FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2

Transkript

1 FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2

2 Public Libraries 2003 Folkbiblioteken 2003 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statistiska centralbyrån, SCB Förfrågningar: Birgitta Modigh, Statens kulturråd, tel eller Cecilia Skjöld, SCB, tel Printed in Sweden by SCB Tryck, Örebro 2004 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Statens kulturråd 2004

3 Förord Folkbiblioteken får mer än 70 miljoner besök varje år. De finns i alla landets kommuner och är med sitt nät av huvudbibliotek, filialer och bokbussar en angelägenhet för många. Det är därför viktigt att kunna följa verksamheten, inte bara i den egna kommunen, utan också i andra delar av landet. Folkbiblioteksstatistiken visar folkbibliotekens service till den enskilde medborgaren, men också hur biblioteken används. Minskande boklån är något som de flesta bibliotek får kännas vid. Bidragande orsak kan vara att många väljer andra källor än böcker för att söka information, men också att bibliotekens inköp av böcker minskar. I årets statistik finns det flera nyheter. För första gången redovisas inte bara besök på huvudbiblioteken utan också på filialerna. Boklån är avgiftsfria för den enskilde användaren, däremot tar biblioteken ut försenings- avgifter och en del administrativa avgifter. Den för året nya uppgiften visar att bibliotekens intäkter är på sammanlagt 115 miljoner kronor. Andra nya uppgifter rör bibliotekens informationstjänster ett område där biblioteken har ökat sina insatser kraftigt. Sammanlagt över hela landet har besökarna tillgång till drygt betaldatabaser. Fördelningen mellan de olika typerna av litteratur är relativt likartad över åren. Barnbokslånen står för en stor del av lånen. Hela 43 procent av boklånen utgörs av barnböcker. Detta kan förklaras av att många folkbibliotek är integrerade med skolbibliotek. Det innebär att de flesta barn dagligen kommer i kontakt med ett bibliotek. För att spegla den enskilde medborgarens kulturvanor ger Kulturrådet ut kulturvanestatistik. Biblioteksbesök ligger högt på listan över kulturaktiviteter (Kulturbarometern Kulturen i siffror 2003:1). Under det senaste året har 66 procent av alla i åldrarna 9-79 år besökt biblioteket. Denna statistik kan ses som ett komplement till bibilioteksstatistiken. Kristina Rennerstedt Generaldirektör

4

5 5 Innehåll Contents Sida/Page 5 Innehåll Contents 6 Bakgrund Background 6 Syfte och användning Aim and usage 6 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 6 Nya uppgifter New information 6 Bortfall och korrigering för bortfall Non-respons and compensation for non-respons Sammanfattning Kommunala folkbiblioteken Sjukhusbibliotek, m.fl. Engelsk sammanfattning Svensk engelsk ordlista Tabell- och diagramförteckning Bilageförteckning Summary in Swedish Municipal libraries Hospital libraries and other libraries Summary in English List of terms List of tables and charts List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 72 1 Blankett 1 Questionnaire 76 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 78 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

6 6 Bakgrund Syfte och användning Folkbiblioteksstatistiken utförs årligen av Statistiska centralbyrån (SCB). Fr.o.m är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera statistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal, kostnader, mm. Den närmast föregående rapporten, Folkbiblioteken 2002, publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2002:2. Rapporten finns att tillgå på Kulturrådets hemsida. Statistiken är också tillgänglig via Sveriges Statistiska Databaser som nås genom SCBs hemsida, Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Nya uppgifter för året: - antalet besök vid filialerna - andelen kvinnor respektive män i personalen - antal betaldatabaser - antal E-boklån - bibliotekens intäkter - antal övriga utlåningsställen Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. Även de med högskolor integrerade folkbiblioteken ingår. År 2003 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 290 enheter. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken redovisas i tabellerna 1, 2 och 13. De finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket ingår och redovisas i tabellerna 1 och 14. Blanketten för uppgiftsinsamlingen återfinns i bilaga 1. Ytterligare bakgrundsuppgifter finns i Kvalitetsdeklarationen i bilaga 2. Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. När en uppgift saknats har den bortfallskorrigerats, dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på kommunnivå, men ingår däremot i beräkningen av variabelns värde på riks- och länsnivå. Om möjligt har i första hand föregående års värde använts. Då sådant saknats har hjälpinformation för bortfallskorrigeringen hämtats från övriga bibliotek som inte har bortfall på den aktuella variabeln. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering skett för de uppgifter där ingen eller alltför knapp hjälpinformation funnits.

7 7 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Bibliotekens utlåningen minskade för tredje året i rad Antalet lån sjönk från 77,1 miljoner 2002 till 76,1 2003, dvs. en minskning med 1,3 procent. Utlåningen av böcker minskade med 2,0 procent från 66,1 miljoner till 64,8 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier ökade med 2,8 procent från 11,0 till 11,3 miljoner. Skönlitteraturlånen minskade med hela lån, barnboksutlåningen med lån och facklitteraturlånen med Sammantaget motsvarar detta 7,2 lån mot tidigare 7,4 lån per invånare. Den totala utlåningen, dvs. inklusive AV-medier, minskade från 8,6 till 8,5 lån per invånare. AV-medielånen ökade från 1,2 till 1,3 lån per invånare. Nya böcker Under 2003 köpte de kommunala folkbiblioteken in knappt 2 miljoner nya böcker vilket var färre än föregående år. Inköpen minskade med 9 procent från föregående år till Av de nya böckerna var 39 procent barnböcker. Personal, filialer, besök och ekonomi. Antalet filialer fortsatte att minska och var till antalet jämfört med år De kommunala huvudbiblioteken tog totalt sett emot 45,5 miljoner besök under de 44 timmar per vecka som de i genomsnitt höll öppet. Antalet besök var därmed 1 procent lägre än året dessförinnan. Uppgifter om antalet besök på filialerna inhämtades för första gången detta år och bör därför betraktas som något mindre säkra. Enligt dessa tog emellertid filialerna emot avsevärt färre besök än huvudbiblioteken, sammanlagt 24,4 miljoner. Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2003 totalt årsverken vilket innebär en ökning med 1 procent från föregående år. Av de anställda var 85 procent kvinnor. Bibliotekens totala driftskostnader ökade i fasta priser med 1,5 procent. Personalkostnaderna ökade med 2,9 procent medan mediekostnaderna däremot sjönk med 2,2 procent. I löpande priser betyder det att bibliotekens årliga kostnader nu uppgår till miljoner kronor. Enligt för året nya uppgifter om bibliotekens intäkter uppgick dessa till 115 miljoner. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning Antal total Antal total Antal total Antal total Per inv. % förändring Bibliotekssystem Mediebestånd ,1-1,4 Bokbestånd ,8-1,7 AV-mediebestånd ,3 2,6 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer ,3 Titlar, endast huvudbibliotekets ,5 Utlåning ,5-1,3 Böcker ,2-2,0 AV-medier ,3 2,8 Öppethållande timmar en vintervecks ,4 Huvudbibliotek ,4 Filialer ,3 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken ,6 1 0,9 därav bibliotekarier ,3 2,3 Driftkostnader, löpande priser tkr tkr tkr ,0 1) Per inv. 2) Exkl. länsbibliotekspersonal

8 8 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2003 till 64,8 miljoner ( ) lån, motsvarande 7,2 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 2 procent dvs färre lån jämfört med 2002 då utlåningen uppgick till 66,1 milj. Bokutlåningen minskade därmed för sjunde året i rad. Minskningen faller såväl på barnbokslånen ( ) som på lånen av facklitteratur ( ) och skönlitteratur ( ). De flitigaste boklånarna återfinns, liksom tidigare år, i små och mellanstora kommuner där man lånade 7,6 respektive 7,7 böcker per invånare medan man i de tre befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 5,9 böcker i genomsnitt per person. En reservation får dock göras för att några bibliotek inte kan separera skolbiblioteken från folkbiblioteket. Barnböcker är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 43 procent vilket i stort sett är den nivå de legat på sedan slutet av 70-talet. Även då det gäller fack- och skönlitteratur har andelarna sedan mitten av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2003 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 27 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. I genomsnitt lånades 2,4 volymer skönlitteratur och 2,6 volymer facklitteratur medan antalet barnbokslån uppgick till i genomsnitt 17,4 lån per barn upp till 14 år. Förra året uppgick det genomsnittliga antalet barnbokslån till 18,5 lån. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2003 köpte folkbiblioteken in nya böcker, vilket är eller drygt 9 procent färre än förra året då man köpte nya volymer. Årets nyinköp motsvarar 4,5 procent av beståndet vid årets slut. Nyinköpen varierar Diagram 1 Boklån Milj. lån Diagram 2 Boklån fördelning på litteraturkategori Procent Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna ofta från år till år. Nyförvärvens andel av det totala beståndet var störst i de tre största kommunerna, 5,3 procent mot 4,2 4,5 procent i övriga landet. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2003 till 43,0 miljoner böcker vilket är en minskning med 1,7 procent sedan Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,7 böcker per invånare mot 2,9 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av titlar inte ska bli alltför begränsat, måste skaffa fler volymer per invånare än en större kommun Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 39 procent barnböcker, vilket är drygt en procentenhets ökning sedan Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde 2,6 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,6 procent och dess andel av nyförvärven till 3,5 procent. Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

9 9 1.4 Utvecklingen av boklån och nyförvärv Bibliotekens bokutlåning har varierat alltsedan Den var som störst 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var nere i 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den åter fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De sex senaste åren har dock inneburit en gradvis nedgång och 2003 lånades endast 64,8 miljoner böcker. Nyförvärven låg under 1970 och 1980-talen på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3 2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp i stort sett oavbrutet fram till 1996 då volymer köptes. Under senare år har nyinköpen i allmänhet ökat men i år förvärvades endast böcker. Sammansättningen av boklånen har förändrats successivt sedan Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen under perioden ökat sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen. Därefter har andelen fackbokslån minskat eller, som i år, varit oförändrad. Barnböckernas andel av utlåningen har däremot legat tämligen stabilt mellan 41 och 44 procent sedan Diagram 4 AV-medielån Miljoner lån Diagram 5 AV-medielån efter kategori. Miljoner lån 5 4 AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2003 till , motsvarande 1,3 lån per invånare. Det innebär en ökning med , motsvarande 2,8 procent, sedan föregående år. AV-utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. Under åren ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har ökningstakten dock minskat. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 34 procent, är ett musiklån. Talböcker, kassettböcker och videogram lånas alla i samma om fattning, var och en 19 procent, dvs. totalt närmare 60 procent. E-böcker, som tidigare redovisades under kassettböcker, utgör 1 procent av lånen och Bok och band 2 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 6 procent. Det är framför allt kassettbokslånen som står för den ökade AV-medieutlåningen. Lånen av kassettböcker har ökat under det senaste året med drygt 7 procent, trots att E-böckerna numera särredovisas. Videogrammen ökade med knappt 3 procent. I de tre befolkningsmässigt största kommunerna lånas det fler AV-medier per invånare, 1,5 mot endast 1 lån per invånare i de allra minsta kommunerna. 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2003 till varav var musikfonogram, talböcker, kassettböcker samt videogram. Förra året var nyförvärven något fler, de uppgick då till varav musikfonogram Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AV-medier speglar därmed i viss mån utlåningens fördelning Talböcker Musik Övrigt Kassettböcker Video Musikfonogrammen utgjorde 30 procent av nyförvärven, och kassettböckerna 21 procent. Videogrammen och talböckerna avviker något. Videogrammens andel av AV-medieutlåningen var 19 procent medan deras andel av nyförvärven endast var 12 procent. Med talböckerna förhåller det sig tvärtom. Andelen av lånen vart 19 procent medan nyförvärven utgjorde hela 27 procent av alla AV-medielån. 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till har beståndet successivt ökat och 2003 uppgick det till Talböckerna utgör den klart största andelen, stycken eller 36 procent av AV-mediebeståndet. Musikfonogrammen utgjorde 24 procent, kassettböckerna 16 procent och videogrammen 8 procent. Relationerna är med andra ord oförändrade sedan föregående år.

10 10 AV-mediebeståndets utveckling Totalt Därav andelar i procent Talböcker Musikfonog. Kassettböcker Videogram Utvecklingen av den totala utlåningen Under år 2003 gjordes 8,5 lån per invånare av böcker och AV-medier sammanlagt. Det innebär en nedgång sedan år 2002 då i genomsnitt 8,6 lån gjordes. AV-medielånen utgjorde 15 procent av lånen vilket är en ökning sedan förra året då deras andel var 14 procent av bibliotekens totala utlåning. För fem år sedan, 1998, var andelen 11 procent och 1990 var den drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således från 77,1 till 76,1 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,3 procent. AV-medieutlåningen fortsatte dock att öka, detta år med 2,8 procent motsvarande lån. Det innebär att boklånen minskade med 2,0 procent, motsvarande lån. De större kommunerna avviker från övriga landet vad avser medielån per invånare. I de största kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, lånades igenomsnitt 7,4 medier per invånare mot 8,6 8,9 i övriga kommungrupper. Mellan enskilda kommuner återfinns naturligtvis större skillnader. I de större städerna utgör AVmedielånen en jämförelsevis stor del av medielånen, 20 procent mot procent i övriga grupper. Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var en minskning med 2,3 procent sedan förra året. Antalet tidningsprenumerationer minskade, från prenumerationer till 9 800, en minskning med 4,2 procent. Även antalet tidskriftsprenumerationer sjönk något, från till , en minskning med 2,1 procent från föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något högre än förra året jämfört med Detta motsvarar 0,7 titlar per invånare. Av dessa var utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken sjönk från till vilket motsvarar 6,3 titlar per invånare. Diagram 6 Medielån lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju färre invånare en kommun har desto högre är antalet prenumerationer respektive titlar per invånare. I kommuner med färre än invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 14 per invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 2 i kommuner med mer än invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket lägre. Det rör sig om mellan 0,8 och 1,2 prenumerationer per invånare. Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken var år 2003 dvs. något lägre än 2002 då antalet var Andelen bibliotekarier av dessa var dock något större 46 procent dvs vilket motsvarar 0,3 bibliotekarier per invånare. Övrig personal uppgick till 3 299, motsvarande 0,4 personer per invånare. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare och bokuppsättare. En för året ny uppgift är att det stora flertalet eller 85 procent av bibliotekarierna är kvinnor. Även bland den övriga personalen är könsfördelningen långt ifrån jämställd, bara 14 procent är män. Bibliotekspersonalens storlek har under åren varierat avsevärt. Under perioden ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Därefter vidtog en period med minskande personalresurser. Mellan åren 1990 och 2000 sjönk antalet anställda successivt från till 6 194, en minskning med 30 procent. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats. Sedan 1996 har andelen bibliotekarier ökat från 40 procent till dagens 46 procent.

11 Helårsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2003 sammanlagt helårsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Antalet helårsverken är därmed något högre än föregående år då det uppgick till Det innebär också att det trendbrott som kunde konstateras för några år sedan, och som innebar att en tidigare nedåtgående tendens bröts, består även detta år. Under 90-talet minskade antalet helårsverken praktiskt taget varje år, från till år Antalet helårsverken utförda av bibliotekarier fortsatte att öka också detta år, från till motsvarande 2 procents ökning. Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2003 uppgick till timmar jämfört med timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med på huvudbiblioteken, på filialerna och på bokbussarna. Det innebär att antalet öppettimmar ökat något på huvudbiblioteken men minskat på såväl filialerna som på bokbussarna. Den genomsnittliga öppettiden är därmed oförändrat 44 timmar per vecka på huvudbiblioteken och även oförändrad på filialerna, 17 timmar per vecka. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 37 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med mellan och invånare var 46 timmar och för kommuner med mellan och timmar samt, slutligen, för dem med över invånare var antalet 63 timmar per vecka. 40 huvudbibliotek och 7 filialer höll även öppet på söndagar. 5.2 Besök Under 2003 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot närmare besök. Räknat per invånare och vecka motsvarar det 110 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än var genomsnittet 145 besök per invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 36 besök per invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 2002, tog huvudbiblioteken emot 46,0 miljoner besök vilket betyder att besöken minskat med över en halv miljon. Året dessförinnan var besöksantalet 47,4 miljoner, antalet besök sjönk med andra ord för tredje året i rad. En möjlig förklaring till detta kan vara att nästan alla bibliotek idag har sina kataloger tillgängliga via Internet vilket kan minska behovet av att uppsöka biblioteket. Antalet besök vid filialerna, vilka inte räknats sedan mitten av 90-talet, var betydligt lägre än vid huvudbiblioteken, knappt Sammantaget tog biblioteken alltså emot närmare 70 miljoner besök under Några bibliotek har även inkluderat bokbussbesöken i sina uppgifter om filialbesök. Diagram 7 Personal, antal helårsverken i tusental Exkl. länsbibliotekens personal fr.o.m Tusental helårsverken Diagram 8 Andelen helårsverken utförda av bibliotekarier Procent Diagram 9 Personal helårsverken per invånare efter kommunstorlek Helårsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,

12 12 Variationer i uppgifterna om antalet besök bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom ett antal bibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje år. Veckouppgifter räknas därefter om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion på biblioteket. Flera kommunbibliotek har tidigare inte kunnat lämna denna uppgift. Dessa blir dock allt färre och i år var det endast 38 bibliotek som inte lämnade uppgift om antalet aktiva låntagare. Av de 252 bibliotek som lämnat uppgift om låntagare var andelen låntagare mindre 29 procent av befolkningen i 112 kommuner och mellan 30 och 39 procent i 107 kommuner. Medianvärdet låg på 31 procent, dvs. lägre än förra året. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner i befolkningen procent procent procent procent Ej uppgift Summa kommuner Bibliotekens IT-användning Uppgifter samlas även in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antalet mot Internet uppkopplade besöksdatorer, bibliotekskatalogens tillgänglighet via Internet och antalet betaldatabaser som besökarna erbjuds att söka i. Av uppgifterna framgår att med enstaka undantag samtliga 290 kommunbibliotek erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt fanns i kommunbiblioteken datorer tillgängliga för allmänheten jämfört med förra året. Av dessa var mot tidigare Internetuppkopplade. Jämfört med år 2000 har antalet datorer totalt ökat med 19 procent och de Internetuppkopplade med 35 procent. Det är idag mindre än tio bibliotek som inte har sin katalog tillgänglig via Internet. En för året ny uppgift är antalet betaldatabaser som biblioteken håller tillgängliga för allmänheten. Endast 17 bibliotek har antingen inte svarat eller svarat att de inte har någon betaldatabas. Det vanligaste är att besökarna erbjuds att söka i mellan 5 och 9 databaser, drygt hälften av biblioteken erbjuder detta. Totalt 201 bibliotek erbjuder minst 9 databaser och ett litet antal erbjuder mer än 14. Summerat över hela landet erbjuds besökarna att söka i databaser. Organisation och kostnader 6.1 Filialer Antalet filialer minskade något, från till Av filialerna var 529 integrerade med skolbibliotek, vilket är 2 färre än föregående år. Av huvudbiblioteken var 44 stycken integrerade med skolbibliotek. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i de nordligaste länen. Antalet filialer har minskat successivt under de två senaste decennierna fanns filialer, 1990 var antalet nere i och 2000 i Samtidigt har andelen filialer som är integrerade med skolbibliotek fördubblats. I slutet av 80-talet var omkring var fjärde filial integrerad med ett skolbibliotek. Idag är varannan filial integrerad. Även antalsmässigt har de integrerade filialerna ökat. Från 1990 till 2003 har de ökat med 40 procent, från 379 stycken till dagens 529 st. Fr.o.m förtydligades i blanketten vad som kännetecknar en filial: En filial ska ha fast anställd personal, fast mediebestånd samt regelbundna öppettider. Sammantaget finns huvudbibliotek och filialer i landet. I genomsnitt betyder det knappt invånare per bibliotek. För tio år sedan var motsvarande antal 5 408, 1995 uppgick antalet till och år invånare per bibliotek. Antalet invånare per bibliotek varierar också stort mellan befolkningsmässigt små och stora kommuner. I de minsta kommunerna kan man räkna med ca invånare per bibliotek och i de allra största hela Om även bokbussarna och övriga utlåningsställen inkluderas finner man att det går drygt invånare per utlåningsställe. Diagram 10 Biblioteksfilialer Antal filialer Filialer därav integrerade 6.2 Bokbussar och övriga utlåningsställen Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten fortsätter att minska och var 104 stycken under 2003 mot 106 stycken 2002 och 112 stycken I några fall delas en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun var liksom förra året 12 stycken. Bokbussarnas verksamhet varierar mellan kommunerna. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Redovisningen av antalet hållplatser har därför fått utgå. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare var timmar per vintervecka. Av dessa var 268 timmar efter

13 13 klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal respektive 278 timmar. Som övriga utlåningsställen betraktas bokstationer, utlåningsställen vid sjukhem och liknande. Totalt 465 sådana utlåningsställen har redovisats varav en stor del, 205, återfinns i de något större kommunerna, de med mellan och invånare. 6.3 Kostnader och intäkter De kommunala bibliotekens driftkostnader uppgick under 2003 till 3,272 miljarder kr eller 365 kr per invånare. Motsvarande kostnader år 2002 var lägre, 3,178 miljarder respektive 355 kr per invånare. Även räknat i fasta priser (1980=100) ökade kostnaderna, totalt med 1,5 procent vilket innebär samma ökningstakt som föregående år. Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden Mellan åren 1992 och 1996 utvecklades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som Året därefter ökade de ytterligare, med 4,1 procent. De senaste åren har förändringarna varit mer obetydliga, förra året liksom i år ökade de således med 1,5 procent. Bibliotekens personalkostnader uppgick 2003 till milj. kr vilket motsvarar kr i 1980 års priser. Jämfört med 2002 innebär det en ökning i fasta priser med 2,9 procent. Mediekostnaderna uppgick till 399 milj. kr i löpande och 168 milj. kr i fasta priser. Mediekostnaderna minskade därmed i fasta priser med 2,2 procent jämfört med förra året. Lokalkostnaderna beräknades till 758 milj. och övriga kostnader till 398 milj. kr. Procentuellt fördelar sig de löpande kostnaderna med 52 procent på personalkostnader, 23 procent på lokalkostnader och 12 procent på medie- respektive övriga kostnader. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag förändrades något under perioden Den tydligaste förändringen är att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna successivt minskade fram till mitten av 90-talet. Mediekostnadernas andel var i stort sett konstant åren , 16 á 17 procent. Fr.o.m minskade den dock och fr.o.m har andelen varit procent. Förändringen berodde på att bibliotekens medieanslag under 1991 minskade med 17 procent, i fasta priser, eftersom kommunerna fr.o.m får göra avdrag för moms vid medieinköp. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 76 miljoner kronor jämfört med 83 miljoner Omräknat i fasta priser motsvarar det en minskning med 9,4 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt en hel de mellan åren. Bibliotekens intäkter från avgifter och uthyrning, en för året ny uppgift, uppgick till 115 miljoner kr. Diagram 11 Driftskostnader, fasta priser, Milj kr 1980 års priser Diagram 12 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader

14 14 Tabell B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drift- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor huvud- vecka per inv. per inv. bibl inv. Totalt 5,1 8,4 8,5 17, ,6 365 Län Stockholm 3,3 4,9 6,5 11, ,5 326 Uppsala 4,9 8,5 9,0 18, ,5 341 Södermanland 6,1 9,8 8,1 17, ,6 381 Östergötland 4,4 6,3 8,9 18, ,5 370 Jönköping 5,3 8,9 8,5 17, ,5 333 Kronoberg 6,9 13,2 10,6 28, ,6 419 Kalmar 7,2 13,0 9,6 23, ,6 406 Gotland 9,3 14,4 10,3 24, ,9 574 Blekinge 7,0 13,6 9,5 23, ,6 406 Skåne 5,0 8,3 9,2 17, ,6 405 Halland 5,1 9,1 9,9 22, ,5 330 Västra Götaland 4,7 7,5 9,0 17, ,6 349 Värmland 6,3 10,5 8,0 16, ,6 362 Örebro 5,9 10,1 8,2 17, ,6 345 Västmanland 5,6 8,2 8,3 17, ,5 364 Dalarna 6,4 10,7 9,5 18, ,6 418 Gävleborg 6,2 10,9 9,1 18, ,6 384 Västernorrland 6,5 11,5 8,1 17, ,6 403 Jämtland 8,4 13,1 8,7 18, ,6 369 Västerbotten 6,9 11,3 10,5 25, ,7 411 Norrbotten 6,4 11,9 7,9 20, ,6 353 Kommuner efter antal inv ,0 11,9 8,6 18, , ,1 10,4 8,9 18, , ,9 7,7 8,7 18, , ,2 4,8 7,4 12, ,6 352

15 15 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental Tusentals enheter Mediebestånd därav bokbestånd varav nyförvärv AV-mediebestånd Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer Medieutlåning därav bokutlåning AV-medieutlåning Helårsverken, personal 5,4 5,8 6,1 5,9 5,3 4,9 4,9 5,0 5,0 Driftkostnader, tkr löpande priser därav mediekostnader personalkostnader Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) därav mediekostnader personalkostnader Investeringsutgifter, tkr löpande priser fasta priser (1980=100) 1) Öppethållande, 2) timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2003 = 237,9

16 16 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare Antal per invånare respektive år År Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek ,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,32 0,32 0,32 0, ,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,27 0,26 0,26 0, ,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,23 0,22 0,22 0, ,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,17 0,18 0,15 Totalt 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,24 0,23 0,24 0,22 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek ,6 8,9 8,4 8,0 8,9 9,1 9,0 8,8 8, ,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,4 9,2 9,1 8, ,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,4 9,1 8,9 8, ,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,2 7,3 7,2 7,4 Totalt 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 8,8 8,6 8,5 Helårsverken, personal per inv. efter kommunstorlek ,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,59 0,59 0,59 0, ,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,54 0,55 0,55 0, ,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,55 0,54 0,55 0, ,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,56 0,55 0,56 0,60 Totalt 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 0,56 0,56 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek Totalt

17 17 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Mediebestånd -0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1-0,4 0,2-1,4 därav bokbestånd -0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2-0,4-0,2-1,7 varav nyförvärv -7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4-3,7 3,0-9,4 AV-mediebestånd 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 2,5 4,8 2,6 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 0,0-1,9-2,3 Medieutlåning 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6-1,9-1,6-1,3 därav bokutlåning 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2-3,0-2,9-2,0 AV-medieutlåning 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 5,8 6,5 2,8 Helårsverken, personal -6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 0,0 2,0 0,9 Driftkostnader, tkr löpande priser -3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 5,0 3,8 3,0 därav mediekostnader -0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 1,9 2,9-0,8 personalkostnader -6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 6,1 6,3 4,4 Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) -7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 2,3 1,5 1,5 därav mediekostnader -5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9-0,7 0,7-2,2 personalkostnader -10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 3,3 3,9 2,9 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 19,1 19,9-8,1 fasta priser ( ) 1) 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 16,0 21,7-9,4 Öppethållande, timmar 2) -2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 0,0 0,0-1,4 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

18 18 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2003 föreligger i år för 36 fristående sjukhusbibliotek i 14 län jämfört med 38 bibliotek i 15 län föregående år. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående biblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år 2003 gjordes medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs. ca färre än året dessförinnan. Över 80 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde endast 1,6 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till , varav böcker och därav barnböcker Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 118 helårsverken under 2003 varav 74 utfördes av bibliotekarier Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2003 omfattade utsändning av enheter, 94 procent böcker och 6 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning minskat något sedan föregående år. Även driftskostnaderna har minskat, från kr till kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2003 ut enheter (emballage) talböcker, en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m redovisas också punktskriftsböcker. I beståndet finns böcker. Av de lånen går merparten till enskilda låntagare. Såväl beståndet som antalet lån är i stort sett oförändrat sedan föregående år.

19 19 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until The most recent report Public Libraries 2002 was published in Cultural Facts 2003:4. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 290 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the Swedish Library of Talking Books and Braille, the Swedish Merchant Fleet Library and the Library of the Sigtuna Foundation. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1 11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2003 the municipal libraries made 1.9 million new book acquisitions, about 9 percent less than the year before. 31 per cent of these books were children s books. The libraries had newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 77.1 to 76.1 million loans in These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2003 was 8.5. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK million in Taking inflation into account, the current costs in 2003 were about 1,5 per cent higher than in 2002.

20 20 Svensk engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftskostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

21 21 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller A Kommunala folkbibliotek 2003 en sammanfattning B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Folkbibliotek 2003: Mediebestånd och låneverksamhet 2 Folkbibliotek 2003: Öppethållande, personal samt kostnader 3 Bokbestånd 2003 totalt, länsvis och i kommungrupper 4 AV-mediebestånd 2003 totalt och i kommungrupper 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2003 totalt och i kommungrupper 6A Bokutlåning 2003 totalt, länsvis och i kommungrupper 6B AV-medieutlåning 2003 totalt, länsvis och i kommungrupper 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2003 totalt, länsvis och i kommungrupper 8 Bibliotekssystemet 2003 totalt, länsvis och i kommungrupper 9 Öppethållande och besök på bibliotek under Totalt och i kommungrupper. List of tables A Municipal libraries 2003 a summary B Municipal libraries An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change Public libraries 2003: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2003: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2003 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2003, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2003 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2003 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2003 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2003 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2003 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during Total and by categories of municipalities.

22 Bibliotekspersonal, helårsverken och antal personer Totalt och i kommungrupper 11 Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut Totalt och i kommungrupper 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, intäkter, personal samt vissa andra uppgifter C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi Fristående sjukhusbibliotek 2003: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 14 Övriga folkbibliotek 2003: Mediebestånd, utlåning och kostnader 10 Library staff, number of person-years 2003, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2003, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems B Costs, revenues, staff and some other data in the municipal library systems C Active burrowers and information technology in the municipal library systems Independent hospital libraries 2003: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2003: Media stock, circulation and costs Sida page Diagram Charts 8 1 Boklån Book loans Boklån fördelning på litteraturkategorier, Book loans different categories of literature, Nyförvärv av böcker, New book acquisitions, AV-medielån Audio-visual loans AV-medielån efter kategori, Audio-visual loans by categories, Medielån lån per invånare efter kommunstorlek 6 Cirkulation loans per capita , by size of municipality 11 7 Personal, antal årsverken i tusental Library staff, number of person-years in thousands Andelen årsverken utförda av bibliotekarier Personal årsverken per invånare Efter kommunstorlek 8 Person-years performed by librarians as percentage of total library staff Staff number of person years per inhabitants , by size of municipality Antal biblioteksfilialer Number of branch libraries Driftskostnader, miljoner kr i 1980 års priser Current costs, SEK millions, 1980 prices Driftskostnader efter kostnadsslag Current costs by type of costs