FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

Transkript

1 FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

2 Public Libraries 2002 Folkbiblioteken 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån, scb Förfrågningar: Birgitta Modigh, Kulturrådet, tel eller Cecilia Skjöld, scb, tel Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2003 issn isbn Kulturrådet, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet 2003

3 3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 4 Imputering Imputing values 5 Sammanfattning Summary in Swedish 6 Kommunala folkbiblioteken Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning Summary in English 19 Svensk engelsk ordlista List of terms 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts 23 Bilageförteckning List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 72 1 Blankett 1 Questionnaire 76 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 78 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. Blankett för uppgiftsinsamling finns i bilaga 1. Mer information om bakgrunden återfinns längre fram. I bilaga 2 lämnas en kvalitetsdeklaration för folkbiblioteksstatistiken. Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 38 fristående sjukhusbibliotek samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Sigtunastiftelsen bibliotek samt Svenska Sjömansbiblioteket. Fr.o.m. detta år ingår inte längre biblioteken för svenskar utlandet. Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. När en uppgift saknats har den bortfallskorrigerats, dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå, men ingår däremot i beräkningen av variabelns värde på riksoch länsnivå. Om möjligt har i första hand föregående års värde använts. Då sådant saknats har hjälpinforma tion för bortfallskorrigeringen hämtats från övriga bibliotek som inte har bortfall på den aktuella variabeln. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering skett för de uppgifter där ingen eller alltför knapp hjälpinformation funnits.

5 5 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek minskade under 2002 för andra året i rad, något under år 2002 från 78,3 miljoner 2001 till 77,1 miljoner Utlåningen av böcker minskade med 2,9 procent från 68,1 miljoner till 66,1 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier; talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor och liknande ökade med 6,5 procent från 10,3 miljoner till 11 miljoner. Den minskade nettoutlåningen av böcker kan hänföras till samtliga kategorier. Såväl utlåningen av skönlitteratur som facklitteratur och barnlitteratur minskade. Barnboksutlåningen minskade med lån, facklitteraturen med och skönlitteraturen med lån. Sammantaget motsvarar detta 7,4 lån mot tidigare 7,6 lån per invånare. Den totala utlåningen, dvs. inklusive AVmedier, minskade från 8,8 till 8,6 lån per invånare. AVmedierna ökade från 1,16 till 1,23 lån per invånare. Nya böcker Under 2002 köpte de kommunala folkbiblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker, något fler än Inköpen av böcker ökade således med 3 procent från föregående år till Av de nya böckerna var 38 procent barnböcker. Personal, filialer, öppettider och besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2002 totalt årsverken vilket innebär en ökning med 2 procent från föregående år. Antalet filialer fortsatte att minska och var stycken jämfört med år Antalet med skolbiblioteken integrerade filialer fortsatte däremot att öka, detta år från 524 till 531. Samtidigt integrerades ytterligare 6 huvudbliotek, en ökning från 42 till 48 stycken. Sammanlagt 14 bibliotek integrerades därmed med en skola. De kommunala huvudbiblioteken var oförändrat öppna i genomsnitt 44 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen något mindre, 17 timmar per vecka mot tidigare 18 timmar. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 46 miljoner besök under 2002, vilket innebär en minskning med nästan 3 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 112 besök per invånare. Praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder idag sina besökare tillgång till Internetuppkopplade datorer och endast 17 bibliotek mot tidigare 54 har inte sin katalog sökbar via Internet. Av de 240 bibliotek som lämnat uppgift om antal aktiva låntagare låg andelen aktiva låntagare av kommunbefolkningen mellan 30 och 39 procent i 138 fall. Medianvärdet var, liksom förra året, 33 procent av befolkningen. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning Antal totalt Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem Mediebestånd ,2-0,1 Bokbestånd ,9-0,2 AV-mediebestånd ,3 4,8 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer ,4 Titlar, endast huvudbibliotekets ,5 Utlåning ,6-1,6 Böcker ,4-2,9 AV-medier ,2 6,5 Öppethållande tim en vintervecka ,3 Huvudbibliotek ,2 Filialer ,4 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken ) ,6 1) 1,6 därav bibliotekarier ) ,3 1,7 Driftkostnader, löp. priser tkr tkr tkr tkr 356 3,8 1) Per inv. 2) Exkl. länsbibliotekspersonal

6 6 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2002 till 66,1 miljoner ( ) lån, motsvarande 7,4 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 2,9 procent jämfört med 2001 då utlåningen uppgick till 68,1 milj. Bokutlåningen minskade därmed för femte året i rad. Minskningen faller såväl på barnbokslånen ( ) som på lånen av facklitteratur ( ) och skönlitteratur ( ). De flitigaste boklånarna återfinns, liksom tidigare år, i små och mellanstora kommuner där man lånade 7,9 böcker per invånare medan man i de befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 5,8 böcker i genomsnitt per person. Barnböcker är är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 90-talet. Även då det gäller fack- respektive skönlitteratur har andelarna under senare delen av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2002 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. Under 90-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från 25 procent till 30 procent. I genomsnitt lånades 2,5 volymer skönlitteratur och 2,6 volymer facklitteratur. Gränsen för barn har fr.o.m. i år höjts från 12 till 14 år, dvs som barn räknas numera befolkningen 0-14 år. Det innebär att antalet lån i genomsnitt per barn som, om åldersgränsen fortfarande var 12 år, skulle ha uppgått till 20,5 lån med den nya åldersgränsen 14 år uppgår till 18,5 lån. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2002 köpte de kommunala folkbiblioteken in nya böcker, vilket är något fler än förra året då man köpte nya volymer. Årets nyinköp motsva- Diagram 1 Boklån Milj. lån Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Procent Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna rar 4,9 procent av beståndet vid årets slut. Nyinköpen varierar ofta från år till år. Nyförvärvens andel av det totala beståndet var störst i de största kommunerna 6,3 procent mot 4,5-4,8 procent i övriga landet. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2002 till 43,7 miljoner böcker vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 böcker per invånare mot 2,9 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 37,7 procent barnböcker, vilket är en procentenhets ökning sedan Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde 1,7 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,8 procent och dess nyförvärv uppgick till 3,7 procent av samtliga nyförvärv. Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

7 7 Genomsnittligt antal barnböcker och barnbokslån då åldersgränsen sätts vid 12 resp. 14 år. Kommuner efter antal invånare. Barnlitteratur Bestånd per barn Lån per barn 0-12 år 0-14 år 0-12 år 0-14 år ,0 12,3 22,2 19, ,1 10,8 22,1 19, ,0 8,2 21,2 19, ,5 5,2 14,3 13,4 Totalt 9,8 8,8 20,5 18,5 Diagram 4 AV-medielån Miljoner lån Utvecklingen av boklån och nyförvärv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De sex senaste åren har dock inneburit en gradvis nedgång och 2002 lånades 66,1 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp i stort sett oavbrutet fram till 1996 då volymer köptes. Under senare år har nyinköpen i allmänhet ökat och i år förvärvades böcker. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökade sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna fram till och med Därefter har andelen minskat eller som i år varit oförändrad. Barnböckernas andel har däremot sedan 1991 tämligen stabilt legat på 42 procent. AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2002 till , motsvarande 1,2 lån per invånare. Det innebär en ökning med mer än en halv miljon, motsvarande 6,5 procent, sedan föregående år. AV-utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. Under åren ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat till drygt en halv miljon om året. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 20 procent samt videogram och kassettböcker, båda med 19 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 7 procent, däribland bok-och-band 1 procent. Diagram 5 AV-medielån efter kategori. Miljoner lån Talböcker Kassettböcker Musik Övrigt Video Utlåning av kassettböcker har under det senaste året ökat med närmare 18 procent, videogrammen med 9 procent, och musikfonogrammen med 6 procent. I de befolkningsmässigt större kommunerna lånas det fler AV-medier per invånare, 1,43 mot endast till 0,9 per invånare i de allra minsta kommunerna. 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2002 till varav var musikfonogram, talböcker, kassettböcker samt videogram. Förra året var nyförvärven något färre, de uppgick då till varav musikfonogram Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AVmedier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 31 procent av nyförvärven, talböckerna 25 procent och kasettböckerna 20 procent. Videogrammen avviker något. Deras andel av AV-medieutlåningen var 19 procent medan deras andel av nyförvärven var 12 procent.

8 8 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till har beståndet successivt ökat och 2002 uppgick det till Talböckerna utgör den klart största andelen, stycken eller 36 procent. Detta innebär en liten ökning jämfört med föregående år. Musikfonogrammen utgjorde 24 procent, kassettböckerna 16 procent och videogrammen, den snabbast växande kategorien, 8 procent AV-mediebeståndets utveckling Totalt Därav andelar i procent Talböcker Musikfonog. Kassettböcker Videogram Utlåning av böcker och AV-medier Under år 2002 gjordes 8,6 lån per invånare av böcker och AV-medier sammanlagt. Det inebär en nedgång sedan år 2001 då i genomsnitt 8,8 lån gjordes. AV-medielånen utgjorde 14 procent av lånen vilket är en ökning sedan förra året då deras andel var 13 procent av bibliotekens totala utlåning. För tre år sedan, 1998, var andelen 11 procent och 1990 var den drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således från 78,4 till 77,1 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,6 procent. AV-medieutlåningen fortsatte dock att öka, detta år med 6,5 procent motsvarande lån. Det innebär att boklånen minskade med hela 2,9 procent, motsvarande lån, dvs en jämförelsevis stor nedgång. Talboksutlåningen, som är en del av AV-medieutlåningen, fortsatte även den att öka, detta år med 1,3 procent motsvarande enheter. Musikfonogram och videogram är annars de AV medier vars utlåning antalsmässigt ökar mest. De större kommunerna avviker alltmer från övriga landet vad avser medielån per invånare. I de större kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, lånades i genomsnitt 7,2 medier per invånare mot 8,8-9,1 i övriga kommungrupper. Mellan enskilda kommuner återfinns naturligtvis större skillnader. I de större städerna utgör AVmedielånen en jämförelsevis stor del av medielånen, 19 procent mot procent i övriga grupper. Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var en minskning med 1,9 procent jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer minskade, från prenumerationer till , en minskning med 1 procent. Även an talet tidskriftsprenumerationer sjönk något, från till , en minskning med 1,5 procent från föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något högre än förra året jämfört med Detta motsvarar 0,8 titlar per invånare. Av dessa var utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken sjönk från till vilket motsvarar 6,5 titlar per invånare. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar. I kommuner med färre än invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 2 i kommuner med mer än invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket lägre. Det rör sig om mellan 0,8 och 1,3 prenumerationer per invånare.

9 9 Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken var år dvs. praktiskt taget oförändrat jämfört med 2001 då antalet var Andelen bibliotekarier av dessa var dock något större 45,5 procent dvs vilket motsvarar 0,3 bibliotekarier per invånare. Övrig personal uppgick till 3 367, motsvarande 0,4 personer per invånare. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare och bokuppsättare. Tidigare år har en indelning av övrig personal i kontorspersonal och övrig personal redovisats. Då gränsen mellan dessa personalkatergorier blivit alltmer oklar slopades den indelningen Fr.o.m det året ingår inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen. Bibliotekspersonalens storlek har under åren varierat avsevärt. Under perioden ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Därefter vidtog en period med minskande personalresurser. Mellan åren 1990 och 2000 sjönk antalet anställda successivt från till 6 194, en minskning med 30 procent. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 80-talet. Under perioden utgjorde bibliotekarierna procent av personalen men därefter har andelen ökat med i genomsnitt 0,5 procentenheter per år. De senaste åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 45 procent. 4.2 Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2002 sammanlagt årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Antalet årsverken är därmed något högre än föregående år då det uppgick till Det innebär också att det trendbrott som kunde konstateras föregående år och som innebar att den nedåtgående trenden vad gäller antal årsverken brutits består även detta år. Under 90-talet minskade antalet årsverken praktiskt taget varje år, från till år Antalet årsverken utförda av bibliotekarier fortsatte att öka. även detta år, från till motsvarande 2 procents ökning. Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2002 uppgick till timmar jämfört med timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med på huvudbiblioteken, på filialerna och på bokbussarna. Det innebär att antalet öppettimmar minskat något på huvudbiblioteken men mest på filialerna och att de däremot ökat på bokbussarna. Den Diagram 7 Personal, antal årsverken i tusental Exkl. länsbibliotekens personal fr.o.m Se text. Tusental årsverken Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent Diagram 9 Personal - årsverken per invånare efter kommunstorlek Årsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,

10 10 genomsnittliga öppettiden är därmed oförändrat 44 timmar per vecka på huvudbiblioteken medan den sjunkit till 17 timmar på filialerna. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 38 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med mellan och invånare var 46 timmar och för kommuner med mellan och timmar samt, slutligen, för dem med över invånare var antalet 63 timmar per vecka. Totalt 39 huvudbibliotek mot 40 förra året höll även öppet på söndagar. 5.2 Besök Under 2002 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot besök. Räknat per invånare och vecka motsvarar det 112 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än var genomsnittet 139 besök per invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 53 besök per invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 2001, tog huvudbiblioteken emot 47,4 miljoner besök vilket betyder att besöken nu minskat med närmare 1,4 miljoner. Året dessförinnan var besöksantalet 48,5 miljoner vilket innebär att antalet sjönk för andra året i rad. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje året. Dessa veckouppgifter räknas därefter om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare En relativt ny uppgift är antalet aktiva låntagare. Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion på biblioteket. Många kommunbibliotek har inte kunnat lämna denna uppgift. Detta år saknas den dock endast i 49 fall vilket är en klar förbättring mot förra året då den saknades för 68 bibliotek. Bland de svarande ligger antalet aktiva låntagare vanligen mellan 30 och 39 procent av kommunens invånare. Såväl högre som lägre andelar är dock vanliga. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner procent procent procent procent Ej uppgift Summa Bibliotekens IT-användning Uppgifter samlas även in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antal därav som är uppkopplade mot Internet, om bibliotekens katalog är tillgänglig via Internet, mm. Av uppgifterna framgår att med enstaka undantag samtliga svarande, i detta fall 288 kommunbibliotek, erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt fanns i kommunbiblioteken år datorer tillgängliga för allmänheten jämfört med året dessförinnan. Därav var mot tidigare Internetuppkopplade. Ett litet antal, 17 stycken motsvarande 6 procent av kommunbiblioteken, hade däremot inte sin katalog tillgänglig via Internet. Det är dock en klar minskning i förhållande till föregående år då motsvarande andel var 19 procent respektive 54 bibliotek. Organisation och kostnader 6.1 Filialer Antalet filialer minskade något, från till Av filialerna var 531 integrerade med skolbibliotek, vilket är 7 stycken fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 48 stycken integrerade med skolbibliotek mot 42 förra året. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet filialer har minskat successivt under de två senaste decennierna fanns filialer, 1985 var antalet nere i 1 563, 1990 i och Samtidigt har andelen filialer som är integrerade med skolbibliotek fördubblats. I slutet av 80-talet var omkring var fjärde filial integrerad med ett skolbibliotek. Idag är varannan filial integrerad. Även antalsmässigt har de integrerade filialerna ökat. Från 1990 till 2002 har de ökat med 40 procent, från 379 stycken till dagens 531 st. Fr.o.m infördes ett förtydligande av vad som kännetecknar en filial i blanketten. En filial ska således ha; fast anställd personal, fast mediebestånd samt regelbundna öppettider. Föregående års förhållandevis kraftiga nedgång av antal filialer kan till någon del tillskrivas detta. Diagram 10 Biblioteksfilialer Antal filialer Filialer därav integrerade

11 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten fortsätter att minska och var under stycken mot 109 sycken 2001 och 112 stycken I några fall delas en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs vara 12 stycken mot tidigare 14. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 83 mot 90 föregående år och 85 året dessförinnan. Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare var timmar per vintervecka. Av dessa var 278 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal respektive 264 timmar. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens driftkostnader uppgick under 2002 till 3,181 miljarder kr eller 356 kr per invånare. Motsvarande kostnader år 2001 var lägre, 3,063 miljarder respektive 344 kr per invånare. Även räknat i fasta priser (1980=100) ökade kostnaderna, totalt med 1,5 procent jämfört med 2,3 procent föregående år. Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden Mellan åren 1992 och 1996 utvecklades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som Året därefter ökade de ytterligare, med 4,1 procent. De senaste åren har förändringarna varit mer obetydliga, förra året ökade de med 2,3 procent och i år således med 1,5 procent. Bibliotekens personalkostnader uppgick 2002 till milj. kr vilket motsvarar kr i 1980 års priser. Jämfört med 2001 innebär det en ökning i fasta priser med 3,9 Diagram 11 Driftskostnader, fasta priser, procent. Mediekostnaderna uppgick till 405 milj. kr i löpande och 173 milj. kr i fasta priser. Mediekostnaderna ökade därmed med 1,3 procent jämfört med förra året. Lokalkostnaderna beräknades till 718 milj. och övriga kostnader till 412 milj. kr. Procentuellt fördelar sig de löpande kostnaderna med 52 procent på personalkostnader, 23 procent på lokalkostnader och 13 procent på medie- respektive övriga kostnader. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag förändrades något under perioden Den tydligaste förändringen var att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna successivt minskade fram till mitten av 90- talet. Mediekostnadernas andel var i stort sett konstant åren , 16 á 17 procent. Fr.o.m minskade den dock och fr.o.m har andelen varit procent. Förändringen berodde på att bibliotekens medieanslag under 1991 minskade med 17 procent, i fasta priser, eftersom kommunerna fr.o.m får göra avdrag för moms vid medieinköp. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 83 miljoner kronor jämfört med 103 miljoner Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 21,7 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt en hel de mellan åren. Diagram 12 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent Milj kr 1980 års priser Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader

12 12 Tabell B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drift- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor 0-14 år 0-14 år huvud- vecka per inv. per inv. bibl inv. Totalt 5,2 8,8 8,6 18, ,6 355 Län Stockholm 3,3 5,2 6,4 12, ,5 326 Uppsala 4,8 8,4 9,2 19, ,5 344 Södermanland 6,1 10,2 8,4 18, ,6 389 Östergötland 4,5 7,4 8,8 19, ,5 289 Jönköping 5,3 9,3 8,7 19, ,5 326 Kronoberg 6,8 13,7 10,9 30, ,6 372 Kalmar 7,2 12,9 10,1 25, ,7 393 Gotland 9,3 14,5 10,7 26, ,0 561 Blekinge 7,2 14,6 9,7 24, ,6 378 Skåne 5,1 8,7 9,4 19, ,6 394 Halland 5,2 9,9 10,4 24, ,5 321 Västra Götaland 4,7 7,7 9,1 18, ,6 341 Värmland 6,8 11,3 8,2 17, ,6 362 Örebro 6,2 10,3 9,3 20, ,5 354 Västmanland 5,7 8,6 8,6 19, ,6 365 Dalarna 6,4 11,0 9,6 19, ,6 422 Gävleborg 6,2 11,5 9,3 20, ,5 363 Västernorrland 6,9 11,8 8,1 18, ,6 405 Jämtland 8,9 13,4 8,8 19, ,6 387 Västerbotten 7,2 12,1 10,3 25, ,7 401 Norrbotten 6,7 13,2 8,2 21, ,6 348 Kommuner efter antal inv ,0 12,3 8,8 19, , ,2 10,8 9,1 19, , ,0 8,2 8,9 19, , ,2 5,2 7,2 13, ,6 356

13 13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental Tusentals enheter Mediebestånd därav bokbestånd varav nyförvärv AV-mediebestånd Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer Medieutlåning därav bokutlåning AV-medieutlåning Helårsverken, personal 5,4 5,8 6,1 5,9 5,3 4,9 4,9 5,0 Driftkostnader, tkr löpande priser därav mediekostnader personalkostnader Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) därav mediekostnader personalkostnader Investeringsutgifter, tkr löpande priser fasta priser (1980=100) 1) Öppethållande, 2) timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2002 = 234,5

14 14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare Antal per invånare respektive år År Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek ,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,32 0,32 0, ,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,27 0,26 0, ,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,23 0,22 0, ,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,17 0,18 Totalt 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,24 0,23 0,24 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek ,6 8,9 8,4 8,0 8,9 9,1 9,0 8, ,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,4 9,2 9, ,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,4 9,1 8, ,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,2 7,3 7,2 Totalt 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 8,8 8,6 Helårsverken, personal per inv. efter kommunstorlek ,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,59 0,59 0, ,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,54 0,55 0, ,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,55 0,54 0, ,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,56 0,55 0,56 Totalt 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 0,56 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek Totalt

15 15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Mediebestånd -1,3-0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1-0,4 0,2 därav bokbestånd -1,2-0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2-0,4-0,2 varav nyförvärv -3,8-7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4-3,7 3,0 AV-mediebestånd -3,1 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 2,5 4,8 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 0,0-1,9 Medieutlåning 2 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6-1,9-1,6 därav bokutlåning 1,5 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2-3,0-2,9 AV-medieutlåning 8,8 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 5,8 6,5 Helårsverken, personal -1,7-6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 0,0 2,0 Driftkostnader, tkr löpande priser 3,3-3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 5,0 3,8 därav mediekostnader 1,5-0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 1,9 2,9 personalkostnader 1,2-6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 6,1 6,3 Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) -1,0-7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 2,3 1,5 därav mediekostnader -2,7-5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9-0,7 0,7 personalkostnader -3,0-10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 3,3 3,9 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 53,9 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 19,1 19,9 fasta priser ( ) 1) 47,5 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 16,0 21,7 Öppethållande, timmar 2) -1,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 0,0 0,0 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2002 föreligger liksom föregående år för 38 fristående sjukhusbibliotek i 15 län. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående biblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år 2002 gjordes medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs färre än året dessförinnan. Över 80 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde endast 2,4 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till , varav böcker och därav barnböcker Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 127 årsverken under 2002 varav 81 utfördes av bibliotekarier Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2002 omfattade utsändning av enheter, 94 procent böcker och 6 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning minskat något sedan föregående år. Driftskostnaderna har dock ökat från kr till kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2002 ut enheter (emballage) talböcker, en minskning med 1,6 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m redovisas också punktskriftsböcker. I beståndet finns böcker. Av de lånen går merparten till enskilda låntagare. Såväl beståndet som antalet lån är i stort sett oförändrat sedan föregående år.

17 17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera statistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2002:2, Folkbiblioteken Statistiken är också tillgänglig via Sveriges Statistiska Databaser som nås genom SCBs hemsida, Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till skilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 2002 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående Sigtunastiftelsens bibliotek och Svenska sjömansbiblioteket finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår fr.o.m uppgifter beträffande Talboksoch punktskriftsbiblioteket. Bibliotek som inte ingår Som folkbibliotek kan även länsbiblioteken räknas. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets övriga kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m redovisas inte uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i rapporten. Fr.o.m. föregående år redovisas inte heller uppgifter beträffande biblioteken för svenskar i utlandet (London, Berlin, Helsingfors och Paris). I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 18 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until The most recent report Public Libraries 2000 was published in Cultural Facts 2002:4. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the Swedish Library of Talking Books and Braille, the Swedish Merchant Fleet Library and the Library of the Sigtuna Foundation. A small number of libraries for Swedes abroad are from this year not included. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2002 the municipal libraries made 2.1 million new book acquisitions, about 3 percent more than the year before. 31 per cent of these books were children s books. The libraries had newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 78,4 to 77,1 million loans in These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2002 was 8,6. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK million in Taking inflation into account, the current costs in 2002 were about 1,5 per cent higher than in 2001.

19 19 Svensk-engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftskostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

20 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller List of tables 5 A Kommunala folkbibliotek en samman fattning 12 B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis 13 C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental 14 D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare 15 E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Folkbibliotek 2002: Mediebestånd och låneverksamhet 25 2 Folkbibliotek 2002: Öppethållande, personal samt kostnader 26 3 Bokbestånd 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 27 4 AV-mediebestånd 2002 totalt och i kommungrupper 27 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2002 totalt och i kommungrupper 28 6A Bokutlåning 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 29 6B AV-medieutlåning 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 30 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 31 8 Bibliotekssystemet 2002 totalt, länsvis och i kommungrupper 32 9 Öppethållande och besök på bibliotek under Totalt och i kommungrupper. A Municipal libraries a summary B Municipal libraries An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change Public libraries 2002: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2002: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2002 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2002, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2002 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2002 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during Total and by categories of municipalities.

21 Bibliotekspersonal, årsverken och antal personer Totalt och i kommungrupper Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut Totalt och i kommungrupper 34 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, personal samt vissa andra uppgifter C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi Fristående sjukhusbibliotek 2002: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader Övriga folkbibliotek 2002: Mediebestånd, utlåning och kostnader 10 Library staff, number of person-years 2002, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2002, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems B Costs, staff and some other data in the municipal library systems C Active burrowers and information technology in the municipal library systems Independent hospital libraries 2002: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2002: Media stock, circulation and costs

22 22 Sida page Diagram Charts 6 1 Boklån Book loans Boklån - fördelning på litteraturkategorier, Book loans - different categories of literature, Nyförvärv av böcker, New book acquisitions, AV-medielån Audio-visual loans AV-medielån efter kategori, Audio-visual loans by categories, Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek 6 Cirkulation - loans per capita , by size of municipality 9 7 Personal, antal årsverken i tusental Library staff, number of person-years in thousands Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Personal - årsverken per invånare Efter kommunstorlek 8 Librarians as percentage of total library staff Staff - number of person-years per inhabitants , by size of municipality Antal biblioteksfilialer Number of branch libraries Driftskostnader, miljoner kr i 1980 års priser Current costs, SEK millions, 1980 prices Driftskostnader efter kostnadsslag Current costs by type of costs