Magelungen Utveckling AB är ett personalägt företag

Transkript

1 Robert Palmér Kognitiv beteendeterapeut Steg 1 utbildning med inriktning på barn och ungdomar Ia Sundberg Lax Kognitiv beteendeterapeut Steg 1 utbildning med inriktning på barn och ungdomar info@magelungen.com Magelungen ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för utveckling och förändring för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Vi är ett komplement till kommunernas och landstingens egna verksamheter. Vi skapar verksamma och skräddarsydda lösningar utifrån uppsatta mål. Vår verksamhet är kvalitetssäkrad genom forskning och hög kompetens hos våra medarbetare. Magelungen Utveckling AB är ett personalägt företag Idag finns 175 medarbetare på Magelungens olika verksamheter, och av dessa är 113 delägare Ägandeformen bygger på en ideologisk tanke kring delaktighet och engagemang. Vi har en stark ambition att bevara kunskap och kvalitet i arbetet över tid genom den långsiktighet som det breda ägandet innebär. 1

2 1978 Startade som ett ungdomshem inom Stockholms läns landsting 1993 Knoppade av då ett behandlingshem i Farsta vid sjön Magelungen; 13 medarbetare Öppenvård Dygnet-runt verksamheter Strukturerad öppenvård med integrerad skola MTFC HSP / Hemma Bohus Farsta Utredning Södermalm Magelungen Älvsjö Älvsjö Lilla Älvsjö Magelungen Söder Magelungen Örebro Nobel Västra Norra Den goda maten Resursdirekt Resursboendet Söder Vita Berg Gavelius Magelungen Västerås Resurslägenheter Svedmyra Magelungen Gävle Terapikollo Helgkollo Nyork Life Södertälje Magelungen Helsingborg Skolor med förstärkt elevhälsa Utbildningar & seminarier Magelungen Jönköping Gymnasiet Tjärhovsgatan Gymnasiet Bondegatan Älvsjö åk. 7-9 Farsta åk. 4-6 Neuropsykiatri KBT-utbildning Samtal med barn 2-dagars utbildningar Föreläsningar Frukostseminarier VD och ledningsgrupp vice vd, controller, skolchef och utvecklingsledare Administration Externa resurser Psykiatrikerkonsult Externa konsulter/handledare, Extern lärarkompetens Forskningsstöd Media & marknad, Web produktion, IT-support Personalägt aktiebolag styrelse 2010/2011: Hans Richter (ordf.), Rose-Marie Avander och Elisabeth Lindgren externa ledamöter, Peter Sköld, Anders Sahlin, Marie Svensson och Fanny Marell interna ledamöter Magelungen Evidens MTFC, amerikanskt evidensbaserat behandlingsprogram för ungdomar med antisocialproblematik HSP, manualbaserat behandlingsprogram för hemmasittare. Utvecklat av Magelungen Evidens. Skolpsykologtjänster m.m. 2

3 HSP, hemmasittarprogrammet Manualbaserad behandling av hemmasittare Förenklar uppstart på nya orter Underlättar utvärdering Kräver mindre specialistkompetens = Fler får kvalificerad hjälp HSP, hemmasittarprogrammet Inlärningsteori, KBT Multimodal intensiv på hemmaplan Teamarbete Individuell behandling inom programmets ramar Tre faser: Kartläggning, behandling, vidmakthållande Skolfrånvarande barn och ungdomar I Sverige råder både skolplikt och skolrätt. Rätten till god skolgång är fundamental. Nya skollagen tydliggör att alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar Skolkare, skolfobiker, skolvägrare, hemmasittare. Denna föreläsning kommer att fokusera på gruppen som till stor del är frånvarande i skolan och till hög grad isolerar sig i hemmet 3

4 Historik, studier & publikationer Parasiter? Sund reaktion? Inte så många studier som gjorts kring skolfrånvaro. Sundell & Karlberg (2004), inte så mycket om skolfrånvarande barn och ungdomar, mer skolk. Skolverkets rapporter Hemmasittare vs skolkare? Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010) Malin Gren Landell Linköpings Universitet Skolverkets rapport 309 konstaterar att det finns kommuner som tagit tag i frågan mer aktivt än andra. En kommun som omnämns där är Norrköping. (Anna Skagerström socialtjänsten Arne Karlsson utbildningskontoret) Samverkan skolfam2, Norrköping Skolan Skolan har en central betydelse för barn och ungdomars; - Kunskapsmässiga utveckling - Socialisering - Förberedelse inför vuxenlivet Skolans roll i behandlingen? En fungerande vardag är en förutsättning för att barn och ungdomar ska må bra och en fungerande skolgång är en förutsättning för en fungerande vardag. SKOLA =BEHANDLING 4

5 Prevalens Skolverkets rapport 309 (2008) 1600 ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/ elever borta hela året Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Siffror från Sundbyberg och Södertälje indikerar högre frånvarotal Uppföljande rapport fr. skolverket 2010 visar på ungefär samma siffror Helt frånvarande från skolan Går till skolan men går hem Kommer till skolan sent Vad är skolvägran? Albano & Kearney (1997) Går till skolan efter att på morgonen haft utbrott Visar oroliga beteenden, försöker få tillåtelse att stanna hemma Ingen homogen grupp Orsaker hemmasittande Kliniska erfarenheter Ångestproblematik, depression, neuropsykiatriska funktionshinder, OCD, spelberoende, bristande sociala färdigheter*, svagt stöd från hemmet* Ungdomar med egna stora svårigheter (omfattande hemmasittande) Ungdomar som hamnar på många stolar 5

6 Hur börjar och vidmakthålls det? Kliniska erfarenheter Ökade krav Undvikande av något obehagligt (SR-) Vinster av att vara hemma (SR+) Omgivningens anpassning Generellt kring behandling av hemmasittande ungdomar Kartlägg orsaken till frånvaron Sätta in åtgärdsplan tidigt! Tydliga regler för när man får vara hemma och vad man får göra Förflytta diskussioner från hemmet Uppmärksamhet för skolnärmandebeteende Hitta anpassningar/lösningar i skolan Mycket arbete genom föräldrarna Pojke 10 år, social oro Flicka 12 år, separationsångest Pojke 17 år, social fobi. Flicka 16 år, OCD. Irl 6

7 De ungdomar vi möter och hur vi lägger upp arbetet Har haft öppenvårdsinsatser tidigare Problemen har pågått under en längre tid Familjesituationen påverkad Kartläggning Behandling Vidmakthållande Två behandlare per ärende Hög intensitet, hembesök, telefonuppföljningar, jour Behandling i hemmet till en början Mycket arbete genom föräldrarna KBT Kartläggning av problemet innan behandling Individuellt och anpassad metod Aktiv, kräver deltagande av ungdom, familj och terapeut Samarbete Öppet Målinriktat Kartläggning Syftar till att få kunskap om den unges problem, vad som orsakat dem och vilka faktorer som vidmakthåller dem för att kunna planera behandlingsinnehållet Träffar med ungdom, föräldrar, skola Skattningar som bedöms vara relevanta Beteendeanalys för att ta reda på vilka situationer som utlöser problembeteendet och vilka konsekvenser som gör att beteendet vidmakthålls. Skapa mål 7

8 Mål Tydliga och konkreta Mätbara Rimliga Formulerade tillsammans med ungdom och föräldrar Nedskrivna, helst på särskild målblankett Positivt formulerade Behandling vid omfattande problematik Kartläggningen ligger till grund för innehållet i behandlingen Vanliga problemområden hos ungdomen oavsett orsak till skolfrånvaro: - dygnsrytm - hygien - mat - aktivering - vikt Vanliga problemområden hos familjen: - konflikter i hemmet, ibland aggressionsproblematik - minskat umgänge - syskon påverkas Hur strukturera vardagliga funktioner? Rational till varför det är viktigt med rutiner Schema för dagen Hjälp till föräldrarna att hålla sin del av planeringen - täta hembesök/samtal på mottagning - ringa fldr vid kritiska tidpunkter - planerade telefonuppföljningar - påminna om jouren - förstärka fldr när de genomför förändringar i riktning mot målet 8

9 Förslag till dagsschema Uppstigning Klä på sig, äta frukost och borsta tänderna Läxläsning Lunch Aktivitet Datorfri tid kl Middag I samband med middag stängs datorn av 30 min I säng Lampan släcks Förstärkningsprogram Noga genomtänkt Skapar tydlighet och förutsägbarhet Skolnärvarobeteenden kopplas till förstärkare Skapar yttre motivation vid avsaknad av inre Gemensam överenskommelse mellan ungdom, fld och behandlare Viktigt att förbereda föräldrarna Ta kontroll över förstärkarna! Förstärkningsprogram forts.. Lagom många och svåra beteenden Möjlighet att tjäna ihop förstärkare, ej bestraffande! Prestation först, förstärkare sedan! Förstärk lyckanden Hantera misslyckanden med, ny chans imorgon! 9

10 Färdighetsträning Lista situationer som kan bli svåra - Vad säger man till klasskompisarna när man varit borta en tid? - Hur tar man kontakt med kompisar? - Hur behåller man kompisar? - Vad gör man på rasten? Problemlös - Vilka olika lösningar finns? - Rangordna - Prova - Utvärdera Ångestproblematik Panikångest Separationsångest Social fobi Specifik fobi Gad Ocd Ångestproblematik Rational - Hur ser vi behandlare på problemet - Hur går behandlingen till? - Vilken effekt kan vi förvänta oss? Ångestkurvan Upprätta ångesthierarki Exponering i små steg Ev kopplat till förstärkningsprogram 10

11 Neuropsykiatriska funktionshinder Aspergers syndrom ADD Kunskap om funktionshindret, behandlare, föräldrar, skolpersonal Anpassning till funktionshindret, miljö, material osv Utbildning/undervisning kring ADL-funktioner Tydlighet, förutsägbarhet Ev kopplat till förstärkningsprogram Depression Vanligt hos skolfrånvarande barn och ungdomar Rational - Hur ser vi behandlare på problemet - Hur går behandlingen till? - Vilken effekt kan vi förvänta oss? Beteendeaktivering Bryta isolering Öka aktivering i syfte att komma i kontakt med förstärkare Ev kopplat till förstärkningsprogram Skolans roll i behandlingen Tydlig planering för hur skolsituationen ska se ut - Vanligt schema/anpassat? - Vilka lektioner? - Hur ska eleven ta igen det han/hon missat? Samarbete/kommunikation - Vem rapporterar närvaro/frånvaro? - Till vem? Svårigheter - Hur ska eleven hantera svårigheter? - Hur ska lärarna/skolpersonal hantera svårigheter? 11

12 Viktiga bedömningar Hur sortera och prioritera vid samtidiga svårigheter hos ungdomen? Föräldrarnas förmåga och mående Verkar det vara rätt skolplacering? Vidmakthållande För att effekten av behandlingen ska hålla i sig på lång sikt Minska intensiteten i behandlingen Låta ungdom och föräldrar prova sina nya färdigheter Ha kvar/ta bort behandlingskomponenter? Skapa ett vidmakthållande dokument - Hur såg problemen ut innan behandlingen? - Behandlingens innehåll - Risksituationer - Tidiga tecken - Vad kan jag göra om problemen uppstår igen? Resultat Förbättrat familjeklimat ADL förbättrat, sömn, hygien, mat Bättre socialfunktion Ökad skolgång Ökad delaktighet i behandlingen 12

13 Tips! Ha rimliga målsättningar Tänk långsiktigt Våga vara okonventionell Våga vara konventionell Anpassa er efter familjens förmåga Handledning Tack för att ni lyssnade! 13