bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4"

Transkript

1 bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

2 Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel Printed in Sweden by Elanders ISSN ISBN Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY (IN ENGLISH)... 6 OM UNDERSÖKNINGARNA... 7 Nationell kulturpolitik... 7 Insamling, bearbetning, rapport... 7 Presentation... 9 FOLKBIBLIOTEK Inledning Biblioteksplaner De kommunala folkbibliotekens organisation Personal Ekonomi Bestånd Nättjänster och datorer Utlån Öppethållande Aktiva låntagare Besök Aktiviteter på folkbiblioteken FORSKNINGSBIBLIOTEK Inledning Om statistiken Organisation Personal Ekonomi Bestånd Nyförvärv Användning av samlingarna, lån Verksamhet Öppethållande Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna SJUKHUSBIBLIOTEK Inledning Organisation Personal Ekonomi Bestånd Lån Verksamhet Öppethållande Programaktiviteter Bibliotek inom gruppen övriga Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna JÄMFÖRESLER Inledning Organisation Personal Ekonomi Lån Besök Bestånd och utlån för personer med läshinder GLOSSARY (IN ENGLISH)... 64

4

5 SAMMANFATTNING För första gången presenterar Kulturrådet statistik över de offentligt finansierade biblioteken i en och samma rapport, utom skolbiblioteken som redovisades separat Med hjälp av tre olika frågeformulär tillfrågades folkbiblioteken, forskningsbiblioteken (där nationalbiblioteket, högskolebiblioteken, och specialbiblioteken ingår) samt sjukhusbiblioteken och två inom gruppen övriga bibliotek. Närmare 450 bibliotek har därmed lämnat statistiska uppgifter om sin verksamhet under Det finns tydliga trender i resultaten. Antalet biblioteksfilialer minskar och olika bibliotekstyper samverkar allt oftare på olika sätt. Hälften av landets folkbiblioteksfilialer är nu integrerade med skolbibliotek. En tredjedel av alla folkbiblioteksfilialer har lagts ner sedan Allmändelen av sjukhusbiblioteken sköts ofta av folkbiblioteket i kommunen. Utvecklingen går från användningen av fysiska medier till elektroniska och detta påverkar inte bara hur beståndet fördelar sig på olika medietyper utan också hur biblioteken används. Beståndet av mikrografiska dokument minskar kraftigt. Det är idag nästan lika självklart att låna om en bok på webben som att själv besöka biblioteket för att få den förlängd. För första gången tillfrågades alla bibliotekstyper om antalet webbesök. Hälften av folkbiblioteken svarar att det gjordes totalt drygt hundra miljoner sidvisningar på deras webbsidor under Det skiljer i resultat mellan de olika bibliotekstyperna, eftersom de används på olika sätt och har olika syften med sin verksamhet. Högskolebiblioteken är de som kommit längst i användning av elektroniska medier, där dominerar dessa. Sjukhusbiblioteken och folkbiblioteken domineras fortfarande av den fysiska utlåningen. Bibliotekens uppgift breddas i takt med den tekniska utvecklingen. Det är inte bara en skiftning i medietyper som pågår, bibliotekens arbetsuppgifter förändras, de är numera informationscentrum istället för bokdepåer. Dessutom tar de mer och mer också på sig rollen som kulturcentrum, men detta gäller främst folkbiblioteken. Folkbiblioteken har en viktig roll i att introducera barn och ungdomar till litteraturen och att öka deras informationskompetens. Hälften av lånen vid landets folkbibliotek görs av och för barn och ungdom. Antalet genomförda årsverken som är avsatta särskilt för barn och ungdom minskar, men utlåningen av barnböcker ökar något på folkbiblioteken. Ett resultat av undersökningen som är värt att uppmärksamma är att en fjärdedel av kommunerna fortfarande saknar en fastställd biblioteksplan trots att bibliotekslagen föreskrivit en sådan sedan fem år tillbaka. I årets undersökningar noteras sammanlagt drygt serviceställen där totalt personer arbetar årsarbeten. Kostnaderna för media och personal vid biblioteken uppgick till fyra miljarder kronor under Sammanlagt noterades 85 miljoner fysiska besök vid de olika biblioteken. Besökarna gjorde drygt 82 miljoner lokala lån. Dessutom användes forskningsbibliotekens elektroniska samlingar flitigt, totalt sett gjordes 39 miljoner nedladdningar därifrån. Nytt för årets undersökning är att alla bibliotekstyperna tillfrågades om utlån och bestånd av medier för personer med läshinder. Beståndet av sådana medier kan skattas till 1,7 miljoner och det gjordes sammanlagt 2,8 miljoner utlån av sådana medier under Sammanfattningsvis kan konstateras att 2009 års värden generellt sett inte skiljer sig nämnvärt jämfört med de som erhölls (64)

6 SUMMARY For the first time, the Swedish Arts Council is presenting statistics on the publicly financed libraries in a single report, with the exception of school libraries, which were described separately in Three different questionnaires have been used to obtain information from municipal and research libraries (which include the National Library of Sweden, college and university libraries, and also special libraries) as well as hospital libraries and two libraries included in the category other. As a result, almost four hundred and fifty libraries have provided statistical data on their 2009 operations. The results illustrate some clear trends: the number of branch libraries is dropping and different types of libraries are co-operating increasingly frequently in a variety of ways. Fifty percent of Swedish municipal branch libraries are now integrated with school libraries, while one third of all branches have closed since Furthermore, the public section of hospital libraries is often run by municipal libraries. The trend is towards the use of electronic media instead of physical ones, which affects not only how holdings are distributed among different media types, but also how the libraries are used. The stock of microfiche documents is decreasing considerably and today it is almost as natural to renew a loan on the net, as it is to go to the library to do this in person. For the first time, all types of libraries were asked about web visits, and fifty percent of the public libraries replied that there were a total of over a hundred million visits to their web pages in The various types of libraries show differing results, since they are used in different ways and their operations have different purposes. The college and university libraries have made the greatest progress in the use of electronic media, which are now predominant, while in hospital and public libraries, physical loans are the norm. The role of libraries is widening in pace with technical developments and it is more than a shift in media types that is happening, as the duties of libraries are changing and they now function as information centres rather than book repositories. In addition, they are assuming an even greater role as cultural centres, although this applies primarily to municipal libraries. The municipal libraries play an important role in introducing children and young people to literature and in improving their information skills, and fifty percent of the loans at Swedish libraries are made by, or on behalf of, this group. The number of FTEs (full-time equivalents) that are specially allotted to children and young people is dropping, but loans of children s books from the municipal libraries are rising to a moderate degree. One noteworthy finding from the survey is that one quarter of the municipalities still lack an approved library plan, despite the fact that the Library Services Act prescribed such as plan five years ago. This year s surveys record a total of over 2,500 service points, where a total of 8,528 employees work a total of 7,160 FTEs. Library costs for media and staff in 2009 totalled SEK four billion. A total of eighty-five million physical visits to the various libraries were recorded, and these visitors made eighty-two million local loans, while the electronic collections of the research libraries were frequently consulted and experienced a total of thirty-nine million downloads. A new feature in this year s survey is that all types of libraries were asked about their loans and holdings of media for people with reading disabilities. The holdings of such media can be estimated at 1.7 million items, and a total of 2.8 million loans of such media were made in In summary, it can be seen that the figures for 2009 in general do not differ significantly from those obtained in (64)

7 OM UNDERSÖKNINGARNA Nationell kulturpolitik Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är bland annat att värna om yttrandefriheten. Mer specificerat är det kulturpolitiska målet att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla samt att bevara och bruka kulturarvet. Därutöver ska även kulturpolitiken främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, bildningsväsendet samt internationellt kulturutbyte. Den nya informationstekniken ska också göras tillgänglig för så många som möjligt och säkras för fritt meningsutbyte. De offentligt finansierade biblioteken bidrar till att uppfylla kulturpolitikens mål genom att främja och stimulera till läsning, utbildning, forskning och kulturupplevelse. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Den nationella kulturpolitiken (bibliotekspolitiken) verkar för att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet. Skolbiblioteksstatistiken presenterades förra året i rapporten Skolbibliotek 2008, serien Kulturen i siffror 2009:1. Folkbiblioteksstatistiken, forskningsbiblioteksstatistiken och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kulturrådet är statistikansvarig myndighet. Delar av det statistiska grundmaterialet finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Insamling, bearbetning och rapport Samtliga folkbibliotek, sjukhusbibliotek och forsknings- och specialbibliotek som är offentligt finansierade tillfrågades. Dessutom ingår två bibliotek i gruppen övriga. Nytt för årets undersökning är att Kulturrådet genomförde insamlingen av alla data samtidigt, för alla ingående bibliotek, genom sitt webbaserade enkätsystem. Frågorna i de olika enkäterna hade till viss del harmoniserats så att vissa jämförelser mellan bibliotekstyper skulle vara möjlig. Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i mitten av januari Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under Folkbiblioteken Folkbiblioteksstatistiken går långt bakåt i tiden. Årligen tillfrågas samtliga 290 folkbibliotek. Folkbiblioteket i Ydre kommun besvarade inte årets undersökning, därför representeras de i 2009 års tabeller med 2008 års värde. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 77 forskningsbibliotek, varav 40 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 36 specialbibliotek. Immigrantinstitutets bibliotek som hör till gruppen specialbibliotek avböjde att besvara undersökningen detta år. Antalet svarande är därmed 76 i årets undersökning. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på vissa frågor men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat tillgå uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i bibliotekssystemen. Sjukhusbiblioteken Sjukhusbiblioteken tillfrågades senast om 2006 års verksamhet. Någon årlig undersökning har inte genomförts under åren 2007 och 2008 i avvaktan på ett 7(64)

8 förändringsarbete, en utvidgning av antalet tillfrågade bibliotek samt att både allmändelen och den medicinska fackdelen vid sjukhusbiblioteken skulle vara möjlig att efterfråga genom en förändring av de efterfrågade variablerna i undersökningen. Ursprungligen kontaktades 91 sjukhusbiblioteksenheter runt om i landet. Det framkom då att flera av dem redan på olika sätt rapporterade statistik till folkbiblioteksundersökningen och forskningsbiblioteksundersökningen med anledning av vilka huvudmän de hade. Om de rapporterade att de ändå lämnat statistik till någon av de andra biblioteksenkäterna, och om de så valde, utgick de ur sjukhusbiblioteksurvalet. Några sjukhusbibliotek valde också att samrapportera sina resultat inom länet. Sammanfattningsvis erhölls svar i 76 olika enkäter vilka omväxlande innehöll svar från ett eller flera sjukhusbibliotek. Det är endast känt att två enskilda sjukhusbibliotek avböjde att helt svara på någon av enkäterna. Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik Genomförandet av årets undersökningar har föregåtts av ett utvecklingsarbete inom Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Företrädare för forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken har i samråd med Kulturrådets representant i gruppen arbetat fram aktuella frågeformulär. De förändrade enkäterna har sedan lagts ut på Kulturrådets webbplats för påseende av biblioteken inom respektive bibliotekstyp, vilka uppmanats att komma in med kommentarer och förslag. Samtliga folkbibliotek har inom ramen för detta arbete också i ett tidigare skede tillfrågats via e- brev om deras önskemål kring statistiken, bland annat om för dem viktiga variabler och önskat presentationssätt. Talboks- och punktskriftsbiblioteket Genom ett samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket har det i årets undersökning tillkommit frågor i samtliga frågeformulär som avser att vara ett första steg till att belysa bestånd och utlåning av anpassade medier för personer med läshinder. Det är sådana medier som bland annat personer med synskada eller dyslexi är betjänta av. Rådet för den officiella statistiken Eftersom de tre undersökningarna ingår i Sveriges officiella statistik har det inte varit möjligt att genomföra alltför stora förändringar i frågeformulären. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för just denna. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade bibliotek inom respektive region. I Sverige finns 27 olika SAM-myndigheter som är ansvariga för att sammanställa Sveriges officiella statistik. Dessa rapporterar och samarbetar på olika sätt med Rådet för den officiella statistiken som har överseende över all officiell statistik i Sverige. Sveriges officiella statistik (SOS) har många krav på sig och kan därför inte helt och hållet göras om inom loppet av något år. De främsta skälen till och reglerna kring att officiell statistik inte kan förändras eller utvidgas dramatiskt under kort tid är att: den måste vara kvalitetssäkrad, jämförbarheten över tid bör bevaras, andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar, uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter, samhällets kostnader för den officiella statistiken ska sänkas. 8(64)

9 Vikten av att uppgiftslämnarna bör informeras i god tid illustreras väl i årets undersökningar. Vissa av de nytillkomna variablerna har relativt stora internbortfall eftersom de svarande biblioteken inte haft inlagt i sina bibliotekssystem vad som efterfrågas, alternativt inte har datorprogramvaror som kan sammanställa eller hämta ut det efterfrågade ur bibliotekssystemet. Presentation Denna rapport redovisar de huvudsakliga resultaten av de tre undersökningarna i tre avsnitt. Sist i rapporten finns ett kapitel som beskriver skillnader och likheter mellan de olika bibliotekstyperna och där finns också några av de nya gemensamma frågornas resultat redovisade. Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre olika undersökningar innehåller inte den skrivna delen av rapporten mer än huvudresultaten av undersökningarna och endast i undantagsfall enskilda biblioteks detaljresultat, för att möjliggöra tryckning i normalt rapportformat. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun och län hänvisas till det omfattande tabellmaterial som återfinns på Kulturrådets webbplats, Där finns totalt några hundra sidor tabeller i pdfoch/eller xls-format, om de skrivs ut i A4- format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kulturrådet, kontaktpersoner och kontaktuppgifter återfinns under fliken Statistik, Bibliotek, på 9(64)

10 FOLKBIBLIOTEK Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Där så är möjligt särredovisas i delkapitlen de satsningar som gjorts under året på bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet samt eventuella regionala skillnader. De nya frågorna om medier för personer med läshinder återfinns i huvudkapitlet Jämförelser. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i pdf- och xlsformat på Kulturrådets webbplats under Statistik, Bibliotek, Det har nu blivit allt vanligare att flera folkbibliotek inom en och samma region har ett så nära samarbete med varandra att de inte kan urskilja hur stor andel av olika efterfrågade variabler som ska föras till biblioteket i den enskilda kommunen. Exempel på detta är V8-samarbetet där kommunerna Sorsele, Dorotea, Lycksele, Norsjö, Malå, Storuman, Vilhelmina och Åsele samarbetar i biblioteksfrågor. I Värmland samarbetar folkbiblioteken i 16 kommuner inom SELMAsamarbetet och i Gävleborg samarbetar nio kommuner inom HelGe-samarbetet. Samarbetet mellan olika folkbibliotek utvecklar verksamheten på olika sätt, men det har till viss del försvårat statistikinlämningen till denna undersökning vilket framgår av det följande. Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Närmare 74 procent, 214 av de 290 kommunerna, redovisade vid årets mätning att de har en fastställd biblioteksplan. År 2008 hade 59 procent av kommunerna en fastställd plan. Det har således skett en ökning sedan föregående mätning, men ännu följer inte alla kommuner lagen. Umeå kommun var först ut och fastställde sin biblioteksplan redan De flesta av planerna har fastställts av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden eller barn- och utbildningsnämnden i respektive kommun. De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. År 2009 uppgav samtliga, utom tre, kommuner att de har ett huvudbibliotek. I beräkningarna har det dock antagits att även dessa tre har ett huvudbibliotek för att jämförbarheten över tid ska bibehållas i statistiken. Folkbiblioteken redovisade att de hade totalt 970 biblioteksfilialer, vilket är en minskning med 26 filialer sedan Totalt sett finns filialbibliotek till folkbiblioteken i 83 procent av landets kommuner. Av diagram 1 framgår att antalet filialer har minskat med 33 procent sedan Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. 10(64)

11 Diagram 1: Totalt antal biblioteksfilialer, samt varav antal biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek Figure 1: Number of branch libraries and branch libraries integrated with school libraries Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Detaljresultat presenteras i tabell 1:1 och 2:1 på Diagram 2: Antal utlåningsställen vid Sveriges folkbibliotek Figure 2: Number of external service points Bibliotekslokaler, filialer Bibliotekslokaler, bokbuss Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek HB Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek Filialer Bibliotekslokaler Övriga utlångingsställen Detaljresultat presenteras i tabell 1:1 och 2:1 på 11(64)

12 Hälften av landets folkbiblioteksfilialer var 2009 integrerade med ett skolbibliotek, totalt 490 av 970 (se diagram 1), vilket är oförändrat sedan I 36 procent av de kommuner som har filialbibliotek, var samtliga filialer integrerade med skolbibliotek, vilket kan jämföras med 28 procent Utvecklingen går mot att alla biblioteksfilialer som finns kvar i framtiden kommer att vara integrerade med skolbibliotek inom en tioårsperiod. Av landets 290 huvudbibliotek var 50 integrerade med ett skolbibliotek. I 12 kommuner var både huvudbiblioteket samt alla eventuella filialer, det vill säga all folkbiblioteksverksamhet inom kommunen, integrerade med skolbibliotek. Sammanlagt var 540 huvudbibliotek och filialer (43 procent) av de totalt 1 260, integrerade med skolbibliotek Bokbussar Förutom de biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner Totalt sett uppger folkbiblioteken i 83 kommuner att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 17 kommuner svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Bokbussarna stannade vid totalt (2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Ökningen kan till viss del förklaras av att några folkbibliotek lagt till sommarbokbusshållplatser i årets statistik samt alla de stopp som de gör vid förskolor och skolor eftersom skolbibliotek lagts ned. Övriga utlåningsställen Folkbiblioteken tillhandahåller också medier till övriga utlåningsställen, till exempel bokstationer och utlåningsställen vid sjukhem. Antalet övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken uppgick 2009 till 928 (2008: 712). Således fanns det sammanlagt utlåningsställen 2009 jämfört med utlåningsställen 2008 huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Ökningen kan förklaras av att vissa bibliotek i år räknat in utlåningsställen vid till exempel alla förskolor i kommunen, arbetsplatsbibliotek eller vid kriminalvårdsanstalter, vilket de inte gjort tidigare, samt att nedlagda filialer nu ibland fungerar som ett övrigt utlåningsställe. Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har biblioteksutbildning eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare och bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen. Helt under året tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. För att illustrera svårigheterna som kan uppstå när folkbiblioteken ombeds besvara uppgifter om antal filialer och övriga utlåningsställen återges några kommentarer från de svarande: - Tre bokstationer, en större och två mindre, samt ett arbetsplatsbibliotek. Dessutom finns depositioner på familjecentral, socialkontor mm, samt depositioner och föräldralån på för-skolor och hos dagbarnvårdare. Sex små skolbibliotek på byskolorna ingår också. - Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för all biblioteksverksamhet i kommunen. Det gäller såväl folkbibliotek som skolbibliotek. Det finns inga tjänsteköp från skolans sida utan endast en budget för verksamheten under en nämnd. Hb plus de tre folkbiblioteksfilialerna är integrerade skolbibliotek och dessutom finns det tre rena skolbibliotek. - Det finns en f.d. filial som har öppet 4 t/v. Den drivs av en intresseförening med kommunala bidrag. Utlåningen består mest av barnlitteratur till en lågstadieskola. De har inte fört någon noggrann statistik. Men ca lån trodde de att de kan komma upp till. - Finns 2 lika stora bibliotek i kommunen inget får kallas filial. - De två filialbiblioteken är sjukhemsbibliotek med bibliotekariebemanning. - Fråga 3a: här ingår äv. två skolbibliotek. Fråga 4d: Arbetsplatsbibliotek på M/S Sigyn. - Här har vi angett antal skolbibliotek där utlån sker. - Utlåningsställen har inte redovisats tidigare och nya har tillkommit. - Detta är ställen där ingen registrering sker: Samhall, en butik, 6 förskoleavdelningar där vi har bokpåsar som lånas ut. - Huvudbiblioteket har sedan hösten 2009 även ansvar för de 4 skolbiblioteken i kommunen sedan skolbibliotekarien pensione- 12(64)

13 rats. Tjänsten tillsätts inte utan huvudbibliotekets personal ska numera även bemanna skolbiblioteken. - Istället för bokbussar använder vi oss av postboksservice via lantbrevbäringen. Diagram 3: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek Figure 3: Number of FTEs, at municipal libraries Två skolbibliotek är öppet för allmänheten 2.5 timme vardera i veckan. Tre äldreboende/sjukhem har utlåning. - Kommentar fråga 4a så är det en bokbuss som enbart besöker förskolor i stadsmiljö. Inga reguljära hållplatser men ca: Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Detaljresultat presenteras i tabell 1:2 och 2:2 samt 1:15 och 2:15 på Antal anställda Den 1 mars 2009 var personer anställda vid folkbiblioteken (2008: 5 795). Av dessa var (2008: 2 955) bibliotekarier och (2008: 2 840) övrig personal. Det motsvarar i medeltal 4,5 anställda per biblioteksenhet (huvudbibliotek eller filialbibliotek). Drygt hälften av personalen vid folkbiblioteken var således utbildade bibliotekarier. Totalt sett är 83 procent (2008: 84) av alla anställda kvinnor. Årsverken Totalt utfördes årsverken vid folkbiblioteken under 2009 vilket kan jämföras med under I genomsnitt arbetar således varje anställd person 83 procent av en heltidstjänst, vilket är samma nivå som I diagram 3 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,3 årsverken per invånare till 1,2. Gotlands kommun har i medeltal flest årsverken per invånare, vilket till viss del kan förklaras av att folkbiblioteket har samarbete med forsknings- och sjukhusbibliotek. Kommunerna i Stockholms och Östergötlands län har lägst andel årsarbetare på biblioteken jämfört med antalet invånare. En femtedel (20 procent) av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2009 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 937 (2008: 975) årsverken till barn- och ungdomsverksamheten 2009 vilket motsvarar 0,6 årsverken per barn i åldern 0 14 år (diagram 4). Motsvarande värde 2008 var 0,8. 13(64)

14 Diagram 4: Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamhet per invånare i åldern 0 14 år Figure 4: Number of FTEs in children s and young people s activities per 1000 residents aged 0 14 in ,3 1,5 0,6 0,3 0,3 0,6 0,5 0,6 0,9 0,9 1,0 0,6 1,0 0,6 0,6 0,9 0,9 0,6 0,6 0,9 1,0 1,0 Detaljresultat presenteras i tabell 1:15 och 2:15 på Ekonomi Driftskostnader Under 2009 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till 3,7 (2008: 3,6) miljarder kronor. Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 394 kronor vilket kan jämföras med 391 kronor Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaser, licenser med mera, kostnaderna för bibliotekssystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Drygt hälften av driftskostnaderna gick 2009 till utgifter för personal (53 procent, 2008: 53 procent) och en femtedel till utgifter för lokaler (24 procent, 2008: 23 procent). Drygt en tiondel (11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med 2008 och tidigare år. Andelen personalkostnader har ökat sedan omkring 1995 då den hade sitt minimum sedan En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 45 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. För att illustrera varför inte alltid exakta kostnadsuppgifter lämnas, återges några kommentarer från de svarande: - Övriga kostnader som inte ingår i punkterna ovan är Book-it, intäkterna är bara förseningsavgifter inte uthyrning av dvd. - Våra intäkter är uppdelade enligt följande: Sålda bibliotekstjänster till grundskolor: kr, Såld bibliotekstjänst till gymnasieskola: kr, Såld bibliotekstjänst till kriminalvården: kr, Övriga intäkter: kr. - Här ingår även bl.a. ersättning för bokbusservice från annan kommun samt även ersättning för bokbussbesök till friskola. - Bergs bibliotek har under 2009 varit stängt fyra månader p.g.a. byte av utlåningssystem. 14(64)

15 - Ingår uthyrning av lokal för förtida röstning EU-valet, :-. - Investeringskostnaderna gäller byggandet av två nya bibliotek. Investeringsutgifter Investeringsutgifterna uppgick under 2009 till närmare 104 miljoner kronor, vilket är en minskning sedan 2008 med 3 miljoner. Investeringsutgifterna brukar variera beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således närmare 3,8 miljarder kronor Diagram 5: Driftskostnader efter kostnadsslag Procent av totala kostnader. Figure 5: Operating costs by type of cost, Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell 1:3 och 2:3 på Diagram 6: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Index 100 = Figure 6: Operating costs, change in fixed prices, Index 100 = Driftskostnadernas utveckling index (64)

16 Intäkter De kommunala folkbibliotekens intäkter, utom anslag och bidrag, uppgick 2009 till närmare 115 miljoner kronor, vilket är en minskning från 2008 då intäkterna var 124 miljoner. Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Intäkterna skiljer sig åt mellan olika regioner. Folkbiblioteken i de tre storstadslänen Västra Götaland, Stockholm och Skåne har högst intäkter per invånare i landet. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Bestånd De kommunala folkbibliotekens mediebestånd består av såväl böcker som AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, samt referenslitteratur. I AV-medier ingår bland annat musikfonogram, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. Från och med 2008 års mätning har indelningen av AV-bestånd utökats med fler kategorier, till exempel e-musik (egna licenser). E-kategorier specificerades på uppmaning av ett flertal bibliotek som har egna lokala bestånd av e-baserade enheter, exempelvis i mediejukeboxar, som de upplevt att de inte kunnat redovisa rättvisande under rubrikerna Bestånd och Utlåning i tidigare enkäter. Första året som uppgifterna om e-musik förekom var 2008 och ett flertal bibliotek hade problem att fylla i kategorin. Detta år har ännu fler AV-mediekategorier tillkommit och även dessa innehåller osäkra uppgifter. Det brukar ta några år innan samtliga folkbibliotek kan fylla i nya variabler eftersom det kan finnas svårigheter att särskilja olika medietyper i bibliotekssystemen samt att man måste hinna anpassa inläggning och statistikuttag innan uppgifterna som ges kan sägas vara säkra. Det kan dock konstateras att det förekommer en omfattande användning av e-media vid folkbiblioteken, vilken kanske inte alltid har fångats upp av föregående mätsätt. Sammanfattningsvis kan konstateras att de totala uppgifterna om AV-bestånd och utlåning överensstämmer väl med föregående års, förutsatt att den nya kategorin e-musik inte medtas i beräkningarna. För att inte bryta jämförelsen mellan åren räknas även detta år e-böcker till AV-medier i tabeller och beräkningar. Mediebeståndet 2009 uppgick till 42 miljoner enheter (2008: 43); ungefär 38 (2008: 40) miljoner böcker och närmare 4 miljoner AV-medier. De tryckta böckerna utgjorde 90 (2008: 92) procent av det totala beståndet. Det är fortfarande lite osäkert hur beståndet av e- musik ska betraktas. E-musiken är dock detta år inräknad i uppgifterna om det totala AV-beståndet och utgörs av rapporterade enheter. Vid jämförelse bakåt i tiden bör detta tas med i beaktande. 16(64)

17 Tabell 1: Mediebestånd Tusental. Table 1: Media stock , books and AV media. Thousands. År Mediebestånd totalt Bokbestånd AVmediebestånd * * 2008 års AV-mediauppgift är exkluderad uppgifter om e-musikbestånd. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4, 1:5, 2:4, 2:5, 1:19 och 2:19 på Bokbestånd Årets frågor om bokbestånd i olika litteraturkategorier var något förändrad. Eftersom alla bibliotek inte hade möjlighet att ta ut den nya indelningen från sina datorsystem detta år bör jämförelse mellan olika litteraturtyper göras med försiktighet. Vanligen uppstod det ett problem med att särskilja barnböcker på fack- och skönlitteratur varvid biblioteken då uppmanades att påföra medierna till kategorin skönlitteratur för vuxna. Det 38 miljoner stora bokbeståndet rapporterades bestå till 28 procent av vuxenböcker, 26 procent av barnböcker och resterande 46 procent var referenslitteratur. I diagram 7 presenteras länsvis dels antalet barnböcker per invånare i åldrarna 0 14 år under 2009, dels antal utlån per barn i samma åldrar. Det framgår att tillgången till många barnböcker inte nödvändigtvis leder till en hög utlåning till barn. En delförklaring till variationen mellan olika län kan vara andelen skolbibliotek som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. I landet som helhet fanns det närmare 6,5 barnböcker per barn på biblioteken, vilket är två barnböcker mindre per barn än året innan. Barnboksbeståndet varierade mellan 3,7 barnböcker per barn (2008: 4,7) i Stockholms län till 13,1 böcker (2008: 14) på Gotland. Regionala skillnader i barnboksbeståndet kan bland annat också ha samband med de starkt varierande och föränderliga åldersfördelningarna i kommunerna. En kommun kan exempelvis ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period då många barn bodde i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Ytterligare en faktor av betydelse är att ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och varierat samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om kommunerna anpassar bokbeståndet till utlåningens omfattning. 17(64)

18 Diagram 7: Antal barnböcker och barnbokslån per invånare i åldrarna 0 14 år Figure 7: Number of children s books and loans of children s books per resident aged 0 14 in Antal barnböcker per barn Antal barnbokslån per barn Detaljresultat presenteras i tabell 1:6 och 2:6 på Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Under 2009 hade folkbiblioteken (2008: 8 475) tidningsprenumerationer och (2008: ) tidskriftsprenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på (2008: 6 106) tidningstitlar och (2008: ) tidskriftstitlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska prenumerationer cirka 81 procent av tidningarna och 94 procent av tidskrifterna är svenska. AV-mediebestånd Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CD-skivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. I årets undersökning tillkom en ny mediekategori som tidigare torde ha ingått i gruppen övriga AV-medier. Kategorin benämndes CD-rom, spel och kurser för PC och Mac, men den innefattade även medier som går att använda i olika spelkonsoler såsom till exempel Xbox, PS2 och PS3. 18(64)

19 Under 2000-talet har allt fler folkbibliotek kommit att införa nya sorters AV-medier i sitt bestånd och erbjuder numera medier som kan avlyssnas online på biblioteket eller via Internet. Detta gör att uppgifterna över beståndet och utlån av AV-medier påverkas. AV-medier består främst av musikfonogram 24 procent (2008: 25), följt av ljudböcker 22 procent (2008: 22), talböcker 20 procent (2008:23). Därefter följer video/dvd 13 procent (2008: 10) samt bok och band 2 procent (2008: 2). Det finns naturligtvis ett samband mellan kommunernas totala bestånd och antal filialer. Om antalet filialer har sjunkit, är det även troligt att beståndet har sjunkit, eftersom det behövs ett visst antal medier som grundbestånd på varje filial. Detaljresultat presenteras i tabell 1:5 och 2:5 på Nyförvärv De nästan 2 miljoner böcker som förvärvades under 2009 utgör 5,2 procent av de kommunala folkbibliotekens totala bokbestånd, vilket är lika andel som På motsvarande sätt utgör de (2008: ) nyförvärvade AV-medierna 11,1 (2008: 11,7) procent av AV-beståndet. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Andelen nyförvärvade böcker och AV-medier framgår av tabell 2. Barnlitteratur utgjorde den högsta andelen nyförvärvade böcker; 7,4 procent av det beståndet var nyförvärv. Hänsyn får dock tas till det faktum att barnboksbeståndet är något underskattat i årets undersökning beroende på att alla bibliotek inte kunde indela beståndet i den nya litteraturkategoriindelningen. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4, 2:4, 1:5 och 2:5 på Tabell 2: Andelen nyförvärv bland böcker och AV-medier Procent. Table 2: Percentage of new acquisitions of books and AV media in Percent. Andel nyförvärvade böcker Andel nyförvärvade AV-medier Totalt Barnböcker Ref.litt. Totalt Vuxenböcker Musikfonogram Ljudböcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AVmedier Riket ,2 4,9 7,4 4,2 11,1 7,2 14,5 12,4 12,3 15,5 6,5 Riket ,2 4,4 7,0 2,6 11,7 7,4 16,8 10,3 15,8 12,1 9,8 Riket ,8 4,1 6,6 2,4 10,9 7,6 16,8 8,4 13,7 9,6 11,9 Samma AV-medieindelning som föregående år har använts i denna tabell för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell 1:4 och 1:5 på 19(64)

20 Diagram 8: Bestånd av tidningar och tidskrifter vid folkbiblioteken Figure 8: Stock of newspapers and periodicals at municipal libraries Antal titlar, bestånd tidningar och tidskrifter Antal årsprenumerationer, bestånd tidningar och tidskrifter Detaljresultat presenteras i tabell 1:6 på Diagram 9: Procentuell andel nyförvärv barnböcker av barnboksbeståndet Sorterat efter andel. Figure 9: Percentage of new acquisitions of children s books in children s book stocks in Sorted. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Riket Jämtland Gotland Norrbotten Gävleborg Kalmar Skåne Västernorrland Kronoberg Västra Götaland Södermanland Jönköping Örebro Blekinge Västmanland Dalarna Halland Östergötland Värmland Uppsala Västerbotten Stockholm Detaljresultat presenteras i tabell 1:4 och 2:4 på I diagram 9 presenteras andelen nyförvärvade barnböcker av det totala barnboksbeståndet. I Stockholms, Västerbottens och Uppsala, Värmlands och Östergötlands län var nyförvärvsandelen av barnboksbeståndet högst, mer än 8 procent. Att andelen nyförvärv av barnböcker är hög i Stockholms län och låg i andra län, indikerar att skillnaderna i barnboksbestånd per barn till viss del kan förklaras 20(64)

21 av olika åldersstrukturer. Andelen barn i åldern 0 14 år är 18 procent av den totala befolkningen i Stockholms län och motsvarande andel på Gotland är 14 procent. Detta kan till exempel betyda att barnboksbeståndet i Stockholms län, med viss fördröjning, anpassas till det stigande antalet barn. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot torde slitaget på referenslitteratur vara mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AVmedier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan kan vara av betydelse. Det senaste året förvärvades nästan 2 miljoner böcker, vilket är närmare färre böcker jämfört med Nättjänster och datorer Förutom utlåningsverksamheten tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning/-hämtning i databaser och på Internet. Totalt fanns det (2008: 6 620) datorer tillgängliga för allmänheten Sedan 2006 har det tillkommit 210 (2008: 151) datorer vid folkbiblioteken runt om i landet. En femtedel av datorerna, 22 procent (2008: 25) används endast för sökning i bibliotekens kataloger eller databaser. Biblioteken erbjöd totalt (2008: 3 029) betaldatabaser (licensierade databaser), varav 39 (2008: 32) procent hade extern åtkomst (remote access). Detaljresultat presenteras i tabell 1:7 och 2:7 på Utlån Utlåning av böcker, tidningar och tidskrifter Utlåningen av böcker, tidningar och tidskrifter har ökat något sedan 2007 och är idag i stort sett tillbaka på samma nivå som Totalt gjordes drygt 58 miljoner bokutlån under 2009 av de närmare 40 miljoner böcker som fanns i beståndet. Antalet utlånade böcker för 2009 framgår av tabell 3. Utlåningen bestod till knappt hälften (49 procent) av barnböcker. Tabell 3: Utlån av böcker efter kategori Tusental. Table 3: Book loans by category Thousands.. Antal utlånade böcker 2009 Skönlitteratur Facklitteratur Totalt Vuxna Barn Vuxna Barn Detaljresultat presenteras i tabell 1:8, 1:9, 1:16, 2:8, 2:9, 2:16 på I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. Den ökande andelen barnbokslån som rapporteras kan till viss del förklaras av att allt fler skolbibliotek integreras med folkbiblioteken och dess filialer. 21(64)

22 Diagram 10: Antal utlånade böcker Miljoner böcker. Figure 10: Number of book loans, (millions of books). Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Miljontal Detaljresultat presenteras i tabell 1:8, 1:9, 1:16, 2:8, 2:9, 2:16 på Diagram 10 visar att antalet utlånade böcker har varierat under åren. Mellan 1980 och 2008 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 58,4 miljoner, en minskning med 23 procent. Från och med i år har uppgifter inhämtats uppdelat på barn och vuxna (se tabell 3). Antalet skönlitterära böcker utlånade till barn var högre än motsvarande till vuxna. Liksom det omvända var fallet när det gäller facklitteratur. Resultatet visar att 39 miljoner av utlåningen var skönlitteratur och 19 miljoner facklitteratur. Antalet utlån per invånare var 6, jämfört med 7, Av diagram 11 framgår att det i genomsnitt lånades 18,7 barnböcker per barn i åldern 0 14 år under 2009 (2008: 18,6). Utlån av AV-medier Andelen utlån av AV-medier har ökat något jämfört med 2008, vilket visas i tabell 4. Totalt lånades 12,5 miljoner (2008: 11,6) AV-medier ut under året. Utlåningen av musikfonogram utgjorde i år 22 procent (2008: 29) av de totala AV-utlånen, vilket är en minskning jämfört med AV-media i de nya tekniska lösningarna ökar på bekostnad av de gamla. Utlåningen av ljudböcker fortsätter att öka och även video/dvd har ökat sedan förra året. I dessa kategorier ingår numera till exempel också Naxos Spoken Word. År 2008 var första gången uppgifter om utlåningen/avlyssningen av e-musik inhämtades. Resultatet av årets undersökning visar att det har skett en ökning från lån 2008, till lån 2009, vilket till viss del kan tillskrivas att allt fler bibliotek fyller i uppgiften. E-musik kan lånas främst på två sätt; strömmande avlyssning via Internet eller nedladdningar till dator varefter de läses i MP3- spelare. Det är huvudsakligen klassisk musik som kan lånas på detta sätt. Förra året särredovisades e- musiken, så även i år, vilket innebär att den inte räknas med vid summeringen av den totala AVutlåningen. På så sätt går det att jämföra den totala AV-utlåningen med åren innan Detaljresultat presenteras i tabell 1:10 och 2:10 på 22(64)

23 Tabell 4: Utlån av AV-medier efter kategori Tusental. Table 4: Loans of AV media by category in Thousands. Antal utlånade AV-medier Totalt* Musikfonogram Ljudböcker E-böcker Talböcker Video, DVD Bok och band CD-rom, spel, etc. E- musik Övriga AV-medier Riket Riket Riket * 2008 och 2009 års totala AV-mediautlåneuppgift är exkluderad e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell 1:10 och 2:10 på Diagram 11: Antal utlånade AV-medier Tusental. Figure 11: Number of AV media item loans, Thousands AV-medielån Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Ökningen förklaras av ökad utlåning av ljudböcker och e-böcker, övriga traditionella AV-medier minskar samtidigt. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär 11 miljoner enheter per år. I år kan dock för första gången noteras att utlåningen av AV-medier överstiger 12 miljoner. Utlåningsfrekvensen skiljer sig mycket mellan böcker och AV-medier. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. I Stockholms län och Västra Götalands län är utlåningen per medieenhet som högst, i medeltal lånas varje AV-media ut mer än fem gånger per år. Fjärrlån Totalt sett gjordes ungefär fjärrinlån (2008: ) och fjärrutlån (2008: ). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotekssystem 2008 än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Totalt sett gjorde också folkbiblioteken i 228 kommuner (2008: 210) 4,4 miljoner utlån till verk- 23(64)

24 samheter där vidare låneregistrering sedan inte sker (2008: 3,2 miljoner), till exempel vårdinstitutioner, förskolor och arbetsplatser. Den stora ökningen kan till viss del förklaras av att fler kommuner detta år uppger sådana lån, dels att betydligt fler sådana utlåningsställen nu rapporterats, se vidare delkapitlet om bibliotekens organisation. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel SELMA, HelGe och V8. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Detaljresultat presenteras i tabell 1:8 och 2:8 på Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med 2008 och De 290 huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2009, varav fyra var förlagda till efter klockan Biblioteken i 53 kommuner uppger att deras huvudbibliotek regelbundet hade söndagsöppet under Filialbiblioteken hade i medeltal öppet 24 (2008: 18) timmar, varav i medeltal två timmar var förlagda efter klockan Biblioteken i 12 kommuner uppger att de har filialbibliotek som hade regelbundet söndagsöppet under De 88 bokbussar som det lämnats uppgift om öppethållande för, hade i medeltal öppet 32 timmar per vecka (2008: 23), varav i medeltal fyra timmar var förlagda till efter klockan Detaljresultat presenteras i tabell 1:11 och 2:11 på Aktiva låntagare Totalt sett uppger 277 av de 290 folkbiblioteken att de har uppgifter om antal aktiva låntagare under Dessa uppger att de har sammanlagt 2,8 (2008: 2,7) miljoner aktiva låntagare. Med aktiv låntagare menas en låntagare som utförde minst en transaktion under året, det vill säga utlån, återlämning, omlån eller reservation. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det kan sammanfattningsvis ändå konstateras att ungefär var tredje svensk var en aktiv låntagare vid ett folkbibliotek Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare låntagare hemsända böcker och andra medier under 2009, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Personer med synskada som är punktskriftsläsare kan också erhålla sina böcker direkt från TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket, se vidare kapitlen Sjukhusbibliotek och Jämförelser. Detaljresultat presenteras i tabell 1:12 och 2:12 på 24(64)

25 Diagram 12: Nyckeltal för Sveriges folkbibliotek Figure 12: Key figures, loan and stock per citizen Boklån per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare Detaljresultat presenteras i tabell 1:15, 1:16, 2:15 och 2:16 på Diagram 13: Utlån från Sveriges folkbibliotek Figure 13: Loans from municipal libraries , books and AV media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt (64)

26 Besök Under 2008 gjordes närmare 68 miljoner (2008: 68) fysiska besök vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Totalt sett gjordes oförändrat 43 miljoner besök (2008: 43) vid huvudbiblioteken och närmare 25 miljoner (2008: 25) besök vid filialerna. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något över tid får det tas i beaktande att tusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. I år har för första gången ett försök till att mäta hur många virtuella besök som görs vid biblioteket ingått som en del av undersökningen. Diagram 14: Antal besök totalt samt vid huvudbibliotek och filialer Figure 14: Trend, number of visits at main libraries, branch library and total Totalt antal besök Besök vid huvudbiblioteket Besök vid filialerna Detaljresultat presenteras i tabell 1:12, 1:16, 1:17, 2:12, 2:16 och 2:17 på Totalt sett kunde endast 161 av de 290 kommunerna besvara frågan om antalet virtuella besök på bibliotekens externa hemsida. Ändå visar det uppgivna antalet om närmare 13 miljoner sidvisningar på att det förekommer en omfattande trafik av besök på bibliotekens webbplatser. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var drygt 127 miljoner. Antalet besök i bibliotekets OPAC var 6,3 miljoner och antalet unika besökare (dvs. unika IP-adresser) var 6,6 miljoner, vilket är underskattningar av det egentliga antalet. Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn 26(64)

27 springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Antalet besök per invånare vid biblioteken skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län hade högst antal besök per invånare (10,5), medan Värmland och Västmanland hade lägst antal besök per invånare (5,8 och 5,9). I medeltal gjordes 7,3 besök per invånare 2009, vilket innebär att antalet besök per invånare är oförändrat sedan året innan. Detaljresultat presenteras i tabell 1:12, 1:16, 1:17, 2:12, 2:16 och 2:17 på Tabell 5. Antal besök vid filialer och huvudbibliotek uppdelat på län. Tusental. Table 5: Number of visits to branch libraries and main libraries in per county (thousands). Antal fysiska besök Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Under 2009 förekom (2008: ) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 72 procent primärt till barn och ungdomar, vilket är en ökning med två procent jämfört med Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, ingår inte i redovisningen. År 2009 uppgav fler kommuner, totalt 284, att deras bibliotek hade ägnat sig åt en eller flera olika typer av aktiviteter under året som gått varför också antalet rapporterade aktiviteter ökat. Eftersom det bara var tredje året som frågor om aktiviteter vid biblioteken ställdes i den ordinarie undersökningen bör årets resultat betraktas som närmevärden. Troligen är det antal aktiviteter som rapporterats en underskattning av det egentliga antalet eftersom det är känt att flera bibliotek haft svårigheter att ange antalet aktivitetstillfällen som förekommit, men däremot uppgett att det förekommit en rad olika aktiviteter. De bibliotek som hört av sig med frågor kring kategoriseringen har uppmanats att rapportera aktiviteter som varit svåra att placera under rubriken annan programaktivitet. Det är vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till språkstimulerande åtgärder riktade till barn. I aktivitetsgruppen annan programaktivitet ingår en mängd olika aktiviteter som biblioteken beskrivit med egna ord. Några exempel på dessa återges nedan: Animationsverkstad, Antikvärdering, Arkitektjour, Arkivens dag, Babybokprat, Barncafé, Barnens val, Barnkalas, Barnpoesifestival, Biblioteksvisning, Blomevenemang, Boktips i radion, Daisy drop-in, Dramaäventyr, Familjesöndag, Föräldramöten, Hellsing-happening, Idrottsskola, Julgransplundring, Juristjour, Kulturprisutdelning, Kulturstafett, Kura gryning, Kyrkoval, Novelltävling, Skapande skola, Släktforskarkurs, Släktforskning, Sportlovskul, Världsbokdagen. 27(64)

28 Det är vanligt att de kommunala folkbiblioteken anordnar aktiviteter i samarbete med något eller några av de åtta olika studieförbunden. Totalt lockade dessa samarrangemang ungefär deltagare Tabell 6: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Table 6: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in Aktiviteter Antal 2007 Antal 2008 Antal 2009 Riket Bokprat boksamtal Bibliotekinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning Teater- eller trolleriföreställning Författarbesök Aktiviteter i samarbete med BVC Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Filmvisning filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom stycken, 72 procent Detaljresultat presenteras i tabell 1:13 och 2:13 på Tabell 7: Antal arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med bibliotek, efter medverkande Table 7: Number of events and participants in cultural programmes that adult education associations co-arrange with libraries, by participation in Medverkande Arrangemang Deltagare Totalt Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer teater Musiker/sångare Scenkonstnärer dans Övriga kulturarbetare Andra medverkande Ingen medverkande Källa: Studieförbunden , Kulturen i siffror 2010:3 28(64)

29 FORSKNINGSBIBLIOTEK Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: - redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. - ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. - utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. - tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 76 forskningsbibliotek i statistiken. Ett specialbibliotek avböjde att svara detta år. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (40) och specialbibliotek (36). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på Statistikunderlaget visar att det finns 202 serviceställen, det vill säga lokaler där biblioteksservice erbjuds. Det är dock känt att det finns minst 211, några bibliotek har inte fyllt i att de har något serviceställe alls i undersökningen. Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om - bibliotekssystem och tillgänglighet - bestånd och förvärv - användning - personal - ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2009 års statistik. Syftet med förändringarna är att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. Förändringarna har föregåtts av ett arbete inom Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på Kungl. biblioteket ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. 29(64)

30 Statistiken för 2009 har samlats in genom ett samarbete mellan Kungl. biblioteket och Kulturrådet. Kulturrådet har genomfört datainsamlingen i samband med att sjukhusbiblioteken och folkbiblioteken tillfrågades om 2009 års statistik via sitt webbbaserade enkätinsamlingsverktyg. Sammanställning av resultatet har gjorts av personal vid Kulturrådet och rapporttexten har arbetats fram i samarbete mellan Kulturrådet och Kungl. biblioteket. Organisation Högskolebiblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Från att under en följd av år ha haft en stark tillväxt minskade målgruppen år 2004 för första gången sedan talet. Denna nedgång fortsatte sedan fram till och med Under 2009, som denna rapport omfattar, ökade återigen antalet studenter, till närmare (2008: , 2007: cirka, , 2006: cirka , 2005: cirka ). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Det är även ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Nytt för 2009 års mätning var att även antalet årsverken efterfrågades för att möjliggöra jämförelser med andra bibliotekstyper. För att inte tappa jämförelsemöjligheten bakåt i tiden ställdes också, som tidigare år, frågan om antalet helårsanställda. I vissa fall har detta skapat osäkerhet hos de svarande. Det förekom att de svarande antingen uppgav antal årsverken eller antal helårsanställda respektive antalet anställda män eller kvinnor. Det är också känt att vissa bibliotek, men inte andra, detta år valde att redovisa sina timanställda studentassistenter/studentvakter/kvällsvakter, varför det sammanlagda antalet anställda personer i år skiljer sig i förhållande till tidigare års mätningar. Det förkommer till exempel att 78 olika studentvakter delar på 12 årsverken. Görs en kontrollerad skattning av antalet extraredovisade timanställda framkommer att antalet anställda i stort sett är oförändrat i förhållande till tidigare mätningar avseende både specialbibliotek och forskningsbibliotek. 30(64)

31 Diagram 15: Antal män och kvinnor fördelat på olika personalkategorier vid forskningsbiblioteken Figure 15: Number of women and men working at research libraries, different personal categories Kvinnor Män Bibliotekarier Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övrig personal Detaljresultat presenteras i tabell 7:6 och tabell 4 på Det är känt att olika beräkningsgrunder för hur många timmar som utgör ett årsverke har använts och därför ska uppgiften om årsverken i vissa fall betraktas som närmevärden. I årets undersökning användes beräkningsgrunden timmar, vilket motsvarar en 40-timmarsvecka inkluderat alla helgdagar, semester och andra ledigheter. Det har tidigare förekommit att de svarande utgår från en annan beräkningsgrund, när de lämnat annan statistik, bestående av endast arbetad tid vilken då varierar mellan arbetstimmar. I några fall har också det faktum att personal arbetat endast en del av året försvårat beräkningarna för de svarande biblioteken. Det händer också att delar av personalen arbetar deltid på tjänster som är heltidsfinansierade och att det är finansieringsgraden som redovisats. Det har också varit svårigheter med gränsdragningar för t.ex. administrativ personal som arbetar för hela institutionen och inte endast för biblioteket. Det är värt att notera att de givna uppgifterna om helårsanställda och antalet årsverken i stort sett överensstämmer och att några bibliotek uppger att de redan tidigare år gett uppgifter om årsverken under rubriken helårsanställningar. Detta gör att en övergång till att endast efterfråga årsverken i statistiken inte dramatiskt kommer att förändra möjligheten att göra tidsjämförelser med tidigare år. Totalt sett uppger de 76 svarande biblioteken att de har helårsanställda, fördelat på personer, kvinnor och 892 män. Antalet årsverken uppges till Vid en beräkning av hur många årsverken det går per antalet män och kvinnor framkommer att både kvinnorna och männen i medeltal arbetar 86 procent av ett årsverke. Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är oförändrad jämfört med föregående år. Under 2009 var 64 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 12 procent biblioteksassistenter och 11 procent fackutbildade specialister samt 13 procent övriga anställda. Under de senaste fyra åren har andelen bibliotekarier varierat mellan procent, andelen biblioteksassistenter mellan procent, andelen fackutbildade specialister 8 11 procent samt övrig personal procent, sett till både forskningsbibliotek, specialbibliotek och nationalbiblioteket. 31(64)

32 Diagram 16: Utveckling av antalet helårsanställda vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 16: Development numer of FTEs at research libraries, different staff categories Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga Forskningsbiblioteken totalt Detaljresultat presenteras i tabell 7:6 och tabell 4 på En tredjedel, 35 procent, av de anställda vid de tre olika typerna av forskningsbibliotek är män. Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 27 procent, biblioteksassistenter 39 procent, fackutbildade specialister (inkl. IT-personal) 56 procent och övrig personal 49 procent. Nationalbiblioteket En kraftig ökning av antalet bibliotekarier och dokumentalister kan noteras eftersom verksamheten och personalen vid Statens ljud- och bildarkiv, SLBA, fördes över till KB den 1 januari Högskolebibliotek Den minskning av helårsverken bibliotekarier/dokumentalister som kan ses i det sammanslagna värdet för högskolebiblioteken kan helt förklaras av att några bibliotek inte lämnat uppgifter på samtliga punkter under frågeområdet personal. Om en komplettering med föregående års värde görs är skillnaden i antalet helårsanställda bibliotekarier/dokumentalister mindre än en procent jämfört med föregående år. Totalt sett rapporterades i år helårsanställda, men det värdet är om bortfallet kompletteras med föregående års värde. Specialbibliotek Specialbiblioteken har genomgående färre anställda än högskolebiblioteken. Det förekommer att specialbibliotek sköts av mindre än en årsarbetare, till exempel Livrustkammarens bibliotek där 0,4 årsverke noteras. Det är också vanligt att många personer delar på ansvaret för biblioteket under en del av sin arbetstid. Exempel på detta finner vi i svaret från Naturhistoriska riksmuseets bibliotek: Naturhistoriska riksmuseet har ingen fast anställd, särskilt utbildad bibliotekspersonal. De olika forskningsbiblioteken sköts av annan personal, normalt en till två medarbetare per enhet, totalt ca 15 personer. En kvalificerad skattning av sammanlagd arbetstid nedlagd på biblioteken svarar mot 4 årsverken för hela museet. Det omfattar då bl.a. urval för inköp av böcker, registrering av böcker, och lånerelaterad verksamhet. 32(64)

33 Totalt sett fanns 202 helårsanställda vid de 35 svarande specialbiblioteken. Drygt två tredjedelar, 70 procent av helårsanställningarna var bibliotekarier eller dokumentalister. Ekonomi Frågorna om ekonomi var till viss del ändrade i årets enkät. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e- baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media kan ha bytt redovisningskategori. Vissa värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden, till exempel så skriver några av de svarande: - Den verkliga mediekostnaden som enbart hänför sig till 2009 beror på vad man räknar. Fluktuerande valutakurser, förhandsinbetalningar o s v påverkar. - Lokalkostnaderna ingår i Anslag från moderorganisationen. Projektmedel ovan är från moderorganisationen, utanför ordinarie budget. Bibliotekets budget omfattas ej av lokal- och personalkostnader. - Lokalkostnader är inte uppdelade på verksamheter i organisationen. - Biblioteket belastas inte av specificerade lokalkostnader och andra interna kostnader, utan betalar istället en allmän administrationskostnad på kronor för lokaler, kopiering, licenser m.m. - Lönekostnader personal är beräknat på årsverken ggr medellön ggr lönekostnadspåslag (en lönebidragsanställd avräknad). Övriga intäkter ovan avser intern kostnadsfördelning på grundval av BLF-avtal avseende bibliotekstjänster gentemot olika avdelningar inom myndigheten. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt kronor (2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Även om en korrigering görs för de bibliotek som inte lämnat kompletta uppgifter både 2009 och 2008 kan det konstateras att utgifterna ökat (exkl. lokalkostnader) med 7 procent mellan åren. Detta kan till viss del förklaras av det ökade antalet studenter under perioden. Diagram 17: Kostnadsfördelning mellan olika utgiftstyper för nationalbiblioteket, högskolebiblioteken och specialbiblioteken, åren Kostnader exklusive lokalkostnader. Figure 17: Percentage spread on different types of costs, excluding rent for research libraries. Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Kompetensutveckling % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Detaljresultat presenteras i tabell 7:7 och tabell 5 på 33(64)

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma

Läs mer

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2010 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2010 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om (AUTOMATIAKT UTSKRIVET KOMMUNNAMN) bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor.

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2012 års uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten, det kommer

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL

Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL 0. SAMMANFATTNING... 2 1. STATISTIKENS INNEHÅLL... 2 1.1. STATISTISKA MÅLSTORHETER... 2 1.2. REFERENSTIDER... 3 1.3. FULLSTÄNDIGHET... 3

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Samtliga definitionerioner och information om undersökningen återfinns på www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Sjukhusbibliotek.

Samtliga definitionerioner och information om undersökningen återfinns på www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Sjukhusbibliotek. Välkommen till 2009 års sjukhusbiblioteksstatistik!!! Tack för att du loggat in i frågeformuläret som rör 2009 års sjukhusbiblioteksstatistik!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av

Läs mer

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010!

Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Välkommen till folkbiblioteksstatistiken 2011 avseende år 2010! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är i stort sett samma som föregående år. Enkäten ser dock annorlunda ut därför

Läs mer

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades

Läs mer

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om ert bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor. Frågorna är i stort sett desamma

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2 FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2 Public Libraries 2004 Folkbiblioteken 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

Cecilia Ranemo, utredare Avdelningen för kunskapsutveckling och analys

Cecilia Ranemo, utredare Avdelningen för kunskapsutveckling och analys Cecilia Ranemo, utredare Avdelningen för kunskapsutveckling och analys Sveriges officiella statistik Lagen om den officiella statistiken 2001:99 Förordningen (2001:100) om den officiella statistiken Rådet

Läs mer

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2012. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Två av de nya uppdragen 2011

Två av de nya uppdragen 2011 cecilia.ranemo@kb.se http://biblioteksstatistik.kb.se Två av de nya uppdragen 2011 CD-rom, spel 2% Video, DVD 11% Musik-fonogram 25% E-musik 0% Talböcker 20% Ljudböcker 24% E-böcker Övr. AV-media 8% 9%

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN

FOLKBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKEN 2006 7 5 Public Libraries 2006 Folkbiblioteken 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel. 08 519 264 95

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Uppdraget om planerna

Uppdraget om planerna Uppdraget om planerna Cecilia Ranemo blogg http://biblioteksstatistik.kb.se e-post biblioteksstatistik@kb.se Sidnummer 1 Nytt uppdrag i KBs instruktion 1 augusti 2011 A. Tillsammans med länsbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via

Hej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras.

2. Ange din e-postadress. Vi skickar en länk när tabeller och rapporten publiceras. Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3

kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3 kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3 2007 Public Libraries 2007 Folkbiblioteken 2007 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Cecilia Ranemo,

Läs mer

Uppdrag planer Sidnummer 1

Uppdrag planer Sidnummer 1 Uppdrag planer Sidnummer 1 Instruktionen som kom 1 augusti 2011 5 /Träder i kraft I:2011-08-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom

Läs mer

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in och ändra e-postadressen om du inte är rätt kontaktperson. Där ser du också

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Folkbiblioteksstatistiken 2001

Folkbiblioteksstatistiken 2001 Folkbiblioteksstatistiken 2001 KU0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och Fritid A.2 Statistikområde Bibliotek A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014

Folkbiblioteken i. Region Västra Götaland 2014 Folkbiblioteken i Region Västra Götaland Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2014 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor,

Läs mer

Skolbiblioteksstatistiken 2002

Skolbiblioteksstatistiken 2002 Skolbiblioteksstatistiken 2002 KU0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och Fritid A.2 Statistikområde Bibliotek A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2013. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2

FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2 FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2 Public Libraries 2003 Folkbiblioteken 2003 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 2015-03-10 / Jakob Nylin Nilsson Utlån Den sammanlagda utlåningen under 2014 uppgick till 103 004 antal lån. Tabell 1. Antal lån 2014 per biblioteksenhet Antal

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät

Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Sveriges officiella biblioteksstatistik enkät Frågor om biblioteksorganisationen 1. Vem ska vi kontakta om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna Ditt namn Din e-post Ditt telefonnummer Internetlänk

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001 Kulturen i siffror 2002:2 Folkbiblioteken 2001 Statens kulturråd Public Libraries 2001 Folkbiblioteken 2001 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ANSVARIG UTGIVARE:

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Framgångsrik biblioteksverksamhet

Framgångsrik biblioteksverksamhet Framgångsrik biblioteksverksamhet En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster Juni 2012 2 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 8 Regressionsanalys 8 Hur kan man mäta

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2002-2006 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2006-05-08 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2003-2007 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2008-06-16 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2001-2005 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2006-06-05 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 Public Libraries 2002 Folkbiblioteken 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Bibliotek Offentligt finansierade bibliotek

Bibliotek Offentligt finansierade bibliotek Offentligt finansierade bibliotek 1 Bilderna i rapporten har tagits av skolbibliotekarier runt om i landet med deras mobilkameror. Omslagsbild: Åkrahäll, gymnasiebiblioteket i Nybro. Foto: Birgitta Gustafsson.

Läs mer

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Aborter i Sverige 2009 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västerbottens län

Företagsamheten 2018 Västerbottens län Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2012-03-13 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek

Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Folkbibliotek Omslagsbild Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen, foto Percy Ranemo Nyckeltal 1.0 DNR 232-KB 925-2013 Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket, KB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2005-2009 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2005 2009 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Verktyg för biblioteksplaner -

Verktyg för biblioteksplaner - Cecilia.Ranemo@kb.se Maria.Telenius@kulturradet.se Verktyg för biblioteksplaner - Sidnummer 1 Idag tar vi på oss läsfrämjandeglasögonen Sidnummer 2 The Librarian av @aussiegall (CC BY) Ny bibliotekslag

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

OJ, VAD MYCKET SOM HÄNDER PÅ BIBLIOTEKEN! RESULTATET AV EXTRAFRÅGORNA I FOLKBIBLIOTEKSUNDERSÖKNINGEN

OJ, VAD MYCKET SOM HÄNDER PÅ BIBLIOTEKEN! RESULTATET AV EXTRAFRÅGORNA I FOLKBIBLIOTEKSUNDERSÖKNINGEN OJ, VAD MYCKET SOM HÄNDER PÅ BIBLIOTEKEN! RESULTATET AV EXTRAFRÅGORNA I FOLKBIBLIOTEKSUNDERSÖKNINGEN INNEHÅLL SAMMANFATTNING...5 TEKNISK BESKRIVNING...6 RESULTATEN AV EXTRAFRÅGORNA...7 1. ANORDNADE AKTIVITETER...7

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2015 Folkbiblioteken i Region Skåne Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De fungerar som mötesplats och är en av få arenor i samhället som alla har tillgång till, oavsett bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2000-2004 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2005-04-20 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN

Läs mer