ETT ÅLDRANDE LOJO 2018 Lojo stads äldrepolitiska program

Transkript

1 ETT ÅLDRANDE LOJO 2018 Lojo stads äldrepolitiska program Godkänt i stadsfullmäktige

2 INNEHÅLL INLEDNING ÅLDRANDE OCH ÅLDERDOM I LOJO Allmänt om åldrande Upplevelse av livet i ålderdomen Åldrande ur samhällets och de äldres synvinkel Antalet äldre nu och i framtiden Antalet äldre i Lojo Befolkningsprognoser Servicebehov på grund av ökat antal äldre FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA BLAND ÄLDRE Begreppet hälsa Bedömning av funktionsförmågan Att bevara och främja funktionsförmågan Samhälleliga lösningar som främjar funktionsförmågan Åtgärder som stöder funktionsförmågan PRINCIPER FÖR GOD VÅRD AV ÄLDRE I LOJO Kunskaps- och värdegrund för äldrevården Tvärvetenskapligt synsätt i vården av äldre Principer för den medicinska vården Principer för rehabiliteringen Principer för det gerontologiska vårdarbetet Principer för det gerontologiska socialarbetet Principer för mentalvårdsarbetet Vård av äldre i Lojo SPECIALFRÅGOR KRING ÅLDRANDET Fallolyckor och hur de kan förebyggas Rusmedelsproblem bland äldre Seniorservice för specialgrupper Vanvård och övergrepp Palliativ vård ETIK OCH KVALITET I VÅRDEN AV ÄLDRE LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDEN Nya serviceformer och lösningsmodeller Strategi för upphandling av seniorservice Åtgärdsförslag och uppföljning SAMMANDRAG Bilaga 1. Befolkningsprognoser och förklaringar av storområden Bilaga 2. Indikatorer på servicestruktur Bilaga 3. Kvalitetskriterier för omsorgs- och rehabiliteringstjänsterna Bilaga 4. Omsorgslöfte Bilaga 5. Service för äldre i Lojo Bilaga 6. Begrepp som förekommer i programmet

3 INLEDNING Ett åldrande Lojo 2018 är Lojo stads äldrepolitiska program för åren Programmet slår fast stadens riktlinjer och åtgärder för att stödja och stärka de äldres välbefinnande i Lojo. Det nu uppdaterade programmet bygger på programmet Ett åldrande LOST 2018, som fullmäktige godkände i februari Programmet är kopplat till Lojo tillväxtstrategi 2021 och den digitala välfärdsberättelsen Ett åldrande LOST 2018 slog fast de viktigaste utvecklingsåtgärderna i samarbetsområdet för social- och hälsovården i Lojo, Sjundeå, Ingå och Karislojo under åren Upplösningen av samarbetsområdet och kommunsammanslagningen mellan Lojo, Karislojo och Nummi-Pusula medförde ändringar i organisationen och verksamhetsställena för senior- och sjukhusservicen samt i utvecklingsbehoven. Äldreomsorgslagen, som trädde i kraft , innebar dessutom ändrade myndighetsbestämmelser om bedömning av servicebehovet. Syftet med lagen är att säkerställa att äldre personer i hela landet får vård och omsorg på lika villkor enligt det individuella behovet och med hjälp av högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster. Under 2013 förenhetligades funktionerna inom senior- och sjukhusservicen i det nya Lojos område. Det har därför varit nödvändigt att revidera det äldrepolitiska programmet så att det motsvarar läget i det nya Lojo och kraven i äldreomsorgslagen. Programmet publiceras enbart i digitalt format. Arbetet med revidering av det äldrepolitiska programmet styrdes av en styrgrupp som grundtrygghetsnämnden tillsatt. Ordförande i styrgruppen var Maaret Laine och vice ordförande Monica Lemberg (f.d. Grönmark). Övriga förtroendevalda i gruppen var Tarmo Flink, Lotta Paakkunainen och Seppo Pesonen. Tjänstemannarepresentanter i styrgruppen var grundtrygghetsdirektör Arja Yliluoma, överläkaren i geriatri Taina Hammarén (till ), omsorgschef Marja-Liisa Karjalainen, omsorgschef Sirkka Kinnunen och överskötaren Hannele Patjas. Tuula Suominen, som började som seniorservicechef den 15 januari 2015, hann med i arbetet med programmet på sluttampen. I enlighet med äldreomsorgslagen utsåg äldrerådet i Lojo en representant, medlemmen Inkeri Kangas, som deltog i beredningen av det äldrepolitiska programmet. Styrgruppens sekreterare var förvaltningssekreterare Katja Erätuli-Keskinen. Styrgruppen för det äldrepolitiska programmet sammanträdde fem gånger under tiden mars 2014 januari 2015 för revidering av programmet, och tjänsteinnehavarna höll därtill fyra möten mellan styrgruppsmötena. I samband med uppdateringsarbetet bad styrgruppen om utlåtande av Parhaat vuodet ry, Apuomena ry, pensionärsorganisationer, områdeskommittéerna, församlingsaktörer, äldrerådet, handikapprådet samt tekniska sektorn, bildningssektorn och stadens samarbetsorgan. Remissinstanserna ombads att ta ställning till vilka saker man ska lägga vikt vid när programmet revideras och hur frivilligarbete kunde bli ett inslag i stadens äldrepolitiska program. Utlåtanden gavs av Parhaat Vuodet ry, Apuomena ry, Lohjan Eläkeläiset ry, Lojo Svenska Seniorer rf, tekniska sektorn, stadens samarbetsorgan, handikapprådet, äldrerådet, Lojo evangelisk-lutherska församling, socialarbetarna inom seniorservicen i Lojo stad samt områdeskommittéerna för Karstu-Paloniemi-Routio, Södra Lojo, Sammatti, Nummi, Pusula och Huvudlederna. Dessutom lämnade Muijalan asukasyhdistys ry och Lohjan Sydän ry sina utlåtanden till styrgruppen. Servicebehoven i det äldrepolitiska programmet beräknades enligt den nationella kvalitetsrekommendationen. I slutet av 2013 fanns det Lojobor som fyllt 65 år. Under åren kommer antalet personer i denna ålder i Lojo att öka med Ur seniorservicens synvinkel är de som fyllt 75 den väsentligaste gruppen, som beräknas växa med 673 personer. År 2013 bodde 92 procent av de Lojobor som fyllt 75 år hemma, och under samma år fick 8,4 procent av denna åldersgrupp regelbunden hemvård, när den nationella rekommendationen är 13 procent. Av den medborgarenkät som Socialkompetens lät göra 2014 framgick det att två tredjedelar av de äldre (över 75 år) i Lojo upplevde sin sinnesstämning som god eller ganska god. I samma riktning gick svaren i kundserviceenkäten 2014 bland de hemvårdsklienter 3

4 i Lojo som fyllt 75. Enligt medborgarenkäten kände sig 22 procent av alla Lojobor i åldersgruppen över 75 otrygga, medan nästan alla äldre hemvårdsklienter kände sig trygga. Det tjänstemannaledda och politiska utvecklingsarbetet och beslutsfattandet behöver den typ av bakgrundsfakta som ovan nämnda utredningar och undersökningar ger till stöd för planeringen samt för att styra lösningarna så att de riktas rätt och svarar mot de föränderliga behoven. Arbetet med att lätta på och modernisera lednings- och chefskapssystemet för seniorservicen i Lojo stad påbörjades i slutet av Det interna förändrings- och utvecklingsarbetet inom seniorservicen kommer att fortsätta. I och med att samhället förändras och antalet äldre människor ökar är det nödvändigt att utveckla tjänsterna och förnya strukturerna. Det ekonomiska läget i kommunerna kommer inte är förbättras särdeles snabbt i den närmaste framtiden, vilket redan i sig skapar press på att omorganisera tjänster. Även de förestående stora reformerna på riksnivå påverkar behovet av att utveckla och ändra servicesystemet t.o.m. rätt så snabbt. Den nationella reformen av strukturerna inom social- och hälsovården, dvs. vårdreformen, för med sig stora, ännu inte specificerade förändringar på många nivåer. Då det än så länge är rätt oklart hurdana förändringar vårdreformen innebär, bör man fokusera på att utveckla den egna serviceproduktionen i stället för att sitta och vänta. Det är viktigt att redan innan vårdreformen verkställs skapa så starka och ur Lojos synvinkel förnuftiga och behovsanpassade strukturer som möjligt. Hemsjukhuset planeras att inleda sin verksamhet i samarbete med Lojo sjukhus Även mitt bland alla omställningar bör man alltjämt minnas följande värderingar då man beslutar om tjänster för de äldre: jämlikhet, öppenhet, trygghet, självbestämmanderätt, rättvisa, effektivitet och vardagsrealism. Tjänsterna ska vara högklassiga, heltäckande till sin effekt samt behovsanpassade. Det väsentliga i omsorgen om de äldre är enligt styrgruppen att främja välbefinnandet och livskvaliteten, öka tryggheten samt stärka livskontrollen och delaktigheten. Programmet förutsätter att man vid dimensioneringen och utvecklandet av tjänsterna följer lagen och strävar efter att uppfylla de nationella kvalitetsrekommendationerna. Det framfördes önskemål om att programmet kompletteras med definitioner av de använda termerna (bilaga 6), vilket förhoppningsvis gör texten lättare att läsa och förstå. Vid beredningen av det äldrepolitiska programmet riktade styrgruppen främst blicken mot framtiden samt fokuserade på utvecklings- och förnyelserekommendationer för att skapa beredskap för kommande förändringar. Trots det vill gruppen understryka att vi redan idag har goda och högklassiga tjänster för de äldre samt en kompetent personal. Alltid, också på grund av tidigare nämnda faktorer, finns det dock orsak till utveckling och förbättringar. I programmet rekommenderar styrgruppen bland annat att antalet äldre som omfattas av regelbunden hemvård höjs enligt rekommendationerna. Stödet för närståendevård utvecklas. Styrgruppen anser rehabiliteringen som viktig och rekommenderar att staden i fortsättningen satsar mera på allsidig rehabilitering av äldre personer. Det rehabiliterande arbetssättet vidareutvecklas; ambitionen är att öka de äldres självstyrning i fråga om den egna hälsan och att förbättra deras funktionsförmåga. Personalresurserna i seniorservicen ska dimensioneras enligt behovet. De anställdas kompetens höjs ytterligare, de får utbildning som svarar mot behovet, och staden samarbetar med läroinrättningar. Ny teknik används i mån av möjlighet. Mera vikt än tidigare läggs vid möjligheten att röra sig utan hinder och vid tillgängligt boende, och ambitionen är att utveckla dessa. Staden utnyttjar den tredje sektorns möjligheter att stödja och komplettera tjänsterna. De tjänster som äldre personer behöver bör i fortsättningen kunna ses i ett bredare perspektiv, över förvaltningsgränserna. Därför anser styrgruppen att samarbetet mellan stadens olika servicesektorer bör intensifieras. I det här programmet har styrgruppen gett sina rekommendationer punkt för punkt i slutet av kapitlen. På grund av förestående stora förändringar ville styrgruppen inte i denna programpublikation förbinda sina rekommendationer till exakta belopp eller tidpunkter. Gruppen anser att rekommendationerna i programmet trots det ska följas i tjänstemannaarbetet och det politiska 4

5 beslutsfattandet. Förändringarnas konsekvenser och de förändrade behoven i förhållande till seniorservicen bör studeras på ett lyhört sätt och i ett brett perspektiv. I utvecklingsarbetet måste man kunna anpassa sig till föränderliga förhållanden och försöka hitta högklassiga och i fråga om effekt bäst anpassade servicelösningar och resurser. Lojo stads nuvarande geografiska storlek bör beaktas, och tjänsterna bör planeras så att alla åldrande kommuninvånare behandlas likvärdigt. Styrgruppen förpliktigar grundtrygghetsnämnden och stadsfullmäktige att beakta rekommendationerna i det äldrepolitiska programmet som en röd tråd vid beslutfattandet om tjänster för äldre samt att följa måluppfyllelsen. Lojo den 21 januari 2015 Maaret Laine styrgruppens ordförande ordförande i grundtrygghetsnämnden 5

6 1. ÅLDRANDE OCH ÅLDERDOM I LOJO 1.1. Allmänt om åldrande Upplevelse av livet i ålderdomen Upplevelsen av ålderdom är bland annat en fråga om hur gammal människan känner sig. Undersökningar visar att gamla människor i allmänhet känner sig yngre än vad de är. Upplevelsen av ålderdom påverkas också av bland annat individens levnadshistoria, viktiga händelser och kriser i livet, identitet, självuppskattning och självkännedom. Därutöver har upplevelsen av ålderdom också att göra med tidsera och rådande kultur i det samhälle och samfund som man lever i. De flesta äldre har en positiv uppfattning om sig själva, sina resurser och sin förmåga, och upplever åldrandet som en fin period i livet. En del underskattar dock sig själva, och en del kan vara deprimerade och rädda för döden. Åldrande människor i olika livsfaser kan också uppleva åldrandet olika; personer i tredje åldern kan anse att de lever i den bästa tiden i sitt liv, medan tanken om åldrande kan blir mer negativ i högre ålder, när kroppen försvagas. Hur man upplever livet i ålderdomen påverkas också av uppfattningar om positiva och negativa aspekter på ålderdomen. Det är vanligt att man ser på ålderdomen som en tid som präglas av sjukdomar, skröplighet och minnessvaghet. Åldrande människor har också uppfattningar om ett negativt förhållningssätt till ålderdom i vårt samhälle. Uppfattningarna kan ge upphov till rädsla för att mista sin individualitet, självständighet, självbestämmanderätt och valfrihet i omsorgssystemet. Det har konstaterats att äldre människor fortsätter att vara nöjda med livet, om de kan bevara sin självbestämmanderätt. Känslan av att ha kontroll över sig själv och sitt hem bevarar då tillfredsställelsen med livet, även om färdigheterna och konditionen försvagas. Det här forskningsresultatet är viktigt särskilt när vi betraktar tillfredsställelsen med livet hos de äldre som får vård dygnet runt. Människans upplevelse av sitt eget åldrande och hennes inställning till ålderdomen är viktiga, eftersom man tänker sig att människans livslust, hälsa och välbefinnande är kopplade till hur hon upplever ålderdomen. Det har också konstaterats att upplevelsen av hälsa och sjukdom har en koppling till hur gamla människor anser sig vara; många av dem som anser sin hälsa som dålig upplever sig själva som gamla, och å andra sidan har det observerats att de som känner sig äldre än de är ofta befinner sig i sämre fysiskt och psykiskt skick än andra. Det förefaller också som att upplevd ålder har samband med livslängd och sådan försvagning av hälsan som leder till döden. Utöver förlust av hälsa och sinnen kan makens död påverka inställningen till åldrandet. En positiv livsinställning har i varje fall konstaterats ha betydelse för vårdbehovet och dödligheten, för det har kommit fram i flera undersökningar att äldre som har kroniska sjukdomar inte alltid betraktar sig som sjuka utan kan vara nöjda med livet. Enligt undersökningar består en god ålderdom av följande faktorer: hälsa, god kondition, tillräcklig inkomst, positiv inställning till livet, vänner, människorelationer, familj, barn och barnbarn, aktivitet och vitalitet, en ordentlig bostad samt religion. Faktorer som upplevs som hinder för ett gott åldrande är dålig hälsa och funktionsförmåga, ensamhet, avsaknad av vänner och behov av utomstående hjälp. En människa kan ändå uppleva sitt liv som meningsfullt och ändamålsenligt även om hon är gammal och skröplig, och eventuellt är ett gott åldrande snarare en upplevelse och ett sinnestillstånd än något som kan mätas. 6

7 Åldrande ur samhällets och de äldres synvinkel Samhällets struktur, historia och kultur påverkar de rådande uppfattningarna om åldrande, och samhällets och individernas uppfattningar påverkar i sin tur de äldres ställning och sättet hur de behandlas. Förändringar i samhället och ekonomin bland annat industrialisering och urbanisering samt den förändrade synen på familjen och den minskade sociala gemenskapen har påverkat synen på de äldre och deras ställning i västerlandet. Under industrialiseringen såg man de äldre som passiva användare av tjänster och som en grå massa med lika behov. Det nya äldrebegreppet framhäver däremot att äldre människor har individuella behov. De äldre ses också som påverkare som kan sköta sina egna ärenden, som en del av den gemenskap de lever i samt som en resurs i samhället. Uppfattningarna om åldrandet och ålderdomen befinner sig åter i en brytningsfas, eftersom den längre livslängden gör att samhällets åldersstruktur förändras och de äldre ökar såväl i absoluta tal som i relativ andel. Befolkningen blir äldre i hela världen till följd av nedgång i nativitet och dödlighet. Inom Europeiska unionen är ökningen i det relativa antalet äldre störst i Finland, och på grund av ökningen i förväntad livstid kommer försörjningskvoten (personer över 65 år i förhållande till personer mellan 15 och 64 år) enligt prognoserna att stiga från 29 procent 2012 till 44 procent Man antar att den åldrande befolkningen kommer att leda till stora utmaningar för samhället, offentliga sektorn och ekonomin samt familjer över hela världen. Produktionstillväxten förutspås sjunka samtidigt som antalet pensionärer samt personer i behov av vård och omsorg ökar. Samtidigt tänker man sig att personer i den tredje åldern som sköter om sin hälsa och klarar sig rätt väl ekonomiskt kommer att ge upphov till både materiellt och immateriellt kapital. Enligt den senaste tidens statistik har antalet år med funktionsförmåga ökat för personer över 65 år, och människorna behåller i regel hälsan och funktionsförmågan längre än förut. Ökningen i levnadstid med bibehållen hälsa förmodas lätta det tryck som befolkningens åldersstruktur innebär på social- och hälsovården. Även om den förväntade livstiden har blivit längre, har sjukdomstiden i slutet av livet förblivit densamma, och de äldre behöver social- och hälsovårdstjänster. De äldre i Finland hör under den närmaste framtiden i huvudsak till de stora årskullarna. Förutom att de enligt prognoserna kommer att leva längre med bibehållen hälsa, har de också högre utbildningsnivå och inkomster än den äldre befolkningen idag. Utbildning höjer i många avseenden förmågan till livskontroll, och en tryggad inkomst är en resurs i ålderdomen. Även de äldres livsstil förändras. De konsumerar, ägnar sig åt olika aktiviteter, reser samt använder teknik och olika informationskanaler mer än idag. Det här är viktigt att beakta när man planerar den framtida servicen för äldre. Men även i detta scenario finns personer som inte åldras utan problem. För att trygga servicen för äldre är det viktigt att effektivera tjänsterna och öka deras genomslagskraft. Att skapa välfungerande servicekedjor och använda informationssystem effektivt är en förutsättning för effektivering av servicen. Att främja hälsa och minska skillnaderna i hälsan samt att låta invånarna förbereda sig för ålderdomen på egna villkor är också viktiga medel för att klara utmaningarna. Dessutom bör man satsa på att utveckla arbetslivet och särskilt att främja äldre arbetstagares arbetshälsa. Genom att effektivera och vidareutveckla samarbetet med den tredje sektorn och frivilligorganisationerna för att ordna servicen kan man lättare hålla kostnaderna under kontroll. 7

8 Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre betonar följande saker: 1. Stöd för hemmaboende, heltäckande bedömning av det individuella servicebehovet och stöd för de äldres förmåga att klara sig på egen hand 2. Möjligheterna för en äldre person att påverka innehållet i de social- och hälsovårdstjänster som ordnas för honom eller henne och det sätt de utförs på samt för sin del besluta om val som gäller dem 3. Den äldre befolkningens möjligheter att delta i beredningen av beslut som påverkar dess levnadsförhållanden och i utvecklandet av den service den behöver 4. Åtgärder för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand 5. Skyldighet att göra anmälan om en äldre persons servicebehov 6. Rätt till högkvalitativa tjänster 7. Servicerådgivning och handledning 8. Tillgänglighet, säkerhet och trivsamhet i boende- och vårdmiljöer 9. Personaldimensionering samt kompetens och ledarskap 10. Ökade satsningar på personalens arbetshälsa och gerontologiska kompetens Servicerådgivningen har effektiverats i Lojo och koncentrerats till det nya geriatricentret i anslutning till Lojo seniorservicecenter. Information om tjänster för äldre finns också att få på kundservicecentret i stadshuset Monkola och på stadens webbplats Antalet äldre nu och i framtiden Antalet äldre i Lojo I slutet av 2013 hade Lojo sammanlagt invånare som fyllt 65 år. Av dessa var över 75 år och 947 över 85 år. Kvinnornas andel i dessa ålderskategorier var större än männens, och de som fyllt 65 år stod för 19,2 procent av hela stadens befolkning ( invånare) vuotta täyttäneet lohjalaiset Lähde: Tilastokeskus, väestötilasto Miehet Naiset Yhteensä v (9 172 hlöä) (5 431 hlöä) Tabell 1. Antalet äldre i Lojo v (2 794 hlöä) 85 v - (947 hlöä) 8

9 En granskning per språkgrupp visar att 94,1 procent av alla invånare i åldern över 65 år var finskspråkiga, medan 5,2 procent hade svenska som modersmål. I de övriga språkgrupperna (0,7 procent) utgjorde personer med ryska eller estniska som modersmål de största grupperna. På statistikdagen var ytterligare 16 andra språkgrupper (bl.a. tyska, engelska, polska och franska) representerade i kategorin övriga språkgrupper. Enligt Statistikcentralen hörde på statistikdagen totalt 138 Lojobor i åldersklassen åringar till någon av de övriga språkgrupperna, vilket betyder att även deras andel i åldersklassen över 65 år kommer att växa vuotta täyttäneet kieliryhmittäin Lähde: Tilastokeskus, väestörakenne Yhteensä (9 172 hlöä) Suomenkieliset (8 628 hlöä) Ruotsinkieliset (482 hlöä) Tabell 2. Antalet äldre i Lojo per språkgrupp Muut kielet (62 hlöä) v v v Befolkningsprognoser Uppskattningen av antalet äldre varierar något mellan olika befolkningsprognoser. Enligt storområdesprognoser som baserar sig på databasen Venni kommer antalet invånare i åldersgruppen över 65 år att växa med personer. Statistikcentralens befolkningsdata ger en ökning på i antalet personer över 65 år under perioden och totalt under Lojos strategiperiod För organiseringen av servicen är personer över 75 år den viktigaste gruppen. Antalet personer i denna grupp beräknas stiga under programperioden med 673 och under strategiåren med Statistikcentralens befolkningsprognoser (2012) för dessa år ger lite högre siffror för åldersgrupperna över 65 år och över 75 år. I Lojo har det gjorts befolkningsprognoser också per storområde. Fram till växer antalet personer som fyllt 75 mest i norra Lojo (192 personer), framför allt i Maikkala-Lehmijärvi och Lempola. {0Näst störst förutspås tillväxten bli i södra Lojo (170 personer) och där särskilt i områdena Maksjoki och Virkby-Tuusanlahti. I centrumområdet blir tillväxten (142 personer) störst i Gruotila, Hiidensalmi och Ojamo. 9

10 Ikäryhmien muutos Lohjalla Lähde: Lohjan kaupunki, Venni 2013, Tilastokeskus, väestötieto Ikäluokat yhteensä v v v v v. 95+ v. Tabell 3. Förändringar i olika ålderskategorier i Lojo Noggrannare befolkningsprognoser enligt storområde finns i bilaga Servicebehov på grund av ökat antal äldre En ökning i antalet äldre ger i sig upphov till ett större servicebehov. Äldreomsorgslagen och Social- och hälsoministeriets kvalitetsrekommendationer lägger tonvikten på boende i hemmet. Styrgruppen har haft som mål ett så öppenvårdsdominerat servicesystem som möjligt för äldre. Hemvårdens täckningsgrad är ännu inte tillräckligt hög. Täckningen och det direkta klientarbetets andel ökas med hjälp av Kaste-projektet Kotona kokonainen elämä ( Hemma ett helt liv ). I samarbete med Lojo sjukhus grundas ett hemsjukhus, som vid behov ska ge medicinsk vård åt personer som bor hemma eller på ett serviceboende. Hemsjukhuset stöds av hemvården, vars resurser stärks genom programmet. År 2013 bodde 92,0 procent av de Lojobor som fyllt 75 i sitt eget hem, medan motsvarande siffra i hela landet var 90,3 procent. Rekommendationen enligt servicestrukturindikatorn är procent. År 2013 fick 8,4 procent av de Lojobor som fyllt 75 år regelbunden hemvård, medan den nationella rekommendationen år procent. I hela landet fick 11,9 procent av åldersgruppen i fråga regelbunden hemvård år Jämfört med dagens läge och med hänsyn till de nationella kvalitetsrekommendationerna borde antalet äldre över 75 år som får regelbunden hemvård (13 %) stiga med ca 90 personer. År 2013 omfattade stödet för närståendevård 4,3 procent av alla Lojobor som fyllt 75. Den nationella rekommendationen är 6 7 procent av dem som fyllt 75, och motsvarande siffra i hela landet är 4,6 procent. Enligt kvalitetsrekommendationen (6 %) borde antalet personer som omfattas av stödet för närståendevård öka med ca 50. År 2013 var enligt statistiken 5,2 procent av alla Lojobor över 75 år i resursförstärkt serviceboende, medan rekommendationen är 6 7 procent och siffran för hela landet 6,5 procent. I dagens läge omfattar det resursförstärkta serviceboendet en andel invånare över 75 år (6 %) som motsvarar kvalitetsrekommendationen. När Gårdsbacka åldringshem omvandlas till Kultakartano serviceboende, ökar platserna för boendeservice med 54, och ett eventuellt nybygge vid Nii- 10

11 lonpirtti ger 13 platser till. Hyreshuset Aunentupa, som är beläget på samma tomt med Niilonpirtti, ändras till demensenhet senast när Niilonpirttis nybygge står klart I Lojo fick 2,6 procent av invånarna över 75 år institutionsvård dygnet runt år Den nationella rekommendationen år 2 3 procent. I hela landet får 3,1 procent av åldersgruppen institutionsvård. Institutionsvården dygnet runt minskar i Lojo när de som nu bor i Gårdsbacka åldringshem flyttar till den nya enheten Kultakartano. Kultakartano är ett resursförstärkt serviceboende. Avsikten är att Niilonpirtti i sin helhet ändras till ett resursförstärkt serviceboende år Det gamla huset rivs och ett nytt serviceboende med 43 platser byggs i stället. Den resursförstärkta boendeservicen får ökad täckning, medan institutionsvårdens täckning blir ännu lägre än idag. Avdelning 6P i Pusula ändras till åldringshem under Styrgruppen rekommenderar följande åtgärder: - Antalet äldre som omfattas av regelbunden hemvård bör höjas för att motsvara rekommendationen. - Hemvården ges resurser för att bemöta det ökade behovet i ålderskategorin över 75 år. - Inom hemvården ökas personalen under 2016 med tre sjukskötare och tre närvårdare för hemsjukhusets behov. - Stödet för närståendevård utvecklas. Antalet äldre som omfattas av stödet för närståendevård höjs om möjligt så att det motsvarar rekommendationen (sex procent). - Sju närvårdarbefattningar överförs till Aunentupa. 2. FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA BLAND ÄLDRE 2.1 Begreppet hälsa Begreppet hälsa påverkas av den enskildas individuella uppfattning, men därtill även av samhällets syn på hälsa och ett gott liv. Uppfattningen av hälsa styr inte bara den enskildas beslut och val, utan även hälsopolitiken och sätten att organisera hälsoservicen. Den mest kända uppfattningen av hälsa är Världshälsoorganisationen WHO:s definition av hälsa som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den traditionella medicinska definitionen av hälsa är ett tillstånd av avsaknad av sjukdomar och sjukdomssymtom. Utöver den fysiska hälsan uppfattas idag även mental hälsa och sociala relationer som dimensioner av hälsa. Mental hälsa är förmåga att upprätthålla sociala relationer och att klara av psykisk press samt att anpassa sig till de krav på aktivitet som omgivningen ställer. Hälsa uppfattas även som hälsosamma levnadsvanor och individuell förmåga till aktiviteter och prestationer, och betraktas som livets mening och en känsla av välbefinnande. Hälsa uppfattas som ett resultat av livskontroll, men även som en faktor som påverkar livskontrollen. Sjukdomar kan begränsa äldre människors liv och försvåra deras kontroll över livet. Att underhålla hälsan blir då att stärka och tillgodogöra sig av individuella och samhälleliga resurser samt öka människors påverkningsmöjligheter. I stället för att framhäva sjukdomar, handikapp och brister är det viktigare att utreda vilken den kvarvarande funktionsförmågan är. Utöver fysisk och social livsmiljö samt sjukdomar påverkas hälsan av den enskildas egen upplevelse av hälsa samt värderingar och attityder. Depression hos äldre har konstaterats ha ett samband med bland annat dålig hälsa, nedsatt funktionsförmåga samt brist på vänskapsrelationer och hobbyer. 11

12 Socialkompetens gjorde våren 2014 en medborgarenkät för att få reda på befolkningens upplevelser av välbefinnande och service i västra och mellersta Nyland. I resultaten har svaren från personer över 75 år beaktats separat. Av de svarande i Lojo som fyllt 75 upplevde två tredjedelar sin sinnesstämning mestadels som god eller ganska god, medan fem procent upplevde sin sinnesstämning som ganska dålig och ingen som dålig. Liknande resultat fick man i de klientintervjuer som Socialkompetens gjorde i Lojo år 2014 bland hemvårdsklienter som fyllt 75. I medborgarenkäten uppgav 22 procent av de svarande från Lojo som fyllt 75 år att de på sistone känt sig otrygga ofta eller ganska ofta, medan nästan alla i samma ålderskategori i hemvårdens klientintervjuer uppgav att de kände sig trygga. I båda undersökningarna kom det fram att ungefär en femtedel av alla svarande över 75 år kände sig ensamma Bedömning av funktionsförmågan Funktionsförmågan har samband med hur väl man mår och är en viktig del av hälsan. Till funktionsförmågan hör fysisk, mental och social funktionsförmåga (se bilaga 6). Det finns många mått på fysisk funktionsförmåga, men det är svårare att bedöma den mentala och sociala funktionsförmågan. När funktionsförmågan bedöms, undersöks bland annat klientens livskvalitet och allmänna tillrättakommande i sin livsmiljö. Information om funktionsförmågans nivå kan utnyttjas för att hitta riskgrupper när det förebyggande arbetet planeras (t.ex. personer som löper risk för att falla), när rehabilitering planeras och följs upp, när svårighetsgraden för sjukdomar bedöms, när sjukdomar observeras och när resultatet av behandlingen utvärderas. Många beslut om förmåner, såsom pension, vårdbidrag för pensionstagare och färdtjänst kräver också en bedömning av funktionsförmågan. Bedömningen ger även en fingervisning om vilken vårdplats som är ändamålsenlig för klienten. Bedömningen av hälsan och funktionsförmågan hos äldre som bor hemma eller på ett serviceboende han anknytning till utarbetandet av vård- och serviceplaner. I Lojo gör personalen inom fysioterapin en bedömning av klientens balans, muskelkondition, ledrörlighet och gånghastighet med hjälp av olika tester. Med hjälp av de här mätningarna undersöker man äldres funktionsförmåga samt avgör hurdan rehabilitering de behöver. I Lojo kartläggs de äldres allmänna funktionsförmåga och behov av assistans med hjälp av RAVAmätningar (se tabell 4). Den kognitiva funktionsförmågan och minnet bedöms med ett Mini Mental Test och den psykiska funktionsförmågan med GDS-15, ett instrument för screening av depression. De nämnda mätarna används bland annat när vård- och serviceplaner utarbetas, när beslut om stöd för närståendevård fattas och när en ändamålsenlig vårdplats söks för klienten. Internationella undersökningar har också tagit upp mätare som avspeglar skörheten hos äldre och därmed signalerar om ett ökande servicebehov. Lojo har under flera år genomfört tvärsnittsmätningar med hjälp av RAVA-mätare. Undersökningarna har sedan 2010 omfattat också de privata serviceboenden av vilka Lojo köper boendeservice. RAVA-klasserna är följande: RAVA-klass RAVA-index Behovet av hjälp RAVA-klass 1 1,29 1,49 Sporadiskt RAVA-klass 2 1,50 1,99 Vård med assistans RAVA-klass 3 2,00 2,49 Vård med tillsyn RAVA-klass 4 2,50 2,99 Vård med tillsyn RAVA-klass 5 3,00 3,49 Vård med omsorg RAVA-klass 6 3,49 4,03 Helt beroende av hjälp Tabell 4. RAVA-klassificering 12

13 Totalt Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Hem Resursförstärkt serviceboende i privat regi Resursförstärkt serviceboende i egen regi Åldringshem Hälsovårdscentralens bäddavdelning (eller sjukhus) Totalt OBS! % N 12 % 7 % 1 % 0 % 2 % 0 % 0 % % n 64 % 12 % 4 % 20 % 0 % 0 % Tabell 5. Resultat av RAVA-mätningen 2014 i förhållande till precision i vårdform. Resultaten av RAVA-mätningen 2014 har sammanställts i tabellen ovan. Den mörka bakgrundsfärgen i tabellen anger kategorier där det finns orsak att studera om enheten är optimal för de boende/klienterna/patienterna. Resultatet av RAVA-mätningen är inte den enda faktor som ligger till grund för beslutet om vårdplats eller vårdform. Resultatet av mätningen visar ändå att vi bör lägga vikt vid att RAVA-mätningarna görs på ett tillförlitligt sätt och att bedömningen av servicebehovet beaktar alla relevanta aspekter. Eftersom RAVA-mätningarna är ett dåligt mått på social förmåga, bör andra objektiva kriterier och bedömningar tillkomma som komplement. Styrgruppen rekommenderar följande åtgärder: - Personalens RAVA-utbildning bör vara fortlöpande och systematisk. - RAVA-mätning och Mini Mental Test gör på alla klienter minst halvårsvis Att bevara och främja funktionsförmågan Samhälleliga lösningar som främjar funktionsförmågan Till samhälleliga lösningar som främjar äldres funktionsförmåga hör bland annat möjligheterna att röra på sig och tillgängligheten på de ställen där de rör sig och bor. Tillgänglighet innebär att man anpassar livsmiljön till personer med rörelsehinder eller nedsatta sinnesfunktioner samt gör service, kultur och sociala aktiviteter fria från hinder. Miljöer som är fria från hinder har inte nivåskillnader eller trappor, vilket gör det möjligt att röra sig med rullstol. Bättre rörlighet för invånarna möjliggörs av gång- och cykelleder samt avsaknad av hinder. För tillgänglighet i boendet bör viss uppmärksamhet ägnas åt bland annat funktionalitet och belysning i byggnader och hinderfri tillgång för de boende till alla utrymmen de använder. Byggnader ska ha rymliga hissar och väl belysta ingångar utan hinder. Gårdsplaner ska vara lämpliga för vistelse och rörelse, ha en stopplats för angöringstrafik och fri passage till exempelvis avfallsskjul. Lokaler och utomhusområden vid serviceboenden och institutioner ska främja delaktighet och sporra äldre till att röra på sig. Tillgängligheten till service kan tryggas genom servicelinjer och trafikarrangemang som avskaffar hinder. Genom att utveckla tillgängligheten i bostäder, omgivningen och gångtrafiken samt servicen kan vi främja hälsan, välbefinnandet och funktionsförmågan för äldre som bor hemma. En välplane- 13

14 rad miljö utan hinder främjar äldres möjligheter till självständiga aktiviteter, minskar behovet av hjälpmedel och assistans, minskar risken för olycksfall samt ökar jämlikheten och delaktigheten. Hemmets tillgänglighet bör helst bedömas redan innan rörelsehinder uppstår. Det egna hemmet och bortflyttning därifrån är känsliga frågor, och byte av bostad passar inte eller är inte möjligt för alla. En eventuell flyttning är dock lättare att genomföra för den som ännu är i gott skick och har krafterna i behåll. Lojo har många flervåningshus utan hiss. Flera flervåningshus i Ojamoområdet och likaså i Lojo centrum saknar hiss. Lojo borde aktivt sträva efter att bygga in hissar i hus där sådana saknas, och detta mål har också tagits in i Lojos tillväxtstrategi i grundtrygghetssektorns åtgärdsprogram för åren Åtgärdsprogrammet siktar på att skapa en högklassig och säker livsmiljö och att främja ett gott boende: tillgänglighet och installation av hissar har lyfts fram. Lohjan Vuokra-asunnot Oy arbetar också för dessa mål i sin egen verksamhet. En tillgänglig kollektivtrafik- och servicelinje startade under våren Kollektivtrafiken är knappt tilltagen i vissa områden. Servicelinjen ersätter delvis den färdtjänst som beviljas enligt socialvårdslagen. Antalet friluftsleder och gågator utan hinder är också litet. Att garantera tillgänglighet till service och hinderfrihet i miljöer där invånarna bor och rör sig i Lojo kräver ett nära samarbete mellan olika förvaltningar. Styrgruppen rekommenderar att samhälls- och infrastrukturlösningar som stöder äldres välbefinnande och funktionsförmåga i Lojo ska utgå från följande principer: Hinderfri miljö i Lojo - Nätverk utan hinder för fotgängare (gångvägar, parker och gågator) - Miljö utan hinder (framkomlighet exempelvis med rullstol; datatekniska val) - Tillräckligt med bänkar för vilopauser i bostadsområden och vid friluftsleder (guiden Hinderfri tillgänglighet i Lojo för rörelsehindrade uppdateras och kompletteras med en karta över bänkar i centrum). - Lättillgängliga toaletter längs lederna. - Reparationsunderstöden för äldre från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet samt hissbidragen hålls framme i stadens information. Hinderfritt boende i Lojo - Beakta tillgängligheten i bygglovsprocesser - Avskaffa hinder genom sanering av bostäder - Bygga in hissar i hus som saknar hiss - Utveckla och förbättra kollektiv- och ärendetrafiken (servicetrafik från periferin till centrum) Åtgärder som stöder funktionsförmågan Det har konstaterats att motion och fysisk aktivitet förbättrar äldres hälsa, funktionsförmåga och välbefinnande. Motion har också stor betydelse för äldre personers psykiska vitalitet och kognitiva funktionsförmåga. Man kan förbättra funktionsförmågan i vilken livsfas som helst, och det går att börja motionera även i hög ålder. Till den del det gäller de äldre framhäver de nationella riktlinjerna för social- och hälsovården främjande av funktionsförmågan, egen aktivitet och boende i eget hem. Idrottslagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla idrottsanläggningar för invånarna och utveckla hälsofrämjande idrott, stödja medborgarverksamhet och även beakta behovet av motion hos grupper med särskilda behov. 14

15 För äldre med normal funktionsförmåga tillhandahåller Lojo olika motionsgrupper med instruktör. Dessa organiseras i huvudsak av föreningar och privata serviceproducenter. För äldre med nedsatt funktionsförmåga har det också organiserats grupper med instruktör, men utbudet är betydligt mindre. Grupperna för äldre med normal funktions- och rörelseförmåga är fullbokade. Det skulle även behövas ett bredare utbud och motionsgrupper med olika nivåer. För äldre med nedsatt funktionsförmåga är motionstjänsterna inte tillräckliga och tillgängligheten till servicen är svag. De äldre i Lojo är inte heller likställda när det gäller motionsservicens tillgänglighet och nåbarhet. Staden bör utöka antalet kamratgrupper inom motion och utbilda instruktörer för dem bland gruppmedlemmarna. Möjligheten till motion för de äldre med den allra sämsta konditionen bör tryggas. Den moderna uppfattningen om åldrande lyfter också fram synen på äldre som lärande individer. Studier förhindrar den isolering som åldrandet kan medföra, ger möjlighet till kamratstöd samt underhåller den fysiska och psykiska hälsan. Det finländska systemet tillfredsställer utbildningsbehovet bland äldre bland annat inom ramen för det fria bildningsarbetet; i Lojo erbjuder exempelvis Hiisi-Institutet sådana tjänster. Ett av de viktigaste utbildningsbehoven för äldre är ITkunskaper och färdigheter att röra sig i olika informationsnätverk. Hiisi-Institutet har särskilda IT-kurser och handledning i användningen av informationsnät för äldre. Tillgängligheten till informationsflödet bör förbättras genom att man ordnar allt bättre möjligheter för äldre att använda datorer på särskilt anvisade serviceställen. I Hiisi-Institutets serviceutbud för äldre ingår också universitetsstudier, diskussionscirklar om samhällsfrågor, hantverks-, motions- och dansgrupper samt kurser som ska förhindra marginalisering. Aktiviteter, föreläsningar och kurser avsedda för äldre arrangeras ofta i samarbete med olika föreningar och organisationer. De äldres psykiska och sociala funktionsförmåga bör stödjas genom att man erbjuder dem möjligheter till socialt umgänge och meningsfull sysselsättning. Kultur har i undersökningar konstaterats främja och bevara människors hälsa och funktionsförmåga, särskilt det psykiska välbefinnandet. Det mångsidiga kulturutbudet i Lojo ger de äldre möjligheter att välja det som intresserar dem. De äldres andel bland besökarna vid olika kulturinrättningar ökar stadigt. En central utgångspunkt för planeringen av kulturväsendets service är att tillhandahålla ett stort utbud av tjänster för äldre i Lojo, såväl för dem som bor i sitt eget hem som för dem som befinner sig på serviceboenden, institutioner och hälsovårdscentralens avdelningar. När den årliga verksamhetsplanen utarbetas, ägnar man uppmärksamhet åt denna aspekt redan idag; i framtiden kommer saken att få allt större betydelse. En stor del av publiken på teaterns föreställningar är äldre. Publikens åldersstruktur är ett av kriterierna vid valet av pjäser i repertoaren. Inträdesbiljetterna till kulturevenemang och olika tillställningar är relativt förmånliga i Lojo. Ofta är det till och med fritt inträde, varför biljettpriset inte just begränsar möjligheten att delta. Teatern erbjuder dessutom amatörskådespelare i olika åldrar möjlighet att utöva sin hobby. En stor del av besökarna på orkesterns konserter är äldre. Orkesterns konsertutbud planeras därför i viss mån efter dessa åhörares preferenser. Orkestern samt musikinstitutets elever och ensembler besöker servicehus, åldringshem och avdelningar med konserter. Dessa besök ger både publiken och de uppträdande upplevelser av glädje. Det allmänna kulturväsendet arrangerar många evenemang där äldre utgör målgruppen (bl.a. självständighetsdagens fest, Lojo sommars kvällsfester, konserter på olika herrgårdar). Även i den övriga verksamheten är en utgångspunkt vid planeringen att erbjuda service för äldre. Sär- 15

16 skilt i grupperna för folkdans är andelen äldre stor. Dans är en mycket tillrådlig aktiveringsfaktor för äldre, som både kultur- och motionsform. En stor del av besökarna på museets utställningar, evenemang och möten är äldre, vilket följer av verksamhetens natur. Museet planerar sin verksamhet så att en viss del är tydligt riktad till äldre. Museet för också ut sina tjänster till servicehus, åldringshem och avdelningar. Konstutställningar i egentlig mening arrangeras i Lojo av museet, Länsi-Uudenmaan taiteilijaseura och Lohjan taideyhdistys. En stor del av besökarna på utställningarna är äldre. Bildkonst som hobby är samlad inom Lohjan taideyhdistys och Hiisi-Institutet. De som utövar bildkonst som hobby är till stor del äldre, för vilka konsten är en viktig del av livet. En utmaning är äldre med dålig kondition, som behöver en följeslagare för att kunna ta del av kulturutbudet. De anhöriga, tredje sektorns frivilligarbete och annan grannhjälp i vardagen spelar en viktig roll när det gäller att främja de äldres funktionsförmåga och delaktighet. Aktörer i tredje sektorn producerar en hel del aktiviteter för den åldrande befolkningen. Såväl tredje sektorn som andra frivilliga erbjuder bland annat sociala kontakter, kulturupplevelser och motionsbetonade aktiviteter. Seniorkaféer, kaffestugor samt annan klubb- och utflyktsverksamhet som föreningar arrangerar ger de äldre kamratstöd och rekreation i vardagen samt främjar deras fysiska och psykiska välbefinnande och hjälper dem att behålla funktionsförmågan. Även Lojo församling har olika klubbar, frivilligarbete och rekreationsverksamhet för den äldre befolkningen. Väntjänsten Laurentius är ett koordinerat nätverk av utbildade frivilliga, som Lojo församlings diakoniarbete och Apuomena ry tillsammans skapat till stöd för äldre och handikappade. Samarbetsformer mellan staden och den tredje sektorn är till exempel Ovet-träningen, delegationen för stödet för närståendevård, närståendevårdardagarna, Välitä-päivä ( omtankesdagen ) och projektet Lohjastuu. Tredje sektorns verksamhet stöds dessutom med verksamhetsunderstöd från stadens olika förvaltningar och genom att staden erbjuder lokaler för sammankomster förmånligt eller utan hyra. En omstrukturering av samarbetet för utdelning av ekonomiskt stöd pågår i syfte att finna nya samarbetsformer. Utvecklandet av samarbetet med studerande är ett viktigt delområde med tanke på strävan att stärka det framtida frivilligarbetet och den kommunala rekryteringen i syfte att kunna stödja de äldres funktionsförmåga. Styrgruppen rekommenderar att Lojo utvecklar följande saker för att främja äldre personers välbefinnande och funktionsförmåga: - Tätare samarbete mellan den offentliga sektorn, frivilliga aktörer, församlingen, tredje sektorn och näringslivet med hjälp av nya strukturer som stöder samarbetet. - Utnyttja tredje sektorns butiks- och städhjälpstjänster i hemvården - Skapa kamratgrupper för motion och utbilda gruppmedlemmar till instruktörer - Organisera kulturservice för äldre så att den når ut till serviceboenden, institutioner och hälsocentralavdelningar över hela området - Utveckla möjligheterna till elektronisk kommunikation för äldre, utbilda dem, skapa ställen där de kan uträtta ärenden, informera elektroniskt - - Stödja äldre personers eget ansvar för sin hälsa och funktionsförmåga med hjälp av Duodecims digitala hälsokontroller och träningstjänster samt det digitala biblioteket för egenvård. 16

17 3. PRINCIPER FÖR GOD VÅRD AV ÄLDRE I LOJO 3.1. Kunskaps- och värdegrund för äldrevården Detta program grundar sig på lagar, normer och etiska principer samt vetenskapliga fakta, och därtill på Lojo stads tillväxtstrategi och välfärdsberättelsen i digitalt format. Välfärdsberättelsen slår fast följande riktlinjer för välfärd och hälsofrämjande: Med välfärd avses fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och andligt välbefinnande, som är ett resultat av hur människan själv, för henne närstående människor samt samhällspolitiken, servicesystemet och närmiljön fungerar. Upplevelsen av välbefinnande består av faktorer som var och en individuellt upplever som viktiga. Välfärd betyder olika saker för människor i olika faser av livscykeln. (Perttilä m.fl. 2010) Kommunens olika sektorer samarbetar för att främja välfärden, varvid de - riktar sig till individen, familjen, samfund, befolkningen och alla dessas livsmiljöer - stöder och ökar den sociala välfärden, hälsan, tryggheten och delaktigheten - förebygger och minskar fattigdom, marginalisering och andra sociala missförhållanden - systematiskt riktar in resurserna på ett sätt som främjar välfärden. Vården och omsorgen om äldre siktar på att förbättra de äldres välfärd och livskvalitet, öka säkerheten och tryggheten, stärka livskontrollen samt skapa förutsättningar för meningsfulla aktiviteter och för delaktighet som jämbördiga medborgare. I välfärden ingår bland annat ekonomisk försörjning, god boendemiljö, förutsättningar att klara av vardagen samt basvård. Med livskvalitet avses den åldrande människans upplevelse av sin livssituation. Livskvaliteten förbättras genom att de äldre ges möjlighet att bo i sitt eget hem och sysselsätta sig på ett meningsfullt sätt samt att de erbjuds hjälp med att upprätthålla sociala kontakter och får mänsklig vård och omsorg. En känsla av livskontroll bygger på att den ålderstigna människan kan påverka sitt livslopp och de förändringar som åldrandet medför. Servicen stärker livskontrollen, då den går ut på att tillfredsställa de äldres fysiska behov, skapa trygghet, främja hälsan och funktionsförmågan, stärka jagbilden och en sund självkänsla samt ge socialt stöd. Seniorservicens värden baserar sig på bl.a. Finlands grundlag, social- och hälsovårdslagstiftningen, social- och hälsovårdsministeriets anvisningar samt etiska anvisningar från den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården och branschens fackorganisationer. Styrgruppen anser att högklassiga tjänster för äldre ska grunda sig på följande värden: jämlikhet, öppenhet, trygghet, självbestämmanderätt, rättvisa, effekt och vardagsrealism. Med jämlikhet avses att tjänster med samma kvalitet erbjuds åt alla, oavsett boningsort och språk. Med öppenhet avses att kriterierna för tjänsterna är offentliga. Med självbestämmanderätt avses individens självbestämmanderätt och självständighet samt respekt för självbestämmanderätten, individuell service, valfrihet och stöd för individens möjligheter att klara sig på egen hand. Rättvisa innebär objektivitet vid fastställandet av klientens behov, multiprofessionalism och lagenlig service. Effekt betyder att servicen produceras på ett ekonomiskt, effektivt och verkningsfullt sätt. Till effekten hör även rätt allokerade och tidsmässigt rätt insatta tjänster. Med effektivitet avses även att man producerar något gott ur såväl individens som samhällets synvinkel. Till vardagsrealismen hör att man tillhandahåller behövliga tjänster till rimliga kostnader Tvärvetenskapligt synsätt i vården av äldre Vid sidan av allmän samhällelig, medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap utgörs grunden för seniortjänsterna av olika vetenskapsgrenar som specialiserat sig på forskning kring åldrandet. 17

18 Dessa vetenskapsgrenar representeras av bl.a. geriatri, gerontologi, geriatrisk rehabilitering, gerontologiskt vårdarbete, gerontologiskt socialarbete och geroteknologi (se bilaga 6). Servicen fungerar bäst, då man har tillgång till den senaste kunskapen och evidensbaserade verksamhetsmodeller från olika vetenskapsgrenar och när personalen behärskar dessa tillräckligt väl och har tillräckliga färdigheter att arbeta tvärfackligt för de äldres väl Principer för den medicinska vården Behandling av seniorers sjukdomar förutsätter geriatrisk kompetens men utgör inte någon separat del av hälso- och sjukvården. Akuta sjukdomar behandlas så effektivt och snabbt som möjligt inom jouren, oberoende av patientens ålder, dock så att man tar hänsyn till den äldres livssituation som helhet. Hemsjukhusverksamheten (sjukhusansluten hemsjukvård) inleds i samarbete med Lojo sjukhus 2016 (se definitionen i bilaga 6). Elektiva (icke-brådskande) operationer på ålderstigna patienter kräver mer omfattande förberedelser av vårdpersonalen än operationer som utförs på yngre personer. Hos äldre måste obehandlade sjukdomar fås under kontroll före operationen. I synnerhet bakomliggande sjukdomar (exempelvis en minnessjukdom eller undernäring), som ännu inte konstaterats, försvagar resultatet av en operation. När operationer på äldre sköts väl, är resultaten lika bra som när patienten är yngre. Vid elektiv operation är patientens ålder inte avgörande utan den nytta som patienten får av ingreppet. Vid behandlingen av kroniska sjukdomar accentueras patientens eget ansvar. Vid hanteringen av riskfaktorer hos människor i mycket hög ålder bedöms nyttan av behandlingen i relation till biverkningarna. Då det gäller mycket sjuka och sköra åldringar, undviker man onödiga undersökningar och behandlingar. Medicineringen ses över så att den är så ändamålsenlig som möjligt. I dygnetruntvård av äldre är livskvaliteten den viktigaste styrande faktorn Principer för rehabiliteringen En rätt inriktad rehabilitering (se bilaga 6) som genomförs med effektiva metoder höjer livskvaliteten, förbättrar funktionsförmågan samt har förebyggande, kompenserande och korrigerande inverkan på funktionsnedsättningar. Bibehållen och förbättrad funktionsförmåga hos äldre minskar behovet av service samt sänker kostnaderna social- och hälsovården. För att rehabiliteringen ska vara effektiv och ge resultat, krävs samarbete mellan olika yrkesgrupper och ett multiprofessionellt, nätverksbaserat arbetsgrepp, samtidigt som rehabiliteringen ska inledas tillräckligt tidigt när klientens funktionsförmåga är hotad. Rehabiliteringen bör också integreras i klientens livsmiljö. En högkvalitativ rehabilitering grundar sig på en syn av äldre som aktiva och självständiga aktörer i sitt eget liv och sin livsmiljö. Ett arbetssätt som främjar rehabiliteringen och funktionsförmågan bör genomsyra hela servicesystemet. Möjlighet att upprätthålla funktionsförmågan bör ges alla seniorer, oavsett om de bor hemma eller på serviceboende eller vårdas på institution. Rehabiliterande vårdarbete är av synnerligen stor betydelse. Beskrivningen av rehabiliteringen har i detta program avgränsats till att gälla den rehabilitering som primärhälsovården tillhandahåller. Lojo stads rehabiliteringsenheter ger handledning och rådgivning som öppen rehabilitering eller på institution samt fysio-, tal- och ergoterapi som individuell rehabilitering eller grupprehabilitering. Verksamheten drivs i egen regi eller upphandlas. Arbetsformer i rehabiliteringen: 18

19 Hembesök Hembesök syftar till att förbättra klientens förutsättningar att klara sig hemma. Ofta görs de för att bedöma behovet av hjälpmedel eller ändringsarbeten i bostaden. De kan också handla om att instruera de anhöriga i att bistå en rörelsehindrad person. Initiativ till hembesök kan tas av klienten själv, en anhörig eller t.ex. hemservicen. Fysioterapiresurserna för patienter på avdelningar riktas in på dem som skrivs ut och åker hem eller flyttar exempelvis till ett serviceboende. Den individuella rehabiliteringen eller grupprehabiliteringen fortsätter ofta efter att patienten kommit hem, till exempel i en gymgrupp som leds av en fysioterapeut. Rehabiliteringsarbetsgruppen kan vid behov bevilja en kort hemrehabiliteringsperiod som köptjänst, då patienten kommer hem från avdelningen. Rehabiliteringsarbetsgruppen Rehabiliteringsarbetsgruppen beviljar nödvändig rehabilitering på institution eller hemma. Den rehabilitering som arbetsgruppen beviljar omfattar kroniker i olika åldrar, t.ex. neurologiska patienter, reumatiker samt patienter som skrivs ut från avdelning exempelvis efter en operation och gravt handikappade patienter som fyllt 65 år och därmed inte längre har rätt till ersättning från FPA. Fysioterapeuten inom seniorservicen Lojo har anställt två fysioterapeuter för arbete med seniorer. Fysioterapeuterna sköter följande uppgifter: grupprehabilitering av boende i de hem som hör till servicecentret och bedömning av deras behov av hjälpmedel, gymverksamhet för äldre som deltar i dagverksamhet, handledning av personalen inom boendeservice och hemvård i vårdarbete som främjar den egna aktiviteten, arbetsergonomisk handledning av de anställda, hembesök hos hemvårdsklienter i Lojo i ärenden som gäller hjälpmedel, vid behov bedömning av hemmaboende äldres fysiska funktionsförmåga samt hänvisning till öppna fysioterapitjänster. Fysioterapeuten deltar i projekten för en aktiv vardag ( Arki aktiiviseksi ) och för förebyggande av fallolyckor samt handleder anställda inom hemvården då de gör upp motionsplaner. Fysioterapeuten deltar vid behov också i de möten som hålls, då äldre personer skrivs ut från hälsovårdscentralens avdelningar. Gymgrupper för äldre På gymmet vid Lojo stads seniorservicecenter arrangeras olika slags motion i grupper för de äldre som bor i servicecentrets bostäder eller deltar i dagverksamheten där. Motionskurer erbjuds också åt seniorer som kommer hem från avdelningar och andra hemmaboende äldre som behöver stöd för att klara sig hemma. Det finns också egna grupper för veteraner som behöver gymträning för att förbättra muskelstyrkan. Motionscentret Lohjan liikuntakeskus tillhandahåller gymträning för specialgrupper och seniorer. Grupperna leds av anställda vid motionscentret. Staden erbjuder inte transport till gruppverksamheten; den ska deltagarna ordna själv. Rehabilitering för veteraner Veteraner som har tilldelats frontmannatecken, fronttjänsttecken eller fronttecken kan anlita veterantjänsterna. Vid beslut om rehabilitering tar man hänsyn till behovet av rehabilitering och hur brådskande saken är. Rehabiliteringen kan ordnas i form av institutionsrehabilitering, dagrehabilitering eller en fysikalisk behandlingsperiod hemma eller på en fysikalisk vårdinrättning. Veteraner kan simma, bada bastu och gå på gym avgiftsfritt i centrum på Lohjan Liikuntakeskus Oy:s Nei- 19

20 donkeidas och på Tennari. Dessutom kan veteraner simma och bada bastu gratis i Karislojo på badhotell Päiväkumpu samt delta i gymgrupper på Lojo seniorservicecenter i Ojamo och på gymmet Oloviisas i Pusula. Rehabilitering Då antalet äldre ökar och servicestrukturerna ändras, bör även rehabiliteringen utvecklas vidare för att motsvara de behov som den föränderliga omvärlden medför. För att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt är det viktigt att förhindra nedgång i funktionsförmågan under avdelningsvård, arbeta för en snabbare utskrivning samt utveckla de tjänster som ges hemma. Det behövs flera gym avsedda för seniorer och mer personal för ändamålet för att de äldre ska kunna höja sin fysiska kondition och förbättra muskelstyrkan. Rehabilitering är en komplex helhet som består av flera delområden. En bättre integrering av dessa samt tydliga principer behövs. Därför bör man göra upp en övergripande plan för rehabiliteringen för att precisera principerna för den samt inpassningen av den i det rehabiliterande arbetssättet särskilt i vårdarbetet. Återhämtning Ett begrepp som kan anses ligga nära rehabilitering (kuntoutus) är återhämtning (kuntoutuminen), med vilket man avser förbättrad funktionsförmåga till följd av rehabilitering eller andra faktorer. Det kan också handla om en strävan att övervinna de svårigheter som en sjukdom eller ett handikapp föranleder samt förmåga att finna ny mening i livet trots sjukdom. Återhämtning utgår ifrån att man accepterar det skedda och möter förändringarna steg för steg. Till exempel vid minnessjukdomar kan återhämtning ses som upplevelse av livskvalitet och meningsfullt liv så länge som möjligt. I det fallet innebär återhämtning också att patienten sköter olika vardagssysslor, upprätthåller sociala relationer, rör på sig och ägnar sig åt hobbyer. Styrgruppen rekommenderar följande åtgärder: - Lokaler som behövs för arbetet för att främja de äldres rörelse- och funktionsförmåga samt möjligheter att klara sig självständigt och upprätthålla muskelkonditionen: Utrustning som lämpar sig för äldre och stöder deras rehabilitering i nybyggnader och byggnader som renoveras - Fortlöpande utveckling av personalens kompetens i ett rehabiliterande arbetssätt - Utveckling av den rehabilitering som ges hemma och arbetet för en aktiv vardag ( Arki aktiiviseksi ) - Personal som inriktat sig på rehabilitering till enheterna - Ökade resurser för fysioterapi - Utarbetande av en individuell helhetsplan för rehabilitering som en del av klientens serviceplan 20