Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek"

Transkript

1 Bibliotek 2010 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

2 Biblioteksstatistik 2010 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungl. biblioteket, Bibliotek Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2010 Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Medborgarplatsens filial, foto C Ranemo Bibliotek 2010 Libraries 2010, National Library of Sweden Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) ISSN Kungliga biblioteket 2011 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, e-post: webb: blogg: 2

3 Innehåll Sammanfattning Fakta om statistiken Folkbibliotek Inledning... 9 Biblioteksplaner... 9 De kommunala folkbibliotekens organisation... 9 Personal Ekonomi Bestånd Nättjänster och datorer Utlån Aktiva låntagare Besök Öppethållande Sammanfattning folkbibliotek Forskningsbibliotek Inledning Om statistiken Organisation Personal Ekonomi Bestånd Nyförvärv Användning av samlingarna lån Verksamhet Öppethållande Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna Sjukhusbibliotek Inledning Organisation Personal Ekonomi Bestånd Lån Besök Öppethållande Talboks- och punktskriftsbiblioteket Sammanfattning Inledning Bestånd och utlån för personer med läshinder 67 Glossary

4 Biblioteksstatistik 2010 Sammanfattning Från och med 2011 blev Kungliga biblioteket statistikansvarig myndighet för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Den här rapporten redovisar uppgifter om 2010 års verksamhet vid landets folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek. Totalt sett har 430 bibliotek lämnat uppgifter om sin verksamhet i tre olika enkäter. I årets undersökning noteras en nedgång i antalet biblioteksenheter. Totalt sett lades 46 folkbiblioteksfilialer och två bokbussar ned. Två specialbibliotek slogs ihop och ett annat delades på tre myndigheter. Dessutom stängdes fyra sjukhusbibliotek. Det minskade antalet filialer på folkbiblioteken medförde att antalet anställda minskade med drygt 200 personer och antalet tryckta böcker med 1,7 miljoner exemplar. Antalet besök på folkbiblioteken är dock detsamma som året innan, totalt 67 miljoner besök. Allt fler besöker också folkbiblioteken via Internet för att söka och låna. Totalt sett ökade e-bokslånen på folkbiblioteken med 68 procent jämfört ned året innan. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken ökar. En del av förklaringen är färre filialer, i vissa fall finns en mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats och blir ett serviceställe utan personal. Folkbiblioteken har också blivit bättre på att rapportera till exempel cirkulation av bokkassar på förskolor, depositioner på servicehus och distribution via affärer och kommunala inrättningar. En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är att allt fler lån som görs inte registreras i lånestatistiken och detta påverkar det totala antalet rapporterade lån negativt. Folkbiblioteken rapporterade två miljoner färre lån än året innan. Forskningsbibliotekens bestånd är närmare 50 miljoner fysiska medier och 3 miljoner digitala titlar. Dessutom titlar av periodika och tidningar. Det gjordes totalt 10 miljoner lån från forskningsbibliotekens samlingar under Dessutom gjordes drygt 31 miljoner nedladdningar från forskningsbiblioteken elektroniska samlingar. Det är framför allt på högskolebiblioteken som ökningen är tydligast, vilket till viss del kan förklaras av det ökade antalet studenter under året. Forskningsbiblioteken anordnade formell lärarledd undervisning till 155 tusen deltagare under 2010, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Sjukhusbiblioteken har en omfattande verksamhet men på grund av ett visst svarsbortfall i årets undersökning är uppgifterna underskattade. Det kan dock konstateras att drygt hälften av lånen som gjordes vid sjukhusbiblioteken var medicinsk facklitteratur. Totalt sett hade sjukhusbiblioteken skattat drygt en miljon fysiska besök och drygt två miljoner besök på bibliotekens webbplatser. Samlat har sjukhusbiblioteken skattat ett fysiskt bestånd om en miljon medier. De svarande biblioteken uppgav samlat att de hade bemannade enheter inklusive bokbussarna. Totalt personer var anställda vid dessa, vilket är en klar minskning sedan föregående år. Sammanlagt gjordes närmare 80 miljoner lokala lån och drygt 86 miljoner besök vid alla biblioteksenheterna samlat under

5 Stockholms stadsbibliotek avdelningen tidningar och tidskrifter, foto C Ranemo 5

6 Biblioteksstatistik 2010 Fakta om biblioteksstatistiken Inledning Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kungliga biblioteket (KB) är sedan 1 augusti 2011 statistikansvarig myndighet för denna. Den här rapporten redovisar i tre olika delkapitel årsstatistiken 2010 för dessa tre bibliotekstyper. Sist i rapporten finns en kortare sammanställning av alla tre. De bibliotek som tillfrågats är samtliga offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Under 2010 och 2011 inträdde en del förändringar inom biblioteksområdet. Kungliga biblioteket fick ett breddat uppdrag som inbegriper att myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området. Till det breddade uppdraget tillkom också att ta över statistikansvaret inom biblioteksområdet, vilket tidigare låg på Statens kulturråd. Folkbiblioteken skall finnas för alla medborgare för att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, personer av utländsk härkomst och andra minoriteter. Folkbiblioteken har också ett särskilt uppdrag främja barn och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade för deras behov. Folkbiblioteken har inte i grunden ett bevarande uppdrag, det kan många gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda det senaste som producerats. Forskningsbiblioteken består av universitets- och högskolebibliotek samt specialbiblioteken och nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen skall det finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och dessa skall svara för biblioteksservice som anknyter till den typ av utbildning och forskning som bedrivs vid respektive högskola. Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag. Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla och bevara av alla medier inom sitt specialområde. Nationalbibliotekets uppgift är sedan år 1661 att samla in och besvara allt svenskt tryck och på senare år har biblioteket även tagit över uppgiften att samla in och bevara svensk radio, tv, film, video, skivor och multimedia. Samtidigt är nationalbiblioteket även ett humanistiskt forskningsbibliotek. Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat uppdrag. De skall tillhandahålla uppdaterad medicinsk speciallitteratur till studenter och personal vid sjukhuset, samtidigt som de skall tillfredsställa informationsbehoven för patienterna. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Den officiella biblioteksstatistikuppdraget inbegriper också landets alla skolbibliotek och nästa sådan statistik kommer att samlas in med början i januari Ett av riksdagens mål, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten och allas rätt till information för att därigenom underlätta för demokratin. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet. Mer information om planerade och pågående biblioteksstatistikundersökningar finns på: 6

7 Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Insamlingarna av 2010 års biblioteksstatistik gjordes via KBs webbenkätsystem. Bearbetning och rapport sammanställdes av KBs personal. Referenstiderna för uppgifterna om personal är och för bestånd Andra uppgifter gäller för kalenderåret Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i slutet av juni Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under Statistiken försenades därför att ändringen av KBs instruktion angående statistikuppdraget inte trädde i kraft förrän 1 augusti. Normalt sett tillfrågas biblioteken med start i januari. Denna slutliga publicering av statistiken föregicks av publiceringar av preliminära tabeller för respektive bibliotekstyp med start i september. Folkbiblioteken Samtliga 290 folkbibliotek besvarade enkäten avseende 2010 års verksamhet. Statistiken besvaras och sammanställs per kommun, oavsett hur många filialer som finns i respektive kommun. Ett mindre internbortfall av svar på enstaka frågor förekommer. Totalt sett har fem kommuner frångått principen om att ha ett huvudbibliotek som samordnande enhet för filialerna i kommunen. Nu har de kommunerna bara fristående biblioteksenheter, men besvarade ändå enkäten samlat. Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län eller regioner på olika sätt samarbetar med varandra och delar resurser, ibland även med skolbibliotek, forskningsbibliotek eller sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland möjligheterna att lämna detaljerad statistik för vissa variabler, t.ex. när biblioteken delar biblioteksdatasystem och alla medier tillhör alla biblioteken. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 79 forskningsbibliotek, 40 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 38 specialbibliotek. Vissa förändringar i sättet att rapportera gjordes av Linnéuniversitetet som samredovisade biblioteken i Kalmar och Växjö. Antalet svarande är därmed 77 i årets undersökning. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på vissa frågor men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat tillgå uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Sjukhusbiblioteken För andra året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Fyra av de sjukhusbibliotek som ingick i den föregående undersökningen hade nu lagts ned varpå 72 totalt sett tillfrågades och 53 enkäter inkom som representerade total 60 sjukhusbibliotek eftersom biblioteken i flera län valde att samredovisa sina svar. Det är endast känt att 12 enskilda enheter avböjde att svara helt. Sjukhusbiblioteksenkäten skickades också till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Rådet för den officiella statistiken Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Totalt sett finns ca 353 olika produkter inom den officiella statistiken varav biblioteksstatistiken är fyra. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken skall vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för respektive bibliotekstyp. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa samlade regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade 7

8 Biblioteksstatistik 2010 bibliotek inom respektive region. KBs expertgrupp för biblioteksstatistik väntas komma med ett förslag till förändringar i sin slutrapport som publiceras under Under kommer också de nya internationella ISO standarderna för biblioteksstatistik och indikatorer. Sveriges officiella statistik har många krav på sig och kan därför inte snabbt förändras. I Sverige finns 27 olika SAM-myndigheter som är ansvariga för att sammanställa Sveriges officiella statistik, dessa rapporterar på olika sätt till Rådet för den officiella statistiken som överser all officiell statistik i Sverige. De främsta skälen till alla regler som finns kring den officiella statistiken är: Den måste vara kvalitetssäkrad. Jämförbarheten över tid bör bevaras. Andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar. Uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter. Samhällets kostnader för den officiella statistiken samlat skall sänkas. Folkbibliotekens tabeller har numrering F1-F19, forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar utveckling heter NHS18 och 2010 års tabeller heter FB1-FB9. Sjukhusbibliotekens tabeller heter S1-S10. Delar av det statistiska grundmaterialet till folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Där kan man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kungliga biblioteket. Kontaktuppgifter finns under Statistik på eller skicka e-post till Presentation Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre undersökningar och tabellmaterialet är omfattande innehåller inte den skriva delen av rapporteringen mer än huvudresultaten av undersökningarna. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till det tabellmaterial som återfinns på KBs webbplats Där finns totalt några hundra sidor tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. Stockholms stadsbibliotek Foto C Ranemo 8

9 Folkbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i pdf- och xls-format på Kungliga bibliotekets webbplats Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. En av fem kommuner hade 2010 ännu inte antagit någon biblioteksplan, vilket är en liten ökning från året innan. KB fick under 2011 ett särskilt uppdrag i sin instruktion att följa hur bibliotekens planer har utformats och hur de används. Som ett första led i detta arbete genomförs en kartläggning av folkoch länsbibliotekens planer för verksamheten under De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus, förskolor, övriga kommunala institutioner som inte är bemannade av folkbibliotekets personal. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. I lite större kommuner återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett huvudbibliotek och flera filialer. År 2010 uppgav 285 kommuner att de hade ett huvudbibliotek och fem kommuner att de har frångått den organisationsmodellen. Samtidigt har antalet filialer minskat. År 2009 rapporterades sammanlagt 1260 huvudbibliotek och filialer och 2010 hade samma antal 9

10 minskat till 1214, vilket utgör en minskning med 46 enheter på ett år. Av diagram framgår utvecklingen över tid samt en prognos till år Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att finnas folkbibliotek på ca 1000 adresser i Sverige 2020, vilket kan jämföras med 1539 året Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. Där det förut fanns skolbibliotek på en adress och folkbibliotek på en annan finns det allt oftare ett bibliotek på en adress som har två funktioner. För att utgöra ett integrerat bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna har ett lösare samarbete inom kommunen. År 2010 var 523 enheter integrerade med skolbibliotek. Detta utgör 43 procent av de 1214 olika folkbiblioteksenheterna, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2009, men i praktiken utgör detta en minskning med 17 integrerade enheter sedan Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt varav antal som är integrerade med skolbibliotek samt prognos till Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and of them integrated with school libraries Huvudbibliotek och filialer Linjär (Huvudbibliotek och filialer) varav integrerade med skolbibliotek År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 År 2015 År

11 Bibliotek 2010 Tabell 1: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt varav antal som är integrerade med skolbibliotek Table 1: Number of public libraries including branch libraries and of them integrated with school libraries Totalt huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek Huvudbibliotek Filialer År * * * * = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det. Bokbussar Förutom de biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner Totalt sett uppger folkbiblioteken i 81 kommuner att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 15 kommuner svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Motsvarande värden 2009 var 83 och 17, således en liten minskning. Bokbussarna stannade vid totalt (2009: 8 113, 2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Övriga utlåningsställen Samtidigt som filialerna läggs ned finner personalen på folkbiblioteken på allt fler olika sätt att nå ut till medborgarna via så kallade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara allt från att bokkassar som cirkuleras mellan familjer som har barn på förskolorna till mindre tillfälliga bestånd som byts då och då på sjukhem, äldreboenden eller arbetsplatsbibliotek. Det förekommer också att folkbibliotekets böcker finns att tillgå på simhallar, turistbyråer och bensinstationer. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken ökar. En förklaring är en minskning av antalet filialer, i vissa fall finns en mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats och blir ett serviceställe utan personal. En annan förklaring är också att folkbiblioteken blivit allt bättre på att rapportera förekomsten av dessa övriga utlåningssätt. Det är känt att alla kommuner som t.ex. cirkulerar boklådor och bokkassar på förskolorna inte rapporterar antalet rapporterades 2000 övriga utlåningsställen, 2009: 928 och 2008: 712 stycken. En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är att allt fler lån som görs inte registreras i lånestatistiken och detta påverkar det totala antalet rapporterade lån negativt. Vissa kommuner räknar med lånen som görs via förskolorna, andra inte. 11

12 Här återges några kommentarer från de svarande om vad som ingår och inte i posten övriga utlåningsställen: Det finns "bokhyllor" på 16 förskoleavdelningar, där föräldrar kan låna hem böcker från biblioteket. Tre samarbeten med affärer och turistbyråer, resten sjukhem och liknande. Tre bokstationer, en stor och två mindre, samt arbetsplatsbibliotek. Depositioner på familjecentral, socialkontor mm, samt depositioner och föräldralån på förskolor och hos dagbarnvårdare. (Sex små bibliotek på byskolorna ingår också). Vi har inte räknat in tillfälliga boklådor eller förskolorna (som lånar ut bokpåsar). Draklån - förskolorna lånar ut av biblioteket iordningställda bokpåsar direkt till föräldrar. Istället för bokbuss har vi Postboken, där böcker lånas ut och lämnas tillbaka via lantbrevbäraren. Vi har boklådor på vårdcentralen, kommunens äldreboenden och på några arbetsplatser. Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har akademisk examen inom Biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen. Helt under året tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Detaljresultat presenteras i tabell F:2 samt F:15 på 12

13 Bibliotek 2010 Antal anställda Antalet anställda personer på folkbiblioteken har minskat med drygt 200 personer. Den 1 mars 2010 var 5478 personer anställda vid folkbiblioteken (2009: 5 680,2008: 5 795). Av dessa var 3002 (2009: 2 960, 2008: 2 955) bibliotekarier och 2476 (2009: 2 720, 2008: 2 840) övrig personal. Minskningen är i proportion till antalet nedlagda filialer. Medelantalet anställda per biblioteksenhet är fortfarande 4,5 personer (huvudbibliotek eller filialbibliotek). Nu utgör 55 procent av personalen på folkbiblioteken utbildade bibliotekarier, vilket är en liten ökning sedan tidigare mättillfällen. Totalt sett är även detta år 83 procent av alla anställda kvinnor. Årsverken Totalt utfördes 4589 årsverken vid folkbiblioteken under 2010 vilket kan jämföras med årsverken 2009 och under I genomsnitt arbetar således varje anställd person 83 procent av en heltidstjänst, vilket är samma nivå som 2009 och I diagram 3 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,28 årsverken per invånare till 1,22. I medeltal finns det en halv folkbibliotekanställd per 1000 invånare. Men en del av variationen i årsverken per invånare kan förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så måste kommuner med färre invånarantal ha fler anställda per invånare än befolkningsrika kommuner för att kunna upprätthålla en viss standard på bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel av biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek Stockholms stadsbibliotek, Medborgarplatsens barnavdelning 13

14 har generellt sett också fler årsarbeten vid biblioteken än de kommuner som inte har några integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande storlek på befolkningen med hjälp av detta mått. En femtedel (19 procent) av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2010 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 885 (2009: 937, 2008: 975) årsverken till barn- och ungdomsverksamhet 2010 vilket motsvarar 0,6 årsverken per barn i åldern 0 14 år (diagram 4). Motsvarande värde 2008 var 0,8. De svarande stöter på svårigheter att beräkna personalen vid biblioteken, vanligen eftersom personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med andra funktioner: Vi tror att vi tidigare år räknat fel på personal men i år har vi rättat till det. Vi har tidigare bland annat räknat kultur/bibliotekschefen på heltid fast hon i verkligheten endast jobbade 50 % med biblioteket. Några fler liknande felräkningar har nu rättats till. Många i personalen har hela kulturhuset med huvudbiblioteket som arbetsområde. Svårt att beräkna avgränsa arbetstid gällande biblioteket. En heltid utbildad bibliotekarie arbetar som bibliotekschef ca 25 % och kulturansvarig ca 25 %. En 75 % utbildad bibliotekarie arbetar som barnoch skolbibliotekarie ca 50 % och då även med kulturarrangemang, samt även i folkbiblioteket. Vaktmästaren på biblioteket är en man, men han ligger inte under bibliotekets budget utan under kulturförvaltningen. Biblioteket och museet har en gemensam vaktmästare. Svårt att veta om han ska räknas med eller inte. Jag valde att inte ta med honom, städpersonalen räknas ju inte med. Ekonomi Driftskostnader Under 2010 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till miljoner kronor (2009: 3,7, 2008: 3,6 miljarder). Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 385 kronor, trots generella kostnadsökningar, vilket kan jämföras med 394 kronor 2009 och 391 kronor Således en liten minskning. Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaslicenser, licenser med mera. Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Drygt hälften, 54 procent, av driftskostnaderna gick 2010 till utgifter för personal (53 procent, 2008: 53 procent) och en fjärdedel, 24 procent till utgifter för lokaler (2009: 24 procent, 2008: 23 procent). Drygt en tiondel, 11 procent (2009: 11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren. Andelen personalkostnader har ökat sedan omkring 1995 då den hade sitt minimum sedan En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 40 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. 14

15 Bibliotek 2010 För att illustrera varför inte alltid exakta kostnadsuppgifter lämnas, återges några kommentarer från de svarande: Lokalkostnaderna ingår ej då de belastar en annan förvaltnings budget. Personalkostnader för grundskolebiblioteken ingår i redovisningen ovan. Biblioteks- och museienheten har gemensam budget. Här ingår även personalkostnader för skolbibliotek/utlåningsställe 5 timmar per vecka och bokinköp till dessa. Vi har under året bytt chef och den gamla chefen gjorde uträkningarna tidigare. Nu har en ur personalen försökt plocka fram siffrorna och vi tycker att vi räknat på rätt sätt men siffrorna skiljer sig avsevärt från föregående år. Vi har dock de senaste åren legat väldigt högt i personalkostnaderna utan att kunna hitta anledningen till. Vi tror att tidigare chef räknade personalkostnaden totalt för all personal - inklusive den del som vi får tillbaka som betalning för uthyrd personal. Till exempel har vi en skolbibliotekarie som är anställd av folkbiblioteket men som hyrs på heltid av skolförvaltningen. Hennes kostnader ska ju inte räknas med i personalkostnaderna men det verkar som om gamla chefen tagit den summan rakt av. Kan inte separera kostnaderna mellan skolbibliotek och folkbibliotek, då de är integrerade i samma verksamhet. Vi har försökt fördela kostnaderna mellan skolbibliotek och folkbibliotek så rättvisande som möjligt. Tabell 2: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren Tusental kronor. Table 2: Working costs public libraries Thousands SEK. Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler, något År underskattat

16 Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag Procent av totala kostnader. Figure 3: Operating costs by type of cost, Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell F:3 på Investeringsutgifter Investeringsutgifterna sjönk något från miljoner till 82 miljoner Investeringsutgifterna brukar variera beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således 3,7 miljarder kronor 2010 vilket totalt är en minskning både i löpande och fasta priser från föregående år. Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Nettoprisindex 100 = Kortad skala. Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, Index 100 = Driftskostnadernas utveckling index

17 Bibliotek 2010 Intäkter De kommunala folkbibliotekens egna intäkter, utom anslag och bidrag, minskade för tredje året i rad till närmare 97 miljoner kronor och 2008 var intäkterna 115 respektive 124 miljoner. Intäkterna består bland annat av försenings- och reservations-avgifter samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Bestånd För att kunna fullgöra sitt uppdrag har folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker som audiovisuella medier, AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Dessutom har folkbiblioteken många tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. Allt fler folkbibliotek erbjuder också olika e- medier, det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik och elektroniska tidskrifter. Till viss del är statistiken över beståndet av e- medier vid folkbiblioteken missvisande. De flesta folkbibliotek är uppkopplade och erbjuder e- böcker och ljudböcker via E-Lib som har ett mycket stort bestånd av olika titlar. Där betalar biblioteken per gjord nedladdning, vanligen 20 kronor per lån. Men att redovisa E-Libs bestånd gånger 290 kommuner är inte meningsfullt. Därför efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har egna köpta licenser på, som de kan låna ut, utan att betala en fast kostnad varje gång. Således har svenska folket tillgång till fler e-titlar via folkbiblioteken än vad som redovisas i beståndsstatistiken. Detsamma gäller den e-musik som biblioteken har tillgång till via Musikwebb och Naxos music library nedladdning av klassisk musik där över en miljon musiktitlar ingår samt de tidskriftsartiklar som är nedladdningsbara eller utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det bestånd som redovisas till allra största delen fysiska medier. Folkbibliotekens totala mediebestånd har sjunkit något, vilket troligen har samband med att 46 filialer har lagts ned sedan föregående mätning. Mediebeståndet, fysiska böcker och AV-media uppgick i december 2010 till 40,0 miljoner media. Motsvarande värde 2009 var 41,7. Således har mediebeståndet sjunkit med 1,7 miljoner media, borträknat tidningar och tidskrifter. De tryckta böckerna utgjorde 91 procent av beståndet. 17

18 Tabell 3: Mediebestånd Tusental. Table 3: Media stock , books and AV media. Thousands. Mediebestånd totalt Bokbestånd År * * 2008 års AV-mediauppgift är exkluderad uppgifter om e-musikbestånd. AVmediebestånd Bokbestånd Folkbiblioteken hade 2010 totalt tryckta böcker. Drygt hälften, 55 procent, av det fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är skönlitteratur, signum H. Hälften av skönlitteraturen är lämplig för barn i åldern 0-14 år. Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp bokbeståndet i fack- och skönlitteratur och detta har påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt. Majoriteten av vuxenlitteraturen är facklitteratur. Diagram 5: Andel av bokbeståndet som är facklitteratur och skönlitteratur för barn och vuxna. Facklitt barn 7% Facklitt vuxna 38% Skönlitt vuxna 28% Skönlitt barn 27% Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Barnböcker Barnboksbeståndet har ökat något i förhållande till antalet barn i landet. Det fanns 7,9 barnböcker per barn 2010 vilket kan jämföras med 6,5 år Nyförvärven av barnlitteratur ökade något under året. Delförklaringar till variationen mellan olika län är hur stor andel skolbiblioteken som är integrerade med folkbiblioteken och skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. 18

19 Bibliotek 2010 Tabell 4: Undersökningens frågor som handlar om vad folkbiblioteken gör speciellt för barn 0-14 år. Per län/region Table 4: Results from questions about public libraries work for children 0-14 years. Per county Skönlitt. barn, andel nyförvärv Antal skönlitt. barn Antal facklitt barn Antal barnb. per barn Antal barnbokslån per Andel barnutlån Andel publika aktiviteter primärt Andel årsverken till barn- o ungd.verks. av 0-14 barn 0- för Region/län beståndet år 14 år barn/unga Riket 8% ,9 18,0 49% 68% 19% Stockholms län 9% ,4 11,7 49% 65% 15% Uppsala län 8% ,4 20,0 51% 67% 11% Södermanlands län 7% ,0 17,7 53% 65% 22% Östergötlands län 9% ,9 17,8 51% 53% 18% Jönköpings län 8% ,8 18,7 50% 67% 16% Kronobergs län 7% ,0 26,5 57% 74% 21% Kalmar län 7% ,6 26,0 51% 72% 18% Region Gotland 6% ,6 30,7 52% 77% 22% Blekinge län 7% ,8 25,5 55% 82% 29% Region Skåne 7% ,7 17,6 46% 74% 21% Hallands län 8% ,2 24,8 54% 75% 16% Västra Götalands län 8% ,5 16,8 42% 60% 17% Värmlands län 7% ,5 18,8 47% 67% 16% Örebro län 7% ,9 21,8 54% 67% 30% Västmanlands län 7% ,4 16,6 50% 65% 30% Dalarnas län 7% ,8 21,4 50% 70% 20% Gävleborgs län 7% ,8 19,4 50% 65% 14% Västernorrlands län 7% ,8 21,4 55% 73% 27% Jämtlands län 9% ,9 24,3 57% 76% 28% Västerbottens län 8% ,8 31,5 56% 72% 32% Norrbottens län 6% ,7 24,9 55% 79% 22% 19

20 Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Antalet fysiska prenumerationer och antal fysiska titlar har minskat både avseende tidningar och tidskrifter. Under 2010 hade folkbiblioteken (2009: 8 542, 2008: 8 475) tidningsprenumerationer och (2009: , 2008: ) tidskrifts-prenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på (2009: 6 100, 2008: 6 106) tidningstitlar och (2009: , 2008: ) tidskriftstitlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska titlar cirka 81 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Flera bibliotek uppger att de också har tillgång till t.ex. databasen Library Press Display med mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra på att registrera nedladdning från och förekomst av tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Diagram 6: Andel bestånd av mediekategorier inom gruppen AV-medier Figure 6: Percent stock of audiovisual medias CD-rom, spel Video, DVD 2% 11% - Vi har några föremål i vårt bestånd som inte kan klassas som varken bok eller AV-media, t.ex. elmätare och gångstavar. Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker 9% Övr. AV-media 8% AV-mediebestånd Av-medier är sådana medier som det krävs speciell teknisk utrustning för att man skall kunna ta del av innehållet. Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CDskivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. Den tidigare vanliga medietypen Bok och band har utgått som egen kategori och redovisas nu under kategorin Övriga AVmedier. Det totala AV-beståndet på folkbiblioteken 2010 var AV-medierna utgör ungefär en tiondel av folkbibliotekens mediebestånd. Två 20

21 Bibliotek 2010 tredjedelar av AV-medierna är musik, ljudböcker eller talböcker. Nyförvärv Nyförvärven av böcker öka något till totalt 2,2 miljoner2010. De nyförvärvade böckerna utgjorde 6 procent av det totala tryckta bokbeståndet. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Flera bibliotek uppger också att de gallrat mycket under året. Barnlitteratur utgjorde den högsta andelen nyförvärvade böcker; 7,5 procent av det beståndet var nyförvärv. Andelen nyförvärv av AV-beståndet var större, totalt 12 procent. Totalt sett köpte folkbiblioteken in nya AV-media under Diagram 7: Antal nyförvärvade böcker Tusental. Figure 7: Number of additions books Thousands En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan kan vara av betydelse. Nättjänster och datorer I bibliotekslagen står det att Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folkbiblioteken hade år 2010 totalt 0,6 datorer per 1000 invånare. Totalt fanns det (2009: 6 697, 2008: 6 620) datorer tillgängliga för allmänheten En femtedel av datorerna, 21 procent (2009: 22, 2008: 25) används endast för sökning i bibliotekens kataloger eller databaser. Biblioteken erbjöd totalt (2009:3 217, 2008:3 029) betaldatabaser (licensierade databaser), varav 39 procent hade extern åtkomst (remote access). Utlån Utlåningen av har minskat något. Under 2010 rapporterades totalt 69,3 miljoner lån vilket kan jämföras med 70,4 år De tryckta medierna utgör för 83 procent av den totala utlåningen. Den absoluta majoriteten, 91 procent, av utlånen var böcker i någon form, tryckta böcker, e-böcker, talböcker eller ljudböcker. Resterande andel olika typer av AV-medier, 21

22 Miljontal Antalet utlån för framgår av tabellen bredvid med den lite äldre uppdelningen mellan böcker och AV-medier, där e-böckerna ingår i AV för jämförbarhet mellan åren. Hälften, 49 procent, av utlånen av tryckta media var barnböcker. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. E-bokslånen ökar. Totalt sett rapporterades 68 procent fler utlån av e-böcker 2010 än 2009, totalt stycken. Ökningen av e-bokslånen förklarar bara till en liten del minskningen av utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter. Tabell 5: Antal utlån Table 5: Number of loans År Total utlåning Utlån tryckta böcker tidn. tidskrifter Utlån AVmedier totalt inkl. e-bok, e- musik Diagram 8: Antal utlånade böcker Miljoner böcker. Figure 8: Number of book loans, (millions of books). 90 Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Linjär (Boklån totalt) Detaljresultat presenteras i tabell F:8, F:9, F:16 på 22

23 Bibliotek 2010 Totalt sett var 68 procent av alla utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt slag, sett till skönlitteratur både för barn och vuxna. nämnvärt sedan Sju procent är facklitteratur för barn och 26 procent är facklitteratur för vuxna, 42 procent är skönlitteratur för barn och en fjärdedel av all bokutlåning är skönlitteratur avsedd för vuxna. Den inbördes fördelningen av utlån fördelat på skön- och facklitteratur har inte förändrats Tabell 9: Procentuell andel av bokutlåningen, inklusive tidningar och tidskrifter fördelning på vuxen respektive barnlitteratur. Uppdelat på skön- och facklitteratur Table 9: Percent bookloans for adults and children 2009 and Fiction and non-fiction Facklitt. barn Facklitt. vuxna Skönlitt. barn Skönlitt. vuxna 7% 6% 26% 25% 25% 26% 42% 43% Utlån av AV-medier AV-media i de nya tekniska lösningarna ökar på bekostnad av de gamla. Totalt lånades 11,5 miljoner (2009: 12,5, 2008: 11,6) AV-medier ut under året, vilket är en liten minskning. Det gjordes i medel 1,2 utlån av AV-media per invånare i riket under sig om t.ex. dataspel och kurser för barn och vuxna. Kategorin bok och band har utgått och dessa medier räknas nu i kategorin övriga AV-medier vilket till viss del förklarar att denna kategori ökat sedan Utlåningen av musikfonogram har minskat under flera års tid. Även e-musiken tenderar att minska något. E-musik kan lånas främst på två sätt; strömmande avlyssning via Internet eller nedladdningar till dator varefter de läses i MP3- spelare. Det är huvudsakligen klassisk musik som kan lånas på detta sätt. Utlåningen av talböcker har minskat år från år på folkbiblioteken sedan En förklaring till detta kan vara att allt fler låntagare kan ladda ned talböckerna direkt från TPB. Utlåningen av program på CD-rom har ökat något, liksom beståndet av dessa. Det kan röra Foto C Ranemo 23

24 Tabell 6: Nyckeltal för bestånd, utlån, besök och aktiva låntagare per län Table 6: Key figures per county Tidskrifter titlar per 1000 invånare Total utlåning per invånare Boklån per invånare AV-utlån per invånare Antal barnbokslån per barn 0-14 år Antal fysiska besök per invånare Aktiva låntagare per invånare Riket 4,8 7,3 6,1 1,2 18,0 7,2 0,3 Stockholms län 2,0 5,3 4,3 1,0 11,7 7,2 0,2 Uppsala län 4,4 8,1 6,6 1,4 20,0 7,1 0,3 Södermanlands län 4,9 6,5 5,6 1,0 17,7 6,9 0,3 Östergötlands län 5,5 6,8 5,7 1,1 17,8 6,9 0,3 Jönköpings län 4,7 7,6 6,3 1,3 18,7 6,6 0,3 Kronobergs län 4,6 9,1 7,9 1,2 26,5 7,9 0,3 Kalmar län 9,0 8,8 7,6 1,2 26,0 7,9 0,3 Region Gotland 7,2 10,2 8,6 1,6 30,7 8,5 0,4 Blekinge län 6,6 8,2 7,2 1,0 25,5 6,0 0,3 Skåne län 4,8 7,8 6,5 1,4 17,6 7,1 0,3 Hallands län 4,4 9,1 7,9 1,2 24,8 7,5 0,3 Västra Götalands län 4,8 8,0 6,6 1,4 16,8 7,3 0,4 Värmlands län 7,4 7,2 6,0 1,2 18,8 5,9 0,4 Örebro län 6,5 7,7 6,6 1,1 21,8 6,7 0,3 Västmanlands län 5,7 6,7 5,3 1,4 16,6 5,8 0,3 Dalarnas län 7,5 7,8 6,6 1,3 21,4 6,6 0,3 Gävleborgs län 5,6 7,6 5,9 1,7 19,4 7,1 0,3 Västernorrlands län 4,7 7,0 6,1 1,0 21,4 6,2 0,2 Jämtlands län 7,1 7,8 6,6 1,2 24,3 9,5 0,3 Västerbottens län 8,3 10,2 8,8 1,4 31,5 10,3 0,4 Norrbottens län 6,7 7,7 6,7 1,0 24,9 6,8 0,3 Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på Bok och band Tabell 7: Utlån av AV-medier efter kategori Tusental. Table 7: Loans of AV media by category in Thousands. Totalt* Musikfonogram Ljudböcker E- böcker Talböcker Video, DVD CDrom, spel, etc. E- musik Övriga AVmedier Riket Riket Riket Riket * års totala AV-medier utlåneuppgift är exkluderad e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell och F:10 på 24

25 Bibliotek 2010 Diagram 10: Antal utlånade AV-medier Tusental. Figure 10: Number of AV media item loans, Thousands Tabell 8: Utlån av AV-medier efter kategori per län Table 8: Loans of AV media by category and county Totalt E- böcker Ljudböcker Talböcker Musikfonogram Video, DVD CD-rom, spel Övr. AVmedia Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Region Gotland Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmland Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborg Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Detaljresultat presenteras i tabell och F:10 på 25

26 Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Ökningen förklaras av ökad utlåning av ljudböcker och e-böcker, övriga traditionella AVmedier minskar samtidigt. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär 11 miljoner enheter per år. En av förklaringarna till avmattningen är den samtidigt ökade tillgången till Internet i svenska hem. En del av informationen som bara gick att få via AV-lån tidigare kan nu också sökas vid datorn hemma via nätet. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. Fjärrlån Färrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek. Fjärrlån som görs mellan två folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in eller ut ur kommunen. Fjärrlånen har totalt sett minskat något jämfört med Totalt sett gjordes ungefär fjärrinlån (2009: , 2008: ) och fjärrutlån (2009: , 2008: ). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotek än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel samarbeten som SELMA, HelGe och V8. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Denna definitionsproblematik kan också till viss del förklara minskningen av fjärrlånen totalt sett. Lån via övriga utlåningsställen En förklaring till att utlåningen minskat totalt sett sedan 2009 kan vara att i takt med att antalet filialer minskar ökar också utlånen till verksamheter där vidare låneregistrering inte sker. Folkbiblioteken redovisar nästan en fördubbling av dessa men har Foto C Ranemo samtidigt svårt att ta ut statistik om dessa lån ur sina biblioteksdatasystem. De lån som biblioteken själva förmedlar som depositioner brukar det inte vara något större problem att registrera, men de lån som görs via t.ex. förskolor som förskolepersonalen själva hämtar på biblioteken och sedan distribuerar i barngruppen och dess familjer är det svårare att få en klar bild av. Folkbiblioteken i vissa kommuner kan inte särskilja lån som gjorts med så kallade institutionslånekort. Resultatet blir en officiell minskning av antalet utlån trots att kommuninnevånarna ändå tar del av de media som distribueras via olika kanaler såsom affärer, simhallar, förskolor, servicehus, turistbyråer och andra kommunala inrättningar. Detaljresultat presenteras i tabell F:8 på Aktiva låntagare Antalet aktiva låntagare är i stort sett oförändrat. Totalt sett uppger 282 av de 290 folkbiblioteken att de har uppgifter om antal aktiva låntagare under Totalt sett fanns närmare 2,8 miljoner registrerade låntagare som gjort minst en transaktion hos biblioteket under Nivån är i stort sett oförändrad jämfört med En transaktion avser utlån, återlämning, omlån eller reservation. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det kan sammanfattningsvis ändå konstateras att 29 procent av befolkningen fortsatt var aktiv låntagare 26

27 Bibliotek 2010 vid ett folkbibliotek Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare låntagare hemsända böcker och andra medier under 2010, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Personer med synskada som är punktskriftsläsare kan också erhålla sina böcker direkt från TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Detaljresultat presenteras i tabell och F:12 på Diagram 11: Nyckeltal för Sveriges folkbibliotek Figure 11: Key figures, loan and stock per citizen Boklån per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på Diagram 12: Utlån från Sveriges folkbibliotek Figure 12: Loans from municipal libraries , books and AV media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på 27

28 Besök Under 2010 gjordes 67,3 miljoner (2009: 67,8, 2008: 67,7) fysiska besök vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Antalet besök är därmed i stort sett oförändrat jämfört med de senaste åren, skillnaden kan bero på viss del av det bortfall av svar som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda besöksräknare etc. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något sett över en lite längre tid får det tas i beaktande att tiotusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. År 2009 gjordes för första gången ett försök att mäta hur många virtuella besök som gjordes vid biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och även om situationen var liknande vid 2010 års mätning visade många gånger de bibliotek som lämnat uppgifter vid båda mättillfällena att trafiken besöken på deras webb ökat. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var fler än 146 miljoner. Antalet besök i bibliotekets OPAC Online Public Access Catalog, fler än 7,6 miljoner och antalet unika besökare (dvs. unika IP-adresser) var 6,7 miljoner, vilket är underskattningar av det egentliga antalet. Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på Diagram 13: Antal besök totalt samt vid huvudbibliotek och filialer Kortad skala. Figure 13: Trend, number of visits at main libraries, branch library and total Shorted scale År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på 28

29 Bibliotek 2010 Tabell 9: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek uppdelat på län. Tusental. Table 9: Number of visits to branch libraries and main libraries in per county (thousands). Antal fysiska besök Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med de tre senaste mätningarna. De 290 huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2010, varav fyra var förlagda till efter klockan Biblioteken i 52 (2009:53) kommuner uppger att deras huvudbibliotek regelbundet hade söndagsöppet under Biblioteken i 11 (2009:12) kommuner uppger att de har filialbibliotek som hade regelbundet söndagsöppet under Detaljresultat presenteras i tabell F:11 på 29

30 Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. Under 2010 förekom (2009:98 667, 2008: ) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 68 procent primärt till barn och ungdomar, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, ingår inte i redovisningen. År 2010 hade fler kommuner, totalt 285, uppgifter om hur många publika aktiviteter som de genomfört under året, jämfört med året innan. Det är vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till lässtimulerande åtgärder riktade till barn. Det är också vanligt att de kommunala folkbiblioteken anordnar aktiviteter i samarbete med något eller några av de åtta olika studieförbunden. Totalt lockade dessa samarrangemang drygt deltagare. Färre anställda på biblioteken och färre filialer har påverkat antal ordnade aktiviteter negativt. Antalet aktivitetstillfällen minskade med två tusen jämfört med föregående mätning. Foto C Ranemo Sammanfattning folkbibliotek Antalet filialer och personal har minskat men besökarna är ändå nästan lika många som vid föregående mätning. Totalt sett är 29 procent av befolkningen aktiva låntagare och i genomsnitt lånar de sju medier per år varav sex är böcker. Barnen är de som lånar mest, närmare 18 lån per barn i åldern 0-14 år. Detta kan till viss del förklaras av att många folkbibliotek är integrerade med skolbibliotek. I genomsnitt gjorde varje aktiv låntagare 24 besök på folkbiblioteket under

31 Bibliotek 2010 Tabell 10: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Table 10: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in Publika aktiviteter på folkbiblioteken Riket Bokprat boksamtal Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Teater- eller trolleriföreställning Författarbesök Aktiviteter i samarbete med BVC Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Filmvisning filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom stycken, 68 procent Detaljresultat presenteras i tabell 2:13 på Exempel på annan programaktivitet : Advokatjour, ansiktsmålning, barnlördagar, bildarkiv, bokloppis, boksläpp, dyslexiträff, elallergiöppet, företagarservice, juristjour, klassbesök, konsumentvägledning, krubbvisning, kulturluncher, läxhjälp, medborgardialog, myntvärdering, pelargonkväll, pyjamasparty, schack, släktforskning, studieolympiad, studievägledning, svampexamina, tipspromenad, tjejkväll, warhammer, virkcafé, växtbytardag. 31

32 Tabell 11: Sammanfattning av folkbibliotekens resultat per län Rangordnat efter antal invånare. Antal invånare 2010 Antal årsverken Tryckt bestånd Bokbestånd AV-medie bestånd Totalt antal utlån, ej e- musik Antal besök Antal aktiva låntagare Total utlåning per invånare Boklån per invånar e AV-utlån per invånare Länskod Antal barnbokslån per barn Antal fysiska besök per invånare Aktiva låntagare per invånare Hela riket ,32 6,10 1,22 17,98 7,15 0,29 Stockholms län ,32 4,32 1,00 11,65 7,16 0,25 Västra Götalands län ,00 6,61 1,38 16,82 7,31 0,35 Skåne län ,82 6,47 1,36 17,65 7,10 0,29 Östergötlands län ,84 5,69 1,15 17,80 6,88 0,29 Jönköpings län ,59 6,33 1,26 18,75 6,64 0,26 Uppsala län ,06 6,62 1,44 19,99 7,11 0,30 Hallands län ,10 7,91 1,19 24,83 7,54 0,31 Örebro län ,67 6,61 1,06 21,81 6,68 0,27 Dalarnas län ,84 6,56 1,29 21,43 6,55 0,29 Gävleborgs län ,57 5,91 1,66 19,36 7,08 0,30 Värmlands län ,21 6,04 1,17 18,83 5,90 0,39 Södermanlands län ,55 5,58 0,97 17,68 6,94 0,27 Västerbottens län ,19 8,78 1,40 31,54 10,28 0,36 Västmanlands län ,71 5,33 1,38 16,63 5,84 0,28 Norrbottens län ,68 6,71 0,97 24,90 6,83 0,30 Västernorrlands län ,05 6,09 0,95 21,38 6,22 0,16 Kalmar län ,82 7,62 1,21 26,04 7,92 0,33 Kronobergs län ,13 7,94 1,18 26,49 7,92 0,32 Blekinge län ,20 7,17 1,03 25,52 6,01 0,31 Jämtlands län ,80 6,60 1,20 24,31 9,51 0,30 Region Gotland ,21 8,62 1,59 30,70 8,50 0,39 Se vidare tabell F.18 och F.19 på 32

33 Bibliotek Foto Jens Gustavsson Forskningsbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: - redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. - ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. - utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. - tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (39) och specialbibliotek (36). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på Statistikunderlaget visar att det finns 202 serviceställen, det vill säga lokaler där 33

34 biblioteksservice erbjuds. Det är dock känt att det finns minst 206, några bibliotek har inte fyllt i att de har något serviceställe alls i undersökningen. Under året flyttade biblioteket vid Statens strålskyddsinstitut till den nya Strålsäkerhetsmyndigheten. Två specialbibliotek slogs samman och Musik- och teaterbiblioteket bildades. Fiskeriverkets bibliotek flyttades under 2010 till tre andra myndigheter. Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och förvärv, användning, personal och ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik. Syftet med förändringarna är att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. Biblioteket (KB) därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på KB ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Statistiken för 2010 har samlats in via KBs webbenkätverktyg och sammanställts av personal på KB. Resultaten för 2010 presenteras i tabell FB1-9 och resultaten för år i tabell NHS1-8 på Organisation Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret 2009/2010 var första gången som antalet helårsstudenter översteg , totalt studenter. Därtill fanns doktorander under hösten Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för offentligt finansierade bibliotek i Sverige. 34

35 Bibliotek 2010 Diagram 14: Antal män och kvinnor fördelat på olika personalkategorier vid forskningsbiblioteken 2009 och Figure 14: Number of women and men working at research libraries, different personal categories 2009 and Kvinnor 2009 Kvinnor 2010 Män 2009 Män Bibliotekarier Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övrig personal Detaljresultat presenteras i tabell NHS:6 och tabell FB.4 på Diagram 15: Utveckling av antalet helårsanställda vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 15: Development number of FTEs at research libraries, different staff categories Bibliotekarier/ dokumentalister Fackutbildade specialister Forskningsbiblioteken totalt Linjär (Fackutbildade specialister) Biblioteksassistenter Övriga Linjär (Bibliotekarier/ dokumentalister) Detaljresultat presenteras i tabell NHS:6 och tabell FB.4 på 35

36 Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Det är även ett humanistiskt forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken har ökat något sedan föregående mätning och uppgår numer till totalt personer som genomför årsverken. Andelen anställda män var totalt sett 35 procent. Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 26 procent. Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2010 var 62 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 8 procent biblioteksassistenter och 11 procent fackutbildade specialister (t.ex. pedagoger, systemvetare) samt 14 procent övriga anställda. Under de senaste fyra åren har andelen bibliotekarier varierat mellan procent, andelen biblioteksassistenter mellan procent, andelen fackutbildade specialister 8 11 procent samt övrig personal procent, sett till både forskningsbibliotek, specialbibliotek och nationalbiblioteket. Ekonomi Frågorna om ekonomi ändrades något från och med 2009 års mätning. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e-baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media kan ha bytt redovisningskategori. Vissa andra värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden eftersom det förekommer ett visst internbortfall. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) för 2010 som rapporterades till drygt tusen kronor (2009:1 843, 2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Sett till de bibliotek som lämnat uppgifterna både 2010 och 2009 blir dock minskningen inte så stor procentuellt sett. Det förekommer att både forskningsbibliotek och specialbibliotek rapporterar minskningar. Uppgifterna om utgifterna får betraktas som närmevärden för samtidigt som personalen ökat något så rapporteras en minskning av lönekostnaderna. Det var svårt för många forskningsbibliotek att ta fram exakta ekonomiuppgifter så sent på året. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv av fysiska media var 22 procent under Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har, liksom föregående år, tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. Följaktligen gick 78 procent av mediekostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2009 var 75, procent, för procent, för procent, för procent och för 2004 var den 53 procent. Lokalkostnader Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när utgifterna för biblioteken redovisas eftersom kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska placering. Många bibliotek har också svårt att specificera exakta lokalkostnader eftersom biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större byggnad med den övriga organisationen och det är inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna ur sin egen budget. Många gånger har också biblioteken personal som arbetar både i biblioteket och i den övriga organisationen och frågan är då vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets lokalkostnader. 36

37 Bibliotek 2010 Diagram 16: Procentuell fördelning av utgifter samt antal kronor för nationalbiblioteket, högskolebiblioteken och specialbibliotekens utgifter, exklusive lokalkostnader år 2009 och Figure 16: Percentage, and total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries 2010 and År 2010 År 2009 Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Kompetensutveckling Detaljresultat presenteras i tabell NHS:7 och tabell FB.5 på Diagram 17: Procentuell fördelning av nationalbiblioteket, högskolebiblioteken och specialbibliotekens intäkter, exklusive lokalkostnader år 2010 och Figure 17: Percentage, and total revenues in SEK. Research libraries 2010 and År 2010 År 2009 Anslag från moderorganisationen Genererade intäkter Projektmedel Totalt bidrag och driftskostnader privata sektorn Bidrag och intäkter från offentliga sektorn Övrigt Detaljresultat presenteras i tabell NHS:8 och tabell FB.6 på 37

38 Diagram 18: Utveckling av kostnader för fysiska och elektroniska medier på forskningsbiblioteken Figure x: Costdevelopment for medias, electronic and non-electronic. Research libraries Kostnad elektroniska media Kostnad tryckt material Det är särskilt specialbiblioteken som har svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det förekommer också att högskolebiblioteken inte kan lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda lokalkostnaderna om 599 miljoner kronor som biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två tredjedelar av de svarande kostnadera för bibliotekens lokaler. Nationalbibliotek Kungl. bibliotekets lönekostnader steg 2009 med närmare 29 procent sedan 2008 beroende på att verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) fördes över till KB den 1 januari Därefter har ingen nämnvärd förändring av kostnader noterats. Totalt var KBs driftskostnader 238 miljoner 2010, exklusive lokalkostnader. Högskolebibliotek Högskolebibliotekens sammanlagda utgifter, var i stort sett oförändrade jämför med året innan, totalt miljoner, exklusive lokalkostnader. Specialbibliotek Specialbibliotekens sammanlagda utgifter, exklusive lokalkostnader, är i stort sett oförändrade, med hänsyn tagen till visst internbortfall av lämnade uppgifter. De svarande biblioteken uppger totalt sett utgifter om 120 miljoner kronor för Specialbibliotekens utgifter utgör endast 7 procent av samtliga utgifter för de svenska forskningsbiblioteken samlat. Intäkter Omkring 91 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2010 uppgick intäkterna till jämfört med miljoner kronor Motsvarande siffra för 2008 var miljoner (77 bibliotek), för 2007 var miljoner (73 bibliotek), för miljoner (75 bibliotek) och för 2005 var den miljoner kronor (73 bibliotek). Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma åtaganden gentemot den övriga organisationen och det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens utgifter och intäkter: Nationalbiblioteket KBs anslag var i stort sett oförändrat. Högskolebibliotek Det ökade antalet studenter vid universiteten och högskolorna medförde att anslagen ökade och högskolebiblioteken redovisade ökade intäkter som sammanlagt uppgick till miljoner kronor 2010 vilket kan jämföras med

39 Bibliotek 2010 Specialbibliotek Det förekommer ett visst internbortfall av svar men den samlade bedömningen är att specialbiblioteken hade minskade anslag 2010 jämfört med Bestånd Forskningsbibliotekens bestånd kan sammanfattas som närmare 50 miljoner fysiska medier och 3 miljoner digitala titlar. Dessutom titlar av periodika och tidningar. Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta. Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är underskattade. T.ex. så har Naturhistoriska riksmuseet forskningsenheter en stor mängd äldre manuskript, mer än fotografier, kartor och andra arkivalier. De är till största delen inte katalogiserade och en beståndsskattning är för närvarande inte möjlig. Det rör sig om flera hundra hyllmeter. Materialet anlitas regelbundet av museets egen personal och besökare. Musik- och teaterbiblioteket hade ca fotografier, i första hand teaterfotografier från 1850 och framåt, men även en samling med foton av musikikonografisk konst. Det kan också vara frågan om dataspel, brädspel, hörlurar, myggnät, datorer, miniräknare, MP3- spelare, kameror, skåpnycklar, läsplattor, och musikinstrument, digitala kartor och skolplanscher m.m. Böcker och seriella publikationer i tryckt form Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de hade 29 miljoner böcker och seriella publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken vid 2010 års slut. Detta är en minskning från 2009 då biblioteken rapporterade 34 miljoner. En viss del av minskningen kan förklaras av bortfall av svar. Vissa bibliotek har endast lämnat uppgift om antal hyllmeter och då har en omräkning gjorts med faktor slogs Statens musikbibliotek ihop med Sveriges teatermuseums bibliotek och arkiv (denna institution lades samtidigt ner), samt bytte namn till Musik- och teaterbiblioteket. Därför är 2010 års siffror väsentligt högre än år 2009 vad gäller bestånd. Oredovisade objekt och dokument Som ett särskilt tillägg i årets statistik ställdes en fråga till biblioteken om de har någon annan typ av objekt eller dokument i samlingen som de inte kan redovisa i någon av de efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd. Det visade sig att det är relativt vanligt att biblioteken har föremål och medier som de inte redovisar i statistiken. KB, Sveriges nationalbibliotek hade över 3 miljoner digitaliserade filmer och TV-program som endast kan räknas i inspelade timmar, varför de inte kan påföras i statistiken. Stockholms stadsbibliotek 39

40 Diagram 19: Bestånd redovisat i antal olika medietyper forskningsbiblioteken 2009 och Figure 19: Media stock by different media types research libraries 2009 and Totalt 2010 Totalt 2009 Övriga digitala, utom PRV Övriga tryckta Periodika och tidn. elektroniska titlar Periodika och tidn. fysiska titlar E-böcker, titlar Databaser AV-dokument Mikrografiska dokument Grafiska kartografiska dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Kursböcker fysisk form Fysiska böcker och seriella publikationer Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på En majoritet av de fysiska böckerna och de seriella publikationerna, 77 procent, finns på högskolebiblioteken och 13 procent på KB. I samband med kontrollberäkningen kompletterades också beståndsuppgifterna med uppgift om antal hyllmeter i de fall som de svarande endast hade uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns hyllmeter (2009: , 2008: ). Således har beståndet av tryckta böcker och seriella publikationer minskat de senaste åren, troligen till förmån för det elektroniska beståndet. Kursböcker För första gången efterfrågades bestånd av kursböcker i statistiken Eftersom det var en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek hade svårigheter att skilja ut kursböcker i biblioteksdatasystemen. Även 2010 kunde inte, 35 procent, av högskolebiblioteken lämna uppgift om kursboksbeståndet, vare sig i antal fysiska enheter eller hyllmeter. Specialbiblioteken och KB uppgav att de inte hade några kursböcker. De högskolebibliotek som lämnade uppgift uppgav att de hade (2009: ) fysiska enheter kursböcker vid 2010 års slut. Antalet titlar av 40

41 Bibliotek 2010 elektronisk kurslitteratur, e-böcker, var (2009: 1 557). Även andelen nyförvärv av kursböcker under året efterfrågades. Definitionen var att mediet skulle förvärvats under 2010 genom inköp, gåva, byte eller liknande. Depositioner räknas inte med. De högskolebibliotek som lämnade uppgifter svarade att de förvärvat sammanlagt (2009: ) fysiska enheter och 673 (2009: 391) elektroniska titlar av kursböcker. De fysiska nyförvärven var således 9 procent av det fysiska beståndet och 30 procent av det elektroniska kursboksbeståndet. Det kan konstateras att andelen kursböcker på e-medier ökar. Manuskript Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas som manuskript. Det fanns totalt sett fysiska manuskript vid de svenska forskningsbiblioteken år förekom vissa internbortfall i rapporteringen varför ingen totalsiffra redovisas. En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript i sina bestånd. Endast elva olika bibliotek uppger att de har manuskript i sina samlingar. Uppsala universitetsbibliotek har flest manuskript, totalt stycken. Musiktryck Musiktryck är vanligen noter. En minoritet av forskningsbiblioteken har musiktryck i sina bestånd. Majoriteten av de rapporterade musiktrycken ( ) finns på Musik- och teaterbiblioteket. Endast musiktryck nyförvärvades av forskningsbiblioteket under Grafiska och kartografiska dokument Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska dokument är dokument där bilder är det mest framträdande draget. Det är framför allt KB ( ) och Uppsala universitetsbibliotek ( ) som har denna typ av dokument i sina samlingar. Totalt sett uppger forskningsbiblioteken att det fanns dokument i samlingarna 2010 jämfört med under Mikrografiska dokument Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil och mikrofiche. Antalet mikrografiska dokument uppgick till under KB hade 31 procent av det totala beståndet. Beståndet av mikrografiska dokument har totalt sett minskat de senaste åren. Minskningen beror till största delen på att Patent- och registreringsverkets bibliotek (PRV) genomfört ett stort digitaliseringsprojekt där patentdokumenten numera är sökbara via robotsystem och därmed minskat beståndet av mikrografiska dokument från 1,9 miljoner till 0 sedan Audiovisuella dokument, AV-medier AV är sådana medier som till övervägande del återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM, Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag. Beståndet var i stort sett oförändrat, totalt sett gjordes endast 3579 nyförvärv under året. KB har det största beståndet av AV-medier. Under de senare åren pågår digitalisering av beståndet och detta kan mätas i antal timmar. Via KBs AVMavdelning (audiovisuella medier) hade forskarna omedelbar tillgång till timmar år Databaser Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De databaser som finns fritt tillgängliga på Internet räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog. Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska kunna användas. Forskningsbiblioteken hade en sammanlagd tillgång till år

42 Tabell 12: De forskningsbibliotek som har tillgång till flest databaser Table 12: Research libraries with most access to databases Antal databaser Patent- och registreringsverkets bibliotek 342 Uppsala universitetsbibliotek 272 Göteborgs universitetsbibliotek 200 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. biblioteket 200 Chalmers bibliotek 150 Lunds universitets bibliotek 138 Stockholms universitetsbibliotek 133 Umeå universitetsbibliotek 129 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på E-böcker Eftersom många personer oftast kan läsa en och samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet e- bokstitlar istället för licenser eller enheter. Den sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med 25 procent mellan 2009 och 2010 till totalt Uppsala universitetsbibliotek har tillgång till enskilt flest e-titlar. Tabell 13: Forskningsbibliotek som har störst tillgång till titlar av olika e-böcker Table 13: Research libraries with most access to different e-book titles Antal titlar Uppsala universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Chalmers bibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt övriga tryckta dokument som de inte fyllt i på annat ställe i statistiken. Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen och redovisningen eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i denna kategori redovisas av PRV. Foto: Jens Gustavsson Periodika, tidskrifter, tidningar Periodika är en seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan och en tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Det sammanlagda antalet titlar vid forskningsbiblioteken har ökat med 8 procent sedan En absolut majoritet, 98 procent av de seriella publikationerna som forskningsbiblioteken har är periodika och endast två procent är tidningar. Närmare nio av tio titlar, 87 procent, är elektroniska. Tabell 14: Sammanlagt antal titlar i tryckt och elektronisk form av tidningar och tidskrifter Table 14: Number of newspapers and periodicals, research libraries Tryckt Elektronisk Totalt form form Periodika Tidningar Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på 42

43 Bibliotek 2010 Titlar av periodika och tidningar i tryckt form tenderar att minska till förmån för titlar av periodika i elektronisk form på de allra flesta biblioteken. Elektronisk publicering i fulltext De allra flesta högskolebiblioteken redovisar att de har ett omfattande bestånd av elektroniska fulltextdokument, datafiler. Det kan vara frågan om avhandlingar, uppsatser, artiklar eller rapporter. Under 2010 rapporterade biblioteken att de hade ett bestånd av sådana fulltextdokument. Totalt sett var 60 procent, , av dessa studentuppsatser. Det totala beståndet av fulltext hade därmed ökat 24 procent sedan Totalt sett publicerades 19 procent av beståndet under De enda specialbibliotek som rapporterat att de har elektroniskt bestånd av fulltextdokument i någon betydande omfattning är Naturvårdsverkets bibliotek, totalt Nyförvärv Forskningsbiblioteken förvärvade sammanlagt drygt en halv miljon fysiska medier under Det kan också vara fråga om gåva, byte eller liknande. Depositioner medräknas inte i nyförvärv. Dessutom förvärvade forskningsbiblioteken sammanlagt drygt en halv miljon e-böcker. Därtill kommer nyförvärvet av övriga digitala dokument inklusive patent som uppgick till 5,7 miljoner dokument, de allra flesta av dessa var dokument som Patent- och registreringsverkets bibliotek införskaffade. Andelen nyförvärv av e-böcker har ökat jämfört med de fysiska nyförvärven. Tabell 15: Antal elektroniska publiceringar i fulltext under 2010, avhandlingar, uppsatser och artiklar på några universitet och högskolor. Table 15: Number of electronic publication of reports, thesis, articles and research papers during Antal 2010 Lunds universitets bibliotek Uppsala universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Malmö högskola. Bibliotek och IT Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Linnéuniversitetets bibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Diagram 20: Antal nyförvärv vid forskningsbiblioteken 2009 och Övriga digitala dokument exkluderade. Figure 20: Number of new acqusitions at research libraries 2009 and Digital document in category other excluded. E-böcker Fysiska böcker och seriella publikationer Övriga tryckta Grafiska kartografiska dokument Kursböcker fysisk form Mikrografiska dokument AV-dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Databaser År 2010 År

44 Användning av samlingarna lån Forskningsbiblioteken lånade under 2010 ut drygt 10 miljoner från sina samlingar (2009: 10,4 miljoner ,0 miljoner, 2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner). Värdet inkluderar lokala lån, läsesalslån, kopior istället för lån samt fjärrutlån, total sett är 95 procent lokala lån. Högskolebiblioteken står för 97 procent av forskningsbibliotekens utlåning. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Den tidigare ökningen av antalet lån år från år, kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via Internet och andelen omlån av det totala antalet lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån) minskade. Lokala lån En majoritet av de lokala lånen är omlån. Jämförelser mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en så stor andel av hemlånen och antalet omlån påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har färre lån än bibliotek med kort lånetid. I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det kan också vara frågan om t.ex. fotokopiering, kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska dokument om de utförs av bibliotekspersonal. Elektronisk överföring av dokument räknas däremot inte till lån. Fjärrlån Forskningsbiblioteken gör tre gånger så många fjärrutlån som fjärrinlån, 471 tusen utlån jämfört med 153 inlån. Med fjärrlån menas lån mellan bibliotek. Lånen är oftast i något fysiskt format och i andra hand elektroniskt format. Det är mindre vanligt att lånen består av levererade papperskopior eller något annat format, till exempel CD. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 95 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och 76 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Högskolebiblioteken står för 89 procent av alla fjärrutlån och 95 procent av alla fjärrinlån. Uppsala universitetsbibliotek står ensamt för 11 procent av forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning. Tabell 16: Antal lokala lån vid forskningsbiblioteken Table 16: Number of local loans at research libraries Antal lokala lån Procent av lokala lån Hemlån, initiala % Hemlån, omlån % Kopior istället för lån ,5% Läsesalslån % Totalt ,5% Detaljresultat presenteras i tabell NHS:3 på Tabell 17: Forskningsbiblioteken som gjorde flest fjärrutlån Table 17: Research libraries with most remote lending Antal fjärrutlån Uppsala universitetsbibliotek Umeå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Högskolan Väst, Biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Stockholms universitetsbibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS:9 på 44

45 Bibliotek 2010 Diagram 21: Fjärrutlån och fjärrinlån vid forskningsbiblioteken 2010 uppdelat på olika medieformat. Figure 21: Remote lending at research libraries Fysiska lån Levererade papperskopior Levererade elektroniska dokument Lån i andra format, t.ex. CD Fjärrutlån Fjärrinlån Detaljresultat presenteras i tabell NHS:9 på Användning av den elektroniska samlingen Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och använder sig av, elektroniska samlingar av dokument. Information om användningen av den elektroniska samlingen erhålls i regel från databasleverantören. Beroende på databasleverantör, räknas användningen olika. Statistik har inte heller kunnat erhållas från alla leverantörer innan sista statistikinlämning. Många bibliotek har kommenterat sina utlåningsvärden och då framkommer att vissa utelämnat användning som andra forskningsbibliotek redovisat i statistiken. T.ex. så redovisar några bibliotek nedladdade e- böcker samt nedladdade sektioner, medan andra bibliotek inte redovisar sektionsnedladdningen. Därför bör läsaren av tabellerna vara noga med att inte jämföra enskilda bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i redovisade värden därmed kan skilja på upp till nedladdningar. Vissa bibliotek har också inkluderat nedladdningar från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) i år, vilket de inte gjort tidigare och detta kan förklara vissa enskilda ökningar i kategorin. Den totala användningen av de elektroniska samlingarna som efterfrågats i statistiken har ökat med 21 procent sedan Från närmare 39 miljoner enskilda sökningar och framtagningar, nedladdningar, till närmare 47 miljoner Det är framför allt på högskolebiblioteken som ökningen är tydligast, vilket till viss del kan förklaras av det ökade antalet studenter under året. Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör också att användningen av bibliotekens lokala biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer stora svarsbortfall på den variabeln (se vidare sökningar i OPAC). 45

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed in Sweden by Elanders

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om ert bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor. Frågorna är i stort sett desamma

Läs mer

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras.

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras. Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt.

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt. http://bibstat.libris.kb.se/ Hej och välkommen! Du har nu kommit till enkäten för Sveriges officiella biblioteksstatistik som gäller för alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Tanken med att använda

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Folkbibliotek Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen, foto Percy Ranemo Nyckeltal 1.0 DNR 232-KB 925-2013 Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket, KB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Framgångsrik biblioteksverksamhet

Framgångsrik biblioteksverksamhet Framgångsrik biblioteksverksamhet En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster Juni 2012 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 8 Regressionsanalys 8 Hur kan man mäta

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek Offentligt finansierade bibliotek Omslagsbild: Biblioteket på lasarettet i Helsingborg. Foto: Sanja Matoničkin. Bibliotek 2014 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Gäller följande offentligt finansierade bibliotek: (observera att vissa definitioner endast gäller för vissa bibliotekstyper)

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Gäller följande offentligt finansierade bibliotek: (observera att vissa definitioner endast gäller för vissa bibliotekstyper)

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier Skolbibliotek 2012 Grundskolor Ungdomsgymnasier Bild på framsidan: Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan. Foto: Margareta Guldér Skolbibliotek 2012 School libraries 2012, National Library of Sweden Ansvarig

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...7. Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9. 1 Inledning...

Innehåll. Sammanfattning...7. Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9. 1 Inledning... Innehåll Sammanfattning...7 Författningsförslag...9 Förslag till lag om ändring av bibliotekslagen (1996:1596)...9 1 Inledning...11 2 Bibliotekslagen...13 3 Folkbiblioteken...17 3.1 1980-talet Folkbiblioteksutredningen

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer