FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2"

Transkript

1 FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

2 Public Libraries 2004 Folkbiblioteken 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel eller Annika Jonsson, tel Printed in Sweden by Tryckjouren i Uppsala AB ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Statens kulturråd 2005

3 INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING FOLKBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKSSYSTEMET PERSONAL OCH EKONOMI BESTÅND VERKSAMHET FOKUS: BARN REGIONALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 4. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 5. FRÅGEFORMULÄR TILL SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 6. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 7. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 BILAGA 8. KVALITETSDEKLARATION 2 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 2 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 3

4 4

5 1. SAMMANFATTNING Folkbiblioteken 2004 bygger på samma uppgifter som i fjol, men presentationen har omarbetats en del jämfört med föregående år. Förutom att redovisningen har strukturerats tematiskt, innehåller årets rapport ett fokuskapitel som avser att lyfta fram en viss fråga. I år fokuseras det på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Nytt för året är dessutom att fler nyckeltal har beräknats för folkbiblioteken och att alla nyckeltalen finns på riks-, läns- och kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i den tryckta utgåvan, medan tabellerna på kommunnivå finns tillgängliga på Kulturrådets webbplats. Utlåning bedrevs under år 2004 på mer än olika platser såsom huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Mer än av utlåningsställena utgjordes under året av filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har stadigt minskat sedan 1990 och denna negativa trend fortsätter även under Antalet huvud- och filialbibliotek som är integrerade med skolbibliotek har däremot ökat sedan Sedan år 1980 har antalet medier ökat med närmare 6 miljoner. Av denna ökning står AVmedierna för närmare 2 miljoner, resterande del utgörs av böcker. Sedan år 2000 har antalet böcker minskat medan antalet AV-medier stadigt ökat. Folkbibliotekens totala utlåning av medier har fallit sedan mitten av 1990-talet. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskat. Utlåningen fortsatte även att minska under AV-medier har ökat i popularitet sedan 1980 och antalet utlån ökade kraftigt, men under 2004 minskade antalet utlån för första gången. Sätter man antalet utlån i relation till antalet medier får man att varje medium i genomsnitt lånades ut 1,6 gånger per år. AV-medierna var populärare än böckerna och lånades i genomsnitt ut 3,7 gånger per år medan böckerna lånades ut 1,5 gånger. Barnböckerna lånades ut i genomsnitt 2,1 gånger per år. Det finns stora regionala skillnader i folkbibliotekens verksamhetsmått om man ser till de framräknade nyckeltalen för såväl kostnader som bestånd och utlåning. Vad som ligger bakom skillnaderna är inte klart. Det kan finnas strukturella olikheter mellan regionerna, såsom demografi, ekonomi, kultur, som kan förklara skillnaderna. Men skillnaderna kan även komma av politiska beslut eller regionala skillnader i arbetsmetoder. 5

6 2. SUMMARY Folkbiblioteken 2004 (Public Libraries 2004) is based on the same information as last year, but the presentation has been subject to some changes compared to the previous year. Besides structuring the presentation thematically, this year s report contains a special in which a certain question is emphasized. This year, the focus is on children s books and lending of books to children. New for this year is also that more key figures have been estimated for public libraries and that all key figures are available at the national, county and municipal levels. Tables at the national and the county level are to be found in the printed version, while tables at the municipal level are available at the website of the Swedish National Council for Cultural Affairs. In 2004, lending of books was carried out in more than 2,000 main libraries, branch libraries, bookmobiles and other external service points. More than 1,000 of the external service points during the year were branch libraries. The number of branch libraries has steadily decreased since 1990 and this negative trend continued in However, since 1990, there has been an increase in the number of main and branch libraries integrated with school libraries. Since 1980, the number of media has increased by almost 6 million. Audio-visual media constitute almost 2 million of this increase, the rest consists of books. There has been a decrease in the number of books since the year 2000, while there has been a steady increase in the number of Audio-visual media. The total number of loans of media from public libraries has fallen since the mid 1990 s, of which loans of fiction for adults have decreased the most. The number of loans continued to decrease also in Audio-visual media have become increasingly popular the past decades and there has been a strong increase in the number of loans, but in 2004, the number of loans decreased for the first time since If the number of loans is related to the number of media, each media was on average borrowed 1.6 times per year. Audio-visual media were more popular than books and were, on average, borrowed 3.7 times per year, while books were lent 1.5 times. Children s books were, on average, borrowed 2.1 times per year. There are large regional variations in the key figures for costs, book stocks, as well as loans. The underlying reasons for these differences are not clear. There might be structural differences between regions, such as demography, finances and culture, which can explain the differences. But the differences might also be due to political priorities or regional differences in working methods. 6

7 3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten. Vidare har kulturpolitiken som mål att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla, att främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandet samt att främja internationellt kulturutbyte. Folkbiblioteken har till uppgift att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Genom bibliotekslagen från 1997 garanteras medborgarna fri tillgång till litteratur och information på minst ett folkbibliotek i varje kommun. Ett av målen för Kulturrådets verksamhet är att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras i hela landet samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Syftet med statistiken är därför att kartlägga bibliotekens verksamhet samt hur och i vilken omfattning medborgarna använder bibliotekens utbud av medier och tjänster. Statistiken redovisar bibliotekens bok- och mediebestånd, utlåning och kostnader för verksamheten. Utöver detta ger statistiken information om bibliotekens service till allmänheten, såsom öppettider, utbud av tidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och databaser. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt på Statistiska centralbyråns webbplats Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i nuvarande form har producerats sedan år Materialet som ligger till grund för årets rapport har insamlats av SCB via en postenkät till samtliga kommunala bibliotek, sjukhusbibliotek samt Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Uppgifterna som har samlats in avseende år 2004 är de samma som för år Inmatningen av enkätsvaren samt den statistiska bearbetningen har gjorts av Statisticon AB, som även skrivit rapporten. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 8. Presentation Redovisningen av statistiken har omarbetats jämfört med tidigare år. Vissa delar har flyttats, några har tagits bort och andra har tillkommit. Rapporten består av fyra huvuddelar: Den första delen handlar om folkbibliotekens organisation och verksamhet. Den andra delen är ny och består av ett temaavsnitt som avser att lyfta fram en enskild del av folkbiblioteksstatistiken. Temadelen fokuserar i år på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Den tredje huvuddelen består av nyckeltal och regionala jämförelser på länsnivå för folkbiblioteken. I det sista huvudavsnittet presenteras verksamheten vid de fristående sjukhusbiblioteken samt övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Se bilaga 3 för en förteckning av vilka sjukhusbibliotek och övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Nytt för i år är också att fler nyckeltal har beräknats och att alla dessa finns tillgängliga även på kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i bilaga 1 medan uppgifter på kommunnivå finns i bilaga 7 som publiceras på Kulturrådets webbplats 7

8 4. FOLKBIBLIOTEKEN I detta kapitel presenteras folkbibliotekens organisation och verksamhet år Redovisningen består av fyra underrubriker: Folkbibliotekssystemet, som innehåller uppgifter om antal bibliotek och andra utlåningsställen, Personal och ekonomi, som redovisar antal anställda och kostnaderna för biblioteksverksamheten, sedan Mediebestånd, där information ges om antalet böcker och AV-medier, och slutligen Verksamhet, som omfattar statistik avseende öppethållande, besök och utlåning. Utöver detta redovisas ett antal nyckeltal för folkbiblioteken. I bilaga 1 presenteras tabeller på riks- och länsnivå. På Kulturrådets webbplats återfinns samtliga tabeller redovisade efter kommun. Observera att uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Det innebär att värden har beräknats för förekommande bortfall i undersökningen. De imputerade värdena används endast vid beräkningar på riks- och länsnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Imputeringen har bland annat till följd att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att tidigare års redovisade värden på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med de som redovisas i år. Vissa uppgifter har tidigare redovisats utan imputeringar, vilket betyder att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från ett flertal bibliotek saknas. Summerar man därför alla folkbibliotekens svar till riksnivå kommer antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera fås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämför man det redovisade antalet besök år 2003 och 2004 så skulle antalet besök ökat med drygt 3 miljoner. Detta kan mycket väl vara en konsekvens av att årets redovisning av antalet besök inkluderar imputeringar. Man måste därför tolka jämförelser mellan tidigare års redovisade uppgifter och årets uppgifter med viss försiktighet och ha i beaktande att tidigare års uppgifter i de flesta fall är underskattade Folkbibliotekssystemet Den kommunala utlåningsverksamheten bedrivs på kommunala huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med övriga utlåningsställen avses bokstationer, utlåningsställen vid sjukhem eller liknande. Varje kommun är enligt bibliotekslagen skyldig att ha ett folkbibliotek, vilket betyder att antalet huvudbibliotek år 2004 uppgick till 290. Knutna till dessa huvudbibliotek fanns filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har trendmässigt minskat under en längre tid (se diagram 1). År 1990 var antalet filialbibliotek 1 447, vilket innebär en minskning med i genomsnitt 27 filialer per år. Även om antalet filialer minskat under en längre period har integrationen av filialerna med skolbibliotek stadigt ökat. Sedan 1990 har antalet filialer integrerade med skolbibliotek ökat med i genomsnitt 11 filialer per år. Av huvudbiblioteken var 45 integrerade med skolbibliotek och av filialerna

9 Utöver biblioteken bedrevs även utlåningsverksamhet via 98 bokbussar runt om i landet samt via 584 övriga utlåningsställen. Diagram 1: Antalet biblioteksfilialer Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Fler uppgifter om folkbibliotekssystemet redovisas i bilaga 1 på länsnivå och i bilaga 7 på kommunnivå Personal och ekonomi I statistiken är de anställda vid folkbiblioteken uppdelade i bibliotekarier och övrig personal. Till den övriga personalen räknas kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare, egna vaktmästare, bokuppsättare, fritidspedagoger, chaufförer med flera. År 2004 var personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var något färre än hälften utbildade bibliotekarier. Kvinnorna var i övervägande majoritet bland både bibliotekarier och övriga anställda. 85 procent av samtliga anställda var kvinnor. Andelen var densamma bland både bibliotekarier och övrig personal. Sammanlagt utförde anställda helårsverken. Omräknat till deltidstjänstgöring arbetar personalen i genomsnitt 83 procent av en heltidstjänst. Utvecklingen av utförda helårsverken har minskat sedan år 1990 (se diagram 2) men har under de senaste sex åren varit relativt stabil, motsvarande cirka helårsverken. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier har sedan år 1980 ökat med närmare 450. Samtidigt har insatsen från övrig personal minskat med närmare 900 årsverken. Sedan år 1980 har således arbetsinsatsen minskat med närmare 450 årsverken. 9

10 Diagram 2: Antal utförda helårsverken Årsverken Årsverken utförda av bibliotekarier Samtidigt som antalet utförda årsverken minskat något sedan 1980 har kostnaden för biblioteksverksamheten ökat. Uttryckt i fasta priser har kostnaderna ökat med närmare 40 procent under samma tidsperiod (se diagram 3). År 2004 uppgick de totala driftskostnaderna till 3,3 miljarder kronor. Av den totala kostnaden utgör under 2004 personalkostnaderna 53 procent, motsvarande 1,7 miljarder kronor. Lokalkostnaderna utgör 23 procent, motsvarande 745 miljoner kronor. Kostnader för inköp av medier utgör 12 procent, motsvarande 395 miljoner kronor. Resterande 12 procent omfattar övriga kostnader för biblioteken. Diagram 3: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Index 100 =

11 Personalkostnaderna har utgjort den största delen av driftskostnaderna och har historiskt motsvarat cirka hälften av de totala kostnaderna (se diagram 4). Från år 1995 har personalkostnadsandelen ökat på bekostnad av en något minskande andel lokalkostnader och övriga kostnader. Kostnader för inköp av medier har sedan år 1990 motsvarat omkring 12 procent. Diagram 4: Driftskostnader efter kostnadsslag Procentuell andel. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personal Lokaler Medier Övrigt Folkbibliotekens intäkter kommer från avgifter och uthyrning. År 2004 uppgick intäkterna till 106 miljoner kronor. Investeringarna uppgick under året till 66 miljoner kronor. Ytterligare uppgifter om personal och ekonomi redovisas i bilaga 1 (länsnivå) samt bilaga 7 (kommunnivå) Bestånd Folkbibliotekens mediebestånd består av böcker och audio-visuella medier (AV-medier). Antalet böcker uppgick till 42 miljoner år 2004 och utgör den största delen av beståndet. AVmedierna består av musikfonogram, ljudböcker, talböcker, videogram och CD-skivor. Antalet AV-medier uppgick till närmare 3 miljoner år 2004 och har i det närmaste tredubblats under perioden från 1980 (se tabell 1). Hela mediebeståndet har växt med i genomsnitt medier per år sedan år Tabell 1. Mediebestånd År Mediebestånd totalt Bokbestånd AV-mediebestånd

12 Bokbeståndet består av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur. Vuxenböckerna utgör största delen av beståndet, med närmare 28 miljoner böcker. Drygt en tredjedel av bokbeståndet är barnböcker, vilket motsvarar 13 miljoner böcker. Resterande del, motsvarande cirka 1,5 miljoner böcker, utgörs av referenslitteratur. Det totala mediebeståndet minskade under år 2004 med medier. Under samma år uppgick antalet nyförvärvade medier till 2,1 miljoner. Detta innebär att närmare 2,8 miljoner medier gallrades ut under året. Merparten av de nyförvärvade medierna utgjordes av böcker, motsvarande 1,8 miljoner. I diagram 5 visas antalet årligen förvärvade böcker. Sedan år 1980 har antalet minskat från 2,3 till knappt 2 miljoner böcker per år. Diagram 5: Antalet nyförvärv av böcker Tusentals böcker Nyförvärvsandelen, det vill säga antalet nyförvärvade böcker som andel av det totala beståndet, uppgick år 2004 till 4,4 procent. Måttet visar hur stor del av beståndet som består av böcker som tillkom under året. Nyförvärvsandelen i det befintliga beståndet av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur redovisas i tabell 2. Barnböcker har den högsta nyförvärvsandelen. Av barnboksbeståndet införskaffades 5,6 procent under Tabell 2. Nyförvärvsandelen bland böcker. Andel nyförvärvade böcker, procent. Totalt Vuxenböcker Barnböcker Ref.litt. Riket 4,4 3,9 5,6 3,8 12

13 I tabell 3 redovisas nyförvärvsandelen för AV-medier. Andelen är högre för AV-medier än för böcker - 8,9 procent jämfört med 4,4 procent. Högst andel finns bland övriga AV-medier, såsom videogram, DVD och CD-rom, där mer än 10 procent av beståndet nyförvärvades under år Tabell 3. Nyförvärvsandelen bland AV-medier. Andel nyförvärvade AV-medier, procent. Musikfonogram Totalt Talböcker Övriga AVmedier Riket 8,9 6,3 10,0 10,5 En hög nyförvärvsfrekvens kan förklaras på flera sätt. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Detta medför att andelen nyinskaffade böcker blir högre. Resonemanget gäller även omvänt för till exempel referenslitteratur där slitaget är mindre. Andra böcker behöver bytas för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt. Detta gäller till exempel studentlitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög på grund av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med till exempel vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudgetar och den lokala efterfrågan kan ha betydelse. Totalt prenumererade biblioteken på tidningar fördelat på olika titlar. Antalet svenska prenumerationer och titlar dominerar och utgör mer än tre fjärdedelar av både prenumerationer och titlar. Bland tidskrifterna dominerar de svenska prenumerationerna och titlarna än mer, motsvarande 90 procent. Under året hade biblioteken tidskriftsprenumerationer fördelat på olika tidskrifter. Utöver utlåningsverksamhet tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på internet. Totalt har biblioteken datorer tillgängliga för allmänheten. Av dessa har 66 % internetuppkoppling. Mediebeståndet samt statistik om tidningar och tidskrifter presenteras i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå) Verksamhet Totalt har antalet utlån av skönlitteratur för vuxna, facklitteratur för vuxna samt barnböcker minskat med närmare 13 miljoner sedan år 1980, från 76,2 miljoner till 63,3 miljoner utlån. Denna minskning har skett samtidigt som folkmängden i riket har ökat med närmare Detta innebär att antalet utlånade böcker per i genomsnitt har minskat från 9,2 till 7,0 sedan år Minskningen i antalet utlån beror främst på att utlån av skönlitteratur fallit. Facklitteraturen har däremot ökat i popularitet under perioden och antalet utlån har från mitten av 1990-talet uppgått till cirka 20 miljoner per år. Utlåningen av barnböcker utgjorde 44 procent av den totala bokutlåningen år 2004, men har minskat sedan år 1980 från cirka 32 miljoner till 28 miljoner utlån. Se vidare avsnitt

14 Diagram 6: Antal utlånade böcker Miljoner böcker Fram till tidigt 1990-tal ökade utlåningen av AV-medier med cirka medier per år. Detta innebar att utlåningen fördubblades under de tolv åren mellan 1980 och Efter 1992 har utlåningen av AV-medier ökat med medier per år. Detta har medfört att utlåningen tredubblats till drygt 11 miljoner under de tolv åren mellan 1992 och Även om utlåningen av samtliga typer av AV-medier har ökat sedan 1980, så utgör AVmedierna enbart 15 procent av den totala utlåningen. Vidare är skillnaden i utlåningsfrekvens stor mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånades i genomsnitt ut 1,5 gånger under år 2004 medan AV-medierna lånades ut 3,7 gånger. 14

15 Diagram 8: Antal utlånade AV-medier Under år 2004 höll de 290 huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 43 timmar per vecka. Av dessa var fyra timmar förlagda till efter klockan Både filialbibliotek och bokbussar höll i genomsnitt öppet 17 timmar per vecka. Av dessa 17 timmar var 2 timmar förlagda efter klockan Drygt 13 procent av huvudbiblioteken var söndagsöppna jämfört med 1,6 procent av filialerna. Under år 2004 tog folkbiblioteken emot 73 miljoner besök, varav drygt 47 miljoner på huvudbiblioteken. 3 Sammanlagt fanns under året 2,8 miljoner aktiva låntagare, det vill säga låntagare som utförde minst en transaktion 4 under året. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,8 miljoner var aktiva låntagare eftersom en individ kan dubbelräknas om personen är aktiv i flera kommuner under året. Mer om bibliotekens verksamhet finns redovisat i avsnitt 4.6 med regionala jämförelser. Utöver detta finns tabeller i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå). 3 Under 2003 tog folkbiblioteken emot 69,9 miljoner besök. I detta värde så saknas besöksuppgifter för 27 bibliotek. Till exempel svarande inte Malmö på frågan om antalet besök på huvudbiblioteken under år År 2004 svarade de att de tagit emot besök. Under år 2004 uppgav biblioteken att de tog emot 70,6 miljoner besök, i detta värde saknas uppgift från 46 stycken bibliotek. Imputeras värden för de 46 biblioteken fås det redovisade antalet, 73 miljoner besök. 4 Utlån, återlämning, omlån eller reservation. 15

16 4.5. Fokus: Barn År 2004 uppgick bibliotekens barnboksbestånd till i genomsnitt 8,6 per barn i åldern 0-14 år. Den regionala fördelningen per län varierar från 4,9 barnböcker per barn i Stockholms län till 15,6 böcker per barn på Gotland. Stockholms län har ett väsentligen lägre antal barnböcker per barn än övriga län. Diagram 11: Antal barnböcker per i åldrarna 0-14 år Gotland Blekinge Kalmar Kronoberg Jämtland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Dalarna Gävleborg Värmland Örebro Södermanland Halland Jönköping Skåne Västmanland V:a Götaland Uppsala Östergötland Stockholm Riket Av kommunerna i Stockholms län var det endast Sundbybergs kommun som hade fler antal barnböcker per barn än genomsnittet i riket. I Österåkers kommun var antalet barnböcker per barn lägst, i riket, motsvarande 3,2 barnböcker per barn. Högst antal av samtliga kommuner i riket hade Sorsele kommun med 40,2 barnböcker per barn. I detta sammanhang är det viktigt att vara klar över att åldersfördelningarna i kommunerna skiljer sig starkt åt och att de ofta är mycket föränderliga över tiden. Exempelvis kan en kommun ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period med många barn i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Det finns också en annan förklaring till att antalet böcker per barn skiljer sig åt mellan regionerna. För att utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort måste ett bibliotek införskaffa en viss mängd böcker. Detta betyder att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per än större kommuner. Detta förhållande gäller inte enbart för barnböcker utan även för övriga medier. I statistiken framgår detta förhållande, då mindre kommuner tenderar ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och ha en bred variation samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. 16

17 År 1980 lånades i genomsnitt 20,3 barnböcker per barn i åldrarna 0-14 år. År 2004 var motsvarande siffra 18,3 barnböcker per barn. Lägst andel barnbokslån per barn fanns i Stockholms län med 12,3 lån per barn (se diagram 12). Högst andel fanns i Kronoberg, i Västerbotten och på Gotland. Intressant i detta sammanhang är att utlåningen per barn var hög på Gotland som även hade ett stort bestånd barnböcker. Detta i kontrast till Stockholms län där både utlåningen och beståndet av barnböcker per barn var lågt. I samtliga kommuner i Stockholms län var antalet barnboksutlån lägre än riksgenomsnittet, med undantag av Täby kommun där antalet var något högre. Lägst antal barnbokslån per barn både i Stockholm län och i riket hade Järfälla kommun med 6,5 lån per barn. Högst antal barnbokslån hade Borgholms kommun med 42,0 lån per barn under Diagram 12: Antal barnbokslån per i åldrarna 0-14 år Kronoberg Västerbotten Gotland Blekinge Kalmar Halland Norrbotten Östergötland Jämtland Dalarna Jönköping Gävleborg Södermanland Örebro Skåne V:a Götaland Uppsala Västernorrland Västmanland Värmland Stockholm Riket Ser man till övriga län är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om bokbeståndet anpassar sig till utlåningens omfattning. Vad som föranleder att Gotland och Stockholms län utmärker sig kan inte avgöras med den befintliga statistiska redovisningen. Det kan finnas ekonomiska, sociala, kulturella eller befolkningsstrukturella orsaker såväl som att de lokala politiska riktlinjerna skiljer sig åt. Det går heller inte att utesluta en kombination av olika faktorer. För att närmare besvara frågor om orsakerna till skillnaderna behöver statistiken kompletteras med ytterligare uppgifter från såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. I diagram 13 redovisas nyförvärvsandelen bland barnböckerna. Återigen återfinns Stockholms län och Gotland som två ytterligheter på skalan. I Stockholms län består 6,9 procent av barnboksbeståndet av böcker införskaffade under året. På Gotland är motsvarande siffra 3,9 procent. Att nyförvärvsandelen är hög i Stockholms län och låg på Gotland ger en indikation om att orsaken till skillnaderna i barnboksbestånd per barn mellan de båda länen till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på 17

18 Gotland varit relativt stabil sedan år 1980 och totalt sett endast svagt ökande. Åldersgruppen 0-14 år har däremot minskat. I Stockholms län har utvecklingen av antalet barn varit starkt ökande sedan år 1980, motsvarande en ökning med närmare i åldern 0-14 år. Skillnaden i denna utveckling kan tyda på att barnboksbeståndet i Stockholms län med fördröjning håller på att anpassa sig till det allt större antalet barn i länet. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden i regionerna. Diagram 13: Nyförvärvsandelen bland barnböcker. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholm Östergötland Skåne V:a Götaland Dalarna Jönköping Västmanland Gävleborg Västerbotten Södermanland Örebro Halland Norrbotten Kalmar Uppsala Blekinge Jämtland Värmland Kronoberg Västernorrland Gotland Riket 18

19 4.6. Regionala jämförelser och nyckeltal I följande avsnitt redovisas några av de nyckeltal som återges i bilaga 1. De två län som utmärker sig avseende barnböcker och barnbokslån utmärker sig även i en mer övergripande sammanställning av statistiken. För samtliga nyckeltal har Gotland genomgående ett högt värde medan Stockholms län uppvisar låga värden, med undantag för de nyckeltal som beskriver verksamhetens kostnader per utlån. Nyckeltalsredovisningen förstärker bilden av att de regionala skillnaderna till viss del är strukturella och kan förklaras med ekonomiska, sociala, kulturella och/eller befolkningsmässiga förhållanden. Det är viktigt att försöka förstå hur de strukturella skillnaderna mellan länen kan förklara skillnader i nyckeltalen innan man drar slutsatser om hur till exempel politiska beslut och regionala skillnader i arbetsmetoder påverkar till exempel kostnader, bestånd och utlåning. I diagram 14 redovisas de totala driftskostnaderna för folkbiblioteken per efter län. Utmärkande är de höga kostnaderna per på Gotland, 583 kronor per person. Under 2004 uppgick kostnaden på Gotland till närmare 150 kronor mer per person än i Kronoberg som är det län som har den näst högsta driftskostnaden per. Riksgenomsnittet uppgick till 368 kronor per, med en spridning mellan länen (bortsett från Gotland) från 330 kronor i Halland till 434 i Kronoberg. Håbo kommun hade lägst driftskostnader, motsvarande 184 kronor per. Båstads kommun hade högst kostnad per, motsvarande 648 kronor per. Alla uppgifter finns redovisade på kommunnivå i bilaga 7. Diagram 14: Total driftskostnad per. Kronor per Gotland Kronoberg Västerbotten Kalmar Skåne Västernorrland Södermanland Dalarna Blekinge Jämtland Gävleborg Norrbotten Värmland Västmanland Östergötland V:a Götaland Stockholm Uppsala Örebro Jönköping Halland Riket De totala driftskostnaderna visar emellertid endast en aspekt av verksamheten. Olika län kan ha olika volym på till exempel besök och antal lån. För att få ett mer verksamhetsinriktat mått beräknas även kostnaden per lån. I diagram 15 ges de totala driftskostnaderna per lån. Även om driftskostnaderna relateras till antal lån, så hade Gotland under 2004 en hög kostnadsnivå. Jämfört med Stockholms län, som är den region som hade den näst högsta driftskostnaden per, är dock skillnaden relativt liten. Halland utmärker sig med att under 2004 ha den 19

20 lägsta kostnaden per lån. Av kommunerna hade Nässjö kommun lägst kostnad, motsvarande 23 kronor per lån. Jokkmokks kommun hade högst kostnad, motsvarande 93 kronor per lån. Diagram 15: Kostnad per lån (böcker och AV-medier). Kronor Gotland Stockholm Västernorrland Södermanland Västmanland Värmland Norrbotten Skåne Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Dalarna Västerbotten Blekinge Örebro V:a Götaland Uppsala Östergötland Jönköping Halland Riket Av diagram 16, som visar mediebeståndet per, framgår att två län utmärker sig gentemot de övriga. Gotland och Jämtland hade båda ett stort mediebestånd per. På Gotland uppgick beståndet till 9,6 medier per. I Jämtland var motsvarande siffra 8,5. Detta kan jämföras med Stockholms län med 3,1 medier per samt riksgenomsnittet med 5,0 medier per. Bland kommunerna var Sorsele den som hade störst mediebestånd per, 18,1. Med 2,4 medier per var Sollentuna den kommun som hade lägst mediebestånd per. 20

21 Diagram 16: Mediebestånd (böcker och AV-medier) per. Antal per Gotland Jämtland Kalmar Västerbotten Blekinge Kronoberg Dalarna Västernorrland Värmland Norrbotten Södermanland Gävleborg Örebro Västmanland Jönköping Skåne Halland V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket I riket lånade invånarna i genomsnitt 8,3 böcker eller AV-medier under år 2004 (se diagram 17). Den regionala spridningen efter län varierade mellan som högst 10,5 lån per på Gotland till som lägst 6,2 lån per i Stockholms län. Stockholms län utmärker sig gentemot övriga regioner, då antalet utlån per är markant lägre. Högst antal lån per under år 2004 hade Borgholms kommun med 14,8 lån. Lägst antal utlån hade Järfälla kommun med 4,2 lån per. Diagram 17: Antal utlån (böcker och AV-medier) per Gotland Västerbotten Kronoberg Halland Blekinge Dalarna Kalmar Skåne Östergötland V:a Götaland Jämtland Jönköping Uppsala Gävleborg Örebro Södermanland Norrbotten Västernorrland Värmland Västmanland Stockholm Riket Antalet biblioteksbesök per redovisas efter län i diagram 18. Antalet besök var som högst i Västerbotten med 12,1 besök per under år I Värmland uppgick antalet besök per till 6,5, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som uppgick till 8,1. 21

22 Diagram 18: Antal biblioteksbesök per Västerbotten Gotland Jämtland Gävleborg Östergötland Västernorrland Kronoberg Blekinge Kalmar Dalarna Södermanland V:a Götaland Skåne Halland Jönköping Uppsala Norrbotten Västmanland Stockholm Örebro Värmland Riket I diagram 19 redovisas antalet aktiva låntagare per. Ett av skälen till att Gotland utmärker sig avseende antal utlån, bokbestånd och kostnader är den relativt höga andelen aktiva låntagare som andel av befolkningen. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de aktiva låntagarna inte nödvändigtvis behöver vara boende i den kommun eller i det län som lånet görs i. Detta betyder att områden med många sommargäster, såsom Gotland, får en viss andel aktiva låntagare som inte bor i kommunen eller länet. Hur stor del denna grupp utgör och hur de påverkar nyckeltalen är svårt att uppskatta. Gotland och Östergötland utmärker sig med 0,45 respektive 0,21 aktiva låntagare per under Riksgenomsnittet uppgick till 0,31 aktiva låntagare per. Diagram 19: Antal aktiva låntagare per. 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Gotland Jämtland Skåne Gävleborg V:a Götaland Uppsala Jönköping Västerbotten Södermanland Dalarna Halland Kalmar Kronoberg Norrbotten Värmland Västernorrland Stockholm Örebro Västmanland Blekinge Östergötland Riket 22

23 5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK Under år 2004 uppgick antalet fristående sjukhusbibliotek till 36. Se bilaga 3 för en förteckning över sjukhusbiblioteken. På de 36 sjukhusbiblioteken utfördes 124 årsverken varav bibliotekarierna utförde den största delen av arbetet, motsvarande 62 procent. Kostnaderna för driften uppgick till drygt 68 miljoner kronor. Personalkostnaderna stod för den största delen av utgifterna, närmare 37 miljoner kronor. De övriga kostnaderna uppgick till drygt 21 miljoner. Kostnaden per lån är högre på sjukhusbiblioteken än i de kommunala biblioteken. I genomsnitt kostade varje utlån 107 konor under 2004 jämfört med 44 kronor per lån för de kommunala biblioteken. Samtidigt är variationen mellan länen stor. Räknat som kostnad per lån var verksamheten dyrast i Göteborgs län med 278 kronor per lån, medan verksamheten på Huddinge universitetssjukhus och Södersjukhuset i Stockholms län kostade 48 kronor per lån. Beståndet bestod av böcker och AV-medier. Vuxenböckerna utgjorde den största delen av beståndet, motsvarande närmare 85 procent. Av hela bokbeståndet lånades varje bok ut i genomsnitt en gång under år Barnböckerna lånades i genomsnitt ut tre gånger under året och AV-medierna i genomsnitt ut 2,4 gånger per år. Sjukhusbiblioteken prenumererade på 220 tidningar och tidskrifter. De övriga biblioteken som ingår är Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska Sjömansbiblioteket samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Deras samlade bestånd bestod under år 2004 av böcker och AV-medier. Beståndet lånades ut totalt gånger under året, vilket betyder att varje bok eller AV-medium lånades ut i genomsnitt 0,76 gånger. Mer resultat om sjukhusbiblioteken och de övriga biblioteken finns redovisade på länsnivå i bilaga 1. 23

24 Bilaga 1: Tabeller på kommunnivå och nyckeltal Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Bibliotek, bokbussar, övriga utlåningsställen Table 1:1. Libraries, bookmobiles, other lending stations Tabell 1:2. Personal och antal årsverken Table 1:2. Library staff and number of personyears Tabell 1:3. Kostnader, utgifter och intäkter Table 1:3. Costs, expenses and revenues Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv Table 1:4. Book stock and new acquisitions Tabell 1:5. AV-mediebestånd och nyförvärv Table 1:5. Audio-visual media stock and new acquisitions Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer och antal titlar Table 1:6. Newspaper and periodical subscriptions and number of titles Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer Table 1:7. Access to internet service and computers Tabell 1:8. Total utlåning Table 1:8. Total loans Tabell 1:9. Utlåning av böcker Table 1:9. Book loans Tabell 1:10. Utlåning av AV-medier Tabell 1:11. Öppethållande Tabell 1:12. Besök och antal låntagare Tabell 1:13. Nyckeltal för län Tabell 1:14. Sjukhusbibliotek och övriga bibliotek Tabell 1:15. Nyckeltal på kommunnivå Table 1:10. Audio-visual media loans Table 1:11. Hours open Table 1:12. Library visits and active borrowers Table 1:13. Indicators for counties Table 1:14. Independent hospital libraries and other public libraries Table 1:15. Indicators for municipalities Kommentar Observera att uppgifterna på läns- och riksnivå innehåller imputerade värden. Det vill säga att i de fall där uppgifter saknas på vissa frågor så har ett värde för bortfallet beräknats genom så kallad imputering. De imputerade värdena används endast vid beräkningar av de insamlade uppgifterna på läns- och riksnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Följden är att om man till exempel summerar de redovisade resultaten på kommunnivå till läns- och riksnivå så behöver dessa inte stämma med vad som redovisats på läns- och riksnivå. Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) 24

25 Svensk-engelsk ordlista SVENSKA ENGELSKA SVENSKA ENGELSKA andel fraction, share kvinnor women annan other lokaler premises antal number lokalkostnader costs of premises AV-utlån audio-visual circulation lån loan(s) AV-media audio-visual media lånecentral inter-lending centre AV-mediebestånd audio-visual media stock låntagare (aktiv) active borrower barn children länsbibliotek county / regional library barnböcker children's books mediekostnader media costs besökare visitor(s) miljon million betaldatabas database license män men bibliotek library (-ies) nyförvärv new acquisitions bibliotek för svenskar i utlandet libraries for Swedes abroad nättjänster internet service / free bibliotekarier librarians internet resources biblioteksanslag library grant per per head of population bibliotekspersonal library staff personal staff bibliotekssystem library system personalkostnader staff budget (for library bibliotekstjänst library service activities) bok book prenumerationer subscriptions bokbestånd book stock procent percentage(s) bokbuss bookmobiles referenslitteratur reference literature bokinköp book acquisitions samtliga all bokslut annual accounts sjukhus hospital bokutlåning book circulation (lending) skolbibliotek school library bortfall non-response skönlitteratur fiction datorer computers summa sum, total diabildserier/bildband/film slide series/film strips/films svenska Swedish driftskostnader operative costs sökning search, inquiry egna own talböcker audio books, books on tape enheter units tidningsprenumerationer newspaper subscriptions exklusive excluding tidskriftsprenumerationer periodical subscriptions facklitteratur non-fiction tillgänglighet accessibility; availability filialbibliotek branch library timmar hours fjärrlån inter-urban media circulation tusen thousand fonogram phonogram, gramophone record under during fördelning distribution uppslagsböcker reference books helårsverken person-years utlåningsställen external service points hemlån home lending, lending for home utländska foreign (language) huvudbibliotek main library; central library vecka(or) week(s) ingen uppgift no data videogram video tape recording intäkt income volymer volumes investeringskostnad investment cost vuxna adults kommun(er) municipality (-ies) årsprenumeration annual subscription kommunala folkbibliotek municipal libraries öppethållande hours open kostnader expenditure, costs övriga others 25

26 Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Bibliotek Bokbussar Övriga utlåningsställen Filialbibliotek integrerade med skolbibliotek Totalt Filialbibliotek Totalt Adm. av egen kommun Adm. av annan kommun Totalt Huvudbibliotek Huvudbibliotek Filialbibliotek Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

27 Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Personal Andel kvinnor (%) Andel män (%) Årsverken Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Övrig personal Riket ,2 83,9 86,3 14,8 16,1 13, Län Stockholm ,7 87,1 84,4 14,3 12,9 15, Uppsala ,2 91,3 79,4 14,8 8,7 20, Södermanland ,2 77,0 86,5 17,8 23,0 13, Östergötland ,2 86,8 83,9 14,8 13,2 16, Jönköping ,2 70,0 93,3 16,8 30,0 6, Kronoberg ,6 90,9 88,5 10,4 9,1 11, Kalmar ,3 82,1 91,0 12,7 17,9 9, Gotland ,4 87,0 75,0 20,6 13,0 25, Blekinge ,3 76,0 94,2 14,7 24,0 5, Skåne ,3 83,3 83,4 16,7 16,7 16, Halland ,1 86,1 78,6 16,9 13,9 21, Västra Götaland ,6 85,8 87,4 13,4 14,2 12, Värmland ,9 86,6 87,1 13,1 13,4 12, Örebro ,3 83,1 83,4 16,7 16,9 16, Västmanland ,4 85,2 89,3 12,6 14,8 10, Dalarna ,6 77,3 90,5 14,4 22,7 9, Gävleborg ,7 72,6 91,0 16,3 27,4 9, Västernorrland ,5 80,9 90,2 13,5 19,1 9, Jämtland ,0 79,5 90,5 14,0 20,5 9, Västerbotten ,4 82,0 86,4 15,6 18,0 13, Norrbotten ,0 79,1 87,3 16,0 20,9 12,

28 Tabell 1:3. Kostnader, utgifter samt intäkter efter län. Miljoner kronor. Driftskostnader Totalt Medier Personal Lokaler Övrigt Medier Andel (%) av totala kostnader Personal Lokaler Övrigt Investeringsutgifter Intäkter Riket ,9 52,2 23,2 12, Län Stockholm ,4 54,9 22,8 11, Uppsala ,5 51,0 22,5 14,0 3 2 Södermanland ,9 52,9 24,0 12,2 1 2 Östergötland ,2 43,3 32,0 13,5 1 4 Jönköping ,6 47,5 26,7 12,2 2 3 Kronoberg ,5 48,6 25,7 14, Kalmar län ,1 54,3 20,3 12,4 1 2 Gotland ,7 52,1 20,5 14,8 0 1 Blekinge ,0 51,1 24,0 10,9 1 2 Skåne ,1 51,4 23,5 14, Halland ,5 53,6 22,0 10,8 1 3 Västra Götaland ,0 54,9 21,2 11, Värmland ,5 52,1 21,7 14,7 4 3 Örebro ,6 51,3 23,0 12,0 2 2 Västmanland ,8 47,4 24,4 17,4 1 2 Dalarna ,3 47,1 26,2 13,3 2 3 Gävleborg ,7 49,1 21,7 15,5 2 2 Västernorrland ,3 49,9 29,1 12,7 1 2 Jämtland ,2 55,9 16,4 13,5 6 1 Västerbotten ,0 53,1 22,6 11,3 2 5 Norrbotten ,8 57,7 17,8 10,8 1 2

29 Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Antal i 1000-tal. Referens litteratur Nyförvärv Totalt Referens litteratur Bokbestånd Vuxenböcker Totalt Barnböcker Vuxenböcker Barnböcker Andel nyförvärv av bokbestånd (%) Totalt Vuxenböcker Barnböcker Referens litteratur Riket ,4 3,9 5,6 3,8 Län Stockholm ,5 4,9 6,9 4,4 Uppsala ,0 3,7 4,7 2,9 Södermanland ,2 3,6 5,4 4,5 Östergötland ,6 3,9 6,2 3,3 Jönköping ,2 3,5 5,7 3,2 Kronoberg ,1 4,1 4,1 3,2 29 Kalmar ,9 3,3 5,0 3,6 Gotland ,8 2,4 3,6 4,2 Blekinge ,9 3,4 4,6 5,7 Skåne ,1 4,7 6,2 2,7 Halland ,8 2,8 5,2 4,8 Västra Götaland ,7 4,0 5,9 6,3 Värmland ,4 3,0 4,4 3,1 Örebro ,3 3,8 5,3 3,6 Västmanland ,7 3,0 5,5 2,6 Dalarna ,6 4,0 5,9 3,5 Gävleborg ,4 4,0 5,4 3,3 Västernorrland ,0 2,6 3,7 2,0 Jämtland ,4 3,0 4,5 2,7 Västerbotten ,8 3,1 5,4 4,0 Norrbotten ,1 3,7 5,2 2,6

30 Tabell 1:5. Bestånd och nyförvärv av audio-visuella medier (AV-medier) efter län. Antal i 1000-tal. AV-mediebestånd Nyförvärv Andel nyförvärv av AVmediebestånd (%) Totalt Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Övr. AVmedier Riket ,9 6,3 10,0 10,5 Län Stockholm ,5 7,5 10,7 12,9 Uppsala ,6 8,2 11,1 13,1 Södermanland ,7 6,0 7,1 13,2 Östergötland ,4 6,7 10,2 12,9 Jönköping ,7 6,0 14,0 13,2 Kronoberg ,4 6,6 15,2 8,5 30 Kalmar ,6 6,6 14,0 9,9 Gotland ,3 9,4 11,8 10,6 Blekinge ,1 4,5 7,1 6,5 Skåne ,0 6,0 10,2 10,5 Halland ,8 8,0 8,7 9,7 Västra Götaland ,7 5,7 10,7 10,0 Värmland ,1 4,5 8,6 8,8 Örebro ,2 6,5 9,6 8,9 Västmanland ,2 6,0 4,7 7,7 Dalarna ,5 6,5 8,8 7,2 Gävleborg ,8 6,8 11,2 11,4 Västernorrland ,5 5,3 9,1 6,6 Jämtland ,1 6,6 8,4 14,1 Västerbotten ,3 5,1 8,7 9,2 Norrbotten ,2 5,5 8,6 10,2

31 Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer* och antal titlar efter län. Tidningar Tidskrifter Prenumerationer Titlar Prenumerationer Titlar Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten * Som tidning räknas varje periodisk publikation av typ dagstidning (tidningar som utkommer minst 2 dagar i veckan). Som tidskrift räknas periodisk publikation som utkommer med minst 4 nummer under året.

32 Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer efter län. Nättjänster Datorer tillgängliga för allmänheten Betaldatabaser Enbart sökning i databaser Övriga datorer totalt Med Internetuppkoppling Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om (AUTOMATIAKT UTSKRIVET KOMMUNNAMN) bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor.

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN

FOLKBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKEN 2006 7 5 Public Libraries 2006 Folkbiblioteken 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel. 08 519 264 95

Läs mer

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015. Special transport services and national special transport services 2015. Statistik 2016:24

Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015. Special transport services and national special transport services 2015. Statistik 2016:24 Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015 Special transport services and national special transport services 2015 Statistik 2016:24 Färdtjänst och riksfärdtjänst 2015 Special transport services and national

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001 Kulturen i siffror 2002:2 Folkbiblioteken 2001 Statens kulturråd Public Libraries 2001 Folkbiblioteken 2001 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ANSVARIG UTGIVARE:

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Norrbottens län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Norrbottens län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 Public Libraries 2002 Folkbiblioteken 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014 2015-03-10 / Jakob Nylin Nilsson Utlån Den sammanlagda utlåningen under 2014 uppgick till 103 004 antal lån. Tabell 1. Antal lån 2014 per biblioteksenhet Antal

Läs mer

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden 2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007 2011 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första

Läs mer

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101 JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens strategiska betydelse Utvecklingen mot ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN

FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN FOLKBIBLIOTEKENS SYNPUNKTER PÅ FOLKBIBLIOTEKSSTATISTIKENTIKEN INNEHÅLL KULTURRÅDETS ANSVAR FÖR BIBLIOTEKSSTATISTIKEN... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 4 Frågorna som ställdes... 4 Biblioteken som svarade... 5

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1310 NV 41 SM 1310 Inkvarteringsstatistik juli 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics July 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i juli Antalet gästnätter uppgick enligt

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november 2012. Preliminära siffror NV 41 SM 1301 NV 41 SM 1301 Inkvarteringsstatistik november 2012 Preliminära siffror Accommodation statistics November 2012, provisional data I korta drag Antalet gästnätter ökade i november Antalet gästnätter uppgick

Läs mer

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument

1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län april månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000 Kulturen i siffror 2001:4 Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000 Statens kulturråd Public Libraries 2000 Folkbiblioteken 2000 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor

Amning och föräldrars rökvanor HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2015 Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 OFFICIAL

Läs mer

Gästnätterna minskade i augusti. Hotellrummen kostade i genomsnitt 860 kronor

Gästnätterna minskade i augusti. Hotellrummen kostade i genomsnitt 860 kronor NV 41 SM 0811 Inkvarteringsstatistik augusti 2008 Preliminära siffror Accommodation statistics August 2008, provisional data I korta drag Gästnätterna minskade i augusti Antalet gästnätter uppgick under

Läs mer

Kommunernas och landstingens resultat 2012. Preliminära uppgifter från kommunernas och landstingens resultatoch balansräkningar

Kommunernas och landstingens resultat 2012. Preliminära uppgifter från kommunernas och landstingens resultatoch balansräkningar OE 24 SM 1301 Kommunernas och landstingens resultat 2012 Preliminära uppgifter från kommunernas och landstingens resultatoch balansräkningar Statement of accounts for the municipalities and county councils

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort

Läs mer

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 KU0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och fritid A.2 Statistikområde Museer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2016 Fått arbete I januari fick 1 067 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Assistansersättningens utveckling

Assistansersättningens utveckling Social Insurance Report Assistansersättningens utveckling Förändringsprocesser 2005 2015 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Marit Gisselmann 010-116

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Kommunernas konsumentverksamhet

Kommunernas konsumentverksamhet Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014 Färre arbetslösa Arbetslösheten minskade under i stort sett hela 2014. En av

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Viltskadestatistik 2009

Viltskadestatistik 2009 Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

0HGLHEHVWnQGOnQHYHUNVDPKHWSHUVRQDOGULIWVNRVWQDGHUPP. Research libraries 2001. Media stock, media circulation, staff, costs etc.

0HGLHEHVWnQGOnQHYHUNVDPKHWSHUVRQDOGULIWVNRVWQDGHUPP. Research libraries 2001. Media stock, media circulation, staff, costs etc. STATISTIKRAPPORT 1 (42) )RUVNQLQJVELEOLRWHNHQ 0HGLHEHVWnQGOnQHYHUNVDPKHWSHUVRQDOGULIWVNRVWQDGHUPP Research libraries 2001. Media stock, media circulation, staff, costs etc.,nruwdgudj )RUVNQLQJVELEOLRWHNHQVIMlUUOnQPLQVNDU

Läs mer