PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR"

Transkript

1 PLANERINGS- FÖRUTSÄTTNINGAR Planeringsförutsättningarna är en sammanställning av statistik som ska ge kommunfullmäktige ett underlag för beslut om budget och verksamhetsplanen i det kommunövergripande perspektivet. De ska även ge en bild av hur den egna kommunen relaterar sig till liknande kommuner och omvärlden. Framtagen i november/december 2014 Marie Hillman, Leif Gustavsson, Bo Gäfvert, Dag Samuelsson, Anne Bertilsson

2 1 (97)

3 2 (97) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 LIKNANDE KOMMUNER...4 STYRSYSTEM...6 VERKSAMHETSPROCESSER...6 VISION OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL...7 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL...7 PRIORITERADE ÖVERGRIPANDE MÅL...7 STRATEGISKA MÅL...7 PROCESSMÅL OCH INDIKATORER...8 EKONOMI...9 SAMHÄLLSEKONOMI...9 KOMMUNERNAS EKONOMI...10 VADSTENA KOMMUNS EKONOMI...11 ÅRSAGENDA...20 BEFOLKNING...23 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH BEFOLKNINGSFRAMSKRIVNING...24 UTBILDNINGSNIVÅER...29 FOLKHÄLSA...30 MEDELLIVSLÄNGD...30 VALDELTAGANDE...31 OHÄLSODAGAR...31 UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV ORGANISATIONEN...32 DEMOKRATI...35 BARN OCH UTBILDNING...37 FÖRSKOLEVERKSAMHET...37 FÖRSKOLEKLASS...40 FRITIDSHEM...40 GRUNDSKOLA...41 GYMNASIESKOLAN...47 VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER...49 ÄLDREOMSORG...49 FÄRDTJÄNST...52 FUNKTIONSNEDSATTA...54 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG...55 KULTUR OCH FRITID...59 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD...64 KOMMUNIKATIONSSTRUKTUR...64 BOSTADSMARKNAD...66 BREDBAND...68 KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP...70 ARBETE OCH NÄRINGSLIV...72 KOMMUNENS ARBETSMARKNAD...75 SAMHÄLLSSKYDD OCH SÄKERHETSARBETE...78 SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING VÅREN FIGURFÖRKLARING...85

4 3 (97) KOMMUNER I KONKURRENS I landet pågår projektet Den attraktiva regionen. I vår region medverkar Motala, Mjölby och Linköping i projektet. Den 2 april 2014 hölls ett seminarium i Mjölby dit även bland annat vi från Vadstena kommun var inbjudna. Vid seminariet medverkade Göran Cars, professor vid KTH, som redovisade vad hans forskning kommit fram till vad gäller kommunernas förmåga till framgång i konkurrensen med andra när det gäller att attrahera nya kommuninvånare. 1. Den kommunala verksamheten, skola, äldreomsorg mm, får inte betraktas som sämre än andra kommuners. Dvs den presumtive invånaren förutsätter att den kommunala verksamheten håller en bra kvalitet. 2. Samtliga i kommunen, den politiska majoriteten, oppositionen och tjänstemän, måste vara överens om färdriktningen i kommunens utveckling. 3. Tillgång till god naturmiljö. 4. Upplevd trygghet och säkerhet för kommuninvånarna. 5. En bostadsmarknad med variation och utbud. 6. Kultur och kulturmiljö. Fler vill bo centralt i kommunen. 7. En infrastruktur som skapar förutsättningar för en positiv stadsutveckling.

5 4 (97) INLEDNING Planeringsförutsättningarna är en del av styrsystemet för Vadstena kommun. Syftet är att de ska utgöra en del i grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är också att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Omvärldsbevakning är den del av planeringsförutsättningarna där vi följer omvärlden i relation till den egna kommunen. Nyckeltalsjämförelser är ett bra och effektivt stöd i att analysera och skapa förutsättningar till organisationens styrning. Det ska leda till att kommunen relaterar sig till omvärlden och sätter sig själv i ett större sammanhang samt vilka goda exempel som finns att lära av etcetera. Detta bidrar till ett bredare beslutsunderlag som skapar större förutsättningar för en mer långsiktig hushållning med resurserna. De statistiska uppgifterna i planeringsförutsättningarna är till största delarna hämtade från Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) samt Östsams kommunbeskrivning. I den statistik som hämtats från Kolada jämförs Vadstena kommun med tre olika jämförelsegrupper; liknande kommuner, Östergötland och riket (alla kommuner). Gruppen liknande kommuner består av åtta utvalda kommuner. Ambitionen med detta dokument är att presentera den senaste offentliga statistiken vilket i de flesta fall innebär att den är från I vissa fall finns ingen statistik nyare än 2012 men då vi bedömt den som intressant väljer vi att ha med den i dokumentet. Liknande kommuner Urvalet av liknande kommuner baseras på att kommunernas storlek ska vara snarlik Vadstenas. Kungsör Lekeberg Mullsjö Bollebygd Vingåker Valdemarsvik Lessebo Perstorp

6 5 (97) Vadstena Mullsjö Perstorp Lekeberg Valdemarsvik Lessebo Kungsör Bollebygd Vingåker Kommungrupp Pendlingskommun Pendlingskommun Varuproducerande kommun Förortskommun till större städer Turism- och besöksnäringsk Pendlingskommun ommun Pendlingskommun Förortskommun till storstäderna Pendlingskommun Inv år (%) 3,9 6,4 6,0 7,2 4,0 5,2 5,2 6,7 4, år (%) 9,5 11,9 11,0 11,8 9,4 11,8 11,6 12,4 11, år (%) 4,9 5,6 4,7 4,2 4,7 5,2 4,8 4,6 5, år (%) 51,0 53,1 56,1 54,8 52,2 53,2 53,8 55,7 52,4 65+ (%) 29,8 22,0 21,2 21,2 29,1 23,6 23,5 19,5 24, år (%) 21,2 16,6 15,3 16,1 22,1 17,1 17,9 15,3 18,9 80+ (%) 8,6 5,4 6,0 5,0 7,0 6,5 5,6 4,2 6,1 Invånare med högst grundskoleutbildning, andel (%) 14,5 16,8 22,5 15,0 19,3 20,4 16,9 15,9 21,1 Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 8,9 10,8 24,1 4,9 8,3 20,3 15,5 9,4 12,0 Urval av data I kommunbeskrivningen har kommunen gjort ett urval från den mängd data som finns att tillgå. Fokus har lagts på indikatorer som bedöms på tydligaste sätt beskriva förhållanden i Vadstena i förhållande till de tre olika jämförelsegrupperna; liknande kommuner, Östergötland och riket. Figurförklaringar Till statistiken som hämtats från Kolada finns figurförklaring sist i dokumentet. Disposition Dokumentet är en del av Vadstena kommuns styrsystem som förklaras närmare i nästkommande kapitel. Därefter följer ekonomiska förutsättningar inklusive årsagenda. Som en grund presenteras sedan grundläggande befolkningsstatistik för Vadstena kommun. De nästföljande kapitlen bygger på de sju verksamhetsprocesserna som presenteras i styrsystemet.

7 6 (97) STYRSYSTEM Den 21 november 2012, 189 antogs av kommunfullmäktige Styrsystem för Vadstena kommun. Syftet med styrsystemet är att tydliggöra, de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. En del i styrsystemet i Vadstena kommun är att nå ett verksamhets- och kommunövergripande perspektiv på de processer som bedrivs. Verksamhetsprocesser Planeringsförutsättningarna är ordnade utifrån de sju verksamhetsprocesser som ingår i styrsystemet. De sju verksamhetsinriktningarna utgår från hur kommunmedborgarna ser på kommunens åtagande och inte utifrån den politiska organisationen. Kommunbeskrivningens olika delar som återfinns i detta dokument är i huvudsak indelade efter de sju olika områdena. Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Miljö och samhällsbyggnad Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete De inre processerna ska ge förutsättningar för genomförandet av de sju processerna och innefattar till exempel effektiv resursanvändning. I de sju verksamhetsprocesserna ligger sektorernas uppdrag där samverkan över sektorsgränserna är tydliga utifrån processens innehåll snarare än sektorns egen kärnverksamhet. En god samverkan leder till en hög måluppfyllelse och förbättrade värden. Processmål Demokrati Utveckling och förvaltning av organisationen Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Miljö och samhällsbyggnad Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Figur 1: Processnivå, Grön, gul och röd pil symboliserar indikatorerna som skall mäta måluppfyllelse.

8 7 (97) VISION OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Beslutade av kommunfullmäktige Livsmiljöbegreppet spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att Vadstena kommun ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Kommunövergripande mål Växande Vadstena Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Ekologiskt hållbart Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Demokrati och inflytande Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med medborgarkontor, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. God hushållning med resurser Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt. Prioriterade övergripande mål För att tydliggöra de politiska prioriteringarna ska den politiska majoriteten redogöra för sina politiska prioriteringar under mandatperioden. De politiska prioriteringarna ska utgå från de övergripande målen och genomsyra alla verksamheter och förtydligas genom strategiska mål som sätts för perioden. Kommunfullmäktige beslutade 17 april 2013 att under innevarande mandatperiod är Växande Vadstena det prioriterade övergripande målet. Strategiska mål De strategiska målen är en konkretisering av majoritetens politiska prioriteringar. Tidsperioden för de strategiska målen är ett till fem år beroende på vilken typ av strategiskt mål som avses. De strategiska målen kan även innehålla delmål i kortare perspektiv än de politiska prioriteringarna. Vissa strategiska mål

9 8 (97) kan överlappa mandatperioden. Strategiska mål ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Kommunfullmäktige beslutade 17 april 2013 att under innevarande mandatperiod är de två övergripande målen Bygga bostäder och Skapa attraktivitet. Processmål och indikatorer Processmålen ligger till grund för de åtagande som nämnderna ska ta beslut om i samband med verksamhetsplanen. Processmålen utgår från de strategiska målen och är kopplade till de åtta processerna i styrsystemet. Kommunstyrelsen beslutade 12 juni 2013 att under innevarande mandatperiod gäller nedanstående processmål och indikatorer. Beslutade processmål och indikatorer ska tas upp igen på kommunstyrelsens sammanträde i juni Process Processmål Indikator Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Strukturerade medborgardialoger Inom planperioden införs servicegarantier Ökad utbildningsnivå Skapa goda förutsättningar för eget boende Finns eller ej? Finns eller ej? Fler med eftergymnasial utbildning Finns eller ej? Kultur och fritid Aktivt folkhälsoarbete Förbättrad folkhälsa Miljö och samhällsbyggnad Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Utveckling och förvaltning av organisationen Attraktiv miljö Attraktivt boende Skapa förutsättningar för företagande Utveckla en säker och trygg kommun Attraktiv arbetsgivare Genomförd omgestaltning Nybyggda alternativ Lokaler och byggklara industritomter Upplevd ökad trygghet jämfört med 2011 (medborgarundersökning) Ökad medarbetarnöjdhet Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning

10 9 (97) EKONOMI Ett av kommunens fyra kommunövergripande mål är God hushållning med resurser. Det innebär att kommunens resurser ska användas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Målet bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt. Att bevaka den ekonomiska utvecklingen i både världen, Sverige och i kommunen är av största vikt för att kunna planera och anpassa verksamheten till de medel som kommunen har till sitt förfogande. Samhällsekonomi Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt, skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin Ekonomirapport från december Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraft har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. SKL:s prognostiserar att arbetslösheten successivt minskar ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten backat tillbaka till mer normala nivåer. I åtskilliga andra länder verkar däremot arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent. Det kan jämföras med före finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 procent. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likaväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten i dess handelspartners tappat fart. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Reala disponibla inkomster har vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år medan hushållens konsumtionsutgifter har ökat med i genomsnitt endast 1,9 procent per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Investeringarna har också hållits tillbaka. Näringslivets investeringskvot kryper dock långsamt uppåt. Den ökade tillväxten i ekonomin som SKL prognostiserar kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög.

11 10 (97) Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring BNP 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,1 0,9 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPI 0,0-0,2 0,6 2,1 3,2 3,1 Realt skatteunderlag 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 14:59, Skatteunderlag Det slutliga taxeringsutfallet visade att skatteunderlagstillväxten år 2013 blev lite lägre än vad SKL:s prognoser visat. Efter ett par år där skatteunderlagets ökning hållits tillbaka av måttlig sysselsättningsutveckling (2013) och den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (2014) ser det ut att skjuta fart Det är flera faktorer som bidrar till att ökningstakten blir högre 2015 än Dels blir indexeringen av pensionerna högre samtidigt som vi förutser större löneökningar. Dessutom påverkas utvecklingen av ändringar i skattelagstiftningen; i motsats till 2014 sker inte någon höjning av grundavdraget för pensionärer 2015 men avdragsrätten för pensionssparande minskar. Skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med en ekonomi i balans Skatteunderlagsprognoser enligt SKL SKL, dec ,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 28,0 SKL, okt ,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 29,5 SKL, aug ,5 3,5 4,7 4,9 4,8-23,5 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 14:59, Kommunernas ekonomi Resultatnivån i kommunerna har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och rejäla tillskott i form av tillfälligt konjunkturstöd. Kommunerna står dock inför ett antal utmaningar de kommande åren. Behovet av anpassningar som följer av demografiska förändringar och stora investeringsbehov är fortfarande aktuellt för Sveriges kommuner. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Under har dessa växlats upp och förväntas de kommande fem åren att uppgå till 1,2-1,3 procent per år. Här skiljer det sig åt mellan kommunerna inom vilka verksamheter som har ökat respektive minskat resursbehov.

12 11 (97) Vadstena kommuns ekonomi Vadstena har klarat balanskravet sedan 2005 och ekonomin har varit tillfredsställande var resultatet det bästa sedan kommunen nybildades. Även 2013 blev överskottet högt ,00 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 2 000, ,00 0, Figur 2: Årets resultat, kr/inv. Eget kapital består av ackumulerade resultat. Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Figur 3: Eget kapital (bokförd förmögenhet) kr/inv.

13 12 (97) Långfristiga skulder Vadstenas låneskuld har kunnat amorteras och vid utgången av 2013 hade kommunen ingen låneskuld. Den långfristiga skuld som Vadstena har avser den periodiserade realisationsvinsten som uppstod vid försäljningen av Vätterngården. Den upphör I förhållande till jämförelsegrupperna har Vadstena under haft betydligt lägre långfristiga skulder , , , , , , , , ,00 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 0, Figur 4: Långfristiga skulder, kr/inv. Årlig förändring av nettokostnader samt skatteintäkter, statsbidrag och utjämning För att ha en god kontroll över kommunens ekonomi är det viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och bidrag ökade nettokostnaderna i snabbare takt än skatteintäkterna var ökningstakten mycket lika (2,6 respektive 2,9 procent) t.o.m. minskade nettokostnaderna till följd av återbetalningen från AFA Försäkring ökade dock nettokostnaderna i större utsträckning än skatteintäkter och bidrag.

14 13 (97) Nettokostnader Skatteintäkter Figur 5: Förändring av nettokostnader och skatteintäkter i Vadstena kommun. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamhet med tilldelat budgetanslag, det vill säga att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Om budgetdisciplinen är svag finns risk att kommunen inte klarar balanskravet. Nämnderna har haft problem att hålla sig inom tilldelad ram under många år, vilket har påverkar kommunens resultat. Däremot var 2012 ett undantag då nämnderna tillsammans hade ett överskott på 59 tkr blev det ett underskott på 536 tkr. Prognosen för 2014 visar på ett sammantaget underskott för nämnderna på 6,5 mnkr. Kommunal skattesats Vadstenas kommunala skattesats har varit oförändrad under många år men 2012 sänktes skatten med 42 öre eftersom det skedde en skatteväxling med landstinget då de tog över kollektivtrafiken från kommunerna. Inför 2013 beslutade majoriteten att höja skatten i Vadstena med 50 öre skedde ytterligare en skatteväxling med landstinget. Då handlade det om hemsjukvården som övergick till kommunerna och skattesatsen höjdes med 25 öre sker en informell skatteväxling med landstinget i samband med bildandet av region Östergötland. Det innebär att kommunen sänker skatten med 3 öre och regionen höjer den i motsvarande grad.

15 14 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 21,90 21,70 21,50 21,30 21,10 20,90 20,70 20, Figur 6: Skattesats till kommun, ovägda snitt Källa: SCB. Resursfördelning Grunden för resursfördelningssystemet, som är en del av Vadstenas styrsystem, är att på ett enkelt sätt tydliggöra de parametrar som påverkar förändringar av kommunens ramar över åren. Det gäller till exempel tekniska justeringar, förändringar som påverkas av politiska beslut och befolkningsutveckling. Utöver detta specificeras också beslut om politiska omprioriteringar och den påverkan det får på budgeten över åren. Resursfördelningsmodellen är tänkt att ge förutsättningar för en mer kraftfull flerårsbudget vilket ger nämnderna bättre möjligheter att på längre sikt planera sin verksamhet efter flerårsbudgetens ekonomiska ramar. Modellen tydliggör också vad som är tekniska uppräkningar av budgeten för att i princip bibehålla oförändrad verksamhet och vad som är konkreta politiska beslut som förändrar verksamheten i kommunen. Nämndernas och styrelsens preliminära ramar Ett förslag till ramar för styrelsen och nämnderna har tagits fram utifrån de delar i beräkningsunderlaget som är aktuella. Ramarna presenteras för respektive nämnd och år nedan. De olika delarna i beräkningsunderlaget förklaras efter tabellerna.

16 15 (97) 2016 Nämnd/styrelsen Ram 2015 Kf Justeringar tom dec 2014 Stb 2016 Prisjustering 1,8% Demografi Förändring finansförvalt ning Politisk prioritering i verksamhetsplan Spec Ram 2016 Datum justering Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmynd Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsn Bygg- o miljönämnd Socialnämnd Finansförvaltning Resultat finansiellt mål utrymme/besparingskrav Specificering av politiska prioriteringar avser tkr Kommunstyrelsen 1 Minskning ram Kultur- och utbildningsnämnd 2 Ökad ram -431 Bygg- och miljönämnd 3 Minskning ram 60 Bygg- och miljönämnd 4 Förstärkning upphör 800 Socialnämnd 5 Minskning ram enl flerårsbudget Summa Nämnd/styrelsen Ram 2016 Justeringar tom dec 2014 Stb 2017 Prisjustering 1,9 % Demografi Förändring finansförvalt ning Politisk prioritering i verksamhetsplan Spec Ram 2017 Datum justering Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmynd Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsn Bygg- o miljönämnd Socialnämnd Finansförvaltning Resultat finansiellt mål utrymme/besparingskrav Specificering av politiska prioriteringar avser tkr Kommunstyrelsen 1 Minskning ram 576 Kultur- och utbildningsnämnd 2 Minskning ram 386 Socialnämnd 3 Minskning ram Summa 3 272

17 16 (97) 2018 Nämnd/styrelsen Ram 2017 Justeringar tom dec 2014 Stb 2018 Prisjustering 1,9% Demografi Förändring finansförvalt ning Politisk prioritering i verksamhetsplan Spec Ram 2018 Datum justering Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmynd Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsn Bygg- o miljönämnd Socialnämnd Finansförvaltning Resultat finansiellt mål utrymme/besparingskrav Justerad ram Utgångspunkten i förslaget till styrelsens och nämndernas ramar är de ramar som kommunfullmäktige beslutade om inför 2015 samt de justeringar som skett via beslut till och med Statsbidrag Om det under planeringsperioden fattas beslut om ökade/minskade generella statsbidrag till kommunen för att bedriva viss, förändrad eller utökad verksamhet sker ramjustering mellan kommunalekonomisk utjämning och berörda nämnden. Detsamma gäller om tidigare riktade bidrag övergår till utjämningssystemet. Detta innebär att nämnden har medel för att bedriva verksamhet i utökad omfattning/ökad kvalitet som de tidigare riktade medlen har gett möjlighet till. För år 2015 och framåt finns för närvarande inga beslut om specificerade statsbidrag. Demografi En stor utmaning som kommunen står inför är att anpassa verksamheten när behov eller resurser förändras. Demografin och andra faktorer gör att det krävs en omfördelning av resurserna inom den kommunala verksamheten. Det gäller att det finns ett beräkningsunderlag som underlättar arbetet med att fördela om resurserna (ramarna) när behov eller tillgängliga resurser förändras. Förändringar i budgeten med anledning av demografiförändringar utgör inte en besparing eller satsning på respektive verksamhet utan är tänkt att vara grunden för en kostnadsneutral anpassning av respektive verksamhet till förändrad omfattning. Inom barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens budgetar görs en årlig justering av budgeten med utgångspunkt från förändringar av antalet individer i åldersgruppen 1-18 år (barn- och utbildningsnämnden) och i åldersgruppen 65-w (socialnämnden). Budgeten för respektive nämnd justeras med förändring av antalet individer i respektive kommun som en del i beräkningen av kommunernas kostnadsutjämning. Uppgifterna för justering utifrån demografi är uppdaterad jämfört med senaste kända befolkningsprognos. Politiska prioriteringar De politiska prioriteringarna för respektive år specificeras i tabellen ovan och utgör den politiska majoritetens vilja. För 2018 finns ännu inga politiska prioriteringar.

18 17 (97) Pris- och löneförändringar och kompensation Styrelsen och nämndernas budgeterade intäkter och kostnader justeras med förväntad prisförändring mellan åren. Lönekostnaderna undantas eftersom dessa kompenseras i efterhand när löneöversynen är slutförd. Även kapitaltjänstkostnaderna undantas eftersom nämndernas ramar justeras fullt ut för förändrade kapitaltjänstkostnader. Antaganden om prisförändringstakt för respektive år grundar sig på SKL:s bedömningar och framgår av tabellen nedan: Generell prisförändring i procent, KPIX* 1,8 1,9 1,9 *KPIX är KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner. Nya prognoser för KPIX ligger till grund för resursfördelningstabellerna ovan. Under finansförvaltningen budgeteras respektive års löneökningsanslag och fördelas sedan ut till respektive nämnd/styrelse efter avslutade löneförhandlingar. Ökningen grundar sig bl.a. på SKL:s bedömningar samt den nuvarande lönesumman i kommunen. I tabellen nedan visas beräknade löneökningar samt personalomkostnadspåslag Löneökning i procent 2,7 2,7 2,7 Personalomkostnadspåslag i procent 38,46 38,46 38,46 Ökade investeringskostnader och kapitaltjänst Om investeringar medför ökade driftkostnader, förutom kapitaltjänstkostnader, ska de för varje investeringsprojekt specificeras och äskas i driftbudgeten. Kapitaltjänstkostnader ingår inte i nämndernas/styrelsens ursprungliga ram. När kapitaltjänstkostnader förändras så sker motsvarande ramförändring. Det innebär att minskade kapitaltjänstkostnader innevarande år inte får nyttjas till andra kostnader.

19 18 (97) Resultatbudget I tabellen nedan presenteras en resultatbudget för som beslutades av kommunfullmäktige 19 november Budgeterat resultatet för 2015 är ingången till startbudgeten i resursfördelningsmodellen som beskrivits tidigare. Siffrorna för 2016 och 2017 blir därför inte samma i nedanstående tabell och i resursfördelningsmodellen. Prognosen för skatter och utjämning utgår från den skatteunderlagsprognos som SKL presenterade Beslut om nämndsammanslagningar påverkar budgeten för men i kommunfullmäktiges beslut om budgeten var det den tidigare nämndstrukturen som gällde. Resulta tbudget Bok slut Budget Budget Plan Pla n Intäkter Kostnader Avskrivning Verksamhetens nettokostna der Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resulta t före ex traordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Avstä mning Balanskravet Årets resultat enl balansräkningen avgår realisationsvinster Årets resultat efter bala nsk ra vsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Driftbudget Bokslut Budget Budget Plan Pla n Kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunala revisorer Kommunstyrelse * Kulturnämnd* Barn- och utbildningsnämnd * Socialnämnd Fritids- och teknisk nämnd* Bygg- och miljönämnd Summa nä mnder och styrelser Finansförvaltning Not Summa * De tekniska delarna från fritids- och tekniska nämnden ingår från och med 2015 i kommunstyrelsen medan fritids-delarna ingår i den nya kultur- och utbildningsnämnd. Tidigare kulturnämndens verksamhet finns i sin helhet under kultur- och utbildningsnämnd.

20 19 (97) Noter till resultat- och driftbudget Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 N ot 1 Skatteintäkter Skatteintäkter Skatteväxling kollektivtrafik Mellankommunal utjämn. hemsjukvård Skatteavräkning Summa N ot 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Summa N ot 3 Finansförvaltning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta VA-anläggningar VA-nämnd Pensionskostnader Löneökningsanslag Kapitalkostnader nya investeringar Interna ränteersättningar KS:s anslag för oförutsedda kostnader Friskvård Övrigt Pensionsavtal förtroendevalda Förväntad intäktsökning Summa Investeringsbudget Kommunfullmäktiges beslut om investeringar för har minskat sedan tidigare års beslut. Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse * Kulturnämnd * Barn- och utbildningsnämnd * Socialnämnd Fritids- och teknisk nämnd * Bygg- och miljönämnd Summa nämnder och styrelser

21 20 (97) Investeringsbudget per projekt, tkr Kommunfullmäktigeprojekt Bredband (KF-projekt) Ombyggnad genomfart IT Infrastruktur (bredband) Inventarier LSS-boende Kalkhagen -400 Exploatering div. områden Skollokalsprojekt Summa fullmäktigeprojekt Nämndprojekt Kommunstyrelse * Kulturnämnd * Barn- och utbildnings-nämnd * Socialnämnd Fritids- och teknisk nämnd * Bygg- och miljönämnd -175 Summa nämndprojekt Totalsumma * Fritids- och tekniska nämndens budget finns från och med 2015 i kommunstyrelsen. Kulturnämndens budget finns inom den nya nämnden kultur- och utbildningsnämnd.om nettoinvesteringarna genom avskrivningarna är under 100 innebär det att kommunen inte reinvesterar sina materiella anläggningstillgångar i samma takt som de skrivs av. Ett värde över 100 innebär att kommunen investerar mer vilket på sikt kan leda till att kommunen får låna till investeringar. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Investeringsvolym, netto mnkr 15,2 12,7 29,9 98,3 34,6 20,1 14,4 Nettoinvesteringar/avskrivningar, procent Årsagenda Processen kring kommunens styrsystem beskrivs av en årsagenda för samtliga nämnder och styrelsen. Årsagendan är uppdelad i en planerings- och uppföljningsprocess. I tabellerna visas den månad då respektive aktivitet/beslut sker.

22 21 (97) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Planeringsprocessen Kommunfullmäktige Budgetbeslut Nämnder Budgetarbete Budgetarbete Slutlig budget Kommunstyrelsen Budgetbeslut Budgetförslag Budgetdialog Budgetupptakt Enheter Med-arbetare Utvecklingssamtal Uppföljningsprocessen jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Årsbokslut Kommunfullmäktige Fördjupad - uppföljning Delårs - bokslut Kommunstyrelsen Nämnder Årsbok -slut/ Förenklad uppfölj -ning Förenklad uppföljning Uppföljnings -dialog/fördjupad uppföljning Förenklad uppföljning Uppföljningsdialog/ Delårsbokslut Förenklad uppfölj -ning Förenklad uppföljning Enheter Löpande uppföljning Medarbetare Lönesamtal

23 22 (97) Datum för budgetprocessen avseende Aktivitet Tidpunkt* Kommunfullmäktige antar flerårsbudget / Budgetupptakt inför budget januari 2015 MBL av nämndernas budgetförslag April 2015 Sista dag för samtliga nämnder att besluta om förslag till budget och övriga yrkanden som ska behandlas i budget 2016 och flerårsbudget Kompletta handlingar översändes därefter omgående till kommunstyrelsen (ekonomiavdelningen) 15 april 2015 (möjligt att få dispens om sammanträdet sker några dagar efter den 15 april) Budgetdialoger Maj 2015 Kommunstyrelsen beslutar om förslag till budget för Information till facken om KS budgetförslag Förhandling enligt MBL 11 om KS budgetförslag Kommunfullmäktige fastställer budgetramar för juni 2015 Augusti 2015 Augusti september 2015 *Tidplanen är preliminär och presenteras med reservation för eventuella förändringar.

24 23 (97) BEFOLKNING Följande kapitel beskriver nuvarande sammansättning av kommunens befolkning, förväntad utveckling, utbildningsnivåer samt folkhälsan i kommunen. En kommuns ålderssammansättning är av stor betydelse för en kommuns utvecklingsförutsättning och ekonomi. En positiv befolkningsutveckling och bra fördelning mellan åldersgrupperna ger förutsättningar för en positiv utveckling. Figur 7: Åldersstrukturen i Vadstena år 2013 jämfört med Östergötland och riket. Vadstena kommuns befolkningsstruktur visar att grupperna år är underrepresenterade medan åldersgruppen år är överrepresenterade. Jämfört med riket och länet blir midjan i befolkningspyramiden tydlig, en bild som Vadstena delar med de flesta andra mindre kommuner i regionen, medan Linköping och Norrköping har befolkningspyramider som i stort överensstämmer med rikets. 7% 1% 3% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 89% Figur 8: De sektorer som inte är mörkblå utgör tillsammans det som kallas personer med annan etnisk bakgrund, Källa: SCB

25 24 (97) Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Gruppen år har hög utflyttning, vilket är en delförklaring till midjan i ålderspyramiden, medan grupperna år har en relativt hög inflyttning, vilket ökar bredden i ålderspyramiden vid dessa åldrar. Det är dock viktigt att påpeka att det inom dessa två åldersintervall råder både hög in- och utflyttning. Att gruppen år minskar är typiskt för de flesta mindre kommuner då personer i dessa åldersgrupper i stor omfattning söker sig till högskoleorter eller orter som erbjuder en större arbetsmarknad. Framskrivning av befolkningsutvecklingen till 2032 visar att gruppen över 65 år kommer att öka alltmer medan antalet skolungdomar sakta sjunker. Den samlade skaran av förvärvsarbetande minskar i samma takt, vilket innebär en risk för arbetskraftsbrist inom en inte alltför avlägsen framtid Figur 9: Diagrammet visar befolkningsutveckling (blå) samt justerad befolkningsprognos (röd). Framskrivningen är baserad på senaste befolkningsutvecklingen samt balanserad mot förändringar i riket. Den baseras också på hur befolkningsstrukturen ser ut idag, förväntade död- och födelsetal, samt hur flyttmönstren ser ut för de senaste åren. Av dessa är de förväntade döds- och födelsetalen en ganska säker framskrivning, medan framskrivningen av flyttningarna är betydligt mer osäker.

26 25 (97) 0-18 år år 65-w år Figur 10: Befolkningsframskrivning till 2032, efter åldersklasserna 0-18 år, år samt 65 år och äldre. Källa: SCB Diagrammet visar att gruppen över 65 år beräknas att öka alltmer medan antalet skolungdomar sakta sjunker. Gruppen år, den förvärvsarbetande delen av befolkningen antas minska kraftigast under perioden w Antal Figur 11: Befolkningsframskrivning till 2032 av grupperna år samt 90 år och äldre. Källa: SCB

27 26 (97) Diff Födda Döda Figur 12: Diagrammet visar födda och döda i Vadstena kommun sedan För hela perioden 1980 till 2013 så är det 946 färre födda än döda. Under perioden är det bara tre år, 1991,1992 och 1994, som antalet födda överstigit antalet döda. 500 Diff In Ut Figur 13: Diagrammet visar in- och utflyttning i Vadstena kommun sedan Flyttningsnettot, dvs. skillnaden mellan ut- och inflyttning har varit positivt drygt 20 av de år som Vadstena varit egen kommun. För hela perioden 1980 till 2013 så ligger flyttningsnettot på plus 714 personer. Summan av de två ovanstående diagrammen, födda och döda -946 samt in- och utflyttning personer ger ett totalt underskott på 303 personer för perioden 1980 till 2013.

28 27 (97) Figur 14: Diagrammet visar in- och utflyttning efter ålder i genomsnitt de senaste fem åren fram till och med Ovanstående diagram belyser en del av problematiken med Vadstenas ålderspyramid. Åldersgrupperna har hög utflyttning, d.v.s. minskar bredden på midjan i befolkningspyramiden, medan grupperna som har en relativt hög inflyttning ökar bredden på ålderspyramiden vid dessa åldrar. Inflyttning Utflyttning Stockholm Stockholms kranskommuner Göteborg 10 8 Inom län Varav Ödeshög Varav Linköping Varav Norrköping Varav Motala Varav Mjölby Övriga Summa Figur 15: Tabellen visar flyttningsrelationer för 2013.

29 28 (97) Landsbygd Vadstena Antal Figur 16: Diagrammet visar befolkningsutvecklingen på landsbygd och tätort Landsbygden förlorar fler invånare än tätorten, dvs. urbaniseringen går från landsbygd till tätort och från mindre tätorter till större. Trots att Vadstena kommun ökade invånarantalet så minskade antalet på landsbygden samma period Antal Figur 17: Diagrammet visar befolkningspyramiden 2013 och 2032 enligt SCBs prognos.. Den så kallade befolkningspyramiden antar allt tydligare formen av en upp och nedvänd pyramid. Fyrtiotalisterna börjar nu nå fram till sjuttiofemårsåldern. Midjan kvarstår och barnafödandet ligger kvar på ca 50 om året.

30 29 (97) Utbildningsnivåer I Vadstena är andelen av befolkningen mellan år med eftergymnasial utbildning något högre än riksgenomsnittet. 35,4 procent av invånarna i Vadstena har en eftergymnasial utbildning. Kvinnorna i Vadstena har en större andel eftergymnasial utbildning än männen. 60,0 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland 50,0 40,0 Procent 30,0 20,0 10,0 0,0 Invånare år med högst förgymnasial utbildning Invånare år med högst gymnasial utbildning Invånare år med eftergymnasial utbildning Figur 18: Diagrammet visar utbildningsnivån hos befolkningen i kommunerna år, 2013.

31 30 (97) FOLKHÄLSA Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Folkhälsan har en stark koppling till utbildningsnivåer och socioekonomiska faktorer. Senare års forskning visar att folkhälsan är ojämlik i samhället och beräkningar på förväntad livslängd visar att det inom olika grupper och geografiska områden skiljer sig markant åt. Folkhälsopolitiken är uppdelad inom 11 delområden och Folkhälsomyndingheten har det övergripande ansvaret. På myndighetens webbplats återfinns folkhälsodata inom de olika områdena samt en rad bakgrundsfakta. Nedan presenteras några fakta som kan vara av intresse. Medellivslängd 88 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland Ålder Kvinnor Män Figur 19: Diagrammet visar återstående medellivslängd vid födseln i Vadstena kommun 2013.

32 31 (97) Valdeltagande Ett av de 11 delområdena inom folkhälsopolitiken är Delaktighet och inflytande och den viktigaste indikatorn är valdeltagandet , ,5 85 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Procent 84, , , ,5 Valdeltagande i kommunvalet Figur 20: Diagrammet visar valdeltagande vid valet 2014, %. Ohälsodagar Figur 21: Diagrammet visar ohälsotalet i hur många ohälsodagar varje person har haft i genomsnitt. Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar under en 12-månadersperiod med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person. Vadstena följer den neråtgående trenden men ligger fortfarande över riket och länet både när det gäller kvinnor och män.

33 32 (97) UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV ORGANISATIONEN De inre processerna, dvs hur vi utvecklar och förvaltar vår egen organisation, ska ge förutsättningar för genomförandet av de sju processerna, enligt styrsystemet, och innefattar till exempel personalfrågor, kompetens samt sjukfrånvaro. Kapitlet visar på olika förutsättningar för den egna organisationen. Personal- och kompetensförsörjning Kommunen behöver rekrytera många nya medarbetare de närmaste åren och kommer att behöva göra det i konkurrens med andra arbetsgivare. Rätt kompetens är en framtidsfråga för Vadstena kommun. Även om medarbetarna är engagerade, motiverade och i stor utsträckning trivs med sina jobb och arbetsplatser måste Vadstena kommun hela tiden utvecklas för att bli ännu bättre och mer attraktiv som arbetsgivare. Arbetslivet måste fungera så att människor mår bra och utvecklas på sin arbetsplats. Kommunen är en personalintensiv organisation som ställer höga krav på medarbetarnas kompetens och bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Det är av avgörande betydelse för kvaliteten i verksamheterna att kommunen kan behålla och rekrytera personal med rätt kompetens. 46 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Figur 22: Kommunalt anställda med eftergymnasial utbildning, andel (%).

34 33 (97) år 60- år Andel % Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Figur 23: Månadsavlönad personal, kommunalt anställda år samt 60- år, andel (%), år Diagrammet visar antal personal som når pensionsålder inom en tioårsperiod. Diagrammet nedan visar antalet pensionsavgångar inom respektive sektor. 30 Sektor bildning kultur fritid Sektor samhälle o verks.stöd Social sektor Totalt Figur 24: Diagrammet visar antal pensionsavgångar , per sektor i kommunen.

35 34 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4, Figur 25: Sjukfrånvaro totalt hos kommunens anställda, (%). För 2011 fanns inget resultat registrerat på Vadstena. Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet så att arbetsmiljön blir bra. Fokus ligger på det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

36 35 (97) DEMOKRATI I kapitlet redovisas de demokratiska förutsättningarna för kommunen. I detta perspektiv omfattas politikerna och dess arbete. Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, vilket är en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att: fatta självständiga beslut ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter För medborgarna innebär det kommunala självstyret att den enskilde: kan påverka kommunens beslut genom till exempel att lämna medborgarförslag eller rösta i val och folkomröstningar kan överklaga kommunens beslut Staten granskar och stödjer kommunernas arbete genom att vissa statliga myndigheter är tillsynsmyndigheter. Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom kommunen. Varje år granskas kommunens verksamhet av revisorer. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och beredande är kommunstyrelsen samt nämnder. Varje kommun har själva möjligheten att bestämma vilka nämnder som skall finnas utöver de obligatoriska nämnderna år år år 65-w år 100% 90% 80% 70% 60% Andel 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 26: Diagrammet visar andel kommunfullmäktigeledamöter i respektive åldersgrupp. Mandatperioden 2010 till 2014 skildras med två staplar i ovanstående diagram, 2011 och Av diagrammet framgår att ledamöter mellan år har avgått under mandatperioden.

37 36 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 27: Diagrammet visar kostnad för politisk verksamhet över tid, kr/inv. Diagrammet visar på ett det finns ett samband mellan kommunstorlek och kostnad för politisk verksamhet. Mindre kommuner måste upprätthålla samma basfunktioner som större kommuner, vilket leder till större kostnad per invånare. 600 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Nämnd- och styrelseverksamhet Revision Stöd till politiska partier Övr politisk verksamhet Figur 28: Diagrammet visar kostnader 2013 för nämnd- och styrelseverksamhet, kostnad revision, kostnad stöd till politiska partier samt kostnad övrig politisk verksamhet, samtliga kr/inv. Kostnaderna för övrig politisk verksamhet har stigit från 407 kronor per invånare 2012 till 467 kronor 2013.

38 37 (97) BARN OCH UTBILDNING I kapitlet redovisas personalresurs och kostnader inom förskolan, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium. För varje verksamhet där det finns underlag redovisas även ett visst urval av resultat. Förskoleverksamhet I Vadstena kommun finns tre kommunala förskolor och tre fristående förskolor i form av föräldrakooperativ. Av dessa ligger ett i Borghamn och ett i Hov. Något familjedaghem finns inte i Vadstena kommun. Förskoleverksamheten är inriktad mot barn i åldern 0-5 år. Figur 29: Linjediagrammet visar procentandelen inskrivna barn i förskolan över tid. I stort sett följer utvecklingen övriga kommuner. Vadstena har tidigaare haft en högre inskrivningsprocent än övriga kommuner med ligger 2013 i stort sett i nivå med övriga.

39 38 (97) Personalresurs Figur 30: Diagrammet visar antalet barn i förskola per heltid personal över tid. Ett högt värde i linjediagrammet innebär att det är fler barn per personal inom förskolan, d.v.s. barngruppernas storlek ökar. Sett över de senaste åren har Vadstena nu en likvärdig personaltäthet mot övriga grupper. Personalens utbildning inom förskolan Figur 31: Diagrammet visar hur stor del av personalstyrkan som är behöriga förskollärare. Vadstena har 2013 i stort sett samma andel förskollärare i förskolan som riket i stort, det vill säga runt 50 procent.

40 39 (97) Kostnader inom förskolan Figur 32: Diagrammet visar kostnaden för barn i förskola över tid. Vadstena ligger under perioden något över övriga grupper när det gäller kostnader inom förskolan. Andel inskrivna barn i enskild verksamhet (föräldrakooperativ) Figur 33: Förskolebarn i enskild regi. Vadstena kommun har en högre andel inskrivna barn i enskild verksamhet. För Vadstenas del handlar det om tre föräldrakooperativ.

41 40 (97) Förskoleklass Förskoleklassen är organiserad på St Persskola samt i Rogslösa skola. Förskoleklassen räknas som en egen skolform och är frivillig. Vadstena har dock, i likhet med flertalet kommuner, 100 procent inskrivning. Förskoleklassens verksamhet är inriktad mot kommunens 6-åringar. Figur 34: Diagrammet visar kostnaden per barn under den senaste femårsperioden för förskoleklassen. Kostnaden steg i förskoleklassen mellan åren 2012 och Fritidshem Fritidshem finns knutna till Katarinaskolan samt St Persskolan. Tre fristående fritidshem inom kommunen organiseras som föräldrakooperativen. Dessutom finns ett fritidshem i tätorten som drivs av en ekumenisk förening. Verksamheten är inriktad mot barn i åldern 6 till 12 år. Personalresurs Figur 35: Linjediagrammet visar det totala antalet barn inom fritidsverksamheten per årsarbetare.

42 41 (97) Kostnader Figur 36: Diagrammet visar kostnaden för inskriven elev i fritidshem över tid. Grundskola Inom kommunen finns fyra grundskoleenheter som är uppdelade på två rektorsområden. Under de senaste åren har elevantalet minskat kraftigt och inom grundskolan kommer en fortsatt minskning ske med cirka 15 procent utifrån nu kända värden.. Personalresurs Figur 37: Linjediagrammet visar antal elever per lärare över tid. Ett lågt värde betyder att personaltätheten är hög. Diagrammet visar med andra ord att personaltätheten har ökat kraftigt i kommunen fram till Värdet visar det antal elever i snitt som en lärare i Vadstena undervisar. Ju lägre antal elever i snitt desto högre personaltäthet. Notera att man tidigare mätte lärartätheten per hundra elever, den så kallade lärartätheten. För att lättare skapa ett jämförelsetal mot andra typer av verksamheter utgår man numera från antal barn eller elever per årsarbetare.

43 42 (97) Andel behöriga lärare Figur 38: Diagrammet visar antal lärare med lärarexamen. Kostnader Figur 39: Linjediagrammet visar kostnaden per grundskoleelev över tid. Samtliga kommuner har fått ökade kostnader per elev. Mellan år 2010 och 2011 steg kostnaden i Vadstena men har sedan planat ut och ligger fram till 2013 på en högra nivå.

44 43 (97) Figur 40: Diagrammet visar grundskolekostnader uppdelade på delverksamheter per elev Vadstena kommun har högre kostnader inom samtliga kostnadsslag förutom inom läromedel. Resultat i de tidigaste årskurserna Studieresultat i grundskolan kan mätas på olika sätt. Det finns flera olika värden att tillgå och i denna sammanställning visas de viktigaste resultaten. Det är numera möjligt att få fram jämförelsetal från de lägre årskurserna då bland annat nationella prov genomförs i årskurs 3. Figur 41: Diagrammet visar hur många procent av eleverna i årskurs 3 som klarat alla delprov i svenska och matematik

45 44 (97) Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands län Procent Figur 42: Stapeldiagrammet visar hur många elever i årskurs 6 med lägst betyg E för ämnesprov i svenska, engelska och matematik, Meritvärde och resultat i årskurs 9 Ett annat jämförelsetal som används är det samlade meritvärdet, det vill säga hur många poäng varje elev samlar ihop totalt. Ett G (i det gamla betygsystemet) eller E (i det nya betygsystemet) ger 10 poäng och ett MVG (gamla) eller A (nya) ger 20 poäng med varierande poäng där emellan. Figur 43: Linjediagrammet visar meritvärdet under en sexårsperiod. Meritvärdet har varierat över tid. Från mitten av 00-talet minskade meritvärdet i kommunen men en markant ökning skedde 2014.

46 45 (97) Figur 44: Linjediagrammet visar andel elever som uppnått de lägsta kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9. Figur 45: Diagrammet visar procentandelen elever i årskurs 9 som uppnått godkänt på det nationella provet i matematik. Elevernas kunskap i matematik ligger numera i stort sett på samma nivå som för övriga grupper. Salsavärde Ett annat sätt att mäta resultatet i skolan görs genom det s.k. SALSA-värdet (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). För att få fram en mer nyanserad bild av skolornas resultat tar man hänsyn till socioekonomiska förhållanden och ställer dessa i relation till hur väl eleverna lyckas. M an kan uttrycka det med att SALSA-beräkningen beskriver en specifik elevgrupp presterar i förhållande till förväntningarna.

47 46 (97) Figur 46: Ovanstående värden visar kommunens SALSA-värde över tid har förändrats. Värdet kan grovt uttryckas med att man genom en modellberäkning räknar fram vilket meritvärde som eleverna förväntas eller bör uppnå utifrån de socioekonomiska förutsättningar man har. Effektivitetsranking Effektivitetsrankingen visar förhållandet mellan hur mycket resurser som en kommun lägger i verksamheten i förhållande till elevernas uppnådda resultat. Kommunerna ges på så sett ett rankingvärde. I Sverige finns 290 kommuner. Figur 47: Diagrammet visar SKL:s ranking av kommunerna när det gäller effektivitetsgrad utifrån resultat och resurser Vadstena kommun rankingen 285 av 290.

48 47 (97) Gymnasieskolan Kostnader Figur 48: Diagrammet visar hemkommunens genomsnittliga kostnad per gymnasieelev över tid. I och med att man i stort sett använder reglerade kostnader inom gymnasieskolan och de flesta gymnasieplatser köps av andra kommuner så hamnar Vadstena på en relativt jämförbar kostnadsnivå. Övriga kommuner som har liknande förhållanden som Vadstena ligger på en högre kostnad. Resultat i gymnasieskolan Inom gymnasiet finns inte den omfattning av jämförelsetal som inom grundskolan. Det som kan vara intressant är att följa hur kommunens elever klarar sin gymnasieutbildning. Det går att sammanfatta nedanstående resultat med att gymnasieeleverna från Vadstena klarar sig relativt bra när det gäller att nå goda resultat i gymnasieskolan och kommunen har en högre andel som går vidare till studier på universitet och högskolor. Figur 49: Diagrammet visar den genomsnittliga poängen efter avslutade gymnasiestudier.

49 Figur 50: Diagrammet visar hur stor andel i procent som påbörjat högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. 48 (97)

50 49 (97) VÅRD OCH SOCIALA TJÄNSTER I detta kapitel skildras vård och sociala tjänster som omfattar äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, stöd till vuxna, barn och ungdomar samt övriga insatser via individ- och familjeomsorg. Äldreomsorg I begreppet äldreomsorg innefattas verksamheterna hemtjänst, dagverksamheter (dagrehab och dagverksamhet för dementa) samt vård- och omsorgsboende (särskilt boende). Kommunen har två vårdoch omsorgsboenden med totalt 95 platser; Vätterngården och Wasagården samt ett trygghetsboende på Wasagården med 27 platser. Kommunen har en enhet för korttidsvård; Linnäs med 11 platser som finns på Vätterngården år, Vadstena år, Östergötland år, Liknande kommuner år, Riket 80+ år, Vadstena 80+ år, Östergötland 80+ år, Liknande kommuner 80+ år, Riket 25,0 20,0 Procent 15,0 10,0 5,0 0, Figur 51: Diagrammet visar andelen år samt andelen över 80 år.

51 50 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 6,5 6,0 5,5 Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3, Figur 52: Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%). Ökningen 2009 beror på att statistiken som lämnades det året även innefattade trygghetsboendet och dess 27 platser. Dessa platser räknas övriga år in i statistiken över antal brukare i hemtjänsten. Procent Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4, Figur 53: Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%). Uppgifterna angående andel invånare 65+ som var beviljade hemtjänst hänger samman med de uppgifter som finns i figur 50, dvs. brukare i trygghetsboende har räknats bort i ovanstående diagram under 2010 vilket kan förklara den kraftiga minskningen från 2009 till 2010.

52 51 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 54: Diagrammet visar kostnad exkl hyresintäkter äldreomsorg, kr/inv Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Hemtjänst Särskilt boende Figur 55: Diagrammet ovan visar kostnaderna för hemtjänst och särskilt boende år 2013, kr/brukare. I kostnader för hemtjänst räknas både insatsen omvårdnad och vissa insatser inom service in. I oktober 2013 bytte Kolada uppgifter angående antal brukare till att använda sig av Socialstyrelsens individstatistik, ändringen har skett bakåt i tiden från och med år Tidigare har uppgifterna om antal brukare baserats på Socialstyrelsens mängdstatistik.

53 52 (97) Brukarbedömning, hemtjänst - bemötande (andel %) Brukarbedömning, hemtjänst - helhetssyn (andel %) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket (80) 79 (80) 77 (80) 80 (78) 78 (89) 91 (93) 92 (91) 92 (91) 91 Brukarbedömning, hemtjänst - trygghet (andel %) (48) 38 (47) 47 (50) 46 (48) 45 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare* Brukarbedömning särskilt boende - bemötande (andel %) Brukarbedömning särskilt boende - helhetssyn (andel %) (72) 60 (67) 59 (64) 60 (59) 59 (77) 78 (83) 86 (86) 85 (84) 84 Brukarbedömning särskilt boende Brukarbedömning - trygghet (andel särskilt %) (65) 55 (58) 53 (56) 53 (52) 51 boende - nöjda med maten (andel %) (82) 83 (77) 73 (78) 78 (79) 76 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare* Resultat från 2014 inkl års Äldreundersökning i parantes * 2013 års kostnader Figur 56: Tabellen visar resultat från nationell brukarundersökning 2014 för personer med hemtjänst eller boende i särskilt boende samt kostnad 2013 för hemtjänst och särskilt boende. (2013 års resultat i brukarundersökning redovisas i parantes) Färdtjänst Färdtjänst, som är en del av den särskilda kollektivtrafiken, är till för personer som har väsentliga svårigheter att ta sig till eller åka med den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänst innefattar alla åldrar och är ett biståndsbeslut från kommunen.

54 53 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 57: Kostnad färdtjänst/riksfärdtjänst, kr/inv Den minskade kostnaden från 2011 till 2012 beror delvis på en minskad kostnad för ägartillskott för länsfärdtjänst i samband med den skatteväxling som skett kring kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik. Egen regi Östgötatrafiken 700 Antal resor jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 Figur 58: Helt nytt diagram (källa Statistik från entreprenör Taxibil i Östergötland samt ÖstgötaTrafiken) Antal inomkommunala färdtjänstresor under perioden juli 2012 juni 2014.

55 54 (97) Under första perioden (juli 2012-juni 2013) stod Vadstena kommun själv som ansvarig för avtalet för inomkommunal färdtjänst. Från 1 juli 2013 övertog ÖstgötaTrafiken ansvaret för inomkommunal färdtjänst i Vadstena kommun. Funktionsnedsatta Omfattar insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Inom området funktionsnedsatta visas statistik för grupperna med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt insatser som ges till personer med funktionsnedsättning under 65 år med beslut enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och/eller Socialtjänstlagen (SoL). Vadstena har tre gruppboende inom LSS; Klosterliljan, Kalkhagen samt Aspen. Övriga verksamheter inom området är Dagcenter Mårten (daglig verksamhet enligt LSS), Aktivitetshuset Hasselgården (sysselsättningsverksamhet för personer med funktionsnedsättning och som har behov av regelbunden sysselsättning enligt SoL eller LSS). Andra verksamheter som innefattas i kapitlet är personlig assistans, boendestöd samt kontaktperson och ledsagare Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 59: Diagrammet visar kostnadsutveckling för LSS och LASS, per inv 0-64 år exkl ersättning från Försäkringskassan

56 55 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Daglig verksamhet Boende Personlig assistans Övriga kostnader Totalt Figur 60: Diagrammet visar kostnader för LSS/SFB per invånare 0-64 år, Kostnaderna innefattar även ärenden som har beslut enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) från Försäkringskassan Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 61: Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning totalt exkl ers från försäkringskassan, kr/inv 0-64 år. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) ansvarar för all myndighetsutövning gällande barn, unga, vuxna och äldre. IFO utför också vissa stödinsatser utifrån beviljade insatser.

57 56 (97) Ekonomiskt bistånd Barn och ungdom Familjerätt Missbruksvård, vuxna Kronor Vadstena 2012 Vadstena 2013 Liknande kommuner 2012 Liknande kommuner 2013 Östergötland 2012 Östergötland 2013 Riket 2012 Riket 2013 Figur 62: Diagrammet visar kostnader för IFOs olika verksamheter för år 2012 och 2013, kr/inv. Kostnaderna som redovisas är ekonomiskt bistånd, kostnad för barn och ungdomsvård, kostnad för familjerätt samt kostnad för missbruksvården för vuxna. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd (även benämnt försörjningsstöd) är behovsprövat och betalas ut av kommunen. För att ha rätt till försörjningsstöd måste den sökande själv aktivt göra vad den kan för att bidra till sin försörjning. Ekonomiskt bistånd ska ge en skälig levnadsnivå vilket preciseras i riksnormen för försörjningsstöd. Prövningen av ekonomiskt bistånd ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. 5,0 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 4,5 4,0 Procent 3,5 3,0 2,5 2, Figur 63: Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%).

58 57 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 60,0 50,0 40,0 Procent 30,0 20,0 10,0 0,0 Arbetslöshet Sjukdom Sociala skäl Figur 64: Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, sjukdom och ohälsa samt sociala skäl, andel (%), ,0 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Långvarigt Mycket långvarigt Barn i långvarigt Figur 65: Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd samt barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%), 2013.

59 58 (97) Missbruksvård vuxna Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Familjehemsvård Institutionsvård Öppna insatser Övriga öppna insatser Figur 66: Diagrammet visar kostnader för missbruksvård för vuxna 2013, kr/inv. Barn- och ungdomsvård Barn kan av olika skäl placeras i familjehem inom eller utanför kommunen. Barn kan även placeras i annan skolform utifrån särskilda behov Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Familjehemsvård Institutionsvård Öppna insatser, individuellt behovsprövad Övriga öppna insatser Figur 67: Diagrammet visar barn- och ungdomsvård 2013, kr/inv

60 59 (97) KULTUR OCH FRITID I kapitlet beskrivs kommunens engagemang i kultur- och fritidsförutsättningarna i Vadstena. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Alla ska ha möjlighet att ta del av kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Vidare ska ett levande kulturarv bevaras, användas och utvecklas. Fritiden står till individens förfogande till skillnad från den tid som disponeras på arbete och skola. Fritiden kan ägnas åt aktivitet eller inaktivitet, tillsammans eller enskilt. Kostnader Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Fritid Kultur Figur 68: Diagrammet visar kostnaderna för fritid och kultur år 2013, kr/inv.

61 60 (97) Kostnader fritidsgårdar 250 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 200 Kronor Figur 69: Kostnad fritidsgårdar, kr/inv. Kostnader för idrott- och fritidsanläggningar Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 70: Kostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv.

62 61 (97) Nöjdhet för kultur och fritid Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Nöjd Medborgar-Index - Idrott- och motionsanläggningar 54* Nöjd Medborgar-Index - Kultur 70* * avser 2012, medborgarundersökning genomförd 2013 Figur 71: Tabellen visar nöjdhet för kultur och fritid Deltagartillfällen 35 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 30 Antal Figur 72: Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år.

63 62 (97) Boklån per invånare 8,0 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 7,5 7,0 Antal 6,5 6,0 5,5 5, Figur 73: Boklån kommunala bibliotek, antal/inv. Kostnader för musik- och kulturskola Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 74: Kostnad musik och kulturskola, kr/inv 7-15 år. Diagrammet visar kommunens nettokostnad (dvs skattesubvention) per invånare 7 15 år. Utöver ovanstående finansieras verksamheten med en avgift på 800 kr per elev och termin (totalt ca 110 musikskoleelever).

64 63 (97) Kommunanslag till studieförbund Kommun Generella Budgeterade anslag per anslag generella anslag Befolkning invånare Boxholm ,29 Finspång ,62 Kinda ,44 Linköping ,08 Mjölby ,71 Motala ,98 Norrköping ,42 Söderköping ,04 Vadstena ,12 Valdemarsvik ,33 Ydre ,84 Åtvidaberg ,23 Ödeshög ,63 Summa ,68 Bidrag till studieförbund vad gäller anslag per invånare varierar stort mellan länets kommuner. Vadstena kommuns anslag sänktes från och med 2013 från kr till kr. Detta har inneburit att anslaget per invånare numer ligger något under genomsnittet i Östergötland, i huvudsak beroende på att Linköping, Motala och Finspång har väsentligt högre belopp per invånare än övriga kommuner.

65 64 (97) MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD I kapitlet beskrivs pendling till och från Vadstena samt kollektivtrafik. Dessutom ingår ett avsnitt om bostadsmarknaden. Klimatpåverkande utsläpp redovisas sist i kapitlet. Kommunikationsstruktur Vägnät Nuvarande länsväg 9191, tidigare riksväg 50, går i nord-sydlig riktning genom kommunen från Motala i norr till Ödeshög i söder. Österut leder länsväg 206 till Skänninge och vidare till Linköping som nås inom 45 minuter med bil. De viktigaste pendlingsstråken är till och från Motala samt orterna österut som Linköping och Mjölby. Arbetspendling Pendlare definieras som personer som har sin arbetsplats och sitt boende i olika kommuner. Vadstenas beroende av inpendling har ökat de senaste tio åren, medan utpendlingen under några år minskade för att sedan stabiliseras de senaste åren. Totalt sett ökar arbetspendlingen i hela riket vilket även gäller det procentuellt för det kollektiva resandet. Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Ödeshög Boxholm Figur 75: Kartan visar in- och utpendling Figur 76: Diagrammet visar in- och utpendling efter näringsgren, 2012.

66 65 (97) Tillverkningsindustrin är den näringsgren som har störst inpendling och utpendling följt av vård och omsorg. Kollektivtrafik Idag finns kollektivförbindelser med samtliga centralorten i länet och i riket. Kollektivtrafik med buss och tåg medger arbetspendling till och från regioncentrat med en restid på cirka 1 timme. Under 2013 och 2014 har flera positiva förändringar skett inom den västra länsdelen. Detta i samband med att dubbelspåret mellan Motala och Mjölby har tagits i bruk. Linje 610 trafikerar återigen under vardagar sträckan mellan Ödeshög och Vadstena. Under senare delen av 2014 har turtätheten mellan Vadstena och tågstationen öket. All kollektivtrafik ligger numera under landstingets ansvarsområde. Kommunen har överlåtit drift av skolskjutsar och färdtjänst till ÖstgötaTrafiken AB. På landsbygden finns kompletteringstrafik som utförs av en taxientreprenör och från och med årsskiftet 2011/2012 har landstinget det ekonomiska ansvaret för den verksamheten. Kompletteringstrafiken fyller ett stort behov för kommunens gymnasielever som har behov av att nå bussar för vidare färd mot sina studieorter inom länet. Till och från Stockholm går det dagliga expressbussar direkt till och från Vadstena. Kollektivtrafiken svarar idag för cirka 17 procent av det totala resandet. Värdet är ett snitt för riket där storstadregionerna står för en högre andel och glesbygden om småkommunerna för en mindre andel. Det finns inget exakt värde för Vadstena men grovt uppskattat skulle det kunna röra sig runt 10 procent. Bilanvändning I Vadstena kommun ligger körsträckan per invånare på ca 750 mil per person och år, vilket är ca 50 mil högre än genomsnittet för Östergötland och riket. Under perioden har körsträckan per person och år ökat med ca 150 mil i Vadstena kommun. Figur 77: Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken.

67 66 (97) Figur 78: I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilskörning. Bostadsmarknad Av den totala ökningen på 109 lägenheter under de tio åren perioden står lägenheter i flerbostadshus för 77 lägenheter och den största ökningen de senaste åren. Här ingår t ex bostadsrättsföreningarna Birgitta och Katarina. En faktor som kan påverka viljan att bygga nytt är vad ett befintligt hus kostar och vad det kostar att bygga ett nytt. Tobins q är en kalkylmetod där marknadsvärdet för småhus i en kommun divideras med produktionskostnaden i samma område. Ett tal över 1 visar att det lönar sig att bygga i den kommunen. Bostadspriserna i Vadstena håller en hög nivå jämfört med övriga mindre kommuner i länet, vilket torde innebära att risken att inte återfå investerade pengar vid försäljning är liten. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus, Figur 79: Tabellen visar antal lägenheter i småhus och flerbostadshus, Beräkningen av antalet lägenheter baseras på den totalräkning som gjordes i folk- och bostadsräkning Därefter har man lagt till och dragit ifrån de bostäder som har rapporterats som nyproducerade och avvecklade. Eftersom denna metod inte är hundraprocentigt pålitlig, kan det förekomma smärre felaktigheter i statistiken.

68 67 (97) Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands Kronor/kvm Figur 80: Diagrammet visar fastighetspris småhus, kr/kvm. 140 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands Antal Figur 81: Diagrammet visar fritidshus, antal/1000 inv.

69 68 (97) Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands 1,2 1,0 0,8 Antal 0,6 0,4 0,2 0, Figur 82: Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. I Vadstena kommun har det inte byggts några bostäder i flerfamiljshus under åren ,4 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands 1,2 1,0 Antal 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Figur 83: Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. Bredband I Vadstena kommun har med hjälp av statligt stöd byggts bredband i över tio år. Hela det kommunala nätverket är byggt med fiberteknik. Då det statliga stödet hittills har riktat sig till utbyggnad på landsbygden så är andel anslutningar flest på landbygden i relation till tätorten. Port- och telestyrelsen har uppdrag att följa bredbandsutbyggnaden i landet och hur den relaterar sig till de nationella målen. I regeringens bredbandsstrategi för Sverige presenteras tre delmål som tillsammans syftar mot det övergripande målet att Sverige ska ha bredband i världsklass:

70 69 (97) 1. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 2. År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 3. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Figur 84: Bilden ovan är hämtad ur Bredbandskartläggningen 2013 och visar utbyggnaden i Vadstena kommun. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning Tillgång till bredband definieras som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. hushåll eller arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca kr). Ett exempel på en kostnad som inte räknas som särskild är installation av en antenn på taket i syfte att vid behov förbättra mottagningen för mobilt bredband (ca kr). Procent 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötlands 0, Figur 85: Till gång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av befolkningen i %. Förändringen mellan 2009 till 2010 beror på en förändrad definition av begreppet bredbandsanslutning.

71 70 (97) Klimatpåverkande utsläpp I detta avsnitt redovisas hur mycket klimatpåverkande växthusgaser som släpps ut i kommunerna. Sex olika gaser ingår i statistiken och eftersom de har olika stor klimatpåverkan så har räknats samman till sk koldioxidekvivalenter, dvs alla gaserna har räknats om till hur mycket utsläppen skulle motsvara om det endast var koldioxid som släpptes ut. De gaser som ingår i statistiken är: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), flourerade kolväten (HFC), perflourkolväten (PFC) samt svavelhexaflourid (SF6). Metoden som används för att ta fram uppgifterna i detta kapitel är mycket komplicerad och hämtar data från ett stort antal källor. Generellt sett har metodiken förbättrats över åren och om man ser till detaljnivå kan det finnas jämförelseproblem mellan åren. Dock skall data som redovisas i detta kapitel vara jämförbara på övergripande nivå. Insamlandet av data baseras på beräkningar på var utsläppen görs, och är alltså inte hänfört till vilka utsläpp som befolkningen i en viss kommun gör. Detta innebär bland annat att en kommun som har en stor genomfartstrafik (av bilar), eller har en större flygplats, eller ett raffinaderi får ett stort utsläpp per invånare. Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 10,00 9,00 8,00 7,00 ton/inv 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Figur 86: Diagrammet visar utsläpp av växthusgaser per invånare i ton koldioxid per person under åren Invånarna i Vadstena släpper i genomsnitt ut knappt åtta ton koldioxidekvivalenter per person 2011, vilket är mindre än genomsnittet i riket och för genomsnittet i Östergötland. Utsläppen av växthusgaser i Vadstena härrör framför allt från jordbruket, som står för ungefär hälften av utsläppen, och från transporter, som svarar för en tredjedel av utsläppen.

72 71 (97) Antal bilar Antal tung trafik Utsläpp Kvävedioxid Antal fordon Kvävedioxid Figur 87: Diagrammet visar förändring av utsläpp av kvävedioxid (µg/m3) i förhållande till trafikutvecklingen Den minskade trafikvolymen har påverkat kvävedioxidutsläppen på ett positivt sätt. Ingen trafikmätning utfördes under år 2012

73 72 (97) ARBETE OCH NÄRINGSLIV Kapitlet beskriver dels kommunens engagemang i näringsliv samt dels de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna som råder i kommunen. Vadstena och Motala har till viss del en gemensam arbetsmarknad då det pendlar cirka personer mellan kommunerna. Skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen i Vadstena är bara något hundratal personer, en skillnad som är relativt jämt fördelad mellan könen. Detta innebär att Vadstena har nästan lika många arbetstillfällen som sysselsatta. Detta är unikt bland de mindre kommunerna i Östergötland. Den enda mindre kommun i övrigt som har ett liknande förhållande är Finspång. 400 Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 88: Kostnad näringslivsfrämjande åtgärder, kr/inv Vadstena kommun anslår mindre pengar till näringslivsbefrämjande åtgärder jämfört med övriga jämförelsegrupper (ca 50% jämfört med liknade kommuner och Östergötland).

74 73 (97) Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland Kronor Figur 89: Diagrammet visar nettokostnad turistverksamhet, kr/inv. Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 100,0 90,0 80,0 70,0 Procent 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, år år år år år år Figur 90: Diagrammet visar andelen sysselsatta efter ålder 2012.

75 74 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket 82,0 81,0 80,0 79,0 Procent 78,0 77,0 76,0 75,0 74,0 73,0 72, Figur 91: Diagrammet visar andelen sysselsatta år, Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland 9,0 8,0 7,0 6,0 Procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur 92: Arbetslöshet, %

76 75 (97) Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Figur 93: Mediannettoinkomst, kr/inv 20+. Kommunens arbetsmarknad På ortens arbetsmarknad finns två näringsgrenar som dominerar tillverkningsindustri och hälso- och sjukvård. Könsuppdelningen är tydlig, män dominerar stort inom tillverkningsindustrin och kvinnor inom hälso- och sjukvård. Denna profil är tydligare för Vadstena än för övriga länet och riket. 8,0 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland 7,0 6,0 5,0 Antal 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur 94: Diagrammet visar antalet nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare.

77 76 (97) Arbetstillfällen Jordbruk, jakt och skogsbruk 190 5,9% Tillverkning ,8% Försörjning av el, gas, värme och kyla 4 0,1% Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 7 0,2% Byggverksamhet 145 4,5% Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 260 8,0% Transport och magasinering 81 2,5% Hotell och restaurang 164 5,1% Informations- och kommunikationsverksamhet 23 0,7% Finans- och försäkringsverksamhet 22 0,7% Fastighetsverksamhet 80 2,5% Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 89 2,8% Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 56 1,7% Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 72 2,2% Utbildning 300 9,3% Vård och omsorg; sociala tjänster ,0% Kultur, nöje och fritid 88 2,7% Annan serviceverksamhet 88 2,7% Okänt 52 1,6% Figur 95: Tabellen visar antal arbetstillfällen i Vadstena Källa: SCB ,0% Förvärvsarbetande i kommun-/landstingssektor, andel (%) Förvärvsarbetande i privat sektor, andel (%) Förvärvsarbetande i statlig sektor, andel (%) Förvärvsarbetande i övriga sektorer, andel (%) 80,0 70,0 60,0 50,0 Procent 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Riket Liknande kommuner Vadstena Östergötland Figur 96: Förvärvsarbetande inom olika sektorer 2013, andel %.

78 77 (97) Antal Figur 97: Diagrammet visar antalet egenföretagare i Vadstena kommun.

79 78 (97) SAMHÄLLSSKYDD OCH SÄKERHETSARBETE I kapitlet beskrivs kommunens arbete med samhällsskydd och säkerhetsarbete. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan med såväl individsom samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka Vadstena Liknande kommuner Östergötland Riket Kronor Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Figur 98: Diagrammet ovan visar kostnader för räddningstjänst samt totalförsvar och samhällsskydd 2013, kr/inv.

80 79 (97) Minuter Vadstena Boxholm Finspång Kinda Linköping Liknande kommuner Mjölby Motala Norrköping Söderköping Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Riket Figur 99: Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för ambulans, mediantid i minuter. Brottsstatistik Figur 100: Utveckling av olika typer av brott i Vadstena kommun under åren 2009 till Källa BRÅ.

81 80 (97) Antal anmälda stöld- och tillgrepps-brott per 1000 inv Antal anmälda våldsbrott per 1000 inv Utvecklade bränder per 1000 inv Antal sjukhusvårdade på sjukhus pga olyckor per 1000 inv Antal per invånare Vadstena Mullsjö Perstorp Lekeberg Valdemarsvik Lessebo Kungsör Bollebygd Vingåker median Sverige Figur 101: Tabellen visar vissa trygghets- och säkerhetsfrågor i Vadstena jämfört med jämförbara kommuner. Källa: Öppna jämförelser. Vadstena ligger under mediankommunen på samtliga 4 parametrar som redovisas. Jämfört med föregående år har utfallet också sjunkit på samtliga parametrar. Vid ett vägt tal där antalet sjukhusvårdade på grund av olyckor och antal våldsbrott vägs till 40 % var och antal utvecklade bränder och antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott vägs till 10 % var blir Vadstena kommuns ranking plats 72 av totalt 290. Föregående år var motsvarande rankingvärde 123.

82 81 (97) SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING VÅREN 2013 Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. Våren 2011 och 2013 deltog Vadstena kommun i undersökningen. Undersökningen genomfördes mellan den 15 mars och den 8 maj Ett urval på 500 personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 57 procent enkäten. Jämförelser nedan med resultat för samtliga kommuner avser de 137 kommuner som var med i undersökningen hösten 2012 och våren Hur bedömer medborgarna Vadstena kommun som en plats att bo och leva på? Figur 102: Diagrammet visar resultatet för Vadstena jämfört med samtliga kommuner som deltog hösten 2012 samt våren Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Vadstena kommun som en plats att bo och leva på blev 61. NRI för samtliga 137 kommuner som var med i undersökningen hösten 2012 och våren 2013 blev 59. Jämfört med genomsnittsresultatet för de 137 kommunerna är NRI för Vadstena kommun inte statistiskt säkerställt. För Vadstena kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Bostäder, kommersiellt utbud, Fritidsmöjligheter som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index.

83 82 (97) Figur 103: Diagrammet visar resultaten för Vadstenas medborgarundersökning 2013 jämfört med Vad tycker medborgarna i Vadstena kommun om kommunens verksamheter? Figur 104: Diagrammet visar resultatet för Vadstena jämfört med samtliga kommuner som deltog hösten 2012 samt våren Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Vadstena kommun blev 54. NMI för samtliga 137 kommuner som var med i undersökningen hösten 2012 och våren 2013 blev 53.

84 83 (97) Jämfört med genomsnittet för de 137 kommunerna är NMI för Vadstena kommun inte statistiskt säkerställt. För Vadstena kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna, Gångoch cykelvägar, Gator, Grundskolan, Förskolan, Renhållning och sophämtning, Vatten och avlopp som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. Figur 105: Diagrammet visar resultaten för Vadstenas medborgarundersökning 2013 jämfört med Vad tycker medborgarna i Vadstena kommun om inflytandet i kommunen? Figur 106: Diagrammet visar resultatet för Vadstena jämfört med samtliga kommuner som deltog hösten 2012 samt våren 2013.

85 84 (97) Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Vadstena kommun blev 42. NII samtliga 137 kommuner som var med i undersökningen hösten 2012 och våren 2013 blev 39. Jämfört med genomsnittet för de 137 kommunerna är NII för Vadstena kommun statistiskt säkerställt. För Vadstena kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan, Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index Figur 107: Diagrammet visar resultaten för Vadstenas medborgarundersökning 2013 jämfört med Hela dokumentationen om medborgarundersökningen i Vadstena kommun våren 2013 finns att läsa på följande adresser: Vadstena-2013.pdf -Vadstena-2013.pdf

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

ÅRSPLAN 2015-2017. Beslutsdatum/paragraf 2015-03-18 / 39. Beteckning 2013/376-041

ÅRSPLAN 2015-2017. Beslutsdatum/paragraf 2015-03-18 / 39. Beteckning 2013/376-041 ÅRSPLAN 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2015-03-18 / 39 Giltighetstid Tills ny årsplan beslutas Beteckning 2013/376-041 Ansvarig handläggare Ekonomichef Marie Hillman Uppföljningsansvar

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Nämnd 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige Revisionen -1 127-707 -1 155-725 -1 184-743 Valnämnd -72-74 -75 Överförmyndare -603-618 -634 Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämd

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer