En samlad biblioteksstatistik. Offentligt finansierade bibliotek

Transkript

1 En samlad biblioteksstatistik Offentligt finansierade bibliotek

2 Omslagsbild: Folkbiblioteket i Åkersberga. Andra bilder: Göteborgs stadsbibliotek. Foto Cecilia Ranemo En samlad biblioteksstatistik Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Dnr 232-KB Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se webb: blogg: 2

3 Att göra: 1. Kartlägg alla offentligt finansierade bibliotek 2. Utforma en officiell biblioteksstatistikenkät som har samma definitioner för alla bibliotekstyper 3. Fråga bara efter sådant som är viktigt att veta 4. Underlätta för användarna 5. Presentera samman ställningar som alla har användning av när de följer upp sin verksamhet 3

4 Inledning Kungliga biblioteket (KB) tog över ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik Sedan dess har de efterfrågade variablerna fortsatt varit desamma som under en lång rad tidigare år. Utvecklingen inom biblioteksområdet har dock gjort att grunden för hur urval och vilka variabler som mäts inte alltid längre är aktuella för den verklighet som biblioteken verkar i. I den nuvarande statistiken mäts till exempel föråldrade medietyper noggrant medan nyare medietyper ibland inte mäts alls. Olika frågor ställs beroende bibliotekstyp och det gör att det är svårt, för att inte säga vanskligt, att ge en samlad bild av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Men det är just det som en nationell biblioteksstatistik ska kunna göra. Därför har KB beslutat att lägga om variablerna i statistiken så att alla offentligt finansierade bibliotekstyper ska kunna ge sina svar i en samlad enkät med gemensamma definitioner på vad variablerna ska innehålla. Ett lån bör till exempel vara ett lån enligt ISO-standarden för biblioteksstatistik oavsett vilken bibliotekstyp som avses. Som biblioteksstatistiken är upplagd och fungerar för närvarande är det till och med svårt att svara på frågan om hur många offentligt finansierade bibliotek det finns. Oavsett om man räknar biblioteksorganisationer eller fysiska adresser. Samarbeten mellan olika bibliotekstyper försvårar för de som ska besvara statistiken, ett bibliotek måste kanske dela upp sin verksamhet på flera enkätsvar alternativt att alla bibliotek i ett helt län samredovisar. Jämförelser mellan olika bibliotekstypers utveckling försvåras av att urvalen ibland är kommunal nivå samlat och ibland enskilda biblioteksenheter. 4

5 ISO KB har medverkat till att nya och mer uppdaterade internationella ISO-standarder, ISO 2789 och ISO för biblioteksstatistik har tagits fram och den nya huvudstandarden publicerades hösten För framtidens svenska biblioteksstatistik är det viktigt att vara internationellt jämförbar så att vi kan följa hur vi ligger till i förhållande till andra ledande kunskapsnationer. Därför är det viktigt att den nya biblioteksstatistiken följer ISO-standarden i så stor mån som möjligt när det gäller att definiera statistikens olika variabler. I vissa fall är ISO 2789:2013 mer detaljerad än vad vi är vana vid, i andra avseenden är den mer summerande. Men de grundläggande definitionerna bör följas om det inte helt strider mot svensk konvention och praxis. Allt för att möjliggöra att vi kan jämföra oss med omvärlden. Det finns dock variabler som är viktiga för att följa utvecklingen på svenska bibliotek som inte finns med i standarden, eftersom den främst är inriktad på de variabler som biblioteken själva behöver för att följa sin verksamhet. Den svenska biblioteksstatistiken används också bland annat för att följa den kulturpolitiska och utbildningspolitiska utvecklingen. Statistiken syfte Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att tillfredsställa flera olika behov. 1. Dels att kunna ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och kommunnivå för att följa om hela landet har tillgång till god biblioteksservice. 2. Dels att möjliggöra jämförelser mellan olika biblioteksorganisationer och att möjliggöra kvalitetsuppföljningar och uppföljning av biblioteksplaner. 3. Dels att följa hur informationsförsörjningen till viktiga forskningsinstitutioner utvecklas. 4. Dels att visa på de möjligheter som biblioteken erbjuder ur ett kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv. 5. Dels att utgöra ett underlag så att medborgarnas förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. Bibliotekslagen (SFS 2013:801) avser det allmänna biblioteksväsendet, som i lagen också definieras som de offentligt finansierade biblioteken. KB:s uppgifter inom området rör också de offentligt finansierade biblioteken. För att kunna fylla syftet med insamlingen av den officiella biblioteksstatistiken bör urvalet av bibliotek i undersökningen därför vara offentligt finansierade bibliotek som är öppna för allmänheten, eller om det är skolbibliotek, öppna för eleverna. Urvalet till biblioteksstatistiken bör därför inte gälla för privata bibliotek utan offentlig finansiering. Målgrupper Målgrupperna för den officiella biblioteksstatistiken är många, några av de mest frekventa användarna är: Beslutsfattare på olika nivåer Biblioteksanställda Forskare Allmänheten och massmedia Intresseorganisationer, fackförbund Internationella organisationer och organ Därför har vi frågat oss vilka variabler som dessa olika målgrupper är särskilt intresserade av i utvecklandet av den nya statistiken. Om målgruppen för statistiken endast hade varit till exempel massmedia hade det lite sarkastiskt kunna sägas att det räcker med att fråga om antal utlån och besök. Några variabler har nu också lagts till som följer de målgrupper som den nya bibliotekslagen särskilt uppmärksammar, till exempel, barn och unga och nationella minoritetsspråk. Expertgruppen för biblioteksstatistik Inom KB:s inflytandestruktur har Expertgruppen för biblioteksstatistik utvecklat ett förslag till enkät 5

6 för den nya biblioteksstatistiken under åren Deras slutrapport visas här. Expertgruppen föreslog en enkät där vissa av variablerna var obligatoriska för alla bibliotekstyper medan andra skulle vara frivilliga uppgifter som bara fylldes i av de bibliotekstyper som de är relevanta för. I sin fulla längd består expertgruppens förslag till enkät av drygt 250 delsvar. Det förslag till ny biblioteksstatistik som presenteras i denna rapport följer i mångt och mycket expertgruppens förslag. Det har varit nödvändigt att minska ned antalet variabler något eftersom det är uttalat att den officiella statistiken endast ska efterfråga uppgifter som är nödvändiga för den redovisning som krävs. Regeringen satte för några år sedan upp ett mål att den offentligt finansierade statistiken skulle minska i omfång. Den samlade uppgiftslämnarbördan ska minskas och det vore inte försvarbart att ta med variabler som endast är relevanta för speciella målgrupper. Sådan information kan samlas in genom speciella studier som rör särskilda bibliotekstyper. Studier som ligger utanför systemet med den officiella biblioteksstatistiken. Rådet för den officiella statistiken Sveriges officiella statistik regleras av Lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och Förordningen om den officiella statistiken SFS 2001:100. En ny version av Lagen om den officiella statistiken trädde i kraft sista december Den nya versionen poängterar tydligare de kvalitetskrav som ska ställas på den officiella statistiken: 3 Officiell statistik ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Lag (2013:945). 3 a Officiell statistik ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. Den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. Följande kvalitetskriterier ska då tillämpas: 1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov, 2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena, 3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver, 4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum då den statistikansvariga myndigheten gör uppgifterna tillgängliga och det datum då de ska lämnas, 5. tillgänglighet och tydlighet: hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter, 6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt 7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål. Lag (2013:945). Det finns också många tillägg och inofficiella rekommendationer om hur det officiella statistiksystemet ska skötas som ligger utanför lagen. Sverige har 27 statistikansvariga myndigheter som ansvarar för den officiella statistiken. Det finns drygt 350 olika statistikprodukter, allt ifrån dödsorsaker till ekonomi. För närvarande består biblioteksstatistiken av fyra produkter, folkbibliotek, forskningsbibliotek sjukhusbibliotek och skolbibliotek. Rådet för den officiella statistiken verkar för att samordna och reglera de officiella statistikprodukterna. Dess sekretariat finns vid Statistiska centralbyrån (SCB). I rådet sitter generaldirektörer för myndigheter som har ansvar för officiell statistik. För att kunna ändra statistikprodukter bör rådet ges möjlighet att lämna synpunkter. Förberedelser KB har under första halvan av 2014 förberett för det nya statistiksystemet genom att lägga in äldre biblioteksstatistik för alla bibliotekstyper i en 6

7 samlad databas. Värdena i databasen kan nås som öppna data via KB:s webb, Tanken är att det nya statistiksystemet i förlängningen också ska kunna ta emot data via den nya statistikenkäten samt producera automatiska rapporter i kombination med tidsserier för äldre data. Det ska också bli möjligt att enkelt kunna ta ut resultatrapporter per bibliotek, per kommun, per landsting och riket för alla bibliotekstyper samlat direkt via webben. Syftet med rapportfunktionen är att underlätta för användarna och erbjuda bättre planerings- och uppföljningsunderlag för beslutsfattare som arbetar med landets lagstadgade biblioteksplaner. Tanken är också att i framtiden kunna hämta värden automatiskt till statistiksystemet från de bibliotek som är uppkopplade till den nationella katalogen Libris. Konsekvensutredning Rådet för den officiella statistiken rekommenderar att det görs en konsekvensutredning vid förändringar i produkter som hör till det officiella statistiksystemet. Konsekvensutredningen presenteras sedan för Rådet för den officiella statistiken inför att statistikprodukter förändras. Den här rapporten syftar att utgöra ett underlag för en sådan konsekvensutredning som ska genomföras under andra halvåret I den här rapporten finns ett första förslag till den nya biblioteksstatistikenkäten som ska utgöra underlaget till den diskussion som måste föras med företrädare för olika bibliotekstyper och bibliotekssystemleverantörer om vilka variabler som det är möjligt att göra statistikuttag om från bibliotekssystemen. Troligen kommer några av variablerna att förändras efter genomförd konsekvensutredning, enkäten utgör i sin nuvarande form ett underlag för diskussion. Som bilaga finns också ett första förslag till ny verksamhetsrapport för statistiken. Detta är såldes inte det slutliga förslaget. Synpunkter mottages tacksamt Har du synpunkter på hur morgondagens biblioteksstatistik bör utformas och rapporteras? Hur ser ditt behov ut? Vänligen skicka synpunkter till biblioteksstatistik@kb.se eller ring Ambitionen är att den nya biblioteksstatistiken ska samlas in i sin nya form med start i januari

8 Urval Urvalet av vilka bibliotek som ska redovisa till den officiella statistiken bör ha sin grund i vilka målgruppers behov som statistiken ska tillgodose samt gällande definitioner och lagar. Vilka ska mätas? KB har som uppdrag att sammanställa Sveriges officiella biblioteksstatistik. Således måste utgångspunkten för urvalsbasen vara organisationer som kan benämnas vara bibliotek. Inte arkiv och inte boksamlingar. Det finns i dag många olika vägar som medier kan förmedlas på men grunden för vad som ska kunna räknas som just ett bibliotek bör utgå från existerande definitioner av vad som utgör ett bibliotek. Två definitioner som ligger nära till hands att använda är NE och ISO. Enligt NE definieras ett bibliotek vara en på visst sätt ordnad samling av böcker, tidskrifter, handskrifter eller andra dokument som i allmänhet förvaras i för ändamålet anpassade lokaler och sköts av speciell personal; termen används även om själva lokalen. Enligt den internationella standarden ISO 2789 från år 2013 är ett bibliotek: Organization, or part of an organization, the main aim of which is to facilitate the use of such information resources, services and facilities as are required to meet the informational, research, educational, cultural or recreational needs of its users.

9 Note 1: The supply of the required information resources can be accomplished by building and maintaining a collection and/or by organizing access to information resources. Note 2: These are the basic requirements for a library and do not exclude any additional resources and services incidental to its main purpose. Enligt den nya ISO-standarden för biblioteksstatistik ska man räkna a) Administrativa enheter, b) Huvudbibliotek, c) Filialer, d) Mobila bibliotek. Man ska också räkna den del av personalen som inte är frivillig och obetald för varje sådan enhet b d. Det ligger således i sakens natur att ISO standarden förutsätter att ett bibliotek inte kan vara obemannat. Således bör bara bemannade bibliotek ingå i statistiken. Obemannade enheter får betraktas som arkiv, boksamlingar och övriga utlånings-/utlämningsställen. Frågan som naturligt uppkommer är hur omfattande bemanningen ska vara. Vilken är den lägsta bemanningsnivån? Det framgår inte av standarden. Det har länge diskuterats om det kan finnas bibliotek som inte har någon personal som är avsatt för ändamålet men det torde stå klart att en samling medier som är katalogiserade men som inte rörs på något sätt inte kan betraktas vara en fungerande biblioteksverksamhet som på ett tillfredsställande sätt ger biblioteksservice till sina användare. Det finns också en praktisk aspekt av frågan om obemannade bibliotek; det måste finnas kvalificerad personal som har kompetens för att besvara statistikenkäten inom organisationen. I skolbiblioteksstatistiken brukar ett skolbibliotek definieras som: En gemensam samling av skön-, facklitteratur och andra medier som är alfabetiskt/systematiskt ordnad. Här avses inte bokrum/-samlingar med enbart läroböcker eller klassuppsättningar av olika skönlitterära- eller faktaböcker, inte heller någon typ av samling som inte är systematiskt ordnad. I UNESCO:s folk- och skolbiblioteks manifest fastslås att dessa bibliotekstyper ska erbjuda tjänster av den art som bara kan förekomma om det finns avsatt bemanning på biblioteket. KB ska som statistikansvarig myndighet ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Det allmänna biblioteksväsendet är definierat som de offentligt finansierade biblioteken. Sammanfattningsvis kan det därför konstateras att de bibliotek som ska mätas i Sveriges officiella biblioteksstatistik bör vara: 1. En samling medier i en eller flera fysiska lokaler och tillhörande virtuella rum. 2. Medier som är systematiserade eller katalogiserade så att de är sökbara på ett organiserat sätt. 3. Bemannade för sökhjälp, information, skötsel, uppdatering, nyförvärv och iordningsställande. 4. Offentligt finansierade i hel eller del. Kanske lite skämtsamt med tillägget; en bok gör inget bibliotek. Antal mätpunkter Utifrån det enskilda bibliotekets perspektiv är det naturligtvis enklast att redovisa hela bibliotekssystemkataloginnehållet i en enkät. Men många län och kommuner har nu inlett katalogsamarbeten som omöjliggör att vissa av de enskilda kommunernas uppgifter tas ut från den länsgemensamma katalogen. I enskilda kommuner delar skolbibliotek och folkbibliotek på bibliotekssystem, oavsett om de är integrerade eller inte. Detsamma gäller också för vissa forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek. Det uppstår då problem när statistiken ska tillföras olika geografiska indelningar som 9

10 kommun, län eller region. Det kan också uppstå dubbelräkningar på riksnivå. Sett ur ett kulturpolitiskt perspektiv har den regionala nivån blivit viktigare att redovisa i och med den nya kultursamverkansmodellen. Samtidigt är den kommunala nivån fortsatt viktigt i och med att folkbiblioteken har kommit att utveckla rollen som kulturcentrum i många kommuner. Ur ett utbildningspolitiskt perspektiv har förutom riksnivån också den kommunala nivån blivit viktig i och med att tillgången till skolbibliotek ska kunna garanteras alla elever i grundskola och gymnasium. Kravet om skolbibliotek återfinns numera både i bibliotekslagen och i skollagen. Universitets- och högskolebiblioteken har främst redovisningsteknisk relevans på varje enskild organisations nivå men en samlad bedömning bör också kunna göras ur ett riksperspektiv. Det finns också ett intresse för redovisning kopplat till den regionala nivån eftersom forskningsbiblioteken också kommit att ge service till lokala biblioteksorganisationer. Respektive special- och myndighetsbibliotek är i första hand relevanta att redovisa per bibliotek eftersom de är just specialbibliotek och med sina tjänster är avsedda att tjäna hela riket eller en myndighet inom sitt speciella område. För den enskilda användaren är det naturligt att det utifrån den nivå som redovisningen sker på går att utläsa vad den enskilde har att tillgå i det geografiska närområdet. Olika bibliotekstyper och olika huvudmän för de bibliotekstyper som den officiella statistiken berör har därför skilda förutsättningar att redovisa varje enskilt bibliotek för sig samtidigt som det ur användarnas synpunkt är viktigt att det lokala och regionala perspektivet kan visas. Samtidigt som det på riksnivå ska kunna visas att användarna generellt sett ska ha tillgång till en jämnt fördelad biblioteksservice av god kvalitet. Huvudmännens ansvar Det är varje huvudmans ansvar att Sveriges officiella statistik besvaras. När det gäller biblioteksstatistiken är det således kommuner, landsting, regioner och myndigheter som är huvudmän för de offentligt finansierade biblioteken som har det ansvaret. Det är i sak ytterst inte varje enskilt bibliotek. Enligt Lagen om den officiella statistiken och Förordningen om den officiella statistiken är dessa typer av huvudmän skyldiga att besvara de uppgifter som de tillfrågas om inom ramen för Sveriges officiella statistik. Därtill kommer de skolbibliotek som hör till friskolor eftersom de kan anses vara helt eller delvis allmänt finansierade genom skolpengen. Det är varje friskolas huvudman som har ansvar för att statistiken besvaras. Antal bibliotek Det är också centralt att biblioteksstatistiken kan redovisa det antal adresser som det förekommer biblioteksverksamhet på eftersom den fysiska närheten till ett bibliotek många gånger är avgörande för om olika användargrupper ska kunna ta del av bibliotekens tjänster och bestånd. Det säger sig självt, annars hade det ju räckt med ett enda stort bibliotek i mitten av Sverige. Det är därför centralt för biblioteksstatistiken att faktiskt mäta antalet adresser som det förekommer bibliotek på. Inte minst viktigt är det för skolbiblioteken eftersom så många skolenheter delar på ett och samma bibliotek alternativt skolbiblioteket är en del av folkbiblioteket. Som statistiken tidigare har räknats går det inte att säga exakt hur många fysiska skolbibliotek det faktiskt finns i Sverige. Utvecklingen inom flera av bibliotekstyperna går mot att allt fler biblioteksorganisationer och filialer läggs ned. Det är särskilt tydligt för folkbiblioteken men också sjukhusbibliotek, specialbibliotek och myndighetsbibliotek drabbas. På senare år har även antalet biblioteksservice- 10

11 ställen vid universitets- och högskolorna blivit färre. Generellt sett blir helt enkelt färre och färre adresser med bibliotekslokaler på i Sverige. Skolbibliotek Att mäta skolbiblioteksstatistiken har vid de senaste två mättillfällena visat sig bereda vissa svårigheter eftersom det inte finns något register över skolbibliotek i Sverige. Urvalet för basen till undersökningen har då varit det adressregister till landets skolor, grundskolor och gymnasier, som SCB sköter på uppdrag av Skolverket. Men registret är inte uppdelat efter faktiska skolbyggnader, skolor, utan skolenheter. En skola består ofta av flera enheter. Om det finns ett skolbibliotek så är det inte givet att alla skolenheter på en skola använder detta. Det finns också skolor som har flera skolbibliotek som används av olika enheter. Mer om detta finns att läsa i rapporten Skolbibliotek Drygt 500 skolenheter använder också folkbiblioteket på ett mer eller mindre integrerat sätt som skolbibliotek. Därvid noteras en och samma bibliotekslokal som har delad funktion i två olika undersökningar. Biblioteksplaner I och med att det nya bibliotekslagen trädde i kraft vid årsskiftet står det nu klart att alla kommuner och landsting ska ha en biblioteksplan som berör all den biblioteksverksamhet som respektive är huvudman för. De kommunala biblioteksplanerna ska således gälla för folkbibliotek och skolbibliotek såväl som eventuella kommunala museibibliotek etc. För landstingens del ska biblioteksplanen gälla för den regionala biblioteksverksamheten, sjukhusbiblioteken och eventuella bibliotek som finns på landstingskommunala skolor, museer etc. För att kunna göra biblioteksplaner som omfattar flera bibliotekstyper inom sitt geografiska område bör varje huvudman få möjlighet till en samlad statistisk överblick över biblioteken inom det område i vilket de ska tillhandahålla biblioteksverksamhet. Överblicken är viktig för att kunna jämföra skillnader i användarnas tillgång till biblioteksverksamhet inom närområdet över tid och skillnader mellan olika närområden. På det sättet erhåller både den kommun eller den region/landsting som ska planera verksamheten ett enhetligt underlag samtidigt som andra målgrupper för statistiken lätt kan erhålla en geografiskt samlad överblick. Dessutom skulle en sådan omläggning lösa flera praktiska problem som till exempel gemensamma bibliotekkatalogsystem mellan bibliotekstyper och antal personer som berörs av att fylla i biblioteksstatistikenkäten. Sannolikt skulle den sammanlagda uppgiftslämnarbördan minska, vilket, som tidigare påpekats är ett uttalat önskemål från regeringen angående den officiella statistiken. Kartläggning Ett första steg i att konstruera en framtida, mer enhetlig biblioteksstatistik är att först kartlägga de biblioteksorganisationer som finns och antalet serviceställen. Detta görs genom att varje huvudman för de ingående bibliotekstyperna kontaktas med förfrågan om vilka biblioteksorganisationer de har under sitt tak där detta inte redan är känt. Inom vissa bibliotekstyper är detta redan utrett så de behöver inte tillfrågas. Skolorna tillfrågas under hösten 2014 för att lokalisera de skolbibliotek som finns. Genom uppgifterna som erhålls via kartläggningen skapas ett underlag för vilka som ska tillfrågas om den nya biblioteksstatistiken. Samtidigt erhålls också kontaktuppgifter till de personer som befinner sig på rätt nivå hos respektive huvudman för att tillfrågas om biblioteksorganisationen. En kommunal och landstingskommunal räkning av antalet bibliotek på fysiska adresser skulle också försvåra att dubbelräkningar uppkommer i 11

12 statistikprodukterna som finns för de olika bibliotekstyperna. Bibliotek med staten som huvudman tillfrågas för varje enskild statlig huvudman, dvs. per myndighet som handhar dem. De statliga skolorna ingår i en och samma myndighet. Ett särskilt galleri över special-/ myndighets bibliotek har redan börjat skapas på I schemat nedan presenteras vilka huvudmän och bibliotekstyper som kan komma att ingå. Frågan måste dock utredas vidare: Offentligt finansierade bibliotek i Sverige Sveriges officiella biblioteksstatistik idag Kommun Landsting region Stat Folkbibliotek Bokbussar ca 80 Skolbibliotek ca 1800 Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker (vissa uppgifter) Stiftsbibliotek ingår numer i organisation för folkbibliotek Sjukhusbibliotek medicinska Sjukhusbibliotek allmänna Sjukhusbibliotek med båda funktionerna Skolbibliotek på friskolor Ingår inte i dagens officiella biblioteksstatistik Universitets- och högskolebibliotek Specialbibliotek Myndighetsbibliotek Statliga skolbibliotek Bibliotek på statliga museer Kommun, okänt antal Landsting region Stat, okänt antal Bibliotek på kommunala museer Skolbibliotekscentraler (Kommunala arbetsplatsbibliotek) Landstingskommunala skolbibliotek Folkhögskolor i landstingsregi Bibliotek på länsmuseer (Medieförsörjning på regional biblioteksverksamhet) Museer Forskningsinstitutioner Vissa högskolebibliotek Vissa specialbibliotek Det finns också bibliotek som bör utgå ur urvalet. Ett exempel på detta är de specialbibliotek som fortfarande finns kvar fysiskt men som saknar avsatt bemanning. Tillgängliga för allmänheten Man kan också ställa sig frågan om de bibliotek som ska mätas i den officiella statistiken inte också borde vara tillgängliga för allmänheten. Det skulle ge en falsk bild av tillgången till informationsförsörjningen för medborgarna i Sverige om samlingar som inte är allmänt tillgängliga presenterades i den allmänna statistiken på kommunal-, regional och riksnivå. Även om de är offentligt finansierade så är de inte tillgängliga. Man kan också fråga sig varför offentligt finansierade bibliotek inte alltid också ska kunna nyttjas av allmänheten? Det här problemet uppstår särskilt på grund av att allt fler bibliotek satsar på elektroniska informationsresurser med begränsade fjärrlånerättigheter. Det finns flera nivåer av allmän tillgänglighet till biblioteksservice: man kan fjärrlåna därifrån, man kan beställa en tid och få komma dit eller man kan gå in på bestämda tider direkt från gatan, oanmäld Skolbibliotek är sällan öppna för allmänheten via walk-in-use eftersom skollokalerna endast är tillgängliga för eleverna av säkerhetsskäl så de utgår från resonemanget. Även om det finns avsatt personal inom organisationen som kan erbjuda medieförmedling 12

13 internt till de anställda bör specialbibliotek och forskningsbibliotek betraktas som allmänt tillgängliga bara om de kan erbjuda att allmänheten fysiskt får besöka samlingarna eller erhålla fjärrlån. Avsatt bemanning Trenden går mot att allt fler specialbibliotek, speciellt myndighetsbibliotek, omvandlas och får färre anställda, slopar sina fasta öppettider och slutar erbjuda sina samlingar till allmänheten. Biblioteksverksamheten urhållkas. Få så kallade skolbibliotek har avsatt bemanning. Det har förekommit neddragningar på skolbibliotek under en lång rad år och detta är nu resultatet. Skolbibliotek som inte har avsatt bemanning kan inte utföra alla de funktioner som skolbiblioteken är tänkta att ha, de är i praktiken boksamlingar. Borde också inte offentligt finansierade biblioteksverksamheter hålla en viss nivå? Kanske borde det krävas 0,5 årsverken avsatt bemanning (20 timmar i veckan) för att det ska räknas som en fungerande biblioteksverksamhet som i minsta möjligaste mån har möjlighet att erbjuda de bastjänster som offentligt finansierade bibliotek bör kunna erbjuda enligt olika standarder och manifest för att ingå i statistiken? Annars kan man väl rimligen inte ens ha tid att besvara den. Det finns också exempel i kommunerna där kommunala filialer omvandlas till föreningsdrivna bibliotek med oavlönad personal från det civila samhället. Ett sätt att följa den pågående förvandlingen av de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i Sverige vore kanske att helt enkelt sätta en nedre gräns för vilka kriterier som ska gälla för att ingå i statistiken och därigenom skulle en indirekt standard sättas för de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna. Om basen för statistiken är fast är det lättare att följa utvecklingen över tid istället för att ha ett flytande urval. 13

14 Variabler Olika bibliotekstyper har olika möjlighet att ta fram detaljerade uppgifter om sin verksamhet. Ett exempel på detta är att många skolbibliotek saknar datoriserad katalog. Det är då heller inte rimligt att de skall kunna besvara frågor om olika medietyper på titelnivå. Samtidigt har andra bibliotekstyper ett stort behov av att studera detaljer i sin verksamhet. Ett exempel på detta är forskningsbibliotekens användning av e-resurser. Beroende på detaljrikedomen i lämnade uppgifter kan också mer eller mindre bra nyckeltal för verksamheten tas fram. Förslaget till en ny samlad biblioteksstatistik innehåller därför frågor som omväxlande är obligatoriska att besvara eller frivilliga. Miniminivån på uppgiftslämnandet är till exempel totaluppgifter för bestånd, utlån och besök. Det nya förslaget till enkät finns presenterat i bilaga till denna rapport såväl som ett förslag till hur rapportfunktionen ska fungera. Förslagen utgör det underlag till diskussion som sker med biblioteksföreträdare under hösten Enkäten kommer säker att röna kritik från samtliga bibliotekstyper eftersom den på olika sätt innehåller variabler som inte alla kan besvara. Det är tänkt att sådana variabler ska vara möjliga att 14

15 markera med (bindestreck) så att det framgår att den inte är möjlig att ta ut. Det är tänkt att varje kommun, landsting, skolbibliotek eller forskningsbibliotek erhåller en inloggning till biblioteksstatistiksystemet som de använder för att rapportera statistiken. Till exempel så väljer sjukhusbiblioteken i många landsting att samredovisa på landstingsnivå och behöver då bara en inloggning för att besvara en enkät. För att initiera en första diskussion till hur en bättre framtida statistik skulle kunna vara konstruerad ges här några förklaringar till varför förslaget till ny statistik ser ut som det gör. Variabler om organisationen Initialt i enkäten frågas efter detaljerade uppgifter om varje bemannat biblioteksställe som enkäten avser. Adressuppgifterna ska användas för säkrare identifiering av enskilda biblioteksservicesställen och möjlighet till framtida positionering på karta med hjälp av GIS-grafik. Uppgiften om bibliotekstyp för varje enskilt biblioteksservicesställe används för att rapportfunktionen ska kunna sortera ut enskilda bibliotekstyper samlat. Det kan till exempel vara av intresse att bara betrakta statistiken för de kommuner som har integrerade skolbibliotek. Uppgiften om bibliotekstyp möjliggör också att det lättare går att följa utvecklingen av hur många servicesställen det finns inom respektive bibliotekstyp. I den nuvarande folkbiblioteksstatistiken finns på många frågor en uppdelning mellan huvudbibliotek och filialer. Men i flera kommuner har man frångått principen om att ha ett huvudbibliotek och flera filialer. Alla folkbiblioteksenheterna är fristående från varandra även om man ofta delar samma bibliotekssystem. För att möjliggöra att statistiken redovisas tillsammans för alla bibliotekstyper i olika nivåer bör denna uppdelning utgå i den framtida statistiken. KB har som uppgift att mäta skolbiblioteksstatistik och inte förekomst av böcker på Sveriges skolor. Som tidigare nämnt är ett skolbibliotek en samling medier som är systematiskt ordnad. Skolor som har olika typer av medier ståendes runt om i en skola i anknytning till speciella salar där det sker undervisning i särskilda ämnen är inte att betrakta som skolbibliotek eftersom medierna inte är samlade och ordnade så att de totalt sett är sökbara på en central plats i skolan. Därför har inte KB som uppgift att räkna förekomst av sådana medier. En sådan skola erbjuder heller inte de bibliotekstjänster som är tänkta att utgöra en skolbiblioteksfunktion. Enligt den nya ISO 2789 standarden är ett skolbibliotek library attached to all types of schools below the third level of education whose primary function is to serve pupils and teachers of such a school. Enligt IFLAs skolbiblioteksmanifest framgår med klarhet att ett skolbibliotek är bemannat med utbildad personal. Således bör inte obemannade boksamlingar som finns i skolor räknas som skolbiblioteksenheter. Skolbiblioteksenheter som ligger långt bort i förhållande till skolan det ska verka för kan räknas som en skolbiblioteksenhet men bör i statistiken bara kopplas till den skola som det ligger i anknytning till för att undvika dubbelräkning. KB har som uppgift att mäta skolbibliotekens verksamhet och egentligen inte hur många skolor som har tillgång till skolbiblioteksverksamhet. Kontrollen av om skolor har tillgång till skolbibliotek eller inte åligger Skolinspektionen. Det nya upplägget av enkäten gör att de kommuner där skolbibliotek och folkbibliotek delar bibliotekssystemkatalog inte behöver dela upp inlämnadet av statistiken manuellt, men det går ändå att räkna antalet faktiska skolbibliotek. De forskningsbibliotek som har filialer som inte är öppna rent fysiskt för studenter eller forskare eller som inte är bemannade mer än när medier hämtas och lämnas bör inte räknas som filialer även om man kan beställa medier från dem via 15

16 huvudbiblioteket eller någon av de andra filialerna. I praktiken fungerar de ju som magasin till de andra biblioteken. Variabler om bemanning och personal Den mest använda statistiska uppgiften om bemanning är antal årsverken eftersom den är mer användbar för beräkning av nyckeltal än antal personer, då många anställda på biblioteken i Sverige arbetar deltid. Samtidigt ska officiell statistik i Sverige vara uppdelad på män och kvinnor där så är möjligt och man ska bara fråga om nödvändig statistik. Därför innehåller det nya förslaget till formulär mer detaljerade uppgifter om antal årsverken än uppgiften om fördelning mellan män och kvinnor. Frågan om hur vakant personal ska räknas har uppkommit. Framför allt de kommunala biblioteksorganisationerna vill redovisa den personal som är planerad för verksamheten och räknar därför in tjänster som är avsatta men inte bemannade. Ibland har det hänt att det varit vakanser under hela verksamhetsåret. Men, i statistiken ska de faktiska personer som är på plats rapporteras. Variabler om ekonomi Kostnaderna för biblioteksverksamheterna är ur bibliotekens perspektiv oftare intressantare att studera än olika inkomstposter. Hur mycket satsade grannkommunen på medieinköp per invånare eller per skolelev? Eller att följa de ökande kostnaderna för e-medier till landets bibliotek. Generellt sett gör man av med de pengar som anslagits och därför uppkommer aldrig frågan om vinst eller förlust. Det är därför onödigt att begära en totalsumma för både utgifter och inkomster. För de bibliotekstyper som tidigare besvarat uppgifter om både totala utgifter och totala inkomster har det framkommit det ofta förekommer internbortfall av svar för lokalkostnader, varför det år efter år bara ser ut som att vissa av bibliotekstyperna har ett överskott i sin budget. Det är däremot intressant att notera vilka egengenererade intäkter som biblioteken har eftersom många av dessa intäkter är ett nytt fenomen och allt fler agerar för att skapa egengenererade intäkter på olika sätt. Den enda egengenererade intäkten som verkar minska är förseningsavgifter eftersom den är borttagen eller sänkt i vissa kommuner, då det nu är lättare att förnya sitt lån via webben istället för vid besök. Skolbibliotek I ISO-standarden ingår att även skatter och avgifter ska inräknas i kostnaderna för medier. Detta har inte gjort tidigare enligt de definitioner som använts vilket var olyckligt i den senaste skolbiblioteksundersökningen eftersom vissa av skolbiblioteken låg på friskolor som inte kan dra av mervärdesskatt på samma sätt som kommunala skolor kan. Jämförelsen mellan friskolor och kommunala skolors kostnader för skolbiblioteksverksamhet blev därmed orättvis. Variabler om bestånd och nyförvärv Man kan ta ut uppgifter om bestånd i flera dimensioner ur de flesta bibliotekskatalogsystem. Beståndet kan förutom att man räknar antalet delas upp på signum, titlar eller medietyp. Utvecklingen av användningen av olika medietyper är den som går snabbast eftersom många äldre medietyper minskat i användning sedan e- medierna utvecklats. Tidigare har det förekommit fler än 20 medietyper i statistikenkäterna för vissa bibliotekstyper över åren men det har bedömts att relevansen för en sådan detaljerad redovisning inte kan motiveras om den ställs mot den ökade uppgiftslämnarbörda som detta medför. I föreliggande förslag mäts medietyper uppdelat på vad de innehåller i kombination med på vilket medium de förekommer. 16

17 Till exempel så förekommer en uppdelning på barn och vuxna avseende skönlitteratur och facklitteratur i folkbiblioteksstatistiken som inte har någon motsvarighet i detaljnivå i ISO. Denna indelning har kommit till stånd i Sverige genom att man velat använda statistiken för att följa folkbiblioteken ur ett kulturpolitiskt perspektiv där barn är en prioriterad grupp enligt bibliotekslagen. Eftersom denna variabel också röner stort intresse från de som använder statistiken bör uppdelningen behållas även i den framtida statistiken. Men, för att minska antalet variabler för de svarande biblioteken totalt sett behålls uppdelningen endast i den dimension som den används i de vanligaste nyckeltalen. Ett problem som framkommit är dels att åldergränsen för barnlitteratur som av tradition varit 0 14 år nu i den nya ISO standarden ändrats till 0 13 år. Samtidigt har det också framkommit att många av de katalogposter som ska utgöra grunden för beräkningarna i bibliotekssystemen i praktiken är böcker 0 18 år. Variabler om utlån av fysiska medier Den nya ISO-standarden är tydligt på att utlåning ska räknas i två grupper, initiala och omlån. Dessutom nämner standarden att läsesalslån också ska räknas in. Folkbiblioteken har av tradition tidigare alltid räknat både de initiala lån och omlån som den totala utlåningen i en grupp. Det har förekommit att bibliotek har förkortat den initiala lånetiden för att användarna ska behöva göra ett omlån och därigenom har biblioteket förbättrat sin totala utlåningsstatistik. Forskningsbiblioteken redovisar båda grupperna och där är andelen omlån av den fysiska utlåningen 31 procent. Mycket talar för att omlånen har en minst lika hög andel på folkbiblioteken. Skolbiblioteken har liksom folkbiblioteken räknat båda grupperna som ett utlån i den mån som de har möjlighet att registrera lånen. Eftersom många skolbibliotek saknar datoriserat bibliotekssystem och personal har de svårigheter att sammanställa antalet lån som görs. Lösningen skulle kunna vara mätveckor som då måste föraviseras i mycket god tid. Fjärrlån Fjärrlånen mäts i dagens forskningsbiblioteksstatistik med 22 delfrågor. Frågan är om detta inte är en onödigt stor uppgiftlämnarbörda i förhållande till vad det ger för användarna av statistiken. ISO-standarden delar i första hand upp fjärrlån i inhemska och utländska och detta efterlevs i den föreslagna enkäten. Variabler om tillgång till elektroniska medier Samtidigt som utvecklingen går mot en ökad användning av e-medier säger dagens biblioteksstatistik ingenting om innehållet är i de databaser som används. Här ges nu ett förslag till hur e-resurser kan mätas som i mångt och mycket motsvarar hur de fysiska medierna mäts avseende innehållet, till exempel är det någon text man läser eller musik som man lyssnar på. Tanken är att kunna följa tillgång och efterfrågan av olika typer av e-medier som är mer fokuserat på innehåll än hur de tekniskt är uppbyggda. ISO-standarden säger väldigt lite om bestånd av e- resurser och är mest fokuserad på hur användningen ska mätas. Variabler om användning av elektroniska medier Vissa bibliotekstyper mäter inte i dag hur stor användning de har av de databaser som biblioteken tillhandahåller. Folkbiblioteken mäter utlån av e-böcker och ibland även nedladdning av e-musik men för de övriga databaserna saknas ofta statistik. I framtiden kommer dock alla bibliotekstyper att behöva följa e-resursanvänd- 17

18 ningen eftersom den ständigt ökar och blir en större del av bibliotekens vardag. Forskningsbiblioteken är den bibliotekstyp där användningen av e-resurser är särskilt viktig eftersom den är så central för deras verksamhet. Även användningen av e-resurserna följer uppdelningen för de fysiska medierna samtidigt som de olika e-medieleverantörernas möjlighet att leverera statistik beaktats. Det är möjligt att det behövs ännu fler svarkolumner beroende på vilken användningsstatistik som finns att tillgå eftersom olika leverantörer redovisar på så olika sätt (se bilaga, förslag till enkät). Förslaget till uppdelning av användningsstatistiken följer de kategorier som finns i den internationella standard för e-resursanvändning som benämns COUNTER (Counting Online Usage of Networked Electronic Resources). Variabler om besök och resurser Det nya sättet att ha fysiskt öppna biblioteksytor med ett flertal ingångar och lokaler som ligger tillsammans med kaféer och affärer försvårar traditionell besöksräkning. Det har också visat sig att det skiljer betydligt mellan automatiska besöksräknare från olika leverantörer och i vissa fall även på hur utrustningen har monterats. Samtidigt har det på olika sätt visat sig att vissa kategorier av biblioteksbesökare endast tar del av medierna på plats och därför inte heller följs upp i utlåningsstatistiken. På skolor kan ibland besöksräkning vara direkt missvisande, 200 besökspasseringar per dag som leder till 3 utlån visar på att skolbiblioteken ofta fyller en annan funktion än den traditionella. En och samma elev har passerat in i biblioteket vid många tillfällen under skoldagen för att spela spel eller vistas inne under rasten. Eller så har hela klasser varit på ett informationstillfälle eller forskat i böckerna utan att låna med dem hem. Skolbiblioteken placeras också ofta i en central öppen del av skolans lokaler och en besöksräknare skulle till stor del endast registrera elever som går in och ut i olika trapphus. Det är heller inte så vanligt att skolbiblioteken har den tekniska utrustning som krävs för automatisk besöksräkning. I det nya förslaget till enkät har de fält där besöksstatistik för manuellt räknade mätveckor tagits bort därför att det framkommit att det hänt att personer som lämnar uppgift om både mätveckor och automatiska besöksräknare, lämnat dubbla uppgifter som sedan summerats. Naturligtvis ska framtidens statistik också innehålla besök som tagits fram med mätveckor men den beräkningen görs då separat och summeras innan den påförs statistiken. Beräkningsunderlag för mätveckor kommer att finnas på särskild blankett. Mätningen av webbesök har varit omdiskuterad eftersom olika bibliotek har olika system för att registrera besök och dessa mäter på olika sätt. Uppgiften om det totala antalet sidvisningar har strukits i förslaget eftersom det kan vara direkt missvisande att använda; en dåligt organiserad webb med otydlig information och rörigt många undersidor höjer detta värde. De värden som behållits är det som man kan hämta med gratisprogramvara. Variabler om öppettider och nyttjande Den nuvarande mätningen av öppettid på folkbiblioteken har rönt viss kritik genom åren. Anledning är att många bibliotek har några filialer som kanske bara är öppna några timmar i veckan och dessa drar ned medelvärdet för de andra biblioteken. Samtidigt har det för många varit viktigt att visa på att de har ett huvudbibliotek som har väldigt långa öppettider eller kanske till och med service dygnet runt. Det föreslagna sättet att mäta öppettid på är hämtat från ISOstandarden, antal öppetdagar och timmar per vecka. Samtidigt har det upplevts som viktigt att visa på servicegraden i öppettiden och därför har 18

19 obekväm öppettid lagts till. Det blir nu möjligt att följa utvecklingen på alla bibliotek i landet samlat. Variabler om publika aktiviteter Variablerna om publika aktiviteter finns i statistiken för att illustrera att biblioteken är mer än bara medieförmedlande institutioner. Många bibliotek fungerar också bredare som förmedlare av andra kulturyttringar än litteratur. I många kommuner är folkbiblioteket den viktigaste kulturförmedlaren. De variabler som redan funnits en rad år i folkbibliotekens statistik har behållits därför att folkbiblioteken vid det här laget på olika sätt utvecklat rutiner för att registrera de publika aktiviteter som ordnas. De publika aktiviteterna har kompletterats med särskilda aktiviteter som andra bibliotekstyper noterar, till exempel sökningar på uppdrag och boka en bibliotekarie. Kategorierna torde också gå att använda av skolbibliotek eftersom de innehåller sådana kategorier som anordnas på skolbiblioteken. ISO-standarden är inte särskilt utvecklad vad det gäller publika aktiviteter men nämner några av de variabler som nu föreslås. I de följande bilagorna återfinns ett första förslag till ny biblioteksstatistikenkät samt ett förslag till den rapportfunktion som i mångt och mycket ska ersätta dagens tabeller. Det har under åren diskuterats vad som exakt ingår i respektive kategori, men det är svårt om inte omöjligt, att ge exakta definitioner på hur en publik aktivitet ska vara anordnad för att kunna ingå i respektive kategori. Det viktiga här är att det enskilda biblioteket gör samma avväganden år från år när de delar upp aktiviteterna så att de kan följa sin egen utveckling över tid. 19

20 Exempelenkät för Sveriges officiella biblioteksstatistik Hej och välkommen! Du har nu kommit till enkäten för Sveriges officiella biblioteksstatistik som gäller för alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Det kan förekomma frågor i enkäten som inte är relevant för er bibliotektyp, skriv då bara svaret 0 (noll). Om en fråga är relevant, men ni kan omöjligen kan ta fram den rätta uppgiften skriv (bindestreck). Tanken med att använda samma formulär till alla bibliotekstyper är att kunna presentera en samlad nationell biblioteksstatistik för offentligt finansierade bibliotek. Frågorna kan besvaras för en samlad biblioteksorganisation eller ett enskilt bibliotek. Om ni måste redovisa några variabler samlat på länsnivå och resten på kommunal nivå på grund av att ni har bibliotekssystemsamarbete måste ni rekvirera en ny inloggning som gäller särskilt för dessa uppgifter. Sveriges officiella biblioteksstatistik samlas in på uppdrag av regeringen och statistiken görs inom ramen för Lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och Förordningen om den officiella statistiken SFS 2001:100. Kungliga biblioteket är statistikansvarig myndighet för hela den officiella biblioteksstatistiken. Offentligt finansierade bibliotek som är bemannade och tillgängliga för allmänheten samt skolbibliotek tillfrågas i statistiken. De aktuella definitionerna för varje fråga finns som bilaga. Definitionerna följer den nya internationella standarden för biblioteksstatistik ISO 2789 från 2013 i den mån som den inte kolliderar med svensk praxis. Frågor kan ställas till biblioteksstatistik@kb.se eller Information om undersökningen kan också fås på Grön ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper Stort tack på förhand för ditt svar! Cecilia Ranemo Kungliga biblioteket, Enheten för nationell samverkan

21 Organisation 1. Vad heter du som fyller i enkäten? Om vi behöver fråga om något. 2. Vad har du för e-postadress? Vi skickar länk till rapporten när den publiceras. E-postadressen valideras automatiskt så att du fyllt i en användbar e-postadress, det går därför inte att skriva två adresser i fältet. 3. Vänligen fyll i ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi har några frågor om de lämnade uppgifterna. 4. Vänligen skriv in länk till en webbplats där vi kan nå den biblioteksplan eller annan plan som styr er verksamhet. 5. För vilka olika bemannade biblioteksenheter gäller de här svaren? Namn på Namn på ev. Gatuadress, Postnummer Postort institution som bemannat biblioteksenhete huvudentré servicesställe, n avser att tjäna 45 rader (ex. skola, högskola, myndighet) Beläget i följande kommun (alfabetisk vallista) Biblioteksty p, se lista Följande bibliotekstyper är valbara: Folkbibliotek Integrerat folk- och skolbibliotek Integrerat folk- och gymnasiebibliotek Skolbibliotek Gymnasiebibliotek Sjukhusbibliotek medicinsk och allmändel Sjukhusbibliotek med medicinsk del Sjukhusbibliotek med allmändel Forskningsbibliotek, universitets- eller högskolebibliotek Stiftsbibliotek Specialbibliotek (inkl. museibibliotek) Myndighetsbibliotek Nationalbibliotek Annan kombinationstyp än uppräknade Bibliotek inom gruppen övriga bibliotekstyper 21

22 6. Enkäten avser totalt antal bemannade servicesställen: 7. Hur många av de bemannade serviceställena är integrerade bibliotek? Folk- och skolbibliotek alternativt forsknings- och sjukhusbibliotek alternativt folk- och forskningsbibliotek? 8. Till de bemannade servicesställen som den här enkäten avser är det kanske också kopplat ett antal obemannade utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Antal obemannade utlåningsställen: 9. Hur många bokbussar och bokbusshållplatser administrerar de uppräknade biblioteksenheterna? Om ni köper tjänsten av ett annat bibliotek som sköter administrationen uppge värdet 0 för att omöjliggöra dubbelräkning på riksnivå. Antal bokbussar Antal bokbusshållplatser 10. Hur många bokbilar administrerar de uppräknade biblioteksenheterna? 11. Hur många personer får hemsändning av medier via bokbilar eller postgång som administreras av biblioteksorganisationen? 12. Antal potentiella användare som biblioteket förväntas betjäna. Exempelvis antal elever, antal anställda, antal forskare och studenter. Uppgift behöver inte lämnas av folkbibliotek. Bemanning och personal Bibliotekarier och dokumentalister Biblioteksassistenter och lärarbibliotekarier Specialister inom IT, information eller ämnessakkunniga Övrig personal inkl. kvällspersonal, studentvakter, chaufförer Totalt antal årsverken - Varav antal årsverken som särskilt är avsatta för barn och unga Även om du fyller i delvärden är totaluppgiften tvingande att fylla i. Antal årsverken 31 mars Antal personer Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal anställda Även om du fyller i delvärden är totaluppgiften tvingande att fylla i. 22