Bibliotek Offentligt finansierade bibliotek

Transkript

1 Offentligt finansierade bibliotek 1

2 Bilderna i rapporten har tagits av skolbibliotekarier runt om i landet med deras mobilkameror. Omslagsbild: Åkrahäll, gymnasiebiblioteket i Nybro. Foto: Birgitta Gustafsson. Bibliotek 2015 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Dnr Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se biblioteksstatistikportalen: webb: informationsblogg: kontaktregister med ingående bibliotek: 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Riksnyckeltal 6 Om statistiken 8 Organisation & resurser 14 Personal 20 Ekonomi 24 Bestånd 30 Användning & lån 36 Besök & aktiva låntagare 41 Öppettider 46 Medier på nationella minoritetsspråk 49 Barn och unga 51 Användare med funtionsvariationer 55 Undervisning 57 Aktiviteter 61 Universitets- och högskolebibliotek 67 Resultaten per kommun, bibliotekstyp och län presenteras i särskilda filer på: 3

4 Sammanfattning För andra året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår Ingående biblioteksorganisationer måste nu uppfylla tre kriterier för att tillfrågas: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken. 3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Den nedåtgående trenden för antal bibliotek fortsätter. Antalet bibliotek har minskat med 25 sedan föregående mätning. Ett län saknar nu till exempel helt fysiska sjukhusbibliotek. Antalet enskilda skolbibliotek som ingår i urvalsramen är oförändrat 881 stycken. I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. Däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek även om antalet integrerade bibliotek minskat något i takt med att 11 folkbibliotek lagts ned eller övergått till att blir renodlade skolbibliotek. De offentligt finansierade biblioteken har sammanlagt ett fysiskt bestånd av 105 miljoner medier vilket motsvarar 11 fysiska medier per invånare, varav 4 medier finns på folkbiblioteken. Majoriteten av de fysiska medierna är böcker med skriven text. Utlåningen av de fysiska medierna har minskat något i takt med att bibliotek läggs ned. Det är främst folkbibliotekens registrerade utlåning som minskat med 1,5 miljoner lån trots att 55 skolbibliotek i år ingår i deras redovisning. Samtidigt ökar folkbibliotekens utlån på obemannade utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, vilket i praktiken blir en dold utlåning som inte visas i statistiken. Totalt sett gjordes 76,7 miljoner fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken jämfört med 77,4 året innan, trots att uppräkning i år gjorts för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Därtill kommer tillgången till e-medier. På forskningsbiblioteken är användningen av licensierade e-medier helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen. De offentligt finansierade biblioteken har åtminstone licenser på olika databaser med e-medier. Den omfattande tillgången till e-medier genererade närmare 48 miljoner sökningar och minst 68 miljoner nedladdningar/lån på alla offentligt finansierade bibliotek. Det är de 37 universitetsoch högskolebiblioteksorganisationerna som dominerar, både tillgång till och användningen av e-medier. E-boksanvändningen på folkbiblioteken har för första året på länge inte ökat nämnvärt. En förklaring kan vara att folkbiblioteksorganisationer begränsar det antal e-böcker som användarna kan ladda ned under en viss tid eller stänger av e- boksutlåningen under året när budgeten för detta är förbrukad. E-boksanvändningen på folkbiblioteken är därför alltjämt bara några få procent av deras totala utlåning. De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som ingår i urvalsramen ger service till elever av de 1,4 miljoner elever som går i grundskola eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade folk- och skolbiblioteken som också ger service till elever. Efter en uppräkning av bortfallet av svar kan det konstateras att det totalt sett görs årsverken på de offentligt finansierade biblioteken av sammanlagt personer. Andelen som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister 4

5 uppgår till 63 procent av antalet årsverken. De enskilda skolbiblioteken har en bemanningsgrad som motsvarar ungefär 0,2 årsverken per 100 elever. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det innebär att den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteksverksamheten uppgår till en kostnad av 419 kronor per invånare. De skolbibliotek som besvarat undersökningen köper in fysiska medier för 101 kronor per elev. De offentlig finansierade biblioteken har egengenererade intäkter som uppgår till närmare 316 miljoner kronor. Närmare hälften av de egengenererade intäkterna utgörs av att biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra organisationer och företag, till exempel folkbibliotek till skolhuvudmän. Totalt sett rapporteras närmare 88 miljoner fysiska besök på biblioteken. En majoritet, 77 procent, av de fysiska besöken sker på folkbibliotek. Därtill kommer minst 65 miljoner webbesök på de offentligt finansierade bibliotekens webbplatser. Folkbiblioteken rapporterar oförändrat antal besök och högskolebiblioteken ett ökat antal. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet prioritera personer som talar nationella minoritetsspråk, men endast 0,85 procent av det rapporterade titelbeståndet på biblioteken utgörs av de språken. Totalt sett finns 68 procent av det tryckta barnoch ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken. Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet uppgick till i genomsnitt 15,6 medier per invånare i åldersgruppen 0 17 år. Det totala beståndet av anpassade medier är 1,6 miljoner. Hälften av de offentligt finansierade bibliotekens bestånd av anpassade medier är talböcker. Det offentligt finansierade biblioteken i landet anordnade fler än 240 tusen aktivitetstillfällen för sina besökare. I första hand var det olika läsfrämjande aktiviteter som anordnades. 5

6 Biblioteket på Tumba gymnasium. Foto: Johanna Rasmusson. Riksnyckeltal I och med att det från och med år 2014 finns en samlad nationell biblioteksstatistik med en fast urvalsram går det nu att beräkna riksnyckeltal för Sveriges offentligt finansierade biblioteksverksamhet. Tidigare var det olika urvalsram, frågeställningar och definitioner till statistikens variabler för olika bibliotekstyper så att resultaten av de olika enkäterna inte kunde slås samman. Det kanske kan tyckas att skolbibliotekverksamheten eller högskolebibliotekens verksamhet endast berör de som använder tjänsterna, men på nationell nivå är riksnyckeltal intressanta för att få en överblick över utvecklingen över tid eftersom det är offentligt finansierade tjänster och biblioteken är grunden för hela rikets informationsförsörjning. Ökningen av kostnaden för e-medier och bestånd kan till viss del förklaras av att det i år beräknats en kompensation i rikssammanställningen för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Det har skett en ökning av kostnaderna för e- medier medan kostnaden för nyförvärv av fysiska medier ligger på samma nivå som tidigare. Drygt en fjärdedel av de fysiska lånen är omlån av mediet av samma låntagare som initialt lånade det. 6

7 Tabell 1: Riksnyckeltal för de offentligt finansierade biblioteken per invånare. Offentligt finansierade bibliotek per invånare Fysiskt bestånd 10,3 10,7 Bestånd böcker med skriven text 6,7 7,1 Driftskostnad Kostnad för fysiska medier Kostnad för e-medier Utlån fysiska medier 7,9 7,8 Nedladdningar e-medier 7,7 6,9 Fysiskt besök 8,7 8,9 Webbesök 6,2 6,6 Bestånd anpassade medier 0,2 0,2 Utlån anpassade medier 0,3 0,3 Offentligt finansierade bibliotek per 1000 invånare Årsverken 0,8 0,82 Serviceställen 0,2 0,2 Aktivitetstillfällen 22,0 25,1 Tabell 2: Riksnyckeltal för folkbiblioteken per invånare. Samt skolbibliotek. Folkbibliotek per invånare 2015 Fysiskt bestånd 3,8 Bestånd böcker med skriven text 3,4 Driftskostnad 419 Kostnad för fysiska medier 39 Kostnad för e-medier 4 Utlån fysiska medier 6,4 Nedladdningar e-böcker 0,2 Fysiskt besök 6,7 Webbesök 4,5 Bestånd anpassade medier 0,13 Utlån anpassade medier 0,19 Folkbibliotek per 1000 invånare 2015 Årsverken 0,49 Serviceställen 0,1 Aktivitetstillfällen 13,4 Offentligt finansierade bibliotek 2015 Andel anställda kvinnor 76 % Andel omlån av fysiska medier 29 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor 64 % Folkbibliotek 2015 Andel anställda kvinnor 81 % Andel årsverken särskilt för barn och unga 22 % Andel omlån av fysiska medier 25 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor 62 % Det går inte att beräkna säkra nyckeltal för alla bibliotekstyper enskilt eftersom det förekommer ett internt bortfall av svar på olika delfrågor. Ett exempel på detta är skolbibliotekens nyckeltal som är beroende av skattningar och medelvärdesberäkningar. Skolbibliotek, skattade värden pga. svarsbortfall 2015 Kostnad för fysiska medier per elev, kronor 101 Antal årsverken per 100 elever 0,2 Medelantal fysiska utlån per elev 10 Medelantal besök per elev 25 7

8 Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson. Om statistiken Det här är den andra mätomgången med en samlad nationell statistik för de offentligt finansierade biblioteken. Sveriges officiella biblioteksstatistik är nu förändrad och alla bibliotekstyper erhåller nu samma frågeställningar där variablerna har uppdaterade definitioner. Förändring av lag, förordning och standarder har påverkat hur biblioteksstatistiken nu är upplagd: Bibliotekslagen Lagen om den officiella statistiken Kungliga bibliotekets uppdrag ISO 2789, ISO I den slutliga utformningen av biblioteksstatistiken har också hänsyn tagits till de utbildningspolitiska och kulturpolitiska mål som påverkar biblioteksområdet samt alla de olika typer av målgrupper som använder statistiken. Några av de mest frekventa användarna är: Beslutsfattare på olika nivåer Biblioteksanställda Forskare Allmänheten och massmedia Intresseorganisationer, fackförbund Internationella organisationer och organ 8

9 Urvalet Urvalet till undersökningen är i sin utformning ett totalurval av alla bibliotek som uppfyller vissa kriterier: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka (0,5 årsverke). 3. På något sätt tillgängligt för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Den nedre bemanningsgränsen är satt för att erhålla en fast urvalsram så att utvecklingen av antalet biblioteksserviceställen kan följas med tiden. Bemanningsgränsen är också satt för att de som fyller i enkäten ska ha en rimlig möjlighet att genomföra arbetet. Allt fler biblioteksserviceställen läggs ned och det första som brukar hända innan nedläggning är neddragning på personalresurser och öppettider. I fortsättningen tillfrågas samtliga serviceställen och bibliotekstyper varje år. KB:s uppdrag är att mäta biblioteksverksamhet och egentligen inte hur många medier som finns runt om i Sverige. Det ligger därför i sakens natur att det ska finnas avsatt bemanning för att någon biblioteksverksamhet ska kunna ske. Den nya urvalsramen gör att ett betydligt mindre antal uppgiftslämnare erhåller en enkät än tidigare samtidigt som det i normalfallet är enklare att ta fram uppgifterna eftersom man samlat kan redovisa uppgifterna för varje bibliotekssystem, oavsett hur många serviceställen som ingår, i en och samma enkät. Totalt sett tillfrågades alla 2304 bibliotek via enkäter. I några kommuner valde man att redovisa varje enskilt biblioteksserviceställe eller stadsdelsområde i separata enkäter för att kunna betrakta interkommunala skillnader. gatuadress. De bibliotek som ingår i urvalsramen finns samlat i Biblioteksdatabasen Libris som numer används för adressregister även för biblioteksstatistiken. Därför finns det nu i Libris adressregister även bibliotek som inte ingår i den nationella katalogen. I och med att urvalsramen förändrades tillkom en rad olika typer av bibliotek som tidigare inte ingått i statistiken, till exempel bibliotek på landstingskommunala folkhögskolor, häkten och fängelser samt bibliotek på kommunala och landstingskommunala museer. Statistiken syfte Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att tillfredsställa flera olika behov. Dels att kunna ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och kommunnivå för att följa om hela landet har tillgång till god biblioteksservice. Dels att möjliggöra jämförelser mellan olika biblioteksorganisationer och att möjliggöra kvalitetsuppföljningar och uppföljning av biblioteksplaner. Dels att följa hur informationsförsörjningen till viktiga forskningsinstitutioner utvecklas. Dels att följa hur informationsförsörjningen till landet skolor utvecklas. Dels att visa på de möjligheter som biblioteken erbjuder ur ett kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv. Dels att illustrera för användarna allt som finns att tillgå. Dels att utgöra ett underlag så att användarnas förutsättningar att påverka huvudmännens överväganden gynnas. Den nya urvalsmodellen utgår från att dubbelredovisning inte ska kunna göras eftersom varje urvalsenhet består av ett bibliotek som ligger på en unik gatuadress oavsett bibliotekstyp. En funktion i det nya webbaserade enkätsystemet gör att om någon valt att redovisa ett serviceställe i en enkät så är det omöjligt att skicka in ytterligare en enkät som innehåller uppgifter för samma 9

10 Referensperioder Uppgifterna i statistiken gäller kalenderår 2015, förutom: bemanningen som avser det antal personer som var anställda 31 mars beståndet som avser vad som fanns 31 december Bortfall Det förekommer bortfall av svar både från hela biblioteksorganisationer, främst skolbibliotek, samt bortfall av svar på enstaka frågor. Den vanligaste anledningen till internt bortfall av svar på enstaka frågor i undersökningen är helt enkelt att alla frågor inte är obligatoriska och vissa av frågorna bara har relevans för vissa bibliotekstyper. De enskilda biblioteken har besvarat de frågor som är relevanta för just deras typ av verksamhet. En mindre del av det interna bortfallet berodde på möjligheten att få ut efterfrågade uppgifter ur de olika typerna av bibliotekssystem som finns. Totalt sett besvarades 87 procent av de utskickade enkäterna. Majoriteten av de ej inskickade enkäterna var vid tiden för brytpunkt påbörjade, men innehöll för få uppgifter för att kunna publiceras i det webbaserade rapportsystemet. Antal enkäter 2015 Besvarat frågorna i en enskild enkät 713 Samredovisar andra bibliotek i enkäten 248 Samredovisas av annat bibliotek i en annan enkät Inte svarat i någon enkät 301 Totalt antal Underrepresentation/överrepresentation av skolbibliotek Det förekommer på olika sätt bortfall av svar från skolbiblioteken. De skolbibliotek som inte lämnade några uppgifter alls på de centrala variablerna har ersatts med antingen föregående års värde där sådan fanns att tillgå (2014) eller uppräknats med medelvärdesskattning utifrån vad de andra skolbiblioteken svarat eller baserat på elevantal. Samtliga bortfall har dock inte kunnat ersättas, varför skolbibliotekens samlade nationella tal bör ses som en underskattning av de egentliga värdena. Tabell 3: Andel svarande skolbibliotek i olika län. Skolbiblioteken i: Andel besvarade enkäter Totalt antal enkäter Stockholm 81 % 212 Uppsala 69 % 26 Södermanland 70 % 23 Östergötland 65 % 52 Jönköping 67 % 24 Kronoberg 73 % 30 Kalmar 61 % 18 Gotland 33 % 6 Blekinge 79 % 14 Skåne 86 % 177 Halland 76 % 29 Västra Götaland 65 % 103 Värmland 86 % 21 Örebro 76 % 22 Västmanland 88 % 17 Dalarna 59 % 27 Gävleborg 90 % 20 Västernorrland 78 % 18 Jämtland 83 % 6 Västerbotten 88 % 17 Norrbotten 63 % 19 Riket totalt 76 % 881 Totalt sett ingår ytterligare 60 skolbibliotek i redovisningen som inte har minst 0,5 årsverken avsatt per vecka för biblioteksverksamhet, än de som tillfrågats. Detta beror huvudsakligen på att Malmö stad redovisade samtliga skolbibliotek som ingick i deras kommungemensamma skolbiblioteksdatasystem på grund- och gymnasieskolorna samt att folkbibliotek som sköter de separata skolbiblioteken i mindre kommuner inte kunnat skilja ut dessa ur redovisningarna (55 stycken). Totalt sett ingår 117 olika bibliotek av olika bibliotekstyper som inte ingår i urvalsramen i de inkomna svaren. 10

11 Diagram 1: Antal serviceställen på unika gatuadresser som tillfrågas om statistik 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Folkbibliotek Skolbibliotek Forskningsbibliotek och övriga Renodlade folkbibliotek 700 Integrerade folk- och skolbibliotek 445 Grundskolebibliotek på kommunala skolor 583 Gymnasiebibliotek på kommunala skolor 198 Grundskolebibliotek på friskolor 58 Gymnasiebibliotek på friskolor 41 Skolbibliotek på statlig skola 1 Universitets- och högskolebibliotek 126 Specialbibliotek 51 Sjukhusbibliotek 67 Övriga 2 Folkhögskolebibliotek 10 Kommunala museibibliotek 7 Bibliotek på länsmuseer 9 Bibliotek på statliga museer 5 Nationalbibliotek 3 Bibliotek på komvux 4 11

12 Insamlingsperiod De bibliotek som ingår i urvalsramen fick enkäten via e-post 14 januari Önskat senaste svarsdatum var sista februari. De uppgifter som inkommit till och med 9 maj 2016 ingår i den nationella sammanställningen. Webbenkäten Frågornas utformning och de definitioner som respektive variabel har kan nås via Variablernas definitioner visas om man klickar på frågetecknet vid varje delfråga. Webbenkätsystemet utformades så att uppgiftslämnarna antingen kunde välja att bara lämna en total uppgift, det var också den obligatoriska nivån i enkäten. Eller så kunde man välja att lämna alla delsummor, som då automatiskt summerade totalen. Många bibliotek valde att svara på den totala nivån och därför summerar inte alla redovisade delsummor som redovisas i statistiken till den totala. Föregående års värde visades vid delfrågorna i enkäten där sådana fanns att tillgå i biblioteksstatistikdatabasen. När de inskickade enkäterna kontrollerats, publiceras de i form av verksamhetsrapporter med tabeller och diagram. Där förekommer också beräkning av nyckeltal och procentuella förändringar mellan åren. Biblioteksstatistikportalen nås via adressen 12

13 Beroende på bibliotekstyp, finns också äldre data att tillgå i rapportsystemet. De flesta data är även tillgängliga som öppna data. Detta utgör en möjlighet för andra aktörer att komplettera biblioteksstatistiken för jämförelser med andra datamängder. 13

14 Organisation & resurser Gymnasiebiblioteket på VBU Högbergsskolan i Ludvika. Foto: Felicia Andersson. Trenden för antalet bibliotek i Sverige fortsätter nedåt. Totalt sett har offentligt finansierade bibliotek tillfrågats i undersökningen. Det är en minskning med 25 bibliotek på unika gatuadresser jämfört med Elva av de bibliotek som stängts eller omvandlats till renodlade skolbibliotek är folkbibliotek. På två år har sammanlagt 25 folkbibliotek lagts ned, 176 på de senaste tio åren. Antalet folkbibliotek som har öppet varje vecka är nu dock egentligen lägre. En sammanställning som gjordes i början av 2016 visar att det finns folkbibliotek som har öppet minst någon timme varje vecka. Det finns en överteckning av bibliotek som redovisas i undersökningen eftersom det är känt att ungefär endast hälften av folkbiblioteken inte har bemanning 20 timmar per vecka och öppet för allmänheten. Anledningen var att enstaka filialer normalt sett är svåra att skilja ut ur statistiken i bibliotekssystemen och ändå kommer att ingå i de lämnade uppgifterna. Detsamma gäller i vissa av de kommuner där folkbibliotekets organisation sköter bemanning och medier på de kommunala skolbiblioteken, ibland ingår skolbibliotek som har lägre bemanning. Det är värt att konstatera att antalet enskilda skolbibliotek fortsatt är detsamma. Några har utgått därför att de inte längre uppfyller bemanningskravet och några nya har tillkommit. 14

15 Under året har antalet sjukhusbibliotek fortsatt att minska, ett län saknar nu helt ett fysiskt sjukhusbibliotek. Forskningsbiblioteken rapporterar också en minskning av antalet unika gatuadresser som de har bemannade bibliotek på jämfört med föregående år. Vad som dock hänt i årets undersökning är att flera biblioteksorganisationer rapporterar för enskilda bibliotek som egentligen inte ingår i undersökningen. Anledningen är att de ingår i ett och samma bibliotekssystem som de som tillfrågas. Ett tydligt exempel på detta är Malmö skol- och gymnasiebibliotek som har totalt 45 bibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, men de rapporterar totalt 69 enskilda bibliotek i en och samma enkät. I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. Det finns därför en överteckning av svar i förhållande till det verkliga antalet inom urvalsramen. Resultaten på riksnivå blir därför för vissa bibliotekstyper en överskattning av det verkliga värdet, totalt sett tillfrågades bibliotek och ingår i svaret. Överteckningen består främst av skolbibliotek. Diagram 2: Totalt antal serviceställen på folkbibliotekens filialer, bokbussar samt antal integrerade folk- och skolbibliotek Bibliotekslokaler, filialer Bibliotekslokaler, bokbuss Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek HB Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek Filialer

16 Tabell 4: Antal unika gatuadresser med bemannade bibliotek som tillfrågas i undersökningen. År 2014 År 2015 Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek och övriga Universitets- och högskolebibliotek Totalt antal serviceställen Tabell 5: Antal bemannade serviceställen inom urvalsramen Län/region Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt antal Att antalet folkbibliotek är något osäkert beror helt enkelt på hur ett folkbibliotek definieras. Ska det räknas som ett folkbibliotek om det bara har öppet några timmar varannan vecka? Ska det räknas som ett folkbibliotek utifall att det inte har någon anställd personal, det är byalaget som anordnar öppning av lokalerna ibland? Folkbiblioteken i Sverige redovisar för biblioteksverksamhet på unika gatuadresser. Men 55 av dessa är renodlade skolbibliotek. Folkbibliotekets personal sköter även de kommunala skolbiblioteken i vissa kommuner och har därför valt att samredovisa allt som ligger i samma bibliotekssystem, i en och samma enkät. Av de 1145 folkbiblioteken är 445 integrerade folk- och skolbibliotek. I flera kommuner har folkbiblioteksfilialer övergått till att bli renodlade skolbibliotek, för att kommunen ska kunna lösa kravet på skolbibliotek inom budget. Tabell 6: Enskilda skolbibliotek ingår i folkbibliotekets samlade redovisning i vissa kommuner. År 2014 År 2015 Ale 3 3 Borgholm 4 4 Katrineholm Kramfors 4 3 Leksand - 2 Ludvika - 2 Mörbylånga 5 6 Norrtälje 1 1 Robertsfors 3 3 Svenljunga 1 1 Tjörn 6 1 Uppvidinge 1 1 Åre 2 1 Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Antalet rapporterade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, har ökat kraftig. Totalt sett rapporterade de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de tillsamma har övriga utlåningsställen. Det har dock skett en viss överskattning, det är känt att ett bibliotek tolkat frågan som att de även skulle räkna ställen som fått hemsändning av böcker via bokbil i den lämnade uppgiften. Troligen beror också den kraftiga ökningen på att folkbibliotek nu rapporterar skolor, fritidshem och förskolor som deras medier finns på, i samma enkät. 16

17 Om endast de kommuner där det finns folkbibliotek som rapporterat under 100 övriga utlåningsställen räknas, uppgår antalet till 3 403, vilket kan jämföras med och åren innan. Det förekommer även att andra bibliotekstyper rapporterar att de har övriga utlåningsställen utöver de bemannade serviceställen som rapporterats, totalt fler än 230 stycken. Bokbussar Folkbiblioteken rapporterar totalt 81 bokbussar som stannar vid fasta hållplatser. Det motsvarar i medeltal 81 hållplatser per bokbuss. Antalet bokbussar i Sverige har varit mer eller mindre konstant under en rad år och utgör en viktig funktion för landets mer glesbefolkade delar. Det enda län som helt saknar bokbuss är Blekinge. Bokbilar Nytt för årets mätning var att biblioteken även rapporterade att de tillsammans har 58 bokbilar. Bilarna används för transporter mellan olika serviceställen inom biblioteksorganisationen och i kommunerna levereras även medier via Boken kommer till användare som har funktionsnedsättningar som gör det svårt för dem att själva ta sig till biblioteket, 83 procent av bokbilarna tillhör kommunala folkbiblioteksorganisationer. Resterande andel används av universitets- och högskolebiblioteken. Resurser Datorer och läsplattor I den nya bibliotekslagen står att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Samtliga bibliotekstyper ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Tabell 7: Bokbussar, hållplatser och bokbilar i olika län Län/region Bokbuss Bokbusshållplatser Bokbilar Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten En förutsättning för detta är att det finns sådan teknisk utrustning i bibliotekslokalerna. Det finns nu totalt minst publika datorer i bibliotekslokalerna varav 14 procent endast är avsedda för sökning i bibliotekskatalogen. Läsplattor Biblioteken har också anpassat sig till nyare format och lånar nu också ut läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets. Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken att de har minst 7 367stycken av någon av de nämnda till utlån, vilket i det närmaste en dubblering i rapporteringen jämfört med Det är främst folkbiblioteken som tillhandahåller sådan teknisk utrustning till användarna. 17

18 Tabell 8: Olika tekniska resurser som finns att tillgå på de offentligt finansierade biblioteken Publika datorer Läsplattor, e- boksläsare, Daisyspelare eller tablets Elever med tillgång till "entill-en" lösning Sociala medier Fritt Wifi Sittplatser inkl. studieplatser Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek En-till-en lösning Det har skett en ökning av antal elever som får en egen dator genom skolans försorg, en så kallad en-till-en lösning. Den exakta procentuella ökningen går dock inte att beräkna på grund av bortfall av svarande. Frågan har tagits med i undersökningen därför att det hänt att det varit ett argument för skolledare, när de försvarar att de inte har en fullvärdig skolbibliotekslösning, att eleverna har fått personliga datorer genom skolans försorg och därigenom borde kunna söka information via internet istället. Tanken är då att eleverna ska googla istället för att ha tillgång till kvalitetssäkrad information. Webb och wifi Antalet konton på sociala medier som biblioteken använder för att informera har ökat med närmare 20 procent. Totalt sett representeras nu de offentligt finansierade biblioteken på över 1600 unika adresser på sociala medier. De sociala medierna används för att informera om de aktiviteter som biblioteken anordnar och det förekommer också tips om nya medier och debatt. Det är fortfarande inte självklart att man som biblioteksbesökare har tillgång till wifi på samtliga offentligt finansierade bibliotek. Sittplatser Biblioteken är en del av det offentliga rummet och för att användarna ska kunna vistas där en längre tid erbjuder de offentligt finansierade biblioteken totalt sett strax över sittplatser. Det motsvara ca 11 sittplatser per invånare. Hälften, 47 procent, av alla sittplatser på biblioteken kan användas som studieplats eftersom de finns i anslutning till en skriv- eller läsyta. Yta Det är intressant att kunna följa hur många kvadratmeter som är öppna för användarna eftersom många bibliotek på olika sätt omvandlas, från filialstatus, till informationshörna, till boksnurra. Ytan har också betydelse därför att biblioteken i Sverige ofta kommit att bli kulturbärande institutioner även på andra sätt än som medieförmedlare. För att kunna anordna olika aktiviteter, möten och utställningar krävs att det finns ytor för detta. Studieförbunden har också mycket av sin verksamhet i folkbibliotekens lokaler. Eftersom det var andra året som de svenska biblioteken blev tillfrågade om bibliotekets yta, förekom ett bortfall av svar, men det kan ändå konstateras att de offentligt finansierade biblioteken har en yta på över en miljon 18

19 kvadratmeter varav tre fjärdedelar är öppna för användarna. På forskningsbiblioteken är ytan viktig för att användarna ska kunna erbjudas studie- och forskningsplatser samt grupprum i anslutning till biblioteket. På universitets- och högskolorna finns idag fler än studieplatser på biblioteken. Forskningsbiblioteken har också stora samlingar i magasin. I årets beräkning har skolbibliotek som inte besvarat frågan ersatts med ett medelvärde beroende på elevantal och skoltyp. Tabell 9: De offentligt finansierade biblioteken lokalytor Antal kvadratmeter som är öppna för användarna Antal kvm som inte är öppna för användarna Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 10: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek År Totalt antal huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek

20 Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson. Personal Bemanningen på de offentligt finansierade biblioteken är ofta låg i förhållande till de många uppgifter som biblioteken förväntas sköta. Det påverkar framför allt att öppettiderna som inte alltid är optimala för alla användargrupper, speciellt på folkbibliotekens filialer och skolbiblioteken. En tidigare kartläggning av folkbibliotekens öppettider som gjordes i början av 2016 visar att 43 procent av folkbiblioteken har öppet för allmänheten mindre än 20 timmar i veckan och sällan på kvällar eller helger. Under 2015 genomförde de anställda på de offentligt finansierade biblioteken ungefär årsverken. Det finns en viss felkälla i överrapporteringen av bibliotek som inte ingår i urvalsramen och bortfall av svarande. Många biblioteksanställda har deltidstjänster och i genomsnitt arbetar personalen på biblioteken 0,87 procent av en heltidstjänst. Det finns en högre andel anställda män på forskningsbiblioteken jämfört med andra bibliotekstyper. En felkälla i uppgifterna om personal är att det förekommer att biblioteksorganisationer inte räknar sådan personal som bemannar biblioteken via olika arbetsmarknadsåtgärder eftersom de inte belastar bibliotekets budget. Bortfall av svarande skolbibliotek har ersatts med 0,5 årsverken. På de offentligt finansierade biblioteken inom urvalsramen utgörs ungefär 63 procent av årsverkena av utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. Sjukhusbiblioteken har högst andel årsverken bibliotekarier anställda. 20

21 Många biblioteksanställda personer arbetar deltid. Skattat finns det olika personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken, varav 76 procent är kvinnor. I medeltal har personalen på de offentligt finansierade biblioteken således en tjänst som omfattar 0,86 årsverke. Det skiljer i andel anställda kvinnor och män mellan olika bibliotekstyper. Tre fjärdedelar av de anställda på sjukhusbiblioteken är kvinnor. Över åtta av tio anställda på skolbiblioteken är kvinnor, medan två tredjedelar av de anställda på forskningsbiblioteken är kvinnor. Folkbiblioteken har under en rad år tappat i antal anställda men ökar samtidigt andelen anställda som är utbildade bibliotekarier. Det är personal med övriga utbildningar som minskar. Diagram 3: Andel anställda kvinnor i förhållande till män på de offentligt finansierade biblioteken. Tabell 11: Antal årsverken avsatt bemanning för biblioteksverksamhet på de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper. Årsverken bibliotekarie r/ dokumentalister/ informatiker Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken övrig personal Totalt antal årsverken varav årsverken särskilt för barn och unga Riket Folkbibliotek Skolbibliotek *) Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek *) Skolbibliotek på grund- och gymnasieskolor som inte besvarade undersökningen har räknats upp till 0,5 årsverke. 21

22 Tabell 12: Antal personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper. Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal anställda personer Andel kvinnor Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Universitets- och högskolebibliotek % Övriga bibliotek % Delsummorna summerar inte till det totala antalet eftersom vissa bibliotek valt att endast besvara frågan på den obligatoriska nivån. Tabell 13: Antal årsverken per län/region och antal årsverken per 1000 invånare 2015, alla bibliotekstyper. Län/region Totalt antal årsverken Årsverke per 1000 invånare Riket ,82 Stockholm ,93 Uppsala 444 1,25 Södermanland 165 0,58 Östergötland 357 0,80 Jönköping 204 0,59 Kronoberg 148 0,77 Kalmar 220 0,92 Gotland 57 0,99 Blekinge 109 0,70 Skåne ,85 Halland 212 0,67 Västra Götaland ,75 Värmland 190 0,69 Örebro 201 0,69 Västmanland 166 0,63 Dalarna 201 0,72 Gävleborg 193 0,68 Västernorrland 191 0,78 Jämtland 87 0,68 Västerbotten 301 1,14 Norrbotten 193 0,77 Tabell 14: Antal anställda personer per län/region samt andel anställda kvinnor, alla bibliotekstyper. Län/region Totalt antal anställda personer Andel kvinnor Riket % Stockholm % Uppsala % Södermanland % Östergötland % Jönköping % Kronoberg % Kalmar % Gotland % Blekinge % Skåne % Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten % 22

23 Tabell 15: Olika bibliotekstyper tillgång till personal med olika utbildning Årsverken bibliotekarier/ dokumentalister/ informatiker Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken övrig personal Riket 62 % 24 % 6 % 7 % 100 % Folkbibliotek 61 % 30 % 3 % 6 % 100 % Skolbibliotek 65 % 30 % 1 % 4 % 100 % Sjukhusbibliotek 81 % 12 % 5 % 2 % 100 % Specialbibliotek 72 % 16 % 8 % 4 % 100 % Universitets- och högskolebibliotek 65 % 11 % 17 % 8 % 100 % Övriga bibliotek 52 % 2 % 7 % 39 % 100 % Tabell 16: Olika personaltypers fördelning på olika bibliotekstyper Årsverken bibliotekarier/ dokumentalister/ informatiker Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken övrig personal Folkbibliotek 60 % 76 % 28 % 51 % Skolbibliotek 10 % 12 % 2 % 5 % Sjukhusbibliotek 3 % 1 % 2 % 1 % Specialbibliotek 2 % 1 % 3 % 1 % Universitets- och högskolebibliotek 22 % 10 % 60 % 22 % Övriga bibliotek 3 % 0 % 5 % 22 % 100 % 100 % 100 % 100 % Diagram 4: Antal årsverken på folkbibliotek år Bibliotekspersonal årsverken totalt Årsverken bibliotekarier Årsverken övrig personal

24 Ekonomi Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken i Sverige uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det innebär att den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteksverksamheten uppgår till en kostnad av 419 kronor per invånare. Den största enskilda driftskostnaden, 51 procent, är utgifter för bemanning. Mindre än en procent av personalkostnaderna utgörs av kostnader för personalens kompetensutveckling. Kostnaderna för inköp av e-baserade medier har samlat blivit större än andelen av driftskostnaderna som går till inköp av fysiska medier, 8 procent respektive 7 procent. Andelen av driftskostnaderna som går till fysiska respektive e-medier skiljer sig åt mellan olika bibliotekstyper. På högskolebiblioteken går 3 procent av driftskostnaderna till fysiska medier och 21 procent till e-medier. Även sjukhusbiblioteken och specialbiblioteken har ett liknande förhållande i andelen mediekostnader Skolbiblioteken har det omvända förhållandet, 15 procent av driftskostnaderna går till inköp av fysiska medier. Även folkbibliotekens mediekostnader domineras fortfarande av de fysiska medierna. 24

25 Det är huvudsakligen kommunerna och staten som bekostar de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna. De regionala biblioteksverksamheterna ingår inte i beräkningen eftersom de inte ingår i urvalsramen, deras verksamhet utgör en årlig kostnad om ca 120 miljoner kronor. Det är särskilt kostnader för e-medier som har ett svarsbortfall eftersom de kommunala biblioteken ofta har tillgång till kommungemensamma licenser som betalas på central nivå i kommunen. Det är därför svårt att bryta ned kostnaden på olika biblioteksorganisationer. Det finns dock möjlighet för uppgiftslämnarana att redovisa sådana uppgifter i en separat enkät om man vill kunna ta ut uppgifterna till den samlade kommunala verksamhetsrapporten. I årets redovisning har skattning gjorts för driftskostnaderna på de skolbibliotek som inte besvarat enkäten för att erhålla samlade rikstal. Det förekommer ett stort bortfall av svar på variabeln lokalkostnader eftersom många bibliotek hävdar att de inte har några kostnader för lokaler eftersom de ingår i en större organisation som betalar dessa och de belastar därför inte bibliotekets budget. Det här gäller framför allt de svar som inkommit från olika typer av skolbibliotek. Enbart driftskostnaderna för folkbiblioteken uppgår samlat till 4,1 miljarder inklusive de integrerade skolbiblioteken och ett femtiotal enskilda skolbibliotek som ligger under folkbibliotekens organisationer. Diagram 5: Driftskostnader för Sveriges folkbibliotek år tal kronor Driftskostnader totalt Driftskostnader Personal Driftskostnader Medier Driftskostnader Lokaler

26 Tabell 17: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader 2015, olika bibliotekstyper. Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande Övriga driftskostnader utgifter Totala driftskostnader kronor under 2015 Riket Folkbibliotek Skolbibliotek *) Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek *) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform. **) Delsummorna summerar inte helt till totalen därför att vissa bibliotek valde att endast svara på den obligatoriska nivån med ett totalvärde. Tabell 18: Andel av de totala driftskostnaderna som går till olika kostnadsslag, per bibliotekstyp. Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Riket 7 % 8 % 50 % 1 % 22 % 13 % Folkbibliotek 9 % 1 % 53 % 0 % 23 % 13 % Skolbibliotek *) 15 % 3 % 69 % 1 % 9 % 4 % Sjukhusbibliotek 7 % 21 % 50 % 1 % 8 % 13 % Specialbibliotek 5 % 22 % 53 % 1 % 11 % 8 % Universitets- och högskolebibliotek 3 % 21 % 41 % 1 % 25 % 10 % Övriga bibliotek 2 % 5 % 48 % 1 % 17 % 27 % *) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform. 26

27 Tabell 19: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader Per län/region. Bibliotek 2015 Län/region Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Totala driftskostnader under 2015 kronor Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

28 Tabell 20: Driftskostnad per invånare för folkbiblioteken i olika län Folkbibliotek Antal invånare Kronor per invånare Riket 419 Stockholms Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Kostnaderna för folkbiblioteksverksamheten varierar mellan olika län/regioner. I medeltal är driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten 419 kronor per invånare med en variation mellan kronor per invånare. Anledningen till de stora skillnaderna kan inte bara förklaras av befolkningstäthet och antal folkbibliotek per kvadratkilometer. Kostnaderna för skolbiblioteksverksamheterna är ofta underskattade eftersom skolbiblioteken ingår i skolans budget och lokakostnader, övriga materialkostnader etc. är svåra att skilja ut från skolans totala kostnader för sådant. Tabell 21: De offentligt finansierade bibliotekens investeringsutgifter Investeringsutgifter Riket Folkbibliotek Skolbibliotek *) Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek *) Delvis skattade värden Investeringsutgifter Bibliotekens investeringsutgifter ligger utanför beräkningarna för driftskostnaderna och de uppgår till närmare 129 miljoner kronor. Det är en minskning jämfört med föregående år. Det är kostnader som uppkommer i samband med ombyggnationer, inköp av fasta inventarier som är avskrivningsbara under ett flertal år och finansiella kostnader i samband med dessa. Egengenererade intäkter I den nya biblioteksstatistiken frågas inte efter alla typer av intäkter, bara de egengenererade. Anledningen till detta är att uppgifterna om utgifter generellt sett motsvarar de totala inkomsterna och de är ofta mer kompletta än uppdelning av inkomster brukat vara i den tidigare statistiken. Eftersom det också är känt att det är bibliotekens moderorganisationer och huvudmän som bekostar större delen av biblioteksverksamheterna fokuserar den nya statistiken på uppgifterna om den delen av inkomsterna som tidigare är okänd och egengenererad. De rapporterade egengenererade intäkterna har ökat med närmare 20 miljoner kronor sedan föregående mätning. Folkbiblioteken genererar allt fler intäkter av sålda bibliotekstjänster till framför allt skolor eftersom det är vanligt att skolhuvudmän köper skolbibliotekstjänster istället för att skaffa ett eget skolbibliotek på skolan. 28

29 Tabell 22: De offentligt finansierade biblioteken egengenererade intäkter Per bibliotekstyp. Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor Intäkt av sålda bibliotekstjänster Intäkt av försenings, reservationsavgifter och försäljning Totalt antal egengenererade intäkter kronor *) Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek *) Delsummorna är underskattade. 29

30 Nösnäsgymnasiets bibliotek i Stenungsund. Foto: Liv Oom. Bestånd De offentligt finansierade biblioteken har tillsammans närmare 105 miljoner fysiska medier. En tredjedel av de fysiska medierna finns på folkbiblioteken. Därtill kommer alla de e-baserade medierna. Totalt sett rapporterar biblioteken 31 miljoner e- titlar som finns att tillgå via licensierade databaser. Därtill kommer alla de databaser som inte har titelbestånd, till exempel fakta- och nyhetsdatabaser. I genomsnitt finns 11 fysiska medier per invånare på de offentligt finansierade biblioteken, varav 4 medier per invånare finns på folkbiblioteken. I årets sammanställning har det gjorts en kompensation för de skolbibliotek som inte besvarat undersökningen alls i form av medelvärdet för de skolor som svarat uppdelat på olika elevantal. Uppgiften om det totala fysiska beståndet på landets skolbibliotek bör därför ses som ett närmevärde. Folkbibliotekens fysiska mediebestånd är i stort sett oförändrat jämfört med föregående mätning. Universitets- och högskolebibliotekens fysiska bestånd har ökat med närmare en miljon fysiska medier. Specialbibliotekens fysiska bestånd tenderar att minska i takt med att bibliotek läggs ned. Det fysiska beståndet varierar betydligt mellan olika län, sett till antalet invånare i länen. Uppsala län där Uppsala universitetsbibliotek ligger har därför flest medier per invånare. 30

31 Diagram 6: Andel fysiskt bestånd av olika mediekategorier på de offentligt finansierade biblioteken Fysiskt bestånd böcker med skriven text Bestånd ljudböcker på fysisk bärare 0% 2% 17% Bestånd talböcker på fysisk bärare Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella publikationer Fysiskt bestånd löpande titlar tidningar 8% Bestånd musik på fysisk bärare 2% 1% 2% 0% 0% 1% 1% 66% Bestånd film, tv, radio på fysisk bärare Bestånd mikrografiska dokument, mikrofilm Fysiskt bestånd bild, grafiska och kartografiska dokument Fysiskt bestånd manuskript, artiklar patent, rapporter Fysiskt bestånd interaktiva medier, läromedel och spel Fysiskt bestånd övriga medier Södermanland, Halland, Blekinge och Västmanland har i medeltal 5 fysiska medier per invånare. Två tredjedelar av alla fysiska medier i riket är böcker med skriven text. En sjättedel är bestånd av bilder samt grafiska eller kartografiska dokument, men det är ett fåtal bibliotek som har större delen av det beståndet, bland annat nationalbiblioteket. Totalt sett är fyra procent av det fysiska beståndet nyförvärv, men andelen nyförvärv varierar mellan olika bibliotekstyper och län. Det är framför allt högskolebiblioteken som minskat sin andel av fysiskt nyförvärv till förmån för e-medier. Bibliotekstyper som har många barn och unga som användare har en högre andel nyförvärv i förhållande till det fysiska beståndet, dels beroende på att medierna slits snabbare samtidigt som de bibliotekstyperna också lockar användare med att kunna erbjuda de nyutgivna medierna, att ha det allra senaste lockar användare och det ser man också på att bibliotek som har en hög andel nyförvärv också i genomsnitt har en högre andel användare än de som inte har det. Folkbiblioteken erbjuder i genomsnitt tillgång till närmare tio olika licensierade databaser med e- medier. Det kan vara fråga om databaser där man kan ladda ned e-böcker, läsa tidningar och tidskrifter, släktforska eller läsa nyheter och söka fakta. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans tillgång till fler licensierade databaser än vad alla folkbibliotek har tillsammans. De kommunala skolbiblioteken har ofta tillgång till databaser som nås via kommungemensamma licenser. 31

32 Tabell 23: Fysiskt bestånd på de offentligt finansierade biblioteken uppdelat på medieinnehåll och olika bibliotekstyper Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Fysiskt bestånd böcker med skriven text varav fysiskt bestånd kursböcker, läromedel Bestånd ljudböcker på fysisk bärare Bestånd talböcker på fysisk bärare Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella publikationer Fysiskt bestånd löpande titlar tidningar Bestånd musik på fysisk bärare Bestånd film, tv, radio på fysisk bärare Bestånd mikrografiska dokument, mikrofilm Fysiskt bestånd bild, grafiska och kartografiska dokument Fysiskt bestånd manuskript, artiklar patent, rapporter Fysiskt bestånd interaktiva medier, läromedel och spel Fysiskt bestånd övriga medier Totalt fysiskt bestånd

33 Tabell 24: Fysiskt bestånd, nyförvärv samt bestånd av e-titlar 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Per län/region. Län/region Totalt fysiskt bestånd Andel av totalt fysiskt bestånd i riket Fysiskt bestånd per invånare varav totalt fysiskt nyförvärv Andel nyförvärv av det fysiska beståndet Totalt bestånd e-titlar Riket % Stockholm % % Uppsala % % Södermanland % % Östergötland % % Jönköping % % Kronoberg % % Kalmar % % Gotland % % Blekinge % % Skåne % % Halland % % Västra Götaland % % Värmland % % Örebro % % Västmanland % % Dalarna % % Gävleborg % % Västernorrland % % Jämtland % % Västerbotten % % Norrbotten % %

34 Tabell 25: Bestånd per bibliotekstyp Totalt fysiskt bestånd varav totalt fysiskt nyförvärv Totalt bestånd e- titlar Andel nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Universitets- och högskolebibliotek % Övriga bibliotek % Tabell 26: Tillgång till licensierade databaser Per bibliotekstyp. Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskole-bibliotek Övriga bibliotek Riket Antal licensierade databaser med e-böcker, monografier, ljudbok, talbok Antal licensierade databaser tidskrifter, periodika, seriella publikationer Antal licensierade tidningsdatabaser Antal licensierade bibliografiska databaser Antal licensierade fakta och nyhetsdatabaser Antal licensierade kartografiska och bilddatabaser Antal licensierade databaser film, tv, interaktiva kurser Antal licensierade databaser musik Egen publikationsdatabas eller egendigitaliserade samlingar Totalt antal licensierade databaser

35 Skönlitteratur Det finns oförändrat totalt 21 miljoner skönlitterära verk på de offentligt finansierade biblioteken. Skönlitteraturen definieras i frågan som tryckta böcker eller seriella publikationer som har signum H enligt SAB eller enligt Dewey Det är naturligt nog främst folk- och skolbiblioteken som har bestånd av skönlitteratur. På folkbiblioteken utgör andelen skönlitteratur hälften av motsvarande antal i beståndet. Tabell 27: Andel skönlitteratur Bestånd av skönlitteratur, tryckta böcker, seriella publikationer Andel skönlitteratur av motsvarande bestånd Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Universitets- och högskolebibliotek % Övriga bibliotek % Referensexemplar Det finns oförändrat 2 miljoner medier som är katalogiserade som referensexemplar, det vill säga medier som man inte får låna med hem på de offentligt finansierade biblioteken. Frågan finns med i undersökningen för att Sveriges författarfond använder uppgiften för jämförande beräkningar av författarersättningen. 1,3 miljoner av referensexemplaren finns på folkoch skolbibliotek. Ingen uppräkning av antal referensexemplar har gjorts för att kompensera för bortfallet av svarande skolbibliotek, varför värdet är en underskattning. Tabell 28: Antal referensexemplar Antal referensexemplar i beståndet Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

36 Skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser. Foto: Sofia Malmberg. Användning & lån Utlåningen och användningen av de offentligt finansierade bibliotekens medier är omfattande. Totalt sett uppgår de offentligt finansierade biblioteken utlåning av fysiska medier till drygt 76,7 miljoner lån. Antalet är i stort sett oförändrat jämför med föregående mätning, delvis beroende på att en uppräkning har gjorts för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Därtill kommer användningen av e-medier. Den totala användningen av bibliotekens elektroniska samlingar har ökat med 4 miljoner aktiviteter i form av sökningar eller nedladdningar. Svaren på frågan om användningen av de elektroniska medierna blev lidande av att biblioteken inte alltid kunde erhålla användningsuppgifter från e-leverantörerna om vilken användningsfrekvens de haft. Därför är uppgifterna om e-användningen också troligen grovt underskattade för alla bibliotekstyper utom universitets- och högskolebiblioteken samt sjukhusbiblioteken. Det är också de bibliotekstyper som dominerar användningen av e- medier. Utlåningen på de kommunala folkbiblioteken har återigen minskat. Folkbibliotekens utlåning har minskat med fem miljoner lån de senaste fem åren. Antalet folkbiblioteksfilialer har under samma tid minskat med 69 serviceställen, antalet övriga utlåningsställen, där vidare låneregistrering inte sker, har ökat dramatiskt och det sker nu en användning av folkbibliotekens medier som är dold i statistiken. I genomsnitt görs 7,8 fysiska lån per invånare på de offentlig finansierade biblioteken, varav 6,4 görs på ett folkbibliotek. Totalt sett är 29 procent av lånen ett omlån av ett redan lånat fysiskt medium. En fjärdedel av lånen på folkbiblioteken är omlån. Dessutom görs i genomsnitt 6,9 nedladdningar av e-medier per invånare, oftast e-böcker, samt totalt 48 miljoner sökningar i databaser. 36

37 Diagram 7: Utlån av fysiska medier på folkbiblioteken Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt Tabell 29: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken, olika bibliotekstyper Antal fysiska lån 2014 *) Antal fysiska lån 2015 Riket *) Folkbibliotek Skolbibliotek **) Sjukhusbibliotek Specialbibliotek *) Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek *) Korrigerat sedan slutpublicering **) Uppräknat tal för kompensation av bortfall. 37

38 Tabell 30: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per län/region. Län/region Totalt antal fysiska lån Antal fysiska lån per invånare Riket ,8 Stockholm ,1 Uppsala ,0 Södermanland ,6 Östergötland ,3 Jönköping ,4 Kronoberg ,8 Kalmar ,7 Gotland ,6 Blekinge ,3 Skåne ,1 Halland ,9 Västra Götaland ,8 Värmland ,4 Örebro ,4 Västmanland ,2 Dalarna ,3 Gävleborg ,0 Västernorrland ,8 Jämtland ,8 Västerbotten *) ,7 Norrbotten ,6 *) Inklusive lånecentralen i Umeå. Eftersom att olika bibliotekstyper har olika avtal för användning av e-medier används här både begreppen användning och lån. På folk- och skolbiblioteken blir en nedladdad e-bok avaktiverad efter en viss tid och kan därför betraktas som ett lån. Den fysiska utlåningen på högskolebiblioteken minskar samtidigt som användningen av e-medier ökar. Totalt sett har den fysiska utlåningen minskat med närmare 2 miljoner lån under en femårsperiod, vilket är en femtedel. Utlåningen på skolbiblioteken har i årets sammanställning skattats för de skolbibliotek som inte besvarade undersökningen. Skattningen utgick ifrån att 10 utlån per elev gjordes under kalenderåret eftersom det är medelutlåningen på de skolbibliotek som kunnat besvara frågan. Totalt sett görs 88 procent av de fysiska lånen på bibliotek som har kommunal huvudman. Tryckta böcker dominerar helt den fysiska utlåningen. Totalt sett är 86 procent av den fysiska utlåningen böcker med skriven text. Ungefär tre procent av all fysisk bokutlåning är läromedel. Det sammanlagda antalet e-nedladdningar, till exempel av e-böcker, per invånare är 6,9 stycken. Men det är huvudsakligen högskolebiblioteken som gör att siffran är hög. I medeltal sker 0,2 e- nedladdningar från folkbiblioteken. Den rapporterade e-boksutlåningen på folkbiblioteken är lägre än förra året, nedladdningar av böcker rapporterades. Det förekommer dock ett viss bortfall av svar. 38

39 Tabell 31: Antal lokala fysiska lån vid folk- och högskolebiblioteken Jämförbara mediekategorier Folkbibliotek Högskolebibliotek Tabell 32: Antal fysiska lån, olika mediekategorier, på de offentligt finansierade biblioteken Antal utlån *) Andel av samtliga fysiska utlån Fysiska böcker med skriven text % Ljudböcker på fysiska bärare % Talböcker på fysisk bärare % Fysiska tidskrifter, seriella publikationer % Fysiska tidningar % Musik på fysisk bärare % Film, tv, radio på fysisk bärare % Mikrografiska dokument % Bild, grafiska och kartografiska dokument % Manuskrip, artiklar, patent, rapporter % Interaktiva medier, läromedel och spel % Övriga medietyper % Totalt antal fysiska lån % *) Delsummorna summerar inte till totalen Tabell 33: Användningen av de elektroniska samlingarna på de offentligt finansierade biblioteken Underskattade värden. Totalt antal sökningar i licensierade databaser Totalt antal nedladdningar från licensierade databaser Totalt antal nedladdade sektioner eller timmar från licensierade databaser Total aktivitet e-medier Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

40 Läsesalslån Alla medier kan inte lånas hem. Många medier är så värdefulla att de endast är tillgängliga för användarna på plats i biblioteken. De lånas då ut som läsesalslån till användarna. Detta sker främst på forskningsbiblioteken i landet. Antalet läsesalslån tillkommer till den totala uppgiften om antal utlån på biblioteken. Vissa brister i underlaget till beräkningar av läsesalslån gör att ingen rikssiffra rapporteras. Fjärrlån Några av förklaringarna till förändringarna av fjärrlånen i Sverige är att allt fler titlar finns på e- medier och det går inte att fjärrlåna e-medier. En annan vanlig anledning är att bibliotek i allt högre utsträckning väljer att köpa in efterfrågade medier istället för att fjärrlåna. Andelen fjärrutlån på specialbiblioteken påverkas av att Myndigheten för tillgängliga medier, räknat sina utlån som fjärrlån i årets statistik. Det bibliotek i landet där det förekommer flest läsesalslån är Kungliga biblioteket, vilket rapporterade stycken läsesalslån under Tabell 34: Antal fjärrinlån och fjärrutlån från de offentligt finansierade biblioteken Fjärrutlån inom Sverige Fjärrutlån utanför Sverige Totalt antal fjärrutlån Fjärrinlån inom Sverige Fjärrinlån utanför Sverige Totalt antal fjärrinlån Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliote k Specialbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Övriga bibliotek

41 Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord Besök Det finns två typer av besök på biblioteken. De fysiska och de elektroniska. Närmare 88 miljoner fysiska besök gjordes 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Fysiska besök Det nya sättet att ha fysiskt öppna biblioteksytor med ett flertal ingångar och lokaler som ligger tillsammans med kaféer och entréer till andra funktioner försvårar traditionell besöksräkning av de fysiska besöken i bibliotekslokalerna. Vid de övriga obemannade serviceställen där vidare låneregistrering sker, registreras inga besök och dessa övriga utlåningsställen har ökat kraftigt på senare år då allt fler av de bemannade biblioteken läggs ned. I skolor händer det att skolbiblioteket ligger öppet i samband med andra funktioner och passager. De skolbibliotek som inte alls besvarat enkäten har i årets sammananställning kompenserats med 25 besök per elev eftersom det är medelantalet besök för de skolbibliotek som kunnat besvara frågan om fysiska besök. Det går därför inte att säga om besöken på skolbiblioteken ökat eller minskat sedan föregående år, då ingen uppräkning gjordes föregående år. Alla serviceställen i landet har heller inte automatiska besöksräknare eller har tid för att 41

42 göra manuella räkningar under vissa tillfällen under året för att kunna möjliggöra skattningar. Kända faktorer som ökar antalet besök är naturligtvis närheten till ett bibliotek och öppettider som passar användarna. Även attraktiva bibliotekslokaler, en hög andel nyförvärv och publika aktivitetstillfällen bidrar också till ett högre antal besök. Ibland kan även vädret spela en roll. Totalt sett gjordes närmare 88 miljoner fysiska besök på de offentligt finansierade biblioteken under Ökningen jämfört med föregående år kan till stor del förklaras av justeringen av skolbibliotekens svarsbortfall och att universitetsoch högskolebiblioteken i år rapporterar ett något högre besöksantal än tidigare. Folkbiblioteken har, trots att 11 serviceställen lagts ned, lyckats behålla lika många besökare som de hade året innan, totalt sett närmare 66 miljoner fysiska besök. Till viss del kan detta bero på att folkbiblioteken även svarar för 55 skolbibliotek i sina svar. Totalt sett utgör de fysiska besöken på folkbiblioteken 75 procent av alla biblioteksbesök på de offentligt finansierade biblioteken. Folkbiblioteken rapporterar totalt 6,7 fysiska besök per invånare, men variationen mellan olika kommuner är stor. Virtuella besök De virtuella besöken tenderar att öka. Det förekommer dock att det finns problem med att mäta antalet besök via webben. Olika system rapporterar olika typer av värden och allt fler webbplatser har allt fler ingångar till informationen, så det traditionella sättet att mäta antalet besök på startsidan ger inte alltid hela bilden av hur antalet besök på bibliotekens webbplatser ser ut. katalogsystem kommer inte till dem via startsidan I sammanhanget är det dock värt att notera att de webbplatsbesök som biblioteken rapporterar ändå håller sig på en stabil, men ökande nivå. Vad som dock kan vara vanskligt är att jämföra antalet besök mellan olika biblioteksorganisationer eftersom det förekommer så många olika sätt att mäta besöken på. Jämförelser bör bara göras över tid inom den enskilda organisationen. Fler svenskar har under det senaste året hittat de möjligheter och den service som folkbiblioteken erbjuder via webben. Det kan till exempel vara att läsa boktips, söka efter medier, förlänga ett lån eller ladda ned e-medier. Eftersom bibliotekens medverkan i sociala medier ökat är det sannolikt att detta uppmärksammar fler användare på de möjligheter som finns virtuellt. En annan anledning till att besöken via webben ökar kan naturligtvis vara att allt fler användare får längre till ett bibliotek när enskilda bemannade serviceställen stängs. Det är värt att notera att det samlade antalet webbesök hos biblioteken i olika län är i paritet med länets invånarantal. Det är troligt att enskilda användare vänder sig till det bibliotek på webben som de också har fysiskt närmast även fast det teoretiskt sett är möjligt för användare att skaffa sig lånekort i andra kommuner eller län, åtminstone på folkbiblioteken. Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, är ett utmärkt exempel på detta. De flesta besökarna som söker i bibliotekets databaser och 42

43 Tabell 35: Besök på de offentligt finansierade biblioteken Per bibliotekstyp. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal virtuella besök på extern webbsida, startsidan Antal besök av unika IPnummer på webbplatsen Antal sökningar i bibliotekets OPAC Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliote k Övriga bibliotek Tabell 36: Besök på de offentligt finansierade biblioteken Per län. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal virtuella besök på extern webbsida, startsidan Antal besök av unika IP-nummer på webbplatsen Antal sökningar i bibliotekets OPAC Län/region Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

44 Tabell 37: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per bibliotekstyp. Antal aktiva låntagare som är kvinnor Antal aktiva låntagare som är män Antal aktiva institutionslåntagare Totalt antal aktiva användare Andel aktiva låntagare som är kvinnor varav aktiva användare som är under 18 år Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % 96 Specialbibliotek % 0 Universitets- och högskolebibliotek % 93 Övriga bibliotek % Tabell 38: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per län/region. Län/region Antal aktiva låntagare som är kvinnor Antal aktiva låntagare som är män Antal aktiva institutionslåntagare Totalt antal aktiva användare - varav aktiva användare som är under 18 år Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

45 Aktiva låntagare I den nya biblioteksstatistiken följer definitionen på vem som är en aktiv låntagare den internationella standarden för biblioteksstatistik ISO En aktiv låntagare är någon som gjort minst ett lån under kalenderåret. Totalt sett redovisar biblioteken närmare 3,7 miljoner aktiva användare under Ökningen jämfört med föregående år kan förklaras av att en ökad andel av biblioteken i år besvarat frågan i år. Men det innebär inte att närmare 37 procent av befolkningen skulle vara aktiva låntagare. Till exempel så är ungdomar ofta både låntagare på skolbiblioteket och folkbiblioteket. Detsamma gäller även andra grupper och bibliotekstyper. Folkbiblioteken rapporterar i år uppgifter om aktiva låntagare som indikerar att 27 procent av befolkningen är aktiva låntagare på folkbibliotek, föregående mätning var det 28 procent. Beräkning av andelen aktiva låntagare i olika län bör inte göras eftersom det är avhängit om det till exempel också finns högskolebibliotek och specialbibliotek i länet. Det är värt att notera att andelen aktiva användare under 18 år av det totala antalet aktiva användare samt andelen aktiva användare under 18 år i förhållande till antalet invånare i samma ålder, skiljer sig mycket åt i värdena som folkbiblioteken lämnar. Det är lätt att tro att stora skillnader endast skulle bero på andelen integrerade folk- och skolbibliotek, men det kan inte vara hela förklaringen till skillnader. Det finns kommuner som har en hög andel integrerade bibliotek men som för den skull inte har en hög andel aktiva användare under 18 år, se separat tabellbilaga fliken folkbibliotek. Det förekommer bortfall av svar på frågan om antal män respektive kvinnor som är aktiva låntagare, men det kan ändå visas att andelen kvinnor som är aktiva låntagare ligger på ungefär 64 procent på de offentligt finansierade biblioteken sammanlagt. Endast 71 procent av biblioteken kunde dock redovisa andel män och kvinnor. Det är värt att notera att de skolbibliotek, även om de var i minoritet, som kunde dela upp antal aktiva användare efter kön, uppger att tre fjärdedelar är kvinnor. 45

46 Öppettider Tullängsgymnasiets bibliotek i Örebro. Foto: Åsa Norlund. Generösa öppettider är en viktig del av bibliotekens servicenivå. Biblioteken bör vara fysiskt tillgängliga när användarna har möjlighet att komma för att vara anpassade till användarnas behov. Huvudfrågeställningarna under avsnittet öppettider i undersökningen är: Öppet antal dagar per år varav antal öppetdagar med reducerad service eller för särskilda grupper del av dag Öppet antal timmar per vecka varav antal öppet timmar per vecka med reducerad service eller för särskilda målgrupper varav antal timmar meröppet per vecka varav antal timmar per vecka som är efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar Frågorna ställs dels enskilt för det serviceställe som har mest öppethållande och samlat för övriga serviceställen. Det uppdelade sättet att sammanställa frågorna kommer sig av att det är vanligt att ett serviceställe inom biblioteksorganisationen har generöst öppethållande medan det inte är lika självklart att de andra har det. Personal på bibliotek har tidigare uppgett att det känns missvisande då medelvärden beräknats för alla serviceställen samlat. Man har tidigare inte kunnat visa upp den bästa biblioteksverksamheten inom organisationen i statistiken. 46

47 Tabell 39: De offentligt finansierade bibliotekens medelöppettid Underskattade värden pga. svarsbortfall. Öppet antal dagar per år varav antal dagar med reducerad service Öppet antal timmar per vecka varav antal öppettimmar med reducerad service varav antal timmar meröpp et per vecka varav antal öppettimmar per vecka efter kl 18 eller lö/sö Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Basen för medelvärdesberäkningen är det totala antalet serviceställen inom respektive grupp, därför ska medelvärdena ses som en underskattning eftersom det förekommer bortfall av svar på de olika delfrågorna från alla bibliotekstyper. Tabell 40: Rapporterade öppettimmar på de offentligt finansierade biblioteken Underskattning pga. svarbortfall. Öppet antal dagar per år varav antal dagar med reducerad service Öppet antal timmar per vecka varav antal öppettimmar med reducerad service varav antal timmar meröpp et per vecka varav antal öppettimmar per vecka efter kl 18 eller lö/sö Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Det förekommer ett bortfall av svar på de olika delfrågorna. Den delfråga som minst antal svarande kunde uppge var antalet öppetdagar per år. Det är stor skillnad i öppethållande mellan olika serviceställen och mellan olika bibliotekstyper. Universitets- och högskolebiblioteken har generellt sett de mest generösa öppettiderna för att möjliggöra att studieplatserna är tillgängliga för studenterna. 47

48 Specialbiblioteken har i medeltal öppet 27 timmar per vecka. En viktig aspekt av öppethållandet är naturligtvis att det sker när de flesta användarna har möjlighet att kunna gå dit. Särskilt för folkbiblioteken gäller då att de är tillgängliga efter klockan 18 eller på helgerna. På de andra bibliotekstyperna vill ofta användarna ha tillgång till på dagtid under vardagarna. Antalet kommuner som har antingen folkbibliotekets huvudbibliotek eller någon av filialerna öppna efter klockan 18 eller på lördag eller söndag har minskat något sedan föregående mätning. Huvudbiblioteken i 267 (275) kommuner eller någon filial 167 (180) kommuner har öppet utanför kontorstid, vilket skulle vara den vanligaste tiden då föräldrar och barn skulle ha möjlighet att uppsöka biblioteket tillsammans Folkbiblioteken har stor variation i öppethållande bland olika serviceställen. Det finns huvudbibliotek som rapporterar över 100 öppettimmar i veckan, inklusive obemannade timmar, samtidigt finns det filialer som endast har öppet två timmar per vecka. En tidigare kartläggning visar att 43 procent av folkbiblioteken har öppet mindre än 20 timmar i veckan. I medeltal har folkbibliotekens huvudbibliotek öppet 292 dagar per år och 48 timmar i veckan, inklusive timmar med reducerad service och meröppet. Totalt sett förekommer 15 procent av öppettimmarna, oavsett om de är bemannade eller inte på så kallad obekväm arbetstid, efter klockan 18 eller på lördag eller söndag. Meröppet innebär att användarna kan använda biblioteket, trots att ingen personal finns på plats. Vanligen kan användarna komma in i lokalerna genom att de erhållit kod som fungerar ihop med lånekort eller mobiltelefon för att låsa upp. De flesta biblioteksorganisationerna som har meröppet är folkbibliotek, det förekommer i totalt sett 53 kommuner. Öppettiderna på skolbiblioteken får betraktas som närmevärden eftersom en skattning utifrån skolbibliotekstyp och elevantal har fått ersätta de skolbibliotek som inte besvarade undersökningen. I medeltal redovisade skolbiblioteken 33 timmar öppet per vecka, varav vissa timmar ibland hade reducerad service. De offentligt finansierade biblioteken rapporterar tillsammans 68 tusen öppettimmar per vecka, vilket i medeltal utgör 30 timmar per serviceställe inklusive meröppet och timmar med reducerad service. Tio procent av öppettimmarna är på så kallat obekväm arbetstid, efter klockan 18 eller på lördag eller söndag, inklusive meröppet. Exempel på öppettider inom folkbiblioteksverksamheten i en normal kommun: Djuråsbiblioteket - Nya tider 2016 Perjonssalen öppen för tidningsläsning från 9.00 Mån-Fre. Mån: Tis: Ons: Tor: Fre: Lör: Mockfjärdsbibliotek Mån, Ons, Fre: 9-13 Tis, Tor: 9-13, Floda bibliotek Mån: Tis:16-19 Björbo bibliotek Ons: Jämna veckor Tor: Kyrkskolans bibliotek Endast skolbibliotek Tor: Djurmoskolan bibliotek Endast skolbibliotek Fre: Bäsnaskola bibliotek Endast skolbibliotek Ons: Ojämna veckor 48

49 Rinnebäcksskolans skolbibliotek i Kävlinge. Foto: Ninni Malmstedt. Medier på nationella minoritetsspråk I bibliotekslagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. De offentlig finansierade biblioteken ska göra det genom att, bland annat, erbjuda litteratur på: 1. De nationella minoritetsspråken, finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch 2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. Lättläst svenska. Därför ingår specifika frågor i undersökningen om hur många titlar det finns på olika språk, uppdelat på svenska språket, nationella minoritetsspråk och utländska språk. De offentligt finansierade biblioteken rapporterade tillsammans, med reservation för interna och externa svarsbortfall, att deras titelbestånd av nationella minoritetsspråk uppgår till 0,85 procent av det totalt rapporterade titelbeståndet av fysiska medier. Vilket skulle kunna tolkas som att personer med nationella minoritetsspråk inte alltid ägnas särskild uppmärksamhet. Totalt sett rapporterar de biblioteksorganisationer som kunde besvara frågan ett oförändrat stort antal titlar på nationella minoritetsspråk, 339 tusen jämför med 337 tusen året innan. Skillnaden är inte signifikant. Kungliga biblioteket har fysiska titlar på något av de nationella minoritetsspråken. Alla bibliotekssystem klarade inte att skilja ut uppgifterna. Särskilt svårt var det att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. 49

50 Diagram 8: Andel titlar på olika språk på fysiska medier på de offentligt finansierade biblioteken Svenska; 77,52% Utländska språk och musik; 21,63% Nationella minoritetsspråk; 0,85% Vanligen är det folkbiblioteksorganisationerna som kan rapportera antalet e-titlar på nationella minoritetsspråk. Totalt i landet rapporterades 19 tusen titlar, vanligen 93 per folkbibliotek. Myndigheten för tillgänglig medier har stycken. Universitets- och högskolebiblioteken har många av medierna på utländska språk. De 126 högskolebiblioteken har tillsammans 27 procent av det fysiska titelbeståndet på utländska språk. De dominerar också beståndet av utländska e-titlar. 50

51 Alfabetan skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund. Barn och unga I den nya samlade nationella biblioteksstatistiken är åldersgränsen för barn och unga 0 17 år. I biblioteklagen står att: 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Det är också folkbiblioteken som erbjuder det största utbudet för barn och unga på landets bibliotek. Men det är värt att notera att alla bibliotekstyper rapporterar att de har litteratur för unga. Totalt sett finns 68 procent av det fysiska barn och ungdomsbeståndet på folkbiblioteken. Det är också folkbiblioteken som har den högsta utlåningsgraden av barn och ungdomsbestånd. Det är därför viktigt att barn och unga har tillgång till ett folkbibliotek i form av närhet och öppettider som är anpassade till de ungas behov för att de ska kunna få tillgång till utbudet. I medeltal lånades beståndet för barn och unga av böcker och seriella publikationer ut 2,27 gånger under 2015 på landets folkbibliotek. Tillgången till barn och ungdomslitteraturen varierar mellan länen räknat per invånare 0-17 år. Kalmar och Jämtland har mest ungdomslitteratur per ungdom i riket. Medelantal böcker och seriella publikationer för barn och unga under 18 år är 8,9 medier per invånare i samma ålder. Nyförvärvet av litteratur till barn och unga är högre än för andra medier och böcker för vuxna. 51

52 Tabell 41: Bestånd, nyförvärv och utlån till barn och unga Per bibliotekstyp. Bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga Nyförvärv barn och unga Andel nyförvärv av motsvarande bestånd Utlån av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga Andel utlån av beståndets storlek Riket % % Folkbibliotek % % Skolbibliotek % % Sjukhusbibliotek % % Specialbibliotek % % Universitets- och högskolebibliotek % % Övriga bibliotek % % Tabell 42: Bestånd, nyförvärv och utlån för barn och unga Per län/region. Bestånd för barn och unga Nyförvärv för barn och unga Andel nyförvärv av motsvarande bestånd Utlån litteratur till barn och unga Andel utlån av beståndets storlek Riket % % Stockholm % % Uppsala % % Södermanland % % Östergötland % % Jönköping % % Kronoberg % % Kalmar % % Gotland % % Blekinge % % Skåne % % Halland % % Västra Götaland % % Värmland % % Örebro % % Västmanland % % Dalarna % % Gävleborg % % Västernorrland % % Jämtland % % Västerbotten % % Norrbotten % % 52

53 Tabell 43: Böcker och seriella publikationer per invånare under 18 år. Per län/region. Bestånd Utlån Riket 8,9 15,6 Stockholm 7,0 11,5 Uppsala 7,1 18,1 Södermanland 8,3 14,2 Östergötland 9,9 18,3 Jönköping 8,2 15,4 Kronoberg 12,1 21,1 Kalmar 16,0 21,0 Gotland 18,9 24,9 Blekinge 8,2 10,3 Skåne 10,9 16,4 Halland 7,2 21,9 Västra Götaland 7,8 15,0 Värmland 8,8 14,8 Örebro 8,8 14,9 Västmanland 6,8 12,8 Dalarna 9,9 15,7 Gävleborg 11,0 16,0 Västernorrland 9,8 15,1 Jämtland 14,3 19,3 Västerbotten 11,5 30,1 Norrbotten 12,2 19,2 Nyförvärvet är 12 procent av motsvarande bestånd. Detta beror till del av att fysiska medier för barn och unga slits mer än böcker för vuxna och ett barn och ungdomsbestånd måste därför förnyas oftare än annat bestånd. I medeltal finns det 8,9 medier för barn och unga per invånare som är 0 17 år i riket med en variation mellan 6 16 mellan olika län/regioner. Samtidigt rapporteras att det görs 15,6 utlån av barn och ungdomslitteratur per invånare i åldergruppen med en variation på Det vill säga, beståndet lånas ut 1,74 gånger. Det skiljer ganska mycket mellan de olika länen/regionerna på hur mycket barn och ungdomslitteratur det finns och hur mycket som lånas ut. Tidigare har stora skillnader mellan länen/regionerna förklarats av att de har olika andel integrerade skolbibliotek, men nu ingår skolbiblioteken samlat i uppgifterna varför detta inte kan vara förklaringen. Det finns ett klart samband mellan rikligt utbud och hög utlåning och antalet aktiva användare i målgruppen. Om det inte finns så mycket så lånas det heller inte så mycket. Sambandet kan också till viss del förklaras av att det förekommer ett lågt bestånd i länet om det inte finns så många bibliotek per invånare och ungdomarna har långt till närmaste bibliotek. Antal aktiva användare under 18 år Andelen aktiva användare som är barn eller unga i förhållande till alla invånare i åldergruppen ligger på 33 procent i riket. Naturligtvis förekommer det en viss dubbelräkning, barn och unga har ofta lånekort både på folkbiblioteket och skolbiblioteket så den egentliga andelen av befolkningen är lägre. Tabell 44: Andel barn och unga som gjort minst ett lån under Andel barn och unga som är aktiva användare av antalet invånare under 18 år Riket 33 % Stockholm 43 % Uppsala 19 % Södermanland 29 % Östergötland 57 % Jönköping 16 % Kronoberg 58 % Kalmar 46 % Gotland 55 % Blekinge 19 % Skåne 30 % Halland 14 % Västra Götaland 29 % Värmland 39 % Örebro 32 % Västmanland 35 % Dalarna 21 % Gävleborg 44 % Västernorrland 9 % Jämtland 19 % Västerbotten 5 % Norrbotten 24 % 53

54 Tabell 45: Aktivitetstillfällen för barn och ungdom på biblioteken per 1000 invånare som är under 18 år *) Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket *) Kompensation för ej svarande skolbibliotek har gjorts med medelvärdet för liknande skolor. Även om antalet aktivitetstillfällen på skolbiblioteken i år ska ses som närmevärden kan det konstateras att det skiljer också betydligt hur många aktivitetstillfällen per 1000 ungdomar i befolkningen det anordnas på de offentligt finansierade biblioteken samlat i respektive län/region. Det verkar finnas en viss samvariation mellan andel ungdomar som är aktiva användare på folkbiblioteken och antalet aktivitetstillfällen för barn och unga som anordnas på biblioteken samlat inom respektive län/region. På folkbiblioteken är 22 procent av årsverkena särskilt avsatta för verksamhet för barn och unga. 54

55 Skolbiblioteket i Hjulsta grundskola Foto: Cilla Dalén. Användare med funktionsvariationer Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Så står det i bilioteklagen. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Det finns minst tre olika aspekter att ta hänsyn till om biblioteken ska kunna ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning: 1. Ha fysiskt tillgängliga lokaler. 2. Ha utbildad personal som har kunskap om olika funktionsnedsättningar. 3. Erbjuda de medietyper och den teknik som personer med läsnedsättningar behöver. 55

56 Följande definition används för anpassade medier för personer med läsnedsättning i Sveriges officiella biblioteksstatistik: Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, läsa lätt-böcker skall inte räknas in här. Om du har läsa-lätt för vuxna ska de räknas in. Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet räknas per 31 december. Medier som tillhör MTM räknas bara av MTM. Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de har ett samlat bestånd av anpassade medier för personer med läsnedsättning. Det förekommer dock ett bortfall av svar, varför värdet är något underskattat. MTM Myndigheten för tillgängliga medier, står för 8 procent av det samlade rapporterade beståndet. Tabell 46: Bestånd och utlån av anpassade medier Bestånd av medier för personer med läsnedsättning Utlån av medier för personer med läsnedsättning Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Det är framför allt folkbiblioteken som har egna bestånd av anpassade medier. I medeltal finns det 0,17 anpassade medier per invånare. Det finns flera kommuner där inget kommunalt bibliotek har rapporterat att de har anpassade medier i sitt bestånd. Som det står, som tidigare nämnts, i bibliotekslagen ska alla offentligt finansierade bibliotek också erbjuda tekniska hjälpmedel för att personer med läsnedsättningar ska kunna ta del av information. Det finns inte någon enskild fråga om tekniska hjälpmedel i undersökningen, men en okänd andel av de läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets som finns till utlåning går under beteckningen hjälpmedel. Beståndet av anpassade medier är flitigt använt. I genomsnitt lånas varje anpassat medium ut 1,7 gånger per år, vilket är betydligt mer än de genomsnittliga medierna som finns på de offentligt finansierade biblioteken. Ungefär hälften av beståndet är talböcker i formatet DAISY. Skolbiblioteket på Tallkrogens skola, foto: Taija Marimon. 56

57 Franska skolans bibliotek. Foto: Sara Victorin. Undervisning De anställda på biblioteken erbjuder förutom traditionell medieförmedling också en rad servicetjänster i form av undervisning och svar på referensfrågor. Undervisning Det är främst högskole- och sjukhusbiblioteken som erbjuder avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster. Det förekommer även på skolbiblioteken men det är inte alls lika utbrett att det finns någon organiserad undervisning, även om det är ett av skolbibliotekens uppdrag att förbättra elevernas informationskompetens. Totalt sett arbetar 300 anställda på skolbiblioteken med organiserad undervisning. Totalt sett är det mer än personer som arbetar med organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken i landet, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning. I genomsnitt undervisade varje person som arbetar med undervisning 33 undervisningstimmar under året. Totalt sett fanns deltagare i bibliotekens undervisning under 2015, vilket är en påtaglig ökning jämfört med deltagarantalet som rapporterades På högskolebiblioteken, som står för majoriteten av den organiserade undervisningen, hade ett deltagarantal som uppgår till ungefär hälften av antalet helårsstudenter under året. Totalt sett rapporterar högskolebiblioteken 157 tusen deltagare vid närmare 20 tusen undervisningstillfällen. Hälften av de anställda som håller undervisning på de offentligt finansierade biblioteken arbetar på högskolebiblioteken. När användarna får utbildning i att själva använda biblioteket minskar antalet referensfrågor som bibliotekens personal får. 57

58 Tabell 47: Organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken Antal biblioteksanställda som arbetar med organiserad undervisning Antal timmar organiserad undervisning Antal deltagare vid organiserad undervisning Antal digitala pedagogiska resurser för biblioteks och söktjänster Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 48: Referensfrågor och indexeringar som utförs av bibliotekens personal Antal referensfrågor enligt stickprov varav antal elektroniska referensfrågor Antal indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Digitala pedagogiska resurser Antalet digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster på de offentligt finansierade biblioteken rapporteras uppgå till 1356 stycken. Totalt sett finns 60 procent av de rapporterade digitala pedagogiska resurserna på universitets- och högskolebiblioteken. Referensfrågor En referensfråga uppstår då en användare tar kontakt med bibliotekspersonal och personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger) ingår i uppdraget. Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via telefon, reguljär post, fax eller e-post. Hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning räknas inte till referensfrågorna, inte heller frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt. Frågor som kommer på 58

59 elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Den enda bibliotekstyp där de flesta biblioteksorganisationer besvarat frågan om antal referensfrågor är universitets- och högskolebiblioteken. Antalet referensfrågor på universitets- och högskolebiblioteken minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten ökar. På fem år har antalet referensfrågor minskat med förfrågningar, vilket är en tredjedel. Totalt sett kommer 14 procent av frågorna in på elektronisk väg. Indexeringar Totalt sett var 83 procent av de indexeringar som rapporterats under året utförda av personal på universitets- och högskolebiblioteken, vilket förklaras av att de andra bibliotekstyperna, vanligen väljer att inte mäta sådana eftersom frågan inte är obligatorisk i underökningen. Antalet indexeringar som högskolebiblioteken rapporterar var närmare under De bibliotek som rapporterar flest indexeringar är Lunds universitetsbibliotek och Kungliga tekniska högskolans bibliotek. Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som redovisats oavsett om det är det egna biblioteket som står som värd för informationstjänsten eller inte. Bidragsposter till LIBRIS eller annan beståndskatalog ingår inte. Det är de antal poster som indexeras av biblioteket i databaser eller andra informationstjänster som räknas. 59

60 Alfabetan Skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund och Jolanta Nilsson. 60

61 Aktiviteter Biblioteken har genom den nya bibliotekslagen fått fler uppgifter än att vara direkt medieförmedlande. Särskilt folkbiblioteken ska till exempel : bidra till kunskapsförmedling bidra till fri åsiktsbildning främja litteraturens ställning främja intresset för bildning främja intresset för upplysning främja intresset för utbildning främja intresset för forskning främja intresset för kulturell verksamhet finnas tillgängliga för alla ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsvariationer erbjuda tekniska hjälpmedel erbjuda anpassade medier och lättläst svenska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska vara anpassade till användarnas behov ha medier och tjänster som präglas av allsidighet och kvalitet öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för lärande öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för delaktighet i kulturlivet främja barn och ungas språkutveckling stimulera barn och ungas läsning För att kunna fullfölja sitt uppdrag anordnar därför biblioteken en stor mängd aktivitetstillfällen för att utbilda, stimulera, informera och bistå användarna. Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat, vilket till viss del kan förklaras av att justering gjorts för icke svarande skolbibliotek i årets mätning. Totalt sett rapporterar biblioteken 247 tusen aktivitetstillfällen 2015 vilket kan jämföras med 214 tusen under På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför fler än 11 tusen sådana kurstillfällen under De skolbibliotek som inte besvarat enkäten har i år ersatts med medelvärdet för liknande bibliotek som har ungefär samma elevantal och besvarat enkäten i det totala antalet. Detta förklarar till viss del den ökning i det totala antalet aktivitetstillfällen som skett sedan föregående mätning. Folkbiblioteken är viktiga kultur- och utbildningsoch aktivitetscentra i många kommuner. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Totalt sett var 66 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. De aktiviteter som ska räknas i statistiken är de som utförs av bibliotekets personal. Andra aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel av studieförbund, ingår inte i redovisningen. Flera av de bibliotekstyper som tidigare inte fått frågan om aktiviteter i sina enkäter framförde önskemål om tillägg av aktivitetskategorier till frågan. Många av de förslag som gavs var kategorier som redan fanns, men olika bibliotekstyper använder traditionellt sett olika begrepp för att beskriva sin verksamhet och därför tyckte att de inte kände igen sig i frågeställningarna. Syftet med de olika delfrågorna är dock inte att mäta om 61

62 enskilda begrepp förekommer som aktivitet, utan om den handling som den beskrivna aktiviteten innebär har gjorts under året, oavsett vad man valt att kalla den. I gruppen Bok-, läs- eller korsordskafé - sammankomst med litterär anknytning, ingår nu även språkkaféerna. Tabell 49: Aktivitetstillfällen Totalt antal aktivitetstillfällen under 2015 varav tillfällen för barn och unga Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Universitets- och högskolebibliotek % Övriga bibliotek % Tabell 50: Aktivitetstillfällen per 1000 invånare. Per län/region. Län/region Antal aktivtetstillfällen per 1000 invånare Riket 25 Stockholm 27 Uppsala 29 Södermanland 34 Östergötland 30 Jönköping 22 Kronoberg 31 Kalmar 23 Gotland 43 Blekinge 39 Skåne 25 Halland 32 Västra Götaland 20 Värmland 16 Som exempel på aktiviteter som de svarande valt att lägga i kategorin övriga aktiviteter kan nämnas: Örebro 20 Västmanland 19 Lektioner om informationssökning och källkritik. Läxhjälp. Språkkafé och Advokatjour. Cirkusskola för barn. Lästräning med elever. Lästävlingar under sommarlov och höstlov, tipspromenader och äggmålartävling. Mattestuga med studenter. Släktforskarjouren, tentamenskrivningar, tävlingar. Dalarna 26 Gävleborg 26 Västernorrland 25 Jämtland 27 Västerbotten 26 Norrbotten 17 I genomsnitt anordnar biblioteken 25 aktivitetstillfällen per 1000 invånare. Men variationen mellan olika län är stor, aktivitetstillfällen. 62

63 Tabell 51: Aktivitetstillfällen per kategori på den offentligt finansierade biblioteken samt varav antal aktivitetstillfällen särskilt för barn och unga Totalt antal tillfällen varav tillfällen för barn och unga Aktiviteter i samarbete med BVC Berättar eller sagostunder Bild, tecknings, målnings, pyssel, hantverks, experimentverkstad/kurs Bok eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Bok, läs eller korsordskafé öppen sammankomst med litterär anknytning Biblioteksinformation/visning för grupper/elever/studerande Bokvagnsronder Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag Boksamtal bokprat Data/internetkurs handledning, seniorsurf öppen eller sluten visning Filmvisning filmprat Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Författarbesök Musik underhållning, arrangemang, kafé Skrivarkurser/ läger, litteraturläger Sångstund, rytmik, rim & ramsor Teater eller trolleriföreställning Utställningar Övriga aktiviteter som inte ingår ovan Totalt antal tillfällen under

64 Tabell 52: Antal aktivitetstillfällen av olika kategorier per bibliotekstyp Län/region Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Högskolebibliotek Övriga bibliotek Aktiviteter i samarbete med BVC Berättar eller sagostunder Bild, tecknings, målnings, pyssel, hantverks, experimentverkstad/kurs Bok eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Bok, läs eller korsordskafé öppen sammankomst med litterär anknytning Biblioteksinformation/visning för grupper/elever/studerande Bokvagnsronder Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag Boksamtal bokprat Data/internetkurs, handledning, seniorsurf öppen eller sluten visning Filmvisning filmprat Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Författarbesök Musik underhållning, arrangemang, kafé Skrivarkurser/ läger, litteraturläger Sångstund, rytmik, rim & ramsor Teater eller trolleriföreställning Antal utställningar Övriga aktiviteter Totalt antal aktivitetstillfällen

65 Tabell 53: Aktivitetstillfällen per län på den offentligt finansierade biblioteken samt varav antal aktivitetstillfällen särskilt för barn och unga Län/region Totalt antal tillfällen varav tillfällen för barn och unga Riket % Stockholm % Uppsala % Södermanland % Östergötland % Jönköping % Kronoberg % Kalmar % Gotland % Blekinge % Skåne % Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten % Andelen aktivitetstillfällen för barn och unga som biblioteken i de olika länen anordnar varierar kraftigt mellan olika län. 65

66 Luleå universitetsbibliotek. Foto: Theodor Tolstoy. 66

67 Universitets- och högskolebiblioteken Eftersom KB har ett uppdrag att följa utvecklingen på forskningsbiblioteken redovisas universitets- och högskolebiblioteken särskilt i detta kapitel för att möjliggöra en bild av utvecklingen. Den högre utbildningen och forskningen är beroende av att universitets- och högskolebiblioteken, i fortsättningen kort kallat högskolebiblioteken, kan tillhandahålla relevant information på ett lättåtkomligt sätt. Universitets- och högskolebiblioteken utgör en viktig resurs för att Sverige fortsatt ska kunna vara en ledande kunskapsnation. Användarna är beroende av att högskolebiblioteken både bevarar det gamla samtidigt som de erbjuder det senaste inom de olika forskningsområdena. Högskolebiblioteken är också viktiga för informationsförsörjningen i hela landet genom fjärrlånehanteringen, även om denna minskar. Organisation och resurser De 37 universitets- och högskoleorganisationerna rapporterar sammanlagt 126 bemannade serviceställen. Det är en liten minskning sedan föregående mätning. På de 126 serviceställena finns totalt publika datorer som användarna kan bruka och det finns 100 läsplattor eller tablets till utlåning. Även detta är en liten minskning. Det skiljer sig åt mellan de olika högskolebiblioteken hur många studieplatser som de erbjuder studenterna. I medeltal finns 0,08 studieplatser per helårsstudent. Totalt sett finns över studieplatser på högskolebiblioteken. Högskolebiblioteken tillhandahåller information på sammanlagt 120 unika adresser på sociala medier. Samtliga biblioteksorganisationer erbjuder också tillgång till minst ett fritt wifi-nät i sina lokaler. Det finns tillgång till en mängd digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster. Ungefär 50 procent av högskolebibliotekens lokalytor är öppna för användarna, resterande andel utgörs av magasin och personalutrymmen. Bestånd Andel nyförvärv av fysiska medier under året utgör 0,7 procent av det fysiska beståndet. Högskolebiblioteken satsar inte längre på att köpa in så många fysiska medier. Men de behåller det fysiska bestånd som de har. Andra bibliotekstyper har vanligen en mycket högre andel nyförvärv av fysiska medier. Löpande titlar Högskolebiblioteken har stora äldre bestånd av seriella publikationer. Tidigare räknades dessa ihop med de tryckta böckerna. I den nya statistiken mäts dock endast antal löpande titlar för att underlätta för uppgiftslämnarna. Det gör att jämförelser med tidigare års uppgifter om storleken på det fysiska beståndet inte kan göras helt jämförbart. Totalt sett är 93 procent av de löpande titlarna förlagda på e-medier: Löpande titlar Seriella publikationer, fysiska Seriella publikationer, e- medier Tidningar, fysiska Tidningar, e-medier Totalt antal

68 Tabell 54: Fysiskt bestånd på universitets- och högskolebiblioteken 31 december 2014 och Fysiskt bestånd 2014 Fysiskt bestånd 2015 varav nyförvärv 2014 varav nyförvärv 2015 E-bestånd, titlar 2014 E-bestånd, titlar 2015 Böcker med skriven text varav kurslitteratur Ljudböcker Talböcker Musik Film, TV, radio Mikrografiska dokument Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Interaktiva medier, cdrom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, datorspel Övriga medietyper Totalt antal Titelbestånd Eftersom frågan om det totala titelbeståndet bara ställts en gång tidigare, förekommer fortfarande ett stort bortfall av svar, 9 av de 37 högskolebiblioteken besvarade inte frågan alls. Två av tre titlar, 63 procent är på utländska språk och 0,38 procent är på något av de fem nationella minoritetsspråken. Resterande andel, 36 procent, är titlar på svenska språket. Umeå universitets har i särklass flest titlar på de nationella minoritetsspråken, totalt på fysiska medier och e-medier tillsammans. Personer med läsnedsättning Högskolebiblioteken har få egna medier för personer med läsnedsättning i sina bestånd, totalt stycken, en minskning från föregående år. Högskolebiblioteken hänvisar studenterna till MTM Myndigheten för tillgängliga medier där studenterna kan göra egennedladdningar av anpassade medier. Databasbestånd Högskolebibliotekens tillgång till olika antal databaser är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare års mätning. Antal licensierade databaser med Antal 2014 Antal 2015 Andel Böcker, monografier % Tidskrifter, periodika, seriella publikationer % Tidningar % Bibliografiska databaser % Fakta och nyheter % Kartor och bilder % Film, TV, interaktiva kurser % Musik % Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar % Totalt antal

69 Utlån och användning Två tredjedelar av alla fysiska lån på högskolebiblioteken är omlån, studenterna behåller medierna tills de är klara med sitt arbete. Det sammanlagda antalet hemlån av fysiska medier minskar samtidigt som användningen av e-medier ökar. År 2005 var motsvarande siffra för hemlån Lån och användning Initiala lån och omlån, hemlån Andel omlån 69 % 70 % Läsesalslån Den rapporterade utlåningen av medier som måste läsas på plats i biblioteket, läsesalslån, ökar. Fjärrlån Totalt sett går 14 % av fjärrlånen som forskningsbiblioteken gör till eller från landets gränser till utlandet. Antalet fjärrlån minskar stadig, troligen mest på grund av att e-medier inte kan fjärrlånas. År 2005 var fjärrutlåningen 374 tusen från landets högskolebibliotek, en halvering jämfört med nu 10 år senare. Fjärrlån 2015 Fjärrutlån Fjärrinlån Andel utlandslån 14 % Den elektronska samlingen I år rapporterade högskolebiblioteken ytterligare 4 miljoner fler aktiviteter i användningen av e- medier jämfört med År 2005 var till exempel nedladdningen av seriella publikationer 8 miljoner, en tredjedel så många som idag. Tabell 55: Användningen av de elektroniska samlingarna vid högskolebiblioteken i Sverige Högskolebiblioteken Antal sökningar Antal nedladdningar Sektioner eller timmar Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Licensierade tidskrifter, seriella publikationer och periodika Licensierade tidningar Licensierade bibliografiska databaser Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser Licensierade kartografiska- och bilddatabaser Licensierade databaser med film, tv och interaktiva kurser Licensierade databaser med musik Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Totalt antal Totalt antal *) Högre totalsumma rapporterad än delsummorna 69

70 Tabell 56: Fysisk utlåning på högskolebiblioteken Fysisk utlåning 2015 Böcker med skriven text varav kurslitteratur Ljudböcker 171 Talböcker Seriella publikationer, periodika, tidskrifter Musik Film, TV, radio Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier 7 Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, 460 datorspel Övriga medietyper Totalt antal Besök Högskolebiblioteken är välbesökta. I genomsnitt gör studenterna åtminstone minst ett besök per kalendervecka rapporterar högskolebiblioteken över 16 miljoner fysiska besök. De virtuella besöken via webben dominerar dock eftersom användningen av e-medierna inte kräver fysisk närvaro på biblioteket. Uppgifterna om besöken via webben varierar över tid beroende på hur de tekniska systemen varit riggade och vilket mätsystem som används, men det kan ändå konstateras att det sker en ökning. Antal besök 2015 Fysiska besök på bemannade serviceställen Virtuella besök på extern webbsida, startsidan Besök av unika IPnummer Sökningar i OPAC Sökningar i Discoverysystemet Aktiva användare Antalet aktiva användare på högskolebiblioteken uppgår till , vilket motsvara ungefär det antal helårsstudenter som är inskrivna, 8 procent av de aktiva låntagarna är dock institutionslåntagare och inte enskilda personer. Öppethållande De bibliotek på varje lärosäte som har längst öppethållande per vecka är i medeltal öppna 67 timmar varav 21 timmar har reducerad servicenivå. I medeltal har huvudbiblioteken öppet 22 timmar i veckan utanför konstorstid, efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar. Forskningsbiblioteken är den bibliotekstyp som har generösast öppetthållande av alla bibliotekstyper. Personalens tjänster Högskolebibliotekens personal utför en rad tjänster åt användarna: Referensfrågor De besvarar referensfrågor, 13 procent av frågorna kommer även detta år in på elektronisk väg. Antalet referensfrågor minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten för den enskilda användaren ökar: År Antal referensfrågor

71 Indexeringar Personalen gör många indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster: År Antal indexeringar Organiserad undervisning Bibliotekspersonalen anordnar organiserad undervisning för användarna. Totalt sett arbetar 28 procent av de anställda på högskolebiblioteken med organiserad undervisning. Ungefär hälften av studenterna deltar årligen i undervisningen som ger dem kunskaper i informationshantering, vilket troligen är en bidragande orsak till det minskade antalet referensfrågor som personalen får. År Antal anställda Antal timmar Antal deltagare I uppgiften om övrig personal ingår till exempel kvällspersonal studentvakter, chaufförer, vaktmästare. Biblioteken inom respektive biblioteksorganisation som har längst öppettider per vecka är öppna i medeltal 63 timmar och bemannas tidvis av anställda studenter som överser samlingarna. Utgifter Driftskostnaderna för högskolebibliotekens verksamhet uppgår till närmare 2,2 miljarder kronor. Det är värt att notera skillnad i andel av mediekostnaderna beroende på medietyp. Samtidigt uppger också högskolebiblioteken att de hade sammanlagda investeringsutgifter om 21 miljoner under Driftskostnaderna fördelar sig procentuellt på olika utgiftsposter enligt följande: Driftskostnader för högskolebiblioteken Fysiska medier 3 % 3 % E-medier 19 % 21 % Lön 42 % 41 % Personalens 1 % 1 % kompetensutveckling Lokaler 25 % 25 % Övrigt 10 % 10 % Totalt 100 % 100 % Personal Högskolebibliotekens omfattande verksamhet sköts av totalt personer, vilket är en minskning med 29 personer sedan Totalt sett är 66 procent av de anställda kvinnor, det arbetar procentuellt fler män på högskolebiblioteken än inom andra bibliotekstyper. Antal årsverken 2014 Antal årsverken 2015 Bibliotekarier och dokumentalister Biblioteksassistenter Specialister, fackkunniga Övrig personal Totalt antal årsverken Driftskostnader för högskolebiblioteken Driftskostnaderna har totalt sett minskat något under åren, vilket till viss del kan förklaras av att enskilda serviceställen inom organisationerna lagts ned. 71

72 Aktiviteter Antalet rapporterade aktiviteter som de 37 svarande biblioteksorganisationerna på högskolorna rapporterar har minskat något, men det har också antalet helårsstudenter gjort. Aktiviteterna som personalen arrangerar är främst avancerad hjälp i mediesökningar eller informationstillfällen om hur biblioteket fungerar och vilka möjligheter som finns. Antal aktivitetstillfällen Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag Boksamtal - bokprat 8 4 Data-/internetkurs - handledning Filmvisning - filmprat 3 2 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Författarbesök Musik -underhållning, - arrangemang, -kafé 8 11 Utställning Övriga aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier Totalt antal Foto: Tuija Drake af Hagelsrum. Sammanfattning Även om högskolebiblioteken samlat har ett stort bestånd och tillgång till många e-medier är variationen stor i tillgången för studenter och personal beroende på vilken högskola de tillhör eftersom e-titlarna inte går att fjärrlåna. Det är också stora skillnader i tillgång till fysiskt bestånd eftersom de äldre högskolorna, som också erhållit pliktleveranser sedan många år, har ett betydligt högre fysiskt bestånd än de mindre yngre högskolorna. Studenterna och de anställda på de olika högskolorna har därför inte jämlik tillgång till medier för studier och forskning på grund av de inlåsningseffekter som uppkommer i och med reglerna kring användningen av e-medier och fjärrlån. 72

73 Tabell 57: Ekonomi och personal på högskolebiblioteken Totalt antal årsverken Totala driftskostnader under 2015 kronor Totalt antal egengenererade intäkter kronor Antal serviceställen Totalt Anna Lindhbiblioteket Stockholms konstnärliga högskola Blekinge Tekniska Högskola Chalmers bibliotek Ersta Sköndal GIH, biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan Kungl. Musikhögskolan Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitetsbibliotek Linnéuniversitetet Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Malmö högskola Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskola Polishögskolan Röda Korsets Högskola Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek

74 Tabell 58: Bestånd och användning av samlingarna på högskolebiblioteken Totalt fysiskt bestånd Totalt bestånd e- titlar Totalt antal fysiska lån Antal sökningar i licensierade databaser Antal nedladdningar från licensierade databaser Totalt Anna Lindhbiblioteket Stockholms konstnärliga högskola Blekinge Tekniska Högskola Chalmers bibliotek Ersta Sköndal GIH, biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan Kungl. Musikhögskolan Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitetsbibliotek Linnéuniversitetet Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Malmö högskola Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskola Polishögskolan Röda Korsets Högskola Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek

75 Tabell 59: Besök och aktiva användare på högskolebiblioteken Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Totalt antal aktiva användare Studieplatser per helårsstudent Totalt ,08 Anna Lindhbiblioteket ,26 Stockholms konstnärliga högskola ,03 Blekinge Tekniska Högskola ,11 Chalmers bibliotek ,06 Ersta Sköndal ,07 GIH, biblioteket ,08 Göteborgs universitetsbibliotek ,08 Handelshögskolan ,06 Högskolan Dalarna ,06 Högskolan i Borås ,11 Högskolan i Gävle ,09 Högskolan i Halmstad ,05 Högskolan i Jönköping ,09 Högskolan i Skövde ,10 Högskolan Kristianstad ,03 Högskolan Väst ,05 Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet ,04 Konstfacks bibliotek ,06 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan ,02 Kungl. Musikhögskolan ,11 Kungl. Tekniska högskolan ,06 Linköpings universitetsbibliotek Linnéuniversitetet ,10 Luleå universitetsbibliotek ,06 Lunds universitets bibliotek ,10 Malmö högskola Mittuniversitetets bibliotek ,15 Mälardalens högskola ,08 Polishögskolan Röda Korsets Högskola Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitet ,11 Södertörns högskolebibliotek ,09 Umeå universitetsbibliotek ,10 Uppsala universitetsbibliotek ,08 Örebro universitetsbibliotek ,10 75

76 All övrig information och länkar till biblioteksstatistiken finns på: 76