Skånes Hembygdsförbund Tidningen Nr

Transkript

1 Skånes Hembygdsförbund Tidningen Nr Långhalmströskan matas på Glimmebodagården och Henry Karlsson (mitten) visar hur. Foto: Pia Sander INNEHÅLL: sid Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma till Skåne! 2 Levande kulturmiljöer 3 Byggnadsvårdskurs på Nävlingeåsen 4 Om Fulltofta Naturcentrum 5 Skånskt nätverk för smide 6 Kultur i vården 8 Projekt: Skåneregistret 9 Nationalparksentrén i Röstånga 10 Leader-arbetets fortsättning i Skånenordost 11 Skånsk Allmogekeramik 11 Tidningen är 11 sidor i utskrift. Maila gärna vidare inom föreningen! December 2007 Ansvarig utgivare: Per Stenmarck Redaktör: Björn Rosenberg 1

2 SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUNDS RIKSSTÄMMA TILL SKÅNE! I juni 2009 står vi i Skåne värd när Sveriges Hembygdsförbund håller riksstämma. Det innebär en lång rad aktiviteter när hembygdsvänner från hela landet kommer hit. I detta arbete vill vi att alla våra föreningar deltar och visar upp bilden av skånsk hembygdsrörelse. Man kan tycka att det är lång tid till sommaren Det är ju faktiskt ett och ett halvt år! Men i det här sammanhanget är det inte länge. Mycket måste göras på ett tidigt stadium. Hotellrum och stämmolokaler bokas så tidigt som möjligt. Runt 150 personer kommer att delta i själva stämman. Till detta kommer många fler som deltar i övriga programpunkter. Allt detta gör att arbetet är i full gång. Skånes Hembygdsförbunds styrelse har tillsatt en stämmokommitté, som tillsammans med riksorganisationen skall genomföra alla aktiviteter. Själva stämman kommer att vara förlagd till Lund. För tillfället är det inte helt klart med den exakta placeringen, men det troligaste alternativet är Kulturen. En riksstämma har ju en formell del, som ser ut ungefär som våra egna årliga förbundsstämmor eller årsmöten i våra föreningar. Det handlar om diverse val. Dessutom skall ett antal förslag från styrelsen, förbund och föreningar diskuteras. Vi hoppas sätta vår prägel på denna stämma genom att göra den till en framtidsstämma. På samma sätt som vi diskuterat hembygdsrörelsens framtid här i Skåne vill vi nu föra ut detta till diskussion över hela Sverige. Men en riksstämma med Sveriges Hembygdsförbund är så mycket mer än bara förhandlingar. Det är ett sätt att mötas, vilket innebär utomordentliga möjligheter att lära av varandra. Vi kommer under stämmodagarna att genomföra ett antal seminarier i olika aktuella ämnen. Som värdförbund lägger vi förslag på olika aktiviteter. Dessutom blir det resor till sådant som vi vill visa upp. I den här delen har diskussioner och planering bara börjat. Som värd för riksstämman får vi en fantastisk möjlighet att visa upp skånsk hembygdsrörelse. Det är just här som Ni alla kommer in i bilden! Ge oss gärna tips! En del kan bli föremål för utflykter av olika slag. Annat kan visas upp i montrar och utställningar i stämmobyggnaden. Vi kommer att vända oss till många av Er för att medverka. Allt som allt skall detta bli en stor hembygdsfest som skall gå i framtidens och Skånes anda! GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! Per Stenmarck Förbundsordförande Skånes Hembygdsförbund 2

3 LEVANDE KULTURMILJÖER Byggnadsvård lockar alltfler och det är framför allt de yngre som vill lära sig om äldre tiders byggnadstekniker och material. Skånes hembygdsförbund har sedan 2003 arrangerat ett tiotal temadagar om bl. a. halmtak, skiftesverk, spåntak och timring där teoretiska resonemang och föredrag har blandats med praktiska moment. Deltagarna har prövat bilning, ramsågning, hyvlat takspån och bekantat sig med olika material och tekniker under ledning av byggnadshantverkare från Knadriks kulturbygg. Paul Hansson, byggnadsantikvarie på Regionmuseet, har varit vägledande i många samtal om hur vi bevarar byggnadernas karaktär. Att göra underhållet av hembygdsgården till ett publikt arrangemang har flera hembygdsföreningar prövat med framgång. Till exempel har man på Glimmebodagården (Brösarp) visat hur långhalmen tröskas inför takläggningen. Henry Karlsson i Albo härads hembygdsförening har tillsammans med kollegor i föreningen hjälpt andra föreningar, t.ex. Örkelljunga hembygdsförening där den egenhändigt odlade råghalmen tröskats med österleningarnas hjälp. Halmtaksläggning i samband med arrangemang är också något som Göinge hembygdsförening prövat på och besökarna är intresserade av att se hantverken live och få tillfälle att ställa frågor och få tips från hantverkarna. Hvens hembygdsförening har under några år arrangerat byggnadsvårdsläger på Nämndemansgården och lockat många besökare liksom långväga deltagare. Byggnadsvård är ett sätt att göra miljön runt hembygdsmuseerna mer levande och få besökarna mer aktiva. Upplevelser och delaktighet är viktiga ingredienser i den småskaliga kulturturism som hembygdsrörelsen är så bra på. Besökare vill inte bara titta och lyssna, de vill också delta och pröva olika tekniker. Byggnadsvård i praktiken är en väg för att bredda föreningens verksamhet, locka nya medlemmar och få tidningarna att skriva om våra arrangemang. Allt fler föreningar ser byggnadsvård som en möjlighet. I presentationen nedan ser vi ett exempel på hur Gunvi Olsson, till vardags ordförande i Nävlinge hembygdsförening, har utvecklat ett koncept kring bl. a. kurser i byggnadshantverk. Länkar: Byggnadshantverkare i Skåne med inriktning på traditionella tekniker och material Inventering av byggnadernas skick, se Sveriges hembygdsförbunds hemsida: Pia Sander 3

4 BYGGNADSKURS PÅ NÄVLINGEÅSEN På AugustaNils Natur och Kultur har vi under våren och sommaren arrangerat byggnadsvårdskurs i hur man bygger bålehus (skiftesverkshus). Kursdeltagarna har under 6 dagar deltagit i praktiskt arbete i hur man bygger uthus i skånsk skiftesverksteknik. Byggnadssnickarna Nick Kristiansen och Jimmy Haure arbetar med hopfogning av fottträ. Foto: Gunvi Olsson maj Under kursens gång har deltagarna fått handledning i det praktiska arbetet av timmermännen Kalle Melin och Lasse Nilsson. Vid kurstillfällen har syllen lagts och olika skarvningar har gjorts. Det har sågats och stämjärn har använts flitigt tillsammans med träklubban. Tapphål och tappar har gjorts. Lusning av syll är ett arbete där precision och noggrannhet krävs. Skifteslöp har satts, en arbetsuppgift som kanske ibland var svårare än man tänkt sig. Träd har fällts med yxa samt såg och taksparrar har bredbilats fram. Det har tillverkats dymlingar, eller dubb som vi säger i Skåne, ett arbete som kräver uthållighet och tålamod. Husmossa har plockats i skogen till drevningen av båleplanken. Målet med kursen har varit att deltagarna skall ha fått med sig praktiska färdigheter i hur man använder båletekniken i praktiken. Många av kursdeltagarna kommer att använda sig av denna byggnadsteknik efter avslutad kurs. Kursmomenten har dokumenterats och materialet kommer att redigeras och visas av AugustaNils Natur och Kultur Under hösten 2007 och våren 2008 arrangeras fler kurser i byggnadsvård. Gunvi Olsson 4

5 STIMULERA SINNENA, SKRATTA SORGLÖST OCH GÖR SPÄN- NANDE STRAPATSER! Mitt i hjärtat av Skåne ligger Fulltofta Naturcentrum som innehåller en lekfull utställning, ett trevligt kafé och en portal till Skånes alla strövområden. Huset var tidigare en lada och när den renoverades var tillgänglighet och tanken om en grönskande hållbar framtid i fokus. Det är Region Skåne som äger och driver Fulltofta Strövområde och Naturcentrum genom Stiftelsen skånska landskap. Lyssna noga- så får du höra. Snurra, vrid och vänd- du har att göra! I utställningen finns massor att upptäcka genom att lyssna, lyfta, känna, läsa och prova. I fem teman; stallet, vattnet, skogen, jorden och huset berättas om natur- och kulturspåren i det skånska landskapet. Lockas sedan att följa spåren ut i de vackra omgivningarna på Fulltofta Strövområde. Varierad natur, märkta vandringsleder, grillplatser och fiske är något av det som erbjuds. Några utav stigarna har anpassats till alla som behöver hjul för att ta sig runt. När strapatserna är avklarade passar det fint med lite gott värmande kaffe och bakverk från trakten i vårt kafé. Foto: Sven Persson. Vi anordnar guidningar, fortbildningar och catering samt tar emot konferenser och driver skolverksamhet. Vi drar igång verksamheten till sportlovet vecka 8. För mer information se vidare på: Hjärtligt välkomna! Maria Klitte Fulltofta Naturcentrum, Regionmuseet Kristianstad 5

6 SKÅNSKT NÄTVERK FÖR SMIDE Intresset för smide och smedjor har de senaste åren ökat både bland äldre och ungdomar. Hur tillvaratas intresset? Vad kan man göra för att sprida kunskap om hantverket? Detta är bakgrunden till det smidesnätverk som bildades i Skåne 2003 och som idag omfattar ca 50 personer, föreningar och mindre företag. Bland dessa finns ett tiotal hembygdsföreningar, en handfull museer, tio yrkesverksamma smeder och drygt 20 smidesintresserade med egen smedja på gården eller i garaget. Bakom initiativet till smidesnätverket står Kalle Forss, hemslöjdskonsulenterna i Skåne, Ricky Wrentner, pedagog på Fredriksdals friluftsmuseum och Pia Sander, hembygdskonsulent och kulturpedagog på Skånes hembygdsförbund. Sedan 2003 har vi utifrån nätverkets önskemål årligen arrangerat studiebesök, föredrag och visningar runtom i Skåne. Öppet för alla Nätverket är öppet för alla som gillar smide i dess olika former; som hantverk, konst, bruksföremål, teknik- och kulturhistoria etc. Bland det ökande antalet deltagare i nätverket finns utövande smeder och de med ett mer teoretiskt eller pedagogiskt intresse. Idag är det mest män i olika åldrar som deltar så fler kvinnor välkomnas! Nätverkets deltagare kommer med förslag om mål och innehåll för nästa träff. Besöken har de senaste åren gått till Gislövs smidesmuseum, Nevishögs smedja, smedjan på friluftsmuseet Fredriksdal, Raadvadscentret i Köpenhamn (hantverkscentrum), smedjan i Vegeå och nu senast, i augusti 2007, besöktes tre smedjor i Göinge. Smedjor fulla av liv Göinge hembygdsförening var värdar för besöket i Broby. I hembygdsparken visade föreningens ordförande, Sven Jensén, liesmedjan som är delvis ingrävd i backen och uppförd med enkla brädväggar på ett för bygden typiskt vis. Där smiddes liar av järn från bruken i Småland och såldes sedan till bönderna på slätten och på marknaderna i t. ex. Sjöbo och Kivik. Gruppen diskuterade hur man gör en smedja levande och mer begriplig för besökare, t. ex. genom att visa bilder eller film från olika arbetsmoment. Vi besökte också Allan Alfredssons smedja med tillhörande bostad som 2006 donerades till hembygdsföreningen. Smedjan står som den lämnades av sista ägaren och var i bruk fram till slutet av 1990-talet. Sven Jensén poängterade varsamhet vid iordningställandet och att man vill visa en levande smedja där man bevarar alla årsringar i smedjans tekniska utveckling och spåren efter det dagliga arbetet. Man vill absolut inte ha någon städad museismedja. Föreningen kommer att ha öppet för visningar med smed i arbete och man söker nu en smed som kan ställa upp. Nästa stopp blev Edvins smedja i Osby som ägs och drivs av Osby hembygdsförening. Där var ässjan igång och en hovslagare från bygden smidde en hästsko. Artur Strid, ordförande i hembygdsföreningen, be- 6

7 rättade om smeden Edvin Andersson som drev verksamheten in på 1990-talet och samarbetet med skolan. Sedan några år inbjuder man ortens åttondeklassare till visningar i smedjan där eleverna också smider. Man har öppet i samband med julskyltning och andra gemensamma arrangemang med ortens handlare. Dagen avslutades med en visning av det nyinvigda vagnmuseet där föreningen ställer ut arbetsvagnar, likvagn, åkvagnar för borgerskapet etc. Föreningen presenterade även en imponerande liesamling som visar variationen i tillverkningen. I byarna runt Osby och Loshult fanns under sent 1700-tal och en bit in på 1900-talet många liesmedjor, gelbgjuterier och bysmedjor som tillverkade mängder av vardagsföremål; kammar, spegelramar, bjällror, knivar, saxar, söljor, betsel etc. Dagen avslutades med fika som föreningen bjöd på. Litteraturtips: Bäckström, Sture, Gammalt smideshantverk inom Osby och Loshult socknar, Skånes hembygdsförbunds årsbok Nätverkets målsättning är att skapa kontakter mellan smidesintresserade, sprida kunskap om hantverket och dess utveckling fram till idag samt att väcka intresse hos fler. Vi lyfter fram smedjor som kulturhistoriska miljöer och betonar vikten av att dokumentera och bevara smedjor Nätverkets målsättning är att skapa kontakter mellan smidesintresserade, sprida kunskap om hantverket och dess utveckling fram till idag från olika tidsperioder i Skåne; från traditionella bysmedjor till efterkrigstidens mekaniserade med maskinpark. Smide som en pedagogisk samt att väcka intresse hos fler. Vi lyfter fram smedjor som kulturhistoriska miljöer och betonar vikten av att dokumentera och bevara smed- och publik verksamhet på museer och i hembygdsföreningar är en annan viktig del i nätverkets arbete för att öka intresset för smide; från handsmidda föremål till det sena 1900-talets maskinellt tillverkade verktyg, jor från olika tidsperioder i Skåne; från traditionella bysmedjor till efterkrigstidens mekaniserade med maskinpark. Smide som en pedagogisk maskindelar etc. På agendan framöver står också kurser i smide. Årlig Årlig smidesdag smidesdag. är en internetportal med smidesintresserade är medlemmar. en internetportal Dessa med är både professionella smidesintresserade smeder och medlemmar. hobbysmeder. Dessa Efter är förslag både professionella och diskussioner smeder har medlemmarna och hobbysmeder. beslutat Efter att utlysa förslag den och fjärde diskussioner lördagen har i medlemmarna maj till en återkommande beslutat att utlysa smidesdag, den fjärde då man lördagen visar smide i maj i alla till dess en återkommande former. smidesdag då man visar smide Hembygdsföreningar, i alla dess former. andra Hembygdsföreningar, ideella föreningar, andra enskilda ideella och föreningar, företag inbjuds att och delta företag och hålla inbjuds öppet att delta för allmänheten och hålla öppet för besök. för allmänheten Smeder och enskilda för metallhantverkare besök. Smeder och uppmanas metallhantverkare att visa hur uppmanas det går till att att visa forma hur en det bit går till metall att forma till färdig en bit produkt. metall till färdig produkt. Pia Sander SKÅNES HEMBYGDSFÖRBUNDS FÖRBUNDSSTÄMMA 2008 HÅLLS SÖNDAGEN DEN 8 JUNI MED GÖINGE HEMBYGDSFÖRE- NING SOM VÄRD. 7

8 KULTUR I VÅRDEN Kultur i vården är en satsning i Region Skåne där man arbetar för att föra ut kultur som ett komplement till den medicinska vården, bl.a. inom äldreomsorgen. I projektet Människor, möten och minnen samarbetar förvaltningar i Klippans kommun med hembygdsföreningar, kommunarkiv, Skånes hembygdsförbund och Skånes arkivförbund för att göra minneslådor. Syftet med projektet är att utveckla en samarbetsmodell mellan äldreomsorgen, kulturförvaltningen och hembygdsföreningar i Klippans kommun och lyfta fram arkiv och hembygdsföreningar som lokala resurser. Samarbete har även inletts med vårdgymnasiet i Klippan där elever har fått en introduktion till minneslådor som en möjlig del i deras framtida yrkesliv. Under 2006 bildades en arbetsgrupp som producerar minneslådor på följande teman; Kaffekalas, Skor, Tvätt, Fritid & nöje på 1940-talet samt Beredskapstiden. I lådorna finns material, oftast med lokal anknytning, som stimulerar alla sinnen; t.ex. äldre vardagsföremål, CDskivor med musik från tiden, tidningsklipp och arkivhandlingar. Av fotograf Axel Blomgrens bilder görs t. ex. ett album med bilder från Klippans nöjesliv under och 40-talen. Dofter är en viktig ingrediens för att sätta igång minnena och i lådorna stoppas allt från såpa och tobaksburkar till Aqua Vera herrparfym. Klippans hembygdsförening satsar på en låda om skor och skomakeri och anknyter till Klippans läderfabrik. I lådan från Östra Ljungby och Källna socknars hembygdsförening finns allt man behöver för ett kaffekalas med koppar, kaffepanna, receptboken Sju sorters kakor m.m. Med annonser och fotografi berättar man om det lokala cafélivet och bifogar även en karta över caféernas placering i Stidsvig, Ö Ljungby, Ljungbyhed och Klippan. Tvätt på 1930-talet är temat för Riseberga Färingtofta hembygdsförening. De har bl. a. lagt i strykjärn och den obligatoriska strykfilten, mindre plagg för fintvätt, såpa, klädnypor i trä. Personliga minnesberättelser om handtvätt och byk ger ytterligare en dimension. Tvätt en arbetsam vardagssyssla. Foto taget 1913 av Axel Blomgren. Ur fotosamling, Klippans kommun. 8

9 Lådorna är ett verktyg för minnesträning med syfte att inbjuda till samtal mellan boende på vårdhemmen och personalen. De nästan färdiga lådorna presenteras på ett seminarium den 5 oktober 2007 i Åby museum beläget i hembygdsbyn i Klippan. Dit inbjuds personal på äldreboenden för att komma med synpunkter på lådornas innehåll. Gästföreläsare är Catharina Kåberg, kultursekreterare i Uppsala med ansvar för Kultur i vården. Hon har gjort ett flertal minneslådor som används flitigt. Under hösten 2007 prövas minneslådorna på äldreboenden och nästa år görs en utvärdering med boende och personal. Inom projektet Människor, möten och minnen kommer man även att göra en folder för att inspirera andra att göra liknande insatser genom ett brett lokalt samarbete. Information om om projektet: projektet: Pia Sander, Pia Sander, Kultur i i vården-projektet i Klippan i Klippan är ett är samarbete ett samarbete mellan Kultur- mellan och Kultur- fritidsförvaltningen och fritidsför- och Socialförvaltningen och Socialförvaltningen i Klippans kommun, i Klippans kommunarkiv, kommun, Klippans kommunarkiv, hembygdsförening, Riseberga Klippans Färingtofta hembygdsförening, hembygdsförening, Riseberga Östra Färingtofta Ljungby och hembygdsförening, Källna socknars hembygdsförening, Östra Ljungby och arkivförbund Källna socknars och Skånes hembygdsförening, hembygdsförbund. Skånes Huvudman arkivförbund projektet och är Skånes Kultur- och Hem- fri- Skånes tidsförvaltningen bygdsförbund. i Huvudman Klippans kommun. för projektet Projektsamordnare är Kultur- är och Karin fritidsförvaltningen Sjöberg, Skånes arkivförbund i Klippans och kommun. Pia Sander, Projektsamordnare Skånes hembygdsförbund. är Karin Sjöberg, Skånes arkivförbund och Pia Sander, information Skånes hembygdsförbund. om Kultur i vården, se hemsida Kultur Skåne: Mer Mer information om Kultur i vården, se hemsida Kultur Skåne: Pia Sander PROJEKT: Skåneregistret Projekt Skåneregistret innebär att föreningsarkiv, kommunarkiv och andra arkivinstitutioner i Skåne får möjlighet att under 2007 lämna uppgifter om sitt enskilda arkivmaterial till det digitalt sökbara Skåneregistret. Delar av informationen rapporteras till Riksarkivets Nationella Arkivdatabas NAD ( och på så sätt blir informationen om de enskilda arkiven tillgänglig regionalt och nationellt för våra medlemsarkiv, för forskare och allmänhet. Arbetet med att samla in och registrera uppgifter i Skåneregistret har nu pågått sedan april. Ett 40-tal arkivinstitutioner har kontaktats och nästan alla har visat stort intresse för projektet och velat medverka. Många engagerade förenings- och arkivmänniskor hjälper till att sammanställa de aktuella uppgifterna. Rapporteringen till NAD har också påbörjats, och under hösten kommer allt fler enskilda arkiv att kunna sökas på detta sätt. Är ni nyfikna på projektet kontakta gärna Signhild Sköld på Skånes Arkivförbund (signhild.skold@skanearkiv.se). Signhild Sköld 9

10 NATIONALPARKSENTRÉN I RÖSTÅNGA Förbundets kretsmöten brukar som bekant äga rum under värdföreningens tak. Då värdskapet tillfaller förening utan egen samlingslokal, får lokalfrågan lösas på annat sätt. Hösten 2006 var det dags för Föreningen Skånska gårdar att inbjuda föreningarna i krets 6 och mötet hölls i Nationalparksentrén i Röstånga. Leif Wennerberg, VD för Företagsalliansen i Svalöv, gästade kretsmötet och berättade om Nationalparksentrén och besöksnäringen i Svalövs kommun. I Svalövs kommun ligger näringsliv och turism under Företagsalliansen, en ekonomisk förening vars arbete bl.a. består i att driva turistbyrå, marknadsföra kommunen och driva näringslivsfrågor i stort. Fotograf: Leif Wennerberg, FöretagsAlliansen Svalöv. Söderåsens nationalpark invigdes 2001 och erbjuder fantastiska naturupplevelser. Det finns två entréer till nationalparken, belägna i Röstånga och Skäralid. I Skäralid finns ett Naturum där besökarna kan få information om geologi, växter, djur och kulturhistoria. I Röstånga har man valt ett annat koncept. Där finns turistbyrå och en lokal avsedd för mindre arrangemang som bl.a. naturutställningar (där kretsmötet ägde rum!). Turistbyrån tillhandahåller broschyrer och material om hela Sverige och har öppet ca 170 dagar om året. Från juni till september är det öppet alla dagar. För dem som vill turista naturnära och miljövänligt finns cyklar till utlåning. Det finns t.o.m. en rollator att låna för den som så behöver. Tillgänglighet är ett ledord för verksamheten. Turistbyrån är certifierad av danska handikappförbundet. Besök gärna Nationalparkens hemsida samt för mer information, kartor, rastplatser och vandringsleder mm. Ingela Frid 10

11 LEADER-ARBETETS FORTSÄTTNING I SKÅNENORDOST Bakgrund och förstudie Den 23/ fattades ett viktigt beslut på Norra station i Hässleholm, nämligen att vi skulle försöka att skapa ett eller flera leader-områden i Skånenordost. En förstudie ledd av Jan Lundh skulle med hjälp av en styrgrupp ta fram ett underlag för att bestämma om en eventuell fortsättning. Detta underlag är nu klart. Hembygdsrörelsen har haft två representanter i denna styrgrupp. Många av de framtagna idéerna i det kommande leaderarbetet är lämnade av just hembygds- och bygdeföreningar, som bör få en viktig roll i detta arbete, där offentlig sektor, näringsliv och ideella organisationer ska samverka. Vad händer nu? Förslaget är att ansökningar om bildandet av 2 leaderområden i Skånenordost med ett västligt område och ett östligt område inlämnas i god tid före 30/ Dock måste hela förslaget förankras i ett nytt stormöte på Norra station i Hässleholm den 9/ Då ska också arbetsgrupper (preliminära LAG-grupper) för respektive område väljas. Hembygdsrörelsen med sina lokalhistoriska kunskaper och nära kontakter med människor ute i bygderna bör finnas med i dessa arbetsgrupper. Vi har med andra ord det rätta underifrånperspektivet. Sven Jensén Göinge Hembygdsförening, sven.jensen@goinge.net Skånsk Allmogekeramik Skånsk allmogekeramik har blivit ett stort samlarområde och i många svenska hem finns lergods från Skåne. Däremot saknar alla en rejäl översikt och de flesta vet inte något om skånsk allmogekeramik. Under tio års tid har jag forskat och samlat material till min bok. Nu, som nybliven pensionär, har jag fått tid att sammanfatta och komplettera mina faktauppgifter. I hela mitt yrkesverksamma liv inom museibranschen har jag skrivit böcker och artiklar i kulturhistoriska ämnen. Min förra bok, LAHOLMSKERAMIK, blev mycket väl mottagen och med den boken (och vårt privata Keramikmuseet i Laholm) gjorde min man och jag att Laholm blev satt på kartan. Nu är det dags för boken Skånsk Allmogekeramik! Vår rika keramiktradition kan alla skåningar vara stolta över och det är viktigt att vårt unika kulturarv blir känt! Boken är inbunden, omfattar 168 sidor, 161 färgbilder och har flera svartvita dokumentära bilder. Försedd med många bilder på stämplar, kartor, ordförklaringar, litteraturlista mm. Om ni beställer boken direkt från vårt eget förlag (det vill säga, författaren med maken Staffan som tagit de flesta bilderna), kostar den 295 kr inkl porto (=56 kr). Ring eller maila oss för uppgift om priser för återförsäljare, , stano@spray.se. Postadress: Ballinge gård, Våxtorp. Se även hemsidan Christina Lindvall-Nordin 11