Bibliotek Offentligt finansierade bibliotek

Transkript

1 Offentligt finansierade bibliotek

2 Omslagsbild: Biblioteket på lasarettet i Helsingborg. Foto: Sanja Matoničkin. Bibliotek 2014 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Dnr Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se biblioteksstatistikportalen: webb: informationsblogg: kontaktregister med ingående bibliotek: 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Om statistiken 6 Organisation & resurser 11 Personal 17 Ekonomi 20 Bestånd 26 Användning & lån 33 Besök & aktiva låntagare 40 Öppettider 45 Medier på nationella minoritetsspråk 47 Barn och unga 49 Användare med funktionsnedsättning 53 Undervisning 55 Aktiviteter 58 Universitets- och högskolebibliotek 61 Riksnyckeltal 68 Resultaten per kommun och län presenteras i en särskild fil på -om-biblioteksstatistiken/ 3

4 Sammanfattning Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts. Det här är första gången som den nya samlade nationella biblioteksstatistiken presenteras. Förändringen omfattar i huvudsak: Fyra statistikprodukter har blivit en. Frågorna som ställs är numera lika för alla bibliotekstyper. Definitionerna följer, där så är möjligt, ISO 2789 och ISO version Ett nytt webbenkätsystem har utvecklats för ändamålet med tillhörande databas. Ett nytt webbaserat rapportsystem har utvecklats som visar resultaten i diagram, tabeller och nyckeltal. Biblioteksstatistiken finns numera också som öppna data samt i xls-format. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken har förändrats. Ingående bibliotek måste nu uppfylla tre kriterier: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken. 3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Syftet med förändringen har i första hand varit att kunna presentera en samlad nationell biblioteksstatistik och att i förlängningen underlätta för uppgiftslämnare och användare. Den nya statistiken gör också att tidigare möjligheter till dubbelredovisning undviks. Samtidigt har de ingående variablerna uppdaterats med tidsenligare medietyper samt med specialfrågor om användargrupper som är prioriterade i den nya bibliotekslagen. I och med att en genomgripande förändring gjorts av frågornas innehåll, definitoner och urvalsram ska jämförelser bakåt i tiden göras med stor försiktighet även om det kan konstateras att folkoch högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Det främsta resultatet av undersökningen är att det inte finns så många bemannade serviceställen med bibliotek i landet som tidigare indikerats. Det finns sammanlagt biblioteksverksamhet som ligger inom urvalsramen på unika gatuadresser i Sverige. Antalet bemannade serviceställen har också minskat över tid. I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, men däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folkoch skolbibliotek. De offentligt finansierade biblioteken har sammanlagt ett fysiskt bestånd som överstiger 100 miljoner medier, varav 76 procent är böcker med skriven text. Det gjordes sammanlagt minst 77,4 miljoner fysiska lån på biblioteken. Därtill kommer tillgången till e-medier. På forskningsbiblioteken är användningen av e-medier helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen. De offentligt finansierade biblioteken har närmare licenser på olika databaser med e-medier. Den omfattande tillgången till e-medier genererade minst 37 miljoner sökningar och minst 75 miljoner nedladdningar/lån. Det är de 37 universitets- och högskolebiblioteksorganisationerna som dominerar, både tillgång till och användningen, av e-medier. På folk- och högskolebiblioteken minskar den fysiska utlåningen över tid till förmån för ökande användning av e-medier. Men e-boksanvändningen på folkbiblioteken är alltjämt bara några få procent av deras totala bokutlåning. De kommunala biblioteken, inklusive skolbiblioteken, förmedlar 4

5 88 procent av den totala fysiska utlåningen i landet, minst 68 miljoner fysiska lån. De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som ingår i urvalsramen ger service till elever av de närmare 1,4 miljoner elever som går i grundskola eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade folk- och skolbiblioteken som ger service till fler än 300 tusen elever. Även om det görs en uppräkning för bortfall av svar skulle detta i praktiken innebära att minst hälften av landets elever fortfarande saknar tillgång till en skolbiblioteksfunktion som är bemannad minst 20 timmar i veckan. Efter en uppräkning av bortfallet av svar kan det konstateras att det görs årsverken på de offentligt finansierade biblioteken av sammanlagt personer. Andelen som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister uppgår till 61 procent av antalet årsverken. Fyra av tio kommunala grundskolebibliotek bemannas av personal med annan utbildning än bibliotekarie. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår till 7,3 miljarder kronor, 59 procent av utgifterna står kommunerna för och 38 procent staten. Ungefär hälften av driftskostnaderna är lönekostnader. Folkbiblioteken kostar drygt 4,1 miljarder och universitets- och högskolebiblioteken 2,1 miljarder per år. De skolbibliotek som besvarat undersökningen köper in fysiska medier för 100 kronor per elev och e-medier för 50 kronor per år. Uppgifterna är dock osäkra på grund av svarsbortfall. De offentlig finansierade biblioteken har egengenererade intäkter som uppgår till närmare 300 miljoner kronor. Närmare hälften av de egengenererade intäkterna utgörs av att biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra organisationer och företag. majoritet, 77 procent, av de fysiska besöken sker på folkbibliotek. Därtill kommer minst 60 miljoner webbesök på de offentligt finansierade bibliotekens webbplatser. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet prioritera personer som talar nationella minoritetsspråk, men endast 0,81 procent av titelbeståndet på biblioteken utgörs av de språken. Totalt sett uppgav 64 procent, av de biblioteksorganisationer som besvarat frågan att de hade åtminstone en titel på något nationellt minoritetsspråk. De skolbibliotek som svarat att de har titlar på nationella minoritetsspråk hade i medeltal 5 titlar. Totalt sett finns 78 procent av det tryckta barnoch ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken. Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet uppgick till i genomsnitt 15,4 medier per invånare i åldersgruppen 0 17 år. Det totala beståndet av anpassade medier är 1,5 miljoner. Hälften av de offentligt finansierade bibliotekens bestånd av anpassade medier är talböcker. Det finns flera kommuner där inget av biblioteken har rapporterat att de har anpassade medier i sitt bestånd. Totalt sett fanns det mer än 200 tusen deltagare i organiserad undervisning på biblioteken i hur man söker, värderar eller refererar till information. Folkbiblioteken i 93 kommuner uppger att de ger sådan undervisning, men majoriteten av undervisningen sker på universitets- och högskolebiblioteken. Det offentligt finansierade biblioteken i landet anordnade fler än 214 tusen aktivitetstillfällen för sina besökare. Majoriteten av aktivitetstillfällena anordnades av folk- och skolbibliotek, vilket gör dem viktiga också ur ett kulturpoliskt perspektiv. Totalt sett rapporteras 85 miljoner fysiska besök på biblioteken, vilket är en underskattning. En 5

6 Kulturhuset, Stockholm. Foto: Jens Gustavsson Om statistiken Från och med 2014 är den svenska biblioteksstatistiken förändrad. Det som efterfrågas och vilka som tillfrågas är annorlunda än tidigare. Utvecklingen inom biblioteksområdet har gjort att grunden för vilka som tidigare tillfrågades i statistiken och vilka variabler som mäts, inte alltid längre var relevanta för den verklighet som biblioteken verkar i med det äldre sättet att mäta. Därför har statistiken uppdaterats för att kunna visa en ny samlad nationell biblioteksstatistik. Förändring av lag, förordning och standarder har påverkat hur biblioteksstatistiken nu är upplagt: Bibliotekslagen Lagen om den officiella statistiken Kungliga bibliotekets uppdrag ISO 2789, ISO KB presenterade ett förslag till ny biblioteksstatistik under Förslaget var öppet för synpunkter och den slutliga utformningen av det som efterfrågas i statistiken har påverkats av alla de synpunkter som förslaget fick. En mängd organisationer, myndigheter, intressegrupper, expertgrupper och enskilda personer har bidragit till att utforma den nya biblioteksstatistiken. Ett stort tack till alla som bidragit! För att underlätta för uppgiftslämnarna utvecklades olika nya tekniska lösningar i det webbaserade (för ändamålet) skräddarsydda enkätverktyget. I den slutliga utformningen av biblioteksstatistiken har också hänsyn tagits till de utbildningspolitiska och kulturpolitiska mål som påverkar biblioteksområdet samt alla de olika typer av 6

7 målgrupper som använder statistiken. Några av de mest frekventa användarna är: Beslutsfattare på olika nivåer Biblioteksanställda Forskare Allmänheten och massmedia Intresseorganisationer, fackförbund Internationella organisationer och organ Det tidigare urvalet Biblioteksstatistiken bestod av fyra separata frågeformulär och urval. Urvalet i tidigare versioner av Sveriges officiella biblioteksstatistik bestod av: 1. Samtliga ca skolenheter som fanns på grundskola och gymnasier, både kommunala och friskolor. Oavsett om de hade skolbibliotek eller inte. Skolbiblioteken tillfrågades bara ungefär vart tredje år. 2. Samtliga folkbibliotek i 290 kommuner. 3. Offentligt finansierade sjukhusbibliotek. 4. Biblioteken på statliga universitet och högskolor samt vissa specialbibliotek. Eftersom många bibliotek ingår i samma bibliotekssystem riskerade detta upplägg att göra att det blev dubbelräkning av en och samma uppgift i flera enkäter. Till exempel så är det vanligt att folkbiblioteken också administrerar skolbiblioteksverksamhet i kommunerna eller att folkbiblioteket och skolbiblioteket är integrerat, det vill säga ett bibliotek på en unik adress har två funktioner. Även forskningsbibliotek, sjukhusbibliotek och folkbibliotek samverkar på olika sätt och det var svårt att skilja ut de olika delarna till flera enkäter. Det nya urvalet Det nya urvalet till Sveriges officiella biblioteksstatistik består av bibliotek som uppfyller tre kriterier: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka (0,5 årsverke). 3. På något sätt tillgängligt för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Den nedre bemanningsgränsen sattes för att erhålla en fast urvalsram så att utvecklingen av antalet biblioteksserviceställen kan följas med tiden. Allt fler biblioteksserviceställen läggs ned och det första som brukar hända innan nedläggning är neddragning på personalresurser och öppettider. I fortsättningen tillfrågas samtliga serviceställen och bibliotekstyper varje år. Genom den skolbibliotekskartläggning som gjordes under hösten 2014 framkom att de allra flesta skolor som inte bara hade 0 5 timmar avsatt bemanning för skolbiblioteksverksamhet, hade minst 20 och det var därför rimligt att sätta den nedre gränsen för urvalsramen där. Timgränsen om 20 timmar är också satt för att bibliotekspersonalen ska ha en rimlig chans att hinna fylla i enkäten under den tid som den är aktiv. KB:s uppdrag är att mäta biblioteksverksamhet och egentligen inte hur många medier som finns runt om i Sverige. Det ligger därför i sakens natur att det ska finnas avsatt bemanning för att någon biblioteksverksamhet ska kunna ske. Den nya urvalsramen gör att ett betydligt mindre antal uppgiftslämnare erhåller en enkät än tidigare samtidigt som det i normalfallet är enklare att ta fram uppgifterna eftersom man samlat kan redovisa uppgifterna för varje bibliotekssystem i en och samma enkät. Totalt sett tillfrågades alla bibliotek initialt via enkäter. I några kommuner valde man dock att redovisa varje enskilt biblioteksserviceställe eller stadsdelsområde i separata enkäter för att kunna betrakta interkommunala skillnader. Den nya urvalsmodellen utgår från att dubbelredovisning inte ska kunna göras eftersom varje urvalsenhet består av ett bibliotek som ligger på en unik gatuadress oavsett bibliotekstyp. En funktion i det nya webbaserade enkätsystemet gör att om någon valt att redovisa ett serviceställe i 7

8 en enkät så är det omöjligt att skicka in ytterligare en enkät som innehåller uppgifter för samma gatuadress. De bibliotek som ingår i urvalsramen finns samlat i Biblioteksdatabasen LIBRIS: som numer används för adressregister även för biblioteksstatistiken, även om vissa bibliotek inte ingår i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. I och med att urvalsramen förändrades tillkom en rad olika typer av bibliotek som tidigare inte ingått i statistiken, till exempel bibliotek på landstingskommunala folkhögskolor, häkten och fängelser samt bibliotek på kommunala och landstingskommunala museer. Statistiken syfte Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att tillfredsställa flera olika behov. Dels att kunna ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och kommunnivå för att följa om hela landet har tillgång till god biblioteksservice. Dels att möjliggöra jämförelser mellan olika biblioteksorganisationer och att möjliggöra kvalitetsuppföljningar och uppföljning av biblioteksplaner. Dels att följa hur informationsförsörjningen till viktiga forskningsinstitutioner utvecklas. Dels att följa hur informationsförsörjningen till landet skolor utvecklas. Dels att visa på de möjligheter som biblioteken erbjuder ur ett kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv. Dels att illustrera för användarna allt som finns att tillgå. Dels att utgöra ett underlag så att användarnas förutsättningar att påverka huvudmännens överväganden gynnas. Referensperioder Uppgifterna i statistiken gäller kalenderår 2014, förutom: bemanningen som avser det antal personer som var anställda 31 mars beståndet som avser vad som fanns 31 december Bortfall Det förekommer bortfall av svar både från hela biblioteksorganisationer, främst skolbibliotek, samt bortfall av svar på enstaka frågor. En ökad andel av interna bortfall var förväntad eftersom både urvalsramen och variabler förändrats. Den vanligaste anledningen till internt bortfall av svar på enstaka frågor i undersökningen är helt enkelt att alla frågor inte var obligatoriska och vissa av frågorna bara har relevans för vissa bibliotekstyper. De enskilda biblioteken har besvarat de frågor som är relevanta för just deras typ av verksamhet. En mindre del av det interna bortfallet berodde på möjligheten att få ut efterfrågade uppgifter ur de olika typerna av bibliotekssystem som finns. Totalt sett besvarades 87 procent av de utskickade enkäterna. Majoriteten av de ej inskickade enkäterna var vid tiden för brytpunkt påbörjade, men innehöll för få uppgifter för att kunna publiceras i rapportsystemet. Antal enkäter Besvarat frågorna i en enskild enkät 695 Samredovisar andra bibliotek i enkäten 241 Samredovisas av annat bibliotek i en annan enkät varav samredovisar flera bibliotekstyper i samma enkät 17 Inte svarat i någon enkät 289 Totalt antal

9 Insamlingsperiod De bibliotek som ingår i urvalsramen fick enkäten via e-post 15 januari Önskat senaste svarsdatum var 15 mars. De resultat som inkommit till och med 1 maj 2015 ingår i den nationella sammanställningen. Webbenkäten Frågornas utformning och de definitioner som respektive variabel har kan nås via Variablernas definitioner visas om man klickar på frågetecknet vid varje delfråga. Webbenkätsystemet utformades så att uppgiftslämnarna antingen kunde välja att bara lämna en total uppgift, det var också den obligatoriska nivån i enkäten. Eller så kunde man välja att lämna alla delsummor, som då automatiskt summerade totalen. Många bibliotek valde att svara på den totala nivån och därför summerar inte alla redovisade delsummor som redovisas i statistiken till den totala. Föregående års värde visades vid delfrågorna i enkäten där sådana fanns att tillgå i biblioteksstatistikdatabasen. När de inskickade enkäterna kontrollerats, publiceras de i form av verksamhetsrapporter med tabeller och diagram. Där förekommer också beräkning av nyckeltal och procentuella förändringar mellan åren. Biblioteksstatistikportalen nås via adressen 9

10 Beroende på bibliotekstyp, finns också äldre data att tillgå i rapportsystemet. De flesta data är även tillgängliga som öppna data. Detta utgör en möjlighet för andra aktörer att komplettera biblioteksstatistiken för jämförelser med andra datamängder. 10

11 Organisation & resurser Göteborgs stadsbibliotek. Foto: Cecilia Ranemo Det finns ungefär offentligt finansierade bibliotek i Sverige som har minst 20 timmars avsatt bemanning för biblioteksverksamhet och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Uppgiften beskrivs som ungefärlig eftersom det i år finns flera felkällor i beräkningen av antal bibliotek som uppfyller kriterierna. Det är främst i beräkningen av folk- och skolbibliotek som de kända felkällorna finns. Den troligaste felkällan som uppstått är att det inte gått att lokalisera alla skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning, det förekom ett bortfall av svar i skolbibliotekskartläggningen som gjordes hösten Det är också känt att det förekommit att skolbibliotek sänkt uppgiften om antal timmar när det blev känt att 20 timmar var gränsen för att behöva besvara statistiken. Således är den totala uppgiften om antalet skolbibliotek inom urvalsramen troligen något underskattad. Det är också känt att det finns ett flertal folkbiblioteksfilialer i kommunerna som har öppet mindre än 20 timmar per vecka och de borde därför inte ingå enligt urvalsramens definition om antagandet görs att öppettiden återspeglar bemanningsgraden. Den uppgiften går att räkna ut utifrån de uppgifter om öppettid som folkbiblioteken lämnat. Detta gör att uppgiften om antal serviceställen på folkbibliotek inom urvalsramen är överskattad. I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. 11

12 Eftersom folkbiblioteken i varje kommun även i år tillfrågats via en enkät per kommun gjordes ingen föregående kartläggning av filialernas öppettider och bemanning. Anledningen var att enstaka filialer normalt sett är svåra att skilja ut ur statistiken i bibliotekssystemen och ändå kommer att ingå i de lämnade uppgifterna. Detsamma gäller i vissa av de kommuner där folkbibliotekets organisation sköter bemanning och medier på de kommunala skolbiblioteken, ibland ingår skolbibliotek som har lägre bemanning. I en till ytan kvadratkilometer stor kommun med invånare kan det se ut så här: Folkbiblioteken i en och samma kommun Öppettider per vecka Öppet på lördag eller söndag Tillhör urvalsramen Biblioteket på huvudorten 56 Ja Ja Annan ort 1 6 Nej Nej Annan ort 2 22 Nej Ja Annan ort 3 20 Nej Ja Annan ort 4 18 Nej Nej Annan ort 5 21 Nej Ja Annan ort 6 20 Nej Ja Annan ort 7 27 Nej Ja Annan ort 8 10 Nej Nej Annan ort 9 2 Nej Nej I den här kommunen ingår endast 60 procent av serviceställena i undersökningen egentligen i urvalsramen om man utgår ifrån att öppettiden speglar bemanningsgraden. Det är värt att notera att på flera av orterna har serviceställena bara öppet när någon som arbetar kontorstid är på jobbet eller reser mellan hem och arbete och är därför inte tillgängliga för alla grupper av användare. Uppgiften om antalet serviceställen inom de andra bibliotekstyperna håller en mycket högre nivå med reservation för att det kan finnas några offentligt finansierade folkhögskolebibliotek som inte funnits via kartläggningen. Antal unika gatuadresser med bemannade bibliotek (20 timmar) som på något sätt är tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna) Folkbibliotek Friskolor, gymnasiebibliotek 46 Friskolor, grundskolebibliotek 57 Kommunala gymnasiebibliotek 197 Kommunala grundskolebibliotek 581 Sjukhusbibliotek 70 Specialbibliotek 53 Högskolebibliotek 135 Övriga bibliotekstyper 34 Totalt antal serviceställen Ett flertal folkbibliotek räknade i år bokbussen som ett serviceställe trots att den räknas separat och ibland blev bokstationer och olika former av mötesplatser också biblioteksfilialer. Där så varit möjligt har detta korrigerats i statistiken. Antal serviceställen Folkbiblioteken i Sverige redovisar för biblioteksverksamhet på unika gatuadresser. Men en del av dessa är renodlade skolbibliotek. Folkbibliotekets personal sköter även de kommunala skolbiblioteken i vissa kommuner och har därför valt att samredovisa allt som ligger i samma bibliotekssystem, i en och samma enkät. Av bibliotekens redovisningar framgår att det nu finns folkbiblioteksserviceställen, en minskning med 14 från föregående mätning, 456 av dessa fungerar samtidigt som integrerade skolbibliotek. I flera kommuner har folkbiblioteksfilialer övergått till att bli renodlade skolbibliotek, för att kommunen ska kunna lösa kravet på skolbibliotek inom budget. I de här kommunerna är det känt att skolbiblioteken samredovisas i en enkät, oavsett bemanningens omfattning: Ekerö 5 Laxå 4 Motala 12 Smedjebacken 5 Torsby 3 12

13 Skolbibliotek ingår i folkbibliotekets samlade redovisning i följande kommuner: Ale 3 Borgholm 4 Eslöv 4 Katrineholm 15 Kramfors 4 Mörbylånga 5 Norrtälje 1 Robertsfors 3 Svenljunga 1 Tjörn 6 Uppvidinge 1 Åre 2 Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Antalet rapporterade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, har ökat kraftig. Totalt sett rapporterade de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de tillsammans har drygt övriga utlåningsställen. Det har dock skett en viss överskattning, det är känt att ett bibliotek tolkat frågan som att de även skulle räkna ställen som fått hemsändning av böcker via bokbil i den lämnade uppgiften. Troligen beror också den kraftiga ökningen på att folkbiblioteken nu rapporterar skolor, fritidshem och förskolor som deras medier finns på, i samma enkät. Om endast de kommuner där det finns folkbibliotek som rapporterat under 100 övriga utlåningsställen räknas, uppgår antalet till 3 168, vilket kan jämföras med året innan. Det förekommer även att andra bibliotekstyper rapporterar att de har övriga utlåningsställen utöver de bemannade serviceställen som rapporterats, totalt fler än 140 stycken. Bokbussar Folkbiblioteken rapporterar totalt 80 bokbussar som stannar vid fasta hållplatser. Det motsvarar i medeltal 81 hållplatser per bokbuss. Antalet bokbussar i Sverige har varit mer eller mindre konstant under en rad år. Län/region Antal bemannade serviceställen inom urvalsramen Stockholm 425 Uppsala 86 Södermanland 67 Östergötland 115 Jönköping 93 Kronoberg 77 Kalmar 84 Gotland 19 Blekinge 47 Skåne 357 Halland 64 Västra Götaland 308 Värmland 64 Örebro 68 Västmanland 44 Dalarna 84 Gävleborg 69 Västernorrland 68 Jämtland 47 Västerbotten 79 Norrbotten 64 Totalt antal Bokbilar Nytt för årets mätning var att biblioteken även rapporterade att de tillsammans har 56 bokbilar. Bilarna används för transporter mellan olika serviceställen inom biblioteksorganisationen och i kommunerna levereras även medier via Boken kommer till användare som har funktionsnedsättningar som gör det svårt för dem att själva ta sig till biblioteket, 80 procent av bokbilarna tillhör kommunala folkbiblioteksorganisationer. Resterande andel används av universitets- och högskolebiblioteken. 13

14 Övrigt utlåningsställe i Korså bruk. De som bor i byn har gjort i ordning ett rum i bygdegården där folkbibliotekets böcker förvaras. Användarna har också själva bidragit med pocketböcker, filmer etc. Det är meröppet på manuellt vis - nyckeln ligger gömd i ett litet hål. Foto: Karin Hane, bibliotekschef, Falu stadsbibliotek. 14

15 Resurser Datorer och läsplattor I den nya bibliotekslagen står att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Samtliga bibliotekstyper ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. En förutsättning för detta är att det finns sådan teknisk utrustning i bibliotekslokalerna. Det finns nu totalt minst publika datorer i bibliotekslokalerna varav 14 procent endast är avsedda för sökning i bibliotekskatalogen. Läsplattor Biblioteken har också anpassat sig till nyare format och lånar nu också ut läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets. Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken att de har minst stycken av någon av de nämnda till utlån. Det är främst folkbiblioteken som tillhandahåller sådan teknisk utrustning till användarna. En-till-en lösning Totalt sett uppger de skolor som skrivit att de har en-till-en lösning på skolan att 74 procent av skolans elever har fått egen dator genom skolan. Totalt sett uppger 265 skolor på grundskola och gymnasium att de gett elever en dator, vilket motsvarar 30 procent av de skolor som tillfrågats i undersökningen. Det motsvarar elever. Troligen är detta en underskattning eftersom det förekommer bortfall av svar. Frågan har tagits med i undersökningen därför att det hänt att det varit ett argument för skolledare, när de försvarar att de inte har en fullvärdig skolbibliotekslösning, att eleverna har fått personliga datorer genom skolans försorg och därigenom borde kunna söka information via internet istället. Tanken är då att eleverna ska googla istället för att ha tillgång till kvalitetssäkrad information. Webb och wifi För första gången ställdes frågan om hur många olika sociala medier (unika adresser) som biblioteket tillhandahåller information på. Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de finns på olika konton, vilket troligen är en underskattning eftersom det förekommer bortfall av svar. De sociala medierna används för att informera om de aktiviteter som biblioteken anordnar och det förekommer också tips om nya medier och debatt. Det finns bibliotek inom samtliga bibliotekstyper som uppger att de har ett eller flera konton på sociala medier men hälften av alla rapporterade är folkbibliotekens informationskanaler. Alla bibliotek erbjuder inte fritt wifi, trådlösa nät för internet, i sina lokaler. Bland annat erbjuder inte folkbiblioteken i 21 kommuner sina besökare fri tillgång till wifi. Det förekommer också att det finns bibliotek av alla de andra bibliotekstyperna där användarna inte erbjuds fri tillgång till wifi. Totalt sett rapporterades ungefär 969 olika fria wifi-nät i de offentligt finansierade biblioteken lokaler, det framgår dock av vissa svar att uppgiftslämnarna missuppfattat frågan. Sittplatser Biblioteken är en del av det offentliga rummet och för att användarna ska kunna vistas där en längre tid erbjuder de offentligt finansierade biblioteken totalt sett strax över sittplatser. Hälften, 47 procent, av alla sittplatser på biblioteken kan användas som studieplats eftersom de finns i anslutning till en skriv- eller läsyta. Yta Det är intressant att kunna följa hur många kvadratmeter som är öppna för användarna eftersom många bibliotek på olika sätt omvandlas, från filialstatus, till informationshörna, till boksnurra. Ytan har också betydelse därför att biblioteken i Sverige ofta kommit att bli kulturbärande institutioner även på andra sätt än 15

16 som medieförmedlare. För att kunna anordna olika aktiviteter, möten och utställningar krävs att det finns ytor för detta. Studieförbunden har också mycket av sin verksamhet i folkbibliotekens lokaler. Eftersom det var första året som de svenska biblioteken blev tillfrågade om bibliotekets yta, förekom ett stort bortfall av svar. På forskningsbiblioteken är ytan viktig för att användarna ska kunna erbjudas studie- och forskningsplatser samt grupprum i anslutning till biblioteket. På universitets- och högskolorna finns idag fler än studieplatser på biblioteken. Samlat rapporterade de offentligt finansierade biblioteken över en miljon kvadratmeter som är öppna för användarna. Gymnasiebiblioteken rapporterar att de i medel har 330 kvadratmeter som är öppna för användare och skolbiblioteken har i medeltal 120 kvadratmeter. Variationen är dock stor. Det finns skolbibliotek som består av mindre än 20 kvadratmeter användaryta, frågan man kan ställa sig är om dessa inte borde betraktas som bokrum istället. Umeå universitetsbibliotek. Foto: Elisabet Ahlqvist 16

17 Riksdagsbiblioteket. Foto: Cecilia Ranemo. Personal Bemanningen på de offentligt finansierade biblioteken är ofta låg i förhållande till de många uppgifter som biblioteken förväntas sköta. Det gäller framför allt skolbiblioteken i landet, men även många specialbibliotek, sjukhusbibliotek och folkbiblioteksorganisationer. Det behövs olika bemanningsnivå beroende på bibliotekstyp och bibliotekets uppgift. En felkälla i uppgifterna om personal är att det förekommer att biblioteksorganisationer inte räknar sådan personal som bemannar biblioteken via olika arbetsmarknadsåtgärder eftersom de inte belastar bibliotekets budget. En annan felkälla är naturligtvis att det finns ett bortfall av svarande bibliotek på olika typer av skolor. Årsverken På de offentligt finansierade biblioteken inom urvalsramen utgörs ungefär 61 procent av årsverkena av utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. Två tredjedelar, 64 procent, av årsverkena på de skol- och gymnasiebibliotek som besvarat frågorna är bibliotekarier, men det är troligen en överskattning av det sanna värdet. Det är känt att anledningen till att många skolbibliotek inte besvarade undersökningen var för att de inte ansåg sig ha tillräcklig bibliotekskompetens för att besvara frågorna. 17

18 Tabell 1: Antal årsverken med avsatt bemanning för biblioteksverksamhet på de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper. Bemannade serviceställen som ingår i redovisningen Bibliotekarier Biblioteksassistenter, lärarbibl. Specialister, fackkunniga Övrig personal Uppräknad*) uppgift, totalt antal årsverken Antal årsverken för barn och unga Folkbibliotek , ,01 118, , ,50 Frigymnasier 46 15,80 12,36 4,1 2, ,30 Friskolor 57 22,65 10,05 0,4 2, ,35 Gymnasiebibliotek ,76 53,88 5 6, ,46 Skolbibliotek ,77 122,85 6,26 15, ,32 Sjukhusbibliotek ,37 22,85 9,35 0, ,90 Specialbibliotek ,93 28,72 52,07 15, ,00 Universitets- och högskolebibliotek ,96 182,77 269,36 115, ,00 Övriga bibliotek ,56 11,72 50,056 91, ,52 Totalsumma , ,21 514, , ,36 *) Skolbibliotek på grund- och gymnasieskolor som inte besvarade undersökningen har räknats upp till 0,5 årsverke Årsverken fördelat på olika yrkeskategorier på offentligt finansierade bibliotek Bibliotekarier och dokumentalister 61 % Biblioteksassistenter eller 25 % lärarbibliotekarier Specialister, fackkunniga 7 % Övrig personal 7 % Totalt antal årsverken 100 % Årsverken fördelat på olika yrkeskategorier på kommunala skolbibliotek med minst 20 timmar bemanning Bibliotekarier och dokumentalister 60 % Biblioteksassistenter eller 34 % lärarbibliotekarier Specialister, fackkunniga 2 % Övrig personal 4 % Totalt antal årsverken 100 % Personer Många biblioteksanställda personer arbetar deltid. Skattat finns det olika personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken, varav 77 procent är kvinnor. I medeltal har personalen på de offentligt finansierade biblioteken således en tjänst som omfattar 0,86 årsverke. 18

19 Exempel på kommentarer kring bemanningen på skolbiblioteken: Nyutexaminerad bibliotekarie. Arbetar 50 % på en skola där biblioteket anses vara en lokal med böcker. Folkbiblioteket har skolbiblioteken i sin organisation. Bemannar dessa. Huvudskolan 20 t/v, tre Fsk-3 skolor bemannad ca 5t/v vardera. Personal på skolbiblioteket tjänstgör också på stadsbiblioteket ett visst antal timmar i veckan. Den totala anställningen är på 0,75 årsverken. Vårt skolmediatek har sedan länge organiserats som teamarbete mellan lärarbibliotekarie och mediateksassistent. Vi ha tidigare haft även ITassistent. Och ett livaktigt mediateksråd som forum för hela skolan. Framtiden är oviss för vår verksamhet pga. omorganisation och ekonomiska nedskärningar. Jag är ensam om att jobba i biblioteket. Vi som jobbar är lärare och jobbar heltid och har även undervisning och tiden i biblioteket kan variera. Vi har även andra arbetsuppgifter som vi uppfyller inom vår bibliotekstid. T.ex. brandansvar, hemsideansvar, resurs i klass, handhar förbrukningsmaterial för elever, sjukanmälan m.m. Vi har skolbibliotek där några i personalen har biblioteksansvar, men ej avsatt tid. Vi har ett ganska bra skolbibliotek som ska serva ungefär 500 elever. Vi har i anslutning till biblioteket klassuppsättningar av ungdomsböcker, med ett bokningssystem som lärarna sköter själva och där biblioteket inte direkt är inblandat. Önskemålet är givetvis en utbildad bibliotekarie, men en lärare som jobbar 75 % har ansvaret för biblioteket. Fokus ligger på att ha öppet under raster och även ha bokprat för eleverna. i veckan på att sköta skolans IT. Vidare har vi kontinuerligt praktikanter på plats. Utöver bibliotekarie finns en bibliotekspedagog som hjälper till i biblioteket, men det är bara någon procent av tjänsten. Under 2014 har vi drabbats av en "kostymanpassning" vad gäller personal, vilket innebär att det är lite knepigt att redovisa siffror för personal. Vi har gått från totalt 6 bibliotekarier fördelade på 3 skolor (under vårterminen -14) till 5 bibliotekarier på samma antal skolor (under ht- 14). 1 personal på 80 % tjänst fördelade på två skolor. Dock hör skolorna ihop och jag räknar skola nr 2 som ett bemannat serviceställe. Siffrorna i enkäten avser skolorna tillsammans. Vi är ett ganska litet skolbibliotek därför blir det 0 på de flesta frågor eftersom de frågorna inte rör den typ av verksamhet vi bedriver. Tre personal är inte anställda av skolan utan skolan köper tjänsten av folkbiblioteket. Delad tjänst - folkbibliotek/skolbibliotek, ansvar för skolbiblioteksverksamhet även utanför denna skola finns. Tjänsten ligger förlagd till skolbiblioteket, men i arbetsuppgifterna ingår till stor del vikarieanskaffning och administration av dessa och deras arbetsuppgifter, alltså en slags personalsamordnande verksamhet. Skolbiblioteket har bytt lokal, vilket har medfört en mer användarvänlig lokal samt ett extra utrymme: ett klassrum som har utrustats med trettiotvå datorer - ett datarum. I ett angränsande rum arbetar en mediepedagog, som förstärker biblioteket när det är många besökare i biblioteket. Biblioteksassistenten är inte anställd utan en praktikant från arbetsförmedlingen. Vi har en anställd biblioteksassistent på skolan som utöver biblioteket även lägger ca åtta timmar 19

20 Medier på Carolina Rediviva. Foto: Cecilia Ranemo Ekonomi Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken i Sverige uppgår skattat till drygt 7,3 miljarder kronor. Folkbibliotekens driftskostnader utgör sex tiondelar, universitets- och högskolebiblioteken tre tiondelar och resterande tiondelen utgörs av alla de andra bibliotekstyperna inklusive skolbiblioteken. Det var främst skolbibliotek som inte kunde lämna kompletta ekonomiska uppgifter men dessas troliga andel av de totala utgifterna är förhållandevis liten. De svarande biblioteken hade sammanlagt utgifter om 7,26 miljarder kronor och om den summan räknas upp med medelutgiften för respektive bibliotekstyp uppgår de sammanlagda utgifterna för de offentlig finansierade biblioteken i Sverige som har minst 20 timmar avsatt bemanning till 7,33 miljarder. Huvudman Totala driftskostnader 2014*) Andel Kommun % Landsting/ region % Privat ,4 % Stat % Totalsumma % *) Skattade värden Det är huvudsakligen kommunerna och staten som bekostar de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna. De regionala biblioteksverksamheterna ingår inte i beräkningen eftersom de inte ingår i urvalsramen, deras verksamhet utgör en årlig kostnad om ca 120 miljoner kronor. 20

21 Utgifter för medier Uppdelningen av mediekostnaderna mellan fysiska medier och e-medier har tidigare inte gjorts av alla bibliotekstyper och det fanns därför inte etablerade rutiner för att specificera uppgifterna. Folk- och högskolebiblioteken lämnad dock i stort sett kompletta uppgifter. Det är särskilt kostnader för e-medier som har ett svarsbortfall eftersom de kommunala biblioteken ofta har tillgång till kommungemensamma licenser som betalas på central nivå i kommunen. Det är därför svårt att bryta ned kostnaden på olika biblioteksorganisationer. Det finns dock möjlighet för uppgiftslämnarana att redovisa sådana uppgifter i en separat enkät om man vill kunna ta ut uppgifterna till den samlade kommunala verksamhetsrapporten. Utgifter för personal och kompetensutveckling Den enskilt största posten i driftskostnader på de offentligt finansierade biblioteken utgörs av lönekostnaderna. Vanligen utgör lönekostnaderna hälften av utgifterna för biblioteksverksamheten. Lokalkostnader Det förekommer ett stort bortfall av svar på variabeln lokalkostnader eftersom många bibliotek hävdar att de inte har några kostnader för lokaler eftersom de ingår i en större organisation som betalar dessa och de belastar därför inte bibliotekets budget. Det här gäller framför allt de svar som inkommit från olika typer av skolbibliotek. Vi vet dock att lokalkostnaderna i medeltal utgör drygt 20 procent av en normal biblioteksbudget och därför kan en uppräkning göras utifrån den kunskapen. Naturligtvis skiljer sig lokalkostnaderna markant åt om biblioteket är placerat i en storstad eller på landsbygden. Diagram 1: Folkbibliotekens driftskostnader Kompet ensutv. 0% Diagram 2: Universitets- och högskolbibliotekens driftskostnader Kompet ensutv. 1% Lokal 22% Lokal 25% Övrigt 13% Övrigt 10% Fysiska medier 10% E- medier 1% Lön 54% Fysiska medier 3% E- medier 19% Lön 42% Fördelningen mellan olika kostnadstyper skiljer också åt mellan olika bibliotekstyper. På nästa sida görs ett försök att redovisa kostnaderna för skolbiblioteksverksamheterna trots att uppgifterna som lämnats har ett mycket stort bortfall av svar. 21

22 Medier för 150 konor per elev Generellt sett upplevde skolbiblioteken att det var svårt att besvara de ekonomiska frågorna eftersom skolbiblioteket ofta är en del av skolans verksamhet och därigenom inte kan brytas ut. Driftskostnaderna för skolbiblioteksverksamheten är därför grovt underskattade. De uppgifter som lämnats om vilka kostnader som skolbiblioteken haft för medieinköp är dock rättvisande såtillvida att personalen på skolbiblioteken oftast har god kontroll över hur mycket de har i nyförvärvsbudget för fysiska medier. Fysiska medier på skolbibliotek De kommunala grundskolebiblioteken satsar väldigt olika per elev på vad inköpen av fysiska medier till skolbiblioteket får kosta per år. Olika kommunala grundskolor satsar allt mellan kronor per år per elev på att köpa in fysiska medier. De stora skillnaderna kan bara till viss del förklaras av att vissa skolbibliotek också har i uppgift att köpa in läromedel och klassuppsättningar. I medeltal uppger de kommunala grundskolebiblioteken att de har en kostnad per elev för de fysiska medierna om 93 kronor. Kostnaden per elev blir naturligtvis generellt sett högre för de skolor som har få elever. Det går inte att köpa ett halvt uppslagsverk. E-medier på skolbibliotek Beräkningarna över skolbibliotekens kostnader för e-medier försvåras av att de kommunala skolbiblioteken ofta har central tillgång till kommungemensamma e-medier som ofta folkbiblioteken köper in och därför inte debiteras enskilt. Det förhållandet drabbar också uppgifterna om omfattningen av användningen. I medeltal uppgav det fåtal gymnasiebibliotek som besvarade frågan att de hade en årskostnad om för e-medier, vilket i genomsnitt är 47 kronor per elev. Bibliotek på kommunala grundskolor Medelvärde utgift fysiska medier i skolor med olika elevantal Medelvärde fysiska medier, kronor per elev 1000 elever eller fler Alla som svarat Bibliotek på kommunala gymnasieskolor Medelvärde utgift fysiska medier i skolor med olika elevantal Medelvärde fysiska medier, kronor per elev elever eller fler Alla som svarat Lönekostnader på skolbibliotek Uppgifterna om lönekostnaderna på skolbiblioteken är också mycket bristfälliga. Dels i form av stora internbortfall samt att alla som lämnat uppgift om lönekostnad inte räknat med de sociala avgifterna. I medeltal kostade de anställda som arbetade heltid på de kommunala gymnasiebiblioteken skattat kronor per år och på de kommunala skolbiblioteken skattat kronor per år, inklusive sociala avgifter. Lönekostnaderna varierar stort mellan kommuner och mellan enskilda skolbibliotek. I webbsystemet som visar resultaten av undersökningen är lönekostnaderna för skolbibliotek borttagna för att inte enskilda personer ska känna sig utsatta, eftersom de allra flesta skolbibliotek endast har en person anställd. 22

23 Tabell 2: Olika bibliotekstypers driftskostnader för de offentligt finansierade biblioteken. Oskattade värden Fysiska medier E-medier Lön Kompetensutveckling Lokaler Övriga driftskostnader Totala kostnader Folkbibliotek Frigymnasier Friskolor Gymnasiebibl Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Totalsumma Bibliotekstyp Investeringsutgifter Folkbibliotek Frigymnasier Friskolor Gymnasiebibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek 0 Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Totalsumma Apropå uppmaningen att inte lämna sifferuppgifter i webbenkätens kommentarsfält: - Vi har ett hundra tusen (Ha! Inga siffror!) i biblioteksbudget. Den ska räcka till böcker, databaser, tidskrifter och kontorsmateriel. Jag har inte räknat ut precis hur mycket vi lägger på vad och att gå in och leta upp det i efterhand är fantastiskt komplicerat och skulle ta typ en hel arbetsdag. 23

24 Investeringsutgifter De offentligt finansierade biblioteken hade också en del investeringsutgifter. Investeringsutgifter är sådana kostnader som är avdragsgilla under längre period än ett år. Exempel på investeringsutgifter är fasta inventarier, ombyggnader, tillbyggnader och andra lokalförbättringar, inventarier som finns kvar över flera räkenskapsår, men inte utgifter för medier. Totalt sett utgör investeringsutgifter 2,4 procent av de totala utgifterna för biblioteksverksamheterna. Ökningen av folkbibliotekens investeringsutgifter beror främst på att Umeå stadsbibliotek fått nya lokaler. Egengenererade intäkter I den nya biblioteksstatistiken frågas inte efter alla typer av intäkter, bara de egengenererade. Anledningen till detta är att uppgifterna om utgifter generellt sett motsvarar de totala inkomsterna och de är ofta mer kompletta än uppdelning av inkomster brukat vara i den tidigare statistiken. Eftersom det också är känt att det är bibliotekens moderorganisationer och huvudmän som bekostar större delen av biblioteksverksamheterna fokuserar den nya statistiken på uppgifterna om den delen av inkomsterna som tidigare är okänd och egengenererad. Det har framkommit att biblioteksorganisationerna blir bättre och bättre på att ta betalt för tjänster. Totalt sett motsvarade de lämnade uppgifterna om egengenererade intäkter 4,1 procent av de lämnade uppgifterna om totala driftskostnader. Forskningsbiblioteken får ofta intäkter av externa projektmedel, sponsring och gåvor. Folkbiblioteken genererar allt fler intäkter av sålda bibliotekstjänster till framför allt skolor eftersom det är vanligt att skolhuvudmän köper skolbibliotekstjänster istället för att skaffa ett eget skolbibliotek på skolan. Tabell 3: De offentligt finansierade bibliotekens egengenererade intäkter 2014 uppdelat på olika bibliotekstyper. Underskattade värden, svarsbortfall. *) Intäkt av Totalt antal kronor Intäkt av projektmedel, Intäkt av sålda försenings- och reservationsavgifter egengenererade intäkter sponsring och gåvor bibliotekstjänster samt försäljning Folkbibliotek Friskolor, gymnasium Friskolor, grundskola Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhus Specialbibliotek Högskolebibl Övriga bibliotekstyper Totalsumma *) Bortfall av svarande, samt delsvar. Ingen uppräkning har kunnat göras eftersom variablerna är nya. 24

25 Tabell 4: De offentligt finansierade bibliotekens egengenererade intäkter 2014 uppdelat på olika huvudmän. Underskattade värden, svarsbortfall. *) Intäkt av Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor Intäkt av sålda bibliotekstjänster försenings- och reservationsavgifter samt försäljning Totalt antal kronor egengenererade intäkter Kommun Landsting/ region Privat Stat Totalsumma *) Bortfall av svarande, samt delsvar. Ingen uppräkning har kunnat göras eftersom variablerna är nya. Affischförvaring på Kungliga biblioteket. Foto: Elisabet Ahlqvist. 25

26 Biblioteket på Högskolan i Borås. Foto: Elisabet Ahlqvist. Bestånd Det finns generellt sett omfattande tillgång till medier på de offentligt finansierade biblioteken i Sverige men med tiden har beståndet förändrats avseende medietyperna som kan tillgås. Ett tydligt exempel på detta är universitets- och högskolebiblioteken och sjukhusbiblioteken där både tillgången till och användningen av e-medier har kommit att bli helt dominerande för verksamheterna. Det är heller inte alla bibliotekstyper som har stor tillgång till medier, skolbiblioteken har ofta ett litet bestånd, oavsett vilken medietyp. Även om det talas mycket om att folkbiblioteksanvändarna lånar allt fler e-böcker utgör e- böckerna på folkbiblioteken fortfarande en ringa del av den totala användingen även om användarna har tillgång till förhållandevis många titlar på dessa medium. Antal löpande titlar I den tidigare biblioteksstatistiken fanns fyra olika sätt att fastställa beståndet av tidningar och tidskrifter. Olika bibliotekstyper hade olika möjligheter att sammanställa uppgifterna. Universitets- och högskolebiblioteken har oftast varje enskild seriell publikation katalogförd medan 26

27 förändring för statistiken ur ett användarperspektiv. Flera folkbibliotek uppger att antalet böcker med skriven text som de rapporterar i år är en överskattad uppgift eftersom de använder ett bibliotekssystem som inte kan särskilja böcker ifrån tidskrifter. Tidningsavdelningen, Stadbiblioteket Lund. Foto: C Ranemo. till exempel folkbiblioteken många gånger räknade kapslar av årgångar och hyllmeter. När statistiken skulle sammanställas för året förekom det att bibliotekspersonal fick tillbringa flera dagar i magasin för att kunna göra en uppskattning av tidningarna och tidskrifterna, vilket är något som vi velat undvika med det nya sättet att räkna i den samlade statistiken. Vanligen är det ur ett användarperspektiv intressantast att veta hur många löpande titlar av tidningar och tidskrifter som finns att tillgå, inte antalet exemplar och ett av syftena med den nya statistiken är att användarna ska kunna följa hur mycket de har tillgång till. Därför tillfrågas nu bara biblioteken om tillgången till löpande titlar av tidningar och tidskrifter. Forskningsbiblioteken har stora samlingar av äldre seriella publikationer och dessa bestånd fångas nu inte upp av den nya typen av frågeställning eftersom det är antalet nu löpande titlar som efterfrågas. Det gör att de totala bestånduppgifterna på flera universitetsbibliotek påverkats kraftigt om man jämför med tidigare uppgift om totalt fysiskt bestånd. Bedömningen är dock att eftersom detta endast berör ett 40-tal biblioteksorganisationer och att de användartyper som nyttjar dessas tillgångar ändå är relativt väl insatta i tillgången på de medier som de efterfrågar, så utgör detta inte en stor Vid ett betraktande av de lämnade uppgifterna om antalet löpande titlar står det klart att vissa bibliotek missuppfattat frågan och istället som vanligt rapporterat antal exemplar. Detta gör att det inte går att ta fram någon säkert värde om antal löpande titlar på nationell nivå för miljoner fysiska medier De fysiska medierna, eller medier som du kan hålla i handen, tenderar generellt sett att minska på de svenska biblioteken. Det finns dock över 100 miljoner fysiska medier på landets offentligt finansierade bibliotek som inte är tidskrifter eller tidningar. Bortfallet av svarande skolbibliotek gör dock att det kan antas att det faktiska beståndet på landets skolor är närmare dubbelt så stort som det som redovisas: Fysiskt bestånd av medier, exklusive tidningar och tidskrifter*) Andel av fysiskt bestånd Folkbibliotek % Friskolor, gymnasier % Friskolor, grundskolor % Kommunala gymnasier % Kommunala skolor % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Högskolebibliotek % Övriga bibliotekstyper % Totalsumma % *) Delsummor summerar inte till totalen Folkbiblioteken har återigen minskat sitt fysiska bestånd. 27

28 Fysiskt bestånd*) Andel av fysiskt bestånd Böcker med skriven text % - varav kurslitteratur Ljudböcker % Talböcker, DAISY % Musik % Film, TV, radio % Mikrografiska dokument % Bild, kartografiska dokument % Övriga dokument och skrifter % Interaktiva, cd-rom % Övriga fysiska medier % Totalt fysiskt bestånd % *) Delsummor summerar inte till totalen Det är intressant att notera andelen nyförvärv av motsvarande bestånd därför att de medietyper som kommer att bli mindre vanliga i framtiden har en låg andel nyförvärv och de kommande medietyperna har en hög andel. Av tabellen nedan visas att statiska bilddokument kommer att bli allt mindre införskaffade medan bilder på interaktiva medietyper ökar. Kommande är också ljud- och talböcker, just nu ökar bibliotekens bestånd av dessa medietyper. Andel fysiskt nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd på de offentligt finansierade biblioteken Böcker med skriven text 4 % Ljudböcker 8 % Talböcker, DAISY 8 % Musik 2 % Film, TV, radio 4 % Mikrografiska dokument 0 % Bild, kartografiska dokument 0 % Övriga dokument och skrifter 0 % Interaktiva, cd-rom 10 % Övriga fysiska medier 1 % Andel nyförvärv av fysiskt bestånd, totalt 3 % Tillgång till titlar på e-medier Uppgifterna om tillgång till antal titlar på olika e- medier är grovt underskattad. Totalt sett besvarades frågan bara av ca 300 biblioteksorganisationer. Det framgår också att flera missuppfattat vad frågan gällde, de lämnade istället uppgift om tillgång till antalet databaser. Biblioteksorganisationerna hade också svårigheter att på olika sätt kunna utläsa hur många e-titlar de har tillgång till i sina system och alla leverantörer kunde heller inte upplysa om antalet titlar. Syftet med den nya frågeställningen i undersökningen var att illustrera för användarna vilket rikt utbud av på e-medier de har tillgång till. Främst gäller detta användare på högskole-, sjukhus- och folkbiblioteken. Folkbiblioteken i nästan alla kommuner har tillgång till e-böcker via Elib, ofta har kommunerna tecknat fullt avtal vilket i praktiken innebär att användarna via bibliotekets webbsidor har tillgång till 900 titlar på olika typer av format, totalt sett allt mellan e-titlar. Närmare hälften är skönlitteratur, resten fack- och barnlitteratur. Det förekommer att folkbiblioteken i enskilda kommuner blir tvungna att begränsa användningen av e-böcker för att deras mediebudget inte räcker till. Vad som ofta händer då är att användarna istället skaffar lånekort på folkbibliotek i angränsande kommuner för att kunna fortsätta att ladda ned de e-böcker som de vill läsa. Högskolebiblioteken har i särklass tillgång till flest titlar på e-medier. Uppsala universitetsbibliotek har flest, totalt titlar. De som är knutna till universitetet; studenter, forskare och personal har fri tillgång till dessa via sin inloggning. Andra användare måste uppsöka bibliotekslokalerna för att få tillgång till informationen. Det finns kraftiga begräsningar i hur titlar på e- medier kan fjärrlånas. Det går till exempel sällan att fjärrlåna en e-bok på grund av de licenser som tecknas med leverantörerna. Därför begränsar övergången till fler e-medier möjligheterna till att alla användare i hela landet har tillgång till dessa 28

29 medier via fjärrlånesystemen. Eftersom det främst är forskningsbiblioteken som gått över till allt fler e-medier begränsar detta möjligheterna för personer som inte är anknutna till någon högskola att få tag på forskningsinformation. Samtidigt finns det också en trend att de specialbibliotek, främst myndighetsbibliotek som tidigare försörjt med medier inom vissa specialområden också antingen upphör helt, eller stänger sin verksamhet för allmänheten. Den specialiserade fackinformation myndighetsbiblioteken erbjuder blir då endast tillgänglig för myndighetens personal. Fysiska medier på skolbiblioteken Eftersom det är ett bortfall av svarande skolbibliotek kan det vara av intresse att betrakta vad det genomsnittliga skolbiblioteket i medeltal har i fysiskt bestånd: Skolbibliotek på: Medeltal fysiskt bestånd Fysiskt nyförvärv Friskolor, gymnasium Friskolor, grundskola Kommunala gymnasier Kommunala grundskolor Det är viktigt att notera att de kommunala skolorna i genomsnitt har fler elever per enhet än friskolorna. Några kommunala gymnasiebibliotek drar upp medelvärdet eftersom de också har alla läromedel i beståndet och förmedlar dem till eleverna. Skillnad mellan län Majoriteten, 72 procent, av de offentligt finansierade bibliotekens fysiska bestånd finns koncentrerat i fyra olika län, Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Uppsala län. Diagram 3: Det fysiska beståndets fördelning mellan olika län, jämfört med riket. Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Västerbotten Östergötland Kalmar Örebro Jönköping Dalarna Gävleborg Värmland Norrbotten Halland Södermanland Västmanland Västernorrland Kronoberg Blekinge Jämtland Gotland 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 13% 11% 10% 38% Diagram 4: Tillgången till licensierade databaser, fördelning mellan län, jämfört med riket. Stockholm Västra Götaland Skåne Uppsala Norrbotten Östergötland Värmland Västerbotten Jönköping Kalmar Gävleborg Örebro Dalarna Västernorrland Västmanland Blekinge Halland Kronoberg Jämtland Södermanland Gotland 7% 5% 4% 4% 4% 4% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 0% 14% 18% 17% 29

30 Tabell 5: Fysiskt bestånd, alla medier, i olika län 2014 uppdelat på olika bibliotekstyper. Underskattade värde, svarsbortfall. Län/regioner Folkbib Fri gym Fri grund Gymnasie Grundskol Sjukhus Special Högskol Övriga Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt

31 Tabell 6: De offentligt finansierade bibliotekens tillgång till olika licensierade databaser. Underskattade värden, svarsbortfall. Län/regioner Böcker Tidskrift Tidning Bibliografisk Fakta nyhet Bild Kartor Film TV kurser Musik Egna databaser Stockholm % Uppsala % Södermanland % Östergötland % Jönköping % Kronoberg % Kalmar % Gotland % Blekinge % Skåne % Halland % Västra Götaland % Värmland % Örebro % Västmanland % Dalarna % Gävleborg % Västernorrland % Jämtland % Västerbotten % Norrbotten % Totalt % Andel av hela databasbeståndet 17 % 17 % 7 % 18 % 34 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt antal % av riket 31

32 Diagram 5: Fysiskt bestånd på offentligt finansierade bibliotek, andel av totalt fysiskt bestånd. Diagram 6: Andel skönlitteratur, tryckta böcker, på biblioteken samlat i olika län. Bas: De som besvarat uppgifterna. Böcker med skriven text Övriga medietyper Bild och kartografiska dokument Tryck som inte är böcker Film, TV, radio Mikrografiska dokument Musik Ljudböcker Talböcker, DAISY Interaktiva medier, cdrom 8% 6% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 0% 76% Gotland Kronoberg Gävleborg Södermanland Halland Örebro Skåne Kalmar Östergötland Uppsala Blekinge Dalarna Västra Götaland Norrbotten Västmanland Jönköping Jämtland Värmland Stockholm Västernorrland Västerbotten 70% 58% 53% 53% 52% 50% 50% 49% 49% 49% 46% 45% 45% 44% 44% 44% 42% 39% 37% 36% 28% Skönlitteratur Det finns totalt närmare 21 miljoner skönlitterära verk på de offentligt finansierade biblioteken. Skönlitteraturen definieras i frågan som tryckta böcker eller seriella publikationer som har signum H enligt SAB eller enligt Dewey Det förekommer skillnad i andelen tryckta skönlitterära böcker mellan olika län/ regioner, de län som har en hög koncentration av högskolebibliotek och specialbibliotek hamnar på en lägre nivå än övriga. Totalt sett uppger de biblioteksorganisationer som besvarar frågorna att 44 procent av de tryckta böckerna är skönlitteratur. Referensexemplar Det finns minst referensexemplar, medier som man inte får låna med hem på de offentligt finansierade biblioteken av referensexemplaren finns på folkoch skolbibliotek. Frågan finns med i undersökningen för att Sveriges författarfond använder uppgiften för jämförande beräkningar av författarersättningen. Det framgår av diagrammet att högskolan på Gotland lagt hela sitt bestånd i katalogen på Uppsala universitetsbibliotek och att medierna i Västerbotten domineras av Umeå universitetsbibliotek. 32

33 Användning & lån Utlåningen och användningen av de offentligt finansierade bibliotekens medier är omfattande. Totalt sett uppgår de offentligt finansierade biblioteken utlåning av fysiska medier till drygt 77,4 miljoner lån. Därtill kommer användningen av e-medier som uppgår till mer än 75,0 miljoner nedladdningar och mer än 37,0 miljoner olika sökningar i databaser. I den nya biblioteksstatistiken mäts användningen av bibliotekens medier i olika frågeställningar, utlån av fysiska medier och användningen av de elektroniska samlingarna, se fråga Under insamlingsperioden uppstod ett tekniskt fel på frågan om fysiskt utlån i webbenkätsystemet, Stadsbiblioteket i Lund. Foto: Cecilia Ranemo. vilket bland annat medförde att valideringen av de lämnade svaren inte alltid fungerade som det var tänkt. Felet gjorde att uppgiftslämnarna hade möjlighet att lämna både delsvar och totala svar som inte överensstämde med varandra. De uppgifter som nu redovisas är uppräkningar utifrån lämnade svar, det är alltid det högsta totala uppgiften om utlån som lämnats som redovisas. Differensen på den totala nivån utgjorde 3 procent, vilket i praktiken motsvarar 2 miljoner lån. Detta medför att det i årets undersökning är vanskligt att på nationell nivå jämföra fördelningen av utlån mellan olika medietyper eftersom delsvar om enskilda medier ofta saknas. Jämförelser är gjorda där så varit möjligt. 33

34 Vid en skattning av vad de olika typer av skolbibliotek som inte besvarat frågan skulle ha svarat, tillkommer ytterligare närmare 2 miljoner lån nationellt. I det följande redovisas de uppräknade värdena, men utan komplettering för de som inte lämnat något svar på frågan alls, vilket gör att den samlade redovisade utlåningen av fysiska medier på de offentligt finansierade biblioteken motsvarar 98 procent av den troliga nivån. Ett flertal biblioteksorganisationer lämnade bara uppgift om det totala antalet lån, men inga deluppgifter, varför till exempel uppgiften om fysisk bokutlåning är grovt underskattad. Biblioteken rapporterar 53,6 miljoner utlån av tryckta böcker men det troliga värdet samlat överstiger 65 miljoner. Svaren på frågan om användningen av de elektroniska medierna blev lidande av att biblioteken inte alltid kunde erhålla användningsuppgifter från e-leverantörerna om vilken användningsfrekvens de haft. Därför är uppgifterna om e-användningen också troligen grovt underskattade för alla bibliotekstyper utom universitets- och högskolebiblioteken samt sjukhusbiblioteken. Det är också de bibliotekstyper som dominerar användningen av e- medier. Totalt sett har en fjärdedel av folkbiblioteksorganisationerna inte besvarat frågan om antal e- bokslån i år, men det går ändå att konstatera att e-boksutlåningen på folkbiblioteken ökat sedan tidigare eftersom de som besvarade frågan rapporterade totalt 1,6 miljoner e-bokslån jämfört med 1,5 året innan. Den fysiska utlåningen av böcker, jämfört med e-böcker dominerar alltjämt, sett till alla offentligt finansierade bibliotek samlat. Folkbiblioteken dominerar den fysiska utlåningen på de offentligt finansierade biblioteken, även om det är känt att utlåningen på skolbiblioteken i undersökningen är grovt underskattad: Totalt antal fysiska lån*) Andel av alla lån Folkbibliotek % Friskolor, gymnasier % Friskolor, grundskolor % Kommunala gymnasier % Kommunala skolor % Sjukhusbibl % Specialbibliotek % Högskolebibl % Övriga bibliotekstyper % Totalsumma % Tabell 7: Uppskattning av utlån och användning av medier 2014 på de offentligt finansierade biblioteken. Fysiska utlån*) Antal sökningar *) Antal nedladdningar *) Antal sektioner eller timmar Böcker, monografier Tidskrifter, periodika, seriella publikationer Tidningar Bibliografiska databaser Fakta och nyheter Kartor och bilder Film, TV, interaktiva kurser Musik Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Annat, samlat Totalt antal *) Underskattade värden pga. svarsbortfall. Delsummorna summerar inte till det totala värdet och ska bara betraktas utifrån deras relation till övriga medietyper. 34

35 Eftersom att olika bibliotekstyper har olika avtal för användning av e-medier används här både begreppen användning och lån. På folk- och skolbiblioteken blir en nedladdad e-bok avaktiverad efter en viss tid och kan därför betraktas som ett lån. Totalt sett besvarade bara 40 procent av de kommunala skolbiblioteken någon uppgift om utlån av fysiska medier. Flera skolbibliotek svarar också att de inte har möjlighet att registrera all utlåning som sker eftersom de fysiska medierna står i öppna utrymmen i skolan, till exempel i matsalen eller i centrala passager i skolan. Det påverkar också skolornas möjligheter att mäta antalet besök på skolbiblioteken. De 37 universitets- och högskolebiblioteken står för 10 procent av den totala fysiska utlåningen, men de dominerar helt användningen av e-medier. Detsamma gäller också de flesta av de 70 sjukhusbibliotek som finns. Totalt sett görs 88 procent av de fysiska lånen på bibliotek som har kommunal huvudman. Tabell 8: Antal lokala (fysiska) lån vid folk- och högskolebiblioteken över tid. Jämförbara mediekategorier Folkbibliotek Högskolebibliotek Tabell 9: Användning och lån av de elektroniska samlingarna Underskattade värden, svarsbortfall. Antal Antal Antal nedladdade Total aktivitet sökningar*) nedladdningar*) sektioner eller timmar*) Folkbibliotek Friskolor, gymnasier Friskolor, grundskolor Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Högskolebibliotek Övriga bibliotekstyper Totalsumma *) Underskattat värde pga. bortfall av svar. 35

36 Tabell 10: Antal nedladdningar av de offentligt finansierade bibliotekens elektroniska samlingar Underskattning, svarsbortfall. Antal nedladdningar/lån *) Böcker, monografier Tidskrifter, periodika, seriella publikationer Tidningar Bibliografiska databaser Fakta och nyheter Kartor och bilder Film, TV, interaktiva kurser Musik Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Totalt antal Folkbibliotek *) Friskolor, gymnasier Friskolor, grundskolor Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Högskolebibliotek Övriga bibliotekstyper Totalsumma Andel 12 % 32 % 2 % 1 % 25 % 0 % 0 % 0 % 28 % 100 % *) Underskattade värden pga. svarsbortfall. 36

37 Tabell 11: Antal sökningar i de offentligt finansierade bibliotekens elektroniska samlingar Underskattning, svarsbortfall. Antal sökningar *) Böcker, monografier Tidskrifter, periodika, seriella publikationer Tidningar Bibliografiska databaser Fakta och nyheter Kartor och bilder Film, TV, interaktiva kurser Musik Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Totalt antal sökningar Folkbibliotek Friskolor, gymnasier Friskolor, grundskolor Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhusbibl Specialbibl Högskoleb Övriga bibl Totalt Andel 1 % 4 % 0 % 43 % 19 % 1 % 0 % 0 % 31 % 100 % *) Underskattade värden pga. svarsbortfall. 37

38 Tabell 12: Antal fysiska lån på bibliotek med olika huvudman per län/region. Underskattade värden, svarsbortfall. Län/region Kommun Landsting Stat Privat Alla bibliotekstyper Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt antal fysiska lån Andel lån per huvudman 88 % 1 % 11 % 0 % 100 % 38

39 Initiala lån och omlån De bibliotek som kunde rapportera både antalet initiala lån och antalet omlån uppgav i medeltal att 30 procent av alla lån var omlån. Svarsbortfallet på frågan var dock stort. Andelen omlån skiljer sig åt mellan olika biblioteksorganisationer bland annat därför att olika bibliotek har olika lång lånetid. En kortare lånetid ökar andelen omlån och därmed också det totala antalet lån. Inom en och samma biblioteksorganisation kan också lånetiden variera för olika för olika typer av medier. Populära medier, till exempel toppliste-böcker och filmer, har vanligen kortare lånetid. Andel omlån är också högre på universitets- och högskolebiblioteken eftersom studenter och forskare behöver tillgång till de medier de lånar under en längre tid, till exempel för att kunna slutföra en uppsats. Drygt 500 biblioteksorganisationer besvarade både frågan om initiala lån och omlån separat, av deras svar framgår att det skiljer mellan olika typer av bibliotek i andel omlån: Andel omlån Folkbibliotek 26 % Friskolor, gymnasier 6 % Friskolor, grundskolor 11 % Kommunala gymnasier 23 % Kommunala skolor 15 % Sjukhusbibliotek. 31 % Specialbibliotek 7 % Högskolebibliotek 69 % Övriga bibliotekstyper 35 % Totalt 30 % användarna på plats i biblioteken. De lånas då ut som läsesalslån till användarna. Detta sker främst på forskningsbiblioteken i landet. Antalet läsesalslån tillkommer till den totala uppgiften om antal utlån på biblioteken. På grund av ett tekniskt problem under insamlingsperioden fick inte alla bibliotek möjlighet att lämna uppgift om antal läsesalslån i årets undersökning, varför resultatet av frågan inte rapporteras mer än så här kortfattat. Det bibliotek i landet där det förekommer flest läsesalslån är nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, vilket rapporterade stycken läsesalslån under Fjärrlån Fjärrlånen fortsätter att minska till antalet. Några av förklaringarna till detta är att allt fler titlar finns på e-medier och det går inte att fjärrlåna e- medier. En annan vanlig anledning är att bibliotek i allt högre utsträckning väljer att köpa in efterfrågade medier istället för att fjärrlåna. Antal fjärrutlån Antal fjärrinlån Folkbibliotek Friskolor, gymnasier 6 47 Friskolor, grundskolor Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhusbibl Specialbibl Högskolebibl Övriga bibliotekstype r Totalt Läsesalslån Alla medier kan inte lånas hem. Många medier är så värdefulla att de endast är tillgängliga för Andelen fjärrutlån på specialbiblioteken påverkas av att Myndigheten för tillgängliga medier, räknat alla sina utlån som fjärrlån i årets statistik. 39

40 Umeå universitetsbibliotek. Foto: Elisabet Ahlqvist. Besök Det finns två typer av besök på biblioteken. De fysiska och de elektroniska. Trenden är att de fysiska besöken minskar något på de platser där de registreras medan de elektroniska, via webben, ökar. Det nya sättet att ha fysiskt öppna biblioteksytor med ett flertal ingångar och lokaler som ligger tillsammans med kaféer och affärer försvårar traditionell besöksräkning. De registrerade, rapporterade fysiska besöken Alla serviceställen i landet har inte automatiska besöksräknare eller har tid för att göra manuella räkningar under vissa tillfällen under året för att kunna möjliggöra skattningar. Därför är statistiken kring de fysiska besöken osäker. Det som däremot är intressant att notera är skillnaden i nivå mellan olika bibliotekstyper, olika geografiska indelningar och anledningarna till att det kan skilja så mycket i antal besök mellan två till synest väldigt lika biblioteksserviceställen. Totalt sett rapporterar de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de haft närmare 85 miljoner besök under Mest välbesökta biblioteksorganisation är samlat Stockholms stadsbibliotek som med sina 46 fysiska serviceställen utgör Sveriges enskilt största biblioteksorganisation sett till omsättning av besökare och användare, men inte bestånd. Antalet besök vid Stockholms stadsbibliotek utgör 8 procent av alla rapporterade biblioteksbesök i landet. Bilden blir dock en annan om man ser till besöken som sker vi biblioteken som ligger på universitetsoch högskoleinstitutioner som i praktiken är tänkta att ge service till färre användare, det vill säga studenterna, forskare och de som verkar vid institutionerna. Där är andelen besökare i 40

41 förhållande till populationen av användare de är förväntade att betjäna betydligt högre, även om de är färre samlat. Universitets- och högskolebiblioteken får en något högre besökstal för att de samtidigt fungerar som studieplats för studenterna. Specialbibliotek Specialbiblioteken ska kunna ge service till alla de användare i Sverige som har intresse av det ämnesområde som respektive bibliotek omfattar med sin specialiserade verksamhet. Eftersom många av specialbiblioteken är förlagda på myndigheter har de ofta begränsat i sin verksamhet till att endast ge service till myndighetens anställda. Ett faktum som gjort att flera av specialbiblioteken som ingick i förra årets urvalsram nu utgått. Ett exempel på detta är Naturvårdsverkets bibliotek som tidigare kunde besökas av allmänheten men som nu endast riktar sin verksamhet till myndighetens anställda. Detta gör att en kvalificerad informationsförsörjning inom specialområdet nu inte längre är allmänt tillgänglig även om den bekostas med allmänna medel. Äldre medier på offentligt finansierade bibliotek som inte är tillgängliga för allmänheten riskerar att bli helt otillgängliga så länge det inte digitaliserats och därigenom kan nås via webben. För närvarande finns det specialbibliotek som är tillgängliga för allmänheten inom följande områden: 1. Arbetarrörelsens historia 2. Arkitektur 3. Barnböcker 4. Film 5. Försvar 6. Geologi 7. Hav och fisk 8. Humanism 9. Konst 10. Livsmedel 11. Läkemedel 12. Musik- och teater 13. Natur, djur 14. Officiella handlingar och utredningar 15. Patent 16. Religion 17. Skogs- och lantbruk 18. Språk 19. Sveriges historia 20. Transport 21. Utländsk kultur, mångkultur 22. Vetenskapshistoria Men det finns till exempel inte specialsamlingar som är tillgängliga för allmänheten av medier inom samhällsområdena: Skola, utbildning och lärande Hälsa, välfärd, vård och omsorg Funktionsnedsättningar och hjälpmedel IT och teknik Miljö och natur Skolbiblioteken Det är framför allt skolbiblioteken som har problem att rapportera antalet besökare. Det beror främst på att skolbiblioteken: i regel saknar besöksräknare. ligger på öppna platser i skolan så att det inte går att registrera om det är en förbipassering eller ett biblioteksbesök. ofta också fungerar som uppehållsrum. På skolor kan ibland besöksräkning vara direkt missvisande, 200 besökspasseringar per dag som leder till 3 utlån visar på att skolbiblioteken ofta fyller en annan funktion än den traditionella. En och samma elev har passerat in i biblioteket vid många tillfällen under skoldagen för att spela spel eller vistas inne under rasten. Eller så har hela klasser varit på ett informationstillfälle eller forskat i böckerna utan att låna med dem hem. Skolbiblioteken placeras också ofta i en central öppen del av skolans lokaler och en besöksräknare skulle till stor del endast registrera elever som går in och ut i olika trapphus. Det är heller inte så vanligt att skolbiblioteken har den tekniska utrustning som krävs för automatisk besöksräkning. 41

42 Även specialbiblioteken och sjukhusbiblioteken saknar ofta besöksräknare. Folkbiblioteken rapporterar drygt en halv miljon fler besök än föregående år men de svarar också nu ibland för skolbibliotek i sina enkäter. Det är endast folk- och högskolebiblioteken som har lämnat, i det närmaste, kompletta uppgifter om antalet fysiska besök. Totalt sett besvarades uppgiften om fysiska besök endast i 49 procent av de offentligt finansierade bibliotekens enkäter men det är på folk- och högskolebiblioteken som antalet fysiska besök dominerar. Därför kan det konstateras att antalet fysiska besök totalt sett är underskattat, men inte med mer än omkring fem miljoner besök om svarbortfallet skattas. I stort sett motsvarar andelen biblioteksbesök i respektive län, befolkningsstorleken i respektive län, i förhållande till riket. Tabell 13: Andel rapporterade besök per län/region. Andel rapporterade Län/ region besök i förhållande till besök i riket Andel av antal invånare Stockholm 22 % 23 % Uppsala 5 % 4 % Södermanland 3 % 3 % Östergötland 5 % 5 % Jönköping 4 % 4 % Kronoberg 2 % 2 % Kalmar 3 % 2 % Gotland 1 % 1 % Blekinge 1 % 2 % Skåne 14 % 13 % Halland 3 % 3 % Västra Götaland 16 % 17 % Värmland 3 % 3 % Örebro 3 % 3 % Västmanland 2 % 3 % Dalarna 2 % 3 % Gävleborg 3 % 3 % Västernorrland 3 % 2 % Jämtland 1 % 1 % Västerbotten 4 % 3 % Norrbotten 2 % 0 % Totalsumma 100 % 100 % Tabell 14: Antal besök på de offentligt finansierade biblioteken under Grovt underskattade värden, svarsbortfall. Antal fysiska besök på bibliotekets bemannade serviceställen*) Antal virtuella besök på externa webbsidan Antal unika IP-nummer som besökt bibliotekets webbplats Antal sökningar i bibliotekets OPAC Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Folkbibliotek Friskolor, gymnasier Friskolor, grundskolor Kommunala gymnasier Kommunala skolor Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Högskolebibliotek Övriga bibliotekstyper Totalsumma *) Underskattat svar på grund av svarsbortfall. 42

43 Aktiva låntagare I den nya biblioteksstatistiken följer definitionen på vem som är en aktiv låntagare den internationella standarden för biblioteksstatistik ISO Sammanfattningsvis är en aktiv låntagare som någon som gjort minst ett lån under kalenderåret. I den tidigare biblioteksstatistiken skilde det mellan de olika bibliotekstypernas enkäter i hur aktiva lånatagare definierades. Exempelvis var en aktiv låntagare på folkbiblioteken någon som gjort antingen minst en reservation, återlämning eller lån under kalenderåret. Eftersom nu definitionen i vissa fall ringar in en smalare målgrupp, skulle teoretiskt sett aktiva låntagare på folkbiblioteken förväntats ha minskat i årets statistik. Det förekommer bortfall av svar på frågan. Om en skattning utifrån kända populationssiffror görs så kan det konstateras att det sanna värdet för antal aktiva användare på de offentligt finansierade biblioteken egentligen är omkring ytterligare fler till antalet och att dessa i många fall är ungdomar under 18 år. Bortfallet av svarande på de olika typerna av skolbibliotek var högre än på andra bibliotekstyper. Totalt sett, alla bibliotekstyper besvarades frågan i 746 av de besvarade enkäterna. Men endast 62 procent av de svarande kunde lämna uppgift om antal män och kvinnor separat. Eftersom frågan var ny, hade inte alla biblioteksorganisationer rutiner för att dela upp den samlade uppgiften om aktiva låntagare utifrån personnummer. Totalt sett redovisar biblioteken 3,5 miljoner aktiva användare under Men det innebär inte att närmare 35 procent av befolkningen skulle vara aktiva låntagare. Till exempel så är ungdomar ofta både låntagare på skolbiblioteket och folkbiblioteket. Detsamma gäller även andra grupper och bibliotekstyper. Folkbiblioteken rapporterar i år uppgifter om aktiva låntagare som indikerar att fortsatt 28 procent av befolkningen är aktiva låntagare på folkbibliotek. En nyhet i den samlade nationella biblioteksstatistiken är uppdelningen på hur många män och kvinnor som är aktiva låntagare. Det finns en regel inom Sveriges officiella statistik att statistiken ska vara könsuppdelad där detta är möjligt. Alla aktiva låntagarkort har dock inte personnummer, antingen är de institutionslåntagarkort eller så tillhör de personer som av olika anledningar inte använder personnummer kopplat till kortet. Fyra procent av de aktiva låntagarna utgörs av sådana kort. Totalt sett var 62 procent kvinnor och 38 procent män av de låntagarkort som var möjliga att könsuppdela. Det finns således en överrepresentation av kvinnor bland de aktiva användarna. I och för sig säger detta inte något om hur könsfördelningen ser ut bland alla användare. Kanske är det så att det finns en överrepresentation av män bland de besökare som endast lånar och läser medier på plats i biblioteket? Andelen aktiva användare som är under 18 år är underrepresenterade i svaren, totalt sett uppger de bibliotek som besvarar frågan att 14 procent av deras aktiva låntagare är 0 17 år, det inkluderar även alla de olika typerna av skolbibliotek. Det är värt att notera att ett flertal skolor rapporterar att alla elever på skolan inte är aktiva låntagare på skolbiblioteket. 43

44 Sjukhusbiblioteket på Enköpings lasarett. Foto: Elisabet Ahlqvist 44

45 Öppettider Generösa öppettider är en viktig del av bibliotekens servicenivå. Biblioteken bör vara fysiskt tillgängliga när användarna har möjlighet att komma. Nytt i årets mätning De flesta bibliotekstyperna som besvarade årets undersökning fick andra frågor om öppettider än förgående år. Huvudfrågeställningarna är: Öppet antal dagar per år varav antal öppetdagar med reducerad service eller för särskilda grupper del av dag Öppet antal timmar per vecka varav antal öppet timmar per vecka med reducerad service eller för särskilda målgrupper varav antal timmar meröppet per vecka varav antal timmar per vecka som är efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar Frågorna ställs dels enskilt för det serviceställe som har mest öppethållande och samlat för övriga serviceställen. Det uppdelade sättet att sammanställa frågorna kommer sig av att det är vanligt att ett serviceställe inom biblioteksorganisationen har generöst öppethållande medan det inte är lika självklart att de andra har det. Personal på bibliotek har tidigare uppgett att det känns missvisande då medelvärden beräknats för alla serviceställen samlat. Man har tidigare inte kunnat visa upp den bästa biblioteksverksamheten inom organisationen i statistiken. Det är stor skillnad i öppethållande mellan olika serviceställen och mellan olika bibliotekstyper. Folkbiblioteken och universitets- och högskolebiblioteken har de mest generösa öppettiderna. Lägst öppethålland har naturligtvis vanligen skolbiblioteken eftersom de ofta är stängda på skollov och helger. Det är viktigt att hålla i minnet att uppgifterna om öppettider gäller för de serviceställen som har minst 20 timmars bemanning per vecka och att det är känt att vissa folkbiblioteksfilialer rapporterats som har lägre bemanning än så. Biblioteket med längst öppethållande De 710 serviceställen med längst öppethållande inom organisationen som lämnat uppgift om antal dagar per år hade i medel 232 öppet dagar per år, vilket i praktiken motsvarar närmare 5 dagars öppethållande per vecka. Men variationen är stor. Endast 7 serviceställen uppger att de har öppet alla dagar på året. Uppgiften om medelantal dagar får dock betraktas som ett närmevärde eftersom bortfallet av svarande organisationer är stort. Personalen på många bibliotek upplevde att det var betungande att ta fram uppgiften. Frågan var heller inte markerad som obligatorisk i enkäten. Timmar per vecka Uppgift om hur många timmar per vecka som biblioteket hade öppet under 2014 var det dock fler som lämnade. I medeltal hade de biblioteksorganisationer som besvarat frågan om veckoöppettiden på biblioteket med längst öppethållande öppet 39 timmar per vecka, med en variation mellan timmar. De kommunala skolbibliotek som besvarat frågan uppgav i medeltal att de har öppet 29 timmar per vecka, varav 5 timmar med reducerad service. Kommunala gymnasier i medeltal öppet 37 timmar. Universitets- och högskolebiblioteken har i medeltal öppet 62 timmar per vecka och folkbiblioteken med längst öppethållande är i medeltal öppna 47 timmar per vecka. 45

46 Specialbiblioteken hade i medeltal öppet 27 timmar. Reducerad service och särskilda grupper Universitets- och högskolebiblioteken är tillgängliga för alla användare under många timmar per vecka, men ofta är det reducerad service under en viss del av dygnet. Biblioteket saknar då helt personal eller det finns så kallade studentvakter på plats. Universitets- och högskolebiblioteken har i medeltal reducerad service på 16 procent av de öppna timmarna på biblioteket inom organisationen som har mest öppet. Många folkbibliotek har vissa tider där de endast har vissa delar av biblioteket öppet, till exempel tidningshörnan, eller så har de öppet men med låg bemanning. I medeltal är 6 procent av öppettiden per vecka på folkbiblioteken, med längst öppethållande, reducerad servicenivå. Detsamma gäller för de kommunala gymnasiebiblioteken. Det förekommer också att skolbiblioteken på de kommunala skolorna har reducerad service, i medeltal 13 procent av de öppna timmarna per vecka är sådana. Ofta är det frågan om att eleverna kan göra lån utan att det finns personal på plats. Även specialbiblioteken uppger att de har reducerad service 13 procent av de öppna timmarna per vecka. Vissa specialbibliotek har många timmar reducerad service, andra inga alls. "Den reducerade servicen är mina luncher som är obemannade öppettider. Alla serviceställen samlat När det samlade öppethållande som biblioteken rapporterat sammanställs blir bilden lite annan eftersom så många serviceställen har lågt öppethållande. Medelöppettiden på folkbibliotekens filialer är i genomsnitt 19 timmar per vecka, med en variationen timmar. Totalt sett uppger folkbiblioteken i 128 kommuner i medeltal ett lägre öppethållande än 20 timmar i veckan på sina serviceställen som inte är biblioteket med lägst öppethållande, det vill säga filialerna. Totalt sett har samtliga serviceställen, alla bibliotekstyper, i medeltal öppet 32 timmar i veckan. Meröppet Meröppet innebär att användarna kan använda biblioteket, trots att ingen personal finns på plats. Vanligen kan användarna komma in i lokalerna genom att de erhållit kod som fungerar ihop med lånekort eller mobiltelefon för att låsa upp. Totalt sett uppger 55 biblioteksorganisationer att de har öppettid inom sin organisation som är så kallat meröppen. Hur många enskilda serviceställen som uppgiften gäller för går inte att urskilja av de lämnade uppgifterna. I medeltal är meröppettiden 33 timmar per vecka, några stora universitetsbibliotek och sjukhusbibliotek har meröppet mer än 100 timmar i veckan. De flesta biblioteksorganisationerna som har meröppet är folkbibliotek, det förekommer i totalt sett 24 kommuner. Öppet utanför kontorstid En viktig aspekt av öppethållandet är naturligtvis att det sker när de flesta användarna har möjlighet att kunna gå dit. Särskilt för folkbiblioteken gäller då att de är tillgängliga efter klockan 18 eller på helgerna. På de andra bibliotekstyperna vill ofta användarna ha tillgång till på dagtid under vardagarna. Folkbibliotekens huvudbibliotek, biblioteket med längst öppethållande, har i medeltal öppet 8 timmar utanför kontorstid i sammanlagt 275 kommuner men det förekommer bara i 180 kommuner att folkbiblioteket har några filialer som är öppna utanför kontorstid, vilket skulle vara den vanligaste tiden då föräldrar och barn skulle ha möjlighet att uppsöka biblioteket tillsammans. 46

47 Väven, Umeå stadsbibliotek. Foto: Anna Lundén Medier på nationella minoritetsspråk I bibliotekslagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. De offentlig finansierade biblioteken ska göra det genom att, bland annat, erbjuda litteratur på: 1. de nationella minoritetsspråken, finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Därför ingår från och med i år specifika frågor om hur många titlar det finns på olika språk, uppdelat på svenska språket, nationella minoritetsspråk och utländska språk. Eftersom det var första året som frågan ställdes hade inte alla bibliotekstyper sådana bibliotekssystem som klarade att skilja ut uppgifterna. Särskilt svårt var det att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. De offentligt finansierade biblioteken rapporterade tillsammans, med reservation för interna och externa svarsbortfall att deras titelbestånd av nationella minoritetsspråk uppgår 47

48 till 0,81 procent av det totalt rapporterade titelbeståndet. Vilket skulle kunna tolkas som att personer med nationella minoritetsspråk inte alltid ägnas särskild uppmärksamhet. Totalt sett uppgav 64 procent, av de biblioteksorganisationer som besvarat frågan att de hade åtminstone en titel på nationellt minoritetsspråk. De biblioteksorganisationer som rapporterat flest titlar på nationella minoritetsspråk är rangordnat från topp: 1. Umeå universitetsbibliotek 2. Lunds universitetsbibliotek 3. Stockholms stadsbibliotek 4. Eskilstuna stadsbibliotek 5. Borås stadsbibliotek 6. Halmstads stadsbibliotek 7. Luleå stadsbibliotek 8. Stockholms universitetsbibliotek 9. Haparanda stadsbibliotek 10. Stadsbiblioteket Göteborg Dessa biblioteksorganisationer ligger också i de geografiska områden där de nationella minoritetsspråken är utbredda. Totalt sett har 388 biblioteksorganisationer rapporterat att de har minst en titel på ett nationellt minoritetsspråk. De skolbibliotek som besvarat frågan om antal titlar på nationella minoritetsspråk uppgav i medeltal att de hade tillgång till 5 titlar totalt. Tabell 15: Antal titlar på nationella minoritetsspråk per län/region. Län/region Antal rapporterade titlar på nationella minoritetsspråk Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalsumma Obs, ej unika titlar samlat. 48

49 Stadsbiblioteket i Lund. Foto: C Ranemo Barn och unga Från och med i år har åldergränsen för vad som räknas som barn och unga ändrats till 0 17 år i Sveriges officiella biblioteksstatistik. Det finns flera anledningar till varför åldersgränsen förändrades, de två främsta var att många katalogposter som inte var lämpade för barn 0 14 år, som var den tidigare indelningen, nu ändå var uppmärkta som barnlitteratur och därför redan kommit med på ett hörn under åren i siffrorna. En annan anledning var att göra biblioteksstatistiken mer jämförbar med annan statistik inom utbildnings- och kulturområdet. Ytterligare en anledning är att bibliotek på både grundskolan och gymnasiet ingår i statistiken och de skulle uppstå problem om endast elever i upp till årskurs 7 skulle omfattas av indelningen. Det bedömdes att den internationella ISO-standarden, 0 13 år, inte var praktiskt genomförbar i Sverige. Eftersom åldergränsen ändrats påverkar naturligtvis jämförbarheten bakåt i tiden om man skulle göra en jämförelse med de uppgifter som folkbiblioteken tidigare lämnat om litteratur för barn och unga, men det kan konstateras att den nya åldersgränsen inte nämnvärt ökat det rapporterade antalet barn- och ungdomsböcker i beståndet. Folkbiblioteken rapporterar nästan precis samma siffor som de tidigare fyllde i bestånd av barnböcker i den tidigare enkäten med den andra åldergränsen. 49

50 Tillgång till barn- och ungdomslitteratur Frågan om bestånd, nyförvärv och utlån av böcker och seriella publikationer för barn och unga var ny för året och de allra flesta bibliotekstyper hade aldrig tidigare fått några frågor om barnlitteratur tidigare. I biblioteklagen står att: 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Det är också folkbiblioteken som erbjuder det största utbudet för barn och unga på landets bibliotek. Men det är värt att notera att alla bibliotekstyper rapportera att de ha litteratur för unga. Totalt sett finns 78 procent av det fysiska barn och ungdomsbeståndet på folkbiblioteken. Det är också folkbiblioteken som har den högsta utlåningsgraden av barn och ungdomsbeståndet som de har. De nya frågorna löd: 1. Antal nyförvärv av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga under kalenderåret 2. Antal utlån av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga under kalenderåret Det är intressant att även alla de andra bibliotekstyperna har ett litet bestånd av barn och ungdomslitteratur. Skolbibliotekens bestånd är underskattat eftersom det förekom ett visst bortfall av svarande skolbibliotek. Andelen nyförvärv av barn och ungdomslitteratur utgör 8 procent av det totala beståndet. Tabell 16: Antal bestånd, nyförvärv och utlån till barn och unga per bibliotekstyp Bestånd barn och unga Nyförvärv barn och unga Andel nyförvärv av motsvarande bestånd Utlån barn och unga Andel utlån av beståndets storlek Folkbibliotek % % Friskolor, gym % % Friskolor, grund % % Kommunala gymn % % Kommunala skolor % % Sjukhusbibliotek % % Specialbibliotek % % Högskolebibl % % Övriga % % Totalt % % *) Underskattade värden pga. svarsbortfall. 50

51 Tabell 17: Antal bestånd, nyförvärv och utlån till barn och unga per län/region Län/region Bestånd barn och unga Bestånd per ungdom Nyförvärv barn och unga Utlån barn och unga Utlån per ungdom Stockholm , ,5 Uppsala , ,6 Södermanland , ,4 Östergötland , ,4 Jönköping , ,9 Kronoberg , ,5 Kalmar , ,2 Gotland , ,5 Blekinge , ,4 Skåne , ,9 Halland , ,6 Västra Götaland , ,6 Värmland , ,7 Örebro , ,4 Västmanland , ,0 Dalarna , ,1 Gävleborg , ,1 Västernorrland , ,7 Jämtland , ,7 Västerbotten , ,5 Norrbotten , ,2 Riket , ,4 I medeltal finns det 7,9 medier för barn och unga per invånare som är 0 17 år i riket med en variation mellan Samtidigt rapporteras att det görs 15,4 utlån av barn och ungdomslitteratur per invånare i åldergruppen med en variation på Det skiljer ganska mycket mellan de olika länen/regionerna på hur mycket barn och ungdomslitteratur det finns och hur mycket som lånas ut. Tidigare har stora skillnader mellan länen/regionerna förklarats av att de har olika andel integrerade skolbibliotek, men nu ingår skolbiblioteken samlat i uppgifterna varför detta inte kan vara förklaringen. Jämförelser med tidigare års nyckeltal för folkbiblioteken går inte att göra. Det finns ett klart samband mellan rikligt utbud och hög utlåning och antalet aktiva användare i målgruppen. Om det inte finns så mycket så lånas det heller inte så mycket. 51

52 Antal aktiva användare under 18 år Folkbiblioteken i respektive län rapporterar i medeltal att 34 procent av antalet invånare i åldergruppen 0 17 år är aktiva användare av folkbiblioteken. Naturligtvis påverkas andelen aktiva användare av motsvarande storlek på antalet kommuninvånare i samma åldersgrupp av hur stor andel av folkbiblioteken som samtidigt fungerar som integrerade skolbibliotek. I Värmland och Stockholm är andelen integrerade skolbibliotek lägst i landet. Medan Jämtland, Västerbotten och Västernorrland har hög andel. Diagram 7: Andel aktiva användare i åldern 0 17 år på folkbiblioteken i olika län/regioner. Totalsumma Västerbotten Kalmar Kronoberg Gävleborg Uppsala Södermanland Norrbotten Gotland Örebro Jämtland Västmanland Dalarna Värmland Blekinge Västra Götaland Halland Jönköping Skåne Västernorrland Östergötland Stockholm 30% 30% 29% 29% 29% 27% 34% 32% 31% 36% 36% 36% 34% 33% 33% 40% 38% 38% 37% 55% 53% 51% Tabell 18: Ungdomsaktiviteter per län/region. Antal aktivitetstillfällen för ungdom på bibliotek per 1000 ungdomar i befolkningen Stockholm 57 Uppsala 60 Södermanland 78 Östergötland 81 Jönköping 54 Kronoberg 102 Kalmar 65 Gotland 130 Blekinge 90 Skåne 85 Halland 78 Västra Götaland 51 Värmland 66 Örebro 40 Västmanland 48 Dalarna 62 Gävleborg 69 Västernorrland 84 Jämtland 78 Västerbotten 70 Norrbotten 56 Riket 65 Även om antalet aktivitetstillfällen på skolbiblioteken i år ska ses som närmevärden kan det konstateras att det skiljer också betydligt hur många aktivitetstillfällen per 1000 ungdomar i befolkningen det anordnas på de offentligt finansierade biblioteken samlat i respektive län/region. Det verkar finnas en viss samvariation mellan andel ungdomar som är aktiva användare på folkbiblioteken och antalet aktivitetstillfällen för barn och unga som anordnas på biblioteken samlat inom respektive län/region. 52

53 Man bör även räkna antal tillfällen då man skrivit in personer för egen nedladdning hos MTM, det tar ganska stora resurser. Användare med funktionsnedsättning Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Så står det i bilioteklagen. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Det finns minst tre olika aspekter att ta hänsyn till om biblioteken ska kunna ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning: 1. Ha fysiskt tillgängliga lokaler. 2. Ha utbildad personal som har kunskap om olika funktionsnedsättningar. 3. Erbjuda de medier och den teknik som personer med läsnedsättningar behöver. Fysiskt tillgängliga lokaler Det har aldrig gjorts en totalundersökning om den fysiska tillgängligheten på landets bibliotek. Men Statens kulturråd genomförde under 2014 en undersökning om den fysiska tillgängligheten på folkbiblioteken, Kultur för alla inget hinder. Kulturrådet är sektorsansvarig myndighet för tillgänglighet inom kultursektorn. 53

54 Där går att utläsa att det går i rätt riktning men att det ändå finns mycket kvar att göra. Totalt sett har 61 procent av folkbiblioteksorganisationerna fullt ut inventerat lätt avhjälpta hinder. Utbildad personal Kulturrådets undersökning visar också att: Bland folkbiblioteken är det cirka 89 procent som svarar att de har genomgått utbildningar om tillgänglighet och bemötande. Övriga svarar att de inte har genomgått någon utbildning i bemötande och tillgänglighet. Folkbiblioteken anger främst behov av bemötandeutbildningar för mindre synliga funktionsnedsättningar, som till exempel psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tillgänglighet på webben ses också som en angelägen utbildning. Det är känt att det även inom andra bibliotekstyper förekommer olika utbildningsinsatser inom området men att det även där finns behov av fler utbildningar. Bestånd och utlån av medier för personer med läsnedsättning Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de har ett samlat bestånd av anpassade medier för personer med läsnedsättning. Det förekommer dock ett bortfall av svar, varför värdet är något underskattat. MTM Myndigheten för tillgängliga medier, står för 8 procent av det samlade rapporterade beståndet. Hälften, 49 procent av beståndet av anpassade medier är talböcker. Det görs totalt sett utlån av anpassade medier, vilket visar på att det finns ett stort behov av dem. Varje enhet blir i genomsnitt utlånat 1,66 gånger per kalenderår, vilket är en högre utlåningsgrad än traditionella medier. Det indikerar att det finns en stor efterfrågan av titlar på sådana medier. Det är framför allt folkbiblioteken som har egna bestånd av anpassade medier. Universitets- och högskolebiblioteken har i medeltal vardera 112 stycken. Skolbiblioteken saknar ofta helt anpassade medier, totalt sett svarar endast 155 kommunala grundskolebibliotek att de har något anpassat medium i sitt bestånd. Det finns flera kommuner där inget bibliotek har rapporterat att de har anpassade medier i sitt bestånd. Tekniska hjälpmedel Som det står, som tidigare nämnts, i bibliotekslagen ska alla offentligt finansierade bibliotek också erbjuda tekniska hjälpmedel för att personer med läsnedsättningar ska kunna ta del av information. Det finns inte någon enskild fråga om tekniska hjälpmedel i undersökningen, men en okänd andel av de läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets som finns till utlåning går under beteckningen hjälpmedel, 64 procent av dessa finns på folkbibliotek. Följande definition används för anpassade medier för personer med läsnedsättning i Sveriges officiella biblioteksstatistik: Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, läsa lätt-böcker skall inte räknas in här. Om du har läsa-lätt för vuxna ska de räknas in. Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet räknas per 31 december. Medier som tillhör MTM räknas bara av MTM. 54

55 Väven, Umeå stadsbibliotek. Foto: Anna Lundén. Undervisning De anställda på biblioteken erbjuder förutom traditionell medieförmedling också en rad servicetjänster i form av undervisning, referensfrågehantering och de gör indexeringar så att medierna ska bli mer lättsökta. Det är främst högskole- och sjukhusbiblioteken som erbjuder avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster. Det förekommer även på skolbiblioteken men det är inte alls lika utbrett att det finns någon organiserad undervisning, även om det är ett av skolbibliotekens uppdrag att förbättra elevernas informationskompetens, endast ett fåtal skolbibliotek besvarar frågan. I 93 kommuner uppger folkbiblioteken att de anordnar undervisning inom detta område. Totalt sett är det mer än 940 personer som arbetar med organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken i landet. I medeltal är det 2,8 anställda per bibliotekorganisation som rapporterar att de undervisar som arbetar aktivt med detta, högskolebiblioteken drar upp medelvärdet betydligt. I genomsnitt undervisade varje person som arbetar med undervisning 27 undervisningstimmar under året och i genomsnitt deltog 8 deltagare vid varje undervisningstillfälle. 55

56 Tabell 19: Undervisningen på de offentlig finansierade biblioteken Underskattade värden pga. svarbortfall, frågan var inte obligatorisk. Antal biblioteksanställda som arbetade med organiserad undervisning Medel anställda Antal timmar organiserad undervisning av biblioteksanställda Medel timmar Antal deltagare vid organiserad undervisning av biblioteksanställda Medel deltagare Folkbibliotek 93 1, , ,3 Folkhögskolor 5 0, , ,6 Fria gymnasier 6 0, , ,2 Fria grundskolor 87 1, , ,9 Gymnasiebibliotek 78 0, , ,4 Skolbibliotek 81 5, , ,8 Sjukhusbibliotek 29 1, , ,0 Specialbibliotek , , ,3 Högskolebibliotek 13 9, , Totalsumma 940 2, , ,1 På högskolebiblioteken, som står för majoriteten av den organiserade undervisningen, hade ett deltagarantal som uppgår till ungefär hälften av antalet helårsstudenter under året. Totalt sett rapporterar högskolebiblioteken 157 tusen deltagare vid närmare 20 tusen undervisningstillfällen. Majoriteten av de anställda som håller undervisning på de offentligt finansierade biblioteken arbetar på högskolebiblioteken. Folkbiblioteken i 93 kommuner uppger att de har organiserad undervisning inom detta område. Men det förekommer en felkälla i rapporteringen. Folkbiblioteken har tidigare varit vana att rapportera all undervisning och visningar som de gör under frågan antal aktiviteter och det är troligt att många gjort det istället även i år eftersom frågan om organiserad undervisning tidigare inte funnits i folkbibliotekens enkät. Totalt sett rapporterade de aktivitetstillfällen på frågan om aktivitetstillfällen under rubriken biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande. Totalt sett rapporterade 14 av 21 sjukhusbiblioteksorganisationer att de anordnar undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster. Troligen är även det en underrapportering, flera sjukhusbibliotek lämnade inga svar på frågan alls. Digitala pedagogiska resurser Antalet digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster på de offentligt finansierade biblioteken rapporteras uppgå till 988 stycken. Totalt sett finns 81 procent av de rapporterade digitala pedagogiska resurserna på universitets- och högskolebiblioteken. Endast 39 skolbibliotek, alla typer, i hela landet rapporterar att de har tillgång till sådan tjänst via skolbiblioteket. Det är också mycket ovanligt att folkbibliotek rapporterar att de har någon tillgång till sådana resurser. 56

57 Referensfrågor En referensfråga uppstår då en användare tar kontakt med bibliotekspersonal och personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger) ingår i uppdraget. Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via telefon, reguljär post, fax eller e-post. Hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning räknas inte till referensfrågorna, inte heller frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas även separat. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Indexeringar Totalt sett var 92 procent av de indexeringar som rapporterats under året utförda av personal på universitets- och högskolebiblioteken, vilket förklaras av att de andra bibliotekstyperna, förutom vissa specialbibliotek tidigare inte fått frågan och därför inte sammanställt uppgifter för Totalt sett rapporterades att sammanlagt utförts under 2014 av biblioteken personal, vilken är en klar underrapportering jämför med tidigare, många biblioteksorganisationer valde att inte besvara frågan eftersom den inte var obligatorisk. Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som redovisats oavsett om det är det egna biblioteket som står som värd för informationstjänsten eller inte. Bidragsposter till LIBRIS eller annan beståndskatalog ingår inte. Det är det antal poster som indexeras av biblioteket i databaser eller andra informationstjänster som räknas. Eftersom frågorna om referensfrågor var nya för de allra flesta bibliotekstyper detta år, var det bara universitets- och högskolebiblioteken som kunde besvara den enligt anvisningarna. Antalet referensfrågor på universitets- och högskolebiblioteken minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten ökar. Totalt sett kommer 13 procent av frågorna in på elektronisk väg. Även specialbiblioteken har tidigare räknat referensfrågor enligt anvisningar, men där förekommer ett stort bortfall av svarande. Det specialbibliotek som rapporterat flest referensfrågor 2014 är Riksdagsbiblioteket, stycken. 57

58 Aktiviteter Det förekommer en stor mängd aktiviteter på landets bibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Under 2014 anordnades fler än 214 tusen olika aktivitetstillfällen för användarna. Många av aktiviteterna var naturligtvis av karaktären att bibliotekens personal organiserat hjälper till att finna rätt titel men lika vanligt är det att biblioteken anordnar läsfrämjande aktiviteter. På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Stadsbiblioteket i Lund. Foto: C Ranemo Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför fler än 11 tusen sådana kurstillfällen under Folkbiblioteken är viktiga kultur- och utbildningsoch aktivitetscentra i många kommuner. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Totalt sett var 60 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. Folkbiblioteken rapporterade i år fler än fler aktivitetstillfällen än tidigare. En del av förklaringen till detta är troligen att de även 58

59 rapporterat vissa aktiviteter som de gör på skolbiblioteken. De aktiviteter som ska räknas i statistiken är de som utförs av bibliotekets personal. Andra aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel av studieförbund, ingår inte i redovisningen. Eftersom frågeområdet aktiviteter tidigare inte ingått i statistiken för alla bibliotekstyper görs bedömningen att antalet aktivitetstillfällen 2014 är underskattade eftersom det inte funnits rutiner hos alla biblioteksorganisationer att räkna dessa. Antal aktivitetstillfällen Andel Folkbibliotek % Friskolor, gymnasier % Friskolor, grundskolor % Kommunala gymnasier % Kommunala skolor % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Högskolebibliotek % Övriga bibliotekstyper % Folkbibliotek % Totalt antal % Flera av de bibliotekstyper som tidigare inte fått frågan om aktiviteter i sina enkäter framförde önskemål om tillägg av aktivitetskategorier till frågan. Många av de förslag som gavs var kategorier som redan fanns, men olika bibliotekstyper använder traditionellt sett olika begrepp för att beskriva sin verksamhet och därför tyckte att de inte kände igen sig i frågeställningarna. Syftet med de olika delfrågorna är dock inte att mäta om enskilda begrepp förekommer som aktivitet, utan om den handling som den beskrivna aktiviteten innebär har gjorts under året, oavsett vad man valt att kalla den. Ursprungligen stod det publika aktiviteter i frågeställningen, men det behövde förändras under undersökningsperiodens gång eftersom många skolbibliotek upplever att de inte har publik verksamhet, endast intern och de kunde därför inte besvara frågan. Exempel på kommentarer som gavs av de svarande till frågan: Anledningen att jag har satt noll på allt är att detta är ett skolbibliotek som inte är öppet för allmänheten. Sen har jag ju varje vecka högläsning, bokprat mm men det är ju endast för skolans elever. Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande, vet inte var gräns ska dras mellan detta och undervisning i infosök? Avseende Boka en bibliotekarie, vi har "sökjour" varje dag dvs. våra användare behöver inte boka tid utan har möjlighet att komma när de kan. Boksamtal bokprat, tolkar jag som två delar, boksamtal är för mig att man samtalar kring en läst bok, och bokprat, kallar jag bokpresentation som är att man presenterar olika böcker, alltså man samtalar inte kring dem utan presenterar för att locka eleverna till att läsa. Boka en bibliotekarie är ur ett högskolebiblioteks perspektiv mer relevant placera i ett sammanhang av pedagogiska insatser. Har inte någon statistik över antalet sökningar på uppdrag. Förstår nog inte riktigt vilken typ av sökningar som åsyftas. Med publika avser jag sådant som sker utanför lektionstid. På Fackbiblioteket har vi kallat det för Handledning i våra resurser. Saknade rubrik för undervisning i t.ex. källkritik, referenshantering. Som skolbibliotek har vi självklart massor av aktiviteter som bokprat och sagostunder, men inga av dessa är ju publika. Spikningar av avhandlingar sker i biblioteket. 59

60 Tabell 20a-b: Aktivitetstillfällen på den offentligt finansierade biblioteken Antal aktivitetstillfällen 2014 Aktiviteter i samarbete med BVC Berättar- eller sagostund Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med litterär anknytning Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Bokvagnsronder Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag Boksamtal - bokprat Data-/internetkurs - handledning, seniorsurf - öppen eller sluten visning Filmvisning - filmprat Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Författarbesök Musik -underhållning, - arrangemang, - kafé Skrivarkurser/ -läger, litteraturläger Sångstund, rytmik, rim & ramsor Teater- eller trolleriföreställning Utställning Övriga aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier Totalt antal varav främst för barn och unga Andel aktiviteter för barn och unga 60 % Exempel på aktiviteter som ingår i kategorin övriga kan nämnas: Jul på biblioteket, Sommarboken bokbytarvecka, förtidsröstning, språkcaféer är övriga aktiviteter. Län/region Antal aktivitetstillfällen på offentligt finansierade bibliotek 2014 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt antal Därutöver har vi haft föräldramöten för förskolans föräldragrupper; föreningsmöten; kurser i mindfulness, data och skrivande; förtidsröstning och val 2014; vernissage och konstklubbsdragning och tankesmedja för seniorer. Övrig publik aktivitet är öppet hus med tipsrundor etc. Tipspromenad på sport- och höstlovet, utlåning av gratis film på sport- påsk och höstlov. Öppet hus 1:a advent. Utöver ovanstående har etthundratjugonio klassbesök gjorts på folkbiblioteket. Detta gäller barn från förskoleålder t.o.m. sjätte klass. 60

61 Umeå universitetsbibliotek. Foto: E Ahlqvist. Universitets- och högskolebiblioteken Eftersom KB har ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen på forskningsbiblioteken redovisas universitets- och högskolebiblioteken särskilt i detta kapitel. Det är en av de bibliotekstyper som i den nya statistiken har samma urvalsram som föregående år och därför är det möjligt att göra vissa jämförelser över tid. Den högre utbildningen och forskningen är beroende av att universitets- och högskolebiblioteken, i fortsättningen kort kallat högskolebiblioteken, kan tillhandahålla relevant information på ett lättåtkomligt sätt. Antalet aktiva låntagare 2014 på högskolebiblioteken var minst 334 tusen personer och institutioner, det förekommer ett visst bortfall av svar. Totalt sett är 61 procent av de aktiva användarna på högskolebiblioteken kvinnor. Tio procent av de registrerade aktiva låntagarna är institutionslåntagare. Universitets- och högskolebiblioteken utgör en viktig resurs för att Sverige fortsatt ska kunna vara en ledande kunskapsnation. Användarna är beroende av att högskolebiblioteken både bevarar det gamla samtidigt som de erbjuder det senaste inom de olika forskningsområdena. Högskolebiblioteken är också viktiga för informationsförsörjningen i hela landet genom fjärrlånehanteringen, även om denna minskar. Organisation och resurser De 37 universitets- och högskoleorganisationerna rapporterar sammanlagt 135 bemannade serviceställen. På de 135 serviceställena finns totalt publika datorer som användarna kan bruka och det finns 101 läsplattor eller tablets till utlåning. Högskolebiblioteken tillhandahåller information på sammanlagt 116 unika adresser på sociala medier. 61

62 Samtliga biblioteksorganisationer erbjuder också tillgång till minst ett fritt wifi-nät i sina lokaler. Det finns tillgång till totalt 802 digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster. Högskolebiblioteken erbjuder minst stycken studieplatser till användarna. Ungefär 55 procent av högskolebibliotekens lokalytor är öppna för användarna, resterande andel utgörs av magasin och personalutrymmen. Bestånd Andel nyförvärv av fysiska medier under året utgör mindre än en procent av det fysiska beståndet. Högskolebiblioteken satsar inte längre på att köpa in så många fysiska medier. Men de behåller det fysiska bestånd som de har. Andra bibliotekstyper har vanligen en mycket högre andel nyförvärv av fysiska medier. Löpande titlar Högskolebiblioteken har stora äldre bestånd av seriella publikationer. Tidigare räknades dessa ihop med de tryckta böckerna. I den nya statistiken mäts dock endast antal löpande titlar för att underlätta för uppgiftslämnarna. Det gör att jämförelser med tidigare års uppgifter om storleken på det fysiska beståndet inte kan göras helt jämförbart. Totalt sett är 92 procent av de löpande titlarna förlagda på e-medier: Löpande titlar Seriella publikationer, fysiska Seriella publikationer, e-medier Tidningar, fysiska 535 Tidningar, e-medier Totalt antal Tabell 21: Fysiskt bestånd på universitets- och högskolebiblioteken 31 december Fysiskt bestånd varav nyförvärv E-bestånd, titlar Böcker med skriven text varav kurslitteratur Ljudböcker Talböcker Musik Film, TV, radio Mikrografiska dokument Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter Interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, datorspel Övriga medietyper Totalt antal

63 Titelbestånd Eftersom frågan om titelbestånd ställdes för första gången, förekommer ett stort bortfall av svar, 11 av de 37 högskolebiblioteken besvarade inte frågan alls. Två av tre titlar, 67 procent är på utländska språk och 0,56 procent är på något av de fem nationella minoritetsspråken. Resterande andel, 33 procent, är titlar på svenska språket. Umeå universitetsbibliotek har i särklass flest titlar på de nationella minoritetsspråken, totalt på fysiska medier och e-medier tillsammans. Personer med läsnedsättning Högskolebiblioteken har få egna medier för personer med läsnedsättning i sina bestånd, totalt stycken, en minskning från föregående år. Högskolebiblioteken hänvisar studenterna till MTM Myndigheten för tillgängliga medier där studenterna kan göra egennedladdningar av anpassade medier. Databasbestånd Högskolebibliotekens tillgång till olika antal databaser har ökat med 27 procent sedan tidigare mätning. Majoriteten av antalet databaser är antingen seriella publikationer eller bibliografiska databaser. Antal licensierade databaser med Antal Andel Böcker, monografier % Tidskrifter, periodika, seriella publikationer % Tidningar 62 2 % Bibliografiska databaser % Fakta och nyheter % Kartor och bilder 25 1 % Film, TV, interaktiva kurser 46 1 % Musik 22 1 % Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar 61 2 % Totalt antal Utlån Två tredjedelar av alla lån på högskolebiblioteken är omlån. Det sammanlagda antalet hemlån av fysiska medier är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Användningen av e-medierna på högskolebiblioteken har däremot ökat med 17 procent. Lån och användning Initiala lån och omlån Andel omlån 69 % Läsesalslån Besök De fysiska besöken på högskolebiblioteken tenderar att minska trots att antalet studenter ökat. Bara om man ser till de högskolebibliotek som lämna uppgift om besök alla år sedan 2010 så har de fysiska besöken minskat med drygt 3 miljoner besök på fem år. Förklaringen ligger troligen i den kraftiga ökningen av användningen av e-medier. Studenterna kan nå dem var de än befinner sig och behöver inte alltid uppsöka bibliotekslokalen. Totalt sett rapporterade högskolebiblioteken 14,9 miljoner besök under De virtuella besöken via webben dominerar, totalt sett rapporterades 15,1 miljoner webbesök på högskolebibliotekens startsidor, 11,5 miljoner besök i OPAC och långt fler än 30 miljoner besök i högskolebibliotekens Discoverysystem. Det kan sägas vara en klar ökning, jämfört med tidigare år, även om uppgifterna varierar över tid beroende på hur de tekniska systemen varit riggade. 63

64 Tabell 22a-b: Användningen av de elektroniska samlingarna vid högskolebiblioteken i Sverige Antal sökningar Antal nedladdningar Sektioner eller timmar Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok Licensierade tidskrifter, seriella publikationer och periodika Licensierade tidningar Licensierade bibliografiska databaser Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser Licensierade kartografiska- och bilddatabaser Licensierade databaser med film, tv och interaktiva kurser Licensierade databaser med musik Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar Totalt antal *) *) Högre totalsumma rapporterad än delsummorna Procent av sökningar Procent av nedladdningar Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok 1 % 10 % Licensierade tidskrifter, seriella publikationer och periodika 2 % 33 % Licensierade tidningar 0 % 1 % Licensierade bibliografiska databaser 45 % 0 % Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser 16 % 26 % Licensierade kartografiska- och bilddatabaser 1 % 0 % Licensierade databaser med film, tv och interaktiva kurser 0 % 0 % Licensierade databaser med musik 0 % 0 % Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar 34 % 29 % Summa 100 % 100 % 64

65 Indexeringar Personalen gör många indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster, men antalet tenderar att minska: Antal indexeringar Organiserad undervisning De anordnar organiserad undervisning för användarna. Totalt sett arbetar 29 procent av de anställda på högskolebiblioteken med organiserad undervisning: Carolina Rediviva. Foto: C Ranemo. Tjänster Högskolebibliotekens personal utför en rad tjänster åt användarna. Referensfrågor De besvarar referensfrågor, 13 procent av frågorna kommer in på elektronisk väg. Antal referensfrågor Antalet referensfrågor minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten ökar. Antal anställda Antal timmar Antal deltagare Personal Högskolebibliotekens omfattande verksamhet sköts av totalt personer, vilket är en minskning med 19 personer sedan Totalt sett är 66 procent av de anställda kvinnor, det arbetar procentuellt fler män på högskolebiblioteken än inom andra bibliotekstyper. Antal Andel årsverken Bibliotekarier och % dokumentalister Biblioteksassistenter % Specialister, % fackkunniga Övrig personal % Totalt antal årsverken % 65

66 Driftskostnader för högskolebiblioteken 2014 Fysiska medier 3 % E-medier 19 % Lön 42 % Personalens 1 % kompetensutveckling Lokaler 25 % Övrigt 10 % Totalt 100 % Aktiviteter De 37 svarande biblioteksorganisationerna på högskolorna uppger att de anordnat olika aktiviteter för användarna under Carolina Rediviva. Foto: C Ranemo. I uppgiften om övrig personal ingår till exempel kvällspersonal studentvakter, chaufförer, vaktmästare. Biblioteken inom respektive biblioteksorganisation som har längst öppettider per vecka är öppna i medeltal 63 timmar och bemannas tidvis av anställda studenter som överser samlingarna. Utgifter Driftskostnaderna för högskolebibliotekens verksamhet uppgår till närmare 2,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en löpande driftskostnad om kronor per aktiv användare. Det är värt att notera skillnad i andel av mediekostnaderna beroende på medietyp. Samtidigt uppger också högskolebiblioteken att de hade sammanlagda investeringsutgifter om 22 miljoner under Driftskostnaderna fördelar sig procentuellt på olika utgiftsposter enligt följande: Antal aktivitetstillfällen Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning 49 Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag 143 Boksamtal - bokprat 8 Data-/internetkurs - handledning, seniorsurf - öppen eller sluten visning 45 Filmvisning - filmprat 3 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 277 Författarbesök 21 Musik -underhållning, -arrangemang, -kafé 8 Teaterföreställning 1 Utställning 148 Övriga aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier 58 Totalt antal

67 Egengenererade intäkter Frågan om vilka egengenererade intäkter som högskolebiblioteken har var ny i årets undersökning. Totalt sett hade högskolebiblioteken minst 99 miljoner i sådana intäkter under Miljoner kronor Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor 25*) Intäkt av sålda bibliotekstjänster 51*) Intäkt av försenings- och reservationsavgifter samt försäljning 12*) Totalt 99*) *) Underskattat värde Projektmedel som ges av bibliotekens moderorganisationer ingår inte i uppgifterna. Uppsala universitetsbibliotek hade de högsta egengenererade intäkterna av alla högskolebibliotek Foto: E. Ahlqvist 67

68 Riksnyckeltal Tidigare har det funnits uträknade nycketal för respektive bibliotekstyp det var olika nyckeltal i de olika statistikprodukterna. Folkbibliotekens nyckeltal beräknades på befolkningen i kommunerna och universitets- och högskolebibliotekens på antal helårsstudenter. Riksnyckeltal Eftersom biblioteksstatistiken från och med i år är en samlad nationell statistik för de offentligt finansierade biblioteken är det möjligt att räkna ut riksnyckeltal för biblioteken samlat. Det kan tyckas att skolbibliotekverksamheten eller högskolebibliotekens verksamhet endast berör de som använder tjänsterna, men på nationell nivå är riksnyckeltal intressanta för att få en överblick Folkbiblioteket i Åkersberga, Österåker. Foto: Cecilia Ranemo. över utvecklingen över tid. Eftersom det här är första året med en nya statistiken kan inte någon jämförelse bakåt i tiden göras eftersom fler bibliotek ingår i den nya statistiken. Men det är ändå intressant att titta på grundnyckeltalen för Redan nästa år kan man räkna med att kvaliteten och omfattningen på de lämnade uppgifterna förbättras eftersom samtliga bibliotek då har varit förvarnade i ett år om vilka uppgifter som ska lämnas och därför är bättre förberedda inför uppgiften. Så, även om dessa första riksnyckeltal får betraktas som närmevärden är det en början på en samlad nationell överblick över de offentligt finansierade bibliotekens verksamhet. 68

69 Tabell 23: Riksnyckeltal för de offentligt finansierade biblioteken Per invånare Fysiskt bestånd 10,3 Böcker med skriven text 6,7 Driftkostnad 745 Kostnad för fysiska medier 51 Kostnad för e-medier 52 Utlån fysiska medier 7,9 Nedladdningar e-medier 7,7 Fysiskt besök 8,7 Webbesök 6,2 Bestånd anpassade medier 0,2 Utlån anpassade medier 0,3 Per 1000 invånare Årsverken 0,8 Serviceställen 0,2 Aktivitetstillfällen 22,0 En rimlighetskonstroll av risknyckeltalen kan göras genom en jämförelse med folkbibliotekens nyckeltal för Folkbiblioteken redovisade enskilt ,9 lån per invånare och driftskostnaden 412 kronor per invånare. Mediebeståndet var 4,0 fysiska medier per invånare. Folkbiblioteken redovisade 0,12 serviceställen per 1000 invånare vilket stämmer väl överens med att nu, då ungefär dubbelt så många serviceställen ingår i beräkningen så redovisas 0,24 serviceställen. Tabell 24: Befolkningstal som kan användas av den som vill göra egna beräkningar av nyckeltal på länsnivå: Invånare Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Riket

70 All övrig information och länkar till biblioteksstatistiken finns på: 70