Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek"

Transkript

1 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

2 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungliga biblioteket, Bibliotek Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2013 Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslagsbild: Svenska filminstitutets bibliotek. Foto: Elisabet Ahlqvist Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) , e-post: webb: blogg: Kungliga biblioteket 2014 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden ISSN

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Summary in English 6 Fakta om statistiken 7 Trender 11 Folkbibliotek 16 Forskningsbibliotek 40 Sjukhusbibliotek 60 Glossary 67 3

4 Foto: Jens Gustavson 4

5 Sammanfattning Den här rapporten redovisar uppgifter om 2013 års verksamhet vid landets folkbibliotek, universitets- och högskolebibliotek, nationalbibliotek, specialbibliotek, sjukhusbibliotek samt två övriga bibliotek. Gemensamt för de tillfrågade biblioteken är att de är offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Samtliga detaljresultat presenteras i separata xlsfiler som finns på KB:s webb. I år har det möjliggjorts att folk- och forskningsbiblioteken kan få en egen verksamhetsrapport som visar utveckling över tid. Antalet bemannade biblioteksserviceställen fortsättar att minska. År 2013 fanns bemannade offentliga bibliotek, borträknat skolbiblioteken. Det är en total minskning med 74 stycken sedan Antalet rapporterade obemannade övriga utlåningsställen som folkbiblioteken har, där vidare låneregistrering inte sker, fortsätter dock att öka. Användandet av e-medier fortsätter att öka på bekostnad av de tryckta medierna. På forskningsbiblioteken är nu användningen av e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta. Under 2013 gjordes 73 miljoner nedladdningar från forskningsbibliotekens elektroniska samlingar vilket är betydande på bara ett år. På folkbiblioteken har e-boksutlåningen ökat med 43 procent på bara ett år, men lånen av fysiska medier är alltjämt helt dominerande på folkbiblioteken även om den sjunkit med en miljon lån sedan En bidragande orsak kan vara att 18 folkbiblioteksfilialer har stängts på ett år. Sedan 2009 har folkbiblioteken mist 92 filialer. miljon lån så har den totala rapporterade användningen av alla bibliotekens samlingar; lokala lån, nedladdningar och fjärrutlån, har dock ökat. Totalt sett har också fjärrlånehanteringen minskat i Sverige sedan flera år vilket är kopplat till den ökade användningen av e-medier. Kostnaderna för personal och medier på alla de svarande biblioteken uppgick till 4,4 miljarder kronor under Detta motsvarar cirka 450 kronor per invånare. Antalet årsverken på alla biblioteken uppgick till vilket är en liten minskning jämfört med föregående år som kan förklaras av minskningen av bemannade bibliotek. Antalet registrerade fysiska besök på biblioteken fortsätter att minska samtidigt som besök via webb ökar. Sammanlagt noteras återigen minskning med närmare två miljoner fysiska besök på ett år på alla de mätta bibliotekstyperna. Folkbiblioteken anordnade 113 tusen publika aktivitetstillfällen 2013, vilket är en ökning. Totalt sett är 62 procent av aktiviteterna riktade till barn och unga. Vanligen rör det sig om olika former av läsfrämjande aktiviteter. Folkbibliotekens, forskningsbibliotekens och sjukhusbibliotekens personal undervisar användarna i informationssökning. Totalt sett deltog 164 tusen i formella lärarledda undervisningstillfällen på forskningsbiblioteken, vilket är en ökning. På folkbiblioteken anordnades närmare 14 tusen biblioteksvisningar och data/internetkurser och på sjukhusbiblioteken deltog 25 tusen vid aktivitetstillfällen. Biblioteken är därmed på fler än ett sätt mycket viktiga för Sverige som informationssamhälle. Samtidigt har den sammanlagda fysiska utlåningen från biblioteken samlat minskat med drygt en halv 5

6 Summary This report presents findings which summarize the year of activity for 2013 in Sweden's public libraries, university and higher education libraries, the national library, special libraries, hospital libraries as well as two additional libraries. Each library included in the study receives public funding and is open to all citizens. The report starts with a summary chapter. Individual data sets of the findings broken down into separate xls-files, is made available on KB's website. The number of manned points of library service continues to decrease. In 2013, there were libraries with personnel, not including school libraries. This shows an overall reduction of 74 since The number of reported unmanned additional lending service points run by public libraries, where loans otherwise are not registered, has continued however to increase. The use of e-media continues to increase at the expense of printed media. At research libraries, the use of e-media has completely dominated in comparison to print. In 2013, there were close to 73 million downloads from the electronic collections of research libraries. E-book lending at public libraries has increased by 43 percent in one year, but the loan of physical media is all the more dominating at public libraries, even if it indeed has dipped by nearly a million loans since One contributing factor may be the fact that 18 public libraries have closed in one year. The total amount of local physical loans has decreased by approximately one half million loans. In total, inter-library lending has decreased in Sweden. The cost for personnel and media at all libraries participating in the study was upwards of 4.4 billion for That is about 450 sek per inhabitant. The number of full-time equivalents at all libraries was approximately 7 061, which is a small decrease compared to previous years and may be attributed to the decline of manned libraries. The number of registered physical visits at libraries continues to decrease. All in all, a reduction of almost two million visits for the year is noted. Public libraries arranged 113 thousand activities open to the general public in 2013, which is an increase. Overall, 62 percent of such activities are geared towards children and youths. Most common are different forms of reading promotion campaigns. Public, research, and hospital libraries' personnel provide instruction for their users in information retrieval. In total, 164 thousand participated in formalized, teacher-led educational sessions at research libraries. At public libraries, close to 14 thousand library tours and computer/internet courses were arranged. Libraries are thereby, in more ways than one, very important for the information society of the future. In all 414 library organizations answered a webbased questionnaire. The data is a part of the Swedish official library statistics. Questions about the surveys and results can be made without charge to 6

7 Malmö stadsbibliotek, foto: Elisabet Ahlström Fakta om biblioteksstatistiken Inledning Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och sjukhusbiblioteksstatistiken är tre statistikprodukter som ingår i Sveriges officiella statistik. Kungliga biblioteket (KB) är statistikansvarig myndighet för dessa sedan Den här rapporten redovisar i tre olika delkapitel 2013 års verksamhet för dessa tre bibliotekstyper. Sist i rapporten finns en kortare sammanställning av vissa riksresultat för dessa tre. De tillfrågade biblioteken har det gemensamt att de alla är offentligt finansierade och öppna för allmänheten. Ny bibliotekslag I början av 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft (SFS 2013:801). I den nya lagen beskrivs de biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteken ska prioritera personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska också ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. 7

8 Reglerna i bibliotekslagen gäller för alla offentligt finansierade bibliotek. Olika bibliotekstyper Dessutom finns det särskilda regler i lagen som gäller för folkbiblioteken. Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska också särskilt främja läsning och tillgång till litteratur och de ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Traditionellt sett har inte folkbiblioteken i första hand ett bevarande uppdrag, det kan många gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda det senaste som producerats. Forskningsbiblioteken består av universitets- och högskolebibliotek samt specialbiblioteken och nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen ska det finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och dessa ska svara för biblioteksservice som anknyter till den typ av utbildning och forskning som bedrivs vid respektive högskola. Nationalbiblioteket (KB) är ett också ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek. Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag. Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla och bevara alla medier inom ett speciellt område. Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat uppdrag. De ska tillhandahålla uppdaterad medicinsk speciallitteratur till studenter och personal vid sjukhuset, samtidigt som de ska tillfredsställa informationsbehoven för patienterna. Vissa sjukhusbibliotek har dock endast ett av dessa två uppdrag. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Det officiella biblioteksstatistikuppdraget inbegriper också landets alla skolbibliotek och sådan statistik publicerades senast i juni 2013 nästa insamling är planerad till Ny statistiklag Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Totalt sett finns drygt 350 olika produkter inom den officiella statistiken varav biblioteksstatistiken är fyra. Officiell statistik regleras av Lagen om den officiella statistiken trädde en ny statistiklag i kraft. Ändringarna handlar huvudsakligen om att de olika kvalitetskriterierna nu är inskrivna i lagen: 3 a Officiell statistik ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Följande kvalitetskriterier ska då tillämpas: 1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov, 2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena, 3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver, 4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum då den statistikansvariga myndigheten gör uppgifterna tillgängliga och det datum då de ska lämnas, 5. tillgänglighet och tydlighet: hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter, 6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från 8

9 olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt 7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål. Lag (2013:945). Ny internationell standard Under 2013 antogs också en ny internationell standard för biblioteksstatistik, ISO Det är tänkt att den svenska biblioteksstatistiken succesivt ska anpassas till den nya standarden för att det i framtiden ska bli lättare att göra internationella jämförelser. De variabler som ingår i denna undersökning följer i de flesta fall den gamla versionen av standarden. Det fortsatta arbetet med en förändring av statistiken kommer att möjligaste mån följa de nya versionerna av de nya internationella standarderna, ISO 2789 och ISO KB har representerat Sverige i arbetet med de nya standarderna. Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Insamlingarna av 2013 års biblioteksstatistik gjordes via KB:s webbenkätsystem. Sammanställningen av tabeller och rapport gjordes av personal på KB. Insamlingsperioden pågick i fem månader. Referenstiderna för uppgifterna om personal är för folkbibliotek och 1 mars för forskningsbiblioteken. Samtliga bibliotekstyper har referenstiden för bestånd. Andra uppgifter gäller för kalenderåret Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i början av januari Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under Denna slutliga publicering av statistiken föregicks av en preliminär publicering av folkbiblioteksstatistiken 19 mars Det förekommer att rättningar av enstaka värden har gjorts mellan preliminär och slutlig publicering. Det kan också förekomma att bibliotek velat ändra resultat som de lämnat vid tidigare statistikinsamlingar varför summor i tabeller och diagram för föregående år kan ha ändrats. Folkbiblioteken Totalt sett besvarade samtliga folkbibliotek i landets 290 kommuner enkäten. Folkbiblioteksstatistiken besvaras och sammanställs per kommun, oavsett hur många biblioteksfilialer som finns i respektive kommun. Ett mindre internbortfall av svar på enstaka frågor förekommer, men endast i ringa omfattning. Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län eller regioner på olika sätt samarbetar med varandra och delar resurser, ibland även med skolbibliotek, forskningsbibliotek eller sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland möjligheterna att lämna detaljerad statistik för vissa variabler uppdelat per kommun. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 74 forskningsbibliotek, 38 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 35 specialbibliotek. Linnéuniversitetet samredovisar biblioteken i Kalmar och Växjö. Riksarkivet samredovisar med Krigsarkivet. Antalet svarande forskningsbibliotek är 71 i årets undersökning. Det förekommer också ett visst internbortfall av svar på vissa frågor, men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat erhålla uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Saknade delsvar på centrala variabler är ersatta med föregående års värde. Sjukhusbiblioteken Totalt sett besvarade sjukhusbiblioteken uppgifter om sin verksamhet i 52 enkäter, vissa landsting valde att besvara hela länets sjukhusbiblioteks- 9

10 uppgifter i en och samma enkät. Urvalet avser sjukhusbiblioteksverksamhet på totalt 70 olika adresser och de svar som kom in gällde för 65 sjukhusbibliotek. De fem sjukhusbibliotek som inte besvarat undersökningen ingår med 2012 års värde på centrala variabler för att möjliggöra länssammanställningar. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (f.d. TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Presentation, tabeller Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre undersökningar och tabellmaterialet är omfattande, innehåller inte den skriva delen av rapporteringen mer än huvudresultaten av undersökningarna. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till det tabellmaterial som återfinns på KB:s webbplats Där finns totalt några hundra sidor tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. Folkbibliotekens tabeller har numrering F1 F19 samt en fil med nyckeltalssammanställningar. Forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar; utveckling heter NHS1 8 och 2013 års tabeller heter FB1 FB9. Sjukhusbibliotekens tabeller heter S1-S10. Delar av det statistiska grundmaterialet till folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Där kan man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat från år 2000 till Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till KB, skicka e-post till Biblioteksstatistik som öppna data Under 2014 arbetar KB med att biblioteksstatistiken i framtiden ska kunna bli mer jämförbar mellan de olika bibliotekstyperna och genom tillägg av vilka bibliotek som tillfrågas, bli helt representativ för alla de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Samtidigt läggs tidigare års statistikvärden ut som öppna data på Mer information om detta löpande utvecklingsarbete kommer succesivt på Målet är att få en riksstatistik för offentligt finansierade bibliotek för att lättare kunna följa den samlade utvecklingen inom bibliotekssektorn. Nytt för i år är att tabellfilerna för folkbiblioteken och forskningsbiblioteken kompletterats med en funktion som gör att användarna kan få en verksamhetsrapport per bibliotek, kommun eller län med uppgifter om utvecklingen över tid. Det finns också möjlighet att skriva ut diagram för enskilda folk- och forskningsbibliotek. Funktionen är tänkt att underlätta för de enskilda bibliotek och kommuner som måste ha verksamhetsunderlag till att följa upp sin verksamhet eller för att skriva biblioteksplaner för verksamheten. 10

11 Trender Knivsta folkbibliotek, foto: Elisabet Ahlqvist Inledning De tre undersökningarna som redovisas i denna rapport, folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek har tillkommit vid olika tidpunkter och innehåller alla lite olika definitioner och mätpunkter. För att ändå göra sig på ett försök att visa vad som händer med de offentligt finansierade biblioteken samlat på riksnivå görs här en enklare sammanställning av de tre. I de följande kapitlen redovisas de olika bibliotekstypernas delresultat var och en för sig. Ett visst bortfall av svar gör att de redovisade värdena i detta kapitel är underskattade för alla bibliotekstyper utom folkbiblioteken. Organisation De fyra bibliotekstyperna har tillsammans bemannade enheter inklusive bokbussarna som är öppna för allmänheten. Dessutom tillkommer bokbusshållplatser och obemannade serviceställen i kommunerna. Trenden är att antalet bemannade servicesställen minskat under en lång rad år och på de senaste åren minskat dramatiskt. Allt fler bibliotek samarbetar också med varandra eller ingår i en och samma organisation, varför det totala antalet biblioteksorganisationer i Sverige också blir färre. Det är inte alltid klarlagt exakt hur många servicesställen som de olika biblioteksorganisationerna har. Det finns inget samlat register där det framgår hur exakt många adresser som det finns offentligt finansierade bibliotek på i Sverige. 11

12 Det är också känt att det tidigare funnits en viss dubbelräkning mellan sjukhusbiblioteksstatistiken och folkbiblioteksstatistiken avseende serviceställen. Personal och ekonomi Antalet årsverken som utförs på de offentligt finansierade biblioteken har minskat något, vilket delvis förklaras av att antalet bemannade servicesställen minskat. De flesta resultat indikerar att de i första hand är funktionerna bibliotekarier och dokumentalister som behålls när personalen minskas. Andelen kvinnor som arbetar på biblioteken är fortsatt hög, många gånger är mer än 80 procent av de anställda kvinnor. Det finns inget som indikerar att det skulle finnas en ökning av avsatta årsverken för barn och unga trots att dessa är en prioriterad grupp för flera av bibliotekstyperna. Kostnaderna för medier och personal är de kostnadstyper som kan jämföras mellan de olika bibliotekstyperna på ett någorlunda rättvisande sätt. Sammanlagt uppgår dessa kostnader till 4,36 miljarder kronor. För de allra flesta bibliotek är det kostnaderna för personalen som är dominerande. I andra hand kostnaderna för nyförvärv av medier. Många bibliotek har svårt att lämna uppgift om sina lokalkostnader varför en kostnadsutveckling för bibliotekslokaler inte kan ses även om antalet bemannade servicesställen minskar. Trenden är att allt fler mindre bibliotek slås ihop, speciellt myndighets- och specialbibliotek, samt sjukhusbibliotek och forskningsbibliotek. Lån Det är i viss mån möjligt att jämföra den lokala utlåningen bibliotekstyperna emellan. Hänsyn får dock tas till att sjukhusbiblioteken inte registrerar alla sina enskilda utlån och att det saknas vissa uppgifter om nedladdade e-medier både på folkoch sjukhusbiblioteken. Alla tryckta böcker registreras inte heller på folkbiblioteken eftersom många böcker cirkuleras bland kommuninnevånarna utan att vidare låneregistrering sker. Den absoluta majoriteten av den lokala fysiska utlåningen sker dock på folkbiblioteken. Forskningsbiblioteken dominerar dock den totala användningen genom att så många nedladdningar av e-medier sker där och samtliga nedladdningar registreras också i statistiken. I tabellen på nästa sida ingår inte att det togs fram 73 miljoner dokument ur de elektroniska samlingarna och 24 miljoner sökningar i bibliografiska databaser på forskningsbiblioteken eftersom forskningsbiblioteken inte betraktar dessa som regelrätta lån. Trenden är att den fysiska utlåningen minskar på alla bibliotekstyper men att användningen av de elektroniska medierna ökar dramatiskt. Tabell 1: Antal serviceställen, olika bibliotekstyper som har öppet för allmänheten. Table 1: Number of service points for different library types Folkbibliotek Folkbiblioteksbokbussar Högskolebibliotek Nationalbibliotek Specialbibliotek Sjukhusbibliotek Övriga bibliotek Summa

13 Tabell 2: Personal vid olika typer av bibliotek Antal årsverken. Med korrigering för stängda bibliotek. Table 2: Staff at different library types FTE Folkbibliotek Högskolebibliotek Nationalbibliotek Specialbibliotek Sjukhusbibliotek 226 skattat Övriga bibliotek skattat 78 Summa Tabell 3: Kostnader för medier och personal Tusental Table 3: Staff and media costs thousands SEK. Tusental kronor 2010 Tusental kronor 2011 Tusental kronor 2012 Tusental kronor 2013 Folkbibliotek Högskolebibliotek Nationalbibliotek Specialbibliotek Sjukhusbibliotek * Övriga bibliotek ** Summa * underskattat värde ** kompletterat värde Tabell 4: Lokala lån Table 4: Local loans Lokala utlån 2010 Lokala utlån 2011 Lokala utlån 2012 Lokala utlån 2013 Folkbibliotek Högskolebibliotek ** ** ** ** Nationalbibliotek Specialbibliotek Sjukhusbibliotek * * * * Övriga bibliotek * Summa *osäkert värde ** tillkommer användning av elektroniska medier Tabell 5: Fysiskt bestånd på biblioteken Table 5: Physical stock at the libraries Fysiskt bestånd 2010 Fysiskt bestånd 2011 Fysiskt bestånd 2012 Fysiskt bestånd 2013 Folkbibliotek Högskolebibliotek * * * * Nationalbibliotek Specialbibliotek * * * * Sjukhusbibliotek * * * Övriga bibliotek Summa * underskattat värde pga. bortfall av svar 13

14 Tabell 6: Fysiska besök på biblioteken Table 6: Physical visits at the libraries Fysiska besök 2010 Fysiska besök 2011 Fysiska besök 2012 Fysiska besök 2013 Folkbibliotek Högskolebibliotek * * * Nationalbibliotek Specialbibliotek * * * * Sjukhusbibliotek * * * * Övriga bibliotek 940* 1000* 1000* 1000* Summa * underskattat värde pga. bortfall av svar Trenden är att antalet fjärrlån minskar kontinuerligt. Anledningen är troligen främst den ökade användningen av e-medier på forskningsbiblioteken och e-medier kan inte fjärrlånas. Folkbiblioteken väljer också oftare att köpa in egna medier istället för att fjärrlåna. Besök Åtta av tio fysiska besök på biblioteken görs på folkbiblioteken och vad som händer med besöken på biblioteken samlat domineras därför av vad som händer på folkbiblioteken. De andra bibliotekstyperna erbjuder mer av sina samlingar via internet än vad folkbiblioteket gör och dess användare behöver inte alla gånger göra ett fysiskt besök för att få tag i det de söker. Det visar också deras användningsstatistik för deras webbplatser. Trenden är att de fysiska besöken minskar i takt med att de bemannade servicesställena minskar och användningen av e-medier ökar. Bestånd Det fysiska beståndet minskar på de bibliotekstyper som inte har som främsta uppgift att bevara medier inför framtiden samtidigt som antalet servicesställen minskar. Olika svårigheter för vissa forskningsbibliotek att räkna okatalogiserat material och seriella publikationer gör att beståndsberäkningarna varierar något olika år. Digitalisering av fysiska medier påverkar också beståndsuppgifter eftersom utgallring ofta görs i samma omfattning som digitaliseringen görs. Bestånd och utlån för personer med läsnedsättning Personer med läsnedsättning är en prioriterad grupp för de offentligt finansierade biblioteken, därför ställs varje år följande fråga till alla bibliotekstyper: Hur stort var beståndet och utlåningen av anpassade medier för personer med läsnedsättning 2012? Det förekommer bortfall av svarande bibliotek. Andelen svarande varierade mellan de olika bibliotekstyperna. Det framgår klart att många av högskolebiblioteken lånade ut anpassade medier som de erhåller från MTM, men många av dem har inget eget bestånd. MTM har nu digitaliserat hela sitt talboksbestånd och användarna kan göra så kallade egennedladdningar via webben. I och med det ökade användningen av MTM:s bestånd dramatiskt, se uppgifter om MTM i senare kapitel. Trenden är att det är en ökad användning av anpassade medier för personer med läsnedsättning totalt sett vilket möjliggjorts genom att de anpassade medierna som kan nås via webben är mer lättillgängliga än vad de tidigare varit. Samtidigt visas att de anpassade medierna som finns i fysiskt format inte ökar i bestånd i samma takt. Det är värt att notera att utlåningen är högre än beståndet. 14

15 Tabell 7: Bestånd av anpassade medier för personer med läsnedsättning vid offentligt finansierade bibliotek Antal. Table 7: Stock and loans of appropriate media for people with reading disabilities Bestånd 2010 Bestånd 2011 Bestånd 2012 Bestånd 2013 Folkbibliotek* Högskolebibliotek* * Nationalbibliotek* Specialbibliotek* Sjukhusbibliotek * Summa *) Underskattat värde pga. bortfall Tabell 8: Utlån av anpassade medier för personer med läsnedsättning vid offentligt finansierade bibliotek Antal. Table 8: Stock and loans of appropriate media for people with reading disabilities Utlån 2010 Utlån 2011 Utlån 2012 Utlån 2013 Folkbibliotek* Högskolebibliotek* * Nationalbibliotek* Specialbibliotek* Sjukhusbibliotek * * Summa *) Underskattat värde pga. bortfall 15

16 Folkbibliotek Haninge kulturhus, biblioteket, foto: Vera Almström Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som de kommunala folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i xls-format på KB:s webbplats Nytt för året är också att det enkelt går att få en treårsrapport, per län eller per kommun som går att skriva ut utan vidare inställningar, se filen tabellfilen med folkbibliotekens alla resultat. Folkbibliotekens organisation Antal bemannade servicesställen Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas 16

17 uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus, förskolor, övriga kommunala institutioner som inte är bemannade av folkbibliotekets personal. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett folkbibliotek. I lite större kommuner återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett huvudbibliotek och flera filialer. År 2012 uppgav 282 av de 290 kommunerna (2012: 283, 2011: 283, 2010: 285) att de hade ett huvudbibliotek och åtta kommuner att de har frångått den organisationsmodellen, de har bara fristående folkbiblioteksenheter. Samtidigt har antalet filialer minskat något. Totalt sett fanns bemannade servicesställen på folkbiblioteken i Sverige, det vill säga huvudbibliotek och filialer. Sedan 2009 har antalet bemannade servicesställen minskat med 7 procent. Av diagram 1 framgår utvecklingen över tid samt en prognos till år Om avvecklingen fortsätter i samma takt som idag kommer det att finnas folkbibliotek på cirka adresser i Sverige 2020, vilket kan jämföras med år Övriga utlåningsställen Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Utlån till verksamheter där vidare låneregistrering inte sker * * * * När folkbiblioteksfilialer stängs ned hittar folkbibliotekens personal andra vägar att nå ut till användarna. Samlingsnamnet för dessa vägar i biblioteksstatistiken är övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Ofta är det frågan om ett mindre antal böcker som tillhandahålls till användarna utan att dessa behöver registrera sitt lån. De så kallade övriga utlåningsställena där vidare låneregistrering inte sker är i de flesta fall kommunala institutioner där det finns kommuninvånare som på ett enkelt sätt inte själva kan ta sig till ett bemannat folkbibliotek för att låna medier. Vanligen är det frågan om att olika kommunala servicehus och förskolor får sig tillsänt eller själva hämtar ett mindre bestånd av tryckta böcker som de har i sina egna lokaler under en längre tid. Folkbiblioteken ordnar så kallade bokkassar där det ligger ett tiotal barnböcker och dessa bokkassar kan hämtas och lämnas på förskolan av föräldrarna utan att deras lån registreras. Bokkassarna brukar vara i cirkulation under ungefär ett halvår och byts sedan ut till andra böcker av folkbiblioteket. På servicehus och andra kommunala boendeformer finns det ofta en boksnurra eller några hyllor med böcker som de boende själva kan hämta och lämna utan att deras lån registreras. Det finns därför ingen särskild kännedom om en bok lånas ut många gånger eller om den inte lånas ut alls. I takt med att allt fler filialer läggs ned runt om i Sveriges kommuner så försöker också folkbiblioteken administrera böcker till de användare som normalt sett inte har någon svårighet att besöka biblioteket men som nu kommit att få lång resväg till närmaste bemannade servicesställe. Folkbibliotekets personal placerar ut medier på bensinmackar, mataffärer, simhallar eller på kommunala centrala institutioner. Det förekommer också att medierna förmedlas till landstingens inrättningar såsom vårdcentraler, barnavårdscentraler, väntrum på sjukhus och Folktandvården. Vad som också blivit allt vanligare är att folkbibliotekens medier förmedlas på bygdegårdar, församlingshus, asylmottagningar och häkten. Det förekommer också att hemvårdens personal har ett litet bestånd av folkbibliotekens medier som de kan ta med sig hem till vårdtagare. 17

18 Det är vanligt att kommunerna försöker att lösa kravet om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek genom att folkbiblioteken försörjer skolor med medier utan att verksamheten på skolan kan räknas som ett integrerat skolbibliotek. De lån som eleverna gör på skolan registreras inte och därför räknas detta som ett övrigt utlåningsställe. Naturligtvis får då eleverna endast tillgång till ett mindre antal medier än vad som normalt sett skulle kunna räknas som en fullgod skolbiblioteksverksamhet. Ibland kan det vara frågan om att det är lärare som gör så kallade institutionslån för att kunna försörja eleverna med ett mindre bestånd av skön- eller facklitteratur inom sitt utbildningsområde men att detta görs kontinuerligt så att det i praktiken är frågan om ett övrigt utlåningsställe. I flera kommuner har nu också folkbibliotekets personal fått i uppgift att också verka ute på skolorna, ibland endast för att distribuera och byta ut medier men i andra fall också för att ha en viss skolbibliotekariefunktion på skolan några timmar per vecka. Folkbibliotekets personal arbetar ambulerande. Ibland är detta reglerat i avtal mellan skolan och folkbiblioteket, men oftast inte. Den kommunala biblioteksverksamheten hör ofta till flera olika kommunala förvaltningar i och med att folkbiblioteken samarbetar med skolbiblioteken. Det förekommer också att folkbiblioteksfilialer som upphört att vara bemannade av folkbibliotekets personal fortsatt drivs av föreningar eller organisationer men försörjs med medier från folkbibliotekets bestånd. Det faktum att folkbibliotekens resurser kommit att bli alltmer utspridda på verksamheter som har olika huvudmän och även ibland frivilliga insatser försvårar den traditionella insamlingen av folkbiblioteksstatistiken. Till exempel kan det vara svårt att avgöra vilka delar av folkbiblioteksverksamheten som borde räknas till skolbiblioteksverksamhet, antal utlån som görs i kommunen kanske är lika många som förut men de registreras inte på de övriga utlåningsställena som kommit att ersätta bemannade filialer och det är svårt att sammanställa rätt beståndsuppgifter eftersom vissa skolbibliotek delar bibliotekskatalogsystem med folkbiblioteket även om de inte är integrerade. Hur bör några bokhyllor med folkbibliotekets medier som står i en skola där det inte finns någon skolbibliotekspersonal räknas? Bör det räknas till folkbibliotekets bestånd men inte som ett skolbibliotek? Eller, bör det inte räknas alls förutom som ett övrigt utlåningsställe där vidare låneregistrering inte sker? KB håller detta år på med att göra en översyn över hur den nationella biblioteksstatistiken för offentligt finansierade bibliotek kan förbättras så att statistiken bättre speglar den verklighet som finns inom det kommunala biblioteksområdet. Vem och hur ska räkna en bokbuss som fungerar som skolbibliotek på förmiddagen och folkbibliotek på eftermiddagen? Hur fångar vi bäst uppgifter om användningen av det kommunala biblioteksbeståndet när det är utspritt på många ställen i kommunen? I samband med årets statistikinsamling noterades särskilt de textkommentarer som de svarande lämnade kring hur de har organiserat verksamheten på andra sätt. Här är några exempel på övriga utlåningsställen runt om i Sverige som tillhandahåller medier från folkbiblioteken: Allaktivitetshus, anstalter, apotek, Arbetsförmedlingen, arbetsplatser, asylmottagning, badhus, bildningscenter, bokdepositioner på äldreboenden, sjukhem, servicehus, gruppbostäder, bokpåsar, boksnurror, bokstationer, BVC, byaföreningar, byalag, bygdegårdar, dagbarnvårdare, dagcenter, dagcentraler, dagmammor, depålåntagare, familjecentral, familjedaghem, Folkets hus, fritidsgård, fritidsverksamhet, förbandsbibliotek, föreningsdrivna bibliotek, församlingshem, förskolor, grundskolebibliotek, gruppboenden, helgkassar, hemvården, häktet, högläsare, klasslån, kriminalvårdsanstalt, kulturskolan, kyrkor, lantbrevbäringen, lanthandel, läkarmottagningar, minibibliotek, MVC, näringslivskontor, pensionärsorganisationer, personalrum, polisarrest, sagopåsar, simhall, självbetjäningsenheter, skolor läslustprojekt med bokkassar, sommarutlåningsställe, stadsdelskontor, tandvården, trygghetsboenden, 18

19 träffpunkter, turistbyrå, ungdomsmottagningen, utlämning på matvaruaffärer, väntrum, öppna förskolor. Integrering med skolbibliotek Integrerade skolbibliotek Många folkbibliotek är samtidigt integrerade skolbibliotek. Ett bibliotek på en adress har två olika funktioner. Totalt sett är nu 41 procent av alla serviceställen på folkbiblioteken samtidigt också skolbibliotek. För att utgöra ett integrerat bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna har ett lösare samarbete inom kommunen för att räknas som integrerade i folkbiblioteksstatistiken som den är definierad idag. Antalet integrerade skolbibliotek har under en rad år minskat i takt med att folkbibliotekens filialer läggs ned. Men vad som egentligen händer är inte alltid att antalet skolbibliotek därigenom minskar, i vissa kommuner blir de folkbiblioteksfilialer där folkbiblioteksverksamheten stänger renodlade skolbibliotek istället. Kravet i både bibliotekslagen och skollagen om att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek gör att vissa kommuner drar ned på folkbiblioteksverksamheten till förmån för en utökning av skolbiblioteksverksamheten. Det är lättare att räkna hur många skolenheter som har tillgång till skolbiblioteksservice än det är att räkna hur många faktiska skolbibliotek det finns i Sverige. Flera kommuner har lagt om sin totala biblioteksverksamhet i slimmade organisationer där folkbibliotekets personal även tillhandahåller medier till skolbibliotek och verkar där som skolbibliotekarier viss tid av sin arbetstid utan att det tagits ett formellt politiskt beslut om att skolbiblioteksverksamheten och folkbiblioteksverksamheten ska integreras. I vissa kommuner förekommer det också att allt bestånd av medier, oavsett om det hör till ett kommunalt skolbibliotek eller folkbiblioteket ingår i samma bibliotekssystem. Det blir då svårigheter att skilja ut verksamhet som renodlat hör till folkbiblioteksstatistiken ifrån skolbiblioteksstatistiken som sammanställs vid andra tillfällen. 19

20 Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek samt prognos till Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries År 1995 Huvudbibliotek och filialer Linjär (Huvudbibliotek och filialer) Detaljresultat per kommun och län presenteras i tabell F1 på varav integrerade med skolbibliotek Tabell 9: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek Table 9: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries Totalt huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek Huvudbibliotek Filialer År * * * * = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det. 20

21 Bokbussar Antal bokbussar Bokbusshållplatser Förutom de biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner Totalt sett uppger folkbiblioteken i 80 kommuner att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 14 kommuner svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Totalt sett har således 94 kommuner tillgång till sammanlagt 80 bokbussar, vilket är en nedgång från föregående år. En kommun har svenska media i en bokbuss som hör till annat nordiskt land. Bokbussarna stannade vid totalt olika fasta bokbusshållplatser. I vissa kommuner fungerar också lantbrevbäringen som förmedlande av folkbibliotekets medier och det förkommer att folkbiblioteken har bokbilar som förmedlar förbeställda lån genom boken kommer - service.. Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries and of which are librarians. Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Detaljresultat presenteras i tabell F2 samt F15 på 21

22 Personalen på folkbiblioteken I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen eftersom det är så olika i olika kommuner vilken ekonomisk enhet som avlönar dessa. Personal som under året är helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. Antal anställda 1 mars Antal personer Andel bibliotekarier % % % % % Den 1 mars 2012 var personer anställda vid folkbiblioteken i Sverige, 81 procent av alla var kvinnor och 56 procent var utbildade bibliotekarier. Andelen män som är anställda på biblioteken generellt sett i landet och på folkbiblioteken i synnerhet är fortsatt låg. Årsverken under 2013 Antal årsverken Totalt utfördes årsverken vid folkbiblioteken under 2013, vilket inte är någon nämnvärd skillnad jämför med föregående år. I genomsnitt arbetar således varje anställd person vid folkbiblioteken 84 procent av en heltidstjänst. I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,11 årsverken per invånare till 0,75. I medeltal finns det en halv folkbiblioteksanställd per invånare, rikssiffran för antal årsverken på folkbiblioteken per 1000 invånare år 0,48. Men en del av variationen i årsverken per invånare kan förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så måste kommuner med färre invånarantal ha fler anställda per invånare än befolkningsrika kommuner för att kunna upprätthålla en viss standard på bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel av biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek har generellt sett också fler årsverken vid biblioteken än de kommuner som inte har några integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande storlek på befolkningen och ytan eller antal integrerade skolbibliotek med hjälp av detta mått. De svarande stöter på svårigheter att beräkna personalen vid biblioteken, vanligen eftersom personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med andra funktioner inom kommunen. Det kan till exempel vara så att bibliotekschefen också är kulturchef eller att folkbibliotekets personal också arbetar ut på kommunala skolbibliotek eller turistinformationen del av sin arbetstid. Antal årsverken för barn och unga En femtedel, 21 procent av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2013 berörde barn- och ungdomsverksamhet. Vissa folkbibliotek uppger att de 22

23 har svårt att räkna ut andelen eftersom ingen personal arbetar särskilt med barn och unga, alla gör det. Folkbibliotekens ekonomi Driftskostnader Under 2013 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken för första gången till närmare 4 miljarder kronor. Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 412 kronor och endast kostnaden per invånare för inköp av medier 45 kronor per invånare. För kostnaden av några luncher får således svenskarna tillgång till i stort sett hela världens litteratur. En tiondel av folkbibliotekens samlade kostnader går till inköp av nya medier. Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaslicenser, e-licenser med mera. Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Drygt hälften, 53 procent, av driftskostnaderna 2013 är personalkostnader, vilket är ungefär samma nivå som de senaste fem åren. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad under de senaste åren. I posten övriga utgifter ligger till exempel kostnader för bibliotekssystemen. En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Tabell 10: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren Tusental kronor. Table 10: Working costs public libraries Thousands SEK. Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler, något underskattat År

24 Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag Procent av totala kostnader. Figure 3: Operating costs by type of cost, Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell F3 på Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Nettoprisindex 100 = Kortad skala. Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, Index 100 = Driftskostnadernas utveckling index Särskild beräkning återfinns inte i tabellmaterialet. 24

25 Investeringsutgifter Investeringsutgifter, miljoner kr Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 49 procent, räknat i fasta priser. Investeringsutgifterna uppgick 2013 till 82 miljoner kronor. Investeringsutgifterna varierar till exempel beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således över 4 miljarder kronor Intäkter Intäkter De kommunala folkbibliotekens egna intäkter, exklusive anslag och bidrag har i genomsnitt minskat under de senaste åren. Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter, kopiering samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Se flik F3 i tabellfilerna. Folkbibliotekens bestånd För att kunna fullgöra sitt uppdrag har folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker som audiovisuella medier, AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Dessutom har folkbiblioteken många tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. E-medier räknas i antal titlar eller tillgång till antal databaser. Allt fler folkbibliotek erbjuder olika e-medier, det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik och elektroniska tidskrifter. Framför allt tillgången till utländska e-tidskrifter har ökat, men denna tillgång mäts inte i antal titlar i den nuvarande statistiken utan ingår i uppgiften om antal databaser. Därför ser det ut som att antalet utländska titlar minskat totalt sett. Till viss del är statistiken över beståndet av e-medier vid folkbiblioteken också missvisande. De flesta folkbibliotek har betalat för licenser och erbjuder e- böcker och ljudböcker via till exempel E-Lib, ett företag som har ett stort bestånd av olika e-titlar. Böckerna är i bibliotekets bestånd när någon betalat för att ladda ned den. Där betalar biblioteket vanligen 20 kronor per lån. Men att redovisa E-Lib:s bestånd gånger 290 kommuner är inte meningsfullt eftersom böckerna inte tillhör folkbiblioteket exklusivt. Därför efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har egna köpta licenser för, som de kan låna ut utan att betala en fast kostnad varje gång. Således har svenska folket tillgång till fler e-titlar via folkbiblioteken än vad som redovisas i beståndsstatistiken. I genomsnitt betalar folkbiblioteken för 9,7 e-licenser från olika leverantörer per kommun, varav en ofta är E-lib. E-medierna utgörs inte bara av skriven text utan kan också utgöras av e-musik som biblioteken har tillgång till via till exempel Musikwebb och Naxos music library nedladdning av klassisk musik där över en miljon musiktitlar ingår, samt de tidskriftsartiklar som är 25

26 nedladdningsbara eller utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det bestånd som redovisas till allra största delen fysiska medier. Beståndet av fysiska medier (mestadels tryckta böcker) minskar stadigt på folkbiblioteken och uppgick 2013 till 39 miljoner medier (exklusive tidningar och tidskrifter). Sedan 1988 är detta en minskning med 9,4 miljoner medier. En förklaring till minskningen är att det finns färre och färre bemannade servicesställen. Bokbestånd Folkbiblioteken hade 2013 totalt 35 miljoner tryckta böcker. Drygt hälften, 55 procent, av det fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är skönlitteratur, signum H, DDK Tabell 11: Mediebestånd Tusental. Table 11: Media stock , books and AV media. Thousands. Mediebestånd totalt Bokbestånd År AVmediebestånd Barnböcker på folkbiblioteken Barnböcker per barn , , , ,9 Det fanns 7,6 barnböcker per barn 0 14 år i befolkningen under Delförklaringar till variationen mellan olika län avseende barnlitteratur är hur stor andel av skolbiblioteken som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande och täcka grundbehovet. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier i förhållande till kommunens befolkningsstorlek. Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp bokbeståndet i fack- och skönlitteratur och detta har påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt jämfört med facklitteraturen. Majoriteten, 58 procent, av vuxenlitteraturen är facklitteratur. Foto: Elisabet Ahlqvist 26

27 Diagram 5: Andel tryckta barnböcker och barnbokslån per barn Antal tryckta barnböcker per barn 0-14 år Antal barnbokslån per barn 0-14 år Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Region Gotland Blekinge län Region Skåne Region Halland Region Västra Götaland Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 4,2 7,6 6,5 6,5 9,2 8,5 7,7 8,0 7,1 10,5 9,7 9,0 7,0 12,9 15,8 13,2 11,8 11,3 18,3 9,0 11,5 13,3 21,5 11,2 12,2 17,6 19,9 17,0 19,4 18,3 16,8 18,3 18,6 17,9 15,8 22,1 26,3 23,2 20,5 20,7 24,5 22,8 30,3 32,0 Anpassade medier för personer med läsnedsättning Bestånd Utlån Sedan några år har KB särskilt mätt hur mycket av beståndet och utlåningen vid folkbiblioteken som är anpassade medier för personer med läsnedsättning. Definitionerna för variablerna utvecklades tillsammans med MTM (f.d. TPB). Enligt den nya biblioteklagen som trädde i kraft vid årsskiftet är personer med funktionsnedsättning en fortsatt prioriterad grupp för de offentligt finansierade bibliotekens verksamhet: SFS 2013:801, 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Det är värt att notera att de offentligt finansierade biblioteken nu också ska kunna erbjuda tekniska hjälpmedel för att ta del av anpassade medier. Även om det nu är så att användare med läsnedsättning själva kan ladda ned anpassade medier från MTM är användningen av de anpassade medierna vid folkbiblioteken fortsatt högt i förhållande till beståndet. De så kallade egennedladdningarna från MTM har ökat dramatiskt de senaste åren men folkfolkbibliotekens personal bistår också användare med att göra nedladdningar från MTM på uppdrag. Men det finns också en hel del anpassade medier som inte kan förmedlas via internet. Folkbiblioteken i kommunerna erbjuder anpassade medier vid så kallade äppelhyllor, det kan till exempel vara frågan om taktila böcker, punktskriftsböcker, teckenspråksvideos, böcker med språken Bliss, Widgit och pictogram. Även böcker med Lättläst svenska (LL-böcker) räknas till de anpassade medierna om de inte uppenbart riktar sig till barn som ska börja lära sig läsa. 27

28 Diagram 6: Andel av bokbeståndet som är facklitteratur och skönlitteratur för barn och vuxna Facklitt barn 7% Facklitt vuxna 37% Skönlitt vuxna 27% Skönlitt barn 29% Såväl de tryckta tidningarna som tryckta tidskrifterna utgörs främst av svenska titlar. Andelen utländska titlar av tryckta tidningar och tidskrifter är 8 procent. Flera bibliotek uppger att de också har tillgång till exempelvis databasen Library Press Display med en mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra på att registrera nedladdning från och förekomst av tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Förekomst av utländska e-tidskrifter framkommer endast via skrivna textsvar samt under tillgång till antal databaser. Det är dock känt att folkbiblioteken i medeltal prenumererar på 9,7 licenser till databaser där bland annat tidningar och tidskrifter kan ingå. Tidnings- och tidskriftsbestånd Tidningsprenumerationer Tidskriftsprenumerationer Tidningstitlar på huvudbiblioteket Tidskriftstitlar på huvudbiblioteket Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Mamma Mu besöker Sandviken, foto: Elisabet Ahlqvist 28

29 Diagram 7: Bestånd av vissa mediekategorier inom gruppen AV-medier Figure 7: Stock of audiovisual media Ljudböcker Musikfonogram Talböcker Video, DVD Övr. AV-media CD-rom, spel Detaljresultat per kommun och län visas i tabell F5 på AV-mediebestånd Bestånd AV-medier Nyförvärv Nyförvärv tryckta böcker AV-medier (audiovisuella medier) är sådana medier som det krävs speciell teknisk utrustning till för att man ska kunna ta del av innehållet i mediet. E-böckerna är det mest använda mediet som det behövs teknisk utrustning för att använda, men i statistiken noteras endast beståndet av e-böcker genom räkning av antal databaser med e-böcker som användarna har tillgång till. Det är få folkbibliotek som har egna licenser på e-böcker. Se vidare kapitlet om utlån. På folkbiblioteken är det främst ljudböckerna som ökar mest i antal bland AV-medierna. Sammanlagt har folkbiblioteken tillgång till över en miljon ljudböcker. Nyförvärv AV-medier Antal nyförvärv av tryckta böcker var i stort sett oförändrat 2013 jämfört med Totalt sett köpte folkbiblioteken in unika titlar, ibland i flera exemplar. Nyförvärven utgjorde 6 procent av det totala beståndet av tryckta böcker. En något högre andel av böckerna var skönlitteratur för barn. Nyförvärven av AV-medier var 10 procent av beståndet. Då ingår inte e-böcker och e-musik. 29

30 Diagram 8: Antal nyförvärvade tryckta böcker Tusental. Kortad skala, trendlinje. Figure 8: Number of additions printed books Thousands. Shorted scale, trend Detaljresultat per kommun och län visas i tabell F4 på Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Totalt sett var 49 procent av de nyförvärvade böckerna barnlitteratur. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför att en lägre andel nyförvärv behövs av sådana. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan är naturligtvis av betydelse. Nättjänster och datorer Datorer för sökning i katalog Övriga datorer med eller utan internet Folkbiblioteken hade år 2012 totalt 0,52 datorer med per 1000 invånare som inte endast var avsedda för sökning i folkbibliotekens kataloger. Två tusen invånare delar således på en dator vid folkbiblioteken. I genomsnitt hade folkbiblioteken i varje kommun tillgång till 9,7 olika betaldatabaser. Det inkluderar tillgången till E-lib, där man kan ladda ned e-böcker och de databaser där man kan ladda ned musik. Till betaldatabaserna räknas också sådana baser som används för släktforskning eller vissa specialdatabaser som ligger lokalt på 30

31 Antal betaldatabaser varav med extern åtkomst folkbibliotekets datorer och som man inte kan nå via internet. Totalt sett hade 44 procent av de betaldatabaser som folkbiblioteken erbjuder extern åtkomst, det vill säga låntagarna behöver inte befinna sig på biblioteket för att nå dem. De folkrikaste kommunerna är de som främst har haft ekonomisk möjlighet att skaffa flest databaser med extern åtkomst till sina folkbibliotek. Användningen av databaserna vid folkbiblioteken mäts endast avseende nedladdning av e-böcker och e-musik i statistiken men alla folkbibliotek har inte ens möjlighet att lämna dessa uppgifter. Utlån Tryckta medier AV-medier En absolut majoritet av utlåningen på folkbiblioteken är böcker i någon form, 92 procent av den registrerade utlåningen är tryckta böcker, ljudböcker, e-böcker eller talböcker. I stort sett håller utlåningen av litteratur sig på samma nivå som föregående år. Hälften, 52 procent av den tryckta bokutlåningen var barnböcker. Totalt sett var 69 procent av alla utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt slag, både för barn och vuxna. Den inbördes fördelningen av utlån fördelat på skön- och facklitteratur har inte förändrats nämnvärt på flertalet år. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en bok eller tidskrift räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. Den noterade nedgången om närmare en miljon lån sedan 2012 beror till stor del av en minskning i lån av framför allt musik och video även om en viss nedgång även av tryckta medier kan noteras. I stort sett har den registrerade utlåningen från folkbiblioteken minskat med tio miljoner lån under de senaste 20 åren. Nedgången är tydligast i de kommuner som lagt ned folkbiblioteksfilialer. Minskningen av utlånen av tryckta medier består främst av skönlitteratur för vuxna där även vissa tidningar och tidskrifter ingår i utlåningskategorin. Det finns naturligtvis många anledningar till att den registrerade utlåningen sjunker. Den förklaring som ligger närmast till hands är att alla invånare har en begränsad mängd fritid och att den tid man har möjlighet att avsätta till bokläsning blir lidande på grund av andra aktiviteter såsom till exempel internetanvändande. Men i longitudinella undersökningar visas att bokläsningen inte sjunkit dramatiskt under den senaste tioårsperioden. I vissa mätningar har den till och med ökat om man räknar med användningen av ljudböcker och på senare tid även e-böcker. Om man läser lika mycket under samma tidsperiod som man gjorde för tio år sedan är dock oklart. Kanske är det lika vanligt att man har en bok på gång men att man lägger ned mindre tid på läsning vid varje lästillfälle och därför hinner med färre böcker under ett år. Befolkningens inköpsvanor av böcker har förändrats under tioårsperioden. Nätbokhandeln har ökat kraftigt under de senaste åren samtidigt som det också blivit vanligare att kunna köpa bestsellerpockets i vanliga matvarubutiker. Invånarna köper skönlitteratur istället för att låna eftersom det många gånger är mer lättillgängligt när det blir längre till biblioteket då filialerna läggs ned. 31

32 Men det finns också mättekniska förklaringar till varför en lägre utlåning på folkbiblioteken noteras: 1. Samtidigt som antalet filialer minskar, ökar också de andra sätten på vilket medborgarna får tillgång till folkbibliotekens böcker. De obemannade serviceställena ökar i antal och det sker en ökad oregistrerad utlåning som det bara går att gissa omfattningen av. Kommuninnevånarna kan till och med låna på sådana ställen utan att ens ha registrerat sig som aktiva låntagare vid biblioteket. Andelen aktiva låntagare av befolkningen har också tenderat att minska under de senaste åren. 2. Låntagarna har tillgång till databaser med tidskriftsartiklar och annan typ av information via sina hemdatorer genom folkbibliotekets webbplats. Dessa nedladdningar, vilket i praktiken är ett slags utlån, registreras inte i den befintliga statistiken. I genomsnitt har varje folkbibliotek tillgång till 9,7 licensierade databaser för vilka omfattningen på användningen är okänd på riksnivå i den officiella statistiken. E-boklån E-boklån E-boklånen ökade med 43 procent jämfört med Men ökningen av e-boklånen förklarar dock bara en liten del av minskningen av utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter som pågått de senaste tio åren. Antalet e-bokutlån kanske kunde ha blivit fler under året om inte vissa kommuner tvingats begränsa antalet e-lån på grund av ekonomiska skäl. Varje e-boklån kostar ungefär 20 kronor för folkbiblioteken. 3. Antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar något samtidigt som folkbiblioteksfilialerna läggs ned. Den andel av utlåningen som elever gör tillfaller inte längre folkbibliotekens utlåningssiffor i och med detta. Den ökning av lån som sker till verksamheter där övrig utlåning inte sker kompenserar till viss del den minskning i registrerade lån på bemannade serviceställen som noteras, men det finns ingen dokumentation på i vilken omfattning de medier som lämnas ut på detta sätt faktiskt läses: Utlån till verksamheter där vidare låneregistrering inte sker * * * * *) Underskattat värde, bortfall av delsvar. Gävle stadsbibliotek, foto: Elisabet Ahlqvist 32

33 Diagram 9: Antal utlånade tryckta böcker Miljoner tryckta medier, böcker, tidningar och tidskrifter. Trend till Figure 9: Number of printed book loans, (millions of books). Boklån totalt Skönlitteratur för vuxna Linjär (Boklån totalt) Barnböcker Facklitteratur Linjär (Skönlitteratur för vuxna) Detaljresultat presenteras i tabell F8, F9, F16 på Diagram 10: Antal utlånade AV-medier Tusental. Trendlinje. Figure 10: Number of AV media item loans, Thousands Fr.o.m redovisas AV-medier inklusive e-musiklån. Detaljresultat presenteras i tabell F10 på 33

34 Fjärrlån Inlån fjärrlån Utlån fjärrlån Fjärrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek med olika huvudman. Fjärrlån som görs mellan två folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in eller ut ur kommunen. Fjärrlånen har totalt sett minskat under de senaste åren. Det är troligt att detta beror på den ökade tillgången på medier via internet och förändrade inköpsrutiner. Det är vanligare att folkbiblioteken lånar in från andra bibliotek än att de lånar ut. Omlånen i fjärrlånesystemet räknas också in som nytt lån. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där folkbiblioteken delar bibliotekssystem mellan flera kommuner. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknar vad som då blir ett fjärrlån som lokala lån. Denna definitionsproblematik kan också till viss del förklara minskningen av fjärrlånen totalt sett. Aktiva låntagare Aktiva låntagare Andel av befolkningen % % % % Antalet aktiva låntagare minskar något. En aktiv låntagare är den som utfört minst en transaktion via sitt lånekort under året, dvs. lån, reservation eller åtelämning. Under 2013 var 28 procent av hela befolkningen aktiva låntagare vid ett eller flera folkbibliotek. Antalet aktiva låntagare per antal bemannade serviceställen varierar kraftigt mellan olika kommuner. I viss mån kan detta förklaras av att personer skaffar sig lånekort i flera kommuner och denna dubbelräkning går inte att ta bort. Speciellt i kommuner med många fritidshus är andelen aktiva låntagare högre. Det förekommer också att bibliotekssamarbeten mellan kommuner gör att redovisning av antal aktiva låntagare bara kan göras totalt för alla inom samarbetet, men inte uppdelat på kommun. Hemsändning Låntagare som får hemsändning av medier Det förekommer också att låntagare får sina medier hemsända för att de har svårigheter att själva besöka folkbiblioteket. Detta sker genom bokbilar, lantbrevbäringen etc. 34

35 Diagram 11: Nyckeltal per invånare för Sveriges folkbibliotek Figure 11: Key figures, loan and stock per citizen Boklån per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Linjär (Summa lån bok- och AV-medier per invånare) Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare Linjär (Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare) År Detaljresultat presenteras i tabell F15 och F16 på Fysiska besök Fysiska besök vid bemannade servicesställen Besök per invånare , , , , ,3 Antalet besök vid folkbiblioteken har minskat med drygt två miljoner besök under de senaste fem åren. Mindre skillnader kan bero på att några bibliotek ingår med föregående års värde på grund av det bortfall av svar som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda besöksräknare etc. Stor uppgång i antal besök hos enskilda kommuner beror vanligtvis på att de gjort nybyggnationer eller ombyggnader, biblioteksrummets utformning och läge gör vanligen en skillnad för antalet besök. Besöken vid de övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker räknas inte i statistiken eftersom det skulle vara praktiskt omöjligt. Dessa ställen har ökat i antal under de senaste åren i takt med att filialer läggs ned, varför den totala bilden av hur mycket svenska folket kommer i kontakt med folkbibliotekens verksamhet saknas. Webbesök Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska, får det tas i beaktande att tiotusentals användare numer väljer att besöka biblioteket via internet. År 2009 gjordes för första 35

36 gången ett försök att mäta hur många virtuella besök som gjordes vid biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och även om situationen ännu var liknande vid 2013 års mätning visar uppgifterna på att de virtuella besöken många gånger kommit att ersätta de fysiska. Totalt sett redovisades, underskattat, 20 miljoner virtuella besök på folkbibliotekens externa webbsidor och minst 10 miljoner sökningar i OPAC Online Public Access Catalog gjordes via webben. Uppgifterna som inhämtades om webbanvändningen är bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror över fysiska besök på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. eleverna. Meröppettid räknas inte enligt definitionerna i den nuvarande statistiken. Generösa öppettider påverkar besöks- och utlåningssiffror i positiv riktning. Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med de fyra senaste åren. Huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2013, varav fyra timmar var förlagda till efter klockan och fyra timmar på söndagar. I medeltal har de 886 filialer som finns oförändrat öppet 17 timmar i veckan. De bokbussar som finns hade i medeltal öppet 19 timmar i veckan. Biblioteken i 55 kommuner uppger att huvudbiblioteket regelbundet söndagsöppet under stycken kommuner saknade således söndagsöppna huvudbibliotek vilket naturligtvis påverkar användarnas möjligheter att besöka biblioteket när flest av dem är lediga från arbetet eller skolan. Detaljresultat presenteras i tabell F11 på Detaljresultat presenteras i tabell F12, F16 och F17 på Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än Det är inte alltid lätt att räkna öppettider, foto: Elisabet Ahlqvist 36

37 Tabell 12: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek uppdelat på län. Tusental. Table 12: Number of visits to branch libraries and main libraries in per county (thousands). Antal fysiska besök Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Detaljresultat presenteras i tabell F12 på Publika aktiviteter på folkbiblioteken Publika Andel för barn aktivitetstillfällen % % % % Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Under 2013 förekom olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för folkbibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 62 procent primärt till barn och ungdomar. Syftet med att tillfråga folkbiblioteken om vilka publika aktiviteter som de anordnar är att visa på den bredd som folkbiblioteken erbjuder användarna och den tyngd som folkbiblioteksverksamheten har i kommunerna. De första regelrätta mätåren förekom bortfall av svar och det kan förklara att det ser ut som att det skett en kraftig ökning av publika aktiviteter jämfört med tidigare år. Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel av 37

38 Tabell 13: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Table 13: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in Publika aktiviteter på folkbiblioteken Riket Bokprat boksamtal Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Teater- eller trolleriföreställning Författarbesök Aktiviteter i samarbete med BVC Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Filmvisning filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom stycken, 62 procent Detaljresultat presenteras i tabell F13 och F14 på studieförbund, ingår inte i redovisningen. År 2013 lämnade totalt 288 folkbibliotek av 290, uppgifter om hur många publika aktiviteter som de genomfört under året. Majoriteten av de publika aktiviteterna har naturligtvis någon lässtimulerande uppgift men biblioteken gör också mycket andra saker för sina användare. Aktiviter som involverar film, musik, bild och form är vanliga. Många folkbibliotek ordnar också temadagar och temaveckor. Folkbiblioteken har många gånger också fått den viktiga uppgiften att förmedla samhällsinformation på olika sätt och det är vanligt att folkbiblioteken ordnar med gratis juridisk hjälp för användarna och information om val. Författarbesök är ett vanligt inslag i de aktiviteter som ordnas, nästan hälften av författarbesöken är för barn- och unga. Det är lika vanligt att folkbiblioteken anordnar filmvisning och musikunderhållningar, trolleri- eller teaterföreställningar. På nästa sida redovisas några av alla de övriga aktiviteter som ingår i gruppen annan programaktivitet i tabellen ovan. 38

39 Exempel på publika aktiviteter inom kategorin annan programaktivitet Läxhjälp Släktforskning Senegalesisk afton Julmarknad Skräckvandring i magasin Låna i mörkret Advokatjour Kärlekskväll för vuxna personer med funktionsnedsättning Seniormingel Kulturnatt Barnboksdagen Energi- och klimatrådgivning Ansiktsmålning Mediyoga Italiensk bingo Bygga insektshotell Engelsk konversation Babytecken Orientalisk dans Seniorsurfdag LL-program Stafettläsning Novelltävling Kortfilmfestival Schacklördag Lösa gåtor i Krimlabb Gum m i b a n d s t r ä n i n g Gosedjursövernattning Getonlineweek Klädbytardag Rap-skola Naturlyrik Pärlvirkning Broddutdelning Lunchlyrik Konsumentrådgivning Skuldrådgivning Drakbyggeri 39

40 Umeå universitetsbibliotek, foto: Elisabet Ahlqvist Forskningsbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (2) och specialbibliotek (3). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Nytt för året är den fyraårsrapport per bibliotek, i excelformat, som presenteras i tabellfilerna på 40

41 Om forskningsbiblioteksstatistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och förvärv, användning, personal och ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789: 2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik. Syftet med förändringarna var att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. I förra årets enkät tillkom ett svarsfält för de bibliotek som har svårigheter att särskilja sina webbesök i olika kategorier eftersom de skaffat en så kallad discoveryplattform. Så görs forskningsbiblioteksstatistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av KB därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till KB och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 fick KB ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Statistiken för har samlats in via KB:s webbenkätverktyg och sammanställts av en person på KB. Resultaten för presenteras i tabell FB1-FB9 och resultaten för år i tabell NHS1-NHS8 på För att möjliggöra jämförelser med föregående verksamhetsår har de specialbibliotek som inte besvarat undersökningen avseende verksamhetsår 2013 ersatts med 2012 års värde i tabellerna i den mån som de lämnade uppgifter då. Bibliotek som svarat, men inte svarat på alla frågor, har ersatts med föregående års värde på vissa av de centrala variablerna. Organisation forskningsbibliotek År Antal servicesställen Antalet forskningsbibliotek har minskat under de senaste åren, dels antalet specialbibliotek men också antal servicesställen på universitets- och högskolebiblioteken. Det är främst specialbibliotek kopplat till myndigheter, så kallade myndighetsbibliotek som får minskade resurser. Flera myndighetsbibliotek har gått från att ha öppet för allmänheten ( walk-in-use ) till att endast vara tillgängliga vid förfrågan. Hjälpmedelsinstitutets bibliotek som ingår i årets undersökning håller till exempel på att avvecklas helt under Det är känt att samtliga offentligt finansierade forskningsbibliotek inte ingår i basen för undersökningen. Dessa ska läggas till urvalet under Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i 41

42 informationsförsörjningens struktur. På många håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret 2009/2010 var första gången som antalet helårsstudenter översteg , totalt studenter och år 2013 var antalet helårsstudenter Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Universitetskanslerämbetet och SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, KB, är en myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för offentligt finansierade bibliotek i Sverige. Inom det uppdraget ryms arbete med övergång till Dewey, samordning kring open access, den nationella katalogen Libris, Sveriges officiella biblioteksstatistik, kvalitetsutveckling, utbildning och gemensamma upphandlingar för e- licenser. Nationalbiblioteket samlar, beskriver, bevarar och tillgängliggör också allt svenskt tryck. Även audiovisuellt material samlas in och bevaras. Det kan vara frågan om TV- och radioprogram, svensk musik och vad som publiceras på vissa domäner under.se på webben. Det är även ett humanistiskt forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal forskningsbibliotek Personer Årsverken Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken är i stort sett oförändrat jämfört med föregående mätning 2013 samtidigt som antalet årsverken minskar något. Personalkategorin biblioteksassistenter minskar till förmån för fackutbildade specialister och bibliotekarier. Andelen anställda män var totalt sett 35 procent vilket är samma nivå som de senaste fyra åren. Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 30 procent och 52 procent bland de fackutbildade specialisterna som arbetar på forskningsbiblioteken under Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2013 var 60 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 11 procent biblioteksassistenter och 13 procent fackutbildade specialister (till exempel pedagoger, systemvetare) och 16 procent övriga anställda. 77 procent av forskningsbibliotekens personal arbetar på ett bibliotek som är kopplat till ett universitet eller högskola. Det är känt att några bibliotek valt att rapportera sina timanställda, även kallat studentvakter, på olika sätt, vilket påverkar vid årsjämförelser. 42

43 Diagram 12: Utveckling av antalet helårsanställda/årsverken vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 12: Development number of FTEs at research libraries, different staff categories Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på Ekonomi Frågorna om ekonomi ändrades något från och med 2009 års mätning. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e-baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media har bytt redovisningskategori. Vissa andra värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden eftersom det förekommer ett visst internbortfall. Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgår nästan till 2 miljarder. Utgifterna för forskningsbiblioteken samlat, inklusive lokalkostnader, uppgår skattat till drygt 2,6 miljarder kronor. Universitets- och högskolebiblioteken utgör 79 procent av de samlade driftskostnaderna. Mediekostnader De elektroniska mediernas andel av utgifterna för media har återigen ökat och är nu 83 procent av mediekostnaderna. Elektroniska mediers andel av År mediekostnaderna % % % % % % % % % % 43

44 Lokalkostnader Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när utgifterna för biblioteken redovisas eftersom kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska placering. Många bibliotek har också svårt att specificera exakta lokalkostnader eftersom biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större byggnad med den övriga organisationen och det är inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna ur sin egen budget. Många gånger har också biblioteken personal som arbetar både i biblioteket och i den övriga organisationen och frågan är då vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets lokalkostnader. Det är särskilt specialbiblioteken som har svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det förekommer också att högskolebiblioteken inte kan lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda lokalkostnaderna om 64 miljoner kronor som biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två tredjedelar av de svarande kostnaderna för bibliotekens lokaler. Utgifter exklusive lokalkostnader År Driftskostnader, kr Diagram 13: Utgifter, tkr, för e-medier och fysiska medier åren Figure 13: Expenditures for virtual media versus printed books and AV-media. Research libraries Fysiska medier högskolebibliotek E-medier högskolebibliotek Fysiska medier specialbibliotek E-medier specialbibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS7 och tabell FB5 på 44

45 Diagram 14: Forskningsbibliotekens driftskostnader år , utan lokalkostnader. Figure 14: Total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries Personal, löner E-media Övriga kostnader Tryckta media och AV Kompetensutveckling Detaljresultat presenteras i tabell NHS7 och tabell FB5 på Diagram 15: Forskningsbibliotekens intäkter Figure 15: Total revenues in SEK. Research libraries Anslag från moderorg. Genererade intäkter Projektmedel Bidrag & intäkt från privata sektorn Bidrag & intäkt från offentliga sektorn Övrigt Detaljresultat presenteras i tabell NHS8 och tabell FB6 på 45

46 Diagram 16: Procentuell fördelning av utgifterna för universitets- och högskolebiblioteken 2013 exklusive lokalkostnader. Personal, löner 56% E-media 25% Personalkostnaderna är den dominerande utgiften för universitets- och högskolebiblioteken. Intäkter forskningsbiblioteken Kompetens utveckling 1% Övriga kostnader 14% År Intäkter, kr Omkring 93 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. Tryckta media och AV 4% Alla universitets- och högskolebiblioteken lämnade i år uppgifter om sina intäkter. De hade totalt sett miljoner kronor i intäkter varav 92 procent var bidrag från moderorganisationerna. Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma åtaganden gentemot den övriga organisationen och det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens utgifter och intäkter. Flera bibliotek har också lämnat avrundade intäktsuppgifter. Bestånd Fysiskt bestånd, exkl. tidningar och År periodika miljoner exemplar miljoner exemplar miljoner exemplar miljoner exemplar Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta. Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är underskattade. Det finns forskningsbibliotek som endast kan räkna vissa delar av sitt bestånd i hundratals hyllmeter och det gör att det exakta beståndet inte kan beräknas. Tryckta periodika och tidningar mäts inte i antal exemplar, utan antalet titlar noteras. I år registrerades tillgång till närmare 61 tusen titlar på landets forskningsbibliotek, vilket är en liten nedgång från 66 tusen året innan. Det har gjorts digitaliseringar och gallringar. Tillgången till digitala titlar ökar ständigt på forskningsbiblioteken: Digitala titlar, År exklusive PRV ,2 miljoner ,7 miljoner ,7 miljoner ,8 miljoner Patent- och registreringsverket rapporterar dessutom ensamt om tillgång till ytterligare närmare 53 miljoner digitala dokument varav de flesta är patenthandlingar. Dessutom har universitets- och högskolebiblioteken tillgång till enheter via webben som annars inte är öppna för allmänheten. Till exempel har många 46

47 forskningsbibliotek tillgång till de närmare titlarna i UR access, men dessa räknas endast som tillgång till en databas. Trots att beståndsuppgifterna inte alltid är exakta är de ändå så distinkta att utvecklingen kan följas. Ett exempel på detta är att de tryckta medierna minskar i andel av det totala beståndet till förmån för e- medierna. Oredovisade objekt och dokument Även detta år tillfrågades forskningsbiblioteken om de har någon annan typ av objekt eller dokument i samlingen som de inte kan redovisa i någon av de efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd. Det visade sig att det är relativt vanligt att biblioteken har föremål och medier som de inte redovisar i statistiken, här är några exempel: KB har 17 petabyte digitalt lagrad information, vilket utskrivet är Mycket av informationen är TV och radio och det mäts i antal timmar och inte i antal titlar varför det inte kan påföras den officiella statistiken. Många bibliotek lånar också ut föremål av olika slag: översättningspennor, läspennor, DAISY-spelare, diktafoner, hörlurar, nycklar, bärbara datorer, instrument, instrumenttillbehör, miniräknare och USB-minnen, materialprover, datormöss, MP3- spelare, bankdosor, varukataloger, priskuranter. På Naturhistoriska riksmuseets forskningsenheter finns ett stort antal särtryck, många äldre manuskript, mer än fotografier, kartor och andra arkivalier som inte kan räknas var och en för sig. Många bibliotek lägger in olika medier som är fritt tillgängliga via internet i sina kataloger men de räknas inte till beståndet. Böcker och seriella publikationer i tryckt form Bestånd tryckta böcker och seriella publikationer, skattning ,6 miljoner ,0 miljoner ,6 miljoner ,0 miljoner Beroende på att många av forskningsbiblioteken har delbestånd av okatalogiserat tryckt material i sina samlingar är det i det närmaste omöjligt att få fram exakta uppgifter om det tryckta beståndet. Vissa bibliotek har endast lämnat uppgift om antal hyllmeter och då har en omräkning gjorts med faktor 40, det vill säga en hyllmeter räknas som 40 medier. Men, det blir naturligtvis inte alltid rättvisande när periodika, fotografier eller manuskript räknas på detta sätt. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans 77 procent av forskningsbibliotekens bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer. KB har ensamt 10 procent av denna typ av bestånd. I samband med kontrollberäkningen kompletterades också beståndsuppgifterna med uppgift om antal hyllmeter i de fall som de svarande endast hade uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns minst 794 tusen hyllmeter tryckta böcker och seriella publikationer. Trenden att beståndet av tryckta böcker och seriella publikationer minskat de senaste åren, har därmed avstannat. En viss del av förändringen i bestånd kan förklaras av att några bibliotek slagits samman eller stängt under de senaste åren. 22 procent av det tryckta beståndet står i de öppna samlingarna Bestånd tryckta böcker och seriella publikationer hyllmeter, skattning

48 Kursböcker Bestånd tryckta kursböcker Första gången som bestånd av kursböcker efterfrågades i statistiken var Eftersom det var en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek hade svårigheter att skilja ut kursböcker i biblioteksdatasystemen. Även 2013 kunde inte en fjärdedel av högskolebiblioteken lämna uppgift om kursboksbeståndet, varken antal fysiska enheter eller antal hyllmeter. Det går dock att konstatera att antalet tryckta kursböcker missgynnas till förmån för kursböcker på elektroniska medier även om ett visst svarsbortfall förekommer: Kursböcker titlar elektronisk form Manuskript Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas som manuskript. Det fanns minst fysiska manuskript vid de svenska forskningsbiblioteken under Det förekomer vissa internbortfall i rapporteringen varför jämförelser mellan år är vanskligt att göra. Vissa forskningsbibliotek redovisar hyllmeter och vissa fysiska exemplar. Eftersom det rör manuskript kan inte den vanliga omräkningsfaktorn om 40 medier per hyllmeter användas för att räkna upp resultatet. En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript i sina bestånd. Grafiska och kartografiska dokument Bestånd grafiska dokument Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska dokument är dokument där bilder är det mest framträdande draget. Det är framför allt KB ( ) och Uppsala universitetsbibliotek ( ) som har denna typ av dokument i sina samlingar. Mikrografiska dokument Bestånd mikrografiska dokument Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil och mikrofiche. KB har ensamt 24 procent av det totala beståndet. Beståndet av mikrografiska dokument ökar inte nämnvärt längre. Det finns nu helt andra tekniska möjligheter att bevara dokument för eftervärlden. Den ökade summan av antal i beståndet kan delvis förklaras av rapporteringstekniska orsaker. 48

49 Anna Lindh - biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Lunds universitets bibliotek Stockholms universitetsbibliotek Södertörns högskolebibliotek Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Konstbiblioteket/ Nationalmuseum & Moderna Museet. Riksarkivets bibliotek, inklusive Krigsarkivets bibliotek Musik- och teaterbiblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Exempel på kommentarer till lämnade beståndsuppgifter: Den lägre beståndssiffran för 2013 härrör från en tidigare felräkning. Vi gör inte en ny beräkning varje år för "Böcker och seriella publikationer i tryckt form - antal fysiska enheter". Denna är en beräkning baserad på exemplar i bibliotekskatalogen, samt en hyllmeterräkning av övrigt bestånd. Ökningen av böcker mm i tryckt form jämfört med få beror på att i år har en noggrannare beräkning skett. Antagligen kan man se tillväxten om man jämför bestånd med föregående inrapportering. Ingen uppgift verkar redovisas för gallring. Den stora minskningen i vårt bestånd beror på att den tryckta tidskriftssamlingen numera är placerad i Statens biblioteksdepå och ägs av Uppsala universitetsbibliotek (Sigel Utid i LIBRIS). Tillgängliga medier för personer med läsnedsättning, laddas ned av personen själv direkt från MTM (tidigare TPB). Flera av våra bibliotek, inklusive Universitetsbiblioteket, gjorde och gör stora omflyttningar och omräkningar av sina fysiska samlingar, varför uppgifterna kan avvika från tidigare räkningar. Fysiska periodika redovisas som antal löpande prenumerationer eller motsvarande. Titeldubbleringar kan alltså förekomma. Elektronisk periodika bör enligt definitionerna särskiljas från fulltextdatabaser. De e-tidskifter som ingår i fulltextdatabaser är alltså inte inräknade i årets uppgift, vilket gör att antalet är lägre jämfört med föregående år. Inom LUB mäter vi nyförvärv som nettotillväxt eller nettominskning. Pga nämnda omflyttningar har detta varit svårt för Vi separerar inte kursböcker. E-böcker antal titlar: Vi sade upp ebrary Academic complete och har övergått till PDA där vi tillgängliggör ytterligare titlar vilka inte räknas med här. Databaser antal: vi sade upp det stora CSApaketet Eftersom biblioteket är under avveckling, började vi gallra under Den totala samlingen efter sammanslagningen av Konstbiblioteket och Fotografibiblioteket har redovisats i rutorna gällande bestånd. Fotografibibliotekets samling har alltså bara adderats på Konstbibliotekets samling, men har inte räknats som nyförvärv. Biblioteket Marieberg-Arninge har mätt samlingarna under början av 2013, vilket har givit ett nytt underlag för uppgiften om det totala beståndet och hur stor del av beståndet som finns i öppen samling. Punkt 10 Manuskript. Uppgiften är antalet arkiv (inte enskilda dokument) och antal hyllmeter arkiv. Punkt 10 Övriga digitala dokument. Där redovisas digitala musiktryck. De flesta av "våra" böcker står ute hos forskarna, därför blir det orimligt att svara på beståndet i biblioteket 49

50 Diagram 17: Bestånd redovisat i antal olika medietyper vid forskningsbiblioteken Figure 17: Media stock by different media types, research libraries Fysiska böcker och seriella publikationer Kursböcker fysisk form Kurslitt e-titlar Manuskript fysiska Musiktryck fysiska Grafiska kartografiska dokument Mikrografiska dokument AV-dokument Databaser E-böcker, titlar Periodika och tidn. fysiska titlar Periodika och tidn. elektroniska titlar Övriga tryckta Övriga digitala, utom PRV Totalt 2009 Totalt 2010 Totalt 2011 Totalt 2012 Totalt 2013 Detaljresultat presenteras i tabell FB4 och NHS2 på 50

51 Audiovisuella dokument, AV-medier Bestånd fysiska AV-medier E-böcker Bestånd e-bokstitlar AV är sådana medier som till övervägande del återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM, Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag. KB har det största beståndet av AV-medier, men de redovisas inte i den officiella statistiken därför att det mäts i timmar och inte i antal titlar. KB har drygt 8 miljoner timmar AV-material på fysiska bärare, som video- och ljudband, CD, DVD mm där ca 2/3 är ljud och resten video. Dessutom tillkommer det digitala arkivet där det redan 2012 fanns över 4 miljoner timmar varav det egendigitaliserade var en bit över 1,8 miljoner timmar. Databaser Tillgång till databaser Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De databaser som finns fritt tillgängliga på internet räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog. Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska kunna användas. Eftersom många personer oftast kan läsa en och samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet e- bokstitlar istället enheter. Den sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med 7 procent mellan 2012 och Högskolebiblioteken har nästan hela beståndet av forskningsbibliotekens e- böcker. Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Övriga tryckta, miljoner Övriga digitala, miljoner ,3 1, ,0 1, ,4 1, ,2 0,3 Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt 15 miljoner övriga tryckta dokument som de inte fyllt i på annat ställe i statistiken. KB har majoriteten av dessa dokument. Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i denna kategori redovisas av Patent- och registreringsverkets bibliotek och Uppsala universitetsbibliotek. Som tidigare nämnts så har troligen KB de flesta titlarna i denna kategori, men redovisar inte dessa här då de mäts i timmar. 51

52 Diagram 18: Utvecklingen av periodika, tillgång till antal titlar av tidskrifter och tidningar på forskningsbiblioteken Figure 18: Number of newspapers and periodicals titles, research libraries Elektronic and printed format. Periodika - tryckt form - antal löpande titlar Tidningar - tryckt form - antal löpande titlar Periodika - elektronisk form - antal löpande titlar Tidningar - elektronisk form - antal löpande titlar År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Detaljresultat presenteras i tabell FB4 på Periodika, tidskrifter, tidningar Periodika, tidskrift, är en seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan och en tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Det sammanlagda antalet titlar av periodika vid forskningsbiblioteken, fysiska och elektroniska, har mer än dubblerat under de senaste tio åren från till Antalet titlar avser dock inte unika titlar utan ökningen förklaras av att fler forskningsbibliotek har fått möjlighet att erbjuda ett bredare utbud genom att allt fler tidskrifter finns på e-medier. En absolut majoritet, 95 procent, av de seriella publikationerna som forskningsbiblioteken har är periodika och endast 5 procent är tidningstitlar. Titlar av periodika och tidningar i tryckt form tenderar att minska till förmån för titlar av periodika i elektronisk form på de allra flesta biblioteken. Lunds universitetsbibliotek har det i särklass största beståndet av löpande periodika. Elektronisk publicering i fulltext Tillgång till elektroniska fulltextdokument De allra flesta högskolebibliotek och vissa specialbibliotek redovisar att de har ett omfattande bestånd av elektroniska fulltextdokument (ofta PDF- 52

53 filer). Det kan vara frågan om avhandlingar, uppsatser, artiklar, rapporter, konferenshandlingar. Sex av tio, 61 procent, av dessa elektroniska dokument är studentuppsatser. Totalt sett publicerades 13 procent av beståndet under Elektronisk publicering av studentuppsatser på högskolebiblioteken Nyförvärv Nyförvärv av fysiska enheter 2013 ( )* Andelen fysiskt nyförvärv* minskade återigen om det faktum att Uppsala universitetsbibliotek införlivade medierna från biblioteket som hör till Högskolan på Gotland räknas bort från årets summering av fysiskt nyförvärv. Samtidigt ökade antalet nyförvärv av titlar av e- medier. Det förekommer visst internbortfall på frågorna om nyförvärv av e-medier varför skillnaden mellan år inte redovisas. Beräkning av nyförvärven av e-medier försvåras av att biblioteken köper så kallade PDA-licenser (Patron-driven acquisition), där en titel inte kan sägas vara förvärvad förrän någon brukare valt att ladda ner den. Delresultat av utvecklingen av nyförvärv visas i tabell FB5 på Användning av samlingarna lån Lokal utlåning totalt Den lokala fysiska utlåningen på forskningsbiblioteken minskar stadigt. Mellan åren 2012 och 2013 innebar detta en minskning med 8 procent. Minskningen i lokala lån kompenseras av att användningen av forskningsbibliotekens e-resurser ständigt ökar, varför den sammanlagda användningen av forskningsbiblioteken generellt sett kan sägas öka. Eftersom e-medier vanligen inte går att fjärrlåna minskar fjärrlånen i takt med att användningen av resurser som finns på e-medier ökar. Lånen som görs vid specialbiblioteken utgör endast en mycket liten andel av den totala utlåningen vid forskningsbiblioteken samlat. Universitets- och högskolebiblioteken står för 97 procent av forskningsbibliotekens lokala utlåning. Andelen omlån av den lokala utlåningen vid forskningsbiblioteken är 68 procent av alla sorts lån samlat. Sedan det blivit enklare för användarna att förnya sina lån via Internet så har andelen omlån ökat. Lokala lån Jämförelser mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en så stor andel av hemlånen och antalet omlån påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har generellt sett totalt färre omlån än bibliotek med kort lånetid. I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det kan också vara frågan om till exempel fotokopiering, kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska dokument om de utförs av bibliotekspersonal. 53

54 Fjärrlån Totalt antal fjärrinlån Totalt antal fjärrutlån Forskningsbiblioteken gör fyra gånger så många fjärrutlån som fjärrinlån. Med fjärrlån menas lån mellan biblioteksorganisationer. Fjärrlånen är oftast i något fysiskt format och i andra hand elektroniskt format eller papperskopior av dokument. Det är mindre vanligt att lånen består av något annat format, till exempel CD. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet, 5 procent av fjärrutlånen går till utländska bibliotek. Högskolebiblioteken står för majoriteten av alla fjärrlån som forskningsbiblioteken gör. Uppsala universitetsbibliotek står ensamt för 24 procent av forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning. Användning av den elektroniska samlingen Framtagna dokument från elektronisk samling Sökningar i bibliografiska databaser ** * *) Underskattat värde pga. svarsbortfall. **) Otroligt värde rapporterat av en leverantör. Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och använder sig av, elektroniska samlingar av dokument. Denna hantering ersätter allt mer den fysiska utlåningen. Information om användningen av den elektroniska samlingen erhålls i regel från databasleverantören. Beroende på vilken leverantören är, räknas användningen på olika sätt. Många bibliotek har kommenterat sina värden som de har om den elektroniska användningen. Läsaren av tabellerna bör vara noga med att inte jämföra enskilda bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i redovisade värden kan skilja på tusentals nedladdningar beroende på rapporteringssätt. En enda leverantör står för 15 miljoner av sökningarna vid en högskola, ökningen är felsökt. Den totala användningen av de elektroniska samlingarna inkluderar framtagna dokument från: Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent Sökningar i bibliografiska databaser Den totala användningen av de elektroniska samlingarna som efterfrågats i statistiken har dubblerats sedan Diagram 19: Fördelning av användningen av olika delar av de elektroniska samlingarna på forskningsbiblioteken AVdokument i digital form 0% Fulltextdokument e-böcker 12% Seriella publikationer i elektronisk form 26% Övriga databaser 1% Övriga digitala dokument inkl. patent 9% Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och FB6 på Fulltextdokument i databaser 52% 54

55 Diagram 20: Högskolebibliotekens användning av den elektroniska samlingen i relation till andelen lokala initiala utlån Figure 20: Research libraries usage of e-documents in relation to physical initial loans Antal sökningar i databaser Seriella fulltextdokument Lokala initiala utlån Fulltextdokument från databaser E-boksanvändning Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och NHS3 på Röd stapel innehåller ett extremvärde om 15 miljoner nedladdningar, felsökt Fysiska besök * * IP-besök * * * * OPAC sökningar * * ** ** *) Underskattat värde pga. svarsbortfall. **) Inklusive sökningar i Discoverysystem. Detaljresultat presenteras i tabell NHS1 och FB8 på Besök En absolut majoritet av besöken som forskningsbiblioteken sammanlagt får görs på högskolebiblioteken, oavsett om de är fysiska eller virtuella. De virtuella besöken är grovt underskattade eftersom det förekommer ett stort bortfall av svarande bibliotek på dessa variabler. Även de fysiska besöken är i viss mån skattade, men inte lika underrepresenterade i statistiken som de virtuella. biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer stora svarsbortfall på den variabeln. Även om biblioteken kan lämna uppgifter om antal IP-besök och sökningar i OPAC, så förekommer olika mätmetoder i olika datasystem. Detta gör att uppgifterna inte är riktigt jämförbara biblioteken emellan. Vissa bibliotek kunde inte lämna några uppgifter alls för Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör också att användningen av bibliotekens lokala 55

56 Fysiska besök Antalet fysiska besök räknas antingen per år enligt räkneverk eller uppskattas med hjälp av stickprov och anges i fysiska besök per dag. Görs en sammanräkning av besöken vid de bibliotek som använt stickprovsmetoden multiplicerat med antalet öppetdagar, överensstämmer antalet besökare med rimlig avrundning till det antal som besöksräknarna noterat. De flesta bibliotek besvarade besöksfrågan antingen i form av stickprov eller totalt antal besökare per år. Totalt sett har 15 bibliotek inte kunnat lämna någon uppgift alls. Flera av dem är stora högskolebibliotek med många biblioteksbesökare, varför antalet fysiska besök som noterats totalt är en klar underskattning av det sanna värdet. Det går heller inte att säga med säkerhet att antalet besök gått ned sedan 2011 även om det kan konstateras att många av de bibliotek som gett värden vid båda mätningarna noterat en minskning i antal fysiska besök 2013 jämfört med IP-besök Ett IP-besök är en serie av anrop efter datafiler, med ett uppehåll mindre än 30 sekunder mellan två konsekutiva anrop, från bibliotekets webbplats till samma IP-besökare. Uppehållet får aldrig vara större än 30 minuter för att det ska räknas som en del av samma virtuella besök. En IP-besökare är en identifierad IP-adress, använd av en fysisk person, som hämtat sidor från bibliotekets webbplats under året. Även bibliotekspersonalens besök räknas. Olika bibliotek har olika möjligheter att ta fram värden som följer definitionen på det som man avser att mäta. Under 2013 hade forskningsbiblioteken åtminstone 20,5 miljoner (2012: 20,7, 2011: 20,9, 2010: 19,7 miljoner) IP-besök på sina webbplatser. Endast två tredjedelar av forskningsbiblioteken besvarade frågan, varför värdet är en grov underskattning. Sökningar i OPAC och Discoverysystem Endast hälften av biblioteken redovisar antalet sökningar i deras OPAC Online Public Access Catalog, det vill säga bibliotekens kataloger som kan nås via Internet. De lämnade uppgifterna varierar vanligen mycket mellan åren, varför en skattning utifrån tidigare års värden inte kan göras. Allt fler högskolebibliotek skaffar så kallade Discoverysystem och detta medför att de får svårigheter att besvara de traditionella frågorna om IP-besök och sökningar i OPAC. Användningen av Disocerysystemen tillkom som en ny delfråga i och med 2012 års mätning. I Discoverysystemen går det inte att urskilja till exempel vad som är ett besök i OPAC eller någon annan typ av besök på bibliotekens webb. Discoverysystemets sökningar inbegriper såväl sökningar i abonnerade databaser som i andra fria databaser, vårt eget och andras elektroniska arkiv, samt sökningar i bibliotekskatalogen. De olika uppgifterna redovisas i tabell FB8 på Vad som dock kan konstateras är att trenden är att de som använder forskningsbibliotekens resurser gör det alltmer via Internet. Fysiska serviceresurser Serviceställen Antal serviceställen som är öppna för besök Forskningsbiblioteken som redovisar statistik var i år totalt sett 72 till antalet men många av dem har filialer på olika adresser. Totalt sett noterades 182 under Flera specialbibliotek har fått ändrade förhållanden, flera har stängts för besök och några har slagits ihop. Trenden är att antalet adresser med forskningsbibliotek i landet stadigt minskar. Det är också vanligt att specialbibliotek som tidigare varit öppna för allmänheten nu bara har öppet för de som är verksamma vid den myndighet som de tillhör. 56

57 Publika datorer Publika datorer För fjärde året i rad rapporterades att antal publika datorer totalt sett minskat i antal vid forskningsbiblioteken. Kanske är detta början på en trend med färre publika datorer eftersom många studenter nu har möjlighet att införskaffa egna bärbara datorer eller mobiltelefoner med internetuppkoppling och med hjälp av dessa kan logga in i bibliotekssystemen. Studieplatser Studieplatser vid skriv-/läsyta Digitala pedagogiska resurser IP-besökare på digitala pedagogiska resurser * * * * *) Underskattat värde pga. svarsbortfall. Biblioteken har också digitala pedagogiska resurser, oftast i form av nätkurser som lär ut informationssökning. Drygt en miljon besök rapporteras av ungefär hälften av de forskningsbibliotek som har tillgång till digitala pedagogiska resurser. Detta är en klar ökning av antalet studenter som använder digitala pedagogiska resurser, trots att det förekommer ett stort bortfall av svar. Referensfrågor Ställda referensfrågor enligt stickprov Samtidigt som antalet servicesställen minskar, minskar också antalet studieplatser vid forskningsbiblioteken. Undervisning & pedagogiska resurser Timmar lärarledd undervisning Deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen Med handledning i informationssökning avses en i förväg bokad tid med en bibliotekarie för enskild hjälp med informationssökning. Antal deltagare vid undervisningstillfällen som leds av en personal som är anställd på biblioteket tenderar att öka. År 2013 hade 592 personer vid forskningsbiblioteken undervisningstillfällen. Samtidigt som allt fler studenter deltar i undervisning i informationssökning på olika sätt och antalet pedagogiska resurser vid biblioteken ökar, minskar också antalet referensfrågor som ställs till bibliotekens personal. En referensfråga är när en användare och bibliotekets personal har ett informationsutbyte. Kontakten involverar personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (till exempel tryckta källor, databaser eller bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Under två separata normalveckor räknas antalet referensfrågor, vartefter siffrorna extrapoleras för att gälla 12 månader. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis e-post, via bibliotekets webbplats, IRC och ICQ, 57

58 räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas också separat. Andel referensfrågor som kommer elektroniskt % % % % Andelen referensfrågor som kommer till biblioteken på elektronisk väg tenderar att öka. Totalt sett behandlades 81 procent av forskningsbibliotekens referensfrågor av högskolebiblioteken. Indexeringar Frågan om indexeringar mäter antal poster som indexerats av bibliotekets personal i databaser och andra informationstjänster. Totalt sett lämnar endast 20 av högskolebiblioteken och 14 specialbibliotek uppgift om hur många indexeringar de gjort under året. Tillsammans lämnar dessa bibliotek uppgifter om att de gjort stycken (2012: , 2011: , 2010: ) indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster. Värdena är således grovt underskattade för riket samlat. Vad som dock kan konstateras är att forskningsbiblioteken genomför ett omfattande indexeringsarbete. På förfrågan från några högskolebibliotek klargjordes definitionen på frågan till att inte gälla sådana indexeringar som studenterna själva gör i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Arbetet ska ha gjorts av bibliotekets personal. Uppgifterna för de svarande biblioteken visas i tabell FB_9 på Diagram 21: Forskningsbibliotekspersonalens arbete med utbildning i förhållande till antal referensfrågor åren Figure 21: Formal tutoring by staff at research libraries versus usage of reference questions Timmar formell läraledd undervisning Digitala pedagogiska resurser varav referensfrågor på elektronisk väg Deltagare vid formell läraledd undervisning Referensfrågor genom stickprov Poster indexerade för bibl.tjänster och databaser Detaljresultat presenteras i tabell NHS4 på 58

59 Öppethållande En hög servicegrad innebär ofta att biblioteket har långa öppettider. Huvudsaken är att biblioteket är öppet när den målgrupp som använder sig av det, behöver det. Det är vanligt att specialbiblioteken i enkäten uppger de öppettider de har för allmänheten, medan de anställda på institutionen/ myndigheten/museet som biblioteket tillhör oftast har mer eller mindre obegränsad tillgång till biblioteket och kanske är det också de som har mest nytta av samlingarna. Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel möjlighet till generösare öppettider än specialbiblioteken. I genomsnitt hade högskolebiblioteken öppet 61 timmar per vecka och specialbiblioteken 31 timmar. Det förekommer att vissa bibliotek håller stängt under en period på till exempel sommaren. I lämnad statistik ser det då ut som att de sällan har öppet. Andra bibliotek kan ha haft stängt för ombyggnad under en period och antalet öppetdagar per år ser då ut att vara ovanligt få. Vissa bibliotek har öppet nästan jämt, men ofta med reducerad service, det vill säga, det finns inte kvalificerad personal på plats (istället studentvakter) eller biblioteket är endast öppet för vissa som har egen nyckel eller arbetar inom organisationen. Andra har öppet mer sällan, men när de väl har det finns alltid kvalificerad personal på plats. Några bibliotek beskriver att de har flera filialer och att dessa har olika öppettider, därför redovisas oftast öppettiden vid huvudbiblioteket. Tabell 14: Forskningsbibliotekens öppettider antal dagar per år, antal timmar per vecka, samt varav medelantal med reducerad service Table 14: Open days/year and hours/week of which average number reduced service, research libraries Medelantal av bibliotek som angett värde större än 0 Öppet dagar/år Dagar med reducerad service/år Öppet timmar/vecka Timmar/vecka med reducerad service Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Detaljresultat presenteras i tabell FB8 och NHS1 på 59

60 Sjukhusbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som sjukhusbiblioteken besvarade. Sedan 2009 har sjukhusbiblioteken redovisat sina uppgifter i en ny typ av enkät där både den allmänna och den medicinska delen av verksamheten ingår för de sjukhusbibliotek som har båda delar. Tidigare år omfattade undersökningen 36 sjukhusbibliotek men i och med omläggningen utökades urvalet till alla offentligt finansierade sjukhusbibliotek och urvalet dubblerades därigenom. Undersökningen går därför inte att jämföra med resultat från tidigare år än Urvalet innehåller de sjukhusbibliotek som är offentligt finansierade av landstingskommunala medel och som inte endast är en filial till folkbiblioteket i kommunen. Enkätens frågor har utformats tillsammans med företrädare för sjukhusbibliotek i Sverige. Helsingborgs sjukhusbibliotek, foto: Sanja Matoničkin Organisation Sjukhusbiblioteken har olika organisationsform på olika orter och i olika län. Sjukhusbiblioteken kan bestå av en allmändel för patienter och personal eller medicinsk del för personal och studenter eller både och. Ibland är den allmänna delen skött av den kommunala folkbiblioteksverksamheten, antingen på entreprenad eller som en regelrätt folkbiblioteksfilial. De renodlade folkbiblioteksfilialerna ingår i folkbibliotekens statistikuppgifter. Ibland sköts även den allmänna delen i bibliotek av landtingets personal. De medicinska delarna av sjukhusbiblioteken har alltid landstinget som huvudman, förutom i de fall där sjukhusbiblioteket är kopplat till en högskola. De medicinska bibliotek som är kopplade till högskolor lämnar uppgifter till forskningsbiblioteksstatistiken istället. Det finns exempel på bibliotek som både är folkbibliotek, högskolebibliotek och sjukhusbibliotek samtidigt. 60

61 Sjukhusbiblioteken är inte en homogen grupp. I vissa län finns ett sjukhusbibliotek som har verksamhet på flera orter. I andra fall kan ett bibliotek på en och samma adress bestå av två olika enheter som har två olika huvudmän. Sjömansbiblioteket vars huvudman är Sjöfartsverket. Uppgifterna för dessa två bibliotek är inte inkluderade i de redovisade siffrorna för sjukhusbibliotek i riket. Detaljresultat presenteras i tabell S1 på Svarsbortfall Sjukhusbiblioteksstatistiken har både interna och externa bortfall av svar. Det kan därför vara svårt att studera utvecklingen över tid på vissa av de efterfrågade variablerna. Jämförelser underlättas inte heller på riksnivå av att flera sjukhusbibliotek lagts ned under de senaste åren och därmed utgått ur statistiken. I årets undersökning var det fem organisationer av de förväntade som inte besvarade undersökningen. Dessa ingår i årets sammanräkning med föregående års värde på centrala variabler för att en summering på riksnivå ändå ska vara möjlig att göra. På frågan om hur många sjukhusbibliotek det finns varierar svaret beroende på om man avser en bemannad verksamhet på en enskild adress, ett bibliotekssystem eller en organisationsenhet med en chef. Eller om man räknar sjukhusbibliotekens allmänna- eller medicinska delar. År 2013 fanns någon form av sjukhusbiblioteksverksamhet på 66 olika adresser. Det är en minskning med ett av tio sjukhusbibliotek på bara några år. De svarande sjukhusbiblioteken har omväxlande valt att besvara undersökningen per biblioteksadress, per bibliotekssystem eller samlat för hela länet. Detta gör att resultaten inte alltid kan redovisas på institutionsnivå men väl på länsnivå. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på enskilda frågor. Till exempel så räknar inte alla sjukhusbibliotek hur många besökare de har eller så har de svårigheter att urskilja olika medietyper i sina biblioteksdatasystem, alternativt att biblioteken inte hade tillgång till de statistikmoduler som behövdes för att ta ut informationen. Undersökningen tillfrågar också två bibliotek som ingår i gruppen övriga bibliotek, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (f.d. TPB) och Personal Många sjukhusbibliotek har kommenterat sina uppgifter om personalresurser på biblioteken. Ett av problemen som uppstår då flera av frågorna i enkäten ska besvaras, är att personalen på sjukhusbiblioteket ofta delas av att de har olika arbetsgivare, landstinget eller kommunen. I en och samma lokal kan det arbeta bibliotekarier sida vid sida som har olika arbetsgivare. Antal anställda och årsverken Anställda Årsverken Antalet årsverken beräknas utifrån en årsarbetstid om timmar, borträknat ledigheter och helgdagar. En full årsarbetstid, inklusive ledigheter uppgår till timmar vilket motsvarar 40- timmars arbetsvecka. Ibland ingår allmändelen av sjukhusbiblioteken helt och hållet i det kommunala folkbiblioteket, ibland köper sjukhusbiblioteket tjänster från folkbibliotek och ibland är den allmänna delen helt och hållet sjukhusets egen. Behovet av årsarbetskraft på sjukhusbiblioteken är naturligtvis beroende på sjukhusets storlek avseende patientunderlag, förekomst av studenter och antal anställda. Antalet utförda årsverken har minskat under de senare åren. Till viss del kan detta förklaras av att nedläggningar av sjukhusbiblioteksverksamhet på vissa orter men det händer också att neddragningar görs i verksamhet som är tänkt att fortsätta som vanligt. Totalt sett utförs 82 procent av årsverkena av kvinnor. De flesta anställda är bibliotekarier eller 61

62 dokumentalister, 73 procent av alla årsverken utförs av dessa personalgrupper. I övrigt finns personal med annan utbildning inom IT eller biblioteksassistenter. Årsverken för barn- och ungdomsverksamhet Utav alla årsverken är det 11 stycken som är avsatta särskilt för barn och unga, vilket motsvara ungefär 5 procent. Det är särskilt på de större barnsjukhusen som det avsätts särskild bemanning för detta ändamål. Totalt sett lämnade 13 sjukhusbibliotek uppgift om att de har avsatt tid för barn och unga i sin verksamhet. Ekonomi Alla sjukhusbibliotek har inte haft tillgång till uppgifter om alla kostnadstyper eftersom de på olika sätt ingår i sjukhusen, landstingens eller universitetens ekonomi. Ibland också på olika sätt i den kommunala folkbiblioteksverksamheten. Vissa värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får därför ses som närmevärden. Det förekommer både externa och interna svarsbortfall i de lämnade uppgifterna om sjukhusbibliotekens utgifter för verksamheterna. De sjukhusbibliotek som besvarat delfrågorna om ekonomi uppger sammanlagt att deras inkomster under 2013 var minst 160 miljoner kronor med viss korrigering för bortfall av svar, varför utgifterna torde ligga inom samma nivå. Totalt sett rapporterade sjukhusbiblioteken utgifter om totalt 150 miljoner kronor. Totalt sett utgjordes 88 procent av inkomsterna bidrag från moderorganisationerna. Sjukhusbibliotekens samlade utgifter är en försvinnande liten del av landstingens totala utgifter som uppgår till mer än 250 miljarder kronor. Men det är sjukhusbiblioteken som försörjer vården med den information som de behöver. Lönekostnaderna dominerar sjukhusbibliotekens utgifter. Totat sett utgörs 63 procent av de rapporterade utgifterna av lönekostnader och endast en procent går till personalens kompetensutveckling. Det är kostnader för de virtuella e-baserade medierna och databaslicenserna som utgör den största delen av mediekostnaderna för sjukhusbiblioteken. Det gäller speciellt de sjukhusbibliotek som är medicinska bibliotek. Detaljresultat presenteras i tabell S2 på Diagram 22: Sjukhusbibliotekens utgifter och inkomster Bortfall av delsvar olika år gör att exakt ekonomirapportering saknas på riksnivå. Figure 22: Hospital libraries , expenditures and income. Missing answers make the data incomplete. Rapporterade inkomster Rapporterade utgifter Detaljresultat presenteras i tabell S3 på 62

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2010 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2010 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed in Sweden by Elanders

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt.

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt. http://bibstat.libris.kb.se/ Hej och välkommen! Du har nu kommit till enkäten för Sveriges officiella biblioteksstatistik som gäller för alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Tanken med att använda

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om ert bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor. Frågorna är i stort sett desamma

Läs mer

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek Offentligt finansierade bibliotek Omslagsbild: Biblioteket på lasarettet i Helsingborg. Foto: Sanja Matoničkin. Bibliotek 2014 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Folkbibliotek Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen, foto Percy Ranemo Nyckeltal 1.0 DNR 232-KB 925-2013 Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket, KB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46

Läs mer

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras.

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras. Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier Skolbibliotek 2012 Grundskolor Ungdomsgymnasier Bild på framsidan: Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan. Foto: Margareta Guldér Skolbibliotek 2012 School libraries 2012, National Library of Sweden Ansvarig

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013

Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 Antagen av Höörs kommuns kommunfullmäktige 2010-09-01 BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUNS BIBLIOTEK 2010-2013 INLEDNING Mycket händer i biblioteksvärlden just nu och det är mycket som påverkar dagens folkbibliotek.

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Omslagsbild, Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto Cecilia Ranemo Biblioteksplan

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Stadsbiblioteket, kulturförvaltningen Verksamhetsplan 2014

Stadsbiblioteket, kulturförvaltningen Verksamhetsplan 2014 Stadsbiblioteket, kulturförvaltningen Verksamhetsplan 2014 Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Torbjörn Nilsson Kulturförvaltningen Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket, kulturförvaltningen... 1...

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer