Slutrapport Samordning Genomförande

Transkript

1 Slutrapport Samordning Genomförande Sammanfattning Projektet Storstadsintegration är ett genomförande i det urbana utvecklingsarbetet beträffande de nationella målområdena arbete, utbildning, tillväxt och trygghet. Kompetensutvecklingen har omfattat ledare och nyckelpersoner inom de ingående myndigheterna Göteborgs Stad, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Polismyndigheten. Insatser har haft som mål att bidra till en ökad förståelse för varandras uppdrag och organisationskulturer, skapa en gemensam syn på bemötande ur ett medborgarperspektiv genom beaktande av diskrimineringsgrunderna. Kompetensinsatsen har haft fokus på att vidareutveckla det mångfaldsarbete som bedrivs hos samverkansparterna. Projektets resultat Den kompetensutveckling som bedrivits i projektet Storstadsintegration har huvudsakligen genomförts i delprojekten Samrehab, The Bridge och Trygghet. I Samordning har arbetet huvudsakligen bestått av koordinering och stöd till delprojekten, informationslänk mellan projektledningsgrupp och styrgrupp, leda och samordna arbetet med programkriterier Samverkan och Strategisk påverkan, leda och samordna projektets arbete med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, kommunikationsplanering och samordna projektets kommunikation, projektadministration, lägesrapportering samt redovisning emot finansiär. I Samordning har en projektledare, en projektekonom och två kommunikatörer, som funnits under delar av projekttiden, varit aktiva funktioner. Storstadsintegration valde som en del av att leva upp emot projektet avsiktsförklaring och programkriteriet Samverkan i att bland annat arbete med dessa frågor ihop med parter i andra projekt. Storstadsintegration genomförde två inspirationsträffar(23 nov, 2011 och 28 feb, 2012). - Inspirationsträffar för utvecklingsprojekt inom EU som vill samarbeta med varandra i spridnings och påverkansaktiviteter som rör bemötande och samverkan. Utifrån dessa inspirationsträffar bildas två temagrupper Samverkan och Bemötande. Resultat i temagrupp Samverkan är dels en fördjupning kring myndighetsoch projektsamverkan så har även ett av de handfasta resultaten varit samverkan med Sjuhärads kommunalförbund där temagruppen arbetade fram ett koncept och innehåll för Spridningskonferens 2012 där Storstadsintegration hade ett av sina spridningstillfällen. I Temagrupp Bemötande tog processtöd Trygghet, Seroj Gharzarian, en aktiv roll och ihop med deltagare från Göteborgs, Stad, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Polismyndigheten så arbetades ett Bemötandeverktyg fram som ett högts påtagligt resultat: 1

2 Det här är ett verktyg för att skapa dialog kring bemötande på arbetsplatsen. Metoden har arbetats fram under ledning av EU-projektet Storstadsintegration tillsammans med deltagare från Göteborgs Stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Polisen och EU-projekten Iter, Mellansprånget och Världssäljaren. Storstadsintegration har aktivt deltagit i aktiviteter genom samverka och har ständigt varit beredd att dela med sig av sina resurser och kompetens. Några exempel på detta är ovan beskrivna arbete med inspirationsträffar och temagrupperrna Samverkan och Bemötande. Andra exempel är också att ihop med Internationella avdelningen vid stadsledningskontoret har projektekonom, Ann Enesten, bidragit med sin kunskap för att stödja i arbetet med att en ekonomihandbok för EU-projekt som arbetats fram i Göteborgs Stad. Projektets kommunikatör, Anna Bilén har aktivt varit ett stöd i arbetet fram innehåll och monterutformning till kvalitésmässan 2011 där EU-projekt i staden lyfts som en del av stadens verksamhetsutveckling och Storstadsintegration var ett av dessa projekt. Projektledaren i The Bridge, Monica Fäldt bidrar med sin kompetens som rehabkoordninatör i ett möte som Samrehab arrangerat. I samband med stadens arbete med en kommunövergripande utvärdering av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan har projektet delat med sig av flera resurser. Det riktade processtödet Tillgänglighet, Gert Månsson, deltog med handfasta tips och medverkan i brukardialog i detta arbeta har projektledaren Samordning, Lena Risfelt också var aktiv. Efter denna utvärdering så deltog projektet kommunikatör, Josefin Lantz med att ta fram en visualisera resultatet av den genomförda utvärderingen inför att en rapportering lämnats till Kommunstyrelsen. Samordnade projektledare Lena Risfelt har ihop med projektägare för The Bridge i Angered och styrgrupp stöttat upp kring projektledning av The Bridge när det behövdes under hösten 2011 till februari Ihop med Social resursförvaltnings handledning till deltagare och specifik workshop i januari 2012 som leddes av Gunnar Svensson och förstärkning av ytterligare projektledare Monica Fäldt så stabiliserades delprojektet. Under denna period återupptog också referensgruppen sina möten. I referensgruppen för The Bridge har representanter från stadsdelsförvaltningarna Angered, Östra Göteborg, Norra Hisingen, Upphandlingsbolag, Arbetsförmedling och Försäkringskassa ingått. Samordning har stöttat denna grupp med beredning inför möten och administrering av möten. Utifrån att delprojektet The Bridges stabiliserats så lyfter deltagarna som tittat på upphandling frågan om möjlighet till förlängning. I en förlängning skulle Londons arbete med social hänsyn kopplat till upphandling studerats djupare. Frågan var för Göteborgs Stad aktuellt utifrån att det i Kommunfullmäktige budget det fanns ett prioriterat mål. Målet uttrycks att antalet upphandlingar som sker med social hänsyn skall öka och för 2014 ligger ett mål att 50 % av tjänsteupphandlingarna skall ha en sådan utformning. 2

3 Frågan om förlängning lyfts och en formell ändringsansökan skickas till ESF- handläggare, Olga Krkic i juni 2012 Förlängning som omfattar att beskriva en stödfunktion och modell för social hänsyn i offentlig upphandling. Efter pågående kommunikation så kommer i september 2012 ett beslut om förlängning fram till sista januari Under hösten arbetar projektledarna i The Bridge, Karin Särka och Monica Fäldt och Samordning, Lena Risfelt att förbereda en strategisk grupp (sammansättning beskrivs nedan i detta dokument) för att i en fördjupad resa, vecka 45, 2012, titta på Londons arbete med social hänsyn i offentlig upphandling. Samordnande projektledare, Lena Risfelt har efter resan ihop med företrädare för projektet och kollegor på stadsledningskontoret arbetat vidare med att få ett arbete för att ta fram en stödfunktion och modell för social hänsyn i offentlig upphandling på plats. Den strategiska gruppen har träffats i två workshops efter fördjupningsresan där stödfunktionens ingående kompetenser har beskrivits. Vid Storstadsintegrations avslut den sista januari 2013 så är läget för arbetet sådant att Upphandlingsbolaget kommer att anställa utvecklingsledare som arbetar fram innehållet i en stödfunktion. I arbetet medverkar några upphandlande bolag och fackförvaltningar. Ett tydligt resultat från projektet är att när det handlar om att hitta och stödja deltagare, som ska nås av de sociala hänsynskriterier som modell och stödfunktion kan ta fram, så har samordningsförbunden blivit ombedda att ta på sig en aktiv roll för att få en sådan modell på plats. Mycket beror detta på att Samrehab varit en aktiv del av Storstadsintegration Samordningsförbunden är bärare av den myndighetssamverkan som Storstadsintegration identifierat som en viktig framgångsfaktor under sitt genomförande. Syfte och mål med projektet Det gemensamma syftet är att utveckla samverkan och strategisk påverkan mellan bl a kommunala förvaltningar, bolag och statliga myndigheter för att uppnå högre grad av integration och ökad sysselsättning bland annat brukare med utländsk bakgrund. Gemensamma insatser ska leda till en effektiv resursanvändning och därmed ökad måluppfyllelse för integration och urban utveckling. Projektaktiviteterna skall präglas av ett hela staden perspektiv och projektets resultat ska slutligen stå närmare det tillstånd som visionen för Göteborgs Stad beskriver i budget för 2010: Alla ska få vara med och bygga framtiden. I visionen finns inte främlingsrädsla, diskriminering och segregation - alla behövs. Projektledningsgruppen har att gemensamt fokusera på att sträva till en samsyn rörande Bemötande som grundas på värderingar och attityder. Projektet skall våga utmana och förändra normer och värderingar och flytta positioner närmare den övergripande visionen. Genom ny kunskap och förståelse för människors olika förutsättningar och bakgrund strävar projektet mot en ny samverkansplattform. Nyvunna kunskaper och erfarenheter kommer att spridas inom de samverkande myndigheterna och till andra intressenter. Strategisk påverkan är m a o ett stöd för spridning av nyvunna idéer och kunskaper. 3

4 Projektets vision och avsiktsförklaring Den kompetensutveckling som genomförs i projektet Partnerskap Göteborg riktar sig till anställda personer som i sitt arbete möter brukare med utländsk bakgrund. Innehållet i kompetensutvecklingsinsatser skall också utformas så att de leder till att deltagarna blir bättre rustade till att verka för inkludering av personer med utländskbakgrund såväl i arbetsliv som i samhällslivet i övrigt Den övergripande målsättningen är att i samverkan, med projektinsatser utifrån ett hela staden perspektiv, stärka integrationsprocessen i Göteborg med fokus på en hållbar utveckling som omfattar de fyra målområdena Utbildning, Arbete, Trygghet och Tillväxt. Projektinsatserna ska leda till i inkluderande bemötande, ökat förtroende för offentliga myndigheter och fler i arbete och sysselsättning. Målet är att under projekttiden närma sig projektets vision och avsiktsförklaring. Kompetensutveckling och attitydpåverkan ska bana väg för ökad kunskap rörande mångfald, rättighetsfrågor och maktberoende samt öka förståelse för interkulturella strukturer och hur dessa i samverkan kan påverkas. Deltagare i kompetensutvecklingsinsatser kommer att stärkas i normkritiskt tänkande för att med större omfattning inkludera brukare med utländsk bakgrund enligt projektets vision och avsiktsförklaring. Arbetssätt I ett projekt som består av flera delar och som valt ett dialogbaserat angreppsätt så har möten varit en viktig koordinerande komponent. Samordning har varit den plattform där projektledare, projektekonom och kommunikatör träffats och diskuterat samt koordinerat sina gemensamma aktiviteter. Projektledningsgruppen har gemensamt genomfört 32 möten utöver gemensamma aktiviteter. Efter alla möten har minnesanteckningar kommunicerats. Som en av de stående punkterna i agendan har jämställdhetsintegrering och tillgänglighet ingått. Samordnande projektledare har haft som en uppgift att vara länk mellan projektledningsgrupp och styrgrupp där information har behövts föras mellan grupperna. Under projektet genomförande så har också sju gemensamma möten med styrgrupp och projektledningsgrupp genomförts. Styrgrupp har för sin styrfunktion för projektet även haft åtta egna möten under genomförande. Styrgrupp och projektledningsgrupp har gemensamt deltagit i utbildningar som processtöd lett där en fördjupad LFA genomförts med Gunnar Svensson och Kommunikation som påverkar med Gunilla Ivarsson. Båda dessa utbildningar genomförs i början av Gunnar Svensson har även gett styrgrupp och projektledningsgrupp stöd i att genomföra en workshop i oktober 2012 med fokus på projektresultat och implementering. Projektledningsgruppen har fortlöpande haft kontakt och möten med ESF-rådets handläggare, Olga Krkic, under sitt genomförande. Olga K har också aktivt medverkat vid möten och aktiviteter som projektet genomfört. Samordnade projektledare och 4

5 projektekonom har haft fortlöpande kontakt med ESF-rådet under hela projektets genomförande och i augusti 2011 genomgick projektet en artikel 13 granskning. Projektledningsgruppen har aktivt tagit del av ESF-rådets processtöds utbildningar och workshop. Utbildning kring jämställdhet och tillgänglighet, Kommunikation som påverkar, våren 2011 och Utveckling av pågående projekt, oktober Från maj 2011 så blir ett undantryckt behov tillgodosett genom att det kommunikativa arbetet får tillgång till egna resurser. I arbetet ingår att ta fram projektet symbol och grafiska profil I arbetet var samordnande projektledare, Lena Risfelt och kommunikatör, Anna Bilén ihop med en kommunikationsbyrå. Arbete som därefter aktiv drivits ihop med projektledningsgrupp och styrgrupp. Symbolen som valdes var ett kalejdoskop som bar följande budskap Kalejdoskopet är projektets symbol som symboliserar: genom myndigheternas samarbete och inkluderande förhållningssätt (perspektivförskjutning bland medarbetarna) kan vi öka integrationen (bland befolkningen). Övergripande syfte för projektet: Öka integrationen och gemenskapen i samhället. 1. Underlätta för människor med utländsk bakgrund att bli mer delaktiga i samhället. Det kan handla om att fler får jobb eller att fler deltar i gemensamma samhällsaktiviteter. 2. Skapa ökad trygghet och gemenskap i närområdet. Det är ett projekt som genomförs i bred myndighetssamverkan mellan statliga myndigheter, Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Göteborgs Stad för att öka gemenskapen och integrationen i Göteborg. Kalejdoskopet visar också projektets ingående delar. Gul = Samordning, Koordinering och Kommunikation, Blå = Samrehab, Cerisröd = The Bridge och Grön = Trygghet. Kommunikatören, Ann Bilén tar därefter fram den grafiska profilen som återges i dokumentmallar, informationsbroschyr och en p.p-presentation som kan användas för att presentera projektet utifrån en gemensam grund som styrgrupp och projektledningsgrupp kan använda i sin roll som kunskapsförmedlare. En kommunikationsplan för Storstadsintegration arbetas fram och tas beslutad om i styrgrupp 8 mars Denna kommunikationsplan blir ett vägledande stöd, efter att kommunikatörerna slutat, fram till projektavslut. Sedan projektets start har det funnits information om projektet på en hemsida. Hemsidan har använts för att deltagare ska kunna nå föreläsares presentation och film utöver att informera om projektet har funnits tillgänglig. Innehållet i hemsidan är en del av den kunskapsbank som projektet byggt upp under sitt genomförande Under genomförandet har också nyhetsbrev skickats ut för att informera om projektets aktiviteter kopplat till de olika delarna. Nyhetsbrev har ingått i den kommunikativa dialogen och har haft som syfte att skapa kännedom om och nyfikenhet för projektets resultat: Trygghet Samrehab The Bridge 4 st 3 st 3 st 5

6 Samordning 4 st Under våren 2012 arbetar kommunikatörerna Anna Bilén och Josefin Lantz ihop med samordnade projektledare, Lena Risfelt fram en kunskaps- och resultatmatris. En matris som det kom behov utav när projektresultat och implementering behövt bli tydliggjort. Från november 2012 så har denna matris fått en ramberättelse påkopplad där aktiviteter i projektets genomförande beskrivs som investeringar. Investeringar som kan användas under olika faser som stöd för inkludering: I matrisen beskrivs projektdelarnas resultat men det finns också följande ingående komponenter Kvantitativa resultat, Deltagarantal, Budget, Antal möten, Workshops, Aktiviteter Målgruppens nöjdhet, Effekt/resultat Det som projektet värderar som en av sina viktigare resultat och som matrisen lyfter är att Storstadsintegration har bidragit med: Nätverk i större frågor som kopplats på nya sätt och vitaliserar strukturer med nytt innehåll Projektet har varit initiativtagare och medverkat i projektövergripade aktiviteter och utbildningar. Där inspirationsträffar och temagrupper Samverkan och Bemötande är ett exempel. Erfarenhetsutbyte med Stockholmsprojektet TranNet i två möten är ytterligare ett exempel. EU anknutna aktiviteter så som Open Space för EU projekt som Internationella avdelningen på stadsledningskontoret anordnat och EU-frukostar. I en av EU-frukostarna, november 2012, bidrog Storstadsintegration och deras systerprojekt i Stockholm, TransNet med sin erfarenhet att arbeta med transnationell kompetensutveckling till sina deltagare. 6

7 Deltagande aktörer i projektet Styrgrupp med tvärsektoriellrepresentation från respektive myndighet har bestått av representanter från Göteborgs Stad i form av stadsledningskontoret, stadsdelar ( Västra Hisingen, Östra Göteborg och Angered) och fackförvaltning ( Social resursförvaltning), Samordningsförbund, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Polismyndighet och är de som styrt projektets genomförande. Representationen i styrgruppen har förändrats något över tid. Styrgruppens ordförande Pia Borg, representanter från polismyndighet, Peter Backenfall och Åsa Svensson, stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, som funnits med i styrgruppen under hela genomförandet har varit med sedan förstudien. Vid projektets avslut bestod styrgruppen av följande representanter: Karin Martinsson (Samordningsförbundet Väster), Pernilla Nylén (SDF Västra Hisingen), Kent Gammal (Arbetsförmedlingen), Farid Basill (SDF Angered) Maja Ohlsson (SDF Angered), Peter Backenfall (Polismyndigheten), Margareta Forsberg (Social resursförvaltning), Åsa Svensson (SDF Östra Göteborg), Agneta Malmsten (Försäkringskassan), Mari Tastare (stadsledningskontoret) och Pia Borg (stadsledningskontoret), som varit ordförande i styrgruppen. I genomförandet initialt fanns det en projektledare, 100 %, som hade i uppgift att samordna delprojekten, driva projektet arbete med programkriterier och perspektiv, sköta projektets kommunikation och sammanställa redovisning till finansiär. En förändring bedömdes måste genomföras ifrån maj 2011, ändringsmeddelande till ESF-rådets handläggare från styrgrupp Partnerskap Göteborg Storstadsintegration: Från 1 maj 2011 önskar projektägaren för Partnerskap Göteborg - Storstadsintegration göra vissa förändringar i den centrala projektledningen. Istället för en central projektledare på 100 procent vill vi anställa en central projektledare på 50 procent samt en kommunikatör på 50 procent Projektägarens och styrgruppens bedömning är att den centrala projektledningen behöver förstärkas beträffande den strategiska kompetensen såväl när det gäller samordning som kommunikationsfrågor, för att projektet ska utvecklas i rätt riktning och svara upp till de gemensam programkriterier om samverkan och strategisk påverkan som angetts för projektet som helhet. Som underlag för projektägarens och styrgruppens bedömning finns bl a den externa utvärderingens första lägesrapport. Förändringen innebär att Maryam Garis Guttman avslutar sin projektanställning den 31 april Förslaget är att projektledarskapet övertas av Lena Risfelt, på 50 procent och därtill anställs en kommunikatör på 50 procent för återstoden av projekttiden. Lena Risfelt kommer i så fall arbeta 100 procent i projektet dels som samordnande projektledare dels, som projektledare för Trygghet Projektledningsgruppen har varit en sammansättning där delprojektens projektledare, projektekonom, kommunikatör och samordnande projektledare haft koordinerande möten. Under projektets genomförande har gruppens sammansättning sett ut enligt följande: Samordning/Koordinering: 100 % projektledning Maryam Garis Guttman, vid stadsledningskontoret, under tiden november 2010 till april % projektledning Lena Risfel, stadsledningskontoret, maj 2011 till projektavslut. Kommunikatörer: 50 % Anna Bilén, juni 2011 till juni Josefin Lantz, april 2012 till september 2012, båda vid stadsledningskontoret. 7

8 Projektekonom, Ann Enesten, stadsdelsförvaltningen Angered, under perioden januari 2011 fram till projektavslut. Delprojekt Samrehab: Projektledare inlånad till Samordningsförbundet Centrum på 40 %, Tom Elchiyev, stadsdelsförvaltning Östra Göteborg, november 2010 till februari Monika Kaneklev, inlånad från Försäkringskassan, mars 2012 till juli Magnus Simonsson vid Samordningsförbundet Centrum tar sedan avslutande på sig projektledning från augusti 2012 till projektavslut. Delprojekt The Bridge: Karin Särka, stadsdelsförvaltningen Angered från november 2010 till projektavslut. Karin S har haft olika sysselsättningsgrad under genomförandet, november 2010 till maj %, juni 2011 till februari 2012, 50 % och mars 2012 till projektavslut 25 %. Anneli Assmundsson, Social resursförvaltning, 50 % projektledning under december 2011 och januari Monica Fäldt, stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, 50 % projektledning från februari 2012 till projektavslut. Delprojekt Trygghet: 50 % projektledning för Göteborgs Stad, Lena Risfelt vid stadsledningskontoret, november 2010 till projektavslut. 50 % projektledning vid polisområde Storgöteborg har varit Helen Blennermark-Zendegani, november 2010 till januari/februari2012, Barbro Granelli, februari 2012 till maj 2012 och Mira Smitran Bauman, juni 2012 fram till projektavslut. Samordnande projektledare har haft som en av sina viktigaste uppgifter att bära projektets helhetsintentioner och ta emot och introducera nya projektkollegor där alla getts möjlighet att vara bärare av projektet. Dialog mellan styrgrupp och projektledningsgrupp har skett bland annat vid gemensamma möten. Utifrån behov har också specifika avstämningsmöten funnits mellan styrgruppens ordförande, styrgruppsdeltagare, projektledare och kommunikatör inför möten eller andra projektanknutna frågor som har behövts beredas. Styrgruppen har själva träffats i ytterligare egna möten under projektets genomförande. Mer information och detaljer om projektets aktiviteter finns att läsa i de 25 talet lägesrapporter och minnesanteckningar som samordnande projektledare och delprojekten producerat under projektets genomförande. Projektet har utifrån sitt val av projektkriteriet Samverkan arbetet med detta dels genom att den sammansättning som funnits i projektet gett en naturlig och bred myndighetssamverkan. Projektet har också deltagit i Internationella avdelningens arbete med att stärka samverkan mellan projekt. Storstadsintegration har som samverkande projektparter haft möten och aktiviteter ihop med Världssäljaren, Stadsutveckling Nordost, Tillväxt Biskopsgården, Iter, Mellansprånget, Trygg vacker stad, Människan bakom uniformen, Barns rättighet vuxnas skyldighet, Projekt 100 och Backa i fokus för att nämna några av Göteborgsprojekt. Samverkan har också skett med det Stockholmsbaserade PO1 projektet TransNet genom erfarenhetsutbyten och gemensam information om transnationellt projektarbete vid en EU-frukost I samband med att projektet Storstadsintegration fått en förlängning där en stor del skulle fokuseras emot att titta på en stödfunktion för social hänsyn i offentlig upphandling så har en strategisk grupp deltagit aktivt detta arbete. I denna strategiska grupp har följande organisationer och personer deltagit: Helen Arneving Upphandlingsbolaget, Susanne Hedberg, Upphandlingsbolaget, Lisbeth Ringdahl Stadsledningskontoret, Frank Lund Stadsledningskontoret, Carl Bartler Stadsledningskontoret, 8

9 Lena Risfelt Stadsledningskontoret, Kristina Körnung Stadsledningskontoret, Maria Tuvegran, Stadsledningskontoret, Eva Magnusson Stadsledningskontoret, Jan Svensson Stadsledningskontoret, Ingemar Larsson, Trafikkontoret, Anna Wreeby, Utbildningsförvaltningen, Karin Särka projektledare, Monica Fäldt projektledare, Leif Knutsson, Park och Naturförvaltningen, Lotta Lindén Lundgren, Social resursförvaltning, Michael Leufkens Arbetsförmedlingen, Anders Östling, Arbetsförmedlingen, Paul Wies, Målarförbundet Tidigare i denna rapport beskrivs hur detta projektresultat omhändertas efter att projektet avslutas där flera i den strategiska gruppen kommer att ta en aktiv roll uti. Företrädare för projektet har bekostat arbetsutrymme, mötesstruktur och tekniska verktyg (dator, telefon/mobil, utskrifter, intern utbildning o dyl.) för projektledare och kommunikatörer när dessa fanns med i projektet. Vid vissa av projektaktiviteterna riktad till målgrupp har myndigheternas egna lokaler använts och kostnader för till exempel fika för deltagare i kompetensutvecklingsinsatser har inte belastat projektbudget. Lika så har dokument som delats ut under utbildnings och spridningsdagar bekostats av projektägarna. Vid två tillfällen har projektägaren vid stadsledningskontoret bekostat stöd i from av konsult som gått in i The Bridge i workshop januari Samma konslut leder även en workshop om projektresultat och implementering i oktober Social resursförvaltning bidrar med handledare som stöd till deltagare i The Bridge under jan- mars I den strategiska grupp som åker med till London under hösten 2012 så bekostar flera sin resa och uppehälle i London på egen hand. För hela projektet Storstadsintegration har Göteborgs Stad bekostat en hemsida där dokumentation från kompetensutvecklingen publicerats i form av presentationer och där deltagare fått möjlighet att hämta dokumentation efter medverkan i kompetensutveckling. Göteborgs Stad har också möjliggjort en gemensam arbetsyta i form av en projektdatabas där dokumentation delas i mellan projektledningsgrupp och styrgrupp. En projektdatabas som varit i drift sedan förstudien, 2009, fram till under hela genomförandet av Storstadsintegration. Jämställdhetsintegrering Ambitionen i projektet för perspektivet och jämställdhetsarbetet var att detta skulle integreras i allt arbete och inte endast enskilda aktiviteter. I projektplanen uttrycks detta på följande sätt Projekt kommer aktivt att arbeta med attitydpåverkan där kvinnor och män oavsett religiös, kulturell eller etnisk bakgrund ska ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden och möjligheter till aktivt deltagande i samhället på lika villkor. Generellt gäller för projektet som huvudfokus i arbetet med jämställdhetsintegrering att ge ökad medvetenhet om rådande värderingar som finns om kvinnor och män. Göteborgs stads Mångfaldsenhet kommer också engageras som en aktiv samverkanspart som kommer att erbjuda utbildning i form av workshops vid ett antal tillfällen på temat värdegrundsfrågor och förhållningssätt Projektledningen har deltagit i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I projektgenomförandet har ett normkritiskt förhållningssätt antagit vilket har inneburit stöd i att analysera vad jämställdhetsintegrering innebär i ett projektgenomförande. 9

10 I projektledningsgruppsmöten har perspektivet belysts gemensamt genom att det funnits med som en fast punkt i alla dagordningar. Vid planering, upplägg och genomförande av kompetensutbildningsinsatser har kursarrangörerna fått i uppdrag att belysa jämställdhet och genusperspektiv i sina föredrag. I samband med erfarenhetsutbyte mellan medverkande myndigheter har policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras och hur man arbetar med detta perspektiv i det dagliga Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning I projektplanen utrycks följande inriktning för arbetet med tillgänglighetsperspektivet Projektet i alla dess delar kommer att utgå från de fyra tillgänglighetsprinciperna, Fysisk tillgänglighet, Tillgänglig verksamhet, Kommunikativ respektive Informativ tillgänglighet. Ur Göteborgs stads vägledning mot diskriminering och annan kränkande särbehandling framgår inledningsvis att staden ska vara en bra stad att leva i, där alla invånare ska ha lika möjligheter att ta del av Göteborgssamhället. Projektledningen har deltagit i ESF-rådets processtödsutbildning och temagrupp Likabehandling föredrag och presentation av guiden Medverkan. I val av utbildningslokaler har Handisams checklistor varit vägledande. I inbjudan har det visats på att om det finns speciella behov så kan dessa lyftas till kursarrangören för att hitta lösning som säkerställer att man inte exkluderas från kompetensutvecklingsinsatsen. I kommunikationsplanering och utformning har Handisams vägledning om kommunikativ tillgänglighet funnits med som ett viktigt referensdokument. I projektgenomförandet har projektet fått förmånen att ha ett riktat stöd kring tillgänglighet I resonemang med processtöd Gert Månsson har mänskliga rättighetskopplingar tagits upp och som väl stöder ett projekt som arbetar med integrationsanknutna frågor. Det riktade processtödet ihop med projektledare och kommunikatör har bidragit med stöd till det kommunövergripande arbetet med utvärdering av Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Synvändan i Göteborgs Stad. I projektledningsgruppen har även detta perspektiv funnits som en fast punkt på dagordning som fortlöpande diskuteras. Flera av de nyaste verktygen och filmer som Handisam produceras har projektet fått tips om av processtödet Gert Månsson och bara detta stöd har lyft och vidgat den gemensamma synen i projektet. Även här har ett projekt som baseras på myndighetssamverkan gett möjlighet att se hur andra ser och arbetar med perspektivet i det dagliga. Möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan medverkande myndigheters där också policy och riktlinjedokument kunna jämföras och diskuteras. Regionala prioriteringar Projektet Storstadsintegrations koppling emot urbant utvecklingsarbete och den vision och avsiktsförklaring som projektet arbetat med talar emot de målgrupper som finns bland de prioriterade grupper som finns med i den regionala prioriteringen i Västsverige: Arbetslösa (inklusive unga) med utländsk bakgrund, Nyanlända (inklusive unga) med introduktionsersättning, Arbetslösa personer (inklusive unga) utan tidigare svensk arbetslivserfarenhet, Arbetslösa personer som (inklusive unga) trots insatser inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden, 10

11 Arbetslösa (inklusive unga) med låg och/eller ofullständig utbildning, Arbetslösa med sjukdom (inklusive unga), Arbetslösa med funktionsnedsättning (inklusive unga) I projektets avsiktsförklaringen uttrycks följande förhållningssätt: "Den kompetensutveckling som genomförs i projektet Partnerskap Göteborg riktar sig till anställda personer som i sitt arbete möter brukare med utländsk bakgrund. Innehållet i kompetensutvecklingsinsatser skall också utformas så att de leder till att deltagarna blir bättre rustade till att verka för inkludering av personer med utländskbakgrund såväl i arbetsliv som i samhällslivet i övrigt". I projektets genomförande så har den övergripande målsättningen varit samverkan mellan projektdelar utifrån hela staden perspektiv, stärka integrationsprocessen i Göteborg, fokus på en hållbar utveckling utifrån målområden arbete, utbildning, tillväxt och trygghet. Projektinsatser ska leda till inkluderande bemötande, ökat förtroende för offentliga myndigheter och fler i arbete och sysselsättning. Delprojekten har hittat direkta arbetsmetoder som stödjer ovan nämnda gruppers möjlighet att få tillgång till arbete och sysselsättning. I Samrehabs kompetensutvecklingsinsatser har Västra Götalands regionen funnits med och har haft medarbetare som varit deltagare. I temagrupp Samverkans arbete har Sjuhärads kommunalförbund funnits representerat och resulterat bland annat i en gemensam spridningskonferens, november För arbetet med social hänsyn i offentlig upphandling har samordnade projektledare deltagit i en grupp Kompetensförsörjning för Västsvenskapaketet där GRs kommunalförbund funnits med som en av de aktiva parterna. Utifrån arbete med sociala hänsynkriterier kopplat till offentlig upphandling har information och diskussion genomförts i GRs nätverk för arbetsmarknadschefer. Projektledning samordning och styrgrupprepresentanter har deltagit i Länsstyrelsens regionala workshop om urbant utvecklingsarbete, oktober 2012 Slutligen så var i förstudien var några av de vägledande dokumenten: Regional plan för Socialfonden i Västsverige , Strukturfondspartnerskapets kriterier för prioritering, Västra Götalands regionen Vision Västra Götaland - det goda livet. och Tillväxtsprogram Spridning och påverkansarbete Programkriterier Samverkan och Strategisk påverkan har varit utgångsläge för projektgenomförandet. I arbetet har en dialogbaserad spridning eftersträvats. Detta har kombinerats med deltagande i lite större seminarie- och mässformer. Projektledare och kommunikatör har deltagit i spridningsaktiviteter i Kvalitetsmässan Projektledaren ihop med kollegor från projektledningsgruppen medverkade under MRdagarna 2012, där två miniseminarier byggdes på erfarenheter hämtade ur delprojekten The Bridge och Trygghet. Samordning bidrog också till bemanning av Göteborgs Stads monter under MR-dagarna. Samordning deltog i samverkan med Sjuhärads kommunalförbund i att utforma Spridningskonferens 2012 där Storstadsintegration deltog som ett av projekten. Spridning har också skett på olika platser där regional workshop om urbant utvecklingsarbete, GRs nätverk för arbetsmarknadschefer samt det nystartade nätverket för 11