Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000

Transkript

1 Kulturen i siffror 2001:4 Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000 Statens kulturråd

2 Public Libraries 2000 Folkbiblioteken 2000 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ANSVARIG UTGIVARE: Statens kulturråd PRODUCENT: Statistiska centralbyrån förfrågningar: Sten Månsson, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post sten.mansson@kur.se Birgitta Modigh, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post birgitta.modigh@kur.se Printed in Sweden by SCB-Tryck, Örebro ISSN ISBN

3 3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 4 Imputering Imputing values 5 Sammanfattning Summary in Swedish 6 Kommunala folkbiblioteken Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning Summary in English 19 Svensk engelsk ordlista List of terms 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts 23 Bilageförteckningr List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 1 Blankett 1 Questionnaire 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. Blankett för uppgiftsinsamling finns i bilaga 1. Mer information om bakgrunden återfinns längre fram. I bilaga 2 lämnas en kvalitetsdeklaration för folkbiblioteksstatistiken. Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 36 fristående sjukhusbibliotek samt ytterligare några bibliotek, framför allt i utlandet Imputering Då ett bibliotek inte svarat på en fråga har variabelvärden skapats genom s.k. imputering. Detta görs för att resultaten på läns- och riksnivå inte ska bli missvisande. En vanlig imputeringsmetod är att ersätta ett saknat värde med medelvärdet för t.ex. länet eller riket. I andra fall har tidigare års uppgift använts och detta har då markerats genom att uppgiften kursiverats. Då faktiska uppgifter saknas har följande imputeringar gjorts: Barnböcker 31 procent av bokbeståndet. Referenslitteratur 3 procent av bokbeståndet. Nyförvärv av referenslitteratur 3 procent av totala nyförvärvet. Utlåningen av skön-, fack- och barnlitteratur har fördelats med 27, 32 resp. 41 procent av den totala utlåningen. Hållplatser för bokbussar 2000 års värde eller medelvärdet för bokbussarna i länet. Besök 2000 då uppgift saknats har besök per vecka använts för uppräkning. Besök per vecka förra årets värde eller medelvärdet för kommungruppen.

5 5 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek ökade något under år 2000 från 79,4 miljoner 1999 till 79,9 miljoner Utlåningen av böcker minskade med 0,2 procent från 70,3 miljoner till 70,1 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier, talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor o. likn., ökade med 6,6 procent från 9,2 miljoner till 9,8 miljoner. Den minskade nettoutlåningen av böcker kan främst hänföras till att utlåningen av facklitteratur minskade med en halv miljon lån. Barnboksutlåningen ökade däremot med ca och utlåningen av skönlitteratur var i stort sett oförändrad. Sammantaget motsvarar detta 9,0 lån per invånare, varav 7,9 var boklån. Båda dessa andelar är oförändrade sedan föregående år. Nya böcker Under 2000 köpte de kommunala folkbiblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker, vilket är något fler än förra året. Inköpen av böcker har ökat något varje år sedan Av de nya böckerna var 36 procent barnböcker. Personal, filialer, öppettider och besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2000 totalt årsverken. Detta innebär en ökning med en halv procent jämfört med 1999 och detta utgör, med tanke på att antalet årsverken minskade under hela 90-talet, ett trendbrott. Antalet filialer var jämfört med föregående år 12 st. färre samtidigt som antalet med skolbiblioteken integrerade filialer ökade med 13 st. och ytterligare 2 huvudbibliotek integrerades med skolbibliotek. De kommunala huvudbiblioteken var i genomsnitt öppna 43 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen 17 timmar per vecka. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 48,4 miljoner besök under 2000, vilket innebär en ökning med 2 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 119 besök per invånare. Praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder idag sina besökare tillgång till Internetuppkopplade datorer och 185 bibliotek, eller 64 procent, har sin katalog sökbar via Internet. Andelen aktiva låntagare var, bland de bibliotek som lämnat denna uppgift, i genomsnitt procent av befolkningen. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning Antal totalt Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem Mediebestånd ,2-0,1 Bokbestånd ,0-0,2 AV-mediebestånd ,3 1,9 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer ,9 Titlar, endast huvudbibliotekets ,8 Utlåning ,0 0,4 Böcker ,9-0,2 AV-medier ,1 6,6 Öppethållande tim en vintervecka ,3 Huvudbibliotek ,1 Filialer ,2 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken ) ,6 1) 0,5 därav bibliotekarier ) ,3 2,3 Driftkostnader tkr ,2 1) per inv. exkl. länsbibliotekspersonal

6 6 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2000 till 70,1 miljoner ( ), motsvarande 7,9 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 0,2 procent jämfört med 1999 då utlåningen uppgick till 70,3 milj. Även om årets minskning var blygsam innebär det att bokutlåningen minskade för fjärde året i rad. Minskningen faller huvudsakligen på facklitteraturen som minskat med en halv miljon lån motsvarande 2,4 procent. Såväl barnbokslånen som lånen av skönlitteratur ökade däremot, barnbokslånen med 1,3 procent och skönlitteraturen med obetydliga 0,1 procent. Variationer i den totala utlåningen mellan åren kan bero bl.a. på bibliotekens ombyggnadsarbeten. Många bibliotek har i år också haft problem med sina nya datasystem. De flitigaste boklånarna återfinns i små och mellanstora kommuner där man lånade 8,2-8,3 bok per invånare medan man i de befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 6,1 bok i genomsnitt per person. Barnböcker är är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 90-talet. Även då det gäller fack- respektive skönlitteratur har andelarna under senare delen av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2000 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. Under 90-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från 25 procent till 30 procent. I genomsnitt lånades 2,6 volymer skönlitteratur, 2,8 volymer facklitteratur och 21,1 barnböcker per invånare i respektive åldersgrupp. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2000 köpte de kommunala folkbiblioteken in nya böcker, vilket är något fler än förra året då man köpte nya volymer. Årets nyinköp motsva- Diagram 1 Boklån Milj. lån Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna ar 4,9 procent av beståndet vid årets slut. Inköpen av böcker minskade trendmässigt under 90-talet men har under de fyra senaste åren ökat. Av de nya böckerna var 36,2 procent barnböcker. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2000 till 44,1 miljoner böcker vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,7 böcker per invånare mot 3,1 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför litet i de små kommunerna. Barnböckerna utgjorde 30 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 36 procent barnböcker, vilket är en något Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

7 7 högre andel än Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde oförändrat 1,5 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,4 procent och av nyförvärven uppgick den till 3,2 procent. Uppgift om andelen böcker i magasin insamlas sedan 1999 inte längre. Diagram 4 AV-medielån Utvecklingen av boklån och nyförvärv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De tre senaste åren har dock inneburit en nedgång, 2000 lånades 70,1 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp fram till 1997, med undantag av 1994 då de ökade med 5 procent. De senaste tre åren har de återigen ökat och ligger nu nästan på 80-talets nivå i och med att böcker förvärvades under år Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökade sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna fram till och med Därefter har andelen minskat något. Barnböckernas andel har däremot varit relativt oförändrad under hela perioden. AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2000 till , motsvarande 1,1 lån per invånare. Det innebär en ökning med mer än en halv miljon, motsvarande drygt 6 procent, sedan föregående år och AV-utlåningen är därmed den högsta någonsin. Utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. Bara under 90-talet har antalet AV-medielån mer än fördubblats. Under åren ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat och 1999 uppgick den till lån. Åren dessförinnan, 1998 och 1997, uppgick ökningen till respektive lån. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 22 procent, kassettböcker med 18 procent och slutligen videogram med 18 procent Diagram 5 AV-medielån efter kategori. % Talböcker Talfonogram Musikfonogram Video Övriga AV-medier svarar för resterande 7 procent, däribland bok-och-band 1 procent. Utlåning av musikfonogram har också, tillsammans med utlåning av videogram, ökat mest under året. Videogrammen med 12 och musikfonogrammen med 6 procent. I de befolkningsmässigt större kommunerna lånas det något fler AV-medier per invånare än i de medelstora kommunerna, 1,2 mot 1,1 procent lån per invånare. I de allra minsta kommunerna uppgår lånen endast till 0,8 per invånare. 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2000 till varav var musikfonogram, talböcker, kassettböcker samt videogram. Förra året var nyförvärven något fler, de uppgick då till varav musikfonogram

8 8 Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AVmedier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 37 procent av nyförvärven, talböckerna 22 procent, kassettböckerna 15 procent och videogrammen slutligen 13 procent. 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till har beståndet successivt ökat. År 1985 uppgick det till , 1990 till , 1998 till , 1999 till och 2000, slutligen, till medieenheter. Talböckerna utgör den klart största andelen, st. eller 37,3 procent. Detta innebär dock en minskning jämfört med föregående år. Medietyper, procent talböcker 38,7 37,3 kassettböcker 13,2 13,3 musikfonogram 22,7 24,0 videogram 5,8 6,4 övriga AV-medier 1) 19,6 19,0 Summa ) Inkl.bok-och-band Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån Tidningar och tidskrifter 2.4 Utlåning av böcker och AV-medier Under år 2000 gjordes, liksom även 1999, per invånare i genomsnitt 9,0 lån av böcker och AV-medier sammanlagt. AV-medielånen utgjorde oförändrat 12 procent av bibliotekens totala utlåning. För två år sedan, 1998, var andelen 11 procent och för tio år sedan, 1990, drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier ökade således, från 79,4 till 79,9 miljoner lån, dvs. en ökning med 0,6 procent. AV-medieutlåningen fortsatte att öka, detta år med 6,6 procent motsvarande lån, medan boklånen däremot minskade med 0,2 procent, motsvarande lån, vilket dock är en avsevärt mindre minskning än föregående år. Talboksutlåningen, som är en del av AV-medieutlåningen, fortsatte även den att öka, detta år med 5,1 procent motsvarande enheter. 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var 2000 drygt en minskning med 1,9 procent jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer minskade, från prenumerationer till , en nedgång med 2,9 procent. Även antalet tidskriftsprenumerationer sjönk, från till , en minskning med 1,7 procent jämfört med föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något lägre än förra året jämfört med Detta motsvarar 0,8 titlar per invånare. Av dessa var utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken uppgick till motsvarande 6,7 titlar per invånare. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar. I kommuner med färre än invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 3 i kommuner med mer än invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket mindre. Det rör sig om mellan 1,4 och 0,8 prenumeration per invånare.

9 9 Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken år 2000 var jämfört med föregående år. Andelen bibliotekarier av dessa var 44 procent dvs vilket motsvarar 0,3 bibliotekarie per invånare. Övrig personal uppgick till 3 474, motsvarande 0,4 personer per invånare. Antalet anställda vid folkbiblioteken har minskat något varje år under 90-talet. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare bokuppsättare. Tidigare år har en indelning av övrig personal i kontorspersonal och övrig personal redovisats. Då gränsen mellan dessa personalkatergorier blivit alltmer oklar slopades den indelningen Fr.o.m det året ingår inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen. Under perioden ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Under 1990 var den oförändrad och under de följande två åren minskade den med ca 2 procent årligen. Den ditintills största minskningen, drygt 6 procent, inträffade Minskningen fortsatte under 1994 men under 1995 var antalet oförändrat. Under 1996 minskade den återigen med 2 procent medan den under de tre följande åren minskade 1 procent årligen. Årets minskning uppgick dock endast till en halv procent. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 80-talet. Under perioden utgjorde bibliotekarierna procent av personalen men därefter har andelen ökat med i genomsnitt 0,5 procentenheter per år. De senaste tre åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 44 procent. Diagram 7 Personal, antal årsverken i tusental Exkl. länsbibliotekens personal fr.o.m Se text. Tusental årsverken Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2000 sammanlagt årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Detta innebär en ökning med en halv procent jämfört med 1999 och det innebär också ett trendbrott eftersom antalet årsverken tidigare år har minskat. Under 90-talet minskade antalet årsverken praktiskt taget varje år, omfattningen varierade dock. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier ökade 2000 från till 2 357, en ökning med 2 procent. Beroende på kommunstorlek varierar antalet årsverken i olika personalkategorier. Totalt sett är personaltätheten per invånare något större i de små kommunerna. Andelen bibliotekarier är däremot något högre i de befolkningsmässigt stora kommunerna medan förhållandet är det motsatta då det gäller övrig personal. Det förhållandet att antalet anställda minskade medan antalet årsverken ökade, om än i blygsam omfattning, kan tolkas så att allt större andel av personalen väljer att öka sin arbetstid, en utveckling som som gäller stora delar av arbetsmarknaden. Diagram 9 Personal - årsverken per invånare efter kommunstorlek Årsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,

10 10 Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2000 uppgick till timmar jämfört med timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med på huvudbiblioteken, på filialerna och på bokbussarna. Det genomsnittliga huvudbiblioteket hade öppet 43 timmar per vecka och den genomsnittliga filialen 17 timmar, vilket innebär en liten förändring mot förra året då motsvarande öppettider var 44 respektive 16 timmar. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 37 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med invånare och uppåt var mer än 50 timmar per vecka och i de största kommunerna var huvudbiblioteken öppna i genomsnitt hela 59 timmar per vecka. Totalt 38 huvudbibliotek höll öppet även på söndagar vilket är en ökning från föregående år då det var 35 kommuner som hade söndagsöppet på huvudbiblioteket. 5.2 Besök Under 2000 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot besök. Räknat per invånare och vecka motsvarar det 119 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än var genomsnittet 143 besök per invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 53 besök per invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 1999, tog huvudbiblioteken emot 47,5 miljoner besök vilket betyder att de nu ökat med nästan en miljon. Året dessförinnan var besöksantalet å andra sidan hela 49,7 miljoner. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör med andra ord tolkas med viss försiktighet. Detta beror bl.a. på att ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje året. Dessa veckouppgifter har därefter räknats om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare En för året ny uppgift är antalet aktiva låntagare. Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion. Många bibliotek har inte kunnat lämna denna uppgift, för en tredjedel eller 97 kommunbib- liotek saknas uppgiften. Bland de som svarat är det vanligaste att det uppgivna antalet aktiva låntagare motsvarar mellan 30 och 39 procent av kommunens invånare. Såväl högre som lägre andelar är dock vanliga. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner - 9 procent procent procent procent procent 9 Ej uppgift Bibliotekens IT-användning Ytterligare en ny uppgift för året är i vilken utsträckning biblioteken erjuder allmänheten tillgång till datorer. Uppgifter har samlats in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antal därav som är uppkopplade mot Internet, om bibliotekens katalog är tillgänglig via Internet, mm. Endast ett fåtal bibliotek har inte kunnat lämna dessa uppgifter. Av uppgifterna framgår att praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt finns i kommunbiblioteken datorer tillgängliga för allmänheten, därav är Internetuppkopplade. Dessutom finns ett antal datorer endast avsedda för sökning i bibliotekets katalog. Ett stort antal, 64 procent eller 185 bibliotek har dessutom sin katalog tillgänglig via Internet. Organisation och kostnader 6.1 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten var under st. I flera fall delas emellertid en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs vara 13 stycken. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 85. Föregående år var antalet bussar 103 stycken och antalet hållplatsert per buss i genomsnitt 79 stycken.

11 11 Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare var timmar per vintervecka. Av dessa var 277 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal respektive 296 timmar. 6.2 Organisation Antalet filialer minskade från till Av filialerna var 513 integrerade med skolbibliotek, vilket är 13 st. fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 41 stycken integrerade med skolbibliotek mot 39 förra året. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Jämfört med 1995 är antalet filialer idag betydligt lägre. Totalt har de minskat från till samtidigt som antalet därav som är integrerade med skolbibliotek ökat med 63 stycken. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens driftkostnader uppgick under 2000 till 2,918 miljarder eller 328 kr per invånare. Motsvarande kostnader 1999 var något lägre 2,883 miljarder respektive 325 kr per invånare. Räknat i fasta priser (1980=100) har kostnaderna däremot minskat något, 0,9 procent, sedan föregående år. Minskningen torde huvudsakligen kunna hänföras till lokalkostnaderna då såväl medie- som personalkostnaderna ökat något räknat i fasta priser. Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden Mellan åren 1992 och 1996 utveck Diagram 10 Driftskostnader Milj kr 1980 års priser lades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som Året därefter ökade de ytterligare något, med 4,1 procent. De senaste två åren har förändringarna varit mer obetydliga. De kommunala folkbibliotekens personalkostnader uppgick 2000 till milj. vilket motsvarar i 1980 års priser. Jämfört med 1999 innebär det en ökning i fasta priser med 1,8 procent. Personalkostnaderna utgör med sina 50 procent den största delen av bibliotekens kostnader. Lokalkostnaderna uppgår till 24 procent, medierna, liksom även övriga kostnader, uppgår till 13 procent. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag förändrades något under perioden Den tydligaste förändringen var att personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna successivt minskade fram till mitten av 90-talet. Mediekostnadernas andel var i stort sett konstant åren , 16 á 17 procent. Fr.o.m minskade den dock och fr.o.m har andelen varit procent. Förändringen berodde på att bibliotekens medieanslag under 1991 minskade med 17 procent, i fasta priser, eftersom kommunerna fr.o.m får göra avdrag för moms vid medieinköp. År 2000 uppgick mediekostnaderna till 383,8 milj kr i löpande och 171,8 milj kr i fasta priser, (1980=100). Lokalkostnaderna beräknades år 2000 till 699 milj. och övriga kostnader till 376 milj. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 87 miljoner kronor jämfört med 84 miljoner Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 1,6 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt mer än så mellan åren. Diagram 11 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader

12 12 Tabell B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drift- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor huvud- vecka per inv. per inv. bibl inv. Totalt 5,2 9,4 9,0 21, ,6 328 Län Stockholm 3,4 5,5 6,7 14, ,5 288 Uppsala 4,9 9,4 9,4 22, ,5 331 Södermanland 6,0 10,7 9,0 21, ,6 360 Östergötland 4,3 7,7 8,6 21, ,5 270 Jönköping 5,3 9,7 8,7 21, ,5 302 Kronoberg 6,8 15,0 11,4 34, ,6 359 Kalmar 7,1 14,2 10,8 31, ,6 380 Gotland 9,7 14,1 10,3 27, ,8 329 Blekinge 7,5 16,0 9,9 27, ,5 356 Skåne 5,2 9,0 9,7 20, ,6 369 Halland 5,1 10,2 11,3 30, ,5 298 Västra Götaland 4,9 8,3 9,3 20, ,6 314 Värmland 7,0 11,7 8,7 20, ,6 354 Örebro 5,7 11,1 9,7 22, ,5 325 Västmanland 6,0 10,5 9,5 23, ,6 348 Dalarna 6,4 11,5 10,1 22, ,6 363 Gävleborg 6,2 12,1 9,7 24, ,5 349 Västernorrland 6,3 11,8 9,2 20, ,6 399 Jämtland 8,9 15,3 9,2 22, ,7 349 Västerbotten 7,4 14,8 11,3 30, ,7 387 Norrbotten 6,7 14,3 8,3 23, ,6 327 Kommuner efter antal inv ,0 13,1 9,1 22, , ,1 11,3 9,4 22, , ,1 9,0 9,4 22, , ,3 5,1 7,2 14, ,6 313

13 13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental Tusentals enheter Mediebestånd därav bokbestånd varav nyförvärv AV-mediebestånd Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer Medieutlåning därav bokutlåning AV-medieutlåning Helårsverken, personal 4,6 5,4 5,8 6,1 5,9 5,2 4,9 4,9 Driftkostnader, tkr löpande priser därav mediekostnader personalkostnader Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) därav mediekostnader personalkostnader Investeringsutgifter, tkr löpande priser fasta priser (1980=100) 1) Öppethållande, 2) timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2000 = 223,4

14 14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare Antal per invånare respektive år År Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek ,28 0,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,27 0, ,24 0,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,24 0, ,25 0,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,22 0, ,23 0,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,18 Totalt 0,25 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,23 0,24 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek ,7 8,6 8,9 8,4 8,0 8,9 8,9 9, ,6 9,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,5 9, ,7 9,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,3 9, ,6 9,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,3 7,2 Totalt 9,1 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 9,0 Helårsverken, personal per inv. efter kommunstorlek ,41 0,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,58 0, ,47 0,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,53 0, ,60 0,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,54 0, ,66 0,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,57 0,56 Totalt 0,56 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek Totalt

15 15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Mediebestånd -0,3-1,3-0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1 därav bokbestånd -0,6-1,2-0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2 varav nyförvärv -5,4-3,8-7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4 AV-mediebestånd 7,4-3,1 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -3-3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 Medieutlåning -1,6 2 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6 därav bokutlåning -2,2 1,5 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2 AV-medieutlåning 9,3 8,8 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 Helårsverken, personal -2,2-1,7-6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 Driftkostnader, tkr löpande priser 5,8 3,3-3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 därav mediekostnader -12,2 1,5-0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 personalkostnader 5,1 1,2-6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 Driftkostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) 0,2-1,0-7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 därav mediekostnader 16,8-2,7-5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9 personalkostnader -0,5-3,0-10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 1,9 53,9 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 fasta priser ( ) 1) -3,4 47,5 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 Öppethållande, timmar 2) -0,2-1,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2000 föreligger för 36 fristående sjukhusbibliotek i 14 län. Detta är fler än förra året, vilket bl.a. beror på att 3 sjukhusbibliotek tillkommit i Stockholms län. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående biblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år gjordes medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs färre än föregående år. Över 90 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde däremot endast 1,6 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till , varav böcker och därav barnböcker Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 129 årsverken under 2000 varav 80 utfördes av bibliotekarier Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, bibliotek för svenskar i utlandet, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2000 omfattade utsändning av enheter, 95 procent böcker och 5 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning minskat något sedan föregående år. Driftskostnaderna har dock ökat från kr till kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2000 ut enheter (emballage) talböcker, en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m redovisas också punktskriftsböcker. I beståndet finns böcker. Av de knappt lånen går merparten till enskilda låntagare. Antalet lån har ökat med sedan föregående år medan beståndet endast ökat med enheter sedan föregående år.

17 17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera sta-tistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2000:2, Folkbiblioteken Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till skilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 2000 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. Som folkbibliotek räknas även de 20 länsbiblioteken. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets övriga kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m redovisas inga uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i denna rapport. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående biblioteken för svenskar i utlandet (i London, Berlin, Helsingfors och Paris) och Sigtunastiftelsens bibliotek finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår Svenska sjömansbiblioteket i redovisningen. Uppgifter om Talboks- och punktskriftsbiblioteket ingår i den årliga statistiken över folkbibliotek fr.o.m. uppgiftsåret I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 18 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until The most recent report Public Libraries 1999 was published in Cultural Facts 2000:2. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the small number of libraries for Swedes abroad, the Library of the Sigtuna Foundation, and the Swedish Library of Talking Books and Braille. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers libraries for Swedes abroad, the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2000 the municipal libraries made 2.1 million new book acquisitions, about 7,4 percent more than the year before. 36 per cent of these books were children s books. The libraries had newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries increased from 79.4 to 79.9 million loans in These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2000 was 9.0. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK million in Taking inflation into account, the current costs in 2000 were about one per cent lower than in 1999.

19 19 Svensk-engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftkostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

20 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller List of tables 5 A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning 12 B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis 13 C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental 14 D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare 15 E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Folkbibliotek 2000: Mediebestånd och låneverksamhet 25 2 Folkbibliotek 2000: Öppethållande, personal samt kostnader 26 3 Bokbestånd 2000 totalt, länsvis och i kommungrupper 27 4 AV-mediebestånd 2000 totalt och i kommungrupper 27 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2000 totalt och i kommungrupper 28 6A Bokutlåning 2000 totalt, länsvis och i kommungrupper 29 6B AV-medieutlåning 2000 totalt, länsvis och i kommungrupper 30 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2000 totalt, länsvis och i kommungrupper 31 8 Bibliotekssystemet 2000 totalt, länsvis och i kommungrupper 32 9 Öppethållande och besök på bibliotek under Totalt och i kommungrupper. A Municipal libraries a summary B Municipal libraries An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change Public libraries 2000: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2000: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2000 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2000, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2000 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2000 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2000 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2000 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2000 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during Total and by categories of municipalities.

21 Bibliotekspersonal, årsverken och antal personer Totalt och i kommungrupper Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut Totalt och i kommungrupper 34 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, personal samt vissa andra uppgifter C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi Fristående sjukhusbibliotek 2000: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader Övriga folkbibliotek 2000: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 10 Library staff, number of person-years 2000, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2000, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems B Costs, staff and some other data in the municipal library systems C Active burrowers and information technology in the municipal library systems Independent hospital libraries 2000: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2000: Media stock, circulation, staff and costs

22 22 Sida page Diagram Charts 6 1 Boklån Book loans Boklån - fördelning på litteraturkategorier, Book loans - different categories of literature, Nyförvärv av böcker 3 New book acquisitions 7 4 AV-medielån Audio-visual loans AV-medielån efter kategori 5 Audio-visual loans by categories 8 6 Medielån - lån per invånare Efter kommunstorlek 6 Cirkulation - loans per capita , by size of municipality 9 7 Personal, antal årsverken i tusental 7 Library staff, number of person-years in thousands 9 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Personal - årsverken per invånare Efter kommunstorlek 8 Librarians as percentage of total library staff Staff - number of person-years per inhabitants , by size of municipality Driftkostnader, miljoner kr i 1980 års priser 10 Current costs, SEK millions, 1980 prices Driftkostnader fördelade på olika kostnadsslag Current costs by type of costs

23 23 Bilageförteckning List of appendices Sida page 64 1 Folkbibliotek: Blankett för uppgiftslämnande 1 Public libraries: Questionnaire used in the data collection 68 2 Kvalitetsdeklaration - folkbibliotek 2 Quality declaration - public library statistics 70 3 Fristående sjukhusbibliotek som omfattas av statistiken över folkbibliotek Independent hospital libraries covered by the public library statistics 2000

24 24 TABELLER Kommuner efter antal invånare Antal kommuner Antal invånare Antal invånare 0-12 år Totalt Teckenförklaring Intet finns att redovisa (värdet noll).. Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges 0 Värdet mindre än 0,5