Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Transkript

1 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd

2 Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare: Statens kulturråd producent: Statistiska centralbyrån förfrågningar: Sten Månsson, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post sten.mansson@kur.se Birgitta Modigh, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post birgitta.modigh@kur.se Printed in Sweden by SCB-Tryck, Örebro 2.1 issn isbn

3 3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 5 Sammanfattning 6 Kommunala folkbibliotek olkbiblioteken en Summary in Swedish Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning 19 Svensk engelsk ordlista 2 Tabell- och diagramförteckning 23 Bilageförteckning 24 Tabeller Summary in English List of terms List of tables and charts List of appendices Tables Bilagor: Appendices: 1 Blankett 1 Questionnaire 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. Blankett för uppgiftsinsamling finns i bilaga 1. Mer om bakgrunden återfinns längre fram och i bilaga 2 lämnas en kvalitetsdeklaration för folkbiblioteksstatistiken Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 31 fristående sjukhusbibliotek samt ytterligare några bibliotek, framför allt i utlandet Uppgifter angående verksamheten vid de 2 länsbiblioteken respektive lånecentralerna redovisas fr.o.m. detta år ej i föreliggande rapport.

5 5 Sammanfattning Komm ommunala folkbib olkbibliotek liotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek minskade något under 1999 från 8,9 miljoner 1998 till 79,4 miljoner Utlåningen av böcker minskade med 2,6 procent från 72,1 miljoner till 7,3 miljoner lån 1999, medan utlåning av AV-medier, talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor m.m., ökade med 4 procent från 8,8 miljoner till 9,2 miljoner. Den minskade utlåningen av böcker kan främst hänföras till facklitteraturen vilken minskade med en miljon lån. Även barnboksutlåningen minskade något medan utlåningen av skönlitteratur varit oförändrad. Sammantagen motsvarar detta 9, lån per invånare, varav 7,9 var boklån. Nya a böcker Under 1999 köpte de kommunala folkbiblioteken in knappt 2 miljoner nya böcker, vilket är något fler än förra året. Inköpen av böcker har ökat något varje år sedan Av de nya böckerna var 34 procent barnböcker. Per ersonal, filialer, öppettider och h besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 1999 totalt årsverken. Detta innebär en minskning med drygt 5 procent jämfört med Under hela 9-talet har personalen minskat något varje år, årets kraftiga minskning beror dock delvis på att uppgifter om länsbibliotekens verksamhet inte längre ingår. I de fall tjänster delats mellan länsoch kommunbibliotek kan en överrapportering tidigare ha skett. Antalet filialer var jämfört med föregående år 19 st. färre. Samtidigt hade ytterligare 21 flialer integrerats med skolbibliotek. De kommunala huvudbiblioteken var i genomsnitt öppna 44 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen 16 timmar per vecka. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 47,5 miljoner besök under 1999, vilket var en minskning med 4 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 117 besök per 1 invånare Tabell A Komm ommunala folkbib olkbibliotek liotek en sammanfattning Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem Mediebestånd ,3,7 Bokbestånd ,,6 AV-mediebestånd ,3 1,3 Tidnings- och tidskrifts- bestånd Årsprenumerationer ,7 Titlar, endast huvudbibliotekets Utlåning , -1,8 Böcker ,9-2,6 AV-medier , 4, Öppethållande tim en vintervec vecka ,9 Huvudbibliotek ,3 Filialer ,3 Biblioteksper liotekspersonal sonal Totalt antal helårsverken ),6-5,2 därav bibliotekarier ),3-3,3 Driftkostnader tkr ,5 1) per 1 inv 2) exkl. länsbibliotekspersonal

6 6 Komm ommunala folkbib olkbibliotek liotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 1999 till 7,3 ( ), motsvarande 7,9 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 2,6 procent jämfört med 1998 då den uppgick till 72,1 milj. Det innebär också att bokutlåningen minskat för andra året i rad. Minskningen faller huvudsakligen på facklitteraturen som minskat med över en miljon lån motsvarande 4,6 procent. Även barnbokslånen har minskat medan antalet lån av skönlitteratur har ökat något lite. Några bidragande orsaker till minskningen är att Lunds huvudbibliotek varit stängt ett halvår och Malmös en månad. I Göteborg har Västra Götalandsregionen övertagit sjukhusfilialerna och i Kiruna har en, med skolan integrerad, filial med hög utlåning lagts ned. De flitigaste boklånarna återfinns i små och mellanstora kommuner, 8,2-8,5 lån per invånare, i de befolkningsmässigt största kommunerna är antalet lägre, 6,1 lån per person. Barnböcker är den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg 1999 på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 9-talet. Även när det gäller fack- resp. skönlitteratur har andelarna under senare delen av 9-talet varit tämligen oförändrade. Under 1999 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 32 procent. Under 9-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från från 25 procent till 3 procent. I genomsnitt lånades 2,6 volymer skönlitteratur, 2,9 volymer facklitteratur och 2,6 barnböcker per invånare i respektive åldersgrupp. 1.2 Nyförvär värv v av böcker Under 1999 köpte de kommunala folkbiblioteken in nya böcker, vilket är något fler än förra året då man köpte nya volymer. Årets nyinköp motsvarar Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna 4,5 procent av beståndet vid årets slut. Inköp av böcker har haft en nedåtgående trend under praktiskt taget hela nittiotalet men under de tre senaste åren har denna utveckling vänt. Av de nya böckerna var 34,3 procent barnböcker. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick 1999 till 44 miljoner böcker vilket är en liten ökning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare var större i små kommuner, 6,5, än i stora, 3,1. Detta förhållande beror på att en liten kommun måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför litet i de små kommunerna. Barnböckerna utgjorde 3 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 34 procent barnböcker, vilket är en något högre andel än Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde 1,5 miljoner volymer; en liten ökning sedan Diagram 1 Boklån Milj. lån Diagram 3 Nyförvär värv v av böcker Milj. nya volymer 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,

7 7 föregående år. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,4 procent och av nyförvärven till 3,5 procent. Uppgift om andelen böcker i magasin har detta år inte insamlats. 1.4 Utveckling klingen en av v boklån och h nyför yförvär värv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De tre senaste åren har dock inneburit en nedgång, 1999 lånades 7.3 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp fram till 1997, med undantag av 1994 då de ökade med 5 procent. De senaste tre åren har de återigen ökat men ligger fortfarande långt under 8-talets nivåer, antalet ligger fortfarande under 2 miljoner. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökat sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna. Under 9-talets senare hälft tycks denna utveckling däremot ha avstannat Barnböckernas andel har däremot under hela perioden varit relativt oförändrad. Diagram 4 AV-medielån Diagram 5 AV-medielån efter kategori. % AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 1999 till , motsvarande 1, lån per invånare. Det innebär en ökning sedan föregående år med ca 4 procent och utlåningen är därmed den högsta någonsin. Utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. Bara under 9-talet har antalet AV-medielån mer än fördubblats. Under åren ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat och 1999 uppgick den till 35 lån. Åren dessförinnan 1999 och 1997 uppgick ökningen till 67 respektive 3 lån. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 22 procent, kassettböcker med 18 procent och Talböcker Talfonogram Musikfonogram Video slutligen videogram med 17 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 7 procent, däribland bok-och-band 1 procent. Utlåning av musikfonogram har också, tillsammans med utlåning av videogram, ökat mest under året. Videogrammen med 12 och musikfonogrammen med 5 procent. I de befolkningsmässigt största kommunerna lånas det något fler AV-medier per invånare än i de medelstora kommunerna, 1,1 mot 1 procent lån per invånare. I de allra minsta kommunerna uppgår lånen till endast,8 per invånare. 2.2 Nyförvär värv v av v AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 1999 till 21 varav 71 var musikfonogram, 44 talböcker, 33 kassettböcker samt 25 videogram. Förra året var nyförvärven fler, de uppgick då till 218 varav musikfonogram 68.

8 8 Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AV-medier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 35 procent av nyförvärven, talböckerna 21 procent, kassettböckerna 16 procent och videogrammen slutligen 12 procent. 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till 749 har beståndet successivt ökat. År 1985 uppgick det till 1 43, 199 till 2 139, 1999 till och 1999, slutligen, till Talböckerna utgör den klart största andelen, st. eller 38,7 procent Medietyper, procent talböcker 41,7 38,7 kassettböcker 13,2 13,2 musikfonogram 21,6 22,7 videogram 4,9 5,8 övriga AV-medier 1) 18,5 19,6 Summa 1 1 1) Inkl.bok-och-band 2.4 Utlåning av böcker och AV-medier Per invånare gjordes i genomsnitt 9, lån av böcker och AVmedier sammanlagt under Detta innebär en liten nedgång jämfört med förra året då genomsnittet låg på 9,1. AV-medielånen utgjorde knappt 12 procent av bibliotekens totala utlåning 1999 mot 11 procent året dessförinnan och drygt 5 procent 199. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således, från 8,9 till 79,4 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,8 procent. AV-medielåningen fortsatte dock att öka, med 4 procent motsvarande 35 lån, medan boklånen däremot minskade med 2,6 procent, motsvarande lån. Minskningen av bokutlåningen från 72,1 miljoner till 7,3 miljoner motsvarar en minskning med 2,6 procent. Talboksutlåningen, som är en del av AV-medieutlåningen fortsatte att öka, dock endast med,5 procent från föregående år, till 2,5 miljoner lån Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter komm ommunstorlek Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var 1999 ca 16 en minskning med 2,7 procent jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer minskade, från 1 7 prenumerationer till 1 5, en nedgång med 1,9 procent. Även antalet tidskriftsprenumerationer sjönk, från 98 till 95 6, en minskning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Antalet titlar redovisas fr.o.m. detta år endast för huvudbiblioteken vilket innebär att någon jämförelse med föregående år inte kan göras. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var motsvarande,8 titlar per 1 invånare. Av dessa var utländska, varav var fjärde nordisk. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken uppgick till motsvarande 6,9 titlar per 1 invånare. Knappt var tionde titel var utländsk, totalt 5 74 titlar varav 932 var nordiska. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar. I kommuner med färre än 15 invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per 1 invånare och antalet tidskriftstitlar 12 mot 8 respektive 2 i kommuner med mer än 2 invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket mindre. Det rör sig om mellan 1,4 och 1, prenumeration per 1 invånare.

9 9 Per ersonal 4.1 Per ersoner Antalet anställda vid folkbiblioteken var Andelen bibliotekarier av dessa uppgick till 43 procent eller vilket motsvarar,3 bibliotekarie per 1 invånare. Övrig personal uppgick till 3 545, motsvarande.4 personer per 1 invånare. Bibliotekspersonalen vid folkbiblioteken har minskat något varje år under 9-talet. Årets kraftiga minskning torde dock delvis bero på att uppgifter om länsbibliotekens verksamhet inte längre ingår. I de fall tjänster delats mellan läns- och kommunbibliotek kan en överrapportering ha skett tidigare. Direkt jämförelse med föregående års uppgifter kan därför inte göras. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare bokuppsättare. Tidigare år har en indelning av övrig personal i kontorspersonal och övrig personal redovisats. Då gränsen mellan dessa personalkatergorier blivit alltmer oklar har indelningen i år slopats. Fr.o.m i år ingår inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen i redovisningen. Under perioden ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Under 199 var den oförändrad och under de följande två åren minskade den med ca 2 procent årligen. Den ditintills största minskningen, drygt 6 procent, inträffade Minskningen fortsatte under 1994 men under 1995 var antalet åter oförändrat. Under 1996 och 1997 minskade den återigen med 2 respektive 1 procent och 1999 var minskningen 1 procent. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 8-talet. Under perioden utgjorde bibliotekarierna procent av personalen men därefter har andelen ökat med i genomsnitt,5 procentenheter per år. De senaste tre åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 47 procent. 4.2 Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 1999 sammanlagt årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Detta innebär en minskning med 6 procent jämfört med Minskningen torde till en stor del kunna hänföras till den tidigare beskrivna förändringen vad gäller länsbiblioteken. Även under året dessförinnan sjönk emellertid antalet årsverken, dock endast med 1 procent. Under 9- talet har det skett en minskning av antalet årsverken praktiskt taget varje år, omfattningen har dock varierat. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier minskade 1999 från till 2 34, en minskning med 3 procent. Beroende på kommunstorlek varierar antalet årsverken i olika personalkategorier. Totalt sett är personaltätheten per invånare något större i de små kommunerna. Andelen bibliotekarier är däremot något högre i de befolkningsmässigt stora kommunerna medan förhållandet är det motsatta då det gäller övrig personal. Diagram 7 Per ersonal, antal årsverken i tusental Exkl. länsbibliotekens personal Se text. Tusental årsverken Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent Diagram 9 Per ersonal - årsverken per invånare efter komm ommun- storlek Årsverken 1,,8,6,4,2,

10 1 Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 1999 uppgick till 33 5 timmar jämfört med 33 8 timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt 4 efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med 12 4 på huvudbiblioteken, 19 2 på filialerna och 2 på bokbussarna. Det genomsnittliga huvudbiblioteket hade, liksom förra året, öppet 44 timmar per vecka och den genomsnittliga filialen 16 timmar. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än 15 invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 37 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med 3 invånare och uppåt var mer än 5 timmar per vecka. Totalt 35 huvudbibliotek höll öppet även på söndagar. 5.2 Besök Under 1999 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot besök. Detta motsvarar cirka en miljon besök per (helgfri) vecka. Räknat per 1 invånare och vecka motsvarar det 117 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än 15 var genomsnittet 138 besök per 1 invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 51 besök per 1 invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 1998, tog huvudbiblioteken emot 49,7 miljoner besök vilket betyder att antalet minskat avsevärt detta år. Året dessförinnan var besöksantalet å andra sidan inte högre än 47,9 miljoner vilket ju, jämfört med 1999, innebär en betydligt mindre minskning. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör med andra ord tolkas med viss försiktighet. Detta beror bl.a. på att ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje året. Dessa veckouppgifter har därefter räknats om till årsuppgifter. Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållande i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare var timmar per vintervecka. Av dessa var 296 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal respektive 37 timmar. 6.2 Organisation Antalet huvudbibliotek ökade till 289 i och med att Nykvarn blivit egen kommun. Antalet filialer minskade från 122 till Av filialerna var 5 integrerade med skolbibliotek, vilket är 21 st. fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 39 integrerade med skolbibliotek. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Jämfört med 1995 finns idag betydligt färre filialer. Antalet har minskat med 68 enheter samtidigt som antalet integrerade med skolbibliotek ökat med 5 stycken. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens der driftkostna uppgick under 1999 till 2,883 miljarder eller 325 kr per invånare. Motsvarande kostnader 1998 var något högre 2,896 miljarder respektive 327 kr per invånare. I löpande priser har kostnaderna däremot ökat något,,6 procent, sedan föregående år. Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen har bibliotekens kostnader ökat under i stort sett hela perioden Kostnaderna 1993 var dock drygt 7 procent lägre än året dessförinnan. Åren 1994 och 1995 låg driftkostnaderna i stort sett kvar på 1993 års nivå. Under de senaste tre åren har kostnaderna emellertid ökat årligen och ligger nu över nivån i början av 9-talet. Diagram 1 Driftskostnader Milj kr 1976 års priser Organisation och kostnader 6.1 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten var 13 under I flera fall delas emellertid en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs 1999 vara 15 stycken. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 79 stycken. Föregående år var antalet bussar 14 stycken och antalet hållplatsert per buss i genomsnitt 76 stycken

11 11 De kommunala folkbibliotekens personalkostnader uppgick 1999 till 1 44 milj. vilket motsvarar i 1976 års priser. Jämfört med 1998 innebär det en ökning med knappt 2 procent. Personalkostnaderna utgör med sina 49 procent den största delen av bibliotekens kostnader. Lokalkostnaderna uppgår till 24 procent, medierna till 13 procent och övriga kostnader till 14 procent. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag förändrades något under perioden Den tydligaste förändringen var att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna successivt minskade fram till mitten av 9-talet. Mediekostnadernas andel var i stort sett konstant åren , 16 á 17 procent. Fr.o.m. 199 har en minskning skett och fr.o.m har andelen varit procent. Förändringen berodde på att bibliotekens medieanslag under 1991 minskade med 17 procent, i fasta priser, eftersom kommunerna fr.o.m får göra avdrag för moms vid medieinköp. År 1999 uppgick mediekostnaderna till 372,3 milj kr i löpande och 114,2 milj kr i fasta priser. Diagram 11 Driftskostnader efter kostnadssla ostnadsslag Procent Diagram 12 Driftskostnader efter komm ommunstorlek. Fasta priser (1976=1) Lokalkostnaderna beräknades 1999 till 694 milj och övriga kostnader till 412 milj. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 84 miljoner kronor jämfört med 78 miljoner Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 8,6 procent jämfört med förra året. Det bör dock påpekas att investeringsutgifterna kan variera kraftigt mellan åren Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader Imputering Då ett bibliotek inte svarat på en fråga har variabelvärden skapats genom s.k. imputering. Detta görs för att resultaten på läns- och riksnivå inte ska bli missvisande. En vanlig imputeringsmetod är att ersätta ett saknat värde med medelvärdet för t.ex. länet eller riket. I andra fall har tidigare års uppgift använts och detta har då markerats genom att uppgiften kursiverats. Då faktiska uppgifter saknas har följande imputeringar gjorts: Barnböck nböcker 31 procent av bokbeståndet. Referenslitteratur enslitteratur 3 procent av bokbeståndet. Nyför örvä rv av refer eferenslitteratur enslitteratur 3 procent av totala nyförvärvet. Utlåningen av skön-, fack- och barnlitteratur har fördelats med 27, 32 resp. 41 procent av den totala utlåningen. Hållplatser f för bokbussar 1999 års värde eller medelvärdet för bokbussarna i länet. Besök 1999 då uppgift saknats har besök per vecka använts för uppräkning. Besök per vecka förra årets värde eller medelvärdet för kommungruppen.

12 12 Tabell B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drift- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostn. per per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor inv. -12 år -12 år huvud- vecka per 1 inv. per inv. bibl. 1 inv. Totalt 5,3 9,3 9, 2, ,6 325 Län Stockholm 3,5 5,4 6,8 14, ,5 31 Uppsala 4,8 9, 9,6 22, ,5 321 Södermanland 6, 9,9 9,1 22, ,7 374 Östergötland 4,4 7,7 8,3 2, ,4 284 Jönköping 5,4 9,6 8,9 2, ,5 29 Kronoberg 6,7 14,1 11,4 33, ,6 348 Kalmar 7, 13,6 1,8 29, ,7 369 Gotland 9,4 13,3 9,5 25, ,8 374 Blekinge 7,6 15,9 9,9 25, ,5 344 Skåne 1) 5,1 8,8 9,4 2, ,6 341 Halland 5,2 1,1 11,3 28, ,5 38 Västra Götaland 4,9 8,4 9,3 19, ,5 38 Värmland 6,9 11,7 8,8 2, ,6 352 Örebro 5,6 1,9 9,5 22, ,5 317 Västmanland 6,1 1,2 9,5 23, ,6 346 Dalarna 6,2 1,7 1,1 21, ,6 357 Gävleborg 6,2 12, 9,4 22, ,6 335 Västernorrland 6,4 11,2 9,1 21, ,6 379 Jämtland 8,7 16, 9,2 21, ,7 346 Västerbotten 7,3 14,2 1,9 28, ,7 365 Norrbotten 6,8 14, 8,6 23, ,6 344 Kommuner efter antal inv ,8 12,6 8,9 21, , ,1 11,1 9,5 22, , ,1 8,8 9,3 21, , ,4 5, 7,3 13, , ) Huvudbiblioteket i Lund har varit stängt ett halvår p.g.a. ombyggnad. Malmö stadsbibliotek har varit stängt en månad.

13 13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental Tusentals enheter Mediebestånd därav bokbestånd varav nyförvärv AV-mediebestånd Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer Medieutlåning därav bokutlåning AV-medieutlåning Helårsverken, personal 4,6 5,4 5,8 6,1 5,9 5,3 5,2 4,9 Driftkostnader, tkr löpande priser därav mediekostnader personalkostnader Driftkostnader, tkr fasta priser (1976=1) 1) därav mediekostnader personalkostnader Investeringsutgifter, tkr löpande priser fasta priser (1976=1) 1) Öppethållande, 2) timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (198=1) för ,7 (1959=1) för för

14 14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare Antal per invånare 1999 År Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek 1) ,28,31,34,31,26,23,24, ,24,27,31,28,25,22,23, ,25,29,28,27,22,21,21,22 2 -,23,23,25,24,21,19,18,18 Totalt,25,28,29,27,23,21,22,23 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek 1) ,7 8,6 8,9 8,4 8, 8,9 8,9 8, ,6 9,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,6 9, ,7 9,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,5 9,3 2-9,6 9,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,5 7,3 Totalt 9,1 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,1 9, Helårsverken, personal per 1 inv. efter kommunstorlek 1) ,41,51,58,66,65,6,59, ,47,56,61,64,62,57,55, ,6,69,72,74,67,6,58,54 2 -,66,75,79,82,78,63,61,57 Totalt,56,64,69,72,68,6,58,55 Driftskostnad, kr per inv års priser efter kommunstorlek 1) ,6 65,9 77,7 91,4 95,7 91,3 98,2 12, ,4 73, 83,4 91,6 94,5 91,6 97,6 11, ,2 86,7 9,8 99,2 98, 93,4 99,4 98,5 2-74, 9,3 94,8 98,4 96,7 86,4 11,2 99,7 Totalt 65,3 81,3 88, 96,5 96,8 91,6 99,4 99,7

15 15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Mediebestånd,8 -,3-1,3 -,7-2,4,6-1,,3,6,7 därav bokbestånd,5 -,6-1,2 -,9-2,6,5-1,1 -,1,4,6 varav nyförvärv -5,6-5,4-3,8-7,1 5, -2,8-2,6,3 3,2 4,3 AV-mediebestånd 7,1 7,4-3,1 3,1 2,9 1,5,8 4,2 3,9 1,3 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer,1-3 -3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8 Medieutlåning -1,8-1,6 2 1,8 1,9 4,8 5, -,8,5-1,8 därav bokutlåning -2,5-2,2 1,5 1,2,7 3,7 4,3-1,4 -,3-2,6 AV-medieutlåning 11 9,3 8,8 9,9 19,2 16,4 13, 4, 8,2 4, Helårsverken, personal -,3-2,2-1,7-6,8-1,8, -2, -1,2 -,8-5,8 Driftkostnader, tkr löpande priser 9,5 5,8 3,3-3,2 2, 1,4 3,3 2,7 2,1 -,4 därav mediekostnader 4,5-12,2 1,5 -,9 2,4 1,2,2 3,7 4,5,4 personalkostnader 11 5,1 1,2-6,5,9 1,4 4,2 3,6 2,6,7 Driftkostnader, tkr fasta priser (1976=1) 1) 2,7 -,7-7,2,7 -,2 3,3 4,6 3,7,6 därav mediekostnader -2, ,5-5 1, -,4,2 5,6 6, 1,7 personalkostnader 4,1 -,7-2,8-1,4 -,5 -,2 4,2 5,5 4,1 1,8 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 1 1,9 53,9 34,2-32, -28,5 19,1 16,1-2, 7,1 fasta priser (1976=1) 1) 3-3,6 47,8 28,6-32,9-29,6 19,1 18,2 -,7 8,6 Öppethållande, timmar 2) -1,8 -,2-1,2-2,7, -3,1,, 2,5-2,9 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skattern 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 1999 föreligger för 31 fristående sjukhusbibliotek i 12 län. Detta är ett mindre än förra året, vilket beror på att Söderhamnssjukhusbibliotek upphört/ slagits samman med Hudiksvalls sjukhusbibliotek. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående biblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under 1999 gjordes 735 medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs. 3 färre än föregående år. Över 9 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde däremot endast 1,6 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till 6, varav böcker 55 och därav barnböcker 73. Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 11 årsverken under 1999 varav 68 utfördes av bibliotekarier Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas även verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, bibliotek för svenskar i utlandet, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 1999 omfattade utsändning av 85 enheter, 95 procent böcker och 5 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning inte förändrats sedan föregående år. Driftskostnaderna har dock minskat från till kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 1999 ut 2 enheter (emballage) talböcker, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m redovisas också punktskriftsböcker. I beståndet finns 44 böcker. Av de drygt 2 lånen går merparten till enskilda låntagare. Beståndet men inte antalet lån har ökat något sedan föregående år.

17 17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera sta-tistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 1999:5, Folkbiblioteken Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till skilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbib olkbibliotekslioteks- statistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 1999 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. Som folkbibliotek räknas även de 2 länsbiblioteken. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets övriga kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m. detta år redovisas inga uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralena i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i denna rapport. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående biblioteken för svenskar i utlandet (i London, Berlin, Helsingfors och Paris) och Sigtunastiftelsens bibliotek finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår Svenska sjömansbiblioteket i redovisningen. Uppgifter om Talboks- och punktskriftsbiblioteket ingår i den årliga statistiken över folkbibliotek fr.o.m. uppgiftsåret I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 18 Summary Backgr kground Note on aims, usage e and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until The most recent report Public Libraries 1999 was published in Cultural Facts 1999:5. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the small number of libraries for Swedes abroad, the Library of the Sigtuna Foundation, and the Swedish Library of Talking Books and Braille. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers libraries for Swedes abroad, the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 1999 the municipal libraries made 2. million new book acquisitions, about 4 percent more than the year before. 34 per cent of these books were children s books. The libraries had 16 newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 8.9 to 79.4 million loans in These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 1999 was 9.. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of 33 5 hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK 2 9 million in Taking inflation into account, the current costs in 1999 were about two per cent higher than in 1999.