Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001"

Transkript

1 Kulturen i siffror 2002:2 Folkbiblioteken 2001 Statens kulturråd

2 Public Libraries 2001 Folkbiblioteken 2001 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ANSVARIG UTGIVARE: Statens kulturråd PRODUCENT: Statistiska centralbyrån FÖRFRÅGNINGAR: Sten Månsson, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post sten.mansson@kur.se Birgitta Modigh, Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm. Tfn , e-post birgitta.modigh@kur.se Printed in Sweden by SCB-Tryck, Örebro 2002 ISSN ISBN

3 3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 4 Imputering Imputing values 5 Sammanfattning Summary in Swedish 6 Kommunala folkbiblioteken Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning Summary in English 19 Svensk engelsk ordlista List of terms 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts 23 Bilageförteckningr List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 1 Blankett 1 Questionnaire 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. I bilaga 1 återges blanketten för uppgiftsinsamling. Ytterligare information om statistiken återfinns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 2. Statistiken finns även tillgänglig i Sveriges Statistiska Databaser vilka nås genom SCBs hemsida, Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 38 fristående sjukhusbibliotek samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Sigtunastiftelsen bibliotek samt Svenska Sjömansbiblioteket. Fr.o.m. detta år ingår inte längre biblioteken för svenskar utlandet. Imputering Då ett bibliotek inte svarat på en fråga har variabelvärden skapats genom s.k. imputering. Detta görs för att resultaten på läns- och riksnivå inte ska bli missvisande. En vanlig imputeringsmetod är att ersätta ett saknat värde med medelvärdet för t.ex. länet eller riket. I andra fall har tidigare års uppgift använts och detta har då markerats genom att uppgiften kursiverats. Då faktiska uppgifter saknas har följande imputeringar gjorts: Nyförvärv av referenslitteratur 3,4 procent av totala nyförvärvet. Utlåningen av skön-, fack- och barnlitteratur har fördelats med 28, 30 resp. 42 procent av den totala utlåningen. Hållplatser för bokbussar 2000 års värde. Besök 2000 då uppgift saknats har besök per vecka använts för uppräkning. Besök per vecka förra årets värde eller medelvärdet för kommungruppen. Barnböcker 30 procent av bokbeståndet. Referenslitteratur 3 procent av bokbeståndet.

5 5 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek minskade något under år 2001 från 79,9 miljoner 2000 till 78,4 miljoner Utlåningen av böcker minskade med nästan 3 procent från 70,1 miljoner till 68,1 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier; talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor och liknande ökade med 5,8 procent från 9,8 miljoner till 10,3 miljoner. Den minskade nettoutlåningen av böcker kan hänföras till samtliga kategorier. Såväl utlåningen av skönlitteratur som facklitteratur och barnlitteratur minskade. Barnboksutlåningen minskade med lån, facklitteraturen med och skönlitteraturen med lån. Sammantaget lånades 7,6 böcker per invånare jämfört med 7,9 förra året. Den sammanlagda utlåningen av böcker och AV-medier uppgick till 8,8 lån per invånare mot 9,0 föregående år. Nya böcker Under 2001 köpte de kommunala folkbiblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker, dock något färre än Inköpen av böcker, som ökat något varje år sedan 1997, minskade således från föregående år till Av de nya böckerna var 37 procent barnböcker. Personal, filialer, öppettider och besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2001 totalt årsverken vilket innebär en mycket blygsam ökning från föregående år. Antalet filialer var 46 st. färre än förra året. Denna, relativt stora, minskning av antalet filialer kan till viss del beror på att definitionen av vad som utgör en filial detta år tydliggjorts i blanketten. Samtidigt ökade antalet filialer som är integrerade med ett skolbibliotek. Ytterligare 11 filialer integrerades liksom även 1 huvudbibliotek. De kommunala huvudbiblioteken var i genomsnitt öppna 44 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen 18 timmar per vecka. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 47,4 miljoner besök under 2001, vilket innebär en minskning med drygt 2 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 116 besök per invånare. Andelen aktiva låntagare låg mellan 30 och 39 procent av befolkningen i 115 av de 220 kommuner som lämnat denna uppgift. Praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder idag sina besökare tillgång till Internetuppkopplade datorer och endast 54 bibliotek har inte sin katalog sökbar via Internet. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning Antal totalt Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem Mediebestånd ,2-0,3 Bokbestånd ,9-0,4 AV-mediebestånd ,3 2,5 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer ,3 Titlar, endast huvudbibliotekets ,7 Utlåning ,8-1,9 Böcker ,6-3,0 AV-medier ,2 5,8 Öppethållande tim en vintervecka ,4 Huvudbibliotek ,4 Filialer ,9 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken ) ,6 1) 0,1 därav bibliotekarier ) ,3 2,3 Driftskostnader, löp. priser tkr tkr tkr tkr 344 5,0 1) Per inv. 2) Fr.o.m exkl. länsbibliotekspersonal

6 6 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2001 till 68,1 miljoner ( ) lån, motsvarande 7,6 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 3,0 procent jämfört med 2000 då utlåningen uppgick till 70,1 milj. Bokutlåningen minskade därmed för fjärde året i rad. Minskningen faller såväl på barnbokslånen ( ) som lånen av facklitteratur ( ) och skönlitteratur ( ). Variationer i den totala utlåningen mellan åren kan bl.a. bero på att biblioteken haft stängt för ombyggnad under någon period. Många bibliotek har i år liksom föregående år haft problem med sina nya datasystem. De flitigaste boklånarna återfinns, liksom tidigare år, i små och mellanstora kommuner där man lånade i genomsnitt 8 böcker per invånare medan man i de befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 6 böcker per person. Barnböcker är är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 90-talet. Även då det gäller fack- respektive skönlitteratur har andelarna under senare delen av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2001 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. Under 90-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från 25 procent till 30 procent. I genomsnitt lånades 2,5 volymer skönlitteratur, 2,7 volymer facklitteratur och 20,7 barnböcker per invånare i respektive åldersgrupp. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2001 köpte de kommunala folkbiblioteken in nya böcker, vilket är något färre än förra året då man köpte in nya volymer. Årets nyinköp mot- Diagram 1 Boklån Milj. lån Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Procent Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna svarar 4,7 procent av beståndet vid årets slut. Inköpen av böcker, som minskade under 90-talets första hälft men ökade under dess senare del, har således åter minskat. Nyförvärvens andel av det totala beståndet var störst i de större kommunerna - 5,5 procent mot 4,5-4,7 procent i övriga landet. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2001 till 43,8 miljoner böcker vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 böcker per invånare mot 3,0 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun. Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 36,8 procent barnböcker, vilket är en Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,

7 7 obetydligt högre andel än Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde oförändrat 1,5 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,5 procent och av nyförvärven uppgick den till 3,1 procent. Uppgift om andelen böcker i magasin insamlas inte sedan år Utvecklingen av boklån och nyförvärv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De tre senaste åren har dock inneburit en nedgång, 2001 lånades 68,1 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp fram till 1997, med undantag av 1994 då de ökade med 5 procent. Under senare år har de återigen ökat och år 2000 förvärvades böcker Årets nyförvärv om endast volymer innebär därmed ett trendbrott. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökade sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna fram till och med Därefter har andelen minskat eller, som i år, varit oförändrad. Barnböckernas andel har däremot sedan 1991 tämligen stabilt legat på 42 procent. AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2001 till , motsvarande 1,2 lån per invånare. Det innebär en ökning med mer än en halv miljon, motsvarande knappt 6 procent, sedan föregående år. AV-utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. På åtta år har antalet AV-medielån mer än fördubblats. Under åren ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat och 2001 uppgick den till lån. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 21 procent, videogram med 19 procent och slutligen kassettböcker med 17 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 9 procent, däribland bok-och-band 2 procent. Utlåning av videogram är det som ökar mest, med 9 procent under föregående år, men också utlåningen av musikfonogram ökar stadigt. I de befolkningsmässigt större kommunerna lånas det fler AV-medier per invånare, 1,3 mot endast till 0,8 per invånare i genomsnitt i de allra minsta kommunerna. Diagram 4 AV-medielån Miljoner lån Diagram 5 AV-medielån efter kategori. Miljoner lån Talböcker Musik Övrigt Kassettböcker Video 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2001 till varav var musikfonogram, talböcker, kassettböcker samt videogram. Förra året var nyförvärven något färre, de uppgick då till varav musikfonogram Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AV-medier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 33 procent av nyförvärven, talböckerna 21 procent och kasettböckerna 19 procent. Videogrammen avviker något. Deras andel av AV-medieutlåningen var 19 procent medan deras andel av nyförvärven var 12 procent. 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till har beståndet successivt ökat och 2001 uppgick det till Talböckerna utgör den klart

8 8 största andelen, st. eller 37 procent. Detta innebär dock en liten minskning jämfört med föregående år. Musikfonogrammen utgjorde 24 procent, kassettböckerna 15 procent och videogrammen, den snabbast växande kategorien, 7 procent av AV-mediebeståndet. AV-mediebeståndets utveckling Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån Totalt Därav andelar i procent Talböcker Musikfonog. Kassettböcker Videogram Utlåning av böcker och AV-medier Under år 2001 gjordes 8,8 lån av böcker och AV-medier sammanlagt per invånare. Det innebär en nedgång sedan år 2000 då i genomsnitt 9,0 lån gjordes. AV-medielånen utgjorde drygt 13 procent av lånen vilket är en ökning sedan förra året då deras andel var 12 procent av bibliotekens totala utlåning. För tre år sedan, 1998, var andelen 11 procent och 1990 var den drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således från 79,9 till 78,4 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,9 procent. AV-medieutlåningen fortsatte dock att öka, detta år med 5,8 procent vilket motsvarar lån. Det innebär att boklånen minskade med hela 3,0 procent, motsvarande lån, dvs en jämförelsevis stor nedgång. Talboksutlåningen, som utgör en del av AV-medieutlåningen, fortsatte även den att öka, detta år med 1,1 procent motsvarande enheter. Musikfonogram och videogram är annars de AV-medier vars utlåning antalsmässigt ökar mest. De större kommunerna avviker alltmer från övriga landet vad avser medielån per invånare. I de större kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, lånades i genomsnitt 7,3 medier per invånare mot 9,0-9,2 i övriga kommungrupper. Mellan enskilda kommuner återfinns naturligtvis större skillnader. I de större städerna utgör AVmedielånen en jämförelsevis stor del av medielånen, 18 procent mot procent i övriga grupper. Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var 2001 knappt en liten minskning, -0,3 procent, jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer ökade, från prenumerationer till , en ökning med 2 procent. Antalet tidskriftsprenumerationer fortsatte dock att sjunka något, från till , en minskning med 0,6 procent från föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något lägre än förra året jämfört med Detta motsvarar 0,8 titlar per invånare. Av dessa var utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken uppgick till motsvarande 6,6 titlar per invånare. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar per invånare. I kommuner med färre än invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 2 i kommuner med mer än invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket lägre. Det rör sig om mellan 1,3 och 0,9 prenumeration per invånare.

9 9 Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken år 2001 var jämfört med föregående år. Andelen bibliotekarier av dessa var 45 procent dvs vilket motsvarar 0,3 bibliotekarie per invånare. Övrig personal uppgick till 3 403, motsvarande 0,4 personer per invånare. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare och bokuppsättare. Fr.o.m 1999 ingår inte längre länsbibliotekens personal och inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen. Bibliotekspersonalens storlek har under åren varierat avsevärt. Under perioden ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Därefter vidtog en period med minskande personalresurser. Mellan åren 1990 och 2000 sjönk antalet anställda successivt från till 6 194, en minskning med 30 procent. Årets minskning med 0,2 procent får därmed betraktas som ringa. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 80-talet. Under perioden utgjorde bibliotekarierna procent av personalen men därefter har andelen ökat med igenomsnitt 0,5 procentenheter per år. De senaste tre åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 49 procent. 4.2 Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2001 sammanlagt årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Antalet årsverken är därmed praktiskt taget oförändrat sedan föregående år då det uppgick till Det innebär också att det trendbrott som kunde konstateras föregående år och som innebar att den nedåtgående trenden vad gäller antal årsverken brutits består även detta år. Under 90-talet minskade antalet årsverken i den kommunala biblioteksverksamheten praktiskt taget varje år, från till år Antalet årsverken utförda av bibliotekarier fortsatte att öka även detta år. Liksom förra året ökade den med 2 procent, från till Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2001 uppgick till timmar jämfört med timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med på huvudbiblioteken, på filialerna och på bokbussarna. Det innebär att antalet öppettimmar ökat på såväl huvudbiblio- Diagram 7 Personal, antal årsverken i tusental Länsbibliotekens personal inkluderad fram till Tusental årsverken Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent Diagram 9 Personal - årsverken per invånare efter kommunstorlek Årsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,

10 10 teken som på filialerna medan det däremot minskat på bokbussarna. Den genomsnittliga öppettiden är dock oförändrat 44 timmar per vecka på huvudbiblioteken och 18 timmar på filialerna. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 38 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med invånare och uppåt var mer än 53 timmar per vecka och i de största kommunerna var huvudbiblioteken öppna i genomsnitt hela 60 timmar per vecka. Totalt 40 huvudbibliotek höll öppet även på söndagar vilket är en ökning från föregående år då antalet var 38. Också ett litet antal filialer, 7 st. har söndagsöppet. 5.2 Besök Under 2001 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot besök. Räknat per invånare och vecka motsvarar det 116 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än var genomsnittet 146 besök per invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 52 besök per invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 2000, tog huvudbiblioteken emot 48,4 miljoner besök vilket betyder att besöken nu minskat med en miljon. Året dessförinnan var besöksantalet å andra sidan ungefär lika stort som i år, 47,5 miljoner. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör med andra ord tolkas med viss försiktighet. Detta beror bl.a. på att ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje år. Dessa veckouppgifter räknas sedan om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare En sedan år 2000 ny uppgift är antalet aktiva låntagare. Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion på biblioteket. Många kommunbibliotek har inte kunnat lämna denna uppgift. Detta år saknas den i 68 fall vilket är en klar förbättring mot 2000 då den saknades för 97 bibliotek. Bland de som som svarat är det vanligaste att det uppgivna antalet aktiva låntagare motsvarar mellan 30 och 39 procent av kommunens invånare. Såväl högre som lägre andelar är dock vanliga. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner procent procent procent procent 9 7 Ej uppgift Summa Bibliotekens IT-användning Ytterligare en ny uppgift föregående år var i vilken utsträckning biblioteken erjuder allmänheten tillgång till datorer. Uppgifter samlas in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antal därav som är uppkopplade mot Internet, om bibliotekens katalog är tillgänglig via Internet, mm. Av uppgifterna framgår att samtliga svarande, i detta fall 288 kommunbibliotek, erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt fanns i kommunbiblioteken år datorer tillgängliga för allmänheten jämfört med året dessförinnan. Därav var mot tidigare Internetuppkopplade. Ett stort antal, 81 procent eller 235 bibliotek hade dessutom sin katalog tillgänglig via Internet. Det är en klar ökning i förhållande till föregående år då motsvarande andel var 64 procent respektive 185 bibliotek. Organisation och kostnader 6.1 Filialer Antalet filialer minskade från till Denna kraftiga nedgång med 46 filialer kan till största delen tillskrivas det faktum att fr.o.m ett förtydligande av vad som avses med begreppet filial införts i blanketten. En filial ska således ha fast anställd personal, fast mediebestånd samt regelbundna öppettider. För exempelvis Stockholms del innebar detta att man i år rapporterat 34 färre filialer än tidigare. Bakgrunden till förtydligandet av definitionen var att under begreppet filial allt oftare infördes enheter som till karaktären mer liknade bokstationer el. likn. Fortfarande synes dock i några fall tveksamheter kvarstå avseende vad som bör förstås med begreppet filial. Av filialerna var 524 integrerade med skolbibliotek, vilket är 11 st. fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 42 mot tidigare 41 integrerade med skolbibliotek. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet filialer har minskat successivt under de två senaste decennierna fanns filialer, 1985 var antalet nere i 1 563, 1990 i och Samtidigt har andelen filialer som är integrerade med skolbibliotek för - dubblats. I slutet av 80-talet var omkring var fjärde filial Diagram 10 Biblioteksfilialer Antal filialer Filialer därav integrerade

11 11 integrerad med ett skolbibliotek. Idag är varannan filial integrerad. Även antalsmässigt har de integrerade filialerna ökat. Mellan 1990 och 2001 ökade de med 50 procent, från 379 till dagens 566 integrerade filialer. 6.2 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten under 2001 var 109 st. I flera fall delas emellertid en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs, liksom förra året, vara 14 stycken. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 90. Föregående år var antalet bussar 112 st. och antalet hållplatsert per buss i genomsnitt 85. Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare beräknades till timmar per vintervecka. Av dessa var 264 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal respektive 277 timmar. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens driftskostnader uppgick unförra året. Lokalkostnaderna beräknades till 702 milj. kr der 2001 till 3,063 miljarder kr eller 344 kr per invånare. Motsvarande kostnader år 2000 var något lägre 2,918 miljarder respektive 328 kr per invånare. Räknat i fasta priser (1980=100) ökade kostnaderna därmed med 2,3 procent. De kommunala folkbibliotekens personalkostnader uppgick 2001 till milj. vilket motsvarar i 1980 års priser. Jämfört med 2000 innebär det en ökning i fasta priser med 3,3 procent. Mediekostnaderna uppgick till 391 milj kr i löpande och 171 milj kr i fasta priser. Mediekostnaderna minskade därmed med 0,7 procent jämfört med och övriga kostnader till 422 milj. kr. Diagram 11 Driftskostnader, fasta priser, Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden Mellan åren 1992 och 1996 utvecklades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som Även året därefter ökade de något, med 4,1 procent. Därpå följde ett par år med obetydliga förändringar varefter kostnaderna i år således återigen ökade något, med 2,3 procent. Personalkostnaderna utgör med sina 51 procent huvuddelen av bibliotekens kostnader. Lokalkostnaderna uppgår till 23 procent, medierna utgör 13 procent och övriga kostnader 14 procent. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag har sedan början av 90-talet varit tämligen stabil. Under en period i mitten av decenniet var personalkostnaderna förhållandevis låga jämfört med lokalkostnaderna och övriga kostnader har successivt ökat medan mediekostnadernas andel minskat. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 103 miljoner kronor jämfört med 87 miljoner Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 16 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt en hel del mellan åren. Diagram 12 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent Milj kr 1980 års priser Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader

12 12 Tabell B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drifts- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor huvud- vecka per inv. per inv. bibl inv. Totalt 5,2 9,4 9,0 21, ,6 328 Län Stockholm 3,4 5,5 6,7 14, ,5 288 Uppsala 4,9 9,4 9,4 22, ,5 331 Södermanland 6,0 10,7 9,0 21, ,6 360 Östergötland 4,3 7,7 8,6 21, ,5 270 Jönköping 5,3 9,7 8,7 21, ,5 302 Kronoberg 6,8 15,0 11,4 34, ,6 359 Kalmar 7,1 14,2 10,8 31, ,6 380 Gotland 9,7 14,1 10,3 27, ,8 329 Blekinge 7,5 16,0 9,9 27, ,5 356 Skåne 5,2 9,0 9,7 20, ,6 369 Halland 5,1 10,2 11,3 30, ,5 298 Västra Götaland 4,9 8,3 9,3 20, ,6 314 Värmland 7,0 11,7 8,7 20, ,6 354 Örebro 5,7 11,1 9,7 22, ,5 325 Västmanland 6,0 10,5 9,5 23, ,6 348 Dalarna 6,4 11,5 10,1 22, ,6 363 Gävleborg 6,2 12,1 9,7 24, ,5 349 Västernorrland 6,3 11,8 9,2 20, ,6 399 Jämtland 8,9 15,3 9,2 22, ,7 349 Västerbotten 7,4 14,8 11,3 30, ,7 387 Norrbotten 6,7 14,3 8,3 23, ,6 327 Kommuner efter antal inv ,0 13,1 9,1 22, , ,1 11,3 9,4 22, , ,1 9,0 9,4 22, , ,3 5,1 7,2 14, ,6 313

13 13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental Tusentals enheter Mediebestånd därav bokbestånd varav nyförvärv AV-mediebestånd Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer Medieutlåning därav bokutlåning AV-medieutlåning Helårsverken, personal 5,4 5,8 6,1 5,9 5,2 4,9 4,9 4,9 Driftskostnader, tkr löpande priser därav mediekostnader personalkostnader Driftskostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) därav mediekostnader personalkostnader Investeringsutgifter, tkr löpande priser fasta priser (1980=100) 1) Öppethållande, 2) timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2001 = 223,4

14 14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare Antal per invånare respektive år År Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek ,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,27 0,32 0, ,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,24 0,27 0, ,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,22 0,23 0, ,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,18 0,17 Totalt 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,23 0,24 0,23 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek ,6 8,9 8,4 8,0 8,9 8,9 9,1 9, ,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,5 9,4 9, ,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,3 9,4 9, ,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,3 7,2 7,3 Totalt 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 9,0 8,8 Helårsverken, personal per inv. efter kommunstorlek ,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,58 0,59 0, ,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,53 0,54 0, ,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,54 0,55 0, ,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,57 0,56 0,55 Totalt 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 0,55 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek Totalt

15 15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Mediebestånd -1,3-0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1-0,4 därav bokbestånd -1,2-0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2-0,4 varav nyförvärv -3,8-7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4-3,7 AV-mediebestånd -3,1 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 2,5 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 0,0 Medieutlåning 2 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6-1,9 därav bokutlåning 1,5 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2-3,0 AV-medieutlåning 8,8 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 5,8 Helårsverken, personal -1,7-6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 0,0 Driftskostnader, tkr löpande priser 3,3-3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 5,0 därav mediekostnader 1,5-0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 1,9 personalkostnader 1,2-6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 6,1 Driftskostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) -1,0-7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 2,3 därav mediekostnader -2,7-5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9-0,7 personalkostnader -3,0-10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 3,3 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 53,9 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 19,1 fasta priser ( ) 1) 47,5 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 16,0 Öppethållande, timmar 2) -1,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 0,0 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2001 föreligger för 38 fristående sjukhusbibliotek i 15 län. Detta är ett par fler än förra året. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående sjukhusbiblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år gjordes medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs färre än föregående år. Hela 92 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde däremot endast 1,6 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till , varav var böcker och därav barnböcker. Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 129 årsverken under 2001 varav 81 utfördes av bibliotekarier. De förhållandevis stora antal tidskriftsprenumerationer som vissa sjukhusbibliotek redovisar antyder att det i många fall inte är möjligt för biblioteket att skilja på verksamhet avsedd för patienter och den medicinska fackbiblioteksdelen Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2001 omfattade utsändning av enheter, 95 procent böcker och 5 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning varit oförändrad sedan föregående år. Driftskostnaderna ökade dock, från kr till kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2001 ut enheter (emballage) talböcker, en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m ingår även punktskriftsböcker. I beståndet finns drygt volymer. Av de knappt lånen går merparten till enskilda låntagare. Antalet lån har minskat marginellt sedan föregående år och beståndet är i stort sett oförändrat.

17 17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera statistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2001:2, Folkbiblioteken Statistiken är också tillgänglig via Sveriges Statistiska Databaser som nås genom SCBs hemsida, Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till enskilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 2001 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående Sigtunastiftelsens bibliotek och Svenska sjömansbiblioteket finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår fr.o.m uppgifter beträffande Talboksoch punktskriftsbiblioteket. Bibliotek som inte ingår Som folkbibliotek kan även länsbiblioteken räknas. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m redovisas inga uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i denna rapport. Fr.o.m. detta år ingår inte heller uppgifter beträffande biblioteken för svenskar i utlandet (London, Berlin, Helsingfors och Paris). I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 18 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until The most recent report Public Libraries 2000 was published in Cultural Facts 2001:4. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the Swedish Library of Talking Books and Braille, the Swedish Merchant Fleet Library and the Library of the Sigtuna Foundation. A small number of libraries for Swedes abroad are from this year not included. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers libraries for Swedes abroad, the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2001 the municipal libraries made 2.1 million new book acquisitions, about 3,7 percent more than the year before. 37 per cent of these books were children s books. The libraries had newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 79.9 to 78,4 million loans in These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2001 was 8,8. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK million in Taking inflation into account, the current costs in 2001 were about 2,3 per cent higher than in 2000.

19 19 Svensk-engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftkostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

20 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller List of tables 5 A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning 12 B Kommunala folkbibliotek En översikt länsvis 13 C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal enheter i tusental 14 D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser Antal per invånare 15 E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden Folkbibliotek 2001: Mediebestånd och låneverksamhet 25 2 Folkbibliotek 2001: Öppethållande, personal samt kostnader 26 3 Bokbestånd 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 27 4 AV-mediebestånd 2001 totalt och i kommungrupper 27 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2001 totalt och i kommungrupper 28 6A Bokutlåning 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 29 6B AV-medieutlåning 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 30 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 31 8 Bibliotekssystemet 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 32 9 Öppethållande och besök på bibliotek under Totalt och i kommungrupper. A Municipal libraries a summary B Municipal libraries An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change Public libraries 2001: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2001: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2001 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2001, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2001 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during Total and by categories of municipalities.

21 Bibliotekspersonal, årsverken och antal personer Totalt och i kommungrupper Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut Totalt och i kommungrupper 34 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, personal samt vissa andra uppgifter Library staff, number of person-years 2001, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2001, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems B Costs, staff and some other data in the municipal library systems C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi C Active burrowers and information technology in the municipal library systems Fristående sjukhusbibliotek 2001: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader Övriga folkbibliotek 2001: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 13 Independent hospital libraries 2001: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2001: Media stock, circulation, staff and costs

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4

FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 FOLKBIBLIOTEKEN 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:4 Public Libraries 2002 Folkbiblioteken 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Producent: Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 1999 Kulturen i siffror 2:2 Folkbiblioteken 1999 Statens kulturråd Public Libraries 1999 Folkbiblioteken 1999 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ansvarig utgivare:

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2

FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2 FOLKBIBLIOTEKEN 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:2 Public Libraries 2003 Folkbiblioteken 2003 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.

Folkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2 FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2 Public Libraries 2004 Folkbiblioteken 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

FOLKBIBLIOTEKEN

FOLKBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKEN 2006 7 5 Public Libraries 2006 Folkbiblioteken 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel. 08 519 264 95

Läs mer

Folkbiblioteksstatistiken 2001

Folkbiblioteksstatistiken 2001 Folkbiblioteksstatistiken 2001 KU0101 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och Fritid A.2 Statistikområde Bibliotek A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre

Läs mer

Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL

Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL 0. SAMMANFATTNING... 2 1. STATISTIKENS INNEHÅLL... 2 1.1. STATISTISKA MÅLSTORHETER... 2 1.2. REFERENSTIDER... 3 1.3. FULLSTÄNDIGHET... 3

Läs mer

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Aborter i Sverige 2009 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första

Läs mer

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2010. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2010 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2010 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment of student loans UF 70 SM 0501 Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet

Läs mer

Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000

Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000 Kulturen i siffror 2001:4 Folkbiblioteken 2000 Public Libraries 2000 Statens kulturråd Public Libraries 2000 Folkbiblioteken 2000 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008 Återbetalning av studiestöd 2008 Repayment of student loan 2008 UF 70 SM 0901 Återbetalning av studiestöd 2008 Repayment of student loan 2008 I korta drag Antalet låntagare stabiliseras Antalet personer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2

folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 folkbibliotek 2008 Kulturen i siffror 2009:2 Public Libraries 2008 Folkbibliotek 2008 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed

Läs mer

Aborter i Sverige 2012 januari juni

Aborter i Sverige 2012 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Aborter i Sverige 2012 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2012 Januari juni Preliminär

Läs mer

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009!

Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Välkommen till Sveriges officiella folkbiblioteksstatistik 2010 avseende år 2009! Tack för att du lämnar era uppgifter om (AUTOMATIAKT UTSKRIVET KOMMUNNAMN) bibliotek! Enkäten består av 22 huvudfrågor.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Under december månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011 Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...

Läs mer

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007 Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Skolbiblioteksstatistiken 2002

Skolbiblioteksstatistiken 2002 Skolbiblioteksstatistiken 2002 KU0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och Fritid A.2 Statistikområde Bibliotek A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Företagsamheten 2018 Gotlands län

Företagsamheten 2018 Gotlands län Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005

En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 En rapport om hur kommunerna kan öka efterfrågan på bibliotekstjänster med utgångspunkt i Kulturrådets statistik för 2005 Mars 2007 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING Box 3127, 103 62 STOCKHOLM Tel: 08-545 132

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Företagsamheten 2018 Jämtlands län Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek

Bibliotek 2011. Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

September Bostadsanpassningsbidragen 2002

September Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Företagsamheten 2018 Gävleborgs län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet

Läs mer

Stabil utveckling av antalet djur

Stabil utveckling av antalet djur 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2005-2009 Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2005 2009 Regionbibliotek Stockholm STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN Krister Hansson, tel 508

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västernorrlands län

Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad

Läs mer

Företagsamheten 2018 Södermanlands län

Företagsamheten 2018 Södermanlands län Företagsamheten 2018 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2001-2005 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN 2006-06-05 Regionala biblioteksenheten STOCKHOLMS STADSBIBLIOTEK KULTURFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4

bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 bibliotek 2009 Kulturen i siffror 2010:4 Libraries 2009 Bibliotek 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. 08 519 264 32 Printed in Sweden by Elanders

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Företagsamheten 2018 Kalmar län

Företagsamheten 2018 Kalmar län Företagsamheten 2018 Kalmar län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3

kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3 kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3 2007 Public Libraries 2007 Folkbiblioteken 2007 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Cecilia Ranemo,

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 AM 49 SM 1404 Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014 Salaries in the primary local authorities and county councils, January 2014 I korta drag Löneökningen inom kommuner och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU NV 41 SM 0202,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN 'H HPEHUSUHOLPLQlUDVLIIURU Accommodation statistics December 2001, provisional data,nruwdgudj 9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU I december 2001 fanns i Sverige

Läs mer

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen. Hej! Tack för att du lämnar 2012 års uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten, det kommer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamheten 2018 Jönköpings län

Företagsamheten 2018 Jönköpings län Företagsamheten 2018 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer