Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek"

Transkript

1 Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

2 Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungliga biblioteket, Bibliotek Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2011 Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslagsbild: Stadsbiblioteket i Arboga, foto: C Ranemo Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0) Kungliga biblioteket 2012 Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, e-post: webb: blogg: 2

3 Innehåll Sammanfattning Fakta om statistiken Folkbibliotek Inledning... 9 Biblioteksplaner... 9 De kommunala folkbibliotekens organisation Personal Ekonomi Bestånd Nättjänster och datorer Utlån Aktiva låntagare Besök Öppethållande Publika aktiviteter på folkbibliotek Forskningsbibliotek Inledning Om statistiken Organisation Personal Ekonomi Bestånd Nyförvärv Användning av samlingarna lån Verksamhet Öppethållande Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna Sjukhusbibliotek Inledning Organisation Personal Ekonomi Bestånd Lån Besök Öppethållande Sammanfattning Inledning Bestånd och utlån för personer med läshinder 68 Glossary

4 Biblioteksstatistik 2011 Sammanfattning Från och med 2011 blev Kungliga biblioteket statistikansvarig myndighet för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Den här rapporten redovisar uppgifter om 2011 års verksamhet vid landets folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek samt två bibliotek i gruppen övriga. Gemensamt för de tillfrågade biblioteken är att de är offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Antal bemannade biblioteksserviceställen fortsättar att minska även om minskningen 2011 inte var lika kraftig som De svarande biblioteken uppgav samlat att de hade bemannade enheter inklusive bokbussarna, vilket kan jämföras med år Antalet rapporterade övriga utlåningsställen, där vidare låneregistrering inte sker, fortsätter dock att öka. Allt fler personer använder sig istället av biblioteken via Internet. Detta bidrar också till att användningen av e-medier fortsätter att öka på bekostnad av de tryckta medierna. På forskningsbiblioteken är nu användningen av e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta. Under 2011 gjordes 37,7 miljoner nedladdningar från forskningsbibliotekens elektroniska samlingar, vilket är en ökning. Samtidigt minskade den lokala utlåningen av fysiska medier något till 9,0 miljoner. Även på folkbiblioteken ökade antalet e-bokslån från 466 tusen 2010 till 651 tusen 2011, men lånen av tryckta medier är alltjämt helt dominerande på folkbiblioteken. procent av folkbibliotekens huvudbibliotek och filialer integrerade med skolbibliotek. Folkbiblioteken anordnar också många läsfrämjande aktiviteter för barn och ungdom. Under 2011 anordnade folkbiblioteken vid 65 tusen tillfällen publika aktiviteter för barn och unga. Det är 64 procent av det samlade antalet publika aktivitetstillfällen under 2011 uppgick till 102 tusen, vilket är en ökning. Utlåningen och besöken vid folkbiblioteken ligger kvar på ungefär samma nivå som Totalt sett gjordes 69,7 miljoner lån och 67,3 miljoner besök på folkbiblioteken. Beståndet av medier på folkbiblioteken ligger kvar på drygt 39 miljoner medier. Sjukhusbiblioteken har en viktig roll både för anställda, studeranden och patienter. De 239 anställda på sjukhusbiblioteken administrerade drygt 1,1 miljoner lån och drygt 800 tusen besök under 2011 till 55 tusen aktiva låntagare på sjukhusen. Sammanlagt genomfördes närmare 78,6 miljoner lokala lån och drygt 85,3 miljoner besök vid alla biblioteksenheterna samlat under Om samtliga transaktioner räknas; e- medienedladdningar, fjärrutlån och lokala lån framkommer en omfattande aktivitet om 118,8 miljoner transaktioner under 2011 vid alla biblioteken samlat. Folkbiblioteken har en viktig roll för att barn och ungdom ska få tillgång till biblioteksservice eftersom alla skolor inte har tillgång till skolbibliotek och många folkbibliotek är integrerade med skolbibliotek. Totalt sett är 42 4

5 Riksarkivet, foto: C Ranemo Fakta om biblioteksstatistiken Inledning Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kungliga biblioteket (KB) är statistikansvarig myndighet för dessa. Den här rapporten redovisar i tre olika delkapitel årsstatistiken 2011 för dessa tre bibliotekstyper. Sist i rapporten finns en kortare sammanställning av alla tre. De bibliotek som tillfrågats är samtliga offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Folkbiblioteken ska finnas för alla medborgare för att främja intresse för läsning och litteratur, för information, upplysning och utbildning samt för kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, personer av utländsk härkomst och andra minoriteter. Folkbiblioteken har också ett särskilt uppdrag att främja barn och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade för deras behov. Folkbiblioteken har inte i grunden ett bevarande uppdrag, det kan många gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda det senaste som producerats. Forskningsbiblioteken består av universitets- och högskolebibliotek samt specialbiblioteken och nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen ska det finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och 5

6 Biblioteksstatistik 2011 dessa ska svara för biblioteksservice som anknyter till den typ av utbildning och forskning som bedrivs vid respektive högskola. Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag. Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla och bevara alla medier inom sitt specialområde. Nationalbibliotekets uppgift är sedan år 1661 att samla in och bevara allt svenskt tryck och på senare år har biblioteket även tagit över uppgiften att samla in och bevara svensk radio, tv, film, video, skivor och multimedia. Samtidigt är nationalbiblioteket även ett humanistiskt forskningsbibliotek. Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat uppdrag. De ska tillhandahålla uppdaterad medicinsk speciallitteratur till studenter och personal vid sjukhuset, samtidigt som de ska tillfredsställa informationsbehoven för patienterna. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Det officiella biblioteksstatistikuppdraget inbegriper också landets alla skolbibliotek och sådan statistik publiceras i juni Ett av riksdagens mål, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten och allas rätt till information för att därigenom underlätta för demokratin. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen inom biblioteksområdet. Mer information om planerade och pågående biblioteksstatistikundersökningar finns på: Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Insamlingarna av 2011 års biblioteksstatistik gjordes via KB:s webbenkätsystem. Bearbetning och rapport sammanställdes av KB:s personal. Referenstiderna för uppgifterna om personal är för folkbibliotek och 1 mars för forskningsbiblioteken. Samtliga bibliotekstyper har referenstiden för bestånd. Andra uppgifter gäller för kalenderåret Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i mitten av januari Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under Denna slutliga publicering av statistiken föregicks av en preliminär publicering av folkbiblioteksstatistiken i mars Folkbiblioteken Totalt sett besvarade 287 av 290 folkbibliotek enkäten. Folkbiblioteken i kommunerna Norberg, Strömstad och Strömsund ingår därför med 2010 års värde i tabellmaterialet. Frågan om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Se den rapporten, planerna och mer statistik om detta via följande länk till KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. Folkbiblioteksstatistiken besvaras och sammanställs per kommun, oavsett hur många filialer som finns i respektive kommun. Ett mindre internbortfall av svar på enstaka frågor förekommer. Totalt sett har sju (år 2010 fem) kommuner frångått principen om att ha ett huvudbibliotek som samordnande enhet för filialerna i kommunen. Nu har de kommunerna bara fristående biblioteksenheter, men besvarade ändå enkäten samlat. Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län eller regioner på olika sätt samarbetar med varandra och delar resurser, ibland även med skolbibliotek, forskningsbibliotek eller sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland möjligheterna att lämna detaljerad statistik för 6

7 vissa variabler, till exempel när biblioteken delar biblioteksdatasystem och alla medier tillhör alla biblioteken. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 77 forskningsbibliotek, 38 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 38 specialbibliotek. Linnéuniversitetet samredovisar biblioteken i Kalmar och Växjö. Riksarkivet samredovisar med Krigsarkivet. Antalet svarande är 68 i årets undersökning. Det förekommer också ett visst internbortfall av svar på vissa frågor, men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat erhålla uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Totalt sett är 8 bibliotek inlagda med 2010 års värden för att kompensera för bortfallet på centrala variabler. Sjukhusbiblioteken För tredje året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarade 62 av de totalt 73 förväntade organisationerna frågorna. Ibland svarade organisationerna samlat i en enkät. Totalt sett inkom 52 enkäter. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Rådet för den officiella statistiken Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Totalt sett finns cirka 353 olika produkter inom den officiella statistiken varav biblioteksstatistiken är fyra. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för respektive bibliotekstyp. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa samlade regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade bibliotek inom respektive region. KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik väntas komma med ett förslag till förändringar i sin slutrapport som publiceras under Under 2013 kommer också de nya internationella ISO-standarderna för biblioteksstatistik och indikatorer. Sveriges officiella statistik har många krav på sig och kan därför inte snabbt förändras. I Sverige finns 27 olika SAM-myndigheter som är ansvariga för att sammanställa Sveriges officiella statistik. Dessa rapporterar på olika sätt till Rådet för den officiella statistiken som ser över all officiell statistik i Sverige. De främsta skälen till alla regler som finns kring den officiella statistiken är: Den måste vara kvalitetssäkrad. Jämförbarheten över tid bör bevaras. Andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar. Uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter. Samhällets kostnader för den officiella statistiken samlat ska sänkas. Presentation Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre undersökningar och tabellmaterialet är omfattande, innehåller inte den skriva delen av rapporteringen mer än huvudresultaten av undersökningarna. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till det tabellmaterial som återfinns på KB:s webbplats Där finns totalt några hundra sidor tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. 7

8 Biblioteksstatistik 2011 Folkbibliotekens tabeller har numrering F1F19, forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar; utveckling heter NHS18 och 2011 års tabeller heter FB1FB9. Sjukhusbibliotekens tabeller heter S1-S10. Delar av det statistiska grundmaterialet till folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Där kan man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kungliga biblioteket. Kontaktuppgifter finns under Statistik på eller skicka e-post till 8

9 Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen foto: P Ranemo Folkbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i pdf- och xls-format på Kungliga bibliotekets webbplats Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. En av fem kommuner hade 2011 ännu inte antagit någon biblioteksplan. Frågan om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Se 9

10 rapporten, planerna och mer statistik om detta via följande länk till KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus, förskolor, övriga kommunala institutioner som inte är bemannade av folkbibliotekets personal. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. I lite större kommuner återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett huvudbibliotek och flera filialer. År 2011 uppgav 283 kommuner (2010: 285) att de hade ett huvudbibliotek och sju kommuner att de har frångått den organisationsmodellen. Samtidigt har antalet filialer minskat något. År 2009 rapporterades sammanlagt huvudbibliotek och filialer och 2010 hade samma antal minskat till 1 214, vilket utgör en minskning med 46 enheter på ett år. Under 2011 rapporterades totalt huvudbibliotek och filialer, således hade ytterligare två filialer lagts ned. Av diagram 1 framgår utvecklingen över tid samt en prognos till år Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att finnas folkbibliotek på cirka adresser i Sverige 2020, vilket kan jämföras med år Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat under en rad år. Där det förut fanns skolbibliotek på en adress och folkbibliotek på en annan finns det allt oftare ett bibliotek som har två funktioner på en adress. För att utgöra ett integrerat bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna har ett lösare samarbete inom kommunen. Men nu har integrationen med skolbiblioteken börjat minska i takt med att filialer läggs ned. År 2011 var 509 folkbiblioteksenheter (2010: 523, 2009: 540) integrerade med skolbibliotek. Detta utgör 42 procent (2010: 43) av de olika folkbiblioteksenheterna. Detta är en minskning med 31 integrerade enheter sedan

11 Bibliotek 2011 Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek samt prognos till Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries Huvudbibliotek och filialer Linjär (Huvudbibliotek och filialer) varav integrerade med skolbibliotek Tabell 1: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek Table 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries Totalt huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek Huvudbibliotek Filialer År * * * * = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det. 11

12 Bokbussar Förutom de biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner Totalt sett uppger folkbiblioteken i 80 kommuner (2010: 81) att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 17 kommuner (2010: 15) svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Bokbussarna stannade vid totalt (2010: 6 736, 2009: 8 113, 2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Ökningen har troligen ett samband med att filialer lagts ned. Övriga utlåningsställen Samtidigt som filialerna läggs ned finner personalen på folkbiblioteken på allt fler olika sätt att nå ut till medborgarna via så kallade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara allt från att bokkassar som cirkuleras mellan familjer som har barn på förskolorna till mindre tillfälliga bestånd som byts då och då på sjukhem, äldreboenden eller arbetsplatsbibliotek. Det förekommer också att folkbibliotekets böcker finns att tillgå på simhallar, turistbyråer och bensinstationer. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken ökar. En förklaring är en minskning av antalet filialer, i vissa fall finns en mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats och blir ett serviceställe utan personal. En annan förklaring är också att folkbiblioteken blivit allt bättre på att rapportera förekomsten av dessa övriga utlåningssätt. Det är känt att alla kommuner som till exempel cirkulerar boklådor och bokkassar på förskolorna tidigare inte rapporterat antalet rapporterades övriga utlåningsställen, (2010: 2 000, 2009: 928 och 2008: 712 stycken). En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är att allt fler lån inte registreras i lånestatistiken och detta påverkar det totala antalet rapporterade lån negativt. Vissa kommuner räknar med lånen via förskolorna, andra inte.. Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Detaljresultat presenteras i tabell F:2 samt F:15 på 12

13 Bibliotek 2011 Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen eftersom de ibland ingår i lokalkostnaderna beroende på hur detta är organiserat. Personal som under året är helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. Antal anställda Den 1 mars 2011 var personer anställda vid folkbiblioteken (2010: 5 478, 2009: 5 680, 2008: 5 795). Totalt sett har 75 personer anställts sedan 2010 då antal personal vid folkbiblioteken var som lägst. Av dessa var bibliotekarier (2010: 3 002, 2009: 2 960, 2008: 2 955) och övrig personal (2010: 2 476, 2009: 2 720, 2008: 2 840). Nu utgör 55 procent av personalen på folkbiblioteken utbildade bibliotekarier, men det finns en kommun som inte har någon anställd bibliotekarie alls vid folkbiblioteket. Totalt sett är även detta år 83 procent av alla anställda kvinnor. Årsverken Totalt utfördes årsverken vid folkbiblioteken (2010: 4 589, 2009: 4 715, 2008: 4 799) under I genomsnitt arbetar således varje anställd person 84 procent av en heltidstjänst, vilket är nästan samma nivå som 2009 och I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,24 årsverken per invånare till 1,22. I medeltal finns det en halv, 0,49 folkbiblioteksanställd per invånare. Men en del av variationen i årsverken per invånare kan förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så måste kommuner med färre invånarantal ha fler anställda per invånare än befolkningsrika kommuner för att kunna upprätthålla en viss standard på bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel av biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek har generellt sett också fler årsarbeten vid biblioteken än de kommuner som inte har några integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande storlek på befolkningen eller antal integrerade skolbibliotek med hjälp av detta mått. Stadsbiblioteket i Arboga, barnavdelningen foto: C Ranemo En femtedel, 21 procent (2009: 19) av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2011 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 967 årsverken (2010: 885, 2009: 937, 2008: 975) till barn- och ungdomsverksamhet 2011 vilket motsvarar 0,61 årsverken per barn i åldern 0 14 år (2009: 0,6 och 2008: 0,8). De svarande stöter på svårigheter att beräkna personalen vid biblioteken, vanligen eftersom personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med andra funktioner inom kommunen. Det kan till exempel vara så att bibliotekschefen också är kulturchef. 13

14 Ekonomi Driftskostnader Under 2011 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till miljoner kronor (2010: 3,7, 2009: 3,7, 2008: 3,6 miljarder). Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 393 kronor (2010: 385, 2009: 394, 2008: 391). Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaslicenser, e-licenser med mera. Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; Drygt hälften, 53 procent, av driftskostnaderna 2011 gick till utgifter för personal (2010: 54, 2009: 53, 2008: 53 procent) och en fjärdedel, 24 procent till utgifter för lokaler (2009: 24 procent, 2008: 23 procent). En tiondel, 11 procent (2009: 11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren. I posten övriga utgifter ligger till exempel kostnader för bibliotekssystemen. En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 40 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Tabell 2: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren Tusental kronor. Table 2: Working costs public libraries Thousands SEK. Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler, något underskattat År

15 Bibliotek 2011 Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag Procent av totala kostnader. Figure 3: Operating costs by type of cost, Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell F:3 på Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Nettoprisindex 100 = Kortad skala. Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, Index 100 = Driftskostnadernas utveckling index

16 Investeringsutgifter Investeringsutgifterna var miljoner kronor (2010: 82, 2009: 104). Investeringsutgifterna varierar till exempel beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således 3,8 miljarder kronor Intäkter De kommunala folkbibliotekens egna intäkter, exklusive anslag och bidrag, minskade för fjärde året i rad till närmare 92 miljoner kronor (2010: 97, 2009: 115 respektive 2008: 124 miljoner). Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter, kopiering samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Bestånd För att kunna fullgöra sitt uppdrag har folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker som audiovisuella medier, AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Dessutom har folkbiblioteken många tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. E-medier räknas i antal titlar eller tillgång till antal databaser. Allt fler folkbibliotek erbjuder också olika e- medier, det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik och elektroniska tidskrifter. Framför allt tillgången till utländska e-tidskrifter har ökat, men denna tillgång mäts inte i antal titlar i den nuvarande statistiken utan ingår i uppgiften om antal databaser. Därför ser det ut som att antalet utländska titlar minskat. Till viss del är statistiken över beståndet av e-medier vid folkbiblioteken missvisande. De flesta folkbibliotek är uppkopplade och erbjuder e-böcker och ljudböcker via E-Lib som har ett mycket stort bestånd av olika titlar. Där betalar biblioteken per gjord nedladdning, vanligen 20 kronor per lån. Men att redovisa E-Libs bestånd gånger 290 kommuner är inte meningsfullt. Därför efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har egna köpta licenser på, som de kan låna ut, utan att betala en fast kostnad varje gång. Således har svenska folket tillgång till fler e-titlar via folkbiblioteken än vad som redovisas i beståndsstatistiken. Detsamma gäller den e-musik som biblioteken har tillgång till via till exempel Musikwebb och Naxos music library nedladdning av klassisk musik där över en miljon musiktitlar ingår, samt de tidskriftsartiklar som är nedladdningsbara eller utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det bestånd som redovisas till allra största delen fysiska medier. Beståndet av fysiska medier (mestadels tryckta böcker) minskar stadigt på folkbiblioteken och uppgick 2011 till 36 miljoner medier. Sedan 1988 är detta en minskning med 9 miljoner böcker. 16

17 Bibliotek 2011 Tabell 3: Mediebestånd Tusental. Table 3: Media stock , books and AV media. Thousands. Mediebestånd totalt Bokbestånd År * * 2008 års AV-mediauppgift är exklusive uppgifter om e-musikbestånd. AVmediebestånd Bokbestånd Folkbiblioteken hade 2011 totalt tryckta böcker. Drygt hälften, 54 procent, av det fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är skönlitteratur, signum H. Hälften av skönlitteraturen är lämplig för barn i åldern 0-14 år. Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp bokbeståndet i fack- och skönlitteratur och detta har påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt jämfört med facklitteraturen. Majoriteten, 59 procent, av vuxenlitteraturen är facklitteratur. Diagram 5: Andel av bokbeståndet som är facklitteratur och skönlitteratur för barn och vuxna Facklitt barn 7% Facklitt vuxna 39% Skönlitt vuxna 27% Skönlitt barn 27% Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Barnböcker Barnboksbeståndet har ökat något i förhållande till antalet barn i landet sedan Det fanns 7,8 (2010: 7,9, 2009: 6,5) barnböcker per barn Nyförvärven av barnlitteratur var lägre 2011 än Delförklaringar till variationen mellan olika län är hur stor andel av skolbiblioteken som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. Stadsbiblioteket i Arboga, barnavdelningen foto: C Ranemo 17

18 Tabell 4: Resultat av undersökningens frågor som handlar om vad folkbiblioteken gör speciellt för barn 014 år. Per län/region Table 4: Results from questions about public libraries work for children 0-14 years. Per county Region/län Skönlitt. barn, andel nyförvärv av beståndet Antal skönlitt. barn Antal facklitt barn Antal barnb. per barn 0-14 år Antal barnbokslån per barn 0-14 år Andel barnutlån Andel publika aktiviteter primärt för barn/unga Andel årsverken till barn- o ungd.verks. Riket 0, ,83 18,41 0,51 0,64 0,21 Stockholms län 0, ,29 12,00 0,51 0,64 0,16 Uppsala län 0, ,43 20,34 0,51 0,57 0,08 Södermanlands län 0, ,63 17,74 0,53 0,57 0,23 Östergötlands län 0, ,09 18,73 0,52 0,57 0,21 Jönköpings län 0, ,97 19,09 0,51 0,61 0,22 Kronobergs län 0, ,07 26,51 0,54 0,66 0,19 Kalmar län 0, ,09 26,83 0,52 0,62 0,21 Region Gotland 0, ,79 30,69 0,52 0,76 0,22 Blekinge län 0, ,91 23,43 0,52 0,83 0,30 Region Skåne 0, ,56 17,92 0,47 0,68 0,19 Hallands län 0, ,29 24,94 0,56 0,57 0,29 Västra Götalands län 0, ,43 19,07 0,49 0,56 0,19 Värmlands län 0, ,73 19,29 0,48 0,68 0,20 Örebro län 0, ,73 20,16 0,53 0,71 0,30 Västmanlands län 0, ,57 16,50 0,50 0,73 0,31 Dalarnas län 0, ,48 20,68 0,48 0,68 0,20 Gävleborgs län 0, ,36 20,27 0,52 0,66 0,17 Västernorrlands län 0, ,75 21,22 0,55 0,71 0,28 Jämtlands län 0, ,45 20,73 0,49 0,54 0,24 Västerbottens län 0, ,29 31,20 0,53 0,71 0,35 Norrbottens län 0, ,08 24,46 0,56 0,81 0,21 18

19 Bibliotek 2011 Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Antalet fysiska prenumerationer och antal fysiska titlar har minskat både avseende tidningar och tidskrifter. Under 2011 hade folkbiblioteken (2010: 8 355, 2009: 8 542, 2008: 8 475) tidningsprenumerationer och (2010: , 2009: , 2008: ) tidskriftsprenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på tidningstitlar (2010: 5 533, 2009: 6 100, 2008: 6 106) och tidskriftstitlar (2010: , 2009: , 2008: ). Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska titlar cirka 82 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Flera bibliotek uppger dock att de också har tillgång till exempelvis databasen Library Press Display med mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra på att registrera nedladdning från och förekomst av tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Förekomst av utländska e-tidskrifter framkommer endast via skrivna textsvar samt under tillgång till antal databaser. Diagram 6: Bestånd av mediekategorier inom gruppen AV-medier 2010 och Figure 6: Stock of audiovisual media 2010 and Ljudböcker Talböcker Video, DVD Musikfonogram Övr. AV-media CD-rom, spel

20 AV-mediebestånd AV-medier är sådana medier som det krävs speciell teknisk utrustning till för att man ska kunna ta del av innehållet. Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CDskivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. Den tidigare vanliga medietypen Bok och band har utgått som egen kategori och redovisas nu under kategorin Övriga AV-medier. Det totala AVbeståndet på folkbiblioteken 2011 var (2010: ). AV-medierna utgör ungefär en tiondel av folkbibliotekens mediebestånd. Två tredjedelar av AV-medierna är musik, ljudböcker eller talböcker. Nyförvärv Nyförvärven av böcker minskade något till totalt 2,0 miljoner Totalt utgjorde dessa titlar. De nyförvärvade böckerna utgjorde 5,6 procent av det totala tryckta bokbeståndet. Andelen nyförvärv av AV-beståndet var större, totalt 11 procent. Totalt sett köpte folkbiblioteken in (2010: ) nya AV-media under Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Totalt sett var 46 procent av de nyförvärvade böckerna barnlitteratur. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan är av betydelse. Diagram 7: Antal nyförvärvade tryckta böcker Tusental. Kortad skala. Figure 7: Number of additions printed books Thousands. Shorted scale

21 Bibliotek 2011 Nättjänster och datorer I bibliotekslagen står det att: folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folkbiblioteken hade år 2011 totalt 0,53 datorer med internetuppkoppling per 1000 invånare. Två tusen invånare delar således på en dator för att få tillgång till Internet via folkbiblioteken. Med tanke på att allt mer av samhällsinformationen endast kan nås via internet och allt fler medier som folkbiblioteken tillhandahåller är e-baserade så kan detta tyckas som ett lågt värde. Det finns risk för att medborgare som inte har egen dator och Internetuppkoppling inte kan få tillgång till information i den utsträckning som övriga invånare får. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2010 finns det 1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använder Internet. Totalt fanns det datorer (2010: 6 551, 2009: 6 697, 2008: 6 620) tillgängliga för allmänheten under En femtedel av datorerna, 22 procent (2010: 21, 2009: 22, 2008: 25) används endast för sökning i bibliotekens kataloger eller databaser. Biblioteken erbjöd totalt betaldatabaser (licensierade databaser) (2010: 2 947, 2009:3 217, 2008:3 029) varav 40 procent (2010: 39) hade extern åtkomst (remote access)dvs. låntagarna behöver inte befinna sig på biblioteket för att nå dem. Utlån Utlåningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning. Under 2011 rapporterades totalt 69,7 miljoner lån (2010: 69,3, 2009: 70,4). De tryckta medierna utgör 82 procent av den totala utlåningen. Den absoluta majoriteten, 91 procent, av utlånen var böcker i någon form; tryckta böcker, e-böcker, talböcker eller ljudböcker. Resterande andel av utlånen utgjordes olika typer av AV-medier. Antalet utlån för framgår av tabellen nedan, med den lite äldre uppdelningen mellan böcker och AV-medier, där e-böckerna ingår i AV för jämförbarhet mellan åren. Hälften, 51 procent, av utlånen av tryckta media var barnböcker. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. E-bokslånen ökar. Totalt sett rapporterades utlån av e-böcker Antalet e-boksutlån kanske kunde ha blivit högre om inte vissa kommuner tvingats begränsa antalet e-lån som fick göras under året, på grund av ekonomiska skäl. Varje e-bokslån kostar ungefär 20 kronor för biblioteket. Ökningen av e- bokslånen förklarar bara en liten del av minskningen av utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter som pågått de senaste tio åren. Tabell 5: Antal utlån Table 5: Number of loans År Utlån tryckta böcker tidn. tidskrifter Utlån AVmedier totalt inkl. e-bok, e- musik Total utlåning

22 Diagram 8: Antal utlånade böcker Miljoner tryckta medier, böcker, tidningar och tidskrifter. Figure 8: Number of printed book loans, (millions of books). Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Linjär (Boklån totalt) Detaljresultat presenteras i tabell F:8, F:9, F:16 på Tabell 9: Procentuell andel av bokutlåningen, inklusive tidningar och tidskrifter, fördelning på vuxen respektive barnlitteratur. Uppdelat på skön- och facklitteratur Table 9: Percent book loans for adults and children Fiction and non-fiction. Facklitt. barn 7% 6% 7% Facklitt. vuxna 25% 25% 26% Skönlitt. barn 44% 43% 42% Skönlitt. vuxna 24% 26% 25% 22

23 Bibliotek 2011 Totalt sett var 68 procent av alla utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt slag, både för barn och vuxna. Den inbördes fördelningen av utlån fördelat på skön- och facklitteratur har inte förändrats nämnvärt sedan Sju procent är facklitteratur för barn och 25 procent är facklitteratur för vuxna, 44 procent är skönlitteratur för barn och en fjärdedel av all bokutlåning är skönlitteratur avsedd för vuxna. Utlån av AV-medier Folkbibliotekens utlån av medier domineras fortfarande av den tryckta boken. Lån av AVmedier står för 18 procent av den totala utlåningen. Dock så är det så att andelen AV-lån ökar i förhållande till de tryckta medierna. Under 2011 genomfördes drygt 12 miljoner AV-medielån på folkbiblioteken. Även detta år räknas e- böckerna till kategorin AV-medier för att bibehålla jämförbarhet med tidigare år. Utlån av musikfonogram minskar återigen, till viss förmån för utlån av e-musik. E-musik kan lånas främst på två sätt; strömmande avlyssning via Internet eller nedladdningar till dator varefter de läses i MP3-spelare. Det är huvudsakligen klassisk musik som kan lånas på detta sätt. Utlåningen av talböcker har minskat år från år på folkbiblioteken sedan En förklaring till detta är att allt fler låntagare kan ladda ned talböckerna direkt från Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. De noterade för året utlån av talböcker. Utlåningen av program på CD-rom har återigen ökat något. Det kan röra sig om till exempel dataspel och kurser för barn och vuxna. Kategorin bok och band har utgått och dessa medier räknas nu i kategorin övriga AV-medier vilket till viss del förklarar att denna kategori ökat sedan Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen av AVmedier för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär miljoner enheter per år. En av förklaringarna till avmattningen är den samtidigt ökade tillgången till Internet i svenska hem. En del av informationen som bara gick att få via AV-lån tidigare kan nu också sökas vid datorn hemma via nätet. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. Diagram 10: Antal utlånade AV-medier Tusental. Figure 10: Number of AV media item loans, Thousands Fr.o.m redovisas AV-medier inklusive e-musiklån. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på 23

24 Tabell 6: Nyckeltal för bestånd, utlån, besök och aktiva låntagare per län Table 6: Key figures per county Total utlåning per invånare, ej e-musik Boklån (tryckta) per invånare AV-utlån per invånare, exkl. e- musik Antal barnbokslån per barn 0-14 år Antal fysiska besök per invånare Aktiva låntagare per invånare Riket 7,29 6,06 1,24 18,41 7,1 0,29 Stockholms län 5,23 4,24 0,99 12,00 7,1 0,27 Uppsala län 8,23 6,77 1,46 20,34 6,8 0,30 Södermanlands län 6,54 5,57 0,97 17,74 6,9 0,27 Östergötlands län 6,93 5,85 1,08 18,73 6,5 0,30 Jönköpings län 7,70 6,35 1,35 19,09 6,6 0,27 Kronobergs län 9,37 8,14 1,23 26,51 7,5 0,32 Kalmar län 8,82 7,64 1,18 26,83 7,4 0,32 Region Gotland 10,06 8,56 1,50 30,69 8,2 0,37 Blekinge län 8,09 7,04 1,04 23,43 6,6 0,30 Region Skåne 7,73 6,45 1,29 17,92 7,1 0,28 Hallands län 8,82 7,64 1,18 24,94 7,3 0,31 Västra Götalands län 7,98 6,43 1,55 19,07 7,1 0,30 Värmlands län 7,32 6,08 1,24 19,29 6,2 0,37 Örebro län 7,34 6,28 1,06 20,16 6,8 0,27 Västmanlands län 6,64 5,31 1,33 16,50 5,7 0,27 Dalarnas län 7,86 6,64 1,22 20,68 7,0 0,30 Gävleborgs län 7,65 5,98 1,67 20,27 7,3 Västernorrlands län 7,08 6,13 0,96 21,22 6,4 0,26 Jämtlands län 7,78 6,54 1,23 20,73 9,6 0,32 Västerbottens län 10,84 9,27 1,57 31,20 10,0 0,35 Norrbottens län 7,46 6,53 0,93 24,46 6,4 0,28 AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på Tabell 7: Utlån av AV-medier efter kategori Tusental. Table 7: Loans of AV media by category in Thousands. Totalt exkl e- musik* E- böcker Video, DVD Bok och band Musikfonogram Ljudböcker Talböcker CDrom, spel, etc. E- musik Övriga AVmedier Riket Riket Riket Riket Riket * års totala AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell och F:10 på 24

25 Bibliotek 2011 Tabell 8: Utlån av AV-medier efter kategori per län Table 8: Loans of AV media by category and county Totalt AV-lån inkl. e- musik AV-lån/ invånar exkl. e- musik E- böcker Ljudböcker Talböcker Musikfonogram Övr. AVmedia Video, DVD CD-rom, spel Riket , Stockholms län , Uppsala län , Södermanlands län , Östergötlands län , Jönköpings län , Kronobergs län , Kalmar län , Region Gotland , Blekinge län , Region Skåne , Hallands län , Västra Götalands län , Värmland , Örebro län , Västmanlands län , Dalarnas län , Gävleborg , Västernorrlands län , Jämtlands län , Västerbottens län , Norrbottens län , Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på Fjärrlån Fjärrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek med olika huvudman. Fjärrlån som görs mellan två folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in eller ut ur kommunen. Fjärrlånen har totalt sett minskat något under de senaste åren. Det är troligt att detta beror på den ökade tillgången på medier via Internet. Totalt sett gjordes ungefär fjärrinlån (2010: , 2009: , 2008: ) och fjärrutlån (2010: , 2009: , 2008: ). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotek än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel samarbeten som SELMA, HelGe och V8. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Denna definitionsproblematik kan också till viss del förklara minskningen av fjärrlånen totalt sett. Lån via övriga utlåningsställen År 2011 rapporterades totalt lån till utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Exempel på ett sådant utlåningsställe kan vara servicehus, förskolor, turistbyråer, affärer. Det är dock känt att detta är en underskattning eftersom till exempel folkbiblioteken i vissa kommuner inte 25

26 kan särskilja lån som gjorts med så kallade institutionslånekort. Så i de fall som förskolor hämtar en stor mängd böcker till förskolan för att sedan cirkulera dem i bokkassar mellan familjerna som har barn på förskolan så räknas dessa lån endast en gång. Böcker som deponeras under lång tid på servicehus blir heller inte upptagna i lånestatistiken i den verkliga omfattningen. Det kan vara frågan om både att personal på olika inrättningar lånar ut stora mängder media eller att folkbibliotek genom samarbete distribuerar en större mängd medier vid ett och samma tillfälle. Det innebär i praktiken att många av de lån som görs aldrig blir registrerade. Resultatet kan bli en officiell minskning av antalet utlån trots att kommuninnevånare ändå tar del av de media som distribueras via olika kanaler. Detta påverkar också de svenska författarnas möjlighet till ersättning för utlånen som sker på de svenska folkbiblioteken via Sveriges författarfond. Totalt sett fick författarna 79 öre per utlån under Detaljresultat presenteras i tabell F:8 på Aktiva låntagare Antalet aktiva låntagare är i stort sett oförändrat. En aktiv låntagare är den som utfört minst en transaktion via sitt lånekort under året, det kan även gälla återlämning. Totalt sett uppger 282 av de 290 folkbiblioteken att de har uppgifter om antal aktiva låntagare under Totalt sett fanns därmed drygt aktiva låntagare. Det motsvarar 29 procent av befolkningen, vilket är samma nivå som året innan. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare låntagare (2010: ) hemsända böcker och andra medier under 2011, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Personer med synskada som är punktskriftsläsare kan också erhålla sina böcker direkt från TPB via posten. Detaljresultat presenteras i tabell F:12 på Diagram 11: Nyckeltal för Sveriges folkbibliotek Miljoner. Figure 11: Key figures, loan and stock per citizen Millions Boklån per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på 26

27 Bibliotek 2011 Diagram 12: Utlån från Sveriges folkbibliotek Figure 12: Loans from municipal libraries , books and AV-media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på Besök Under 2011 gjordes fysiska besök (2010: 67,3, 2009: 67,8, 2008: 67,7) vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Antalet besök är därmed oförändrat jämfört med Mindre skillnader kan bero på att några bibliotek ingår med föregående års värde på grund av det bortfall av svar som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda besöksräknare etc. Besöken vid de övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker räknas inte. Dessa har ökat i antal under de senaste åren i takt med att filialer läggs ned. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något sett över en lite längre tid, får det tas i beaktande att tiotusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. År 2009 gjordes för första gången ett försök att mäta hur många virtuella besök som gjordes vid biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och även om situationen ännu var liknande vid 2011 års mätning, visade många gånger de bibliotek som lämnat uppgifter vid båda mättillfällena att besöken på deras webb ökat. Totalt sett redovisades, underskattat, 18,9 miljoner virtuella besök på folkbibliotekens externa webbsidor. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var fler än 65,8 miljoner, dvs. besökarna tittade på minst 3 sidor per besök. Antalet besök i bibliotekets OPAC Online Public Access Catalog, var fler än 7,9 miljoner (2010: 7,6) och antalet unika besökare 8,8 miljoner (dvs. unika IP-adresser), vilket är underskattningar av det egentliga antalet. Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på 27

28 Tabell 9: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek uppdelat på län. Tusental. Table 9: Number of visits to branch libraries and main libraries in per county (thousands). Antal fysiska besök Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna* högst ökning Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Stadsbiblioteket i Arboga foto: C Ranemo 28

29 Bibliotek 2011 Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Generösa öppettider påverkar besöks- och utlåningssiffror i positiv riktning. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med de tre senaste mätningarna. Huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2011, varav fyra timmar var förlagda till efter klockan Biblioteken i 51 kommuner (2010: 52, 2009:53) uppger att deras huvudbibliotek regelbundet hade söndagsöppet under Biblioteken i 12 kommuner (2010:11, 2009:12) uppger att de har filialbibliotek som hade regelbundet söndagsöppet under Detaljresultat presenteras i tabell F:11 på Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. De har också hand om samhällsinformation. Under 2011 förekom stycken (2010: , 2009: , 2008: ) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 64 procent primärt till barn och ungdomar, vilket är en minskning med åtta procentenheter jämfört med Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel studieförbund, ingår inte i redovisningen. År 2011 lämnade totalt 282 kommuner, uppgifter om hur många publika aktiviteter som de genomfört under året. Det är sammanfattningsvis vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till lässtimulerande åtgärder riktade till barn och ungdom. Till exempel så anordnades bokprat eller boksamtal speciellt för barn och ungdom. Det anordnades teaterföreställningar eller annan form av scenkonst vid tillfällen för barn och ungdom. Flera bibliotek har anordnat kurser inom det pågående Digidel-projektet, men även ordnat kurser och information om dator- och internethantering i helt egen regi. Totalt sett anordnades dator- och internetkurser vid tillfällen under Folkbiblioteken är en viktig aktör för att fler människor ska få möjlighet att kunna använda och över huvud taget få tillgång till Internet. Det är också vanligt att folkbiblioteken arrangerar författarbesök. Totalt anordnades författarbesök under 2011, 36 procent av dem var riktade till barn och ungdom. Folkbiblioteken anordnar och läsecirklar på olika sätt, totalt sett anordnades sådana cirklar och sammankomster, 33 procent av dem riktade sig till barn och ungdom. Totalt sett anordnades sångstunder för barn och vuxna, 95 procent av dessa var avsedda för barn. 29

30 Tabell 10: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Table 10: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in Publika aktiviteter på folkbiblioteken Riket Bokprat boksamtal Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Teater- eller trolleriföreställning Författarbesök Aktiviteter i samarbete med BVC Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/- kurs Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Filmvisning filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom stycken, 64 procent 2011 Detaljresultat presenteras i tabell 2:13 på Exempel på annan programaktivitet : Advokatjour, ansiktsmålning, barnlördagar, bildarkiv, bokloppis, boksläpp, dyslexiträff, elallergiöppet, företagarservice, juristjour, klassbesök, konsumentvägledning, krubbvisning, kulturluncher, läxhjälp, medborgardialog, myntvärdering, pelargonkväll, pyjamasparty, schack, släktforskning, studieolympiad, studievägledning, tipspromenad, tjejkväll, växtbytardag. 30

31 Bibliotek 2011 Tabell 11: Sammanfattning av folkbibliotekens resultat per län Rangordnat efter antal invånare. Table 11: Key figures public libraries Per county. Antal invånare Antal Se vidare tabell F.18 och F.19 på årsverken Bokbestånd AV-bestånd Totalt, inkl e- musik Fysiska besök Aktiva låntagare Utlån/inv ånare, ej e-musik Antal barnbokslån per barn 0-14 år Antal fysiska besök låntagare per invånare Aktiva per invånare Hela riket , ,3 18,4 7,1 0,3 Stockholms län , ,2 12,0 7,1 0,3 Uppsala län , ,2 20,3 6,8 0,3 Södermanlands län , ,5 17,7 6,9 0,3 Östergötlands län , ,9 18,7 6,5 0,3 Jönköpings län , ,7 19,1 6,6 0,3 Kronobergs län , ,4 26,5 7,5 0,3 Kalmar län , ,8 26,8 7,4 0,3 Region Gotland , ,1 30,7 8,3 0,4 Blekinge län , ,1 23,4 6,6 0,3 Region Skåne , ,7 17,9 7,1 0,3 Hallands län , ,8 24,9 7,3 0,3 Västra Götalands län , ,0 19,1 7,3 0,3 Värmlands län , ,3 19,3 6,2 0,4 Örebro län , ,3 20,2 6,8 0,3 Västmanlands län , ,6 16,5 5,7 0,3 Dalarnas län , ,9 20,7 7,0 0,3 Gävleborgs län , ,6 20,3 7,3 Västernorrlands län , ,1 21,2 6,4 0,3 Jämtlands län , ,8 20,7 9,6 0,3 Västerbottens län , ,8 31,2 10,0 0,3 Norrbottens län , ,5 24,5 6,4 0,3 31

32 . Riksarkivet, foto C Ranemo Forskningsbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. 32

33 Bibliotek 2011 Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (38) och specialbibliotek (38). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på Statistikunderlaget visar att det finns 199 serviceställen, det vill säga lokaler där biblioteksservice erbjuds. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Statistiken för 2010 och 2011 har samlats in via KB:s webbenkätverktyg och sammanställts av en personal på KB. Resultaten för 2010 och 2011 presenteras i tabell FB1-FB9 och resultaten för år i tabell NHS1-NHS8 på Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och förvärv, användning, personal och ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789: 2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik. Syftet med förändringarna var att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungliga biblioteket (KB) därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungliga biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har KB ansvaret. För att möjliggöra jämförelser med föregående verksamhetsår har de 8 specialbibliotek som inte besvarat undersökningen avseende verksamhetsår 2011 ersatts med 2010 års värde i tabellerna i den mån som de lämnade uppgifter då. Bibliotek som svarat, men inte svarat på alla frågor, har ersatts med föregående års värde på vissa av de centrala variablerna. Organisation Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret 2009/2010 var första gången som antalet helårsstudenter översteg , totalt studenter och år 2011 var antalet helårsstudenter Uppgifter om antal studenter och personal 33

34 på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och Statistiska centralbyrån, SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för offentligt finansierade bibliotek i Sverige. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Det är även ett humanistiskt forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken har återigen ökat något sedan föregående mätning och uppgår numer till totalt personer (2010: 2 342) som genomför årsverken (2010: 2 137). Andelen anställda män var totalt sett 35 procent (2010: 35 procent). Enkätkommentar: - Kan vi börja använda begreppet hen nästa år. Det blir enklare med statistiken då :-) Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 27 procent och 56 procent bland de fackutbildade specialisterna som arbetar på forskningsbiblioteken under Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2011 var 61 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 13 procent biblioteksassistenter och 11 procent fackutbildade specialister (till exempel pedagoger, systemvetare) och 15 procent övriga anställda. Samtliga högskolebibliotek har inte lämnat exakta personaluppgifter om de anställda studenter som arbetar på timanställning som studentvakter vid biblioteken. Diagram 13: Antal män och kvinnor fördelat på olika personalkategorier vid forskningsbiblioteken Figure 13: Number of women and men working at research libraries, different personal categories Bibliotekarier Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övrig personal Kvinnor 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2011 Män 2009 Män 2010 Män 2011 Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på 34

35 Bibliotek 2011 Diagram 14: Utveckling av antalet helårsanställda/årsverken vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 14: Development number of FTEs at research libraries, different staff categories Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på Ekonomi Frågorna om ekonomi ändrades något från och med 2009 års mätning. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e-baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media kan ha bytt redovisningskategori. Vissa andra värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden eftersom det förekommer ett visst internbortfall. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) för 2010 rapporterades till drygt tusen kronor (2010: 1 821, 2009:1 843, 2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Utgifterna för forskningsbiblioteken samlat, inklusive lokalkostnader, uppgår skattat till 2,5 miljarder. Totalt sett står universitets- och högskolebiblioteken för 81 procent av utgifterna. De elektroniska mediernas andel av utgifterna för media har återigen ökat och är nu 80 procent av mediekostnaderna. Motsvarande siffra för 2010 var 78 procent procent, procent, för procent, för procent, för procent och för 2004 var den 53 procent. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv av fysiska media var följaktligen 20 procent under 2011 och 22 procent under Lokalkostnader Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när utgifterna för biblioteken redovisas eftersom kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska placering. Många bibliotek har också svårt att specificera exakta lokalkostnader eftersom biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större byggnad med den övriga organisationen och det är inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna 35

36 - Biblioteket förbrukade inte alla budgeterade medel eftersom personalen under hösten blev engagerad i extraordinärt och tidskrävande arbete som t ex planering av flytt och evakuering av magasin. ur sin egen budget. Många gånger har också biblioteken personal som arbetar både i biblioteket och i den övriga organisationen och frågan är då vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets lokalkostnader. Diagram 15: Utgifter för e-medier och fysiska medier åren Figure 15: Expenditures for virtual media versus printed books and AV-media. Research libraries Fysiska medier högskolebibliotek Fysiska medier specialbibliotek 0 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 Diagram 16: Forskningsbibliotekens utgifter år Figure 16: Total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries år 2011 år 2010 år 2009 Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Kompetensutveckling Detaljresultat presenteras i tabell NHS7 och tabell FB5 på 36

37 Bibliotek 2011 Diagram 17: Forskningsbibliotekens intäkter Figure 17: Percentage, and total revenues in SEK. Research libraries 2010 and Anslag från moderorganisationen år 2009 år 2010 år Genererade intäkter Projektmedel Totalt bidrag och driftskostnader privata sektorn Bidrag och intäkter från offentliga sektorn Övrigt Detaljresultat presenteras i tabell NHS8 och tabell FB6 på Det är särskilt specialbiblioteken som har svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det förekommer också att högskolebiblioteken inte kan lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda lokalkostnaderna om 617 miljoner kronor som biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två tredjedelar av de svarande kostnaderna för bibliotekens lokaler. Nationalbibliotek Kungliga bibliotekets, KB:s, lönekostnader steg 2009 med närmare 29 procent sedan 2008 beroende på att verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) fördes över till KB den 1 januari Därefter har ingen nämnvärd förändring av kostnader noterats. Totalt var KB:s driftskostnader 244 miljoner 2011, exklusive lokalkostnader. Den enskilt största utgiften är löner. KB är samtidigt en myndighet som har andra uppgifter än att upprätthålla nationalbiblioteket och dess funktioner. Högskolebibliotek Högskolebibliotekens sammanlagda utgifter var i stort sett oförändrade jämfört med året innan. En ökning med 4 procent noteras, totalt miljoner (2010: 1 463), exklusive lokalkostnader. Diagram 18: Procentuell fördelning av utgifterna på högskolebiblioteken 2011 exklusive lokalkostnader. Virtuella e- baserade media, datbaslicenser 23% Lönekostnade r personal 57% Övriga utgifter 14% Kometensutve ckling personal 1% Fysiska media, AV-material 5% Specialbibliotek Specialbibliotekens sammanlagda utgifter, exklusive lokalkostnader, är i stort sett oförändrade, med hänsyn tagen till visst internbortfall av lämnade uppgifter. De svarande biblioteken uppger totalt sett 37

38 utgifter om 124 miljoner (2010: 120) kronor. Specialbibliotekens utgifter utgör endast 7 procent av samtliga utgifter för de svenska forskningsbiblioteken samlat. Intäkter Omkring 92 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2011 uppgick intäkterna till miljoner kronor, en ökning med 2 procent (2010: 2 417, 2009: 2 349). Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma åtaganden gentemot den övriga organisationen och det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens utgifter och intäkter. Flera bibliotek har också lämnat avrundade intäktsuppgifter. Nationalbiblioteket KB:s anslag var i stort sett oförändrat förutom viss kostnadsuppräkning. Högskolebibliotek Antalet studenter vid universiteten och högskolorna påverkar de anslag som högskolebiblioteken får. Antalet studenter har under de senaste två åren varit högre än tidigare. Högskolebiblioteken redovisade ökade intäkter som sammanlagt uppgick till miljoner kronor (2010: miljoner kronor, 2009: 1 887). Specialbibliotek Det förekommer ett visst internbortfall av svar men det är känt att åtminstone 16 specialbibliotek fick minskade anslag under Bestånd Forskningsbibliotekens bestånd kan sammanfattas som närmare 52 miljoner (2010: 50 miljoner) fysiska medier och närmare 5 miljoner digitala titlar (2010: 3 miljoner). Dessutom titlar av tryckta periodika och tidningar. Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta. Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är underskattade. Till exempel så har Naturhistoriska riksmuseet forskningsenheter en stor mängd äldre manuskript, mer än fotografier, kartor och andra arkivalier. De är till största delen inte katalogiserade och en beståndsskattning är för närvarande inte möjlig. Det rör sig om flera hundra hyllmeter. Materialet anlitas regelbundet av museets egen personal och besökare slogs Statens musikbibliotek ihop med Sveriges teatermuseums bibliotek och arkiv (denna institution lades samtidigt ner), samt bytte namn till Musik- och teaterbiblioteket. Därför är 2011 och 2010 års siffror väsentligt högre än år 2009 vad gäller bestånd. Oredovisade objekt och dokument Som ett särskilt tillägg i årets statistik ställdes även detta år en fråga till biblioteken om de har någon annan typ av objekt eller dokument i samlingen som de inte kan redovisa i någon av de efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd. Det visade sig att det är relativt vanligt att biblioteken har föremål och medier som de inte redovisar i statistiken, här är några exempel: KB, Sveriges nationalbibliotek hade över 3 miljoner digitaliserade filmer och TV-program som endast kan räknas i inspelade timmar, varför de inte kan påföras i statistiken. Chalmers "lånar" också ut Lässtudion 106 ggr, som är utrustad med läshjälpmedel; läspennor, Alphasmart ordbehandlingsprogram, bärbar dator med läshjälpmedel, talpennor och talboksspelare. Karlstads universitetsbibliotek har läsplattor, hörlurar, miniräknare, USB-minnen och musikinstrument. Konstfacks bibliotek lånar ut materialprover. Arkitekturskolans bibliotek har Arkitekturminnesföreningens arkiv och en bildsamling: äldre fotografier och diapositiv. Mitthögskolans bibliotek har bärbara datorer, headsets, mp3-diktafon, DAISY-spelare, nycklar till skåp. 38

39 Bibliotek 2011 Södertörns högskolebibliotek har bärbara datorer, datormöss, hörlurar, MP3-spelare, miniräknare, bankdosor. Musik- och teaterbiblioteket hade cirka fotografier, i första hand teaterfotografier från 1850 och framåt, men även en samling med foton av musikikonografisk konst. Böcker och seriella publikationer i tryckt form Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de hade 28,6 miljoner tryckta böcker och seriella publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken vid 2011 års slut. Detta är en liten minskning jämfört med 2010 då 29,0 miljoner rapporterades. En viss del av minskningen kan förklaras av bortfall av svar. Vissa bibliotek har endast lämnat uppgift om antal hyllmeter och då har en omräkning gjorts med faktor 40. Högskolebiblioteken har tillsammans 77 procent av forskningsbibliotekens bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer. Kungliga biblioteket har ensamt 10 procent av detta bestånd. I samband med kontrollberäkningen kompletterades också beståndsuppgifterna med uppgift om antal hyllmeter i de fall som de svarande endast hade uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns hyllmeter (2010: och 2009: , 2008: ). Således har beståndet av tryckta böcker och seriella publikationer minskat de senaste åren, troligen till förmån för det elektroniska beståndet. Kursböcker Första gången som bestånd av kursböcker efterfrågades i statistiken var Eftersom det var en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek hade svårigheter att skilja ut kursböcker i biblioteksdatasystemen. Även 2011 kunde inte 30 procent (2010: 35 procent) av högskolebiblioteken lämna uppgift om kursboksbeståndet, vare sig i antal fysiska enheter eller antal hyllmeter. Specialbiblioteken och KB uppgav att de inte hade några kursböcker. De högskolebibliotek som lämnade uppgift uppgav att de hade fysiska enheter kursböcker (2010: , 2009: ) vid 2011 års slut. Antalet titlar av elektronisk kurslitteratur, e-böcker, var (2010: 2 268, 2009: 1 557). Även andelen nyförvärv av kursböcker under året efterfrågades. Definitionen var att mediet skulle förvärvats under 2011 genom inköp, gåva, byte eller liknande. Depositioner räknas inte med. De högskolebibliotek som lämnade uppgifter svarade att de förvärvat sammanlagt fysiska enheter (2010: , 2009: ) och 784 elektroniska titlar (2010: 673, 2009: 391) av kursböcker. Det kan konstateras att andelen kursböcker på e-medier i förhållande till tryckta exemplar ökar, även om inte alla högskolebibliotek lämnat uppgifter. Manuskript Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas som manuskript. Det fanns minst fysiska manuskript vid de svenska forskningsbiblioteken år Det förekomer vissa internbortfall i rapporteringen. Vissa redovisar hyllmeter och vissa fysiska exemplar. Eftersom det rör manuskript kan inte den vanliga omräkningsfaktorn om 40 medier per hyllmeter användas för att räkna upp resultatet. En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript i sina bestånd. Endast 8 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 5 specialbibliotek uppger att 39

40 Diagram 19: Bestånd redovisat i antal olika medietyper vid forskningsbiblioteken Figure 19: Media stock by different media types, research libraries Övriga digitala, utom PRV Övriga tryckta Periodika och tidn. elektroniska titlar Periodika och tidn. fysiska titlar E-böcker, titlar Databaser AV-dokument Mikrografiska dokument Grafiska kartografiska dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Kursböcker fysisk form Fysiska böcker och seriella publikationer Totalt 2011 Totalt 2010 Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på 40

41 Bibliotek 2011 de har manuskript i sina samlingar. Uppsala universitetsbibliotek har flest manuskript, totalt stycken (2010: ). Musiktryck Musiktryck är vanligen noter. En minoritet av forskningsbiblioteken har musiktryck i sina bestånd. Majoriteten av de rapporterade musiktrycken (2010: , 2009: ) finns på Musik- och teaterbiblioteket. Göteborgs universitetsbibliotek förvärvade en större mängd musiktryck under året. Grafiska och kartografiska dokument Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska dokument är dokument där bilder är det mest framträdande draget. Det är framför allt KB ( ) och Uppsala universitetsbibliotek ( ) som har denna typ av dokument i sina samlingar. Totalt sett uppger forskningsbiblioteken att det fanns dokument i samlingarna 2011 (2010: , 2009: ). Mikrografiska dokument Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil och mikrofiche. Antalet mikrografiska dokument uppgick 2011 till (2010: ). KB och Lunds universitetsbibliotek hade tillsammans 45 procent av det totala beståndet. Beståndet av mikrografiska dokument har totalt sett minskat de senaste åren på forskningsbiblioteken. Minskningen beror till största delen på att Patentoch registreringsverkets bibliotek (PRV) genomfört ett stort digitaliseringsprojekt där patentdokumenten numera är sökbara via robotsystem. Därmed har beståndet av mikrografiska dokument minskat från 1,9 miljoner till 0 sedan Audiovisuella dokument, AV-medier AV är sådana medier som till övervägande del återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM, Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag. Beståndet av AV-medier vid forskningsbiblioteken var i slutet av KB har det största beståndet av AV-medier, men de redovisas inte i den officiella statistiken därför att det mäts i timmar. Via KB:s AVM-avdelning (audiovisuella medier) hade forskarna omedelbar tillgång till 3,2 miljoner timmar (2010: ) år Databaser Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De databaser som finns fritt tillgängliga på Internet räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog. Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska kunna användas. Forskningsbiblioteken hade 2011 en sammanlagd tillgång till databaser via forskningsbiblioteken (2010: 3 364) år Tabell 12: De forskningsbibliotek som har tillgång till flest databaser Table 12: Research libraries with most access to databases Antal databaser Patent- och registreringsverkets bibliotek 337 Uppsala universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek 271 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. biblioteket 200 Lunds universitets bibliotek 180 Chalmers bibliotek 150 Umeå universitetsbibliotek 131 Stockholms universitetsbibliotek 117 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på E-böcker Eftersom många personer oftast kan läsa en och samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet e- bokstitlar istället för licenser eller enheter. Den sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med 33 procent mellan 2010 och 2011 till totalt (2010: ). Högskolebiblioteken har nästan hela beståndet av forskningsbibliotekens e-böcker. 41

42 Tabell 13: Högskolebibliotekens tillgång till e- bokstitlar Table 13: Research libraries with most access to different e-book titles Högskolebibliotek Tillgång till antal e- bokstitlar Anna Lindh biblioteket 6 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Dans och Cirkushögskolans bibliotek 1 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH 2 biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Linnéuniversitetet i Kalmar samordnas med Linnéuniversitetet i Växjö Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek 3 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, SLU Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Foto: Jens Gustavsson Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt övriga tryckta dokument (2010: ) som de inte fyllt i på annat ställe i statistiken. KB har majoriteten av dessa dokument. Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen och redovisningen eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i denna kategori redovisas av PRV och Uppsala universitetsbibliotek. Periodika, tidskrifter, tidningar Periodika är en seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan och en tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Det sammanlagda antalet titlar vid forskningsbiblioteken, fysiska och elektroniska, har ökat till titlar (2010: ). 42

43 Bibliotek 2011 En absolut majoritet, 93 procent, av de seriella publikationerna som forskningsbiblioteken har är periodika och endast 7 procent är tidningstitlar. Närmare nio av tio titlar, 89 procent, är elektroniska, vilket även detta år är en liten ökning. Tabell 14: Sammanlagt antal titlar i tryckt och elektronisk form av tidningar och tidskrifter Table 14: Number of newspapers and periodicals, research libraries Tryckt Elektronisk Totalt form form Periodika Tidningar Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på Titlar av periodika och tidningar i tryckt form tenderar att minska till förmån för titlar av periodika i elektronisk form på de allra flesta biblioteken. Lunds universitetsbibliotek har det i särklass största beståndet av löpande periodika, tryckta titlar och e-titlar. Elektronisk publicering i fulltext De allra flesta högskolebiblioteken och vissa specialbibliotek redovisar att de har ett omfattande bestånd av elektroniska fulltextdokument, datafiler. Det kan vara frågan om avhandlingar, uppsatser, artiklar eller rapporter. Under 2011 rapporterade biblioteken att de hade ett bestånd av (2010: ) sådana fulltextdokument. Totalt sett en ökning med 26 procent (2010: 24). Sex av tio, 59 procent, av dessa är studentuppsatser. Totalt sett publicerades 15 procent (2010: 19) av beståndet under De enda specialbibliotek som rapporterat att de har elektroniskt bestånd av fulltextdokument i någon betydande omfattning är Naturvårdsverkets bibliotek, totalt Tabell 15: Antal elektroniska publiceringar i fulltext under 2010, avhandlingar, uppsatser och artiklar på några universitet och högskolor. Table 15: Number of electronic publication of reports, thesis, articles and research papers during Högskolebibliotek Elektronsikt bestånd av avhandlingar, uppsatser och artiklar etc. publicerade i fulltext. - varav antal studentuppsatser Totalt bestånd varav publi Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Ersta Sköndal högskolebibliotek GIH Biblioteket Göteborgs universitetsbib Handelshögskolan i Sthlm Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Linnéuniversitetet Högskolan i Skövde Biblioteket Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibl Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek KTH bibliotek Linköpings universitetsbib Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Malmö högskola. Bibl Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Biblioteket Röda Korsets Högskola Stockholms universitetsbib SLU bibliotek Södertörns högskolebib Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbib Örebro universitetsbib Summa Högskolebibliotek

44 Nyförvärv Forskningsbiblioteken förvärvade sammanlagt fysiska medier och e-bokstitlar under Det kan också vara fråga om gåva, byte eller liknande. Depositioner medräknas inte i nyförvärv. Sammanlagt förvärvades 3,6 miljoner olika enheter eller titlar under 2011inräknat övriga digitala titlar vilka oftast är patent. Därtill kommer patent, periodika och andra medietyper. Nyförvärvets andel av motsvarande fysiska beståndsuppgifter var samlat 1,0 procent för forskningsbiblioteken, varierande mellan 0 procent och 17,4 procent. Diagram 20: Antal nyförvärv vid forskningsbiblioteken Övriga digitala dokument exkluderade. Figure 20: Number of new acquisitions at research libraries Digital document in category other excluded. E-böcker, titlar Fysiska böcker och seriella publikationer Övriga tryckta Grafiska kartografiska dokument Kursböcker fysisk form Mikrografiska dokument AV-dokument År 2011 År 2010 År 2009 Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Databaser Detaljresultat presenteras i tabell FB5 på 44

45 Bibliotek 2011 Användning av samlingarna lån Forskningsbiblioteken lånade under 2011 ut 9,5 miljoner enheter från sina samlingar (2010: 10,0 2009: 10,4 miljoner ,0 miljoner, 2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner). Värdet för lån inkluderar hemlån (initiala och omlån), läsesalslån, kopior istället för lån samt fjärrutlån. Total sett är 95 procent lokala lån. Högskolebiblioteken står för 96 procent av forskningsbibliotekens utlåning och för 90 procent av fjärrutlånen. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån, läsesalslån och kopior istället för lån. De traditionella lånen på forskningsbiblioteken tenderar att minska till förmån för användningen av de elektroniska samlingarna. Den tidigare ökningen av antalet lån år från år, kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via Internet och andelen omlån av det totala antalet lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån) minskade. Lokala lån En majoritet av de lokala lånen är omlån. Jämförelser mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en så stor andel av hemlånen och antalet omlån påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har färre lån än bibliotek med kort lånetid. I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det kan också vara frågan om till exempel. fotokopiering, kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska dokument om de utförs av bibliotekspersonal. Fjärrlån Forskningsbiblioteken gör tre gånger så många fjärrutlån som fjärrinlån, 462 tusen utlån jämfört med 117 inlån. Med fjärrlån menas lån mellan biblioteksorganisationer. Fjärrlånen är oftast i något fysiskt format och i andra hand elektroniskt format. Det är mindre vanligt att lånen består av levererade papperskopior eller något annat format, till exempel CD. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 72 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och 68 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Tabell 16: Antal lokala lån vid forskningsbiblioteken Table 16: Number of local loans at research libraries Antal lokala lån Procent av lokala lån Hemlån, initiala ,8% Hemlån, omlån ,6% Kopior istället för lån ,4% Läsesalslån ,3% Totalt ,0% Detaljresultat presenteras i tabell NHS3 på Tabell 17: Antal fjärrlån och hemlån vid forskningsbiblioteken Table 17: Number of interlibrary loans at research libraries Fjärrlån Utlån Inlån Fjärrlån direkt till användare Fjärrlån från svenska bibliotek Fjärrlån utom Sverige Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS9 och FB7på Fjärrlån Ut In Fysiska initiala hemlån Fysiska omlån hemlån Levererade elektroniska dokument Levererade papperskopior Lån i andra format, t.ex. CD Totalt

46 Högskolebiblioteken står för majoriteten av alla fjärrlån som forskningsbiblioteken gör. Uppsala universitetsbibliotek står ensamt för 14 procent av forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning och Chalmers för 12 procent. Användning av den elektroniska samlingen Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och använder sig av, elektroniska samlingar av dokument. Denna hantering ersätter allt mer den fysiska utlåningen. Information om användningen av den elektroniska samlingen erhålls i regel från databasleverantören. Beroende på databasleverantör, räknas användningen olika. Många bibliotek har kommenterat sina utlåningsvärden och då framkommer att vissa utelämnat användning som andra forskningsbibliotek redovisat i statistiken. Alla bibliotek redovisar inte nedladdningar av sektioner. Därför bör läsaren av tabellerna vara noga med att inte jämföra enskilda bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i redovisade värden därmed kan skilja på tusentals nedladdningar. Enbart nedladdningar av olika dokumenttyper från olika databaser har ökat med 20 procent sedan Det är framför allt på högskolebiblioteken som ökningen är tydligast. Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör också att användningen av bibliotekens lokala biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer stora svarsbortfall på den variabeln (se vidare sökningar i OPAC). Diagram 21: Högskolebibliotekens användning av den elektroniska samlingen i relation till andelen lokala initiala utlån Figure 21: Research libraries usage of e-documents in relation to physical initial loans Antal sökningar i databaser Fulltextdokument från databaser Seriella fulltextdokument E-bokslån Det skiljer också mellan biblioteken om de räknar med nedladdningar från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Den totala användningen av de elektroniska samlingarna inkluderar framtagna dokument från: Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent Sökningar i bibliografiska databaser År 2011 gjordes sådana Lokala initiala utlån Den totala användningen av de elektroniska samlingarna som efterfrågats i statistiken har ökat med 56 procent sedan Från närmare 39 miljoner enskilda sökningar och framtagningar, nedladdningar 2009, till närmare 47 miljoner 2010 och nu 61 miljoner Detaljresultat presenteras i tabell NHS:5 och NHS:3 på 46

47 Bibliotek 2011 Tabell 18: Användning av elektroniska samlingarna vid forskningsbiblioteken Table 18: Usage of e-collection at research libraries Forskningsbibliotek totalt Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Sökningar i bibliografiska databaser Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent Totalt Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och FB6 på Verksamhet Besök En absolut majoritet av besöken som forskningsbiblioteken sammanlagt får görs på högskolebiblioteken, oavsett om de är fysiska eller virtuella. Tabell 19: Antal fysiska och virtuella besök vid forskningsbiblioteken Table 19: Number of physical and virtual visits at research libraries 2011 Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Fysiska besök IP-besök OPAC sökningar Detaljresultat presenteras i tabell NHS1 och FB8 på De virtuella besöken är grovt underskattade eftersom det förekommer ett stort bortfall av svarande bibliotek på dessa variabler. Även de fysiska besöken är i viss mån skattade, men inte lika underrepresenterade i statistiken som de virtuella. Även om biblioteken kan lämna uppgifter om antal IP-besök och sökningar i OPAC, så förekommer olika mätmetoder i olika datasystem. Detta gör att uppgifterna inte är riktigt jämförbara biblioteken emellan. Vissa bibliotek kunde inte lämna några uppgifter alls för Fysiska besök Antalet fysiska besök räknas antingen per år enligt räkneverk eller uppskattas med hjälp av stickprov och anges i fysiska besök per dag. Görs en sammanräkning av besöken vid de bibliotek som använt stickprovsmetoden multiplicerat med antalet öppetdagar, överensstämmer antalet besökare med rimlig avrundning till det antal som besöksräknarna noterat. De flesta bibliotek besvarade besöksfrågan antingen i form av stickprov eller totalt antal besökare per år. Vid en sammanställning av de två frågesätten noteras sammanlagt 17,1 miljoner fysiska besökare ( ,8, 2009: 16 miljoner) vid högskolebiblioteken och 216 tusen vid specialbiblioteken samt uppskattat 165 tusen vid KB. Totalt sett har arton bibliotek inte kunnat lämna någon uppgift alls. Flera av dem är stora högskolebibliotek med många biblioteksbesökare. IP-besök Ett IP-besök är en serie av anrop efter datafiler, med ett uppehåll mindre än 30 sekunder mellan två konsekutiva anrop, från bibliotekets webbplats till samma IP-besökare. Uppehållet får aldrig vara större än 30 minuter för att det ska räknas som en del av samma virtuella besök. En IP-besökare är en identifierad IP-adress, använd av en fysisk person, 47

48 som hämtat sidor från bibliotekets webbplats under året. Även bibliotekspersonalens besök räknas. Under 2011 hade forskningsbiblioteken åtminstone 20,9 miljoner (2010: 19,7 miljoner) IP-besök på sina webbplatser. Endast drygt hälften av forskningsbiblioteken besvarade frågan, varför värdet är en grov underskattning. Sökningar i OPAC Endast hälften av biblioteken redovisar antalet sökningar i deras OPAC Online Public Access Catalog, det vill säga bibliotekens kataloger som kan nås via Internet. De lämnade uppgifterna varierar vanligen mycket mellan åren, varför en skattning utifrån tidigare års värden inte kan göras. Därmed kan endast noteras att forskningsbiblioteken har minst 24 miljoner sökningar i sina OPAC under Fysiska serviceresurser Studieplatser Även frågan om sittplatser omformulerades i 2009 års undersökning för att vara jämförbar med andra bibliotekstypers statistik. Detta kan till viss del förklara nedgången i det redovisade antalet, det skriver också ett av de svarande högskolebiblioteken. Tidigare år efterfrågades endast antalet sittplatser och men nu definieras antalet studieplatser som en sittplats vid en skriv- eller läsyta. Även platser i grupprum ingår. Sammanlagt redovisades studieplatser 2011 (2010: ) Totalt sett fanns 95 procent av studieplatserna vid högskolebiblioteken. Undervisning Med handledning i informationssökning avses en i förväg bokad tid med en bibliotekarie för enskild hjälp med informationssökning. Totalt sett gavs (2010: 5 829) sådana undervisningstimmar av personalen på forskningsbiblioteken. Serviceställen Forskningsbiblioteken är totalt sett 77 till antalet men många av dem har filialer på olika adresser. Totalt sett noterades 199 under Flera specialbibliotek har fått ändrade förhållanden och ett bibliotek har upphört och flyttats till en ny myndighet. Publika datorer Vid mätningen 2009 togs frågan bort om hur många publika datorer som har Internetuppkoppling. Förändringen gjordes eftersom det är känt att utvecklingen under åren gått mot att de allra flesta publika datorerna har Internetuppkoppling och frågan är inte längre angelägen att ställa. Totalt rapporterade de svarande forskningsbiblioteken att det fanns publika datorer (2010: 4 956) vilket för fjärde året i rad är en liten minskning. Totalt sett finns 96 procent av dessa datorer på högskolebiblioteken. Kanske är detta början på en trend med färre publika datorer eftersom många studenter nu har möjlighet att införskaffa egna bärbara datorer med Internetuppkoppling och med hjälp av dessa kan logga in i bibliotekssystemen. AVM-avdelningen, Kungliga biblioteket, tekniker J Reinander 48

49 Bibliotek 2011 Tabell 20: Undervisning, handledning och digitala pedagogiska resurser. Totalt forskningsbiblioteken Table 20: Coaching sessions, education and digital pedagogical resourses at research libraries Antal Timmar formell lärarledd undervisning (hours) Deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen Biblioteksanställda som arbetat med undervisning 614 Digitala pedagogiska resurser 624 IP-besökare på digitala pedagogiska resurser Timmar handledning i informationssökning Detaljresultat presenteras i tabell NHS4 på Naturligt nog är det främst högskolebiblioteken som har lärarledd undervisning i informationssökning. Totalt sett har 31 procent av alla anställda vid högskolebiblioteken, sammanlagt 566 personer, arbetat med formell lärarledd undervisning under Sammanlagt har alla forskningsbiblioteken anordnat åtminstone timmar (2010: timmar) formell lärarledd undervisning under 2011 som totalt kursdeltagare (2010: ) deltagit i. Biblioteken har också digitala pedagogiska resurser, oftast i form av nätkurser som lär ut informationssökning. Sammanlagt fanns 624 digitala pedagogiska resurser 2011 (2010: 356). Detta är en klar ökning. Fler än en halv miljon besök rapporteras av ungefär hälften av de forskningsbibliotek som har tillgång till digitala pedagogiska resurser. Referensfrågor En referensfråga är när en användare och bibliotekets personal har kontakt med informationsutbyte. Kontakten involverar personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (till exempel tryckta källor, databaser eller bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Under två separata normalveckor räknas antalet referensfrågor, vartefter siffrorna extrapoleras för att gälla 12 månader. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis e-post, via bibliotekets webbplats, IRC och ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas också separat. Totalt sett utgör de referensfrågor som kommer in på elektronisk väg 19 procent (2010: 15) av det totala antalet referensfrågor som görs. Forskningsbiblioteken uppger att de besvarat referensfrågor (2010: ), varav (2010: ) kom på elektronisk väg, 83 procent av alla referensfrågor behandlades av högskolebiblioteken. Indexeringar Frågan om indexeringar mäter antal poster som indexerats av bibliotekets personal i databaser och andra informationstjänster. Totalt sett lämnar endast 18 av högskolebiblioteken och 12 specialbibliotek uppgift om hur många indexeringar de gjort under året. Tillsammans lämnar dessa bibliotek uppgifter om att de gjort stycken (2010: ) indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster. Värdena är således grovt underskattade. På förfrågan från några högskolebibliotek klargjordes definitionen på frågan till att inte gälla sådana indexeringar som studenterna själva gör i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Arbetet ska ha gjorts av bibliotekets personal. 49

50 Diagram 22: Forskningsbibliotekspersonalens arbete med utbildning i förhållande till antal referensfrågor Figure 22: Formal tutoring by staff at research libraries versus usage of reference questions Timmar formell lärarledd undervisning Digitala pedagogiska resurser Referensfrågor varav på elektronisk väg Deltagare vid formell lärarledd undervisning Referensfrågor genom stickprov Poster indexerade för bibl.tjänster och databaser Detaljresultat presenteras i tabell NHS4 på Öppethållande En hög servicegrad innebär oftast att biblioteket har långa öppettider. Huvudsaken är att biblioteket är öppet när den målgrupp som använder sig av det, behöver det. Det är vanligt att specialbiblioteken i enkäten uppger de öppettider de har för allmänheten, medan de anställda på institutionen/ myndigheten/museet som biblioteket tillhör oftast har mer eller mindre obegränsad tillgång till biblioteket och kanske är det också de som har mest nytta av samlingarna. Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel möjlighet till generösare öppettider än specialbiblioteken. I genomsnitt hade högskolebiblioteken öppet 61 timmar per vecka och specialbiblioteken 33 timmar. Några bibliotek beskriver att de har flera filialer och att dessa har olika öppettider, därför redovisas oftast öppettiden vid huvudbiblioteket. 50

51 Bibliotek 2011 Det förekommer att vissa bibliotek håller stängt under en period på till exempel sommaren. I lämnad statistik ser det då ut som att de sällan har öppet. Andra bibliotek kan ha haft stängt för ombyggnad under en period och antalet öppetdagar per år ser då ut att vara ovanligt få. Vissa bibliotek har öppet nästan jämt, men ofta med reducerad service, det vill säga, det finns inte kvalificerad personal (studentvakter) på plats eller biblioteket är endast öppet för vissa som har egen nyckel eller arbetar inom organisationen. Andra har öppet mer sällan, men när de väl har det finns alltid kvalificerad personal på plats. Medelantalet öppetdagar per år vid samtliga forskningsbibliotek är 243 (2010: 239), vilket i stort sett motsvarar alla vardagar under året. Naturligt nog är det så att bibliotek som har öppet många dagar i många timmar oftare har högre andel reducerad service än bibliotek som har mer normala öppettider. Tabell 21: Forskningsbibliotekens öppettider antal dagar per år, antal timmar per vecka, samt varav medelantal med reducerad service. Table 21: Open days/year and hours/week of which average number reduced service, research libraries Medelantal av bibliotek som angett värde större än 0 Öppet dagar/år Dagar med reducerad service/år Öppet timmar/vecka Timmar/vecka med reducerad service Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Medel alla Detaljresultat presenteras i tabell NHS:1 på Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna Sist i enkäten fanns ett textfält där uppgiftslämnarna på forskningsbiblioteken kunde notera sådant de ville framföra till Kungliga biblioteket om undersökningen. Nedan följer ett axplock av de kommentarer som gavs: Under året har Bibliotek & läranderesurser introducerat Summon, ett "discovery tool" verktyg där så gott som samtliga våra resurser kan sökas fram. Detta gör att fråga 19 kanske behöver ses över i takt med att utvecklingen mot ett centralt sökverktyg sker på svenska bibliotek. Vi lanserade Summon den 1 augusti och hade totalt sökningar under perioden 1 augusti till 31 december Det är omöjligt att uppskatta tidsåtgången, men "för länge" känns som en bra beskrivning. Statistiska centralbyråns bibliotek, foto: C Ranemo 51

52 Redovisning av Framtagna fulltextdokument e- böcker, skulle behöva ses över - kanske infoga en ny ruta för antal öppnade sektioner redovisade enligt COUNTER BR2. Anpassa redovisningen och instruktionerna efter forskningsbibliotekens förhållanden. Många av dessa frågor är svåra att tillämpa på ett stort universitetsbibliotek. Jag har utelämnat svar på de frågor där vi helt enkelt inte kan leverera siffror. Sen vill jag som tidigare ha tidigare års data i råformat, dvs. inte de tabeller som publiceras på KB:s webb. Detta formulär måste väl ha en databas i bakgrunden där frågorna samlas. En direktexport av databastabellerna hade varit trevligt att kunna laborera med. Havs- och vattenmyndigheten inrättades den 1 juli 2011 och statistiken gäller alltså för andra halvåret Siffran för Kopior istället för lån skiljer sig markant från tidigare år eftersom vi från och med 2011 registrerar dessa manuellt med penna och papper. Här finns ett antal vita fläckar. Mycket beroende på svårigheter att särskilja arkiv från bibliotek. Samt på svårighet att få till tid för statistikföring vid tjänstgöring i vår forskarexpedition. Sökningar i OPAC går inte att redovisa eftersom det visade sig att Google och två andra söktjänster "bombarderade" katalogen med frågor. Detta är nu stoppat. Handelshögskolans bibliotek renoverades under 2011, samlingarna magasinerade. Biblioteket var stängt på helger under hela Bestånd mäts fysiskt vart tredje år vid GUB. Föregående mätning gjordes i dec Mellan mätningarna uppskattas beståndet, förvärv och gallring för mellanliggande år. I Stockholm är det tätt mellan biblioteken. Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek i bakgrunden, foto: P Ranemo 52

53 Bibliotek 2011 Tabell 22: Sammanfattning av högskolebibliotekens resultat Rangordnat efter antal årsarbetare. Table 22: Key figures for national library and university libraries Summa samtliga forskningsbibliotek 2 202, Se vidare tabell FB1-FB9 på Totalt antal anställda personer Totala utgifter, inklusive lokalkostnader Totala utgifter, exklusive lokalkostnader Fysiska enheter totalt (ej tidn. tidskr) Nyförvärv antal fysiska enheter Framtagna dokument från elektronisk samling Totalt antal Digitala titlar Lokala lån totalt Totalt fjrrutlån Fysiska besök Forskningsbibliotekets namn Bibliotekstyp årsverken (enheter) totalt Kungliga biblioteket Nationalbibliotek 363, Göteborgs universitetsbibliotek Högskolebibliotek 186, Uppsala universitetsbibliotek Högskolebibliotek 186, Lunds universitets bibliotek Högskolebibliotek 180, Stockholms universitetsbibliotek Högskolebibliotek 121, Umeå universitetsbibliotek Högskolebibliotek 106, Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Högskolebibliotek 103, Linköpings universitetsbibliotek Högskolebibliotek 88, Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Högskolebibliotek 58, Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Högskolebibliotek 52, Linnéuniversitetet i Kalmar samordnas med Växjö Högskolebibliotek 47, Chalmers bibliotek Högskolebibliotek 46, Malmö högskola. Bibliotek och IT Högskolebibliotek 42, Mittuniversitetets bibliotek Högskolebibliotek 41, Södertörns högskolebibliotek Högskolebibliotek 39, Luleå universitetsbibliotek Högskolebibliotek 35, Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolebibliotek 32, Örebro universitetsbibliotek Högskolebibliotek 30, Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolebibliotek 23, Mälardalens högskolas bibliotek Högskolebibliotek 22, Karlstads universitetsbibliotek Högskolebibliotek 22, Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolebibliotek 21, Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolebibliotek 18, Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolebibliotek 16, Högskolan Väst, Biblioteket Högskolebibliotek 14, Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolebibliotek 13, Anna Lindh - biblioteket Högskolebibliotek 12, Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Högskolebibliotek 11, Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolebibliotek 9, Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum Högskolebibliotek 9, Ersta Sköndal högskolebibliotek Högskolebibliotek 7, Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolebibliotek 7, Polishögskolans bibliotek Högskolebibliotek 7, Konstfacks bibliotek Högskolebibliotek 4, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Högskolebibliotek 3, Röda Korsets Högskola. Biblioteket Högskolebibliotek 3, Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Biblioteket Högskolebibliotek 1, Dans och Cirkushögskolans bibliotek Högskolebibliotek 1, Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl. Högskolebibliotek 0,

54 Tabell 23: Sammanfattning av specialbibliotekens resultat Rangordnat efter antal årsarbetare. Table 23: Keys figures for special libraries Summa samtliga forskningsbibliotek 2 202, Framtagna Totalt antal Totala utgifter, Totala utgifter, Fysiska enheter Nyförvärv dokument från Totalt antal anställda inklusive exklusive totalt (ej tidn. Digitala titlar antal fysiska Lokala lån totalt elektronisk Totalt fjrrutlån Fysiska besök Forskningsbibliotekets namn Bibliotekstyp årsverken personer lokalkostnader lokalkostnader tidskr) (enheter) totalt enheter 2011 samling Riksdagsbiblioteket Specialbibliotek 39, Musik- och teaterbiblioteket (sammanslaget 2010) Specialbibliotek 21, Patent och registreringsverkets bibliotek Specialbibliotek 14, Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens bibliotek Specialbibliotek 13, Svenska filminstitutets bibliotek Specialbibliotek 12, Svenska barnboksinstitutets bibliotek Specialbibliotek 9, Arbetarrörelsens arkiv och bibl. Specialbibliotek 8, VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BICSpecialbibliotek 7, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Specialbibliotek 6, Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Specialbibliotek 6, Riksarkivets bibliotek, inklusive Krigsarkivets bibliotek Specialbibliotek 5, Naturvårdsverkets biblioteket Specialbibliotek 5, Nordiska museets bibliotek Specialbibliotek 5, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Specialbibliotek 5, Statistiska centralbyråns bibliotek Specialbibliotek 4, Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. Specialbibliotek 4, SIPRI Library and Documentation Department Specialbibliotek 4, Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist.specialbibliotek 3, FMV Bibliotek Specialbibliotek 3, Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Specialbibliotek 3, Statens maritima museer. Biblioteken Specialbibliotek 2, Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Specialbibliotek 2, CAN:s bibliotek Specialbibliotek 2, Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Specialbibliotek 2, Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl. Specialbibliotek 2, Arkitekturmuseets bibliotek Specialbibliotek 1, Läkemedelsverkets bibliotek Specialbibliotek 1, Judiska biblioteket Specialbibliotek 1, Armémuseum. Biblioteket Specialbibliotek 1, Immigrantinstitutets bibl. Specialbibliotek 1, Livsmedelverkets bibliotek Specialbibliotek 1, Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Specialbibliotek 1, Tekniska museet, Biblioteket Specialbibliotek 0, Havs- och vattenmyndigheten. Biblioteket Specialbibliotek 0, Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket Specialbibliotek 0, Livrustkammarens biblioteket Specialbibliotek 0, Statens geotekniska institut, biblioteket Specialbibliotek 0, Se vidare tabell FB1-FB9 på 54

55 Biblioteksstatistik 2010 Sjukhusbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som sjukhusbiblioteken besvarade. Fram till 2006 har sjukhusbiblioteken tillfrågats om sin verksamhet i samband med att folkbiblioteken tillfrågades varje år, men med en kortare version av enkäten. Endast den del av sjukhusbiblioteket som riktade sin verksamhet till patienter och allmänheten efterfrågades då. Detta skapade ett problem för många sjukhusbibliotek som har delad verksamhet, Skärmdump det var svårt för dem att till exempel skilja ut den medicinska litteraturen och beräkna hur stor del av verksamheten som gick till patientdelen. Eftersom endast patientdelen efterfrågades ingick heller inte de sjukhusbibliotek i undersökningen som endast har medicinsk fackdel. Undersökningen omfattade tidigare 36 sjukhusbibliotek men detta utökades i och med 2009 års undersökning. 55

56 De tidigare undersökningarna fick kritik, eftersom de inte representerade alla sjukhusbibliotek och inte heller bibliotekens hela verksamhet. Det var dessutom svårt för de bibliotek som tillfrågades att lämna rättvisande värden om sin verksamhet. I biblioteksundersökningarna som representerar åren 2007 och 2008 tillfrågades därför inga sjukhusbibliotek alls i avvaktan på ett förändringsarbete som startade och som i förlängningen togs till Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Från och med 2009 har därmed enkäten förändrats i samarbete med företrädare för sjukhusbiblioteken och antalet sjukhusbibliotek som tillfrågades har dubblerats. Bibliotek vid sjukhem och mindre, privata sjukvårdsinrättningar medtogs inte i urvalet, kriteriet är att de ska vara offentligt finansierade. Enkäten har utvecklats för att även innehålla sådan information som är viktig för fackbibliotek och i samband med förändringen har också ett närmande mot övrig biblioteksstatistik, framför allt forskningsoch folkbibliotek, gjorts. I och med att förändringarna gjorts finns inte längre en jämförelsemöjlighet bakåt i tiden för lämnade uppgifter, undersökningen går inte att jämföra med tidigare sjukhusbiblioteksstatistik. Organisation Vad är definitionen av ett sjukhusbibliotek? Är det ett bibliotek som har samma adress som ett sjukhus, ett bibliotek som har landstinget som huvudman, tillhandahåller media till patienter eller är det ett bibliotek som har fokus på medicinsk litteratur? Från och med förra mättillfället har vi valt att ta med alla varianter. Totalt sett utgör det verksamhet på sjuttiotalet olika adresser runt om i landet. Biblioteken består av allmändel för patienter och personal eller medicinsk del för personal och studenter eller både och. De svenska sjukhusbiblioteken är många gånger organisatoriskt sammanlänkade med folkbiblioteken. Det kan vara så att patientdelen på ett sjukhusbibliotek helt enkelt är en folkbiblioteksfilial eller så sköter det kommunala folkbiblioteket verksamheten på entreprenad. Det finns exempel på bibliotek som både är folkbibliotek, högskolebibliotek och sjukhusbibliotek samtidigt. Vissa av de bibliotek som 2009 ingick i urvalet har avböjt att besvara undersökningen därför att de istället lämnat statistik till enkäterna om folkbibliotek eller forskningsbibliotek; statistikinsamlingar som pågick samtidigt. Andra bibliotek som också täcks in av någon av de andra undersökningarna har valt att även besvara denna undersökning eftersom de tyckt att det är viktigt att visa på hur det ser ut i gruppen sjukhusbibliotek. En mindre del av värdena som lämnats i denna undersökning ingår således också i resultaten för folkbiblioteken och forskningsbiblioteken. En summering av alla bibliotekstypernas bestånd etc. bedöms ändå vara möjlig. Sjukhusbiblioteken är inte en homogen grupp. I vissa län finns ett sjukhusbibliotek som har verksamhet på flera ställen. I andra fall kan ett bibliotek på en och samma adress bestå av två olika enheter som har två olika huvudmän. Sedan 2009 har sex sjukhusbibliotek lagts ner, varför jämförelse på riksnivå mellan åren påverkas av att antalet tillfrågade sjukhusbibliotek nu är lägre. För tredje året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarade 62 av de totalt 73 förväntade organisationerna frågorna. Ibland svarade organisationerna samlat i en enkät. Totalt sett inkom 52 enkäter. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Detta gör att resultaten inte alltid kan redovisas på institutionsnivå men väl på länsnivå. Bortfallet av svar gör att länssammanställningarna för Östergötland, Gotland, Skåne, Örebro och Dalarna är underskattade. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på enskilda frågor. Till exempel så räknar inte alla sjukhusbibliotek hur många besökare de har eller så har de svårigheter att urskilja olika medietyper i sina biblioteksdatasystem, alternativt att biblioteken inte 56

57 Biblioteksstatistik 2010 hade tillgång till de statistikmoduler som behövdes för att ta ut informationen. I undersökningen har också två bibliotek som ingår i gruppen övriga bibliotek tillfrågats, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansbiblioteket. Uppgifterna för dessa två bibliotek är inte inkluderade i de redovisade siffrorna för riket. Detaljresultat presenteras i tabell S1 på Personal Många sjukhusbibliotek har kommenterat sina uppgifter om personalresurser på biblioteken. Ett av problemen som uppstår då flera av frågorna i enkäten ska besvaras, är att biblioteket har flera huvudmän och därför delar de personal och bestånd på olika sätt. Årsverken Antalet årsverken beräknas utifrån en årsarbetstid om timmar, borträknat ledigheter och helgdagar. En full årsarbetstid, inklusive ledigheter uppgår till timmar vilket motsvarar 40- timmars arbetsvecka. Ibland ingår allmändelen av sjukhusbiblioteken helt och hållet i det kommunala folkbiblioteket, ibland köper sjukhusbiblioteket tjänster från folkbibliotek och ibland är den allmänna delen helt och hållet sjukhusets egen. Behovet av årsarbetskraft på sjukhusbiblioteken är naturligtvis beroende på sjukhusets storlek avseende patientunderlag, förekomst av studenter och antal anställda. Antalet anställda vid sjukhusbiblioteken har minskat sedan Till viss del kan detta förklaras av att fem sjukhusbibliotek har lagts ned under perioden. År 2011 kan antalet årsarbeten skattas till 221,6 om korrigering för bortfall görs. Dessa årsarbeten utförs av 239 personer, motsvarande värde för 2009 var 260 anställda. En majoritet av de anställda är kvinnor som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. En av fem anställda är biblioteksassistenter. Endast ett fåtal personer räknas till IT-personal eller övriga anställda. Årsverken för barn- och ungdomsverksamhet. Det är relativt ovanligt att sjukhusbiblioteken avsätter personal för särskild barn- och ungdomsverksamhet utom där det finns barnsjukhus, som till exempel Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Barn- och ungdomsbiblioteket vid Sahlgrenska i Göteborg. Totalt noteras särskilt avsatt tid vid 12 sjukhusbibliotek i landet. År 2011 redovisades sammanlagt 13,12 årsverken som avsatts till barn- och ungdomsverksamhet i hela riket, vilket motsvarar 6 procent av det totala antalet årsverken. Ekonomi Alla sjukhusbibliotek har inte haft tillgång till uppgifter om alla kostnadstyper eftersom de på olika sätt ingår i sjukhusen, landstinget eller universitetens ekonomi. Vissa värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden. Utgifter Uppgifterna om ekonomi bör betraktas som närmevärden. Det förekommer både externa och interna svarsbortfall. De sjukhusbibliotek som besvarat delfrågorna om ekonomi uppger sammanlagt att deras utgifter under 2011 var 130,8 miljoner kronor exklusive lokalkostnader. Det sanna värdet uppgår dock troligen till omkring 150 miljoner kronor. Tabell 24: Antal anställda personer vid sjukhusbiblioteken Bortfall av svar skattat. Bibliotekarier, dokumentalister Biblioteksassistenter IT-personal Övriga anställda Totalt antal anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

58 Diagram 23: Sjukhusbibliotekens utgifter. Procentuell fördelning på olika kostnadstyper 2011 samt antal kronor, exklusive lokalkostnader. Figure 23: Hospital libraries 2011, expenditures. In order; staff costs, e-media, physical media, other costs, staff training and investments. Percentage excluded rent. Löner 62% Virtuella e-baserade media och databaslicenser 13% Fysiska media och AV-material 16% Kompetensutveckling 1% Investeringsutgifter 0% Övriga kostnader 8% Detaljresultat presenteras i tabell S3 på Olika landsting väljer att satsa olika mycket pengar till sjukhusbiblioteksverksamheten i länet/regionen. I medeltal gick 19 kronor per invånare (i de län där samtliga sjukhusbibliotek besvarat frågorna om ekonomi) till sjukhusbiblioteksverksamheten exklusive kostnader för lokaler. Se tabell på nästa sida. Ungefär hälften av sjukhusbiblioteken har specificerat sina lokalkostnader och dessa uppgår sammanlagt till drygt 16,7 miljoner. Lönekostnaderna dominerar sjukhusbibliotekens utgifter. Totat sett utgörs 62 procent av utgifterna av lönekostnader (2010: 64 procent) och 1 procent (2010: 2 procent) går till personalens kompetensutveckling. Lönekostnaderna uppgick till minst 81 miljoner under Detaljresultat presenteras i tabell S2 på Intäkter De rapporterade intäkterna översteg de rapporterade kostnaderna, men detta ska inte tolkas som att ett överskott uppstått under Som redan nämnts kunde inte alla bibliotek rapportera samtliga kostnader och skillnaden får därför ses som en konsekvens av det interna bortfallet av svar i undersökningen. De sammanlagda rapporterade intäkterna på 140,3 miljoner kronor är en underskattning, troligen ligger det faktiska värdet kring 150 miljoner kronor. Totalt sett kom 90 procent av sjukhusbibliotekens intäkter från moderorganisationerna (86 procent 2010). Nära nog hela den resterande delen, 9 procent, kommer från bidrag och intäkter från den övriga offentliga sektorn. 58

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2010 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2010 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om ert bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor. Frågorna är i stort sett desamma

Läs mer

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed in Sweden by Elanders

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras.

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras. Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt.

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt. http://bibstat.libris.kb.se/ Hej och välkommen! Du har nu kommit till enkäten för Sveriges officiella biblioteksstatistik som gäller för alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Tanken med att använda

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Folkbibliotek Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen, foto Percy Ranemo Nyckeltal 1.0 DNR 232-KB 925-2013 Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket, KB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Framgångsrik biblioteksverksamhet

Framgångsrik biblioteksverksamhet Framgångsrik biblioteksverksamhet En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster Juni 2012 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 8 Regressionsanalys 8 Hur kan man mäta

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek

Bibliotek 2014. Offentligt finansierade bibliotek Offentligt finansierade bibliotek Omslagsbild: Biblioteket på lasarettet i Helsingborg. Foto: Sanja Matoničkin. Bibliotek 2014 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund

BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018. 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte. Bakgrund VAXHOLMS STAD BIBLIOTEKSPLAN för Vaxholms stad 2014-2018 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte 2. Biblioteksverksamheten i Vaxholm i dag 3. Biblioteksbehov i framtiden 1. Biblioteksplan bakgrund och syfte

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Gäller följande offentligt finansierade bibliotek: (observera att vissa definitioner endast gäller för vissa bibliotekstyper)

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009

Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Definitioner och instruktioner till statistikinsamlingen 2010 avseende 2009 Gäller följande offentligt finansierade bibliotek: (observera att vissa definitioner endast gäller för vissa bibliotekstyper)

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier Skolbibliotek 2012 Grundskolor Ungdomsgymnasier Bild på framsidan: Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan. Foto: Margareta Guldér Skolbibliotek 2012 School libraries 2012, National Library of Sweden Ansvarig

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer