Bibliotek Bibliotek Offentligt finansierade bibliotek. Produktkod KU0105

Transkript

1 Offentligt finansierade bibliotek Produktkod KU0105 1

2 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Dnr Kontakt: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, e-post: biblioteksstatistikportalen: webb: kontaktregister med ingående bibliotek: 2

3 Stadsbiblioteket i Lund. Foto: Krister Hansson. Offentligt finansierade bibliotek 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Riksnyckeltal 7 Om statistiken 10 Organisation och resurser 17 Personal 25 Ekonomi 30 Bestånd 37 Användning och lån 46 Besök och aktiva låntagare 53 Öppettider 57 Medier på andra språk än svenska 61 Barn och unga 64 Användare med funktionsvariationer 69 Undervisning 72 Aktiviteter 75 Lärosätesbibliotek 80 Resultaten per kommun, län och bibliotekstyp presenteras i särskild excelfil, länk: Tabeller 4

5 Sammanfattning Kungliga biblioteket överlämnade ett förslag till nationell biblioteksstrategi till regeringen i år. Sveriges officiella biblioteksstatistik 2018 kan komma att ligga till grund för en del av den fortsatta uppföljningen av strategins reformförslag och den allmänna biblioteksverksamheten. Hur såg då biblioteksverksamheten ut 2018? Färre bibliotek Strategin skriver om biblioteken som samhällets öppna rum. Det har blivit färre offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Totalt sett en nedgång med 45 stycken sedan mätningen året innan. Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek minskat med 24 procent. Även obemannade utlåningsställen och antalet fasta bokbusshållplatser tenderar att minska. Strategin lyfter behovet av en stark och likvärdig skolbiblioteksverksamhet. Men de enskilda skolbiblioteken som har minst halvtidsbemanning har också minskat något sedan föregående mätning. Flera skolor rapporterar att de på grund av ekonomiska skäl eller rekryteringssvårigheter inte längre kan bemanna sitt skolbibliotek med minst en halvtidstjänst. Totalt sett går 541 tusen elever i grundskolan och gymnasiet på skolor som har tillgång till något av de 869 enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning. Det utgör cirka 37 procent av eleverna samlat. Därtill kommer de elever som har tillgång till något av de 419 integrerade folk- och skolbibliotek som finns i kommunerna. Uppgifter om antalet elever som använder dessa är dock osäkra. De folkbibliotek som kan rapportera hur många elever som går på de skolor som använder de integrerade folk- och skolbibliotek uppger 118 tusen elever, men det är en underskattning av de faktiska antalet. På flera orter har universitets- och högskolebibliotek, sjukhusbibliotek och specialbibliotek utgått ur urvalsramen på grund av stängning eller minimerad bemanning. Färre fysiska medier och nyförvärv De offentligt finansierade biblioteksorganisationerna som är minst halvtidsbemannade har på bara ett år minskat sitt bestånd med två miljoner tryckta böcker. De har också minskat det fysiskt nyförvärv med 9 procent sedan föregående mätning. På folkbiblioteken har närmare 8 miljoner tryckta böcker gallrats sedan Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har därmed minskat 20 procent på närmare 10 år. Universitets- och högskolebibliotekens användare brukar främst e-medier och därför har också de biblioteken på olika sätt minskat sina fysiska bestånd och sitt nyförvärv av fysiska medier. Sedan 2015 har de 3,5 miljoner färre fysiska medier i sina bestånd. Färre fysiska lån Totalt sett har utlåningen av fysiska medier minskat 4 procent på ett år vilket motsvarar 3 miljoner utlån, varav närmare 2 miljoner på folkbiblioteken. Totalt sett rapporteras nu 68,3 miljoner lån, varav 56 miljoner görs på folkbibliotek. På folkbiblioteken är 29 procent av de lån som görs omlån av ett redan lånat medie. Det har skett en nedgång i den registrerade fysiska utlåningen på folkbiblioteken med 12 miljoner lån sedan Den fysiska utlåningen har också minskat på special-, sjukhus och universitets- och högskolebiblioteken. På skolbiblioteken är utlåningen fortfarande i genomsnitt 10 fysiska medier per elev och år. 5

6 Färre fysiska besök Det rapporterade antalet fysiska besök på de offentligt finansierade biblioteken har minskat med 1,5 miljoner och uppgår nu till 81,8 miljoner. Detta motsvarar 8,0 besök per invånare, varav 6,2 av besöken görs på folkbibliotek. Användning av e-medier I genomsnitt görs 8,3 nedladdningar av e-medier per invånare, varav 0,5 på folkbiblioteken. Den stora användningen av e-medier sker på universitets- och högskolebiblioteken. Totalt sett gjordes minst 96 miljoner nedladdningar från de offentligt finansierade biblioteken och minst 41 miljoner sökningar i licensierade databaser. Det är totalt sett en nedgång av rapporterad e-användning, vilket delvis kan förklaras av Bibsamkonsortiets uppsägning av avtalet med ett av de stora vetenskapliga förlagen. E-boksutlåningen på folkbiblioteken har ökat 28 procent sedan föregående mätning och uppgår nu till 2,3 miljoner e-bokslån. Oförändrad bemannad öppettid, men mer meröppet Universitets- och högskolebiblioteken har länge haft mycket generösa öppettider för sina studenter och forskare och nu ytterligare ökat dem. Skolbiblioteken har i genomsnitt öppet 29 timmar i veckan för eleverna. Öppettiderna på folkbibliotekens huvudbibliotek i olika län skiljer sig åt. Från i genomsnitt 75 timmar i veckan inklusive meröppet till 39 timmar utan meröppet. Folkbiblioteksfilialerna har i genomsnitt öppet mindre än 20 timmar i veckan med bemanning, när den rapporterade meröppettiden räknats bort. 114 kommuner har nu ett eller flera folkbibliotek som har meröppet. Oförändrad bemanning De offentligt finansierade biblioteken har i stort sett oförändrad nivå på sin bemanning. Utvecklingen inom biblioteksverksamheterna har gjort att personalen fått fler arbetsuppgifter. Folkbibliotekens personal arbetar till exempel allt oftare också med skolbiblioteksverksamheten i kommunerna och folkbibliotekens intäkter av sålda bibliotekstjänster har ökat 12 procent sedan föregående mätning till 84,5 miljoner kronor. Totalt sett, på olika bibliotekstyper, gör personer årsverken, det vill säga många arbetar deltid. Två av tre är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. Oförändrad tillgång för prioriterade grupper I bibliotekslagen står det att bibliotek ska prioritera särskilda grupper, personer med funktions- och läsnedsättningar, de nationella minoritetsspråken och andra språk än svenska. Biblioteken ska också tillhandahålla teknisk utrustning så att alla har möjlighet att ta del av information på sina villkor. Folkbiblioteken ska också prioritera barn och unga. De variabler som indikerar utvecklingen för de prioriterade grupperna uppvisar i stort sett oförändrad tillgång sedan tidigare mätning. Om undersökningen För femte året i rad presenteras en samlad nationell biblioteksstatistik över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår Biblioteksorganisationer måste uppfylla tre kriterier för att ingå i statistiken: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis) 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken 3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna) Undersökningen är en totalundersökning. Antalet bibliotek inom urvalsramen har under tiden minskat med 106 enskilda bibliotek av olika bibliotekstyper och uppgår nu till stycken. 6

7 Mariefreds bibliotek. Foto: Anna Lundén. Riksnyckeltal Sveriges officiella biblioteksstatistik är unik jämfört med andra länders därför att den kan visa alla bibliotekstyper samlat i så kallade riksnyckeltal. Andra länder har vanligtvis biblioteksstatistik som visar vissa enskilda bibliotekstyper, men Sverige har sedan 2014 en samlad nationell biblioteksstatistik, med en urvalsram som innehåller alla de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna, oavsett bibliotekstyp. Detta gör att den nationella biblioteksutvecklingen kan följas på ett samlat sätt över tid genom riksnyckeltal som inbegriper alla de offentligt finansierade biblioteken samtidigt. Eftersom de offentligt finansierade biblioteken är grunden för hela landets informationsförsörjning, indikerar en förändring av riksnyckeltalen på en förändring i rikets informationsförsörjning. Riksnyckeltalen kan inte användas för att sätta en gräns för vad som behövs för det enskilda biblioteket. Till exempel så är antalet årsverken per invånare eller per elev inte ett riktmärke för hur många årsverken det borde vara. Talet visas för att det på nationell nivå ska kunna gå att urskilja om bemanningsgraden ökar eller minskar över tid. 7

8 Skolbibliotek som har som uppgift att vara en pedagogisk funktion i skolan har behov av betydligt högre bemanning än vad riksnyckeltalet indikerar, eftersom det talet också visar skolor som endast har basal skolbiblioteksverksamhet. Skolbibliotekens nyckeltal är beroende av skattningar och medelvärdesberäkningar på grund av svarsbortfall. Likaså behöver forskningsbibliotek som ger service inom många olika ämnesdiscipliner och till många studenter ha högre bemanning än bibliotek som endast inriktar sig på en disciplin med ett fåtal studerande. Folkbibliotek som ligger i kommuner med ett lågt invånarantal behöver högre bemanning per invånare än stora kommuner eftersom det krävs en viss grundbemanningsgrad för att kunna tillhandahålla bemannade öppettider. Det går inte att beräkna helt säkra nyckeltal för alla enskilda bibliotekstyper eftersom det förekommer ett internt bortfall av svar på olika delfrågor. Det förekommer också samredovisning av olika bibliotekstyper, till exempel folkbibliotek som samredovisar sina uppgifter tillsammans med uppgifter om vissa enskilda skolbibliotek. Samlat visar rikstalen på en generellt nedåtgående trend för de offentligt finansierade biblioteken. Tabell 1: Riksnyckeltal för alla de offentligt finansierade biblioteken Offentligt finansierade bibliotek per invånare Fysiskt bestånd totalt - - 9,3 8,9 8,5 Bestånd fysiska böcker med skriven text 6,7 7,1 6,7 6,6 6,4 Driftskostnad, kronor Kostnad för fysiska medier, kronor Kostnad för e-medier, kronor Utlån fysiska medier 7,9 7,8 7,5 7,0 6,7 Nedladdningar e-medier 7,7 7,2 7,9 8,6 8,3 Fysiska besök 8,7 8,9 8,6 8,2 8,0 Webbesök 6,2 6,6 6,3 5,7 5,9 Bestånd anpassade medier på fysisk bärare 0,2 0,17 0,18 0,18 0,17 Utlån anpassade medier på fysisk bärare 0,3 0,29 0,31 0,30 0,30 Offentligt finansierade bibliotek per invånare Årsverken 0,8 0,82 0,81 0,81 0,81 Serviceställen 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Aktivitetstillfällen 22,0 25,1 28,8 28,9 30,1 Offentligt finansierade bibliotek Andel anställda kvinnor - 76 % 77 % 77 % 77 % Andel omlån av medier på fysisk bärare - 29 % 30 % 30 % 31 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor - 62 % 61 % 61 % 61 % 8

9 Tabell 2: Riksnyckeltal för folkbibliotek och samredovisade skolbibliotek Folkbibliotek per invånare Fysiskt bestånd totalt 3,8 3,6 3,4 3,3 Bestånd fysiska böcker med skriven text 3,4 3,2 3,0 3,0 Andel nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd 6 % 7 % 7 % 6 % Driftskostnad, kronor Kostnad för fysiska medier, kronor Kostnad för e-medier, kronor Utlån fysiska medier 6,4 6,1 5,8 5,5 Nedladdningar e-medier 0,2 0,3 0,3 0,5 Fysiska besök 6,7 6,5 6,3 6,2 Webbesök 4,5 4,2 3,5 4,0 Bestånd anpassade medier på fysisk bärare 0,13 0,14 0,14 0,13 Utlån anpassade medier på fysisk bärare 0,19 0,18 0,17 0,16 Folkbibliotek per invånare Årsverken 0,49 0,49 0,48 0,48 Serviceställen 0,1 0,1 0,1 0,1 Aktivitetstillfällen 13,4 14,3 14,2 14,2 Folkbibliotek Andel anställda kvinnor 81 % 81 % 80 % 80 % Andel årsverken särskilt för barn och unga 22 % 23 % 25 % 24 % Andel omlån av fysiska medier 25 % 27 % 27 % 29 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor 62 % 62 % 62 % 62 % Andel aktiva låntagare av befolkningen 27 % 26 % 26 % 26 % Enskilda skolbibliotek, skattade värden pga. svarsbortfall Kostnad för fysiska medier per elev, kronor Antal årsverken per 100 elever 0,2 0,17 0,17 0,17 Medelantal fysiska utlån per elev

10 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Om statistiken För femte året i rad redovisas en samlad nationell statistik över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Sveriges officiella biblioteksstatistik är en samlad statistik där alla bibliotekstyper får samma frågeställningar. Förändring av lag, förordning och standarder har påverkat hur biblioteksstatistiken är upplagd: Bibliotekslagen Lagen om den officiella statistiken Förordningen om den officiella statistiken Kungliga bibliotekets instruktion ISO 2789, ISO I den slutliga utformningen av biblioteksstatistiken har också hänsyn tagits till att statistiken ska kunna följa de i bibliotekslagen prioriterade grupperna samt ge de olika typer av målgrupper som använder statistiken det de behöver. Några av de mest frekventa användarna av statistiken är: Allmänheten och massmedia Beslutsfattare på olika nivåer Biblioteksanställda Forskare Intresseorganisationer, fackförbund Internationella organisationer Urvalet urvalsramen Urvalet till undersökningen är i sin utformning ett totalurval av alla biblioteksorganisationer som uppfyller följande kriterier: 10

11 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis) 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka (0,5 årsverke) 3. På något sätt tillgängligt för allmänheten (skolbibliotek: eleverna) Kungliga biblioteket, KB, har i uppdrag är att mäta bibliotekens verksamhet och inte bara hur många medier som finns i Sverige. Det ligger därför i sakens natur att det ska finnas avsatt bemanning för att någon biblioteksverksamhet ska kunna ske. Den nedre bemanningsgränsen är satt för att erhålla en fast urvalsram så att utvecklingen av antalet biblioteksserviceställen kan följas över tid. Bemanningsgränsen är också satt för att de som fyller i enkäten ska ha en möjlighet att genomföra arbetet. Samtliga biblioteksserviceställen och bibliotekstyper som uppfyller urvalskriterierna tillfrågas en gång varje år. Biblioteksorganisationerna har möjlighet att samredovisa flera biblioteksserviceställen i samma enkät för att underlätta uppgiftslämnarbördan. I normalfallet finns flera bibliotek samlat i ett och samma biblioteksdatasystem. Totalt sett tillfrågades bibliotek och de lämnade uppgifterna finns publicerade i webbrapporter/enkäter. I några kommuner valde biblioteken att redovisa varje enskilt biblioteksserviceställe eller stadsdelsområde i separata enkäter för att kunna betrakta interkommunala skillnader. Urvalsmodellen utgår från att dubbelredovisning inte ska kunna göras eftersom varje urvalsenhet består av ett bibliotek som ligger på en unik gatuadress oavsett bibliotekstyp. En funktion i det webbaserade enkätsystemet gör att om man valt att redovisa ett serviceställe i en enkät så är det omöjligt att skicka in ytterligare en enkät som innehåller uppgifter för samma gatuadress. De bibliotek som ingår i urvalsramen finns samlat i Libris biblioteksdatabas som används som adressregister för biblioteksstatistiken. Kvalitetsdeklaration Statistiska centralbyrån (SCB) har meddelat föreskrifter (SCB-FS 2016:27) om kvalitet för den officiella statistiken. Varje statistikprodukt ska ha en egen kvalitetsdeklaration enligt föreskriven mall. Kvalitetsdeklarationen för Sveriges officiella biblioteksstatistik 2018 nås via denna länk. Statistikens syfte Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att tillfredsställa flera olika behov: ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och kommunnivå för att följa i vilken utsträckning invånarna har tillgång till likvärdig biblioteksservice möjliggöra jämförelser mellan olika biblioteksorganisationer och att möjliggöra kvalitetsuppföljningar och uppföljning av biblioteksplaner följa hur informationsförsörjningen till landets forskningsinstitutioner utvecklas följa hur informationsförsörjningen för landets skolor utvecklas visa på de möjligheter som biblioteken erbjuder ur ett kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv illustrera för invånarna vad som finns att tillgå på bibliotek utgöra ett underlag så att användarnas förutsättningar att påverka huvudmännens överväganden gynnas ge beslutsunderlag till politiker och beslutsfattare Referensperioder Uppgifterna i statistiken gäller kalenderår 2018, förutom: bemanningen som avser det antal personer som var anställda 31 mars 2018 beståndet som avser vad som fanns 31 december 2018 Bortfall Det förekommer bortfall av svar både från hela biblioteksorganisationer, främst skolbibliotek, 11

12 samt bortfall av svar på enstaka frågor. Den vanligaste anledningen till internt bortfall av svar på enstaka frågor i undersökningen är att alla frågor inte är obligatoriska och vissa av frågorna bara har relevans för vissa bibliotekstyper. De enskilda biblioteken har besvarat de frågor som är relevanta för just deras typ av verksamhet. En mindre del av det interna bortfallet beror på att alla biblioteksorganisationer inte kan få ut de efterfrågade uppgifterna ur de biblioteksdatasystem som används. De är inte tillräckligt detaljerade. tekniskt ska kunna skicka in enkäten. Ett exempel är frågan om driftskostnader: 289 av de 290 folkbiblioteksorganisationerna som tillfrågades lämnade uppgifter. Folkbiblioteket i Pajala är den enda folkbiblioteksorganisation som inte lämnat uppgifter sedan Samtliga universitets- och högskolebibliotek har besvarat undersökningen och endast ett specialbibliotek har inte kunnat inkomma med svar inom utsatt tid. Tabell 3 visar bortfallet av svarande skolbibliotek inom urvalsramen i olika län. Totalt sett besvarade 84 procent av de enskilda skolbiblioteken undersökningen. Detta år gjordes en särskild beräkning av det interna bortfallet av svar i undersökningen som inte gjorts tidigare. I det som efterfrågas i undersökningen finns i princip fyra olika möjligheter till att det blir interna bortfall av svar på de efterfrågade variablerna. I webbenkäten finns det obligatoriska fält och fält som är frivilliga. De obligatoriska fälten är ofta fält som automatisk summerar delvariabler om sådana anges. De svarande kan välja att antingen ange samtliga delvariabler och det totala fältet fylls då i automatiskt, eller de kan välja att bara fylla i den totala summan som är obligatorisk. Om den svarande bara har några av deluppgifterna blir den totala driftkostnadsuppgiften underskattad eftersom den summeras automatiskt av systemet. På den här frågan är det vanligt att skolbiblioteken endast kan lämna uppgift om hur stor budget de har för att köpa in fysiska medier under året och det blir därför underskattningar då de svarande skriver 0 i fält som de borde besvara därför att de Uppbyggnaden av enkäten med omväxlande frivilliga och obligatoriska fält är anpassad efter de uppgifter som bibliotekstyper med mindre avancerad biblioteksdatasystem kan ta ut. Samtliga frågor är heller inte helt relevanta för alla bibliotekstyper. Uppgiften om invånarantal i kommunen är till exempel inte relevant för statliga myndighetsbibliotek eftersom de inte kan använda invånarantal för nyckeltalsberäkningar. Därför gjordes detta år en uppräknande skattning utifrån de variabler som varit kända i tidigare mätningar för att komplettera de delvärden som av olika anledningar är bortfall. Som exempel kan det konstateras att skolbibliotekens totala driftskostnader kan räknas upp med 4,5 miljoner kronor till med de uppgifter som tidigare är kända, men det är känt att vissa skolbibliotek aldrig uppgett lönekostnader eller lokalkostnader varför även denna uppräkning får ses som en underskattning. Kostnaderna för skolbibliotekens kostnader för fysiska medier kan räknas upp från 41,1 miljoner kronor till 44,4 miljoner utifrån tidigare kända värden. Men ofta visar uppräkningen att variationen endast är några få procent från det redovisade värdet på de allra flesta variabler. 12

13 Olika bibliotekstyper har olika möjlighet att ta fram underlag för att fylla i alla de efterfrågade uppgifterna. Blanka obligatoriska variabelfält Blanka frivilliga variabelfält Folkbibliotek 5 % 32 % Skolbibliotek 23 % 58 % Specialbibliotek 20 % 50 % Sjukhusbibliotek 10 % 38 % Universitetsoch högskolebibliotek 16 % 33 % Stora delar av bortfallet är koncentrerat till vissa specifika frågor som inte är relevanta för alla bibliotekstyper eller som berör materialtyper som inte alla bibliotekstyper har. Ett tydligt exempel på det är bestånd och utlåning av mikrofilm. Många svarande väljer då att lämna frivilliga fält blanka istället för att lämna den riktiga uppgiften 0. Frågeområden som särskilt är berörda av detta är: Läsesalslån Användning av licensierade e-medier och databaser Olika typer av användning av biblioteket via webben Delfrågor om öppettider Organiserad undervisning Publika aktiviteter som riktar sig till barn och unga Uttagsfel Flera bibliotek rapporterar att de bytt biblioteksdatasystem under året och detta har av okända anledningar lett till att uppgifterna om bestånd och utlån fått vissa skillnader jämfört med föregående års uttag ur de äldre systemen. Vissa av de nyinköpta systemen saknar också statistikmoduler som möjliggör de uttag som efterfrågas i undersökningen och personalen vid biblioteken har då behövt göra olika typer av skattningar för att kunna lämna värden. Svårigheter i uttag gäller också vissa av de system där flera kommuner ingår i bibliotekssamarbeten. I nuläget finns 18 interkommunala mediesamarbeten mellan folkbibliotek 1. Det motsvarar 128 av landets 290 folkbiblioteksorganisationer i kommunerna. De biblioteksgemensamma systemen levererar ofta uppgifter om bestånd, utlån och aktiva användare för hela systemet, istället för det som efterfrågas, per kommun. I vissa fall har de systemgemensamma uppgifterna kunnat räknas om så att varje kommun rapporterar antal efter andel invånare i hela samarbetet för att möjliggöra redovisning på länsnivå som inte är grovt överskattad. Under-/ överrepresentation av skolbibliotek Den absoluta majoriteten av de bibliotek som inte besvarat undersökningen är skolbibliotek. De skolbibliotek som inte lämnade några uppgifter alls på de centrala variablerna har ersatts med antingen föregående års värde där sådant fanns att tillgå (2015, 2016 eller 2017) eller uppräknats med medelvärdesskattning utifrån vad de andra skolbiblioteken svarat, baserat på elevantal. Samtliga bortfall har dock inte kunnat ersättas, varför skolbibliotekens samlade nationella tal bör ses som något av en underskattning av de egentliga värdena. Totalt sett ingår ytterligare 28 skolbibliotek i redovisningen än de som tillfrågats eftersom de ibland samredovisas i det efterfrågade svaret då de ingår i samma biblioteksdatasystem som de som har så mycket bemanning att de tillfrågats. Totalt är det 50 bibliotek av olika bibliotekstyper som inte ingår i urvalsramen i de inkomna svaren. Insamlingsperiod De bibliotek som ingår i urvalsramen fick enkäten via e-post 10 januari Senaste svarsdatum var 1 Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, Kungliga biblioteket 13

14 sista februari, men de uppgifter som inkommit till och med 17 april 2018 ingår i den nationella sammanställningen. Webbenkäten Frågornas utformning och de definitioner som respektive variabel har kan nås via Det finns en film om hur enkätverktyget fungerar som ger tips till uppgiftslämnarna inför ifyllandet länk till filmen. antingen kan välja att bara lämna en total uppgift, som också var den obligatoriska nivån i enkäten, eller så kan man välja att skriva in alla delsummor, som då automatiskt summeras till en total. Många bibliotek har valt att svara på den totala nivån och därför summerar inte alla redovisade delsummor som redovisas i statistiken till den totala. Föregående års värde visas vid delfrågorna i enkäten där sådana fanns att tillgå i biblioteksstatistikdatabasen. Variablernas definitioner visas om man klickar på frågetecknet vid varje delfråga. Webbenkätsystemet har utformats så att uppgiftslämnarna Tabell 3: Andel svarande enskilda skolbibliotek per län Svarsfrekvens Stockholm 81 % 73 % 78 % 85 % Uppsala 69 % 68 % 74 % 79 % Södermanland 70 % 57 % 48 % 67 % Östergötland 65 % 85 % 84 % 87 % Jönköping 67 % 64 % 71 % 86 % Kronoberg 73 % 50 % 65 % 78 % Kalmar 61 % 72 % 76 % 95 % Gotland 33 % 50 % 71 % 80 % Blekinge 79 % 57 % 92 % 92 % Skåne 86 % 81 % 89 % 87 % Halland 76 % 54 % 75 % 77 % Västra Götaland 65 % 63 % 75 % 85 % Värmland 86 % 94 % 84 % 83 % Örebro 76 % 42 % 63 % 68 % Västmanland 88 % 81 % 71 % 78 % Dalarna 59 % 72 % 64 % 74 % Gävleborg 90 % 85 % 91 % 95 % Västernorrland 78 % 76 % 69 % 75 % Jämtland 83 % 60 % 60 % 100 % Västerbotten 88 % 76 % 78 % 94 % Norrbotten 63 % 76 % 82 % 93 % Skolbibliotek totalt 76 % 72 % 78 % 84 % 14

15 Tabell 4: Antal enskilda skolbibliotek som ingår i folkbibliotekens redovisning Arvidsjaur 3 Borgholm Eksjö 1 Emmaboda 1 Flen 1 Färgelanda 1 Högsby 1 1 Katrineholm Kristianstad 1 - Leksand Ljusdal 3 Ljusnarsberg Ludvika Mörbylånga Norrtälje Ockelbo Oskarshamn 1 2 Strömstad Tjörn Torsås 1 3 Uppvidinge Åstorp 1 1 Preliminär och slutlig statistik När de inskickade enkäterna kontrollerats, preliminärpubliceras de var och en i form av verksamhetsrapporter med tabeller och diagram i den webbaserade biblioteksstatistikportalen Där finns också beräkning av nyckeltal och procentuella förändringar mellan åren. Efter justering och komplettering sammanställs den slutliga officiella biblioteksstatistiken i excelfiler där uppdelning gjorts efter bibliotekstyp, kommun, län/region och riket. Där presenteras också de olika bibliotekstypernas nyckeltal för verksamheterna. Länk till excelfil med slutlig statistik. 15

16 16

17 Organisation och resurser Hallunda bibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Oavsett vilken bibliotekstyp som avses kan det konstateras att antalet minst halvtidsbemannade bibliotek på enskilda gatuadresser minskar i Sverige. Den allmänna trenden är att det totalt sett blir färre bibliotek, även om det ibland i gynnsamma fall kan noteras en liten ökning i antalet bibliotek som ingår i undersökningen därför att de tillfälligt kunnat få högre bemanning eller det har tillkommit skolbibliotek på nya skolor. Däremot är de ovanligt att andra bibliotekstyper öppnar fler bibliotek eller utökar sin bemanningsgrad. Forskningsbibliotek Antalet statliga forskningsbibliotek (högskoleuniversitets- och specialbibliotek) har minskat med drygt 40 stycken sedan En del specialbibliotek på myndigheter finns på olika sätt fortfarande kvar, men de har inte särskild avsatt bemanning för biblioteksverksamhet eller är tillgängliga för allmänheten. En del fakultetsbibliotek på universiteten har slagits ihop på en och samma gatuadress. Skolbibliotek Under hösten 2017 genomförde KB en kartläggning av tillgången till bemannade skolbibliotek i landets kommuner och ytterligare skolbibliotek tillfördes urvalsramen. Vissa av de skolbibliotek som tillfördes genom att kommunerna centralt rapporterat in dem, utgick ur urvalsramen igen under undersökningens gång eftersom de i praktiken inte hade halvtidsbemanning avsatt för verksamheten. I årets undersökning både utgick och tillkom skolbibliotek i urvalsramen. Några 17

18 hade nyligen blivit bemannade eller fanns på nybyggda skolor, men flera uppgav att de tappat sin tidigare bemanningsgrad beroende på ekonomiska neddragningar eller rekryteringsproblem. I vissa fall har skolbibliotek utgått på grund av brand- eller vattenskador. De enskilda skolbibliotek som utgått ur urvalsramen har rapporterat att de av olika anledningar minskat bemanningen till mindre än 0,5 årsverken, men oftast finns medierna kvar på skolan med någon form av mindre bemanning. I 86 kommuner (77 stycken i tidigare års mätning) saknas enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. I 53 av dessa kommuner rapporterar folkbiblioteken att det finns integrerade folk- och skolbibliotek. 33 kommuner saknar således både halvtidsbemannade enskilda skolbibliotek och integrerade. Folkbibliotek De bibliotek som ingår i undersökningen och beräkningen av det totala antalet bibliotek ska vara offentligt finansierade helt eller delvis, ha minst halvtidsbemanning och på något sätt vara tillgängliga för allmänheten eller elever. KB gjorde en kartläggning 2 i början av 2016 som visade att 43 procent av folkbiblioteken då hade öppet mindre än 20 timmar per vecka. Några hade öppet varannan vecka. Det finns därför en överteckning av folkbibliotek som redovisas inom undersökningens urvalram eftersom de inte är halvtidsbemannade. Anledningen är att enstaka filialer normalt sett är svåra att skilja ut ur statistiken från biblioteksdatasystemen och därför ingår i de lämnade uppgifterna. Detsamma händer i de kommuner där folkbibliotekets organisation sköter bemanning och medier på de kommunala skolbiblioteken. Ibland ingår skolbibliotek som har lägre bemanning i samredovisningen av folkbiblioteken i en kommun eftersom folkbibliotekets personal och system också har hand om vissa skolbibliotek. Totalt sett har 351 folkbibliotek stängts sedan millennieskiftet. Mellan mätningen för verksamhetsår 2016 och 2017 stängdes 12 stycken, året dessförinnan 13 stycken. Mellan 2017 och 2018 rapporterades 11 färre adresser med folkbiblioteksverksamhet. Anledningen till stängningarna är många gånger att bemanningsnivån inom folkbiblioteksorganisationerna inte möjliggör några längre öppettider. Därför är besökstalen heller inte så omfattande. Folkbiblioteken väljer då istället att satsa sina resurser på centralortens serviceställen. Det förekommer också att kommunerna väljer att omvandla integrerade folk- och skolbibliotek, som ofta är belägna i skolor, till renodlade skolbibliotek. Sjukhusbibliotek Antalet sjukhusbibliotek har blivit färre. I vissa län finns inget sjukhusbibliotek alls på ett sjukhus. Däremot finns det bibliotekspersonal som är anställda av regionen centralt som tillgodoser regionens anställda med exempelvis söktjänster och e-medier. Vårdanställda och studenter är hänvisade till högskolebiblioteket i länet för att få personlig biblioteksservice och tillgång till medicinsk litteratur på fysiska medier. Även allmänheten, patienter och anhöriga har rätt att läsa dessa medier på plats på sjukhusbiblioteken men det är okänt hur många som känner till den rättigheten. Detta påverkar patienternas möjlighet att få tillgång till adekvat medicinsk information. De databaser och e-medier som landstingen köper kan bara användas på plats i sjukhusbiblioteken eller de medicinska forskningsbiblioteken av de användare som inte är anknutna till landstinget. 2 Öppettider på folkbiblioteken 2016, Kungliga biblioteket 18

19 Tabell 5: Antal bemannade serviceställen på de offentligt finansierade biblioteken inom urvalsramen Län/region Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt antal Tabell 6: Antal serviceställen på unika gatuadresser som tillfrågas på de offentligt finansierade biblioteken som ingår i urvalsramen. Bibliotekstyp Folkbibliotek Integrerade folk- och skolbibliotek Grundskolebibliotek på kommunala skolor Gymnasiebibliotek på kommunala skolor Grundskolebibliotek på friskolor Gymnasiebibliotek på friskolor Skolbibliotek på statlig skola Universitets- och högskolebibliotek Specialbibliotek Sjukhusbibliotek Övriga, MTM och Sjömansbiblioteket Folkhögskolebibliotek Kommunala museibibliotek Bibliotek på länsmuseer Nationalbibliotek Bibliotek på Komvux Fängelsebibliotek Totalt antal serviceställen

20 Tabell 7: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt varav antal som är integrerade folk- och skolbibliotek Folkbibliotek, år Totalt antal huvudbibliotek och filialer varav totalt antal integrerade folk- och skolbibliotek Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Det har under några år förekommit en överrapportering av de så kallat övriga utlåningsställena, fler rapporteras än vad som rimligen kan finnas genomfördes en rundringning för att utröna anledningen till denna överrapportering. Den främsta orsaken till överrapportering var kommuner som räknat de lärare och den förskolepersonal som gör stora mängder organisationslån vid folkbiblioteket som ett övrigt utlåningsställe eftersom medierna sedan lånas fritt i klassrummen. Även hemsändning boken kommer har ibland räknats. Troligen beror också den kraftiga ökningen på att folkbibliotek nu rapporterar skolor, fritidshem och förskolor som folkbibliotekets medier finns på, i samma enkät. Definitionen på ett övrigt utlåningsställe lyder: Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker är fysiska platser där biblioteket administrerar medier, men platsen är inte reguljärt bemannad av bibliotekets personal mer än när böckerna levereras eller administreras. Räkna ett utlåningsställe per unik gatuadress. Övriga utlåningsställen är t.ex. bokstationer (en filial som inte är reguljärt bemannad när den är öppen), utlåningsställen vid sjukhem, servicehus, turistbyråer, ungdomsgårdar, bensinmackar, livsmedelsbutiker, simhallar, vårdinrättningar med boksnurra, förskolor (inkl. bokkassar). Skolor som får bokdepositioner eller andra typer av mötesplatser med marginell biblioteksservice räknas här. Skolbibliotek och andra typer av biblioteksserviceställen som saknar utlåningsregistrering ingår oavsett om de är bemannade eller inte. Notera: Serviceställen som har 20 timmars bemanning (0,5 årsverke) avsatta för biblioteksverksamhet per vecka räknas inte här, 20

21 de räknas under biblioteksserviceställen. Andra institutioner än bibliotek som har personal som själva gör institutionslån på biblioteket och sedan administrerar medierna till sina brukare räknas inte under övriga utlåningsställen. En datoruppkoppling till biblioteket räknas inte som ett övrigt utlåningsställe. "Boken kommer" ingår inte här. Under 2018 noterades övriga utlåningsställen av folkbibliotekens organisationer. Detta kan tolkas som att behovet av förmedlade medier kvarstår även om det inte längre erbjuds en bibliotekslokal där de förmedlas. Kanske kan också en ökad förståelse för att det är viktigt med skolbiblioteksfunktioner bidra till utvecklingen eftersom folkbibliotekens medier ofta används i skolorna som saknar enskilda skolbibliotek. Bokbussar Folkbiblioteken rapporterar totalt 83 bokbussar, inklusive en bokbåt. De stannar vid fasta hållplatser, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. I medeltal har varje bokbuss 76 hållplatser per bokbuss. Antalet bokbussar i Sverige har varit mer eller mindre konstant under en rad år och utgör en kompletterande funktion för personer som har långt till närmaste fasta biblioteksserviceställe. Bokbilar De olika bibliotekstyperna rapporterar samlat en ökning av antalet bilar som biblioteksorganisationerna har för att förmedla medierna på olika sätt och mellan olika orter. Biblioteken rapporterade att det finns 76 bokbilar, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med tidigare mätning. Bilarna används för transporter mellan olika serviceställen inom biblioteksorganisationen och i kommunerna levereras även medier via Boken kommer till användare som har funktionsvariationer som gör det svårt för dem att själva ta sig till biblioteket. 79 procent av bokbilarna tillhör kommunala folkbiblioteksorganisationer. Datorer och läsplattor I bibliotekslagen står det att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Samtliga bibliotekstyper ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. En förutsättning för detta är att det finns sådan teknisk utrustning i bibliotekslokalerna. Folkbibliotekens tillgång till publika datorer är i stort sett oförändrad, de har sådana, varav endast är avsedda för sökning i bibliotekets katalog. Folkbiblioteken har också stycken e-boksläsare, Daisyspelare eller läsplattor till utlåning, vilket är en minskning med 13 procent jämfört med tidigare rapportering. Vissa av folkbiblioteken har uppgift om hur många elever som besöker de integrerade folk- och skolbiblioteken och hur många av dessa som har egen dator eller läsplatta genom skolans försorg, 1 1. Jämfört med tidigare mätning har antalet elever med 1 1 ökat 31 procent. Motsvarande på enskilda skolbibliotek som ligger ute på skolorna är en ökning med 7 procent. Nu rapporterar de enskilda skolbiblioteken att 56 procent av eleverna har 1 1. Drygt elever rapporteras ha 1 1 av de elever som går på skolor med minst halvtidsbemannade enskilda skolbibliotek. Detta kan till viss del förklara att enskilda skolbibliotek rapporterar en minskning av antalet datorer som finns i skolbiblioteket. När elevantalet med 1 1 kompletteras med tidigare kända värden för skolbibliotek som inte besvarat årets mätning är antalet elever Webb och wifi Universitets- och högskolebiblioteken minskar sedan en rad år antalet datorer i bibliotekslokalerna varje år, men majoriteten av deras användare har egna bärbara datorer och därför ökar samtidigt 21

22 biblioteken tillgången till wifi som är fria att använda i lokalerna. Samtliga folkbiblioteksorganisationer har tillgång till fritt wifi, men det finns fortfarande mindre enskilda serviceställen som saknar det. Antalet konton på sociala medier som biblioteken använder för att sprida information har återigen ökat med 2 procent. Totalt sett representeras nu de offentligt finansierade biblioteken på unika konton på sociala medier via internet. De sociala mediekanalerna används för att informera om de aktiviteter som biblioteken anordnar och det förekommer också tips om nya medier och debattinlägg görs. Ungefär hälften av de enskilda skolbiblioteken har information via sociala medier om sin verksamhet och nyinkomna medier. Eftersom många biblioteksorganisationer fångar in sina användare via de sociala medierna blir mätningen av den traditionella webbanvändningen allt mer komplicerad och mindre exakt och relevant. Sittplatser och studieplatser Biblioteken är en del av det offentliga rummet och för att användarna ska kunna vistas där erbjuder de offentligt finansierade biblioteken totalt sett drygt sittplatser. Det motsvarar ca 11 sittplatser per invånare. Det inkluderar alla bibliotekstyper. Hälften, 47 procent, av alla sittplatser på biblioteken kan användas som studieplats eftersom de finns i anslutning till en skriv- eller läsyta. En tredjedel av alla studieplatser finns vid universitets- och högskolebiblioteken. Skolbiblioteken har i genomsnitt 21 studieplatser per enskilt skolbibliotek. Golvyta Biblioteksytan har betydelse eftersom biblioteken ofta kommit att bli kulturbärande institutioner även på andra sätt än som medieförmedlare. För att kunna anordna olika aktiviteter, möten och utställningar krävs att det finns ytor för detta. Studieförbunden och föreningar anordnar också delar av sin verksamhet i folkbibliotekens lokaler. Tabell 8: Biblioteksyta, kvadratmeter per 1000 invånare i olika län Alla bibliotekstyper Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I de län som har stora forskningsbibliotek är den samlade biblioteksytan större. Ytan är viktig för att användarna ska kunna erbjudas studie- och forskningsplatser samt grupprum i anslutning till biblioteket. Forskningsbiblioteken har också samlingar i till ytan stora magasin. Det gäller främst pliktbiblioteken. De skolbibliotek som kunnat uppge golvyta som eleverna har tillgång till svarar att den i genomsnitt är cirka 175 kvadratmeter. 22

23 Variabeln yta började mätas 2014 och alla uppgiftslämnare har ännu inte fått fram korrekta uppgifter om bibliotekslokalernas storlek. Det kan ändå konstateras att de offentligt finansierade biblioteken har en yta på över en miljon kvadratmeter, varav tre fjärdedelar är öppna för användarna. Den mindre ökningen som kan noteras sedan föregående mätning kan tillskrivas ökad svarsfrekvens och mätnoggrannhet. Sex av tio kvadratmeter finns på folkbiblioteken. Tabell 9: Bokbusshållsplatser i olika län Samtliga bibliotekstyper. Län/region Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

24 Tabell 10: Olika tekniska resurser som finns att tillgå på de offentligt finansierade biblioteken Publika datorer Läsplattor, e- boksläsare, Daisyspelare eller tablets Elever med tillgång till "en-till-en lösning Sociala medier med biblioteksinformation Fritt wifi Sittplatser inkl. studieplatser Riket Riket Riket Förändring % -8 % -18 % 8 % 2 % -49 % 2 % Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 11: De offentligt finansierade bibliotekens lokalytor 2018, (underskattade värden på grund av svarsbortfall). Antal kvm som inte Antal kvm som är öppna för användarna är öppna för användarna Totalt antal kvm Riket Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

25 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Personal Antalet anställda på de offentligt finansierade biblioteken är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare mätning. Generellt är bemanningen på de offentligt finansierade biblioteken ofta låg i förhållande till de många olika uppgifter som biblioteken förväntas sköta. Under 2018 genomförde de anställda på de offentligt finansierade biblioteken årsverken. Många biblioteksanställda har deltidstjänster och i genomsnitt arbetar personalen på de offentligt finansierade biblioteken 87 procent av en heltidstjänst. På de offentligt finansierade biblioteken som är inom urvalsramen utgörs ungefär 64 procent av årsverkena av utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. Samtidigt som andelen årsverken som utförs av utbildade bibliotekarier eller andra specialister ökar, minskar andelen årsverken som utförs av så kallat övrig personal, andelen har minskat med nio procent sedan föregående mätning. Det skiljer i andel anställda kvinnor och män mellan olika bibliotekstyper. Åtta av tio årsverken på folk-, skol- och sjukhusbiblioteken är utförda av kvinnor. Två tredjedelar av personalen på forskningsbiblioteken är kvinnor. Därför är 25

26 andelen anställda män högre i de län som har stora forskningsbibliotek. Antalet årsverken som särskilt är avsatta för arbete med barn och unga har ökat med tre procent på folkbiblioteken, vilket ger en indikation om att folkbibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar efterföljs. Antalet årsverken per invånare i de olika länen/regionerna skiljer sig mycket åt och det kan inte endast förklaras av att vissa län har stora universitets- eller högskolebibliotek. Folkbibliotekens bemanning Det är vanligt att personer som är anställda på folkbiblioteken räknas på olika sätt i olika kommuner. Detta beror på att det är vanligt att personal som är anställd av folkbiblioteken också har i uppgift att sköta skolbibliotek och de olika bibliotekstyperna ligger vanligen under olika förvaltningar. Därför debiterar folkbibliotekets förvaltning skolbibliotekens förvaltning för den del av tiden som personalen betjänar skolorna. I många kommuner har biblioteken förutom den ordinarie personalen också även visstidsanställda personer som arbetar på biblioteket via olika arbetsmarknadsprogram. De ingår inte i bibliotekets budgetram och får sin lön från annat håll. En diskrepans i uppgifterna om personal är därför att det förekommer att biblioteksorganisationer inte räknar sådan personal som bemannar biblioteken genom olika arbetsmarknadsåtgärder eftersom de inte ersätter fast personal utan de är där för att till exempel arbetsträna. Det förekommer också att folkbiblioteken inte har någon särskild bibliotekschef utan detta sköts av en person som är chef för flera funktioner i kommunen och det blir då svårt att beräkna hur stor del av arbetstiden som avsätts till chefskapet för biblioteksverksamheten. Det är också vanligt med längre sjukskrivningar där tjänsterna inte återsätts med vikarie under tiden. Det förekommer också att det är svårt att anställa adekvat personal och det uppstår vakanser under längre tid. Folkbiblioteken rapporterar även i år i genomsnitt att de har ett halvt årsverke per 1000 invånare i kommunen, det vill säga ett årsverke på 2000 invånare. Det är värt att notera att bemanningsgraden mellan folkbiblioteken i olika kommuner och län skiljer sig mycket åt. Det beror inte bara på hur många serviceställen eller kommuninnevånare de har. I de kommuner som har få anställda på sina folkbibliotek går det kommuninvånare på varje årsverke. I dessa kommuner är också oftast nyckeltalen för aktiva användare, utlåning och besök betydligt lägre än i kommuner där folkbiblioteken har högre bemanningsgrad. I en av de lägre bemannade folkbiblioteksorganisationerna beskriver en anställd sin situation så här: Saknas statistikansvarig medarbetare inom biblioteken (plus flera andra medarbetare). Vi klarar knappt att hålla öppet, och gör ändå massa aktiviteter. Det enda som stämmer är ekonomin och årsverken, besöksräknarna ur funktion titt som tätt och det finns jättebra underlag och färdiga profiler i biblioteksdatasystemet, men ingen kan använda dom pga. personen som ansvarade slutade. Saknas även genuin förståelse för folkbibliotekens (och skolbibliotekens uppdrag) mellan förvaltningar/ inom förvaltningen och till politiken. I morgon arbetar jag min sista dag, så det är ingen idé att ringa mig. Det har sedan länge redovisats ett samband mellan andel personal som bemannar biblioteken och höga nyckeltal för verksamheten i övrigt. Ju fler personal per invånare, desto fler invånare som aktivt nyttjar sitt bibliotek. Den folkbiblioteksorganisation som har högst bemanningsgrad per 1000 invånare i kommunen beskriver situationen så här: Under året har biblioteket haft 1 framtidsjobbare på 75 % och en extratjänst. Dessa är inräknade i siffrorna. Från den 1/10 anställdes en person med stärka bibliotekspengar (anställd på 75 % med 25 % vik och 50 % stärkta bibliotek) på ett år. Från den 1/12 anställdes den som varit på 26

27 extratjänst på 100 % som teknikhandledare under ett år också med medel från stärkta bibliotek. I vissa kommuner finns det bara två personer anställda på folkbiblioteket. Totalt sett redovisar 55 kommuner att de har färre än fem årsverken som sköter hela folkbiblioteksverksamheten i kommunen, ibland även skolbiblioteksfunktioner. Skolbibliotek Bortfall av svarande skolbibliotek har ersatts med 0,5 årsverken för att inte värdena för riket som visas ska vara grovt underskattade om uppgift om tidigare års antal anställda saknas. Detta gjordes även tidigare år så nivån på antalet anställda kan följas även om det förekommer bortfall av svarande skolbibliotek mellan åren. I genomsnitt har skolbiblioteken 0,17 årsverken avsatt för skolbiblioteksverksamhet per 100 elever. Det är dock inte ovanligt att biblioteksanställda arbetar ensamma på skolbibliotek som ger service till 1000 elever eller fler. Tabell 12: Antal årsverken avsatt bemanning för biblioteksverksamhet på de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper. Bibliotekarie r/ dokumentalister/ informatiker Biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Specialister, fackkunniga Övrig personal Totalt antal årsverken varav särskilt för barn och unga Riket Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek * Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Skolbiblioteksanställda på grund- och gymnasieskolor som inte besvarade undersökningen har satts till 0,5 årsverke. 27

28 Tabell 13: Antal personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper. Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal anställda personer Andel kvinnor Riket % Riket % Riket % Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % Specialbibliotek % Universitets- och högskolebibliotek % Övriga bibliotek % Delsummorna summerar inte till det totala antalet eftersom vissa bibliotek valt att endast besvara frågan på den obligatoriska totalnivån. Tabell 14: Antal årsverken per län/region och antal årsverken per invånare Alla bibliotekstyper samlat samt årsverken för barn och unga per 1000 invånare 0-17 år. Län/region varav för barn och unga Riket , , ,81 0,93 Stockholm , , ,90 0,72 Uppsala 436 1, , ,22 0,71 Södermanland 166 0, , ,59 0,88 Östergötland 367 0, , ,86 1,03 Jönköping 207 0, , ,58 0,81 Kronoberg 148 0, , ,82 1,35 Kalmar 223 0, , ,92 1,16 Gotland 58 1, , ,87 1,36 Blekinge 112 0, , ,70 1,08 Skåne , , ,84 1,21 Halland 232 0, , ,68 0,85 Västra Götaland , , ,72 0,79 Värmland 193 0, , ,68 0,84 Örebro 204 0, , ,67 1,14 Västmanland 166 0, , ,62 0,88 Dalarna 197 0, , ,71 0,90 Gävleborg 194 0, , ,73 1,13 Västernorrland 193 0, , ,80 0,94 Jämtland 86 0, , ,66 0,95 Västerbotten 310 1, , ,14 1,58 Norrbotten 194 0, , ,74 1,37 28

29 Diagram 1: Antal årsverken på folkbibliotek år Tidsserierna för vissa personalkategorier är förändrade under åren. Bibliotekspersonal årsverken totalt Årsverken kontorspersonal Årsverken bibliotekarier Årsverken övrig personal + specialister

30 Ekonomi Totalt sett har driftskostnaderna ökat med 2 procent för de offentligt finansierade biblioteken. Det innebär att biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 783 kronor, 772 tidigare år, per invånare. Totalt sett köpte de offentligt finansierade biblioteken fysiska medier och e-medier för 1,2 miljarder kronor under 2018, varav 511 miljoner var e-medier till universitets- och högskolebiblioteken. Kostnaden för nyförvärv av fysiska medier minskade med 2 procent och utgör nu samlat 488 miljoner kronor för alla de offentlig finansierade biblioteken varav folkbibliotekens fysiska nyförvärv utgör 75 procent. Mariefreds bibliotek. Foto: Anna Lundén. Kostnaderna för e-medier är totalt sett högre än kostnaderna för fysiska medier men det skiljer mycket åt mellan olika bibliotekstyper. 75 procent av de samlade kostnaderna på e-medier rapporteras av universitets- och högskolebiblioteken. Den största enskilda driftskostnaden, 51 procent, är utgifter för bemanning. Endast 0,6 procent av driftskostnaderna avser kompetensutveckling. Drygt hälften, 59 procent, av driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken är kostnader för de kommunala bibliotekens verksamhet. De samlade driftskostnaderna för de kommunala biblioteken, folkbibliotek, skolbibliotek, museibibliotek etc. skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. De kommunala biblioteken har väldigt olika driftskostnader per invånare. I kommuner som har få invånare är den 30

31 genomsnittliga driftskostnaden per invånare högre än i kommuner med högt invånarantal eftersom en viss basverksamhet upprätthålls även när invånarantalet är lågt. Det finns kommuner som har både få invånare och satsar lite på biblioteksverksamhet i förhållande till invånarantalet. Det är huvudsakligen kommunerna och staten som bekostar de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna. Länen/regionerna bekostar sjukhusbiblioteksverksamheten som kostar 181 miljoner kronor. En felkälla som uppkommer när biblioteken ska rapportera driftskostnader är att de ibland väljer att bara ta med de direkta driftskostnader som det enskilda biblioteket kan styra över och bortser från driftskostnader som andra enheter, förvaltningar eller huvudmän på olika sätt betalar, men det enskilda biblioteket har tillgång till eller använder. Det vanligaste är att skolbiblioteken rapporterar att de inte har några lokalkostnader för det betalar skolan. Men det som efterfrågas i enkäten är inte vad som ligger i enskilda budgetar utan de totala kostnader som uppkommer i och med att biblioteksverksamheten bedrivs. Universitets- och högskolebibliotek Kostnaderna för e-medier vid universitets- och högskolebiblioteken som brukar öka med några procent varje år, har för första gången minskat. Anledningen till detta är att Bibsamkonsortiet som upphandlar avtalen till högskolebiblioteken sagt upp ett avtal med ett av det största vetenskapliga förlagen i en strävan att få bättre avtal avseende öppen tillgång till forskningspublikationer. I genomsnitt var driftskostnaderna för universitetsoch högskolebiblioteken kronor per helårsstudent, med stora variationer mellan de olika lärosätena. Studenter vid olika lärosäten har därför också olika god tillgång till forskningsinformation. Se vidare det särskilda kapitlet lärosätesbiblioteken. Skolbibliotek Skolbibliotekens lämnade uppgifter om driftskostnader är delvis bristfälliga. Det går dock att skatta att de i genomsnitt köpt in fysiska medier för 97 kronor per elev, vilket kan jämföras med 99 kronor föregående mätning. Totalt sett uppger de enskilda skolbibliotek som besvarat undersökningen att de betalat drygt 41 miljoner kronor för nyförvärv av fysiska medier. Vid justering för bortfall av svar kan det konstateras att den egentliga kostnaden är närmare 45 miljoner kronor. Mätning av skolbibliotekens kostnader för de e- medier som skolan använder försvåras av att det ofta är kommungemensamma licenser som eleverna har tillgång till som betalas centralt och det är vanligen inte varje enskild skola eller skolbibliotek som upphandlar och betalar e-medier inklusive databaser på sin budget. Det förekommer också att skolans elever har tillgång till e-medier i sina 1 1 datorer, men skolbiblioteket i sig är inte uppkopplat på dessa licenser. Därför är kostnaderna för e-medier för skolbiblioteksverksamhet inte kompletta kostnadsuppgifter för e- medier till skolorna. Lokalkostnaderna för skolbiblioteksverksamhet är klart underskattade eftersom de många gånger inte går att skilja ut från skolans totala lokalkostnader. Generellt sett är det så att bibliotekspersonal som är anställda vid gymnasiebiblioteken har högre lönenivå än personal som är anställda vid skolbibliotek på grundskolor. Folkbibliotek Det finns också felkällor i beräkningen av kostnaderna för e-medier för folkbiblioteken. De är ibland uppkopplade till e-medier som betalas av den regionala biblioteksverksamheten och skolbiblioteken har möjlighet till licenser som kommunen eller folkbiblioteket centralt administrerar avtal och kostnader för. Uppgifterna om driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten är dock generellt sett av god kvalitet och därför kan nyckeltal för kostnaderna per invånare för folkbiblioteksverksamheterna beräknas per kommun, län och riket. I genomsnitt kostade folkbiblioteken 434 kronor per invånare Det är en ökning med 31

32 11 kronor jämfört med föregående mätning. Det är något högre än vad konsumentprisindex ökat under samma tid men folkbiblioteken har fått riktade statsbidrag via Stärkta bibliotek som förmedlades via Statens kulturråd under perioden och detta har troligen påverkat driftsutgifterna. Av de 434 kronorna var 36 kronor kostnad för nyförvärv av fysiska medier och 6 kronor kostnader för e-medier. Kulturrådets utdelning av de 225 miljoner kronorna inom satsningen Stärkta bibliotek har påverkat folkbibliotekens ekonomiska redovisning kraftigt på intäktssidan trots att det i instruktionerna till undersökningen står att uppgift om erhållna statsbidrag inte ska redovisas. Beroende på om de erhållna medlen går till inköp av medier eller inredning eller om pengarna går till extrabemanning eller någon verksamhetsutveckling har folkbiblioteken omväxlande valt att tolka de erhålla pengarna som projektmedel eller statligt bidrag. Uppskattningsvis redovisades därför hälften av de 225 miljoner som intäkter i de uppgifter som lämnades till Sveriges officiella biblioteksstatistik för Som en av de svarande beskriver detta: Sökte och fick medel från Stärkta bibliotek 2018, dessa räknar vi som projektmedel. Kulturrådsbidraget för inköp av barnlitteratur räknar vi som bidrag och det inkluderas inte här. Diagram 2: Driftskostnader för Sveriges folkbibliotek år , tkr Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler

33 Tabell 15: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader Olika bibliotekstyper. Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Totala driftskostnader kronor * Riket Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Delsummorna summerar inte helt till totalen därför att vissa bibliotek valde att endast svara på den obligatoriska nivån med ett totalvärde. 33

34 Tabell 16: De offentligt finansierade bibliotekens samlade driftskostnader och per län/region Samtliga bibliotekstyper Fysiska medier E-medier Lön och liknande avgifter Personalens kompetensutveckling Lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Totala driftskostnader kronor*) Driftskostnad per invånare Riket Riket Riket Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten * Delsummorna summerar inte helt till totalen därför att vissa bibliotek valde att endast svara på den obligatoriska nivån med ett totalvärde. 34

35 Tabell 17: Driftskostnad kronor per invånare för folkbiblioteken i olika län Folkbibliotek Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Region Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten 626 Svarsbortfall Norrbotten Olika nyckeltal för folkbiblioteken i olika kommuner och regioner redovisas också i en separat excelfil Investeringsutgifter Investeringsutgifter är kostnader som uppkommer i samband med ombyggnationer, inköp av fasta inventarier som är avskrivningsbara under ett flertal år och finansiella kostnader i samband med dessa utgifter. Bibliotekens investeringsutgifter ligger utanför beräkningarna för driftskostnaderna och de uppgick 2018 till drygt 157 miljoner kronor. Det är en minskning med 9 procent jämfört med föregående år. Det är framför allt folkbiblioteken som rapporterar att de haft kostnader för investeringar av den här arten, men de rapporterar 19 procent lägre investeringsutgifter än vid föregående mätning. Totalt sett är kostnaderna för bibliotekens investeringsutgifter underskattade eftersom uppgift helt saknas från ett flertal biblioteksorganisationer. Egengenererade intäkter I den nuvarande biblioteksstatistiken frågas det inte efter alla typer av intäkter, bara de egengenererade. Anledningen till detta är att uppgifterna om utgifter generellt sett motsvarar de totala intäkterna. Flera folkbiblioteksorganisationer rapporterar att de haft inkomster från att lokalerna använts som vallokaler 2018 och personalen arbetat med administration. 35

36 Tabell 18: De offentligt finansierade bibliotekens investeringsutgifter Riket Folkbibliotek Skolbibliotek * Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Delvis skattade värden Tabell 19: De offentligt finansierade bibliotekens egengenererade intäkter Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor Intäkt av sålda bibliotekstjänster Intäkt av försenings-, reservationsavgifter och försäljning Totalt antal egengenererade intäkter kronor** Riket * * * Riket * * * Riket Förändring % 12 % -2 % 17 % Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Delsummorna är grovt underskattade eftersom endast totalvärdet är obligatoriskt att besvara. Folkbibliotekens intäkter av projektmedel och sponsring 2018 påverkas av att vissa organisationer fyllt i intäkter från statsbidraget Stärkta bibliotek som inte ska ingå i rapporteringen. 36

37 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Bestånd Det rapporterade fysiska mediebeståndet på de offentligt finansierade biblioteken har även detta år minskat. Totalt rapporteras nu 87,5 miljoner medier varav tre fjärdedelar är tryckta böcker. Mellan åren 2016 och 2017 minskade det fysiska bestånden med tre procent och mellan åren 2017 och 2018 med två procent. De bibliotekstyper som rapporterar de största procentuella minskningarna av fysiskt bestånd är special- och sjukhusbibliotek. Samtidigt ökar den rapporterade tillgången till e- medier av olika slag. På folkbiblioteken har e- titelbeståndet ökat med 9 procent och på universitets- och högskolebiblioteken med 4 procent. I genomsnitt finns 8,5 fysiska medier per invånare på de offentligt finansierade biblioteken vilket är en minskning från 8,9 i föregående mätning. 3,3 av de fysiska medierna finns i folkbibliotekens samlingar, året innan fanns 3,4 medier per invånare. Befolkningen har ju samtidigt ökat. Universitets- och högskolebiblioteken och nationalbiblioteket har totalt sett tillsammans 38 procent av bibliotekens samlade fysiska bestånd och folkbiblioteken har 39 procent. 37

38 Samlat uppger de offentligt finansierade biblioteken i riket att de hade en nyförvärvsgrad av motsvarande fysiska bestånd som är 4 procent. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Olika biblioteksorganisationer har varierande möjligheter att ta ut detaljerade uppgifter om sina bestånd eftersom de har olika typer av biblioteksdatasystem. Det är framför allt skolbiblioteken som har svårigheter att urskilja olika medietyper i sitt bestånd. I år gjordes en skattning med tidigare års kända beståndsuppgifter för de skolbibliotek som ingår i urvalsramen. Skattningen gav att minskningen är två procentenheter mindre än den rapporterade minskningen för böcker med skriven text. E-medier Även om läns- och rikstalen över tillgången till e- titlar uppvisar höga värden så är den egentliga tillgången för enskilda biblioteksanvändare inte lika omfattande. Användare som inte är knutna till något lärosäte eller är landstingsanställda måste fysiskt gå till ett forsknings- eller sjukhusbibliotek för att få tillgång till deras e-medier. Annars är de hänvisade till folkbiblioteken. Folkbiblioteken använder sig i regel av en enda leverantör av e-böcker som tillhandahåller titlar i flera olika tekniska format. Därför redovisar folkbiblioteken vanligen att de har tillgång till runt e-bokstitlar och digitala ljudböcker om de valt att ha ett fullt abonnemang, men alla titlarna är då inte unika utan i olika format. Folkbibliotek som valt att ha flera leverantörer kan komma upp i en tillgång av titlar e-böcker på svenska. Därtill kommer folkbibliotekens tillgång till e-titlar på de nationella minoritetsspråken, främst finska, och e-titlar på utländska språk, inklusive musik. De kommuner som har kompletta abonnemang med musik har en tillgång till närmare e- titlar. Biblioteken kan välja bort titlar som de till exempel tycker är för dyra och därför är medelvärdet för den totala e-titeltillgången på folkbibliotek ca titlar. Universitets- och högskolebiblioteken har främst e-medier på utländska språk eftersom det är forskningsinformation. Variationen av det totala antalet e-titlar är mycket stor mellan olika lärosäten, till exempel från 12 tusen till 2 miljoner e-böcker med skriven text. Sveriges studenter har därför inte likvärdig tillgång till information utan det är helt beroende på vid vilket lärosäte de studerar. De skolbibliotek som har tillgång till e-medier har det vanligen genom kommungemensamma abonnemang eller via folkbiblioteket. Det är ovanligt att skolbiblioteken själva tecknar abonnemang. Om det gör det så är det vanligen till faktadatabaser. Det förklarar till stor del varför så få skolbibliotek lämnar uppgifter om bestånd, användning och kostnader för e-medier. De har inte tillgång till de uppgifterna eftersom de sköts av andra förvaltningar eller funktioner i kommunerna. De flesta skolbibliotek som har tillgång till e-böcker och andra e-medier har därför detsamma som folkbiblioteket i kommunen. Det förekommer också att skolbiblioteken uppmanar eleverna att skaffa sig ett lånekort på folkbiblioteket för att få tillgång till e-böcker eller att det finns kommungemensamma lånekort för folk- och skolbiblioteken i kommunen. I till exempel Stockholms kommun samordnar Medioteket de e-medier som eleverna har tillgång till via sina datorer och skolbiblioteken. Därför har alla kommunala skolor tillgång till samma bestånd och detta betalas centralt av utbildningsförvaltningen: Nationalencyklopedin (NE) Mediearkivet Landguiden World Book Retriver Stockholmskällan Svenska dagstidningar SLI 38

39 Sjukhusbiblioteken får de flesta av sina e-medier via regionsamarbetet Eira. De flesta regioner redovisar därför att de har tillgång till minst e-titlar där tre fjärdedelar är e-böcker och resten vetenskapliga tidskrifter. I tabellredovisningen görs en sammanställning av e-titelstillgången på riksnivå, inte för att uppvisa den totala tillgången för den enskilde användaren, utan för att kunna följa hur tillgången förändras. Mellan åren 2017 och 2018 ökade tillgången till e- titlar på de offentligt finansierade biblioteken med 10 procent. Licensierade databaser Den totala tillgången till olika licensierade databaser som de offentligt finansierade biblioteken kopplar upp sig på är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare mätning. Det totala antalet, stycken licenser, är en ökning med en procent. Däremot visas det att biblioteken gjort förändringar i sina bestånd av databaser avseende innehåll. Databaser med e-böcker ökade med nio procent samtidigt som databaser med tidningar och musik minskar något. Samtidigt som antalet enskilda licenser inte ökar nämnvärt tenderar antalet titlar som är tillgängliga via de enskilda licenserna att öka. Folkbiblioteken erbjuder i genomsnitt tillgång till drygt nio olika licensierade databaser med e- medier. Det kan vara fråga om databaser där man kan ladda ned e-böcker, läsa tidningar, nyheter och tidskrifter, släktforska och söka fakta. Som tidigare nämnts förekommer det att alla skolbibliotek inte redovisar att eleverna har tillgång till licensierade databaser eftersom de ibland har det via centrala licenser i kommunerna och inte via skolbiblioteken. De 37 universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans tillgång till licensierade databaser. Det är fler än vad alla folkbibliotek har tillsammans. För att personer som inte är studenter, forskare eller lärare ska kunna få ta del av innehållet, måste de personligen uppsöka ett lärosätesbibliotek. Tryckta böcker Det finns nu två miljoner färre böcker med skriven text på de offentligt finansierade biblioteken jämfört med föregående mätning. Sedan 2015 har beståndet av tryckta böcker minskat med över fyra miljoner exemplar, från 69 till 65 miljoner exemplar. En skattad justering för bortfall har gjorts med föregående års kända värden och då utgör minskningen 1,2 miljoner tryckta böcker mellan åren 2017 och 2018 för alla de offentligt finansierade biblioteken som ingår i urvalsramen. Fysiska medier på folkbiblioteken Närmare åtta miljoner tryckta böcker har gallrats från landets folkbibliotek sedan Folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker har minskat 20 procent på närmare 10 år. Samtidigt har antalet folkbibliotek minskat 11 procent. Diagram 4: Utvecklingen av folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker Bestånden av ljudböcker som ligger på fysisk bärare har minskat något på folkbiblioteken samtidigt som de rapporterar en ökning av tillgången till ljudböcker som kan laddas ned via databaser. Folkbiblioteken har minskat sina inköp av talböcker på fysisk bärare och även bestånden. 39

40 Den troliga anledningen till detta är möjligheterna till medborgarnas egna talboksnedladdningar från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, via databasen Legimus. Även skolbiblioteken noterar en minskning av talböcker på fysisk bärare sedan föregående år. MTM har under de senaste åren utökat antalet titlar väsentligt. Folkbiblioteken har minskat antalet nyförvärv av fysiska medier med 10 procent sedan föregående mätning. Fysiska medier på andra bibliotekstyper Forskningsbiblioteken rapporterar också en minskning totalt av tryckta böcker med skriven text, men fortsätter samtidigt att öka den andelen av de tryckta böckerna som är kurslitteratur. Skolbiblioteken har ett oförändrat totalt fysiskt bestånd per elev, men rapporterar ett ökat bestånd av fysiska läromedel. Det finns en tendens till att skolbiblioteken i ökad utsträckning får i uppgift att distribuera skolornas läromedel till eleverna om årsverkena som avsätts för skolbiblioteksverksamheten ökar. På de skolor som läromedelshanteringen ligger utanför skolbibliotekets uppgift, redovisas inte bestånden av läromedel i denna statistik. Olika biblioteksorganisationer har varierande möjligheter att ta ut detaljerade uppgifter om sina bestånd eftersom de har olika typer av biblioteksdatasystem. Det är framför allt skolbiblioteken som har svårigheter att urskilja olika medietyper i sitt bestånd. personligen för att få tillgång till materialet. Nyförvärvet av sådant material på fysisk bärare har minskat något samtidigt som e-titlarna ökar i takt med att materialet digitaliseras. Materialen på microfilm och microfiche minskar kontinuerligt och finns nu mest på KB och forskningsbiblioteken. En mindre del av bestånden digitaliseras. De nyförvärv som görs är ofta donationer biblioteken emellan. KB har närmare en tredjedel av det totala beståndet. Majoriteten av det fysiska beståndet av bilder, grafiska och kartografiska dokument finns i stort sett på tre enskilda bibliotek. KB, Svenska filminstitutets bibliotek och Uppsala universitetsbibliotek. Folkbiblioteken har en mindre mängd sådana samlingar. Biblioteken har endast i mindre utsträckning haft möjlighet att digitalisera materialen och därför ökar inte mängden e-titlar nämnvärt. Folkbiblioteken är den bibliotekstyp som har flest interaktiva medier, till exempel interaktiva läromedel och datorspel, totalt sett Det finns nu minst sådana medier på de offentligt finansierade biblioteken på fysisk bärare. Det finns också närmare 8 miljoner medier på de offentligt finansierade biblioteken som inte går att kategorisera till någon tidigare nämnd innehållstyp. Kategorin övrigt har vare sig ökat eller minskat sedan föregående mätning. Bestånden av musik på fysisk bärare minskar ungefär lika mycket som tillgången till e-titlar musik ökar. Biblioteken har samlat minskat sina inköp av musik på fysisk bärare, cd-skivor etc. Närmare en tredjedel av beståndet av musik på fysisk bärare finns på KB och i stort sett resten på folkbiblioteken. Det är värt att notera att majoriteten av bestånden film, radio och tv i stort sett bara finns att tillgå via KB och några få statliga bibliotek i landet. Dit måste användare som inte är forskare bege sig 40

41 Tabell 20: Rapporterat fysiskt bestånd på de offentligt finansierade biblioteken Olika medietyper. Böcker med skriven text Ljudböcker på fysisk bärare Talböcker på fysisk bärare Musik på fysisk bärare Film, tv, radio på fysisk bärare Mikrografiska dokument, mikrofilm Bild, grafiska och kartografiska dokument Manuskript, artiklar, patent, rapporter Interaktiva medier, läromedel och spel Fysiskt bestånd övriga medier Totalt fysiskt bestånd * År Förändring % -2 % -6 % -5 % 5 % -9 % -35 % 10 % 21 % 0 % -3 % År Förändring % -2 % -5 % -5 % 0 % -9 % 0 % -1 % 5 % 0 % -2 % År * Delsummorna summerar inte till totalen eftersom det fanns möjlighet att bara ange ett totalvärde för fysiskt bestånd. Dessutom visas inte antal löpande titlar av tidningar, seriella publikationer och tidningar i tabellen av utrymmesskäl. Tabell 21: Rapporterat och skattat fysiskt bestånd av böcker med skriven text på de offentligt finansierade biblioteken År 2018 År 2017 Rapporterad förändring mellan åren, procent Justering för bortfall med tidigare kända värden Skattad förändring Riket % % Folkbibliotek % % Skolbibliotek % % Sjukhusbibliotek % % Specialbibliotek % % Universitets- och högskolebibliotek % % Övriga bibliotek % % 41

42 Tabell 22: Fysiskt bestånd per invånare på de offentligt finansierade biblioteken, alla bibliotekstyper, per län Län/region alla bibliotekstyper Fysiskt bestånd per invånare 2017 Fysiskt bestånd per invånare 2018 Riket 8,9 8,5 Stockholm 11,6 11,1 Uppsala * 27,1 26,5 Södermanland 4,7 4,5 Östergötland 6,8 6,8 Jönköping 5,3 5,1 Kronoberg 6,0 5,9 Kalmar 8,4 8,1 Gotland 8,8 8,4 Blekinge 6,4 6,3 Skåne 10,4 10,0 Halland 5,1 4,7 Västra Götaland 6,1 5,9 Värmland 6,3 6,2 Örebro 5,8 5,1 Västmanland 4,9 4,7 Dalarna 6,8 6,7 Gävleborg 6,5 6,4 Västernorrland 5,2 5,0 Jämtland 7,5 7,5 Västerbotten 11,7 11,7 Norrbotten 6,8 6,7 * I Uppsala ingår även forskningsbiblioteket på Gotland. Tabell 23: Fysiskt bestånd per invånare på folkbiblioteken per län Folkbibliotek Fysiskt bestånd per invånare 2017 Fysiskt bestånd per invånare 2018 Totalt folkbibliotek 3,42 3,33 Stockholm 2,00 2,00 Uppsala 2,80 2,70 Södermanland 4,09 3,95 Östergötland 3,29 3,22 Jönköping 3,66 3,62 Kronoberg 4,27 4,18 Kalmar 5,45 5,32 Gotland 6,79 6,47 Blekinge 4,93 4,84 Skåne 3,29 3,11 Halland 3,33 3,23 Västra Götaland 3,36 3,25 Värmland 4,44 4,20 Örebro 3,55 3,31 Västmanland 3,76 3,64 Dalarna 5,16 5,08 Gävleborg 4,81 4,87 Västernorrland 3,82 3,77 Jämtland 6,56 6,51 Västerbotten 4,79 4,70 Norrbotten 4,63 4,66 42

43 Geografiska skillnader Antalet medier som finns på de offentligt finansierade biblioteken varierar kraftig mellan olika län sett till den totala rikssammanställningen av alla bibliotekstyper. Att Stockholms län har så stor procentuell andel av de fysiska medierna i Sverige beror till stor del på att KB har sitt bestånd där. Likaså påverkas Uppsala län av att Uppsala universitetsbibliotek är stort och dessutom samredovisar med Campus Gotland, vilket ger Region Gotland en minskning. Skånes samlade bestånd påverkas av Lunds universitetsbibliotek eftersom de är det andra pliktbiblioteket i landet som bevarar allt. Men de geografiska skillnaderna i befolkningens tillgång till biblioteksverksamhet och bibliotekens bestånd är fortsatt stora även när de kommunala bibliotekstyperna samlat betraktas eller folkbiblioteken enskilt. Kommunala och regionala skillnader beror till viss del på kommunens/länets/regionens förutsättningar avseende befolkningsantal, yta och antal biblioteksserviceställen i förhållande till det. Biblioteken i de inte så befolkningsrika kommunerna har generellt fler medier per invånare för att ändå kunna upprätthålla ett visst basbestånd för invånarna på varje serviceställe. Ändå är det intressant att notera hur kommuner som till synes har liknande förutsättningar avseende yta, befolkning och antal integrerade skolbibliotek skiljer sig åt avseende det fysiska beståndet och övriga resurser såsom personal och antal serviceställen. Nyckeltal för de offentligt finansierade bibliotek tillsammans med övrig statistik presenteras i en separat tabellfil som fritt kan laddas ned. Det finns också en skrift publicerad om hur talen kan användas, Nyckeltal 2.0. Bibliotekstyper som har många barn och unga som användare har en högre andel nyförvärv i förhållande till det fysiska beståndet, dels beroende på att medierna slits snabbare samtidigt som de bibliotekstyperna också lockar användare med att kunna erbjuda nyutgivna medier. Att ha det allra senaste attraherar och det syns också på att bibliotek som har en hög andel nyförvärv också i genomsnitt har en högre andel användare. Tillgång till skönlitteratur Det finns oförändrat cirka 18 miljoner skönlitterära böcker på folkbiblioteken. Skönlitteraturen definieras i frågan som tryckta böcker eller seriella publikationer som har signum H enligt SAB eller enligt Dewey. Det är dock känt att de rapporterade värdena är en underskattning på riksnivå för alla bibliotekstyper eftersom forskningsbiblioteken ofta har en annan uppmärkning av sina medier och att det kan finnas medier på andra signum som är skönlitterära. Referensexemplar Det finns 2,1 miljoner medier som är katalogiserade som referensexemplar, det vill säga medier som inte får lånas med hem från de offentligt finansierade biblioteken. Frågan finns med i undersökningen för att Sveriges författarfond använder uppgiften för jämförande beräkningar av författarersättningen som utgår för utlåningen från folk- och skolbibliotek. 1,4 miljoner av referensexemplaren finns på folk- och skolbibliotek. Ingen uppräkning av antal referensexemplar har gjorts för att kompensera för bortfallet av svarande skolbibliotek, värdet är därför en underskattning. 43

44 Tabell 24: Tillgång till licenser till databaser, offentligt finansierade bibliotek, Riket 2015 Riket 2016 Riket 2017 Riket 2018 Antal licensierade databaser med e-böcker, monografier, ljudbok, talbok Antal licensierade databaser tidskrifter, periodika, seriella publikationer Antal licensierade tidningsdatabaser Antal licensierade bibliografiska databaser Antal licensierade fakta- och nyhetsdatabaser Antal licensierade kartografiska- och bilddatabaser Antal licensierade databaser film, tv, interaktiva kurser Antal licensierade databaser musik Egen publikationsdatabas och/eller egendigitaliserade samlingar Totalt antal licensierade databaser Tabell 25: Tillgång till licenser till databaser på folkbibliotek och universitets- och högskolebibliotek Universitets- och Folkbibliotek högkolebibliotek Antal licensierade databaser med e-böcker, monografier, ljudbok, talbok Antal licensierade databaser tidskrifter, periodika, seriella publikationer Antal licensierade tidningsdatabaser Antal licensierade bibliografiska databaser Antal licensierade fakta- och nyhetsdatabaser Antal licensierade kartografiska- och bilddatabaser Antal licensierade databaser film, tv, interaktiva kurser Antal licensierade databaser musik Egen publikationsdatabas och/eller egendigitaliserade samlingar Totalt antal licensierade databaser

45 Tabell 26: Bestånd av skönlitteratur i form av tryckta böcker och seriella publikationer på de offentligt finansierade biblioteken Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 27: Bestånd av referensexemplar på de offentligt finansierade biblioteken Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

46 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Användning och lån Den registrerade utlåningen och användningen av de offentligt finansierade bibliotekens fysiska medier är fortfarande omfattande, men har minskat även i år. Totalt sett uppgår de offentligt finansierade bibliotekens utlåning av fysiska medier till drygt 68,3 miljoner lån, vilket är en minskning med 4 procent jämfört med föregående mätning. Minskningen utgör total 3 miljoner fysiska lån sedan föregående mätning. Sedan 2015 är nedgången i fysisk utlåning 8,5 miljoner lån. Det totala antalet e-boksnedladdningar på alla bibliotekstyper har dock ökat med 12 procent men kompenserar inte i antal minskningen av den fysiska utlåningen. Det har skett en nedgång i den fysiska utlåningen på folkbiblioteken med 12 miljoner lån sedan Folkbiblioteken rapporterar för andra året i rad en lägre fysisk utlåning än 60 miljoner. Nedgången under åren kompenseras inte av det ökade antalet e-boksnedladdningar som görs från folkbiblioteken. Men det finns en dold användning som inte alltid syns i statistiken. Det finns övriga utlåningsställen som folkbiblioteken distribuerar sina medier till där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara förskolor, skolor, äldrebostäder etc. 46

47 Tabell 28: Antal lokala fysiska lån vid folkoch högskolebiblioteken Jämförbara mediekategorier. Folkbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Initiala lån och omlån Traditionellt har biblioteksstatistiken i Sverige alltid redovisats med omlånen inräknade i de officiella utlåningstalen. Det vill säga, först görs det ett lån och när sedan låntagaren förlänger bokens lånetid räknas omlånet som ett lån till. Detta har gjort att utlåningen på olika bibliotek inte alltid är jämförbar eftersom biblioteken har olika utlåningsregler. Ju kortare lånetid som biblioteken har desto fler omlån görs och det höjer den totala utlåningen som redovisas. Vissa biblioteksorganisationer lånar automatiskt om när lånetiden gått ut och ingen annan låntagare har gjort en reservation för mediet. Folkbiblioteken redovisar 56 miljoner fysiska lån, men endast 40 miljoner är initiala, resterande 29 procent är omlån. Bortfall av registrerade lån Flera folkbibliotek har under året bytt från biblioteksdatasystemet Libra till andra system och kommenterar detta i samband med de lämnade uppgifterna. De svarande upplever att uppgifterna de får ut från de nya systemen uppvisar oförklarliga skillnader jämfört uttagen i det gamla systemet. Detta kan även ha påverkat uppgifterna om utlåning. I bibliotekssamarbeten kan det vara svårt att dela upp eller rent av redovisa omlånen som görs via webben på ett rättvisande sätt mellan kommunernas folkbibliotek när de ska redovisa biblioteksstatistiken. Samarbetena Bibliotek Värmland och Götabiblioteken nämner detta. Det påverkar de totala utlåningstalen eftersom de inkluderar omlån. Men att detta skulle vara ett generellt problem motvisas av att andelen omlån ökar. Ett bibliotek beskriver det så här: Siffran för antalet lån är anmärkningsvärt lägre än föregående år. Visserligen har läsintresset bland ungdomar avtagit något, men det kan också ha att göra med bytet av bibliotekssystem. Antalet omlån har definitivt påverkats av att jag numera ofta ger dubbelt så långa lånetider, men frågan är om siffran verkligen påverkats så pass mycket. Skolbibliotekens uppgifter om utlåning är underskattade bland annat eftersom: I internationell biblioteksstatistik brukar vanligen bara de initiala lånen redovisas. ISO-standarden för biblioteksstatistik förespråkar att de initiala lånen och omlånen redovisas separat. Vid omläggningen 2014 till den nya nationella samlade biblioteksstatistiken i Sverige infördes separat redovisning av initiala lån och omlån. Andelen omlån har sedan dess ökat något och utgör nu 31 procent av den totalt sett redovisade utlåningen. alla har inte möjlighet att ta ut uppgifterna ur biblioteksdatasystemen alla biblioteksdatasystem mäter inte omlån eleverna går och hämtar böcker i biblioteket när bibliotekspersonalen inte är på plats utan att registrera boken som ett utlån alla skolbibliotek har inte biblioteksdatasystem medier som står som depositioner runt om på skolan eller deponeras på skolor som saknar skolbibliotek låneregistreras inte varje gång de används 47

48 En uppräkning av bortfallet av svar om antalet utlån vid skolbiblioteken har gjorts med tidigare års kända värden men skillnaden blir bara 2 procent från de rapporterade värdena för detta år. Det förekommer också en underskattning av utlåningen på vissa statliga specialbibliotek på myndigheter. En svarande skriver: Majoriteten av lånen görs av myndighetens forskare och annan personal. De har fri tillgång till biblioteket, även kvällar och helger, och deras användning registreras inte. Likaså förekommer en underskattning av antalet fjärrlån. De interkommunala folkbibliotekssamarbetena i olika regioner har inte möjlighet att registrera utlån mellan två kommuner som ett fjärrlån eftersom det inte lämnar det gemensamma systemet. Den rapporterade nivån av fjärrlånehanteringen är dock i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning. Tabell 29: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken Per län/region alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Län/region Totalt antal fysiska lån 2015 Totalt antal fysiska lån 2016 Totalt antal fysiska lån 2017 Totalt antal fysiska lån 2018 Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

49 Diagram 4: Fysiska medier på folkbiblioteken , bestånd och utlån samt fysiska besök i folkbibliotekslokalerna Utlån tryckta böcker Totalt registrerade fysiska utlån Fysiska besök Fysiskt bestånd Tabell 30: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken, olika bibliotekstyper åren Fysiska lån 2014 * Fysiska lån 2015 Fysiska lån 2016 Fysiska lån 2017 Fysiska lån 2018 Riket * Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek * Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Korrigerat sedan slutpublicering

50 Tabell 31: Antal fysiska lån, olika mediekategorier, på de offentligt finansierade biblioteken Fysiska utlån 2015 * Fysiska utlån 2016 * Fysiska utlån 2017 * Fysiska utlån 2018 * Totalt antal fysiska lån Fysiska böcker med skriven text Ljudböcker på fysiska bärare Talböcker på fysisk bärare Fysiska tidskrifter, seriella publikationer Fysiska tidningar Musik på fysisk bärare Film, tv, radio på fysisk bärare Mikrografiska dokument Bild, grafiska- och kartografiska dokument Manuskript, artiklar, patent och rapporter Interaktiva medier, läromedel och spel Övriga medietyper * Delsummorna summerar inte till totalen på grund av att de svarande kunde välja att bara uppge totalvärdet. Tabell 32: Användningen av de elektroniska samlingarna (sökningar och nedladdningar) på de offentligt finansierade biblioteken Underskattade värden på grund av svarsbortfall. Total aktivitet e-medier 2015 Total aktivitet e-medier 2016 Total aktivitet e-medier 2017 Total aktivitet e-medier 2018 Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

51 Användning av e-medier Det görs i genomsnitt 8,1 nedladdningar av e- medier per invånare, vilket kan jämföras med 8,6, 7,9 och 7,2 åren innan. Nedladdningarna är oftast e-böcker eller tidskrifter, seriella publikationer från universitets- och högskolebiblioteken. Den rapporterade e-medieanvändningen på de offentligt finansierade biblioteken påverkas främst av två saker i denna mätning. Ett av de stora universitetsbiblioteken har bytt redovisningssätt och kan numera förfina statistiken genom att ta bort automatisk trafik till den egna publikationsdatabasen och därmed kan en nedgång om 30 miljoner sökningar noteras av tekniska orsaker. BIBSAM-konsortiet sade upp avtalet med Elsevier, en av de större e-medieleverantörerna till forskningsbiblioteken från och med 1 juni 2018 vilket gjorde att studenter och forskare inte längre hade tillgång till de artiklarna på lärosätena. E- aktiviteterna på universitets- och högskolebiblioteken rapporteras därför ha minskat med 25 procent jämfört med tidigare mätningar och detta påverkar värdena för hela riket påtagligt. Eftersom olika bibliotekstyper har olika avtal för användning av e-medier används här både begreppen användning och lån. På folk- och skolbiblioteken blir en nedladdad e-bok avaktiverad efter 28 dagar och kan därför betraktas som ett lån. På folkbiblioteken laddas endast 0,5 e-medier per invånare. Det kan vara frågan om läsning av tidningar och tidskrifter eller lån av en e-bok. Under 2018 lånade folkbiblioteken ut 2,3 miljoner e-böcker vilket är en ökning med 28 procent jämfört med föregående mätning. Vissa kommuner begränsar låntagarna från att ladda ned obegränsat med e-böcker under året av kostnadsskäl. Skolbiblioteken har sällan uppgifter om hur mycket eleverna använder olika e-medier eftersom de dels inte får uppgifter från leverantörerna på förfrågan och dels så har eleverna ofta tillgång till e-medier som distribueras centralt i kommunen. Ett skolbibliotek skriver till exempel så här: Tabell 33: E-boksutlåning på folkbiblioteken Antal nedladdade e- böcker Kan ej se någon statistik i detta avsnitt då det ej registreras i vårt lånesystem. Ej heller kan jag se inloggningarna. Vi har tillgång till elibu men där läser man online utan egentligt låneförfarande via vår bibliotekskatalog. Vi betalar en klumpsumma för att ha tillgång till hela utbudet hos elibu och sedan har eleverna tillgång till ca titlar. Skolan har tillgång till några databaser men det förutsätts ej att man är inloggad i vår bibliotekskatalog för att söka. I några fall ligger licensen på kommunnivå och administreras ej ens av biblioteket, men tillgången är givetvis viktig ändå. Saknar därför statistik. Läsesalslån Alla medier kan inte lånas hem. En del medier är av olika anledningar endast tillgängliga för användarna på plats i biblioteken. De lånas då ut som läsesalslån till användarna. Detta sker främst på forskningsbiblioteken i landet. Antalet läsesalslån tillkommer till den totala uppgiften om antal utlån på biblioteken. Det förekommer också annan läsning av besökarna på plats i biblioteken som aldrig registreras. Vissa brister i underlaget till beräkningar av läsesalslån gör att ingen rikssiffra rapporteras. Det bibliotek i landet där det förekommer flest läsesalslån är KB, vilket rapporterade stycken läsesalslån under

52 Tabell 34: Antal fjärrinlån och fjärrutlån från och till de offentligt finansierade biblioteken Fjärrutlån inom Sverige Fjärrutlån utanför Sverige Totalt antal fjärrutlån Fjärrinlån inom Sverige Fjärrinlån utanför Sverige Totalt antal fjärrinlån Riket Riket Riket Förändring % 8 % 5 % -6 % 8 % -7 % Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Övriga bibliotek Fjärrlån Några av förklaringarna till nedgången av fjärrlånen i Sverige är att bibliotek i allt högre utsträckning väljer att köpa in efterfrågad litteratur istället för att fjärrlåna. Det är också så att allt fler titlar finns som e-böcker vilka inte kan fjärrlånas. Fjärrlånestatistiken påverkas också av att folkbiblioteken allt oftare ingår i interkommunala samarbeten kring biblioteksdatasystem. Det är då svårt eller omöjligt att särskilja när ett lån lämnat den egna biblioteksorganisationen eller kommungränsen, vilket är kriterierna för att lån ska vara ett fjärrlån. har folkbiblioteken i antal en oförändrad fjärrlånehantering av in och utgående lån. Universitets- och högskolebiblioteken noterar 2 procent ökning av fjärrutlånen medan de samtidigt har en minskning med 4 procent av sin fjärrlåneinlåning. Det är värt att notera att sjukhusbiblioteken rapporterar en hög inlåning av medier till sig från andra bibliotek, även om den minskat något, samtidigt som de minskar sina fysiska bestånd. På specialbiblioteken dominerar fjärrutlåningen till andra biblioteksorganisationer. Folkbiblioteken har i år rapporterat att de ökar sina fjärrutlån med 10 procent och samtidigt att de minskar sina fjärrinlån med 8 procent. Totalt sett 52

53 Besök och aktiva låntagare Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Antalet rapporterade fysiska besök vid de offentligt finansierade biblioteken fortsätter stadigt att minska och uppgår nu till närmare 82 miljoner besök totalt. I vissa kommuner rapporterar folkbiblioteken att de upplever att de haft ett ökat antal besökare på grund av att bibliotekslokalerna fungerat som vallokaler. Men de fysiska besöken på folkbiblioteken har samlat minskat med en procent, totalt sett besök. Antal fysiska besök på landets folkbibliotek per invånare har minskat från 6,3 till 6,2 besök per invånare samtidigt som antalet fysiska lån minskade från 5,8 till 5,5 per invånare. Tabell 35: Fysiska besök på landets folkoch högskolebibliotek Folkbibliotek Högskolebibliotek Ny definition

54 En delförklaring till minskningen av fysiska besök på folkbiblioteken under åren kan vara att antalet integrerade folk- och skolbibliotek minskar och därför får folkbiblioteken inte längre så många återkommande besök av hela skolklasser. Samtidigt är det nu flera folkbiblioteksorganisationer som samredovisar med skolbiblioteken som de sköter runt om i kommunen. Kända faktorer som ökar antalet besök är naturligtvis närheten till ett bibliotek och öppettider som passar användarna. Även attraktiva bibliotekslokaler som ligger i närheten av annan service, en hög andel nyförvärv och publika aktivitetstillfällen bidrar till högre antal besök. Alla serviceställen i landet har inte automatiska besöksräknare eller har möjlighet att göra manuella räkningar under vissa tillfällen under året för att kunna möjliggöra skattningar. Vid de övriga obemannade serviceställen där vidare låneregistrering inte sker, registreras inga besök. Procentuellt sett är det besöken på universitetsoch högskolebiblioteken som minskat mest under de senaste åren vilket kan förklaras av studenternas och forskarnas ökade användning av e-medier som de kan nå varifrån som helst. Besöken på landets sjukhusbibliotek minskar i takt med att antalet serviceställen läggs ned. Få skolbibliotek har tillgång till besöksräknare eller ligger så öppet och centralt i skolan att det är svårt att avgöra om det är ett biblioteksbesök eller en passage till lektioner och raster. Det kan ändå konstateras att det registrerade/rapporterade antalet fysiska besök på landets skolbibliotek är mer eller mindre konstant 5 miljoner besök. Totalt sett, alla offentligt finansierade bibliotekstyper samlat, minskade antalet registrerade fysiska besök med två procent sedan föregående mätning. Virtuella besök Det finns tyvärr inget enhetligt tekniskt sätt att mäta trafiken till bibliotekens service via webben. Tabell 36: Fysiska besök vid de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper per län/region. Antal fysiska lån Lån per invånare Riket ,5 Riket ,0 Riket ,7 Stockholm ,4 Uppsala ,4 Södermanland ,1 Östergötland ,2 Jönköping ,3 Kronoberg ,7 Kalmar ,3 Gotland ,1 Blekinge ,2 Skåne ,1 Halland ,9 Västra Götaland ,1 Värmland ,6 Örebro ,1 Västmanland ,1 Dalarna ,6 Gävleborg ,8 Västernorrland ,1 Jämtland ,8 Västerbotten ,6 Norrbotten ,5 Dessutom har många bibliotek en omfattande trafik via olika sociala medier där de informerar användarna och ger tips om litteratur och informerar. Det är därför vanskligt att jämföra antalet webbesök mellan olika biblioteksorganisationer eftersom det förekommer så många olika sätt att mäta besöken/trafiken på. Jämförelser bör bara göras över tid inom den enskilda organisationen om de använder samma mätsätt och inte byter systemleverantörer. Det är dock ändå viktigt att följa hur biblioteksanvändarna på olika sätt går över till att kontakta sina bibliotek via webben. Det kan gälla allt från att ställa frågor, till att söka i bibliotekskataloger, ladda ned digitaliserat material eller reservera eller låna om. Nya typer av webblösningar och sökmotorer gör också att de mätpunkter, till exempel startsidan, blir mindre viktig för att användarna ska hitta det de söker. De når bibliotekets alla tjänster via ett så 54

55 kallat discoverysystem eller kommer direkt till relevanta undersidor via en traditionell sökmotor. Aktiva låntagare Biblioteksstatistiken följer definitionen i den internationella standarden för biblioteksstatistik ISO En aktiv låntagare är någon som gjort minst ett lån under kalenderåret. Drygt en femtedel av alla aktiva låntagare är personer som är under 18 år och 86 procent rapporteras av bibliotek med kommunal huvudman. En del skolbibliotek rapporterar färre aktiva låntagare än antalet elever. De offentligt finansierade biblioteken redovisar oförändrat 3,6 miljoner aktiva användare under Detta innebär dock inte att närmare 36 procent av befolkningen skulle vara aktiva låntagare. Exempelvis så är ungdomar ofta både låntagare på skolbiblioteket och folkbiblioteket. Detsamma gäller även andra användargrupper som nyttjar flera olika bibliotekstyper. Återigen rapporterar folkbiblioteken att andelen aktiva låntagare av befolkningen är 26 procent hos dem. Andelen har annars sjunkit något under de senaste tio åren. Det förekommer bortfall av svar på frågan om antal män respektive kvinnor som är aktiva låntagare, men det kan ändå visas att andelen kvinnor som är aktiva låntagare ligger på ungefär 61 procent på de offentligt finansierade biblioteken sammanlagt och på folkbiblioteken är motsvarande värde 62 procent. Andelen aktiva låntagare som är institutionslåntagare eller har så kallade lärarkort ingår inte i uppdelningen av män och kvinnor. Jämförelse av andelen aktiva låntagare i olika län bör göras med försiktighet eftersom det är avhängigt om det till exempel också finns högskolebibliotek eller specialbibliotek i länet eller om skolbiblioteken rapporterar uppgiften. Tabell 37: Besök på de offentligt finansierade biblioteken Per bibliotekstyp. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal virtuella besök på extern webbsida, startsidan Antal besök av unika IPnummer på webbplatsen Antal sökningar i bibliotekets OPAC Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Riket Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Övriga bibliotek

56 Tabell 38: Fysiska besök på de offentligt finansierade biblioteken per invånare. Per län. Län/region Fysiska besök per invånare 2015 Fysiska besök per invånare 2016 Fysiska besök per invånare 2017 Fysiska besök per invånare 2018 Riket 8,93 8,57 8,23 8,00 Stockholm 8,85 8,34 7,59 7,33 Uppsala 12,81 12,25 10,78 9,84 Södermanland 7,85 7,71 7,45 7,28 Östergötland 9,96 10,28 9,55 9,08 Jönköping 7,84 7,80 7,46 7,65 Kronoberg 7,93 6,76 6,61 6,17 Kalmar 9,54 9,29 8,40 8,37 Gotland 8,13 8,09 8,93 10,60 Blekinge - - 6,83 7,19 Skåne 9,68 8,86 8,79 8,70 Halland 8,42 8,40 7,96 7,37 Västra Götaland 8,44 8,19 8,39 8,33 Värmland 8,91 8,42 8,08 8,04 Örebro 7,95 7,71 7,32 6,54 Västmanland 7,17 7,31 7,18 6,62 Dalarna 7,60 7,76 8,33 7,83 Gävleborg 8,17 8,20 7,95 8,17 Västernorrland 10,86 7,01 6,79 7,04 Jämtland 9,41 9,29 7,30 7,31 Västerbotten 12,80 13,13 12,74 12,25 Norrbotten 7,92 7,72 7,67 6,52 Tabell 39: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken Per bibliotekstyp. Antal aktiva låntagare som är kvinnor Antal aktiva låntagare som är män Antal aktiva institutionslåntagare Totalt antal aktiva användare Andel aktiva låntagare som är kvinnor varav aktiva användare som är under 18 år Riket % Riket % Riket % Riket % Folkbibliotek % Skolbibliotek % Sjukhusbibliotek % 99 Specialbibliotek % - Universitets- och högskolebibliotek % 120 Övriga bibliotek %

57 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Öppettider Generösa öppettider är en viktig del av bibliotekens servicenivå. För att vara anpassade till användarnas behov bör biblioteken vara fysiskt tillgängliga när användarna har möjlighet att komma. Huvudfrågeställningarna under avsnittet öppettider i undersökningen är: Öppet antal dagar per år varav antal öppetdagar med reducerad service eller för särskilda grupper del av dag Öppet antal timmar per vecka varav antal öppet timmar per vecka med reducerad service eller för särskilda målgrupper varav antal timmar meröppet per vecka varav antal timmar per vecka som är efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar Frågorna ställs dels enskilt för det serviceställe som har mest öppethållande och samlat för övriga serviceställen som eventuellt samredovisas i samma enkät. Det uppdelade sättet att sammanställa frågorna kommer sig av att det är vanligt att ett serviceställe inom biblioteksorganisationen har generöst öppethållande medan andra serviceställen inte har det. Bibliotekens personal 57

58 har tidigare påpekat det äldre beräkningssättet kändes missvisande då medelvärden beräknades för alla serviceställen samlat och man tidigare inte kunde visa upp den bästa biblioteksverksamheten inom organisationen i statistiken. Det är stor skillnad i öppethållande mellan olika serviceställen och mellan olika bibliotekstyper. Universitets- och högskolebiblioteken har generellt sett de mest generösa öppettiderna för att möjliggöra att studieplatserna är tillgängliga för studenterna större delen av dygnet. En viktig aspekt av öppethållande är naturligtvis att det sker när de flesta användarna har möjlighet att kunna gå dit. Särskilt för folkbiblioteken gäller då att de är tillgängliga efter klockan 18 och/eller på helgerna. Användarna på de andra bibliotekstyperna vill ofta besöka bibliotek under dagtid på vardagar. I 29 kommuner rapporterar inget folkbibliotek att de har öppettid efter klockan 18 eller på lördag/söndag. Folkbiblioteken som har de mest generösa öppettiderna i varje kommun (huvudbiblioteket) rapporterar oförändrade totala öppettider, men samtidigt rapporteras ett ökat antal timmar av dessa som är meröppna. Detta kan tolkas som att de meröppna timmarna har bidragit till att de bemannade tiderna minskat. De meröppna timmarna på huvudbiblioteken har ökat med 29 procent, totalt sett närmare 900 timmar. Vanligen kan användarna komma in i lokalerna genom att de erhållit kod som fungerar ihop med lånekort eller mobiltelefon för att låsa upp. Andelen kommuner som rapporterar att de har något eller några meröppna folkbilbibliotek uppgår nu till 39 procent. Skolbiblioteken har i medeltal öppet 29 timmar per vecka. Det är en minskning jämfört med föregående mätningar då 30 respektive 32 timmar uppgavs i genomsnitt. Öppettiderna på skolbiblioteken får betraktas som närmevärden eftersom det förekommer ett stort bortfall av svar. Möjligheterna till meröppet ger naturligtvis användarna ökad tillgång till biblioteket. Olika användargrupper har olika behov när de kommer till biblioteket och om personal inte finns på plats kan inte full biblioteksservice erhållas. Meröppettiderna är oftast spärrade för användare som inte fyllt 18 år om de inte går dit med någon vuxen. De meröppna biblioteken kan därför inte kompensera för minskning av de bemannade öppettiderna. Antalet rapporterade meröppettimmar på de bibliotek som har längst öppettid inom biblioteksorganisationerna har ökat med 19 procent sedan föregående mätning. Tabell 40: Antal kommuner som har något meröppet folkbibliotek Antal kommuner

59 Tabell 41: Öppethållande på alla de offentligt finansierade biblioteken Alla bibliotekstyper samlat Öppet antal dagar per år - huvudbiblioteket Öppet antal dagar per år - summan av andra serviceställen varav antal dagar med reducerad service - huvudbiblioteket varav antal dagar med reducerad service - summa av andra serviceställen Öppet antal timmar per vecka - huvudbiblioteket Öppet antal timmar per vecka - summa andra serviceställen varav antal öppettimmar med reducerad service - huvudbiblioteket varav antal öppettimmar med reducerad service - summan av andra serviceställen varav antal timmar meröppet per vecka - huvudbiblioteket varav antal timmar meröppet per vecka - summa av andra serviceställen varav antal öppettimmar per vecka efter kl. 18 eller lö/sö - huvudbiblioteket varav antal öppettimmar per vecka efter kl. 18 eller lö/sö - summa andra serviceställen Öppet för alla med full bemanning på huvudbiblioteket, timmar per vecka på de offentligt finansierade biblioteken

60 Tabell 42: Folkbibliotekens medelöppethållande på huvudbiblioteken (eller folkbiblioteket med längst öppethållande) i olika län , med eller utan bemanning eller med reducerad service. Folkbiblioteken i olika län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Öppettidsexempel: Biblioteket i Kulturlunden har öppet och är fullt bemannat mellan varje vardag. Dessutom öppnas dörren till tidningshörnan klockan 8 varje vardag av Åsa och hon finns i lokalerna, men är inte tillgänglig vid informationsdisken. Klockan 10 kommer hennes kollegor och öppnar alla avdelningar. Mellan klockan varje vardag är biblioteket meröppet, då är ingen bibliotekspersonal där, det tittar bara förbi en vakt under kvällen. Varje lördag och söndag är biblioteket bara meröppet mellan För att få fram uppgifterna till statistikenkäten kan man räkna så här: Eftersom vi då både vet totaltiden och timmarna då det är obemannat eller reducerad bemanning kan vi snabbt räkna ut hur många fullt bemannade öppettimmar det är, så det behöver vi inte fråga om. Biblioteket har normalöppet med bemanning 40 timmar per vecka. 60

61 Internationella biblioteket. Foto: Ulrika Orloff. Medier på andra språk än svenska I bibliotekslagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. De offentligt finansierade biblioteken ska göra det genom att, bland annat, erbjuda litteratur på: 1. De nationella minoritetsspråken, finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch 2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska 3. Lättläst svenska Därför ingår specifika frågor i undersökningen om hur många titlar det finns på olika språk, uppdelat på svenska språket, nationella minoritetsspråk och utländska språk. I förslaget till nationell biblioteksstrategi står det att: Bibliotekslagen föreskriver att de nationella minoriteterna ska ägnas särskild uppmärksamhet. Samerna är ett urfolk med en egen lagstiftning, sametingslagen. Sametinget är en myndighet. De nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur i Sverige ska främjas. Barns utveckling av en flerkulturell 61

62 identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska prioriteras. Revitaliseringen av språken och den kulturella identiteten är central. Alla som tillhör de nationella minoritetsgrupperna har rätt till sina språk och en likvärdig biblioteksverksamhet oavsett var de bor i landet. Alla bibliotekssystem klarar inte av att särskilja språkinformation. Särskilt svårt har det upplevts att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. Därför är värdena som rapporteras på kommun-, läns- och riksnivå underskattade utom i de fall som folkbiblioteken ingår i kommunöverskridande katalogsamarbeten, då är värdena överskattade. Ett ökat antal bibliotek fyllde dock i uppgifterna om antal titlar detta mätår. Nationella minoritetsspråk De offentligt finansierade biblioteken rapporterade tillsammans, med reservation för interna och externa svarsbortfall, att deras titelbestånd av nationella minoritetsspråk fortsatt uppgår till en procent av det totalt rapporterade titelbeståndet av fysiska medier. De större titelbestånden av medier på nationella minoritetsspråk finns koncentrerade till ett fåtal biblioteksorganisationer. Àjtte och Samernas bibliotek har tillsammans titlar på de samiska språken KB har fysiska titlar på något av de nationella minoritetsspråken Myndigheten för tillgänglig medier, MTM, har stycken e-titlar på nationella minoritetsspråk som är anpassade för personer med läsnedsättning Institutet för språk och folkminne har fysiska titlar på något minoritetsspråk Svenska barnboksinstitutets bibliotek har fysiska titlar på något minoritetsspråk Riksdagsbiblioteket har fysiska titlar på något minoritetsspråk Finlandsinstitutets bibliotek har totalt titlar på finska och andra språk Umeå universitetsbibliotek rapporterar titlar på nationella minoritetsspråk Lunds universitetsbibliotek har titlar på nationella minoritetsspråk Även Judiska biblioteket i Stockholm har ett större titelbestånd på jiddisch, men ingår inte längre i statistiken på grund av bemanningsgraden. Folkbiblioteken rapporterar samlat ett minskat antal titlar på nationella minoritetsspråk på fysiska medier trots att det förekommer dubbelrapportering inom vissa av de mediesamarbeten som delar katalogsystem. Skolbiblioteken har i bästa fall tillgång till en handfull titlar på något nationellt minoritetsspråk om de inte ingår i samma system som folkbiblioteket i kommunen. Utländska språk En fjärdedel, 26 procent, av det rapporterade antalet titlar på fysiska medier är på utländska språk. Totalt sett rapporterades närmare 10,7 miljoner utländska titlar på fysiska medier, vilket är en underskattning av det verkliga värdet på grund av svarsbortfall. De största bestånden av utländska medier finns naturligt på universitets- och högskolebiblioteken eftersom de har mycket forskningsinformation. Sammanlagt rapporterar de att de har fler titlar på andra språk än svenska. Folkbiblioteken rapporterar att 14 procent av deras fysiska medier är på något utländskt språk, inklusive skolspråken. Det är värt att notera att i titelräkningen av utländska språk ingår även titlar för musik eftersom de enligt ISO-definitionen inte är en titel på svenska språket. Det påverkar beräkningarna nämnvärt för det fåtal bibliotek som har stora titelbestånd av musik. 62

63 Tabell 43: Andel titlar på olika språk på fysiska medier på de offentligt finansierade biblioteken Underskattade värden på grund av svarsbortfall. Antal svenska titlar på fysiska medier * Antal titlar på nationella minoritetsspråk på fysiska medier * Antal titlar på utländska språk på fysiska medier, inkl. musik * Totalt antal titlar på fysiska medier * Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek * Delsummorna överensstämmer inte helt med totalen eftersom det fanns möjlighet att endast lämna ett totalvärde. 63

64 Barn och unga Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Så står det i bibliotekslagen. Det är också folkbiblioteken som erbjuder det största utbudet för barn och unga på landets bibliotek. Men det är värt att notera att nästan alla bibliotekstyper rapporterar att de har litteratur för unga. I den nya samlade nationella biblioteksstatistiken är åldersgränsen för barn och unga 0 17 år. Det är viktigt att barn och unga har tillgång till ett bibliotek i sin närhet och att öppettider är anpassade till de ungas behov för att de ska kunna få tillgång till utbudet på sina villkor. Stadsbiblioteket i Lund. Foto: Krister Hansson. Utlåningsgraden är mycket hög, 2018 rapporterar folkbiblioteken att utlånen motsvarar 209 procent av motsvarande bestånd vilket visar på en hög efterfrågan på de medier som finns i bestånden. Utlåningsgraden är lägre på skolbiblioteken, totalt 64 procent. Det är värt att notera att folkbiblioteken behåller nivån på bestånden för barn och unga under de senaste åtta åren trots att de totalt sett minskat sina fysiska bestånd. Folkbiblioteken rapporterar att de har en nyförvärvsgrad om 9 procent för tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga. Skolbiblioteken rapporterar i år en något lägre nyförvärvsgrad om 8 procent av motsvarande bestånd. Totalt sett har den faktiska utlåningen av litteratur för barn och unga sjunkit något sedan föregående 64

65 mätning, vilket ligger i linje med den totala nedgången av antalet fysiska utlån för alla åldrar. Det rapporterade beståndet av litteratur för barn och unga utgör 21 procent av det totala rapporterade fysiska beståndet på de offentligt finansierade biblioteken. Beståndet av litteratur för barn och unga på folkbiblioteken har varit relativt stabilt under de senaste åtta åren, drygt 12 miljoner fysiska exemplar varje år sedan 2010 men sedan 2015 har utlåningen av barn- och ungdomslitteratur minskat med en miljon utlån på de offentligt finansierade biblioteken samlat. Nyförvärven har samtidigt också minskat något. Tabell 44: Beståndsutvecklingen av litteratur för barn och unga på folkbiblioteken Bestånd för Folkbibliotek barn och unga Tabell 45: Bestånd, nyförvärv, utlån av litteratur för barn och unga på de offentligt finansierade biblioteken. Bestånd Nyförvärv Utlån Tillgången till barn- och ungdomslitteratur varierar mellan länen räknat per invånare 0-17 år. Medelantal böcker och seriella publikationer för barn och unga under 18 år är 8,7 medier per invånare i samma ålder, vilket indikerar en minskning jämfört med föregående mätningar (8,9 och 9,0). Totalt sett finns 69 procent av det fysiska barnoch ungdomsbeståndet på folkbiblioteken, skolbiblioteken har inte samlat det högsta beståndet. Det är också folkbiblioteken som har den högsta utlåningsgraden av barn- och ungdomsbestånd i förhållande till motsvarande bestånd. De offentligt finansierade biblioteken samlat, och folkbiblioteken enskilt, rapporterar att 24 procent av det totala antalet årsverken är särskilt avsatta för arbete med barn och unga. Det är skillnad mellan avsatta årsverken i olika län vilket kan ha sin förklaring i hur stor andel av folkbiblioteken som är integrerade folk- och skolbibliotek. Det finns ett visst positivt samband mellan avsatt bemanning för barn och unga och hög utlåning till gruppen. Den rapporterade utlåningen till gruppen varierar också mycket mellan olika län/regioner. Tidigare har stora skillnader förklarats av att de har olika andel integrerade skolbibliotek, men nu ingår skolbiblioteken samlat i uppgifterna varför detta inte kan vara hela förklaringen. Det finns ett klart samband mellan rikligt utbud och hög utlåning och antalet aktiva användare i målgruppen. Om det inte finns så mycket så lånas det heller inte så mycket. Totalt sett är 19 procent av alla rapporterade aktiva låntagare på folkbiblioteken mellan 0 17 år. Av alla invånare i kommunerna som är 0 17 år är 23 procent aktiva låntagare på folkbibliotek. Det skiljer mycket mellan olika kommuner. Det finns kommuner där 70 procent av barn och unga är aktiva användare på folkbiblioteket och det finns kommuner där folkbiblioteken rapporterar 7 procent. Det är värt att notera att alla skolelever inte är aktiva låntagare på sina skolbibliotek. 65

66 Tabell 46: Bestånd böcker och seriella publikationer för barn och unga per invånare mellan 0 17 år. Per län/region , alla offentligt finansierade bibliotekstyper Riket 8,9 9,0 8,9 8,7 Stockholm 7,0 6,8 6,4 6,2 Uppsala 7,1 6,6 6,9 6,6 Södermanland 8,3 8,4 8,1 8,8 Östergötland 9,9 9,1 9,3 8,2 Jönköping 8,2 9,8 9,0 8,4 Kronoberg 12,1 11,8 11,8 11,5 Kalmar 16,0 13,2 12,8 12,2 Gotland 18,9 18,7 16,2 13,0 Blekinge 8,2 11,4 11,2 11,2 Skåne 10,9 11,1 11,0 10,3 Halland 7,2 8,6 8,5 9,3 Västra Götaland 7,8 8,2 8,2 8,1 Värmland 8,8 9,4 9,4 9,2 Örebro 8,8 8,3 7,5 6,9 Västmanland 6,8 6,8 6,7 6,4 Dalarna 9,9 10,7 11,5 11,6 Gävleborg 11,0 10,7 11,5 11,1 Västernorrland 9,8 9,3 8,8 8,4 Jämtland 14,3 11,4 11,9 12,2 Västerbotten 11,5 11,2 11,2 12,0 Norrbotten 12,2 12,0 15,2 16,5 Det är möjligt att vissa av de statliga satsningarna med riktade bidrag till inköp av litteratur till förskolor påverkar de totala utlåningstalen eftersom de ofta annars lånar från folkbiblioteken. Bestånden av böcker och seriella publikationer för barn och unga varierar mellan olika län. En praktisk förklaring kan vara hur man valt att organisera folk- och skolbiblioteken. I vissa kommuner ingår skolbibliotekens bestånd i folkbibliotekens biblioteksdatasystem och då noteras även medier som finns på skolor där det inte egentligen finns ett halvtidsbemannat skolbibliotek. Men det är också olika hur man valt att satsa på antal bibliotek per invånare. Många serviceställen per invånare leder också till ett något högre bestånd. Det som säkert kan noteras är att barn och unga har olika tillgång till de medier de behöver beroende på var de bor. Det leder också till olika hög utlåningsgrad. Generellt sett brukar en hög andel nyförvärv av motsvarande bestånd leda till höga utlåningstal. Även barn och unga har ett intresse av att vara först med att läsa det senaste, kanske fortsättningen i en serie har kommit eller det är helt enkelt trevligare att läsa nya böcker än gamla slitna. Det kan också vara frustrerande att behöva vänta länge på en bok som man reserverat och som alla andra kompisar har läst. 66

67 Tabell 47: Nyförvärv och utlån av böcker och seriella publikationer för barn och unga. Per län/region 2018, alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Län/region Andel nyförvärv av motsvarande bestånd för barn och unga Utlån tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga per invånare i åldern 0 17 år Riket 8 % 14,1 Stockholm 8 % 10,7 Uppsala 9 % 15,7 Södermanland 8 % 10,3 Östergötland 11 % 15,4 Jönköping 10 % 13,7 Kronoberg 8 % 18,8 Kalmar 7 % 19,3 Gotland 5 % 17,4 Blekinge 6 % 15,0 Skåne 8 % 15,1 Halland 9 % 18,7 Västra Götaland 9 % 14,1 Värmland 13 % 12,8 Örebro 8 % 11,9 Västmanland 9 % 10,8 Dalarna 6 % 13,9 Gävleborg 6 % 15,6 Västernorrland 6 % 14,7 Jämtland 8 % 17,0 Västerbotten 8 % 26,1 Norrbotten 6 % 18,6 Den registrerade utlåningen av litteratur för barn och unga skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika län/regioner. Ibland så mycket som dubbelt så mycket per invånare i åldern 0 17 år. En delförklaring kan vara att vissa län har väldigt få skolbibliotek med halvtidsbemanning och därför kommer användningen på de enheterna inte med i statistiken. En annan förklaring kan vara låg nyförvärvsnivå, äldre små bestånd och en lägre andel publika aktiviteter som riktar sig till barn och unga i de länen. Aktiviteter för barn och unga En majoritet, 59 procent, av de aktiviteter som folkbiblioteken anordnar är särskilt för barn och unga. De publika aktiviteterna ökar i antal, men samtidigt är det känt att en delförklaring till detta är att biblioteken i ökad grad kommit att registrera de aktiviteter som de anordnar. Totalt sett anordnades aktiviteter för barn och unga på de offentligt finansierade biblioteken om man gör antagandet att alla aktiviteter, stycken, som anordnades på skolbiblioteken var för gruppen. Det förekommer ett enkättekniskt redovisningsfel där inte alla skolbibliotek fyller i att deras aktiviteter är för barn och unga. I genomsnitt rapporterar de offentligt finansierade biblioteken, främst folk- och skolbibliotek att de under 2018 anordnade 92 aktiviteter per 1000 invånare i åldern 0 17 år. 67

68 Tabell 48: Aktivitetstillfällen för barn och ungdom på de offentligt finansierade biblioteken per invånare 0 17 år * 2015 * 2016 * 2017 * 2018* Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten * Kompensation för ej svarande skolbibliotek har till viss del gjorts med medelvärdet för liknande skolor. Alla skolor rapporterar heller inte sina aktiviteter som särskilt för barn och unga. 68

69 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Användare med funktionsvariationer Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Så står det i bibliotekslagen. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Det finns minst tre olika aspekter att ta hänsyn till om biblioteken ska kunna ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsvariationer: 1. Ha fysiskt tillgängliga och anpassade lokaler 2. Ha utbildad personal som har kunskap om olika funktionsnedsättningar 3. Erbjuda de medietyper och den teknik som personer med läsnedsättningar behöver 69

70 Följande definition används för anpassade medier för personer med läsnedsättning i Sveriges officiella biblioteksstatistik: Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3- spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, läsa lätt-böcker skall inte räknas in här. Om du har läsa-lätt för vuxna ska de räknas in. Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet räknas per 31 december. Medier som tillhör MTM räknas bara av MTM. MTM räknar de titlar som de har tillgängliga via Legimus. Beståndet i databasen Legimus har ökat och uppgår nu till talbokstitlar, en ökning med 4 procent, och antalet nedladdningar därifrån uppgick till , en ökning med 21 procent. Det blir allt vanligare att personer som använder dessa medier gör så kallade egennedladdningar och de syns därför inte i de övriga bibliotekens utlåningstal. Samtidigt rapporterar folkbiblioteken att de minskat sitt bestånd av anpassade medier på fysisk bärare med närmare medier och att utlånen av dessa medier minskat med medier. Utlåningsgraden också minskat något från 123 procent förgående mätning till 118 procent under Det är framför allt folkbiblioteken som har egna bestånd av anpassade medier på fysiska bärare. I medeltal har det nu minskat till 0,13 anpassade medier per invånare på folkbiblioteken. Som det står i bibliotekslagen ska alla offentligt finansierade bibliotek också erbjuda tekniska hjälpmedel för att personer med läsnedsättningar ska kunna ta del av information. Det finns inte någon enskild fråga om tekniska hjälpmedel i undersökningen, men en okänd andel av de läsplattor, e-bokläsare eller Daisyspelare som finns till utlåning går under beteckningen hjälpmedel. Dessa och datorerna har dock minskat lite i antal på folkbiblioteken. Tabell 49: Bestånd och utlån av anpassade medier för personer med läsnedsättning Bestånd Utlån Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

71 Tabell 50: Bestånd, utlån och utlåningsgrad av anpassade medier för personer med läsnedsättning per län/region. Alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Län/region alla bibliotekstyper Bestånd av medier för personer med läsnedsättning Bestånd av anpassade medier per invånare Utlån av medier för personer med läsnedsättning Utlåningsgrad av medier för personer med läsnedsättning Riket , % Riket , % Förändring % -8 % 1 % 8 % Riket , % Stockholm * , % Uppsala , % Södermanland , % Östergötland , % Jönköping , % Kronoberg , % Kalmar , % Gotland , % Blekinge , % Skåne , % Halland , % Västra Götaland , % Värmland , % Örebro , % Västmanland , % Dalarna , % Gävleborg , % Västernorrland , % Jämtland , % Västerbotten , % Norrbotten , % * MTM räknas till Stockholm. 71

72 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Undervisning De anställda på biblioteken erbjuder förutom traditionell medieförmedling och anordnade aktiviteter också en rad tjänster i form av undervisning och svar på referensfrågor. Undervisning När användarna får utbildning i att själva använda biblioteket minskar antalet referensfrågor som bibliotekspersonalen får. Totalt sett är det 973 personer som arbetar med organiserad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster på de offentligt finansierade biblioteken i landet. Under året deltog 242 tusen personer i någon form av undervisningstillfälle. I genomsnitt undervisade varje person som arbetar med undervisning 30 undervisningstimmar under året. Antalet undervisningstimmar har minskat med 6 procent sedan föregående år, totalt sett genomfördes 29 tusen timmar undervisning. Närmare hälften av de som arbetar med undervisning är anställda på universitets- och högskolebiblioteken som erbjuder avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till bibliotekens informationskällor. Även den skolbibliotekspersonal som undervisar i till exempel medie- och informationskunnighet eller källkritik borde räknas i denna fråga, men 72

73 endast 280 av personalen som arbetar på skolbiblioteken har kunnat uppge uppgifter på frågan som inte är obligatorisk. Många uppgiftslämnare på skolbiblioteken uppger också att de satt upp MIK och källkritik på posten övriga publika aktiviteter, de har inte tagit del av instruktionerna. Högskolebiblioteken, som står för majoriteten av den organiserade undervisningen, hade ett deltagarantal som uppgår till ungefär hälften av antalet helårsstudenter under året. Totalt sett rapporterar högskolebiblioteken 153 tusen deltagare vid närmare 16 tusen undervisningstillfällen. Detta är en minskning jämfört med tidigare mätningar. Referensfrågor En referensfråga uppstår då en användare tar kontakt med bibliotekspersonal och personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. bibliotekskataloger, databaser, tryckta källor) nyttjas. Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via e-post, telefon eller reguljär post. Hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning räknas inte till referensfrågorna, inte heller frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, etc. räknas in i det totala antalet referensfrågor. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar som finns att hämta på KB:s webb. Den bibliotekstyp där de flesta biblioteksorganisationer besvarat frågan om antal referensfrågor är universitets- och högskolebiblioteken. Det är också den bibliotekstyp där flest referensfrågor förekommer. Antalet referensfrågor på universitets- och högskolebiblioteken har minskat under en rad år i takt med att allt fler medier är tillgängliga som e- medier och sökbarheten ökar. Men mellan 2017 och 2018 rapportera lärosätesbiblioteken ett något ökat antal referensfrågor. Även folkbiblioteken rapporterar en klar ökning av referensfrågor, procentuellt sett är det främst elektroniska förfrågningar som ökat. Totalt sett, på alla biblioteken, kommer 10 procent av referensfrågorna in på elektronisk väg. Tabell 51: Utvecklingen av referensfrågor Referensfrågor varav elektroniska Riket Riket Riket Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Övriga bibliotek Digitala pedagogiska resurser Det rapporterade antalet digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster på de offentligt finansierade biblioteken har ökat med 12 procent och uppgår nu till stycken. Totalt sett finns 80 procent av de rapporterade digitala pedagogiska resurserna på universitets- och högskolebiblioteken. Indexeringar i databaser Totalt sett var 93 procent av de indexeringar som rapporterats under året utförda av personal på universitets- och högskolebiblioteken. Antalet indexeringar som högskolebiblioteken rapporterar var närmare under 2018, vilket är en ökning med 36 procent sedan föregående mätning. De bibliotek som rapporterar flest indexeringar är Lunds och Uppsala universitetsbibliotek som 73

74 vardera rapporterar 34 respektive 47 tusen indexeringar. Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som redovisats oavsett om det är det egna biblioteket som står som värd för informationstjänsten eller inte. Bidragsposter till Libris eller annan beståndskatalog ingår inte. Det är det antal poster som indexeras av biblioteket i databaser eller andra informationstjänster som räknas. Tabell 52: Organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken Antal biblioteksanställda som arbetar med organiserad undervisning Antal timmar organiserad undervisning Antal deltagare vid organiserad undervisning Antal digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster Riket Riket Riket Förändring % -6 % -3 % 12 % Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 53: Referensfrågor och indexeringar som utförs av bibliotekens personal Antal referensfrågor enligt stickprov varav antal elektroniska referensfrågor Antal indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster Riket Riket Riket Förändring % -21 % 36 % Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek

75 Uppsala stadsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Aktiviteter Biblioteken har genom bibliotekslagen fått många fler uppgifter än att vara medieförmedlande. Särskilt folkbiblioteken ska till exempel: bidra till kunskapsförmedling bidra till fri åsiktsbildning främja litteraturens ställning främja intresset för bildning främja intresset för upplysning främja intresset för utbildning främja intresset för forskning främja intresset för kulturell verksamhet finnas tillgängliga för alla ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning erbjuda tekniska hjälpmedel erbjuda anpassade medier och lättläst svenska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska vara anpassade till användarnas behov ha medier och tjänster som präglas av allsidighet och kvalitet öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för lärande 75

76 öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för delaktighet i kulturlivet främja barn och ungas språkutveckling stimulera barn och ungas läsning För att kunna fullfölja sitt uppdrag anordnar därför biblioteken en stor mängd aktivitetstillfällen för att utbilda, stimulera, informera och bistå användarna. Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat, vilket till viss del kan förklaras av att alla bibliotekstyper har börjat räkna aktiviteter som tidigare bara folk- och forskningsbiblioteken vara vana att rapportera. Antalet aktivitetstillfällen vid folkbiblioteken har ökat med 1 procent vilket kan jämföras med andra bibliotekstyper som nu räknar mer av vad de gör och som därför rapporterar större ökning av antalet aktiviteter. Totalt sett rapporterar biblioteken 307 tusen aktivitetstillfällen, jämfört med 293, 287, 247 tusen i tidigare mätningar. Det motsvarar 30 aktivitetstillfällen per invånare under året. På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Biblioteken har tagit en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför 5 procent fler sådana kurstillfällen under året jämfört med tidigare mätning, totalt stycken. Det är främst folkbiblioteken som anordnar sådana utbildningstillfällen, totalt 12 tusen. Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att under nationellt samordna och finansiera en satsning, Digitalt först med användaren i fokus, på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder för folkbiblioteken. Satsningen innebär i sin tur att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier för en digital kunskapshöjning. Folkbiblioteken agerar kultur-, utbildnings- och aktivitetscentra i många kommuner. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Totalt sett var 59 procent av alla aktivitetstillfällen på folkbiblioteken främst riktade till barn och unga. De aktiviteter som ska räknas i statistiken är de som utförs av bibliotekets personal. Andra aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva till exempel av studieförbund och föreningar, ingår inte i redovisningen. Som exempel på aktiviteter som de svarande folkbiblioteken valt att lägga i kategorin övriga aktiviteter kan nämnas: Språkträning för nysvenskar Släktforskarjouren Hyr en svensk Tentamenskrivningar Tipspromenader Advokatjour Bokbytardagar Läxhjälp Lästräning med elever Lästävlingar under sommarlov och höstlov 76

77 Tabell 54: Aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Tabell 55: Aktivitetstillfällen per invånare. Per län/region Län/region Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

78 Tabell 56: Totalt antal aktivitetstillfällen per kategori på de offentligt finansierade biblioteken samlat Alla bibliotekstyper Aktiviteter i samarbete med BVC Berättar- eller sagostund Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/- kurs Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med litterär anknytning Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning (inkl. språkkafé) Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/ studerande Bokvagnsronder Boka en bibliotekarie Sökningar på uppdrag Boksamtal; bokprat Data/internetkurs - handledning, seniorsurf - öppen eller sluten visning Filmvisning, filmprat Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Författarbesök Musik, underhållning, -arrangemang, -kafé Skrivarkurser/ -läger, litteraturläger Sångstund, rytmik, rim & ramsor Teater- eller trolleriföreställning Antal utställningar Övriga aktiviteter som inte ingår ovan Totalt antal tillfällen

79 Tabell 57: Totalt antal aktivitetstillfällen per kategori på folkbiblioteken Förändring Folkbibliotek Aktiviteter i samarbete med BVC % Berättar- eller sagostund % Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs % Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med litterär anknytning % Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning (inkl. språkkafé) % Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/ studerande % Bokvagnsronder % 577 Boka en bibliotekarie % Sökningar på uppdrag % Boksamtal; bokprat % Data/internetkurs - handledning, seniorsurf - öppen eller sluten visning % Filmvisning, filmprat % Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang % Författarbesök % Musik, underhållning, -arrangemang, - kafé % Skrivarkurser/ -läger, litteraturläger % 916 Sångstund, rytmik, rim & ramsor % Teater- eller trolleriföreställning % Antal utställningar % Övriga aktiviteter som inte ingår ovan % Totalt antal tillfällen % Andel aktivitetstillfällen för barn och unga 61 % 58 % 59 % 59 % 79

80 Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek. Foto: Elisabet Rundqvist. Lärosätesbibliotek Biblioteken vid landets universitet och högskolor utvecklas allt snabbare på olika sätt. Totalt sett finns det 113 enskilda bibliotek vid de 36 lärosätena. Antalet enskilda bibliotek på unika gatuadresser har minskat med 13 stycken sedan Samtidigt som antalet bibliotekslokaler minskar har antalet studieplatser i biblioteken ökat. De fysiska bestånden minskar samtidigt som tillgången och användningen av e-medierna ökar. Det är en utveckling som pågått under en längre tid men den tenderar att intensifieras. Eftersom högskolebiblioteken utgör en stor andel av det totala biblioteksväsendet fastän de är förhållandevis få till antalet, redovisas de mer ingående i detta kapitel. Biblioteken anpassar sig efter användarnas behov och den tekniska utvecklingens möjligheter. Detta sker genom att anpassa teknik för att underlätta användarnas och deras möjligheter att finna relevant forskningsinformation. De primära användarna av högskolebibliotekens resurser är forskare, studenter och övrig personal som verkar vid högskolorna. Men även allmänheten har möjlighet att nyttja samlingarna 80