Mera lokal verkstad! Avstämning våren 2008 FÖRENINGEN SVERIGES ENERGIRÅDGIVARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mera lokal verkstad! Avstämning våren 2008 FÖRENINGEN SVERIGES ENERGIRÅDGIVARE"

Transkript

1 Mera lokal verkstad! Avstämning våren 2008 FÖRENINGEN SVERIGES ENERGIRÅDGIVARE

2 Innehållsförteckning Mera lokal verkstad! 3 Ytterst handlar det om oss själva 3 Vår plats i sammanhanget 4 Många byalag men ingen nationell kraft 4 Det lokala samhället 5 Kommunernas och landstingens roll 6 Den inspirerande föregångaren 6 Den kunnige inspiratören 7 Den tydlige pådrivaren 9 Företagens roll 11 Individens roll 12 Efterord om effektivisering 13 Bilaga 1. Kommunal checklista 14 Bilaga 2. Energiinventering och åtgärder 15 Bilaga 3. Lönsamhet Räkna med energins jämförpris 19 Bilaga 4. Lista över vanliga åtgärder som kan genomföras snabbt med god lönsamhet 23 vid frågor, Kontakta: Hans Nilsson tel , Lotta Bångens tel , Föreningen Sveriges Energirådgivare/EnergiEffektiviseringsFöretagen S:t Göransgatan 84, Stockholm tel:

3 Mera lokal verkstad! Föreningen Sveriges Energirådgivare, EnergiRådgivarna, gjorde tillsammans med Energi EffektiviseringsFöretagen för ett år sedan en avstämning av energiläget i Sverige kallad Mera Verkstad. Vi gav där konkreta förslag på hur energiläget skulle kunna förbättras. I någon mån har våra råd hörsammats genom att omfattning och befogenheter för den kommunala energirådgivningen vidgats från och med den 1 februari Men mycket arbete återstår. Vi återkommer nu med en ny avstämning där vi tittar närmare på hur man kan förbättra arbetet med energieffektivisering på lokal nivå så att Sveriges alla delar (kommuner, företag och hushåll) mobiliseras. I fyra bilagor presenterar vi förslag på hur man i det dagliga arbetet med energiinventering och lönsamhetsbedömning snabbt kan hitta några av de vanligaste energitjuvarna i olika verksamheter. Vi har också gjort en checklista för kommuner som kan underlätta för dem och deras intressenter när de vill analysera vad som kan och vad som behöver göras för att förbättra det aktuella energiläget. Vi lämnar ett antal konkreta förslag i boxarna längre fram i texten! Ytterst handlar det om oss själva Ytterst handlar det om vad vi själva gör vad jag gör, vad du gör och vad vi gör tillsammans med våra vänner och grannar, där vi bor och där vi arbetar. Det handlar om vad resultatet blir när våra egna handlingar adderas till vad andra gör i vår kommun, i vårt land, i vår värld. Vad några stycken, några hundra, tusen, miljoner gör berör till sist oss alla, snart sju miljarder människor. Därför är det viktigt att det vi gör på den lokala nivån ger långsiktigt hållbara resultat. Alltför länge har vi haft för vana att lämna ifrån oss ansvaret för våra handlingar och låtit oss invaggas i föreställningen att det lilla vi själva kan göra ändå i slutändan inte spelar någon större roll. Att det säkert finns någon stor ofta teknisk lösning som (om inte nu, så snart) fixar allt till det bästa. En bekväm, men oansvarig hållning. Gradvis har vi blivit varse att detta resonemang inte håller. Om vi bryr oss om världens framtida öda kan vi inte längre bara överlämna åt andra att bestämma över hur vi ska handla. Vi har ett eget ansvar. Ett gemensamt eget ansvar. Vi måste göra egen verkstad. Det något slitna uttrycket Tänk globalt Agera lokalt är brännande aktuellt! Så hur gör vi för att bli bättre? Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 3

4 Vår plats i sammanhanget Vi måste ta ställning till hur vi samverkar med andra människor i det globala rummet, men också i tiden. Hur påverkar våra gärningar idag framtidens resurser och livsbetingelser? Vi måste skärskåda vår livsstil ur rättvisesynpunkt. Kan vi på allvar kräva att människorna i länder under utveckling ska hålla tillbaka sina anspråk på det industrialiserade samhällets goda när de lever på en budget som är en bråkdel av vår? När deras utsläpp av växthusgaser, räknat per person, är en bråkdel av våra? Det har blivit allt tydligare att agera lokalt också innefattar vad vi själva gör och hur vår livsstil ser ut. Att agera lokalt innebär inte att agera isolerat tvärtom. Vi må leva i vår egen by, men det är en global by. En by där vi med modern kommunikationsteknik träffar våra grannar på andra sidan jorden lika lätt som vi lånar en kopp socker i huset bredvid. 1 Till det globala sättet att tänka hör också att inse att det är bråttom! I vår del av världen har vi upplevt de första tecknen på klimatförstöringens konsekvenser genom allt oftare förekommande allvarliga väderförhållanden såsom stormar, översvämning och torka. I andra delar av världen är katastrofen mycket mera påtaglig och nära. Översvämningar i Kina, Indien och Bangladesh medför svåra konsekvenser för lokalbefolkningen; smältande glaciärer ger upphov till dricksvattenproblem i Sydamerika; långvarig torka i Australien och Afrika leder till att skördarna slår fel. Att tänka globalt innebär att agera nu för att inte andra ska behöva lida av vår senfärdighet. Många byalag men ingen nationell kraft Många arbetar redan i nätverk och i andra lokala aktiviteter med fokus på klimatåtgärder. 2 Både på nationell och internationell nivå. Alla insatser är förvisso viktiga, men det skulle behövas en större samverkan, eftersom arbetet med att förhindra en klimatkatastrof har så många dimensioner. Samverkan är inte liktydigt med underordning utan innebär att alla verkar i samma riktning utifrån sina förutsättningar. Samverkan kan också innebära att man får ta del av hur andra grupper på ett framgångsrikt hittat lösningar på svårigheter och problem och sedan i sin tur föra vidare kunskap om hur man gått till väga. Den så kallade Stern-rapporten 3 betonade starkt behovet av snabb och omfattande internationell samverkan för att kunna öka volymerna på och minska kostnaderna för de tekniska lösningar som behövs i hela världen. För Sverige som ett litet, men tekniskt och administrativt avancerat land, är en ökad internationell samverkan också en enastående chans att positionera sig i frontlinjen. Vi 1 The global village har blivit en metafor för internet men visar hur nära vi lever och påverkar varandra. 2 Några exempel är: Uthålliga kommuner (Energimyndigheten) Uthallig-kommun/ Klimatkommuner (SNV) / Sveriges EKOkommuner Aalborgkommunerna ICLEI Energy Cities Clinton-Initativet EU Concerto 3 Sternrapporten change/stern_review_report.cfm 4 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

5 måste därför samla våra krafter både på myndighetssidan, hos kommunerna och hos de företag som levererar de nya teknikerna och de nya tjänsterna. I Mera Verkstad föreslog vi att man skulle inrätta ett centrum för energieffektivisering som skulle rapportera till regering och riksdag och se till att myndighetsinsatserna samverkar mot ett gemensamt mål. Det gångna året har visat att behovet är reellt. 4 Våra traditionella arbetsmetoder och avgränsningar mellan myndigheter och ansvarsområden är bra och viktiga för att frågor ska behandlas med integritet och säkerhet, men de behöver kompletteras inför den stora uppgift vi nu har framför oss. Vi tror att ett Centrum för energieffektivisering behövs för att vidga perspektivet på samverkan inbördes myndigheter emellan, men lika mycket, eller mer, med näringsliv och organisationer för att skynda på att: 3 åtgärder och produkter som bevisats vara effektiva kommer ut snabbare på marknaden 3 kunskap om lösningar sprids snabbare och kan övervägas i beslutsprocesser 3 företag på ett effektivare sätt kan bli delaktiga i de internationella samarbetsorgan som finns (t.ex. IEA och i EU-projekt) 3 EUs arbete kan effektiviseras och att Sverige blir bättre på att införa de påbjudna åtgärderna (direktiven) 3 åtgärder med tekniköverföring och med åtgärder inom ramen för Kyotoavtalet kan förbättras (CDM och JI) Det bör inrättas ett Centrum för energieffektivi sering (alternativt omställning till uthållighet i energisystemet) som ska rapportera till regering och riksdag så att myndighetsinsatserna samverkar mot ett gemensamt mål. Detta centrum ska också vara verksamt med uppgifter och initiativ som innebär att samverkan med internationell teknikutveckling, kunskapsuppbyggnad och tekniköverföring för bättras. Det lokala samhället Vår mest självklara utgångspunkt för det lokala samhället är den traditionella indelningen i kommuner och landsting. Det är emellertid värt att också fundera i mindre traditionella banor. IT-samhället har gett oss helt nya möjligheter att skapa lokala och globala nätverk som kan ge oss nya intryck och nya insikter om hur man kan handla. Klimatfrågans starka etiska karaktär aktiverar också grupperingar som tidigare inte primärt arbetat med klimat- och miljöfrågor. Exempel på sådana grupper är de kyrkliga samfälligheterna, från de allra minsta och lokala till de större samfunden. Dessa samfund växer sig i sin tur allt större genom sina ekumeniska förgreningar. 5 4 Boverket utfärdar sina föreskrifter för Byggnadsdeklarationer men frångår det Europagemensamma märkningssystemet. Sex myndigheter gör en Effektiviseringsstrategi som undviker behovet av nya industri- och byggnadssektorerna. Arbetet med energitjänstedirektivet kommer igång först efter det att planen skulle varit levererad till EU. Allt präglas av det som ibland i politiken kallas för För lite och för sent. 5 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 5

6 Kommunernas och landstingens roll Kommunernas roll i energisammanhang har under åren formellt sett blivit allt mindre. Befogenheterna har minskat och många har frånhänt sig det instrument de en gång hade som ägare av den lokala energiförsörjningen. Rollen som föregångare, inspiratör och pådrivare har emellertid inte minskat i betydelse, men måste utövas annorlunda idag jämfört med tidigare. Kanske kan den också utvecklas genom samverkan i andra konstellationer i det lokala samhället? Marknadsutvecklingsstudier har visat hur de stora kundgrupperna behöver intryck och bekräftelse från parter de litar på innan de själva köper och provar nya produkter och tjänster. Reklam i all ära, men för de flesta behövs ett personligt vittnesbörd för att ta steget. Mediernas web-sidor kan vara nyttiga men fyller inte behovet av tillförlitlig information för den tvehågsne. Här har kommunerna en stark roll att spela. Den inspirerande Föregångaren Kommunerna kommer med genomförandet av det nya Energitjänstedirektivet att åläggas att vara föregångare ifråga om energieffektivisering i sin egen verksamhet. Detta borde ha kunnat ske tidigare och av egen fri vilja eftersom slöseriet med energi i kommunerna kostar skattebetalarna stora summor varje år. Medel som hade kunnat användas i angelägen kommunal verksamhet inom t.ex. vård, skola och omsorg i stället för att betala onödigt stora energiräkningar. Ett skäl till att detta kunnat fortgå är kommunernas budgetstruktur som försvårar finansiering av investeringar även om de är lönsamma. Tillkomsten av energitjänstföretag som kan omvandla investeringen till en driftkostnad är en lösning på detta problem. Ett annat skäl är att kommunerna ofta saknar överblick över delkostnaderna i olika verksamheter. Det förekommer att man deklarerar att man ska spara ett visst antal procent energi utan att man vet hur mycket man egentligen använder. Kommunerna äger och förvaltar ett omfattande byggnadsbestånd i den så kallade Allmännyttan. Motsvarande gäller för landstingen inom sjukvården. Även här är energianvändningen väsentligt högre än vad den skulle behöva vara. Stora delar av detta byggnadsbestånd har ett uppdämt renoveringsbehov och detta i sig utgör ett lysande tillfälle att vidta energieffektiviseringsåtgärder. 6 Den offentliga sektorns upphandlingskraft i Sverige är cirka 500 miljarder per år. Detta kan vara en mäktig hävstång till förbättring. Tyvärr används den för lite och inte ens de stora satsningarna på uthållig energi (LIP och KLIMP) har utnyttjat den. Det finns också många missförstånd och en alltför stor försiktighet när det gäller att utnyttja upphandlingsinstrumentet. Kommuner och landsting bör vara föregångare i effektiv användning och utnyttjande av förnybar energi samtidigt som de ska visa hur dessa krav är förenliga med god arbets- och vistelsemiljö. 6 Alingsåshems ombyggnad av Brogården är ett positivt exempel Templates/Article/general.aspx?cmguid=6a470e0e a844193c4a19 Locums arbete med energieffektivisering i sjukhus ett annat CommonPage.aspx?id= Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

7 3 Kommuner och landsting bör i samverkan skapa en pool av demonstrationsobjekt och teknisk service för att ge sina medlemmar råd om genomförande. Denna service bör också kunna utgöra stommen i en teknikupphandlingsfunktion där det kommunala beståndet av byggnader och fordon kan utgöra en hävstång för teknikskiften. 3 De kommande kraven från Energitjänstedirektivet bör vara en miniminivå för att vara föredömliga vid anskaffning och drift. Men dessa nivåer bör inte hindra kommuner från att gå längre i sina ambitioner och ställa högre krav och att ställa krav även på områden än de som regleras av de kommande förordningarna. 3 Kommunala byggnader utbjuds ofta till försäljning. Detta bör inte få ske förrän efter att de åtgärdats till högsta energistandard för att inte köparna ska lockas med ett lågt pris och sedan hamna i fällan med en hög driftkostnad. 3 Kommuner och landsting ska åläggas att särredovisa energianvändningen i alla sina verksamheter. 3 En särskild satsning bör göras på kommuners och landstings upphandlingar så att de i högre grad riktas mot uthållig energi. Detta kräver en massiv utbildningsinsats som inte bara berör dem som utför upphandlingarna utan också beslutsfattare på olika nivåer i förvaltningar och nämnder. Den kunnige inspiratören Kommunerna har alltsedan den första oljekrisen för över trettio år sedan erbjudit medborgarna information om möjligheterna att spara/hushålla med energin och ifråga om val av bränslen. Denna roll har vuxit i betydelse eftersom det individuella ansvaret blivit tydligare för att klimatproblemen ska kunna lösas. Samtidigt har kommunernas inflytande minskat genom att energirådgivarnas roll kringskurits och genom att kommunerna genom försäljning av sina energiverk frånhänt sig möjligheterna att direkt erbjuda produkter och tjänster. Kommunernas energirådgivning har kringgärdats av en massa regler som mera handlat om vad man inte får göra än vad man bör göra. Statsmakten har befarat att den kommunala energirådgivningen skulle kunna konkurrera med bl.a. konsultverksamhet. Våra medlemmar, varav många är konsulter, upplever en annan verklighet. Nämligen att den kommunala energirådgivningen i själva verket gagnar konsultverksamheten. De råd som ges blir nämligen ofta en inkörsport till den mera kvalificerade hjälp som behövs för att projektera en ombyggnad, en driftomläggning eller ett köp av en energitjänst. För villakunder är köp av konsulttjänster sällan aktuella, men däremot kan en bra rådgivning innebära att man blir mer fokuserad i sitt val av åtgärder och i sina frågor till leverantörer av varor och tjänster och därmed kommer över beslutströskeln. Det är glädjande att regeringen nu, som Föreningen Sveriges EnergiRådgivare har krävt, vidgar befogenheterna och ansvarsområdet för den kommunala energirådgivningen till att omfatta även klimatrådgivning. Men rådgivningen måste se till att råden leder fram till genomförande blir till dåd. Vi menar att energirådgivningen alltför mycket fokuserats enbart på teknik och Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 7

8 ekonomi samt att man har gjort sig alltför fromma förhoppningar om att mottagaren av råd är både ensidigt intresserad av energi och kunnig i att göra kalkyler. Många förändringar som rör energi har andra praktiska konsekvenser än enbart de energimässiga. Energirådgivarna behöver mera kunskap och behöver också tillgång till annan kunskap än enbart den teknisk/ekonomiska. Antropologisk och sociologisk kunskap har visat sig vara till nytta. Men även förhållandevis enkla koncept inom teknik och ekonomi kan vara svåra att hantera på ett stringent sätt och ännu svårare att kommunicera. I två bilagor till denna skrift vill vi ge ett bidrag till att göra kalkyler enklare och inventeringar mera facetterade. Framför allt behövs det fler energirådgivare för att kunna svara upp mot de önskemål som finns, för att kunna arrangera lokala mötesplatser mellan dem som behöver råd och dåd och dem som kan leverera dåden efter råden, samt för att kunna bedriva en effektivare uppsökande verksamhet. Att kunna väcka det intresse som vi vet finns latent. 3 Energirådgivarna måste bli flera, möjligen kan en utökad regional samverkan i kampanjer vara ett komplement. Viktigt är att sträva efter ett utökat samarbete kring kunskapsbaser. 7 3 Det behövs bättre nyckeltal och uppgifter om vad bra teknik kan prestera. Inom EU finns ett projekt kallat Top-Ten där man försökt bygga upp data baser kring olika produkters energianvändning och listat vilka som är minst energikrävande. Sverige borde delta i detta. 8 3 Kommunerna behöver också involvera tjänstemän med andra funktioner mera i energi- och klimatarbete. Allt från planering till inspektion. I Danmark har man sedan länge utvecklat ett nära samarbete mellan olika parter och bland annat varit mer uppmärksam på att alla marknadens parter måste mobiliseras för att får en varaktig marknadsförändring. De danska erfarenheterna är inspirerade och bör studeras närmare, särskilt vad gäller: 3 Elsparfonden som genom sina projekt engagerar alla marknadens parter. En sådan bör inrättas även i Sverige. 3 A-klubben som är en samarbetsform där parterna gör frivilliga åtaganden om att i fortsättningen bara anskaffa de bästa produkterna på marknaden. När nu den offentliga sektorn åläggs att vara föregångare kan denna form av överenskommelser användas för att ansluta andra aktörer till samma beteende. 3 Mätning och synlighet som i Danmark används så att större förbrukare kop p las upp och visar sin förbrukning av el och värme on-line på nätet. Detta ger stora möjligheter till jämförelser (benchmarking) och till att få igång dis kussioner om och processer för förändringar. 9 7 Ett intressant exempel finns i samarbetet mellan 26 kommuner i Stockholmsregionen Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

9 Den tydlige pådrivaren Traditionellt har kommunerna kunnat påverka byggandet genom plan instrumentet och marktilldelning. Detta används av och till och med växlande framgång. Många gånger tycks det vara en fråga om styrkeförhållanden där även tillfälligheter kan spela in. De renoveringar som det så kallade miljonprogrammet anses fordra utgör ett gyllene tillfälle till förbättringar i byggnadsbeståndet och bör utnyttjas på ett samordnat sätt. Miljöbalken Ett av kommunens instrument kan bestå i utnyttjande av Miljöbalkens regler. Dessa regler syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska bland annat tillämpas så att återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas och att ett kretslopp uppnås. En av hänsynsreglerna (5 ) i miljöbalkens andra kapitel anger att Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Miljöförvaltningarna i kommunerna utövar tillsyn enligt Miljöbalken. Kommunal energiplan Kommunal energiplanering har kommit ur modet, men kravet på att kommunerna ska ha en sådan plan kvarstår fortfarande. I en studie som Energimyndigheten gjort framgår det att många kommuner anser sig ha en energiplan och att relativt många utvidgat den till en klimatstrategi. 10 I lagen (1977:439) om kommunal energiplanering står det att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Det ska i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det ska finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Plan- och bygglagen I plan- och bygglagens, PBLs, andra kapitel regleras allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. I detta ingår hänsyn till energiförsörjning och energihushållning. Det görs för närvarande en översyn av PBL. Det är i nuläget osäkert om och när nya regler träder ikraft. Översiktsplaner I en översiktsplan vägs olika allmänna intressen ihop. Planen är ett mycket viktigt styrinstrument för övrig planering. Viktiga planeringsförutsättningar är bland annat hur energianvändningen ser ut, vilken potential som finns för lokalt utnyttjande av spillvärme, vatten, vind, biobränsle med mera, samt vilken effektiviseringspotential som finns. 10 pdf?openelement Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 9

10 Detaljplaner Vad som måste och vad som får regleras i en detaljplan framgår av de inledande paragraferna i femte kapitlet i PBL. Här fastslås bland annat att planen inte får göras mer reglerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen. Normalt ska inte byggnaders tekniska utrustning regleras med detaljplan. I ett regeringsbeslut har man upphävt ett beslut med planbestämmelsen: Vid nybyggnad av bostäder ska uppvärmning ske med vattenburet system. Husens uppvärmning ska utformas så att de enkelt kan omkopplas för användning av alternativa energislag. Motivet för upphävandet var att en sådan planbestämmelse saknar stöd i plan- och bygglagen. Denna typ av motivering förefaller tillhöra en förgången tid när energi- och klimatfrågor hade lägre dignitet än idag. Man kan reglera bebyggelseplacering så att passiv uppvärmning tas till vara i sydoch västsluttning. Man kan också beakta kalluftsjöar och andra klimatförhållanden. Byggnader kan t. ex. utformas med relativt täta norrsidor och öppna syd- och västfasader som släpper in solvärme. Byggnadernas placering/orientering och takutformning har även betydelse för möjligheten att anordna solpaneler. Bygglov Det som reglerar byggnadernas energiprestanda är Boverkets byggregler (BBR). Utöver de generella krav på miljöhänsyn som beaktas vid bygglovprövningen gäller vissa krav på tekniskt utförande av byggnader enligt Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, t. ex. energihushållning, värmeisolering och materialval. Att byggherren uppfyller dessa krav ska kontrolleras i samband med bygganmälanskedet och genom mätning i den färdiga byggnaden. Exploateringsavtal I exploateringsavtalet kan man specificera vad som ska gälla vid byggnation och detta kan användas som styrinstrument för bland annat energieffektivisering. I de fall kommunen äger mark som ska bebyggas, eller när kommunen själv låter bygga, finns det mycket stora möjligheter att ställa krav på byggnader, uppvärmningssätt med mera. 3 Myndigheterna bör göra en studie över hur planinstrumentet och miljöbalken använts. Studien ska göras i syfte att försöka finna goda exempel och särskilt göra det i belysning av de nya krav som ställs i klimatsammanhang. 3 Lokala och regionala satsningar på miljonprogrammets upprustning. 3 Kommunerna bör ha en aktuell energiplan och klimatstrategi som vägleder sina egna insatser och som kan användas av andra aktörer för samfällt agerande. 3 Det kan föreligga formella hinder för kommunen att ställa energikrav vid privat projektering och byggnation. Detta bör dock inte hindra kommunen från att informera om vilka energikrav som hade varit aktuella vid egna projekt. 10 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

11 Företagens roll Ute i företagen finns ett stort kunnande när det gäller energieffektivisering och uthållighet. Många företag tillverkar, installerar och underhåller teknik för effektivare energianvändning i byggnader och för industrin. En ökad satsning på dessa skulle inte bara ha positiva effekter på miljö och ekonomi utan även för sysselsättningen och för den regionala utvecklingen. Vi inom EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF, vill skapa en allians bestående av företag och branscher som kan och vill delta i utvecklingen av samhället i denna riktning. Vi vill bryta både invanda tankemönster och beteenden. Vi vill samla företag som ligger i framkanten och aktivera dem i följande uppgifter: 3 Konkretisera potentialen för effektivisering så den blir tydlig för beslutsfattare. 3 Demonstrera och utveckla både teknik och organisation så att beslutsfattare, yrkesverksamma och kunder lättare kan få tillgång till det som passar just dem. 3 Skapa förutsättningar för utbildningsväsendet att lättare delta i praktiken på fältet. 3 Göra våra egna företag till mönster genom att leva som vi säljer och genom att öppet redovisa vår egen miljöpåverkan. De kunder som anlitar ett av våra företag ska vara förvissade om att vi levererar energikvalitet och uthållighet till dem och att vi gör det baserat på vår egen erfarenhet. Företag som energianvändare har alltför ofta hävdat att de inte har några lönsamma åtgärder att genomföra eftersom de sköter sin ekonomi noga, alternativt att de har så hårda lönsamhetskrav att det inte är lönsamt för dem. I två bilagor till denna genomgång vill vi visa exempel på hur man ofta förbiser stora potentialer och kan förlora stora ekonomiska belopp på att inte grundligt analysera vilka lönsamhetsbegrepp man tillämpar. Erfarenheterna från de inventeringar som gjorts inom ramen för Energimyndighetens projekt om Uthålliga kommuner talar emellertid ett tydligt språk om potentialer för effektivisering som sällan ligger under 25 %. Alla små och medelstora företag bör inbjudas till att gå genom sin energisituation tillsammans med de kommunala energirådgivarna och med sina egna branschorgan för att skapa handlingsplaner för hur, när och vilka åtgärder de kan vidta för att säkerställa sina företags lönsamhet och fortbestånd med effektiviseringsåtgärder. Se också Bilaga om åtgärder. Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 11

12 Individens roll Till syvende och sidst är det vi som individer som ska agera. Men det kan vi aldrig klara om vi inte får den vägledning, det stöd och de produkter som kan göra våra handlingar meningsfulla. De förslag som lämnats ovan kan om de genomförs skapa den jordmån som vi behöver för att göra mera rätt än fel. Alltför mycket av den information och rådgivning vi som enskilda individer får utgår från att vi är stöpta i samma form och att den enda eller viktigaste drivkraften för oss att ändra vårt energibeteende är att vi tjänar pengar på att göra det. Helst ska vi också tjäna dessa pengar snabbt. Ändå vet de flesta av oss, både genom erfarenhet och genom forskning, att vi kan ha många andra drivkrafter när vi gör våra val. Ibland besvaras frågan om energiåtgärdernas lönsamhet med motfrågan: Hur lönsamt är ditt nya kök? Vi menar att såväl faktisk rådgivning som energidebatt måste föras i sådana termer att vi uppfattar varandra som människor och inte som räkneapparater. Då kommer vi också att upptäcka att det saknas en hel massa produkter och tjänster på marknaden för att svara upp emot människors kapacitet att handskas med ny teknik. EnergiEffektiviseringsFöretagen står beredda att utveckla och leverera dessa. 12 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

13 Efterord om effektivisering I pågående arbeten kring bl.a. EU-direktiv och kring klimatfrågor har det införts en del nya begrepp som inte är allmänt kända och som kan leda till viss osäkerhet. 3 Ett av dem är Primärenergi med vilket avses att man vill beräkna hur stor mängd energi som totalt behövts för att få fram den nyttiga energin. Detta innebär att man beräknar den samlade verkningsgraden från energikällan och att energianvändningen räknas upp med en viktningsfaktor, som utgör inversen av verkningsgraden. 3 Ett annat är Marginalenergi som används mest för att visa att den el som används i ett system som är sammankopplat, som det europeiska, har konsekvenser för hela systemet. Det omstridda exemplet är att ändrade elanspråk i Sverige kan påverka produktion med kolkondens i Europa och därmed har stor betydelse för koldioxidutsläppen. 3 Köpt Energi som används i byggreglerna tar inte hänsyn till primärenergi användning, med märkliga konsekvenser för systemet somhelhet. Det kan leda till att man använder mera elenergi på marginalen (med höga tal för primärenergi) och mindre bioenergi (med låga tal för primärenergi). 3 Koldioxidinnehållet i energianvändningen (primärenergin) vilket naturligtvis har stor påverkan. Användningen av all dessa nya begrepp leder ibland till begreppsförvirring. I allt vårt material utgår vi från Energianvändningen i slutledet (End-Use Energy) d.v.s. den energi som man själv kan påverka genom direkta egna åtgärder. Som regel kan man inte själv påverka primärenergin eller bränslevalet som ligger i leverantörens händer. För att få en meningsfull debatt om vad man själv kan påverka måste vi alltså fokusera på effektivare energianvändningen och på klokare bränsleval där jag själv kan påverka. Energianvändning i slutledet Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 13

14 Bilaga 1: Kommunal checklista Övergripande frågor 1. Finns en kommunal energiplan? 2. Har kommunala förvaltningar målsättningar och handlingsplaner för energi effektivisering? 3. Har energianvändning i kommunens byggnader kartlagts och analyserats? 4. Finns ett energiledningssystem för att systematiskt behandla energifrågorna? 5. Finns uppföljning av mål och handlingsplaner? 6. Finns procedur och tidplan för revision av planer och policy? Organisatoriska frågor 1. Finns en översikt/bedömning över hur förändringarna i kommunen ska ge resultat (kvantifierad)? 2. Finns policy för hur personalen ska agera (t. ex. i fråga om resor och koldioxidkompensation)? 3. Finns rutiner för miljöanpassad upphandling? 4. Ingår energieffektivitet som en parameter vid upphandling? 5. Finns en utbildningsplan för kommunens personal i energifrågor? 6. Finns en modell för hur lönsamhet ska beräknas vid upphandling och i projekt? 7. Bygger den modellen på långsiktig lönsamhet? 8. Är kännedomen om mål och handlingsplaner god i hela organisationen? 9. Finns energiansvariga i kommunen eller på förvaltningar? 14 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

15 Bilaga 2: Energiinventering och åtgärder I ett förändringsarbete talar man ofta om en stegvis uppbyggnad, en åtgärds trappa som visar hur man kan komma fram till vad som ska göras och hur det ska göras. Det är en lämplig metod när uppgiften är tydligt beskriven, t. ex. att genomföra en i lag föreskriven arbetsmiljöåtgärd. Men när det handlar om att förbättra sin energisituation är det rimligare att tala om en åtgärdsspiral där man successivt tar sig fram, från olika utgångspunkter till kärnan, som är åtgärderna. Man kan också ha anledning att börja om på nytt för att gradvis vidta allt flera och vittgående åtgärder. Åtgärdsspiralen 1 SKALET En diagnos på tillståndet med hänsyn till energianvändningen kan ställas utifrån olika utgångspunkter, ingen bättre eller sämre än den andra. De kan komplettera varandra och man kan behöva gå runt problemet flera gånger. EKONOMIN Vad betalar Du för? Denna enkla fråga är inte alltid lätt att besvara. Energi leverantörens räkningar är en utgångspunkt. Räkningarna kommer från flera håll eftersom de flesta använder mer än ett energislag. För el betalar man i många fall dessutom för energin och distributionen var för sig och det är inte alltid som räkningarna avser samma tidsperiod. I många företag kan det också vara anledning att skilja på energin för olika kostnadsställen eller delar i verksamheten. Man kan helt enkelt börja med att fundera över: Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 15

16 Vad kostar energianvändningen totalt? Ställ det gärna i relation till andra kostnader, till t. ex. rörelseresultatet. Många sparåtgärder är billiga och det adderar ren vinst till företaget när man minskar energianvändningen. Hur har energianvändningen förändrats över de senaste åren? Har energipriset sjunkit eller hur har det ökat. Hur mycket? FUNKTIONEN Vad gör företagets apparater? I synnerhet när de inte producerar? Många företag har förbluffats över hur mycket energi som går åt under de timmar när företaget är stängt. Maskiner går på tomgång, det är tänt i slutna utrymmen, energisparfunktioner i datorer är inte påslagna, kompressorer till tryckluft går dygnet runt, fläktar och pumpar går för fullt I många företag har det visat sig lönsamt att gå en nattvandring och se vad som är igång och lyssna på det som pyser. Var och en av dessa småtjuvar kostar inte så mycket, men tillsammans växer det till stora summor! RISKERna Det finns många risker med energianvändningen. Den mest uppenbara är naturligtvis kostnaden, t. ex. vid snabba prisförändringar som också snabbt kan urholka företagets lönsamhet. Andra risker är förknippade med driftavbrott. De händer inte ofta, men när de gör det är både produktionsbortfall och förstörda tillgångar i t. ex. lager (som fordrar kyla eller värme) omfattande. I många fall täcks sådana bortfall av försäkringar, men dels är det alltid bäst att inte bli utsatt för oplanerade produktionsbortfall, dels har försäkringsbolagen börjat fundera över att erbjuda omsorgsfulla kunder bättre villkor. I den så kallade Bygga Bo-dialogen har man noterat att företag som har bra kontroll över sin energianvändning är mindre riskbenägna och bör premieras. OMVÄRLDEN: I ökande omfattning analyserar omvärlden hur företag fungerar ur miljösynpunkt. Man gör det av olika skäl och för många företag kan det finnas anledning att kunna verifiera att man är omsorgsfull och aktsam i sitt resursutnyttjande. Hägglunds i Örnsköldsvik fick i samband med att de bytte elleverantör diplom för att de var energieffektiva. Det framgick när man gjorde jämförelser, så kallad benchmarking, med andra företag. Kort därefter fick de en analys gjord av Linköpings Universitet i samband med Energimyndighetens projekt Uthållig Kommun. Den visade att de kunde spara 62 % av energianvändningen. De motstridiga uppgifterna behövde kontrolleras tyckte företaget som hyrde in en konsult. Denne kunde berätta att studenterna varit för optimistiska. Man kunde nämligen bara spara 50 %. Detta handlar inte om vem som är rätt eller vem som har fel. Alla hade rätt från någon utgångspunkt som ansågs rimlig. Det handlar om att det finns stora potentialer till energiförbättring inom industrin. Mycket stora! 16 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

17 Åtgärdsspiralen 2 KÄRNAN Vilken väg man än tagit genom skalet in till kärnan och oberoende av viljan att genomföra åtgärder så finns det anledning att fundera över hur man går vidare. Rom byggdes inte på en dag och man effektiviserar inte heller sin energianvändning från den ena dagen till den andra. Så man skall fundera över: Vad ska jag göra nu och vad ska jag göra senare? Hur förebereder jag nu det som skall göras senare? Några enkla hjälpmedel för att få en överblick kan man lätt skapa genom att: 1. Kartlägga energibilden. Var finns sparpotentialerna? Kanske inte alltid i den stora maskinen utan kanske i de många små energitjuvarna. 2. Uppskatta lönsamheten. Att enbart titta på återbetalningstid räcker inte. Livstidskostnad ger ett bättre svar men kan vara krångligt att beräkna. En enkel tumregel är att om kostnadsbesparingarna under produktens livslängd är mer än 30 % större än den ökade investeringen så är åtgärden lönsam. 3. Fråga kommunens energirådgivare! De ger värdefulla tips som snabbt leder in på rätt spår. NÄR? KÖP/ÄNDRA ÄNDRA/INTRODUCERA FÖRBEREDA NU Släck Stäng (på natten) Aktivera sparfunktioner (i elektronik) Kartlägg energianvändning (det går bra med penna och papper innan man tar till datorer) Informera/utbilda personal Utbilda Gör plan för produktbyten NÄSTA GÅNG (när produkten behöver bytas) Byta till energisnålare produkter (ljuskällor mm) Kolla var man kan finna/köpa den snålare utrustningen (leverantörer) Märk utrustning som ska förändras vid byte SENARE Vad skall göras vidombyggnad, tillbyggnad, flytt etc. Hur kan man förbereda en genomgripande förändring (behov av konsulter, partners mm) Samordnande inköp och upphandlingar Prioriteringsnyckel Just do it Organisera Gör en plan Fundera/ Diskutera Nu har vi skaffat oss en bild av hur vi gradvis kan förbättra situationen i företaget och kan göra det utan stress och utan ångest samt, viktigast, på ett sätt som passar in i den problembild företaget har. Det kan vara ekonomin, det kan vara riskupplevelsen eller något annat. Nu skall vi bestämma vad som skall göras och av vem. I grunden ligger Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 17

18 naturligtvis en kalkyl och ett val av leverantör, precis som i vilket annat projekt som helst som företaget genomför. Man kan göra mycket själv eller behöva anlita en konsult och man kan kontakta kommunens energirådgivning som kan ge värdefulla tips. Ett praktiskt sätt att gå fram kan vara att utnyttja den så kallade åtgärdstrappan och som vi här döpt om till Spiraltrappan, se nedan. Företagen har mycket olika förutsättningar och väljer de instrument som de finner bäst lämpade. EFTERSMAKEN När man nu bestämt sig för att företaget skall bli energieffektivt och någorlunda väl preciserat och planerat åtgärderna kommer vi till eftersmaken. Var det bra? Skall man göra mer? Skall man ändra något? Som vi visat ovan är det inte rimligt att göra allt på en gång. Men det kan visa sig att man skall gå längre än man från början tänkt sig. Åtgärderna behöver utvärderas. Det behöver inte vara särskilt krångligt och ett snabbt överslag på baksidan av ett kasserat kuvert kan räcka långt. MEN man behöver kolla upp statistiken (energiräkningarna) och man bör kolla med de i företaget som berörs för att kunna ta nästa steg. I samma riktning eller i en annan. Det kan också vara idé att utbyta erfarenheter med kollegor för att kanske ta nästa steg gemensamt för att bättra på kvalitet eller pris. Spiraltrappan Här visar vi sambandet mellan den kända åtgärdstrappan och åtgärdsspiralen. Tillsammans blir de en spiraltrappa! 18 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

19 Bilaga 3: Lönsamhet Räkna med energins jämförpris En åtgärd för att minska energianvändningen innebär oftast att man gör en investering i en produkt som har relativt lång livslängd. En kalkyl av lönsamheten skall då också täcka hela denna livslängd. Eftersom kostnaden för energi ofta är den större delen av den totala kostnaden under produktens livstid räcker det inte med att bara se till inköpskostnaden, d.v.s. investeringen. Ett dyrare inköp (B i figuren nedan) som ger biligare drift kan ge större lönsamhet. Som det gamla ordspråket säger. Den som köper billigt, den köper dyrt! En korrekt beräkning kan emellertid bli mycket komplicerad, och man kan klara sig undan lindrigare genom att bara börja med några enkla överslagsbedömningar. Skulle det visa sig att dessa inte ger en betryggande indikation kan man gå vidare. Enklast möjliga sätt Utgångspunkten är enkel. Den ökade investeringen skall kunna betalas med minskade driftkostnader (energi och underhåll) under livslängden n år. Vid ett överskott blir det dessutom lönsamt. 1 e = energikostnader per år. 2 U = underhållskostnader per år Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna 19

20 Jämförkvot I verkligheten är det dock lite mer komplicerat. Energikostnaderna och underhållet betalas successivt över en tidsperiod. De pengar som investeras kan vara lånade eller skulle kunna ge ränta på banken. Priserna på energi och underhåll kan förändras. Kanske också att de lösningar som jämförs har olika kvalitet, t.ex. påverkar arbetsvillkoren och arbetsprestationerna. Metoderna som ger de mera precisa värdena innebär att man åtminstone tar hänsyn till ränta och prisförändringar. De räntor man har anledning att räkna med är emellertid låga och påverkar i de flesta praktiska fall inte resultatet i så hög grad. Bankräntorna ligger på upp till 5 %. Realräntan, d.v.s. med justering för inflation och eventuell justering för att energipriserna ökar mera procentuellt än inflationen gör kalkylräntorna ännu lägre. (Reell kalkyränta: Bankränta Inflation Bränslekostnadsökning utöver inflation) Om du vill ta hänsyn till ränta mm i din beräkning kan du beräkna den så kallade jämförkvoten. Gör så här: Gå in i tabellen nedan med den kalkyltid och den ränta som du vill räkna med. Kalkylränta % Kalkyltid år 3% 5% 7% 5 1,09 1,15 1, ,17 1,30 1, ,26 1,45 1,65 Tabell A och Diagram: Jämföresletal vid olika räntesatser och kalkylperioder. Beräkna sedan kvoten mellan besparingen och investeringen. Om kvoten överstiger jämförelsetalet i tabellen är investeringen lönsam. EXEMPEL (som tidigare) A B Skillnad Investeringen I Summa E = n*e Energikostnader Summa U = n*u Underhållskostnader JÄMFÖRKVOT!(E+U)/!I 70/50 =1,4 Exempel: Om du vill räkna på 10 års kalkyltid och med kalkylräntan 5% är jämförelsetalet 1,3. Jämförkvoten är 1,4, dvs investeringen är lönsam med hänsyn tagen till räntekostnader. I Appendix nedan beskrivs även andra metoder för lönsamhetsberäkning. 20 Mera lokal verkstad! EnergiRådgivarna

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård

Energi i tillsynen. - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011. Jimmi Hård Energi i tillsynen - ett miljöskyddsprojekt 2010-2011 Jimmi Hård 2012-02-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...3 4. REDOVISNING AV ENERGIKARTLÄGGNING OCH ENERGIPLAN...4

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Utkast 2010-03-12 Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650:7703 Statens energimyndighets föreskrifter och STEMFS allmänna råd om statligt stöd till

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012 Tilläggsutbildning Energi- och Klimatrådgivare 2012 Upplägg 1,5 h genomgång av vad som är nytt i EUdirektiven om förnybar energi och byggnaders energiprestanda och på vad sätt det förändrar uppdraget för

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energiarbete i företag

Energiarbete i företag Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol En undersökning bland Energirådgivare På uppdrag av Geotec och Swedisol 1 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Bakgrund, syfte och metod sid. 7 Bortfallsredovisning sid. 9 Resultat sid. 10-31 Bilaga 1 Samtliga

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi. Befolkningsökning och ökat energibehov Världens befolkning når 9 miljarder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag

Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag 2010-10-19 Version 3 Tips och information om energifrågor i tillsynen hos företag Levande dokument: Det här är information och tips för miljökontorens tillsyn av energifrågor vid miljöfarliga verksamheter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer