Rapport från COMSAR 12

Transkript

1 1 (15) RAPPORT Fartygstekniska enheten Handläggare, direkttelefon Dnr: Magnus Crutebo, Rapport från COMSAR 12 Tid: Plats: London 1 General IMO:s underkommitté COMSAR höll sitt tolfte möte från 7 till 11 april 2008 i Royal Horticultural Halls and Conference Centre i London under ordförandeskap av Mr Carlos Salgado från Chile. Vid mötet deltog delegationer från sjuttiotre länder, därtill Hong Kong Kina, tre andra FN-organisationer, samt representation från tjugoen organisationer med anknytning till marin radiokommunikation och sjöräddning med angränsande intresseinriktningar. Den svenska representationen bestod av: Christer Waldegren, Ulf Hallström och Carl Cremonese från Sjöfartsverket, Rolf Zetterberg, Håkan Lindley, Andreas Holmgren samt undertecknad från Sjöfartsinspektionen. Först höll IMO generalsekreterare admiral E.E. Mitropoulos sitt sedvanliga inledningsanförande där han först hälsade mötesdeltagarna välkomna och konstaterade att detta möte kommer bli det sista som hålls utanför IMO huvudbyggnad under pågående ombyggnadsperiod, som pågått sedan augusti 2006 och som nu snart är avklarad. Därefter drog generalsekreteraren uppmärksamheten till två milstenar i IMO historien, vilka uppmärksammats 6 och 17 mars 2008 dels angående 60- årsminnet av antagandet av IMO konventionen 1948 samt ikraftträdandet 1958.

2 2 (15) Generalsekreteraren nämnde därefter att USCG fartygsrapporteringssystem AMVER i år 50-årsjubelerar. AMVER systemet är starkt förknippat med pågående arbete inom IMO med ett globalt rapporteringssystem/lrit. Därefter tog generalsekreteraren upp instiftandet av IMO Award for Exceptional Bravery at Sea/(medalj för berömliga gärningar till sjöss). Vilket instiftades av 25 Assembly. Vid den första utdelningen av bemärkelsen tilldelades den till andre styrman Mustafa Topiwala, M/s Searose G och kapten Zvonimir vilka med risk för deras egna liv agerat i en dramatisk räddningsoperation, i stormvindar i östra Medelhavet. Mr Mitropoulos tog sedan upp COMSAR 12 arbete kommande vecka där han nämnde de viktiga uppdateringarna av IMO Res.A.705 och A.706(17) vilka utkom Som berör IMO/IHO/ITU anvisningar för världsomfattande navigation-och väderinformation för sjöfarten. Därefter tog han upp etablerandet av MRCC och MRSC i Afrika längs Atlanten och Indiska Oceanens kuster. Fem länder i väst Afrika regionen har slutet ett avtal om upprättandet av ett MRCC Monrovia i Liberia med undercentraler i Elfenbenskusten, Ghana, Guinea och Sierra Leone. I slutet av maj 2008 kommer MRCC Lagos godkännas som ett regionalt centrum för väst Afrika och angränsande områden. Senare i år kommer även undercentralerna till Mombasa MRCC i Dar Es Salaam och Seychelles att godkännas. Därmed konstaterade generalsekreteraren att rekommendationerna från Florence Conference om SAR och GMDSS år 2000 kommer att uppfyllts. Än en gång vädjade generalsekreteraren till medlemsländerna och sjöfartsnäringen att bidra finansiellt, med utrustning och personal utbildning för de återstående MRCC och MRSC runt Afrikas kuster. COMSAR ordförande C Salgado tackade därefter generalsekreteraren för hans visa råd och anvisningar och hoppades att COMSAR-12 skall leva upp till ställda förväntningar. Vid mötet bildades tre arbetsgrupper: WG 1 SAR, under ordförandeskap av Udo Fox från Tyskland, svenska deltagare: Christer Waldegren, Ulf Hallström och Carl Cremonese. WG 2 Teknisk arbetsgrupp/gmdss/itu/operationell under ordförandeskap av J. Shaw från Storbritannien, svensk deltagare Håkan Lindley. WG 3 E-navigation under ordförande R. Markle från USA, svenska deltagare Rolf Zetterberg och Andreas Holmgren.

3 3 (15) 2 Decisions of other IMO bodies. Noteras att beslut och kommentarer har kommet från DE 50, NAV 53, MSC 83 och A 25. Vilka sedan placerades in under relevant agenda punkt. 3 Global maritime distress and safety system (GMDSS). Tekniska arbetsgruppen behandlade punkterna 3, 4, 5, 7, 9, 14 på agendan och leddes av ordförande John Shaw UK. Gruppen bestod av ett 100 tal personer från 37 länder, en associerad IMO medlem, sex från mellanstatliga organ och tre från icke statliga organ. En diger lista med dokument presenterades och prioriterades som hög och låg prioritet. Arbetet startade redan första dagen i arbetsgruppen för att senare få dokumenten introducerade i plenum. För utveckling av maritima radiokommunikationssystem och teknologier, ersättning av NBDP (radio telex) och för maritime nöd och säkerhetskommunikation pågår för gränsvåg och kortvåg en fortlöpande utveckling av Performance Standards inom IMO och ITU utvecklar motsvarande tekniska Standard som sedan mynnar i en Test Standard hos IEC. Ett omarbetat radioreglemente som har implementerat GMDSS har genomgått en omfattande revision. Kapitel 9 i SLF 51/5 för fiskebåtar mindre än 12 meter, däckade som odäckade. Det noterades att det finns 1.3 miljoner däckade och 2.7 miljoner odäckade båtar i fiskeflottan i värden. Frågan är komplex beroende på att de är så olika konstruerade och utrustade. Gruppen föreslår att SLF överväger att inte använda 2182 KHz utan i stället bruka Inmarsat-C. och AIS samt AIS_SART som ett alternativ till RADAR-SART. Kraftförsörjningen skall följa SOLAS kraven med två av varandra oberoende kraftkällor. Det föreslogs en uppdatering av frivilliga riktlinjer för båtar mellan 12 och 24 meter speciellt för Non DSC VHF. En flexibel syn på konstruktionskategorierna C1,C2 och D skulle vara kvar. Mobiltelefon har stora begränsningar och olämplig att använda. Den går normalt inte att använda för pejling eller som spårsändare. Batteritiden är begränsad. Reservbatterier och laddare kan vara bra att ha. Att använda mobiltelefonen skall starkt begränsas till förmån för maritim radio utrustning. Ett bra sätt att kunna larma i nöd är PLB med GPS eller EPIRB med GPS, vattentät bärbar VHF med laddningsbart batteri för normal användning av VHFen samt ett plomberat litium nödbatteri. En rekommendation är att använda standardiserade uttryck som för NON DSC A1 använda VHF coverage. MF coverage i stället för Non DSC A2. Kommittén informerar SLF51 fortlöpande. Svar som sänds till DE 52 Anvisning för WWNWS, NAVAREA koordinator, att sändningarna skall

4 4 (15) utföras enl. A.706(17).Tillägg till Res A.705 A.706 och att producera ett MSC cirkulär efter förslag från IHO antogs samt en uppdatering av koordinatorlistan. Rekommendationer för ARTIC MSI. WWNWS täckningsområde förändras så att det täcker Artic och andra inte täckta områden. Ett gemensamt MSI BC system accepterades inte. Ett alternativ till Artic satellite är HF NBDP 4 ITU Maritime radiocommunication matters. Riktlinjer och kommentarer för användningen av DSC finns i tillräcklig omfattning för icke SOLAS fartyg som deltar i GMDSS. (MSC/Circ.803) Krav på att alla extrafunktioner i DSC klass D som att distress relay tas bort ur rekommendationen ITU-R M 493. MF och HF DSC är lite använt och används som backup system av de flesta fartyg utgör ett väsentligt krav för att förändra användningen. Backup är felaktigt uttryckt. MF/HF ingår i GMDSS som ett system. GMDSS har inget system som backup. ITU-R uppmärksammas på att DSC är väl etablerat och att föreslagna ändringar fastställs genom studier och tester innan systemen förändras. Ett liaison statement skickas till ITU WP5B. Joint IMO/ITU Expert group. Fastslår ett behov av en IMO/ITU expertgrupp. Syftet är att diskutera gemensamma frågor till nästa WRC Första mötet hålls i IMO huvudbyggnad i London den juni Svenska DISTRESS flödesdiagrammet och dokument från Kanada och IMO/ICAO JWG. Det noterades att viss försiktighet med att ta bort MSC.Circ.108 och att förslaget från IMO/ICAO arbetsgruppen bearbetas. Det konstaterades att alla problem med diagram A inte kunde lösas. En drafting grupp under ledning av Håkan Lindley tillsattes för att lösa problemen. Gruppen fick endast 5 min för den uppgiften och i slutet av mötet ytterligare 25 min. Det blev tyvärr samma diskussion som föregående år och med samma resultat. Ett försök till ett nytt diagram gjordes. Så länge det finns radiotelegrafister kvar förefaller det omöjligt att förändra rutinerna. Den draft som togs fram är exakt lika samma som diagram B, men enbart för distressknappen och röst. Majoriteten var av den uppfattningen att det svenska papperet COMSAR 12/4/6 var riktigt men att konsensus inte kunde uppnås varför det förändrade diagrammet skulle översändas till IMO/ITU Experts Group och COMSAR 13 för ytterligare överväganden. Bifogar den första draften av distress knappen från COMSAR 12. Se annex till rapporten. ITU har besvarat en förfrågan från IMO beträffande smalbands-data-utbyte och på VHF. ITU har försäkrat att inga störningar uppkommer att

5 5 (15) uppträda på VHF eller AIS utrustningarna. ITU är också för en sådan utveckling av mer frekvenseffektiva system. Ett svar till ITU WP5B föreföll onödigt. Gruppen framför ett tack på nästa möte. VHF - radiosystem och teknik. Att använda dagens VHF med analog modulation (FM) och 25 khz kanalseparation för ett antal kanaler ändras inte. Att använda 12,5 khz kanalseparation är nu också tillåtet. Att använda digitalt tal och datakommunikation med 6.25 khz kanalseparation är nu också tillåtet. Att använda bredbandsdatakommunikation med 2 eller flera 25 khz kanaler sammanslagna för antingen packet/tetra teknologi i infrastrukturläge eller andra teknologier i direktläge är nu också tillåtet. MF/HF - radiosystem och teknik. Ett förslag att ta bort MF/HF i sjöområde A2 mötte stort motstånd. MF/HF är inget backup system för GMDSS. Förslaget tillbakavisades. Till Joint IMO/ITU Expert grupp överlämnas utarbetade förslag för fortsatt arbetet och som återfinns i ett annex till slutrapporten från COMSAR. Resultat från WRC 07 (RR) som påverkar IMO (SOLAS). ITU är ett FN-organ med sitt säte i Genève. Itu är ett frekvensförvaltande organ som specificerar hur frekvenserna får användas. Det är en konvention, RadioReglementet (RR), som reglerar hur vi får bruka och använda frekvenserna, som är en naturresurs. Vart 3-4e år hålls en konferens (Word Radio Communication Conference) som reglerar innehållet i RR. I WRC har omfattande förändringar gjorts i RR. Det är Post & Telestyrelsen som är huvudman för ITU. PTS skall införliva alla regeländringar (RR) i svensk lagstiftning. IMO har i sin tur att införa dessa ändringar i SOLAS. Denna gång är det omfattande ändringar i samband med att i RR har vi införlivat GMDSS och avvecklat det gamla systemet med telegrafi. Radiotelegrafisten har nu spelat ut sin roll och ersatts tillfullo med GMDSS är nu fullt implementerat i RR. I stora drag kan sägas att vi fått ett nytt radioreglemente med ett stort antal ändringar. I Annex 5 i WP.3 finns resultatet av de beslut som fattades under WRC07, beslut som påverkar den maritima verksamheten och IMO. Under WRC07s agendapunkter redovisas de viktigaste förändringarna här nedan. Agendapunkt 1.4 Det var en extrem svår agenda punkt som försökte inkräkta på våra radarfrekvenser och för att skydda satellit frekvenser. Det

6 6 (15) blev ingen ändring i MHz och mycket stränga regler för nya mobila system i och IMT system bara i den låga delen med 200 MHz. Allokeringar i HF-banden Agendapunkt 1.13 Ett antal resolutioner och RR Appendix styr allokeringarna. En mycket komplicerad agenda punkt som inte kunde lösas helt under konferensen. Det är många intressenter i kortvågen och en del av frågorna kvarstår till WRC11. Att använda ny teknik i stället för telegrafi är en möjlighet att få behålla frekvenserna. Operativa krav och procedurer för GMDSS i RR. Agendapunkt 1.14 innehåller de huvudsakliga förändringarna i Artiklarna och Rekommendationerna när det gäller de operativa procedurerna. Genom att ta bort telegrafistens procedurer och i stället införa GMDSS procedurer. Revidering av Article 30 och 33 (distress - urgency och safety). Borttagandet av Appendix 13. Revidering av RES 331. Detta ligger till grund för att för att klara av övergången till GMDSS. Förändringar av Appendix 18 i RR med ny kanalplan som säkerställer att frekvenserna för kanal 70 kanal 16 och AIS1 och AIS2 införs samt att möjlighet finns att införa 12,5 khz kanalseparering i kanalplanen. Flexibiliteten i Artikel 20 gör att föreskrivna publikationer kan vara i elektroniskt format i stället för papper Kapitel VII och Art 30 till 34 har fått en mycket omfattande revision. Sjöräddningsflyg får använda kanal 70 (DSC) och AIS kanalerna, se förändringen av Art 30. Vakthållningen på kanal 13 är borttagen och ändrad så att kanal 16 används i stället är införd i Art 31. IMO kravet utökas i Appendix 15 så att AIS frekvenserna inkluderar SOLAS-AIS-SART. Procedurerna för DISTRESS och SAFETY i GMDSS är införd i Art 32 Artiklarna renodlades så de innehåller samma procedurer oavsett om det är distress, safety eller urgency. Här finns definitionerna av distress call och distress message. RES 356 ersätts med RES 340 med de nya röst procedurerna som är utökade till att kunna användas på fartyg som inte är utrustad med DSC. Radiotelegrafistens förkortade språk togs bort ex.vis RRR, DE, CQ då dessa är avsedda för telegrafi. Procedurerna för URGENCY och SAFETY i GMDSS återfinns i Art 33. Utökning av definitionerna av tal för urgency och safety procedurerna. MSI procedurerna (NAVTEX och EGC) klarlades. Artiklarna har modifierats så att de blivit i linje med kraven från IMO. Art 15 är expanderad och kan användas av både SOLAS och icke SOLAS fartyg som t.ex. nöjesseglare. En utökning till ytterligare frekvenser på utsidan av Appendix 15 för safety

7 7 (15) kommunikation och för allmän kommunikation antogs. Alarmsignaler i Art 34 modifierades så att Kanal 70 EPIRB (som aldrig har blivit använd) och INMARSAT E EPIRB tagits bort. Kapitel VII utökad revidering. Operatörscertifikat i Art 47 inkluderas nu Long and Short range certificat (LRC och SRC) med bibehållen sylabus, se RES 343. Transiton to GMDSS behålls i avvaktan på att alla fartyg använder GMDSS. Appendix 13 som innehöll alla telegrafistprocedurer och vissa överflyttas till de nya artiklarna för distress safety urgency khz och VHF kanal 16 överflyttades. Appendix 18 modifierades till större flexibilitet. Den gamla nödfrekvensen 500 khz ( ,5 khz) ändrades användningsområdet från mobile distress and calling till enbart MOBILE. Den framtida användningen av 500 khz nöd frekvens är en besvärlig fråga som har många förslag. En tänkbar primär allokering för E-nav service och en sekundär allokering för radioamatörerna. Frågan skickas till IMO/ITU exp,grp och vidare till COMSAR 13. Avvaktar också vad som kommer ut från WRC2011. Publikationerna i Art 20, List of ships stations and MSI och List of coast station an special service slås samman till en ny publikation. En ny RES 355 och Appendix 16 har modifierats. Agendapunkt MMSI nummer för SAR flyg och AIS tillhörande ett moderskepp beslöts efter lång diskussion, att införliva tre nya ID bland MMSI numren. Nya frekvenser för hamnsäkerhet och utökad fartygssäkerhet har i ett förslag från USA begärt ytterligare frekvenser för förbättring av hamnsäkerhet och övervakning. Det uppkom en del frågor som att MSC beslut och ISPS Codens överensstämmelse och att det saknas information om vad man avser med systemet och hur SafetyNET kan användas. Noterades att detta var endast en startpunkt och hoppas på att IMO/ITU expertgrupp kan komma med några lösningar och bakgrundsinformation om relevanta procedurer och standardisering skall sökas hos IHO och ISO. 5. Satellit services (Inmarsat and Cospas-Sarsat) Input från IMO (12/5/1) för långtidslösning av satellit för SAR ändamål och att behålla fri tillgång till distress alert och positionsbestämning. Förbättra utbildningen och få oregistrerade eller ägarbyte av nödsändare att fungera bättre. Vidta åtgärder för att förbättra falsklarm, statistik, felaktig användning. Situationen med SAR Point of Contact som inte fungerar tillfredsställande och att utöka databasen IBRD till större kapacitet.

8 8 (15) 7. Developments in maritime radiocommunication systems and technology. Distress från AIS får inte förekomma. Det finns möjlighet att i AIS lägga in s.k. fritextmeddelanden. Vissa fabrikanter förser AIS med ett distress alert meddelande som är förprogrammerat och vissa har även försett AIS med en distress knapp. Det är ett bedrägligt förfarande då sådant DISTRESS meddelande in når fram till sjöräddningen. Det finns ingen mottagare av ett distress meddelande och ingen larmfunktion. Det påpekas att AIS inte är ett GMDSS system och inte heller ett nöd-larmsystem. Ett meddelande skickas till IALA och ITU med ett innehåll som säger att det inte är tillåtet att införa en förprogrammerad DISTRESS funktion i AIS. XML Format rapporteringssystem för fartyg. Kommittén var av den uppfattningen att överenskommelsen i COMSAR 10 inte har förändrats.ett förslag utarbetas till nästa COMSAR med ett slutdatum 2009 och i samarbete med EU Föreslår användandet av ny teknik och modulationsmetoder för smalbands VHF er i GMDSS för modernisering av kommunikation samt frekvenseffektiva lösningar i samarbete med ITU. 9. Replacements for use of NBDP (radio telex) for maritime distress and safety communications in maritime MF/HF bands. Ett förslag från COMSAR 9 om att ta bort NDBP i sjöområde A3 kan inte göras på ett enkelt sätt. Det är radiotelexfunktionen i NDBP som avses. Nya system för att säkerställa det skrivna nödmeddelandet som ersättare för radiotelex kanske kan komma från användandet av ny teknik. I radiotäckningsområdet A4 är enda möjligheten att använda NBDP i dag. Om satellit täckning kan erhållas i polarområden för digitalt datautbyte kan frågan tas upp igen i underkommittén. Ett engelskt förslag om att ta bort NBDP och MF samt ersätta radiotelex med Inmarsat C telex gick inte underkommittén med på. 14c. Any other business Utveckling av IEC Standard för AIS SART pågår inom IEC. En fråga som diskuteras är vilken identitet som skall användas. Skall den vara knuten till fartygets identitet eller att SARTen i sig som har en unik identitet. En unik identitet skall användas och någon registerhållning behövs inte. Underkommittén föreslog att unikt ID är att föredra. En symbol för AIS SART som presenteras på ECDIS och RADAR display utvecklas. Det noterades att NAV 53 och IEC informerade om att en symbol både för verklig och virtuell AIS-SART redan fastlagts och framförts till NAV 54 för införande i SN/Circ.243. MSC 83 har redan framfört ett behov av en sådan symbol. En lång rad med förfrågningar och meddelanden (liasion statement, LS) i olika ärenden har utarbetats och sänts till IEC, CIRM, IALA och ITU.

9 9 (15) Det föreligger ett stort behov av uppdatering av mjukvara i navigations och kommunikationssystemen ombord på fartygen. Det är en högprioriterad punkt för arbetsprogrammen i NAV och COMSAR. Här avslutas rapporten från den tekniska arbetsgruppens agendapunkter och planarens beslut. 6. Matters concerning search and rescue, including those related to the 1979 SAR Conference and implementation of GMDSS. Samt agendapunkt; 8. Revision of the IAMSAR Manual. Vissa SAR-frågor diskuterades enbart i plenum (Frågorna om ensidigt etablerade SRR:s mellan Grekland, Cypern och Turkiet) medan de övriga diskuterades i SAR-arbetsgruppen. SAR- arbetsgruppen, som leddes av Udo Fox från Tyskland, bevakades av Ulf Hallström, Christer Waldegren och Carl Cremonese. COMSAR 12/6/10, 12/6/11 samt Inf 7. Dokumenten som lämnats in av Cypern, Grekland och Turkiet och som således behandlar den urgamla konflikten mellan Grekland och Turkiet, diskuterades enbart i Plenum där ordföranden egentligen la locket på. Under presentationen SARarbetsgruppens rapport i plenum, började man från de båda länderna försöka få ändringar i rapporten till stånd vilket resulterade i en mer neutral skrivning. Ytterligare försök från Grekland och Turkiet tystades ner av övriga länder som ansåg att diskussionen inte på något sätt främjade de nödställda till sjöss. COMSAR 12/6 - Rapport från ICAO/IMO Joint Working Group JWG14 Eftersom vi från svensk sida är representerade i JWG, och har medverkat i utveckling och framtagande av rapportens rekommendationer, ställde vi oss självfallet bakom dessa.. Samarbetet skedde i första hand med UK, USA och andra länder som deltar i JWG. JWG Rec.14/12 och rapportens appendix N som innehöll en förlängning av det svenska dokumentet 12/4/6 hanterades inte i SAR Working Group. Exempel på rekommendationer i SAR WG som antogs av COMSAR 12 och som vi särskilt engagerat oss i är: Rec.14/1, 14/9, 14/13, 14/15, Förslag till uppdateringar av IAMSAR.

10 10 (15) COMSAR12 antog rekommendationerna i utkast till MSC/Circ. vilka avses träda i kraft 1 juni (Bra, vi implementerar dem när det blir dags) Rec 14/2 Förslag till mera omfattande översyn av IAMSAR. (se 12/6/6) Rec. 14/11 med beskrivningar av data i LRIT som föreslås tillgängliga utifrån SAR-perspektivet. Rec. 14/14 ang. non-responsive SPOCs and RCCs se även 12/6/5 COMSAR konstaterade att bristerna i första hand ligger i SAR respons och inte i alarmeringen. Ett antal åtgärder diskuterades som resulterade i lång- och kortsiktiga förslag, Rec 14/18 Non-GMDSS communication systems which may be used for distress alerting. Rekommendationen bygger på ett svensk-norskt förslag till JWG14. Rekommendationen från JWG innehåller tre delar; nämligen that the proposed amendment text at Appendix Q be incorporated in the IAMSAR manual; that the issue of the development of GMDSS communication in combination; with new technology used by ships should be further discussed with the NAV; Sub-Committee and the Co-ordinator of the Correspondence Group on; E-navigation for future work; that Administrations should include in their SAR Data provider (SDP); databases additional information regarding ships communication equipment; used for public communication, and advise shipowners to submit such data. I SAR WG draft WP.2 hade endast den första punkten ovan tagits med (godkändes av COMSAR12), vilket påtalades vid genomgången och arbetsgruppen ang hur punkt 18.2 och 18.3 skulle formuleras i rapporten till plenum. Slutresultatet blev till vår belåtenhet och såväl rekommendation 18.2 och 18.3 finns nu antagna av COMSAR 12 i punkterna 6.71 och Sverige föreslås nu att aktivt och i samarbete med SAR-representant initierad i frågan, arbeta vidare i Nav med rekommendation 18/2 som den beskrivs i 6.71.

11 11 (15) MRCC föreslås också att i rutinbeskrivning för hantering av SDPfunktionen tydliggöra vikten av att följa rekommendation 18/3 enligt COMSAR 12 punkt 6.72 COMSAR 12/6/3 och 12/6/3 Add 1 - WMUs rapport i 12/6/3 från forsknings- och informationsprojekt för utveckling och informationsspridning om SAR. COMSAR välkomnade de initiativ som tagits av WMU och uppmuntrade fortsatt utveckling av den nu startade SAR Information Platform, samt att medlemsstater uppmanas att bidra med material som kan vara till nytta för andra. COMSAR 12/6/4 - Dokumentet behandlar frågan om att med pejlutrustning i land och ombord i SAR-enheter kunna lokalisera 406 MHz sändningar från Epirb, ELT och PLB. Vi har från svensk sida visat intresse för fortsatt utveckling. Det föreslås också lämpligt att införskaffa landbaserande 406-pejlstationer för montering i VHF-barsar. COMSAR 12/6/5 Se COMSAR 12/6 Rec. 14/14 från JWG ovan. COMSAR 12/6/6 Se även JWG Rec.2, föreslås förändrade rutiner för distribution och tillgång av IAMSAR-manualen, vilket skulle innebära att manualen skulle kunna hämtas på IMOs dokument-website och beslut om amendments skulle kunna delegeras till COMSAR. Dokumentet som bl. innehåller förslag om en omfattande översyn. Som följd av förslaget godtog COMSAR i princip att uppdateringsprocessen. Det fanns även förslag att minska antalet volymer från tre till två vilket vi från svensk sida satte oss emot eftersom varje volym i IAMSAR-manualen är direkt hänförlig till de tre huvudfunktionerna i SAR-konventionen. Flera länder samt ordföranden hade samma uppfattning som vi i denna fråga (Bra. Ett steg på vägen effektivisera rutinerna.) Frågan om kostnadsfri tillgång via webben, och som även diskuterades i JWG14, togs vid COMSAR upp i plenum och resultatet blev att hänskjuta hanteringen till IMO Council. (Utifrån SAR-perspektivet tycker vi att det skulle vara bra om IAMSAR Vol I och II blev lättare/snabbare tillgänglig. Inte minst för länder som inte har utvecklat SAR-tjänsten.) Med hänvisning till JWG item anser COMSAR att det enligt föreslagna guidelines skulle vara lämpligare att hänvisa till IMOs Guide to Recovery Techniques [2007 edition]. (För kännedom har denna beställts i ett tiotal exemplar för att diskutera hur innehållet kan användas för att utveckla SAR metodik/träning i Sverige)

12 12 (15) COMSAR 12/6/7 - Förslag att skapa enhetliga internationella rekommendationer och rutiner för överföring av mottagna GMDSS satellitlarm från landstationen (LES) till berört MRCC i och med upphörd telexöverföring. Vid diskussionerna som fördes i SAR WG framförde Australien att förslag som man själva använder för distributionen XOT (X.25 via TCP). COMSAR inbjöd till deltagarna att inkomma med ytterligare förslag till COMSAR 13. För svenskt vidkommande används ett system som omvandlar telex till fax, vilket man är helt nöjda med. COMSAR 12 Inf 9 Rapporten från Japan om genomförd regional SAR Workshop noterades av COMSAR. Inga ytterligare omnämnanden i rapporten I COMSAR Draft item 6.75 godkändes föreslagna ändringar i SAR.7/Circ.8 ang IMO documents and publications which should be held by an MRCC. Ändringarna kommer som annex till COMSAR 12s slutliga rapport till MSC.( Dokumentet finns med i MRCC-uppdraget som därmed kommer att revideras i enlighet därmed.) 11 Development of an e-navigation strategy. I arbetsgruppen, som arbetade under ordförandeskap av R Markle, USA, deltog representanter för 23 länder, League of Arab States, IMSO, ICS, IFSMA och IALA. Från Sverige deltog Andreas Holmgren och Rolf Zetterberg, båda från Sjöfartsinspektionen. Det övergripande intrycket från arbetet i gruppen är att mycket små framsteg gjordes och inga påtagliga motsättningar framkom. Gruppens rapport innehåller i huvudsak allmänna formuleringar, men vissa grundläggande antaganden formulerades bl.a.: - Utgående från kommentarer i plenary konstaterades att behoven av e-navigation ombord har högsta prioritet, men att dessa kan vara starkt kopplade till funktioner iland och att det finns viktiga säkerhetsfunktioner även iland, varför behoven på land och ombord måste ses som helhet. - Röstradio kommer vara en del av e-navigation men arbetet nu bör koncentreras på datakommunikation. - Datakommunikation kan förväntas ske såväl via satellit som med terresta system - Det kommer finnas kommunikationsbehov med olika prioritet.

13 13 (15) - Möjligheterna att hantera och behandla data ombord måste förbättras i takt med den ökade kommunikationen. - e-naviagtion ska inte begränsas till säkerhet, sjöfartskydd och miljöskydd. Konceptet har också en potential för effektivitetsvinster för sjöfarten. - e-navigation kan komma att kräva ny teknik men i första hand bär inriktningen vara ett bättre utnyttjande av befintlig teknik (inte nödvändigtvis den nu obligatoriska utrustning) - Behov av gemensamma datastrukturer och standards konstaterades. Arbetsgruppen diskuterade också dok COMSAR12/11/1 (Korea) ang falsklarm i GMDSS. Det konstaterades att frågan är viktig men inom e-nav arbetet kan någon lösning inte tas fram inom överskådlig tid. Korea ska försöka få upp frågan på dagordningen för COMSAR genom en inlaga till MSC. 12 Work programe and agenda for COMSAR 13 Följande punkter på arbetsprogramet är avklarade i och med COMSAR-12: 1.1 item 1.2 exemption from radio requirements; 1.2 item 6.4; - medical assistance in SAR service; 1.3 item H 2 - guidelines for uniform operating limitations of high-speed craft; 1.4 item H 3 development of an e-navigation strategy; 1.5 item L.1 Replacements for use of NBDP (radio telex) for maritime distress and safety communications in maritime MF/HF bands: Slutdatum för följande punkter har flyttats fram: 2.1 item 6.1 Harmonization of aeronautical and maritime search and rescue procedures, including SAR traning matters, to item H.1 developments in maritime radiocommunications systems and technology, to 2009; Följande WG planeras för COMSAR- 13: 1. SAR; 2. Teknisk; 3. ITU frågor.

14 14 (15) Nästa COMSAR möte: Planeras från 19 till 23 januari Election of chairman and vice-chairman for Sr C. Salgado (Chile) och Mr A. Olopoenia (Nigeria) återvaldes som ordförande respektive vice ordförande för COMSAR Any other business. COMSAR 12 gjorde medlemsländerna uppmärksamma på nödvändigheten av att följa Chiles uppmaning att följa MSC/circ.1174 med riktlinjer för hur fritidsfartyg ska vara utrustade för ocean passage. För att därigenom underlätta för SAR myndigheterna i länder som gränsar mot de stora haven För övrigt hänvisas till draft slutrapport COMSAR-12/WP.5 övriga WP.1 till WP.4 samt kommande final slutrapport till MSC 84. /Magnus Crutebo

15 15 (15) Annex till rapporten. Den nya arbetskopian av distress knappen.