkter Omkring 92 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2012 uppgick intäkterna till miljoner kronor, en ökning med 2 procent (2011: 2464, 2010: 2 417, 2009: 2 349). Alla universitets- och högskolebiblioteken lämnade i år uppgifter om sina intäkter. De hade totalt sett miljoner kronor i intäkter varav 92 procent var bidrag från moderorganisationerna. Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma åtaganden gentemot den övriga organisationen och det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens utgifter och intäkter. Flera bibliotek har också lämnat avrundade intäktsuppgifter. Bestånd Forskningsbibliotekens bestånd kan sammanfattas som närmare 51 miljoner (2011:52, 2010: 50 miljoner) fysiska medier och närmare 6 miljoner digitala titlar (2011: 5, 2010: 3 miljoner). Dessutom närmare 66 tusen titlar av tryckta periodika och tidningar. Patent- och registreringsverkets bibliotek har dessutom 51 miljoner digitala dokument av vilka de flesta är patenthandlingar. Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta. Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är underskattade. Det finns forskningsbibliotek som endast kan räkna vissa delar av sitt bestånd i hundratals hyllmeter och det gör att det exakta beståndet inte kan beräknas. Dessutom har universitets- och högskolebiblioteken tillgång till enheter via webben som annars inte är öppna för allmänheten. Till exempel har många forskningsbibliotek tillgång till de närmare titlarna i UR access, men dessa räknas endast som tillgång till en databas. Trots att beståndsuppgifterna inte alltid är exakta är de ändå så distinkta att utvecklingen kan följas. Ett exempel på detta är att de tryckta medierna minskar i andel av det totala beståndet till förmån för e- medierna. Oredovisade objekt och dokument Även detta år tillfrågades forskningsbiblioteken om de har någon annan typ av objekt eller dokument i samlingen som de inte kan redovisa i någon av de efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd. Det visade sig att det är relativt vanligt att biblioteken har föremål och medier som de inte redovisar i statistiken, här är några exempel: 44

45 Kungliga biblioteket har drygt 7 miljoner timmar AV-material på fysiska bärare, som video- och ljudband, CD, DVD mm där ca 2/3 är ljud och resten video. Materialet räknas inte i antal titlar. Dessutom tillkommer det digitala arkivet där det 2012 fanns över 4 miljoner timmar varav det egendigitaliserade var en bit över 1,8 miljoner timmar. Många bibliotek lånar också ut föremål av olika slag: översättningspennor, läspennor, DISY-spelare, diktafoner, hörlurar, nycklar, bärbara datorer, instrument, instrumenttillbehör, miniräknare och USB-minnen, materialprover, datormöss, MP3- spelare, bankdosor, varukataloger, priskuranter. På Naturhistoriska riksmuseets forskningsenheter finns ett stort antal särtryck, många äldre manuskript, mer än fotografier, kartor och andra arkivalier. Många bibliotek lägger in olika medier som är fritt tillgängliga via internet i sina kataloger men de räknas inte till beståndet. Dessutom har vissa bibliotek arkiv som de inte räknar in i bibliotekets verksamhet eller lägger så kan det också förekomma att de lägger in utskrifter av PDF-dokument i sin referenssamling. Böcker och seriella publikationer i tryckt form Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de hade 28,0 miljoner tryckta böcker och seriella publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken vid 2012 års slut. Detta är en liten minskning jämfört med 2010 då 29,0 miljoner rapporterades. Vissa bibliotek har endast lämnat uppgift om antal hyllmeter och då har en omräkning gjorts med faktor 40. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans 76 procent av forskningsbibliotekens bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer. Kungliga biblioteket har ensamt 10 procent av detta bestånd. I samband med kontrollberäkningen kompletterades också beståndsuppgifterna med uppgift om antal hyllmeter i de fall som de svarande endast hade uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns minst hyllmeter (2011: , 2010: och 2009: , 2008: ). Trenden att beståndet av tryckta böcker och seriella publikationer minskat de senaste åren, har därmed avstannat. En viss del av förändringen i bestånd kan förklaras av att några bibliotek slagits samman eller stängt under de senaste åren. Sett över en tioårsperiod har dock beståndet i antal hyllmeter vid forskningsbiblioteken ökat med så många meter som skattat motsvarar en ökning med 1,5 miljoner volymer. Kursböcker Första gången som bestånd av kursböcker efterfrågades i statistiken var Eftersom det var en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek hade svårigheter att skilja ut kursböcker i biblioteksdatasystemen. Även 2012 kunde inte 34 procent (2011:30, 2010: 35 procent) av högskolebiblioteken lämna uppgift om kursboksbeståndet, varken antal fysiska enheter eller antal hyllmeter. Specialbiblioteken och KB uppgav att de inte hade några kursböcker, förutom Svenska filminstitutets bibliotek. De högskolebibliotek som lämnade uppgift uppgav att de hade fysiska enheter kursböcker (2011: , 2010: , 2009: ) vid 2012 års slut. Antalet titlar av elektronisk kurslitteratur, e-böcker, var (2011: 3 273, 2010: 2 268, 2009: 1 557). Hela ökningen kan inte förklaras av tidigare svarsbortfall. Även andelen nyförvärv av kursböcker under året efterfrågades. Definitionen var att mediet skulle förvärvats under 2012 genom inköp, gåva, byte eller liknande. Depositioner räknas inte med. De högskolebibliotek som lämnade uppgifter svarade att de förvärvat sammanlagt fysiska enheter (2011:29 515, 2010: , 2009: ) och 733 elektroniska titlar (2011:784, 2010: 673, 2009: 391) av kursböcker. 45

46 Manuskript Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas som manuskript. Det fanns minst fysiska manuskript vid de svenska forskningsbiblioteken under 2012 (2011: ). Det förekomer vissa internbortfall i rapporteringen. Vissa redovisar hyllmeter och vissa fysiska exemplar. Eftersom det rör manuskript kan inte den vanliga omräkningsfaktorn om 40 medier per hyllmeter användas för att räkna upp resultatet. En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript i sina bestånd. Endast 4 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 5 specialbibliotek uppger att de har manuskript i sina samlingar. Uppsala universitetsbibliotek har flest manuskript, totalt stycken (2011:74 630, 2010: ). Musiktryck Musiktryck är vanligen noter. En minoritet av forskningsbiblioteken har musiktryck i sina bestånd. Majoriteten av de rapporterade musiktrycken (2011: , 2010: , 2009: ) finns på Musik- och teaterbiblioteket (66 procent). Grafiska och kartografiska dokument Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska dokument är dokument där bilder är det mest framträdande draget. Det är framför allt KB ( ) och Uppsala universitetsbibliotek ( ) som har denna typ av dokument i sina samlingar. Totalt sett uppger forskningsbiblioteken att det fanns dokument i samlingarna 2012 (2011: , 2010: , 2009: ). Mikrografiska dokument Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil och mikrofiche. Antalet mikrografiska dokument uppgick 2012 till (2011: , 2010: ). KB har ensamt 26 procent av det totala beståndet. Beståndet av mikrografiska dokument ökar inte längre. De bibliotek som har bestånd av mikrografiska dokument har inte ökat sitt bestånd nämnvärt under de senaste åren därför att det nu finns helt andra tekniska möjligheter att bevara dokument för eftervärlden. Foto Stefan Sjölund 46

47 Diagram 19: Bestånd redovisat i antal olika medietyper vid forskningsbiblioteken Figure 19: Media stock by different media types, research libraries Övriga digitala, utom PRV Övriga tryckta Periodika och tidn. elektroniska titlar Periodika och tidn. fysiska titlar E-böcker, titlar Databaser AV-dokument Mikrografiska dokument Grafiska kartografiska dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Kursböcker fysisk form Fysiska böcker och seriella publikationer Totalt 2012 Totalt 2011 Totalt 2010 Totalt Detaljresultat presenteras i tabell FB_4 och NHS:2 på 47

48 Audiovisuella dokument, AV-medier AV är sådana medier som till övervägande del återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM, Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag. Beståndet av AV-medier vid forskningsbiblioteken, förutom nationalbiblioteket var i slutet av KB har det största beståndet av AV-medier, men de redovisas inte i den officiella statistiken därför att det mäts i timmar och inte i antal titlar. KB har drygt 7 miljoner timmar AV-material på fysiska bärare, som video- och ljudband, CD, DVD mm där ca 2/3 är ljud och resten video. Dessutom tillkommer det digitala arkivet där det 2012 fanns över 4 miljoner timmar varav det egendigitaliserade var en bit över 1,8 miljoner timmar. Databaser Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De databaser som finns fritt tillgängliga på Internet räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog. Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska kunna användas. Forskningsbiblioteken hade 2012 en sammanlagd tillgång till databaser (2011: 3 452, 2010: 3 364). Tabell 10: De forskningsbibliotek som har tillgång till flest databaser Table 10: Research libraries with most access to databases Antal databaser Uppsala universitetsbibliotek 271 Göteborgs universitetsbibliotek 224 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 202 biblioteket Lunds universitets bibliotek 189 Umeå universitetsbibliotek 133 Linköpings universitetsbibliotek 132 Patent- och registreringsverkets 130 bibliotek Chalmers bibliotek 130 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Tabell 11: Högskolebibliotekens tillgång till e- bokstitlar Table 11: Research libraries with most access to different e-book titles Högskolebibliotek Tillgång till antal e- bokstitlar Anna Lindh - biblioteket 16 Blekinge Tekniska Högskola Biblioteket Chalmers bibliotek Ersta Sköndal högskolebibliotek 105 Gymnastik- och idrottshögskolan, 2 GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Linnéuniversitetet i Kalmar svarar ihop med Växjö Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek 2 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för 3 folkhälsovetenskap. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på 48

49 E-böcker Eftersom många personer oftast kan läsa en och samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet e- bokstitlar istället för licenser eller enheter. Den sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med 16 procent mellan 2011 och 2012 till totalt titlar (2011: , 2010: ). Högskolebiblioteken har nästan hela beståndet av forskningsbibliotekens e-böcker. Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt övriga tryckta dokument (2011: , 2010: ) som de inte fyllt i på annat ställe i statistiken. KB har majoriteten av dessa dokument. Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i denna kategori redovisas av Patent- och registreringsverkets bibliotek (PRV) och Uppsala universitetsbibliotek. Totalt sett finns digitala dokument på PRV och de andra forskningsbiblioteken har tillsammans stycken. Periodika, tidskrifter, tidningar Periodika, tidskrift, är en seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan och en tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Det sammanlagda antalet titlar av periodika vid forskningsbiblioteken, fysiska och elektroniska, har dubblerat under de senaste tio åren från till Antalet titlar avser dock inte unika titlar utan ökningen förklaras av att fler forskningsbibliotek har fått möjlighet att erbjuda ett bredare utbud genom att allt fler tidskrifter finns på e- medier. En absolut majoritet, 95 procent, av de seriella publikationerna som forskningsbiblioteken har är periodika och endast 5 procent är tidningstitlar. Närmare nio av tio titlar, 89 procent, är nu elektroniska. Diagram 20: Utvecklingen av periodika, tillgång till antal titlar av tidskrifter och tidningar på forskningsbiblioteken Figure 20: Number of newspapers and periodicals titles, research libraries Elektronic and printed format. Periodika tryckt form Tidningar tryckt form Periodika elektronisk form Tidningar elektronisk form

50 Tabell 12: Sammanlagt antal titlar i tryckt och elektronisk form av tidningar och tidskrifter Table 12: Number of newspapers and periodicals, research libraries Tryckt Elektronisk Totalt form form Periodika Tidningar Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Titlar av periodika och tidningar i tryckt form tenderar att minska till förmån för titlar av periodika i elektronisk form på de allra flesta biblioteken. Lunds universitetsbibliotek har det i särklass största beståndet av löpande periodika, tryckta titlar och e-titlar. Elektronisk publicering i fulltext De allra flesta högskolebibliotek och vissa specialbibliotek redovisar att de har ett omfattande bestånd av elektroniska fulltextdokument (ofta PDFfiler). Det kan vara frågan om avhandlingar, uppsatser, artiklar, rapporter, konferenshandlingar. Under 2012 rapporterade biblioteken att de hade ett bestånd av sådana fulltextdokument (2011: , 2010: ). Samtidigt som beståndet av elektroniska fulltexthandlingar (oftast PDF-filer) ökar, ökar också antalet avhandlingar, uppsatser och artiklar som publicerats under året. Under 2012 publicerades sådana handlingar vilket kan jämföras med året innan, en ökning med 35 procent. Nyförvärv Forskningsbiblioteken nyförvärv av fysiska enheter sjönk med 21 procent jämfört med Totalt sett förvärvade sammanlagt fysiska medier (2011: ) under Det kan också vara fråga om gåva, byte eller liknande. Depositioner medräknas inte i nyförvärv. Nyförvärvets andel av motsvarande fysiska beståndsuppgifter var samlat 0,9 procent för forskningsbiblioteken, varierande mellan 0 procent och 17,4 procent. Flera av de större forskningsbiblioteken minskade sitt nyförvärv av fysiska medier betydlig under 2012 jämfört med Även förvärvet av e-bokstitlar minskade till (2011: ). Sex av tio, 60 procent, av dessa är studentuppsatser. Totalt sett publicerades 18 procent (2011:15, 2010: 19) av beståndet under De enda specialbibliotek som rapporterat att de har elektroniskt bestånd av fulltextdokument i någon betydande omfattning är Naturvårdsverkets bibliotek, totalt

51 Diagram 21: Antal nyförvärv vid forskningsbiblioteken Övriga digitala dokument exkluderade. Figure 21: Number of new acquisitions at research libraries Digital document in category other excluded. E-böcker, titlar Fysiska böcker och seriella publikationer Övriga tryckta Grafiska kartografiska dokument Kursböcker fysisk form Mikrografiska dokument AV-dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Databaser År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 Detaljresultat presenteras i tabell FB5 på 51

52 Användning av samlingarna lån Forskningsbiblioteken lånade under 2012 ut 9,5 miljoner enheter från sina samlingar (2011: 9,5, 2010: 10,0 2009: 10,4 miljoner ,0 miljoner, 2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner). Värdet för lån inkluderar hemlån (initiala och omlån), läsesalslån, kopior istället för lån samt fjärrutlån. Därtill kommer användningen av de elektroniska samlingarna som 2012 uppgick till 44,5 miljoner nedladdningar vilket också kan betraktas som lån. Högskolebiblioteken står för 97 procent av forskningsbibliotekens lokala utlåning och för 91 procent av fjärrutlånen. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån, läsesalslån och kopior istället för lån. De traditionella lånen på forskningsbiblioteken tenderar att minska till förmån för användningen av de elektroniska samlingarna. Den tidigare ökningen av antalet lån år från år, kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via Internet och andelen omlån av det totala antalet lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån) minskade. Lokala lån En majoritet av de lokala lånen är omlån. Jämförelser mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en så stor andel av hemlånen och antalet omlån påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har färre lån än bibliotek med kort lånetid. I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det kan också vara frågan om till exempel. fotokopiering, kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska dokument om de utförs av bibliotekspersonal. Fjärrlån Forskningsbiblioteken gör fyra gånger så många fjärrutlån som fjärrinlån, 458 tusen utlån jämfört med 111 inlån. Med fjärrlån menas lån mellan biblioteksorganisationer. Fjärrlånen är oftast i något fysiskt format och i andra hand elektroniskt format eller papperskopior av dokument. Det är mindre vanligt att lånen består av något annat format, till exempel CD. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet, 5 procent av fjärrutlånen går till utländska bibliotek. Drygt 71 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och 69 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Tabell 13: Antal fysiska lokala lån vid forskningsbiblioteken Table 13: Number of local loans at research libraries Antal fysiska lokala lån Procent av lokala lån Hemlån, initiala % Hemlån, omlån % Kopior istället för lån % Läsesalslån % Totalt % Detaljresultat presenteras i tabell NHS3 på Tabell 14: Antal fjärrlån och hemlån vid forskningsbiblioteken Table 14: Number of interlibrary loans at research libraries Fjärrlån Utlån Inlån Fjärrlån direkt till användare Fjärrlån från svenska bibliotek Fjärrlån utom Sverige Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS9 och FB7på Fjärrlån Ut In Fysiska initiala hemlån Fysiska omlån hemlån Levererade elektroniska dokument Levererade papperskopior Lån i andra format, t.ex. CD Totalt

53 Högskolebiblioteken står för majoriteten av alla fjärrlån som forskningsbiblioteken gör. Uppsala universitetsbibliotek står ensamt för 16 procent av forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning och Chalmers för 11 procent samt Umeå universitetsbibliotek för 8 procent. Användning av den elektroniska samlingen Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och använder sig av, elektroniska samlingar av dokument. Denna hantering ersätter allt mer den fysiska utlåningen. Information om användningen av den elektroniska samlingen erhålls i regel från databasleverantören. Beroende på vilken leverantören är, räknas användningen på olika sätt. Många bibliotek har kommenterat sina utlåningsvärden och då framkommer att vissa utelämnat användning som andra forskningsbibliotek redovisat i statistiken. Alla bibliotek redovisar inte nedladdningar av sektioner. Därför bör läsaren av tabellerna vara noga med att inte jämföra enskilda bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i redovisade värden därmed kan skilja på tusentals nedladdningar. Det förekommer också att det skiljer också mellan biblioteken om de räknar med nedladdningar från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Den totala användningen av de elektroniska samlingarna inkluderar framtagna dokument från: Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent Sökningar i bibliografiska databaser Den totala användningen av de elektroniska samlingarna som efterfrågats i statistiken har ökat med 42 procent sedan Från närmare 47 miljoner enskilda sökningar, framtagningar och nedladdningar 2010 till drygt 66 miljoner Diagram 22: Fördelning av användningen av olika delar av de elektroniska samlingarna på forskningsbiblioteken Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent 0% 15% 20% 41% 23% 1% Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och FB6 på Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör också att användningen av bibliotekens lokala biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer stora svarsbortfall på den variabeln (se vidare sökningar i OPAC). År 2012 gjordes sådana (2011: ) varav var framtagna dokument ur de elektroniska samlingarna. 53