Filnamn 1.0 Projektplan Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande
|
|
- Emil Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 i nätbaserat lärande Sida: 1 (12) Projektplan Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande
2 i nätbaserat lärande Sida: 2 (12) Innehåll 1 Mål Bakgrund och projektidé Projektmål Plan Beslutspunkter, milstolpar Projektkalkyl Organisation Arbetsformer Bilagor och referenser... 5 Bilaga 1: Projektbeskrivning... 6 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P Underlag för godkännande, BP3 P Justeringar/kommentarer av programledare Slutgiltig version Basfakta Godkännande Beställare/Projektägare: Elin Holmsten
3 i nätbaserat lärande Sida: 3 (12) 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé Projektet är en pilotstudie som ska undersöka hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation kan användas för att stärka och utveckla digitala närmiljöer, framförallt i samband med distanslärande. Fokus kommer primärt att läggas på aspekter av ljudets (och då framförallt röstens) användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer även ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. Studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande funktioner och potential, i samverkan med bild, användas för att utveckla (design av) audiovisuella lärandemiljöer online och på distans? Utgångspunkten är att studera hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud, så som de t.ex. tillämpas i film och datorspel, kan användas för att utveckla den interpersonella dimensionen av nätbaserad kommunikation och lärande. Detta ska göras genom att utgå ifrån några befintliga nätbaserade lärmiljöer vid HDa. Med hjälp av enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska den audiovisuella upplevelsen undersökas, med fokus på både ljudets tekniska och narrativa funktioner. Avsikten är att också engagera studenter i ljud- och musikproduktion, inom ramen för kurser i projektarbete, för att genomföra ett eller flera experiment där olika aspekter av ljudkvalitet manipuleras. Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter, samt en eller två konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt forskning, finansierad med externa medel. En mer detaljerad beskrivning av projektet finns i bifogade bilagor. 1.2 Projektmål Tidpunkt: Januari 2014 Resultat: Projektet drivs som ett utvecklingsprojekt inom NGL med pedagogisk inriktning (i linje med Mål B, enl. programmets beskrivna effektmål). Projektet fokuserar på att identifiera och beskriva faktorer i den audiovisuella lärandemiljön som kan stärka förutsättningar för ett fördjupat och engagerat lärande. Bidrar till tydlig identitet som ledande i NGL (enl. Mål C). Projektet har potential att bidra till att visa upp Högskolan Dalarnas NGL-relaterade forskning, bl.a. genom medverkan på konferenser och i vetenskapliga tidskrifter. Målsättning är också vidare, externfinansierad, forskning utifrån detta projekt. Ytterligare en målsättning är att bidra till en stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL (enl. Mål F). Projektet vill bli en del av forskningsmiljön inom NGL vid HDa. Samverkar gärna med andra forskare med relaterad inriktning. Publicering av artiklar m.m. På längre sikt ska projektet bidra till högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna (enl. Mål A). Projektets resultat kan belysa, och implementeras i, Högskolan Dalarnas egna distanskurser. Kostnad: SEK
4 i nätbaserat lärande Sida: 4 (12) 2 Plan 2.1 Beslutspunkter 1, milstolpar 2 Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 3 MS Beskrivning BP3-4 4 Projektplan fastställs av projektägaren, dvs. akademiledningen MS2 Inledande planering och förberedelser klara (inl. teoriunderlag, skiss intervjuer, personliga kontakter tagna, tekniska förutsättningar undersökta). April 2013 BP5 5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) MS3 Tester, intervjuer och enkäter genomförda, huvudsakligen med ämnena Japanska och Ljud- och musikproduktion. Sept BP5 Projektägare beslutar om fortsättning eller förändring utifrån inlämnad statusrapport (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) MS4 Bearbetning av empiri, analys, ev. någon kompletterande insamling av empiri genomfört. Dec BP7 6 Slutrapport lämnas och till projektägaren som fattar beslut om hur resultatet av projektet på bästa sätt förvaltas MS5 Slutrapport klar. Presentation vid högre seminarium genomfört. Artiklar (en eller två) skrivna och inskickade till lämplig internationell vetenskaplig tidskrift. Beslut om projektets eventuella fortsättning, och om ev. extern ansökan taget. 2.2 Projektkalkyl Kalkylpost Timmar Kostnad Projektledning och genomförande Summa: Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet. Alternativt fortsätt/gör om arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet 5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet.
5 i nätbaserat lärande Sida: 5 (12) 3 Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Akademin Språk och mediers ledningsgrupp Ulf Magnusson /uma@du.se Projektledning Johnny Wingstedt jwi@du.se 4 Arbetsformer 5 Bilagor och referenser Bilagor Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 1 Projektbeskrivning Komplettering
6 i nätbaserat lärande Sida: 6 (12) Bilaga 1: Projektbeskrivning 6 Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande Ansökan om projekt, NGL. Johnny Wingstedt På senare tid har utvecklingen av, och intresset för, distanslärande intensifierats i rasande tempo. Vårens konferens Next Generation Learning Conference 2012 vid Högskolan Dalarna visade många spännande exempel på den utveckling som sker både nationellt och internationellt. En framväxande diskussion i den pågående utvecklingen är vad man vinner respektive förlorar med denna form för lärande, jämfört med högskolans traditionella klassrumsoch seminarieform där det personliga mötet är av central vikt. På ledarplats i DN den 7 maj 2012, sammanfattar och diskuterar författaren, journalisten och kolumnisten David Brooks, i artikeln En tsunami av kunskap, den senaste tidens explosionsartade ökning av online-kurser. Han tar i detta sammanhang upp de vanligaste invändningarna mot online-lärande. Eftersom hans sammanfattning summerar de väsentligaste frågorna i förevarande projektansökan, tar jag den som utgångspunkt för mitt fortsatta resonemang. Följande citat är alla hämtade ur Brooks artikel. En grundläggande fråga som Brooks tar upp är vad som går förlorat i avsaknaden av det personliga mötet: Kommer onlineutbildningen att försvaga det starkt personpräglade närsamhälle som den traditionella akademiska miljön skapar?/ /Hur mycket kommunikation går förlorad gester, stämningar, ögonkontakt när man inte sitter där i ett rum med en engagerad lärare och intresserade kamrater?. En annan fråga berör möjliga konsekvenser av att vissa ämnen, som språk och ekonomi, har visat sig mer lämpade för distansundervisning än andra: Kommer yrkesutbildning i företagsekonomi att få företräde och ämnen som är svårare att ta in online, som filosofi, att komma på undantag?. Från studentens lärandeperspektiv framträder en rad frågor, som berör hur reflektion och kunskapsdjup påverkas av en lärmiljö som medieras via datorskärmar: Kommer snabbläsning på skärmen att ersätta fördjupad läsning? Till detta kommer frågan om koncentration och motivation: Vad händer med studenter som inte är tillräckligt motiverade för att sitta klistrade vid sin laptop timme efter timme?. En följdfråga utifrån ovanstående är den om bedömning och kunskapskrav: Blir kunskapskraven lika höga?. I sin artikel fokuserar Brooks på fenomenet att amerikanska elituniversitet som Harvard, MIT och Stanford de senaste månaderna har satsat stora resurser på att erbjuda webbaserade kurser gratis. Han reflekterar över vilka konsekvenser detta får för övriga institutioner och lärare: Om några stjärnprofessorer kan föreläsa för miljoner, vad händer då med resten av lärarkåren? Frågorna berör olika dimensioner som kommunikation, lärandeprocesser, bedömning och maktförhållanden. Ur ovanstående frågeställningar föds nya frågor, som utgör fundamentet för denna projektansökan. Några av de centrala frågorna är: Hur kan digitala audiovisuella miljöer stärkas för att främja det personliga mötet online? Hur kan digitala lärandemiljöer utformas för att i högre grad skapa förutsättningar för koncentration, motivation och fördjupat lärande? Hur kan det skapas bättre förutsättningar för ämnen som är underrepresenterade i digitala lärmiljöer? Hur kan miljöer för distanslärande utvecklas till attraktiva alternativ i konkurrensen med prestigefyllda elituniversitet? Ovanstående frågor och resonemang utgör utgångspunkten för denna ansökan om projektmedel för att genomföra en pilotstudie med fokus på hur narrativa principer för audiovisuell kommunikation kan användas för att stärka och utveckla digitala lärmiljöer, framförallt i samband med distanslärande. Primärt kommer fokus att läggas på aspekter av ljudets användning, både vad gäller tekniska förutsättningar och kommunikativa funktioner. I detta kommer också
7 i nätbaserat lärande Sida: 7 (12) ljudets intermodala relationer till visuella aspekter att inkluderas. Syftet är att identifiera och beskriva faktorer i audiovisuella läromiljöer som kan stärka förutsättningarna för engagerat och fördjupat lärande. Studien kan ses som en naturlig fortsättning på projekt som jag tidigare genomfört, framförallt i samband med min doktorsavhandling (Wingstedt, 2005, 2008), där kunskapsaspekter kopplade till musikaliska berättarfunktioner i film och datorspel har studerats. Detta område speglar också min professionella bakgrund som kompositör och ljuddesigner för berättande media, som film, teater och interaktiva miljöer och mångårig verksamhet som lektor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm där jag framförallt undervisat i ämnen relaterade till musik och ljud för film, datorspel och reklam. Den planerade studiens övergripande frågeställning är: Hur kan kunskaper om ljudets kommunikativa berättande funktioner och potential i samverkan med bild användas för att utveckla (design av) audiovisuella lärandemiljöer online och på distans? Studiens bakgrund, teoretiska ram och genomförande beskrivs i följande avsnitt. 7 Bakgrund Centrala aktiviteter i våra dagliga liv, inom såväl arbete och skola som fritid, är audiovisuellt medierade. Information vi tidigare huvudsakligen hämtat från den skrivna texten i böcker och papperstidningar, ersätts i stigande grad av multimodala upplevelser via skärm och högtalare, i ett samspel mellan grafik, rörlig bild, skrift, tal, ljudeffekter, signaler, musik m.m. Vi tar del av nyheter, underhållning, reklam och information genom nätbaserade och interaktiva medier. Vi umgås och kommunicerar med vänner, kollegor och myndigheter med hjälp av olika digitala plattformar. Amatörer, såväl som professionella, producerar själva bilder, film och ljudinspelningar, och förmedlar dessa via olika nätbaserade forum. Dessa aktiviteter använder sig av olika principer för berättande och kommunikation som bygger på traditioner och konventioner med djupa historiska rötter, som kontinuerligt formas och omformas allteftersom kulturer och medier förändras och förnyas. Idag har vi alla vuxit upp med radio, film och television som viktiga kulturella inslag, baserade på ljud och bild. Genom att använda medierna lär vi oss de narrativa betydelspotentialer som det multimodala samspelet erbjuder (Kress 2010, Jewitt 2006). Wingstedt (2005, 2008) samt Wingstedt, Brändström och Berg (2008) har i en studie visat hur barns och ungdomars kunskaper om musikaliska berättarfunktioner i narrativa medier står i direkt relation till deras erfarenheter av att se film och spela datorspel. På senare år har en ökande grad av interaktivitet blivit en del av de digitala medierna, i Internetbaserade applikationer, i datorspel, mobiltelefoner osv. Gee (2007) har beskrivit principer för lärande som av nödvändighet behöver vara en del av datorspel, för att användaren ska kunna förstå hur att spela det vilket är en förutsättning för att tillverkaren ska kunna sälja produkten och därmed gå med vinst: You cannot play a game if you cannot learn it. If no one plays a game, it does not sell, and the company that makes it goes broke. Of course, designers could make the games shorter and simpler. That s often what schools do with their curriculums. But gamers won t accept short or easy games. So game designers keep making long and challenging games and still manage to get them learned. How? (Gee, 2007, s. 3-4). En poäng hos Gee är att det är själva designen den audiovisuella strukturen och miljön, samt multimodala narrativa principer som gör lärandet möjligt, snarare än uttryckliga skrivna eller muntliga instruktioner.
8 i nätbaserat lärande Sida: 8 (12) I vårt samspel med audiovisuella och interaktiva medier är aspekter på lärande en ofrånkomlighet. Och i lika hög grad gäller det omvända: I digitala audiovisuella lärmiljöer är graden av användning av kulturellt etablerade principer för multimodalt berättande, kommunikation och interaktion en avgörande faktor för hur lärande äger rum. 8 Studiens teoretiska utgångspunkter och genomförande Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotik och multimodalitet enligt Hodge & Kress (1988), van Leeuwen (2005), Kress (2010), Jewitt (2009) m.fl. Kortfattat beskrivet bygger dessa teoribildningar på uppfattningen att människor kommunicerar inte bara genom det talade eller skrivna språket, utan också via en rad kommunikationsmedel (eng: modes) som exempelvis gester, kroppsspråk, bild, ljud, musik osv. En grundläggande tanke är att vi visserligen kan skapa mening ur gestaltningar och tolkningar som görs utifrån enskilda modes, men att mänsklig kommunikation i grunden sker via kombinationer av flera olika gestaltningsformer i samspel. Olika modes har också olika förutsättningar, både materiellt och kulturellt, att gestalta mening. Centralt är även hur vi skapar mening i relation till olika kontexter och utifrån vårt eget intresse. Inom ramen för dessa teoribildningar används ofta lingvisten Michael Hallidays (1978) tre övergripande kommunikativa metafunktioner som modell för att beskriva olika dimensioner av mening. Denna modell utgår ifrån antagandet att all full kommunikation skapar mening genom att: Representera innehåll, tillstånd och händelser i världen (Ideationell metafunktion). Gestalta mening om de sociala relationer som uppstår mellan deltagarna i den kommunikativa handlingen (Interpersonell metafunktion). Gestaltas som en koherent text (i vid mening) både internt och i relation till dess yttre sammanhang (Textuell metafunktion). Kortfattat kan man säga att de tre metafunktionerna berör kommunikationens innehåll, interaktion respektive struktur. Den textuella metafunktionen beskrivs också som möjliggörande, som en förutsättning för att kommunikation av innehåll och interaktion ska kunna ske. Dessa metafunktioner har inom sociosemiotisk multimodal teori utvecklats till att innefatta alla typer av kommunikationsmedel. Brooks (2012) konstaterar att onlineundervisning ger framförallt hjälp med att ta in information. Med andra ord: Online-lärande har, i dagsläget, sin huvudsakliga styrka i den ideationella dimensionen av kommunikation. De kritiska frågor som ställdes inledningsvis, bl.a. om hur mycket av kommunikationen som går förlorad i avsaknaden av det personliga mötet, handlar däremot framförallt om kommunikationens interpersonella dimension. Alltså det som får oss att känna, handla eller reagera eller som positionerar oss i relation till varandra. Här innefattas också aspekter relaterade till attityder, bedömningar och ideologier. Studien kommer att fokusera på hur tekniska och narrativa principer relaterade till ljud kan användas för att utveckla den interpersonella dimensionen av lärandet, så som den ter sig i nätbaserade lärandemiljöer. Syftet är att på så sätt adressera och undersöka de huvudfrågor som ställdes inledningsvis. Detta görs utifrån narrativa principer och teorier om hur ljud används i berättande sammanhang (Wingstedt et al., 2010). Van Leeuwen (1999) beskriver hur ljud skiljer sig från bild genom att innesluta lyssnaren i den auditiva upplevelsen. Ljudet är på så sätt mer inkluderande än bild (som man måste vända sig mot för att uppfatta) och flera lyssnare tillsammans kan inneslutas i gemensamma akustiska rum som bidrar till en interpersonell upplevelse av samhörighet. Ljud i film och spel används ofta som centralt verktyg för att skapa inlevelse, intresse och identifikation alltså interpersonella aspekter av grundläggande vikt i en lärandeprocess. Pilotstudien föreslås sträcka sig över två terminer, i en omfattning av 30% av en heltidstjänst. Den forskningstid jag nu har i tjänsten (20%, 2012) är dock redan inplanerad för andra aktiviteter, bl.a. konferensbidrag och arbete med artiklar avsedda för vetenskapliga tidskrifter.
9 i nätbaserat lärande Sida: 9 (12) Utgångspunkten blir studier av några befintliga nätbaserade lärandemiljöer vid HDa. Dessa inkluderar distansprogrammet Musik- och ljuddesign, som ges av ämnet Ljud- och musikproduktion i samarbete med Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet, men målsättningen är att även innefatta andra ämnen. Med hjälp av enkätstudier och intervjuer av studenter och lärare ska den audiovisuella upplevelsen, med fokus på ljudets tekniska och narrativa funktioner, undersökas. Avsikten är att också engagera några studenter i ljud- och musikproduktion inom ramen för kurser i projektarbete (som LP2002) för att genomföra ett eller flera s.k. kvasiexperiment (Cook & Campbell, 1979) där olika aspekter av ljudkvalitet manipuleras som frekvensomfång, dynamik, fördröjning (latency), mikrofonplacering m.m. för att undersöka konsekvenser av den didaktiska upplevelsen för både lärare och studenter. Som primär utkomst av pilotstudien planeras ett par artiklar för vetenskapliga tidskrifter samt en eller två konferenspresentationer. Målsättningen är att sedan bygga vidare på denna studie med fortsatt forskning, finansierad med externa medel. Avsikten är att pilotstudien ska ligga till grund för en extern ansökan i samverkan med forskare vid andra lärosäten. I dagsläget har diskussioner om samarbete inletts med fil. dr Ronny Lindeborg, vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, samt fil. dr Ragnhild Jurström Sandberg vid Karlstads Universitet. Fokus i den kommande externa ansökan kommer att ligga på hur lärandesituationer baserade på audiovisuell kommunikation kan designas för att stödja den didaktiska processens interpersonella dimensioner. Såväl pilotstudien som den kommande större studien är också avsedda att bidra till kommande docentmeritering. Under det kommande läsåret kommer kontakter att tas även med forskare vid andra institutioner, där intresse finns för detta forskningsområde, för att undersöka möjligheterna till vidgat samarbete. Flera sådana kontakter finns redan, bl.a. en grupp forskare vid avdelningen ICT and Designs for Learning LAB vid Aalborg Universitet i Danmark, vars forskning om ljudkvalitet i musiklärande via videokonferenssystem (Ørngreen, Levinsen, Buhl et al., 2012) presenterades vid konferensen Designs for Learning i Köpenhamn tidigare i våras. En annan kontakt är Utbildningsradion (UR), som i sin webbaserade satsning Didaktikens verktyg 7 har inlett diskussioner om ett möjligt samarbete med ämnet Ljud- och musikproduktion vid HDa. Allteftersom det eskalerande mediesamhället tar en allt större plats i våra dagliga liv, blir det allt viktigare att söka mer kunskap om multimodala principer för representation och kommunikation. Det är min förhoppning att styrgruppen för Next Generation Learning ska finna denna ansökan intressant. Falun, 29 maj 2012 Johnny Wingstedt Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion Akademin Språk och Medier, Högskolan Dalarna E-post: jwi@du.se Mobil: Referenser Brooks, David (2012, 7 maj). En tsunami av kunskap (översättare Margareta Eklöf). Dagens Nyheter. Copyright, New York Times Cook, T.D. & Campbell, D.T. (1979). Quasi-Experimentation: Design & Analysis Issues for Field Settings. Boston: Houghton Mifflin. 7
10 i nätbaserat lärande Sida: 10 (12) Gee, James P. (2007). What Video Games Have to Teach Us about Learning and Literacy (revised and updated ed.). New York: Palgrave Macmillan. Halliday, Michael A. K. (1978). Language as Social Semiotic: The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold. Hodge, Robert & Kress, Gunther (1988). Social Semiotics. Cambridge, UK: Polity Press. Jewitt, Carey (2006). Technology, Literacy, Learning: A Multimodal Approach. London: Routledge. Jewitt, C. (2009) (red.). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. London: Routledge. Kress, Gunther (2010). Multimodality. Oxon: Routledge. Utbildningsradion. Didaktikens verktyg. Hämtat 28 maj 2012 från Van Leeuwen, Theo (1999). Speech, Sound and Music. London: Macmillan. Van Leeuwen, T. (2005). Introducing Social Semiotics. London: Routledge. Wingstedt, Johnny (2005). Narrative Music: Towards an Understanding of Musical Narrative Functions in Multimedia (Licentiatuppsats). Luleå, Sweden: Luleå University of Technology, School of Music. (Tillgänglig vid Wingstedt, J. (2008). Making Music Mean: On Functions of, and Knowledge about, Narrative Music in Multimedia (Doktorsavhandling). Luleå University of Technology, Dept. of music and media. (Tillgänglig vid Wingstedt, J., Brändström, Sture & Berg, Jan (2008). Young Adolescents Usage of Narrative Functions of Media Music by Manipulation of Musical Expression. Psychology of Music, Vol. 36 (No. 2), pp Wingstedt, J., Brändström, S. & Berg, J. (2010). Narrative Music, Visuals and Meaning in Film. Visual Communication, Vol. 9 (No. 2): pp Ørngreen, Rikke; Levinsen, Karin; Buhl, Mie et al. (2012). Videoconferencing in Music Education at the Conservatory Level. Presentation gjord vid The Third Designs for Learning Conference, Köpenhamn, april.
11 i nätbaserat lärande Sida: 11 (12) 10 Bilaga 2: Komplettering 11 Komplettering och förtydligande till ansökan om medel för projektet Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande Johnny Wingstedt Efter förfrågan från styrgruppen för Next Generation Learning vill jag gärna göra följande förtydligande angående min ansökan om medel för projektet Ljudets kommunikativa potential i nätbaserat lärande. Projektet kan sägas ha allmänpedagogisk karaktär, inom sfären audiovisuellt medierade lärmiljöer. Målsättningen är att studien ska generera kunskap av värde oavsett den pedagogiska situationens ämnesområde. Därför är ambitionen att genomföra studien inom flera olika ämneskategorier, i detta skede huvudsakligen inom områden som erbjuds av Högskolan Dalarna förutom musik- och ljuddesign även exempelvis språk, pedagogik eller vård. På så sätt kan erfarenheter göras utifrån de specifika förutsättningar som är förbundna med de olika ämnena. Samtidigt kan ny kunskap om audiovisuella kommunikativa möjligheter lättare återföras till de berörda områdena. Studien kommer också att undersöka de olika typer av lärupplevelser, som utgörs av såväl nätbaserade föreläsningar (i realtid och inspelade), gruppseminarier, enskilda möten och andra audiovisuellt medierade lärsituationer. I de flesta sådana situationer blir den mänskliga rösten det centrala ljudelementet. Här finns många tekniker och principer att utforska där inspiration och kunskap kan hämtas från berättande multimodala medier som film och teve där just rösten brukar användas som bärande narrativt medel. Med detta avses då inte i första hand det talade språkets semantiskt baserade betydelseskapande, utan snarare hur rösten rent ljudmässigt placeras, fraseras och projiceras i samspel med bild och andra ljudelement. De ovannämnda ämneskategorierna och lärsituationerna har det gemensamt att rösten vanligen blir av central vikt i ljudbilden, men skulle kanske vinna på att framhäva delvis olika kommunikativa aspekter beroende på situation. I exempelvis språkundervisning kan man tänka sig att den lexikala förståelsen är av särskilt stor vikt. Förutom tydlig artikulation kan här undersökas hur denna dimension kan förstärkas genom ljudmässig gestaltning av begrepp som social distans (resp. närhet), grad av narrativ framskjutenhet (salience), lyssnarperspektiv eller interfoliering (interleaving). I andra sammanhang kan andra begrepp vara relevanta att undersöka, som exempelvis sanningsanspråk (modalitet), vägledande funktioner i samspel med bild och skriven text, avgränsning (framing), audiovisuell samtidighet (synchresis) eller hantering av dialog i samspel med flera interlokutörer. Listan kan göras lång, och det blir som sagt också angeläget att studera andra aspekter av den totala ljudupplevelsen samt samspel med visuella uttryck. Viktigt blir även att de kunskaper som utvecklas om hur audiovisuella narrativa tekniker kan användas för att forma lärupplevelser också förs vidare både inom forskarsamhället och i praktisk pedagogisk
12 i nätbaserat lärande Sida: 12 (12) verksamhet. De artiklar och konferenspresentationer som planeras kommer därför företrädesvis att vara på engelska, och presenteras i internationella tidskrifter och konferenser. Avsikten är att etablera (och förstärka befintliga) kontakter på internationell nivå med forskare och nätverk verksamma inom liknande intresseområden. Sammantaget är alltså strävan att bidra till de effektmål som beskrivs av NGL, däribland att bidra till en stabil och erkänd forskningsmiljö inom NGL, en högre kvalitet på utbildning vid Högskolan Dalarna samt en tydlig identitet som ledande i NGL. Falun, 21 september 2012 Johnny Wingstedt Högskolelektor, Ljud- och musikproduktion Akademin Språk och medier, Högskolan Dalarna E-post: jwi@du.se Mobil:
Ökad användning av öppna audiovisuella lärresurser
2013-05-31 Sida: 1 (8) Projektplan 2013-05-31 Sida: 2 (8) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 Plan... 5 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 6
Läs merDok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan
Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande
Läs merProjektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker
Sida: 1 (6) Projektplan Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1
Läs merProjektplan mini. Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter
Sida: 1 (5) Projektplan mini Fankulturen som informella lärmiljöer på internet: En studie bland Högskolan Dalarnas språkstudenter Fan Culture as informal learning environments on the Internet: A study
Läs merNätbaserad bedömning Nätbaserad bedömning Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 1 (5) Projektplan mini. Nätbaserad bedömning
Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 1 (5) Projektplan mini Filnamn 1.0 Projektplan Utgåva 1.0 Charlotte Lindgren Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan...
Läs merSvenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska
Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,
Läs merProjektplan Webbaserade digitala prov. 2014-01-13 Sida: 1 (5) Filnamn Projektplan_prov_reviderat.doc
-01-13 Sida: 1 (5) Projektplan -01-13 Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 1.3 Avgränsningar... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 4 2.2 Projektkalkyl...
Läs merRollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap
Sida: 1 (6) Projektplan Rollspel baserat på ett verkligt fall för undervisning i Arbetsvetenskap Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 4 1.3 Avgränsningar...
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merKatarina Dodo och Alex Santos Pruth. 2013-05-12 Sida: 1 (11) Projektplan
2013-05-12 Sida: 1 (11) Projektplan Lärande utan gränser: samverkan inom nätbaserad undervisning med Universidade Federal de Sergipe och University of Botswana 2013-05-12 Sida: 2 (11) Innehåll 1 Mål...
Läs merKursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)
Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng. Programme in Design of Music and Sound, 120 Higher Education Credits
Dnr: 144/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för musik- och ljuddesign, 120 högskolepoäng Programme in Design of
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merInformation angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå
Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merBrukarkunskap och evidens - en breddad syn på kunskap för den nya generationens lärande
2014-01-15 Sida: 1 (6) Projektplan - en breddad syn på kunskap för den nya generationens lärande 2014-01-15 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 1.3 Avgränsningar...
Läs merB. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen
KONSTFACK Institutionen för Design, Konsthantverk och Konst KURSPLAN 30030 Industridesign, individuell fördjupning Industrial, individual proficency 30 högskolepoäng / 30 ECTS credits Kurskod: IDK320,
Läs merMarie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard
Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva
Läs merModerna språk. Ämnets syfte
Moderna språk MOD Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och
Läs merBeslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Läs merI slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka.
Six Drummers i Mexico City 2014 fick jag tillsammans med mina kollegor Johannes Stjärne Nilsson och Magnus Börjeson en inbjudan från UNAM, Mexiko Citys största universitet och institutionen för film och
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs merMusik- och ljuddesign, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Musik- och ljuddesign, 120 hp Music and Sound design, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMOLG Grundnivå MIUN 2008/478
Läs merUtbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.
Läs merSmakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.
Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress
Läs merPositiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation
Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde
Läs merKursplan - Grundläggande svenska som andraspråk
2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng
Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merProgrammets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy
Dnr: HS 2014/95 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Danspedagogprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: HGDNS Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merKurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merInformationssökning inför uppsatsen
Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information
Läs merAtt använda flipped classroom i statistisk undervisning. Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala
Att använda flipped classroom i statistisk undervisning Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala Program Vad är flipped classroom? Vad jag har gjort Videoföreläsningar Klassrumstillfällen Resultat
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)
UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)
Läs merPRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2
prövning grnengz Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2 Innan du anmäler dig till en prövning i Grundläggande engelska, bör du göra ett språktest på Vägledningscentrum,
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merBarn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merArkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg
Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg Förberedelse av examensarbete i arkitektur HT14 Mattias Hambraeus Victorson KTH-A 2014-05-15 Innehåll: 1. Sammanfattning
Läs merL6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merRapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt
Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits
Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merPrövning i Moderna språk 2
Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merLärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp
Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merREFLEKTION ÖVER DEN EGNA KUNSKAPSUTVECKLINGEN
REFLEKTION ÖVER DEN EGNA KUNSKAPSUTVECKLINGEN Av Rickard Norstedt I&D åk 2 Jag som flera andra av deltagarna i kursen har ganska mycket skissande med mig från början, jag har varit intresserad av egentligen
Läs merProjektplan Nätcampus. David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan. Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna?
David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna? David Lifmark Sida: 2 (7) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan...
Läs merGunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merBeteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,
Läs merDokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merStina Nyman 2012-09-16
LINKOPINGS UNIVERSITET, IDA SmartKom Hur systemet fungerar Stina Nyman 2012-09-16 stiny786 Artificiell intelligens II Sammanfattning Detta projekt kommer handla om SmartKom som är ett multimodalt dialogsystem
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merDet handlar om teknik också!
Det handlar om teknik också! Per Norström Doktorand vid avdelningen för filosofi Adjunkt vid avdelningen för lärande Teknik Ämnet teknik i läroplanen "Undervisningen i ämnet teknik ska syfta
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merStudiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.
Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012. En kurs i samarbete med Umeå Universitet. Designad för pedagoger i Mölndals stad. Välkommen till kursen Pedagogisk dokumentation med
Läs merKandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage
Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merMatematik och det nya medialandskapet
Matematik och det nya medialandskapet Per Jönsson, Malmö Högskola Thomas Lingefjärd, Göteborgs Universitet 27 januari 2010 Översikt Föränderligt medialandskap Lärande med nya medier Teknologi och programvara
Läs merUtbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:
Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merMålkatalog för projekt ArbetSam
Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap
Läs merEngelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp English BA (A), English for Primary School and Preschool. Included in the Teacher Initiative, 15 credits
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merBusiness Model You Din personliga affärsplan framtagen på åtta timmar.
Business Model You Din personliga affärsplan framtagen på åtta timmar. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Allmänt om Business Model You... 3 Varför en personlig affärsplan?... 3 Två viktiga
Läs merAllmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet
Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs mer