Åklagarväsendets verksamhetsberättelse SYYTTÄJÄLAITOKSEN TOIMINTAKERTOMUS

Transkript

1 Åklagarväsendets verksamhetsberättelse Åklagarväsendets SYYTTÄJÄLAITOKSEN verksamhetsberättelse TOIMINTAKERTOMUS

2 Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt Edita Prima Oy, Helsingfors 2014

3 Innehåll 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN Arbetssituationens utveckling Övriga förändringar som har påverkat resultatet 12 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN Samhällelig effekt Straffprocessens snabbhet Operativ effektivitet Avkastning och kvalitetskontroll Process- och kvalitetskontroll Hantering och utveckling av de mentala resurserna 26 4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser Verksamhetsanslag Personal 32 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMhet Ändringsprövningsärenden Från ändringssökande till högsta domstolen Polisbrottmål 44 6 DEN INTERNA ÖVERVAKNINGENS UTLÅTANDE 46

4 4 1 LEDNINGENS ÖVERSIKT År 2013 innebar inga stora överraskningar för åklagarväsendet. Arbetsbelastningen blev något större. Endast de brott som poliser misstänktes ha begått och där åklagaren verkade som undersökningsledare sysselsatte betydligt mer än man hade förutsett. Vi uppnådde i huvudsak de resultatmål vi hade bundit oss till. Bristen på överraskningar betyder inte här att det skulle ha blivit långtråkigt. Välbefinnandet i arbetet förbättrades ytterligare. Vår personal trivs bättre i sitt arbete än de anställda hos staten eller inom rättsförvaltningen i genomsnitt. Också externt betraktat har åklagarväsendet en bra image och en god serviceförmåga. Trots det finns det säkert människor som av en eller annan orsak inte har varit nöjda med de tjänster vi har tillhandahållit. Åklagarväsendets starka sida är förutom vår gemenskap också vår kompetens. Vi har haft ett rikt utbud av fortbildning som skräddarsys för åklagarna, och detta har man förstått att utnyttja. Under verksamhetsåret inleddes även ett projekt för att ytterligare höja och förenhetliga åklagarnas grundkompetensnivå. I samband med detta förnyas innehållet och strukturerna i vårt specialiseringssystem till nödvändiga delar. Vi har även aktivt utvecklat vår organisation och våra arbetsmetoder. I slutet av verksamhetsåret sammanslogs åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland till åklagarämbetet i Inre Finland, och verksamhets-

5 5 området för åklagarämbetet i Egentliga Tavastland sammanslogs delvis med åklagarämbetet i Salpausselkä och delvis med åklagarämbetet i Östra Nyland. Verksamhetsområdena för åklagarämbetena och polisinrättningarna svarar således i dag mot varandra. Under verksamhetsåret framgick de legislativa förändringarna främst i form av förberedelser för den nya förundersökningslagens och tvångsmedelslagens ikraftträdande. Till detta anknöt den utbildning som har planerats och genomförts tillsammans med förundersökningsmyndigheterna, dvs. projektet Ponnistus. Bild: Kimmo Brandt Matti Nissinen riksåklagare

6 6 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling Antalet ärenden som inkom till åklagaren visade en fortsatt nedgång, men trots det ökade den viktade arbetsmängden. Under verksamhetsåret skedde det inga sådana förändringar i kriminalitetsbilden och den allmänna verksamhetsmiljön som ensamma kunde förklara att antalet inkomna ärenden underskred det prognostiserade med mer än Minskningen var 1,5 procent jämfört med året innan. Det minskade antalet ärenden kan bero på polisens organisationsreform och den omfattande utbildning som genomfördes vid polisen under verksamhetsåret och som gällde revideringarna i tvångsmedelslagen och förundersökningslagen. I fråga om ärenden som gäller ekonomiska brott präglades verksamhetsåret av osäkerheten om hur hinderseffekten ne bis in idem ska tolkas. Efter högsta domstolen avgörande HD 2013:59 i juli 2013 rasade antalet brottsanmälningar om skattebrott, och i många fall avbröts förundersökningen. Inom narkotikabrottsligheten i sin tur märktes en ökning i hemmaodlingen av cannabis, och i enstaka ärenden en ökning av antalet odlade växter. Inom narkotikabrottsligheten ökade även antalet ärenden som misstänktes ha anknytning till den organiserade brottsligheten. Trots att antalet ärenden som inkommer till åklagarna visar en lindrig nedgång, försvåras karaktären av dessa samtidigt. I krävande ärenden

7 7 är förundersökningen längre än i sedvanliga ärenden och binder ofta omfattande förundersökningsresurser. Detta leder oundvikligen till att antalet ärenden som inkommer till åklagaren minskar. När ärendena blir svårare framgår detta även i den viktade arbetsmängden för inkommande ärenden. Denna har visat en fortlöpande lindrig uppgång. Arbetsmängden i anslutning till sedvanliga brott har visat en nedgång, medan arbetsmängden i anslutning till krävande ärenden har visat en uppgång. Antalet inkomna ärenden Avvägd arbetsmängd * för inkomna ärenden Trafikfyllerier Övriga vardagsbrott Ospecificerade grund Ospecificerade övriga Krävande * I den avvägda arbetsmängden beaktas att endel ärendetyper kräver mera arbete och binder sålunda mera resurser. Den avvägda arbetsmängden beräknas utgående från avgjorda ärenden. Arbetsmängden beräknas enligt brottsrubriceringen enligt den genomsnittsliga arbetsmängden för denna typ. Handläggning vid tingsrätt som tagit minst fem sessionsdagar påverkar den avvägda arbetsmängden.

8 8 I fråga om avgjorda ärenden har åklagarväsendet inte uppnått sitt mål. Förändringen jämfört med föregående år är relativt stor (4,9 procent). Här kan man också räkna med att ärendena blir svårare. Ett mindre antal sedvanliga ärenden har avgjorts, medan antalet krävande ärenden som har avgjorts har visat en uppgång. Också den arbetsmängd som de avgjorda ärendena har krävt visar en ökning (1,8 procent). I de avgjorda ärendena syns en likadan utveckling som i inkommande ärenden: arbetsmängden minskar då det gäller sedvanlig brottslighet och ökar i krävande ärenden Antalet avgjorda ärenden Avvägd arbetsmängd * för avgjorda ärenden Trafikfyllerier Övriga vardagsbrott Ospecificerade grund Ospecificerade övriga Krävande Speciellt arbetsdryga * I den avvägda arbetsmängden beaktas att endel ärendetyper kräver mera arbete och binder sålunda mera resurser. Den avvägda arbetsmängden beräknas utgående från avgjorda ärenden. Arbetsmängden beräknas enligt brottsrubriceringen enligt den genomsnittsliga arbetsmängden för denna typ. Handläggning vid tingsrätt som tagit minst fem sessionsdagar påverkar den avvägda arbetsmängden.

9 9 Det verkar som om åklagarnas arbetsinsats har förflyttats till avgörande av krävande ärenden. Detta kan tyda på att åklagarväsendets nuvarande specialiseringssystem starkt prioriterar handläggning av krävande brott, och då åläggs de mångkunniga åklagare som sköter sedvanliga och ospecificerade brott alltför många ärenden i förhållande till resursallokeringen. I syfte att korrigera denna snedvridning tillsatte riksåklagaren under verksamhetsåret en arbetsgrupp som skulle fundera ut hur specialiseringssystemet kunde utvecklas. Utifrån arbetsgruppens betänkande och utlåtandena på detta dryftas behovet av förändringar i specialiseringssystemet under I framtiden fäster man vid åklagarväsendet allt större uppmärksamhet vid att även mångkunniga åklagare som sköter sedvanliga och ospecificerade brottmål får stöd på ett effektivt sätt då det gäller kompetensutvecklingen. I fortsättningen kommer dessa även att sköta krävande brottmål i allt större utsträckning Vid en jämförelse av åklagarämbetena framgår det i fråga om Södra Finland att det proportionellt inkom mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Västra Nyland, medan det till åklagarämbetet i Helsingfors inkom mest krävande brottmål proportionellt sett. Till åklagarämbetet i Östra Nyland i sin tur inkom det proportionellt sett minst krävande ärenden, men tyngdpunkten i ärendena låg på ospecificerade brottmål. Åklagarämbetets ärenden påverkas sannolikt av det internationella flygfältet som ligger inom verksamhetsområdet. På riksnivå inkom det proportionellt sett mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Mellersta Finland. Mest krävande brottmål inkom till åklagarämbetet i Österbotten. Till åklagarämbetena i Uleåborg och på Åland inkom det minst krävande brottmål.

10 Åklagarväsendets prestationer Förändrinrinrinring sättning Skillnad Skillnad Föränd- Föränd- Föränd- Mål- Mål % % % % Oavgjorda i i periodens början början ,6-13,6 % % Inkomna ärenden ,5-1,5 % % ,8-3,8 % % Sedvanliga ,27% 62,27% ,64% 61,64% ,54% 59,54% ,8-4,8 % % Ospecificerade ,56% 33,56% ,80% 33,80% ,44% 35,44% ,3 3,3 % % Krävande ,17% 4,17% ,57% 4,57% ,02% 5,02% ,2 8,2 % % Avgjorda ärenden ,9-4,9 % % ,7-3,7 % % Handläggningsavgöranden ,0-2,0 % % Ärendebeslut ,1-5,1 % % Sedvanliga ,57% 62,57% ,42% 62,42% ,29% 60,29% ,3-8,3 % % Ospecificerade ,24% 33,24% ,32% 33,32% ,78% 34,78% ,9-0,9 % % Krävande ,19% 4,19% ,26% 4,26% ,93% 4,93% ,8 9,8 % % Oavgjorda i slutet i slutet av av perioden ,2 7,2 % % Genomsn. åtalspr. åtalspr. /mån. /mån. 1,93 1,93 2,10 2,10 1,94 1,94-0,16-0,16-7,8-7,8 % % 2,00 2,00-0,06-0,06-3,0-3,0 % % Sedvanliga 1,51 1,51 1,77 1,77 1,57 1,57-0,20-0,20-11,2-11,2 % % 2,00 2,00-0,43-0,43-21,3-21,3 % % Ospecificerade 2,41 2,41 2,50 2,50 2,29 2,29-0,21-0,21-8,3-8,3 % % 2,50 2,50-0,21-0,21-8,2-8,2 % % Krävande 4,00 4,00 3,72 3,72 3,82 3,82 0,10 0,10 2,6 2,6 % % 3,00 3,00 0,82 0,82 27,2 27,2 % % Oavgjorda mån. mån ,5-8,5 % % ,5-10,5 % % Oavgjorda över över 1 år1 år ,3-20,3 % % ,7 12,7 % % Sedvanliga ,44% 16,44% ,70% 21,70% ,28% 8,28% ,6-69,6 % % Ospecificerade ,11% 54,11% ,58% 48,58% ,11% 49,11% ,4-19,4 % % Krävande ,45% 29,45% ,72% 29,72% ,60% 42,60% ,3 14,3 % % Avgjorda ärenden ,1-5,1 % % Åtal Åtal ,55% 73,55% ,84% 72,84% ,32% 70,32% ,4-8,4 % % Strafforder ,14% 1,14% ,97% 0,97% ,83% 0,83% ,9-18,9 % % Åtalseftergift av av påföljdsnatur ,25% 5,25% ,33% 5,33% ,24% 5,24% ,8-6,8 % % Processualisk åtalseftergift ,96% 6,96% ,93% 6,93% ,40% 7,40% ,5 1,5 % % FUL FUL (begränsning av av påföljdsnatur) ,93% 5,93% ,61% 6,61% ,49% 7,49% ,6 7,6 % % FUL FUL (processualisk begränsning) ,42% 2,42% ,59% 2,59% ,19% 3,19% ,8 16,8 % % FUL FUL (begränsning på på kostnadsgrund) ,71% 2,71% ,82% 2,82% ,34% 3,34% ,5 12,5 % % Åklagarens beslut beslut ,80% 1,80% ,74% 1,74% ,05% 2,05% ,9 11,9 % % Åklagarens meddelande ,23% 0,23% ,18% 0,18% ,14% 0,14% ,5-24,5 % % Avgöranden enligt enligt åtgärder ,9-3,9 % % Åtal Åtal ,36% 57,36% ,42% 57,42% ,77% 54,77% ,4-8,4 % % Strafforder ,21% 1,21% ,02% 1,02% ,91% 0,91% ,1-15,1 % % Åtalseftergift av av påföljdsnatur ,64% 6,64% ,77% 6,77% ,49% 6,49% ,8-7,8 % % Processualisk åtalseftergift ,84% 17,84% ,73% 17,73% ,21% 18,21% ,3-1,3 % % FUL FUL (begränsning av av påföljdsnatur) ,89% 5,89% ,22% 6,22% ,05% 7,05% ,9 8,9 % % FUL FUL (processualisk begränsning) ,57% 2,57% ,66% 2,66% ,32% 3,32% ,6 19,6 % % FUL FUL (begränsning på på kostnadsgrund) ,46% 2,46% ,53% 2,53% ,94% 2,94% ,5 11,5 % % Åklagarens beslut beslut ,50% 4,50% ,25% 4,25% ,92% 4,92% ,3 11,3 % % Åklagarens meddelande ,53% 1,53% ,39% 1,39% ,39% 1,39% ,9-3,9 % % Framställningar om om skriftligt förfarande ,08% 41,08% ,22% 40,22% ,97% 39,97% ,9-8,9 % % Förkastande i i tingsrätten ,62% 5,62% ,89% 5,89% ,74% 6,74% ,4-5,4 % % Åklagarens överklagande i i hovrätten gällande tings- tingsrättens rättens beslut beslut ,73% 2,73% ,79% 2,79% ,77% 2,77% ,7-17,7 % % Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) ,8 1,8 % %

11 Prestationer enligt åklagarämbete Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6-12 mån. Oavgjorda över 1 år Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Västra Finland Birkaland Egentliga Tavastland Salpausselkä Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland ,33 2,36 1,76 1,81 1,27 1,67 1,22 2,51 2,31 1,56 2,72 2,20 2,37 1,88 2,00 1,51 1,26 1,00 1,40 0,97 1,83 1,98 1,25 2,28 1,77 1,64 2,75 2,48 1,87 2,29 1,58 1,97 1,39 3,08 2,83 1,91 3,24 2,69 2,86 3,99 5,35 3,19 4,60 2,14 2,90 3,37 6,04 3,67 3,37 4,90 3,14 6,

12 Övriga förändringar som har påverkat resultatet Under verksamhetsåret bereddes en organisationsförändring som innebar att åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland omvandlades till åklagarämbetet i Inre Finland, och att åklagarämbetet i Egentliga Tavastland uppdelades mellan åklagarämbetena i Östra Nyland och Salpausselkä. Reformen trädde i kraft i början av Åklagarämbetenas verksamhetsområden svarar mot de nya polisdistriktens verksamhetsområden som trädde i kraft vid samma tidpunkt. Brottsligheten känner inte statsgränser. Då det gäller Europeiska unionens verktyg visade det gångna året att det är den europeiska arresteringsordern (EAW) och deltagandet i de gemensamma utredningsgrupperna (JIT) som har etablerat sin position i hanteringen av allvarliga gränsöverskridande brottmål. Åklagarna har redan mycket vant använt båda verktygen i praktiken. Under verksamhetsåret togs två betydande förordningsförslag från kommissionen upp: inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) och Eurojusts efterträdare Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete. Åklagarväsendet har aktivt deltagit i den internationella beredningen av dessa projekt och betonat aspekten att man genom dessa reformer bör sträva efter att uppnå praktiskt mervärde jämfört med de nuvarande förfarandena.

13 13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 3.1 Samhällelig effekt Straffprocessens snabbhet förbättras i omfattande och krävande ärenden tilläggsutredningar Under verksamhetsåret fästes betydlig uppmärksamhet vid att förbättra straffprocessens snabbhet genom att effektivisera förundersökningssamarbetet. Vid olika tillfällen fördes en bred diskussion R e s u l t a t m å l Åklagarväsendet ser till att det straffrättsliga ansvaret fullföljs som ett led i handläggningen av brottmål på ett effektivt och högklassigt sätt med beaktande av parternas rättssäkerhet. tillsammans med förundersökningsmyndigheten om de gemensamma målen och samarbetsmetoderna. I samband med Ponnistus-utbildningen i anslutning till revideringen av förundersöknings- och tvångsmedelslagarna fokuserade man uttryckligen på förundersökningssamarbetet och dess innehåll. Utbildningen genomfördes tillsammans med polisen. Förundersökningssamarbetet diskuterades med undersökningsledarna som utför det praktiska utredningsarbetet vid polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.

14 14 Dessutom hade man ett bilateralt samarbete med Tullen och Gränsbevakningsväsendet. I samband med detta diskuterade parterna god samarbetspraxis vid förundersökning och strävade efter att ingripa i eventuella problempunkter redan innan dessa dyker upp. Samarbetsmöten med målet att förbättra förundersökningens snabbhet ordnades även med Skatteförvaltningen. Med skattemyndigheten och förundersökningsmyndigheterna diskuterades i synnerhet en sammanställning av enhetliga anvisningar i anslutning till hinderseffekten ne bis in idem. Också det projekt som hade som mål att utveckla ekobrottsåklagarnas arbetsmetoder avslutades. Projektet resulterade i en arbetsgruppspromemoria som gäller förundersökningssamarbetet och skapar god åklagarpraxis. Denna står till samtliga åklagares förfogande. Genom att effektivisera arbetsmetoderna kan straffprocessens snabbhet förbättras till och med betydligt i vissa fall. Under verksamhetsåret deltog åklagarna även i arbetet i många polisarbetsgrupper där man tillsammans dryftade utvecklingen av de praktiska arbetsmetoderna under en förundersökning. Utvecklingsobjekten omfattade bland annat utarbetandet av en utredningsplan och spårningen av brottsvinning. För uppföljningen av att resultatmålet uppnås insamlades under verksamhetsåret dessutom information om förundersökningssamarbetets genomslagskraft genom att fråga åklagarämbetena i vilken utsträckning och i vilken typ av ärenden åklagarna fortfarande begär tilläggsutredningar. Enligt Sakari-anteckningarna begärdes minst 129 tilläggsutredningar mellan verksamhetsårets första kvartal och utgången av året. Räknat enligt ämbete begärdes flest tilläggsutredningar i Österbotten (25), i Uleåborg (21) och Helsingfors (18). I fråga om brottstyper borde förundersökningsarbetet förbättras i synnerhet i ekobrottmål (27), sexualbrott (23) och arbetsbrott (20). I miljöbrott begärdes 6 tilläggsutredningar som med tanke på brottstypens sällsynthet är ett relativt högt tal, men i narkotikabrott endast 5. Den enkät som genomfördes i statistikdatabasen ger inte in-

15 15 formation om orsakerna till förfrågningarna om tilläggsutredningar. Enligt en uppgift från polisen begärs årligen tilläggsutredningar. En stor del av dessa kan antas anknyta till sedvanliga brott. Trots det effektiviserade förundersökningssamarbetet har den genomsnittliga åtalsprövningstiden tillsvidare inte blivit kortare under Detta kan bero på att då en allt större del av åklagarens arbetstid lades ned på förundersökningar så måste åtalsprövningen i gamla krävande ärenden skjutas upp. Samtidigt inkom också något fler krävande ärenden än tidigare till åklagarna. Betoningen i åklagararbetet förändrades, men i statistiken syntes detta dock inte tills vidare som en förbättring eller en försämring i snabbheten. Under verksamhetsåret var den genomsnittliga åtalsprövningstiden kortare än i genomsnitt de senaste fem åren ( ). Ökad enhetlighet och kostnadseffektivitet i samhällspåföljderna Under verksamhetsåret begärde åklagarna utredningar av samhällspåföljdernas tillämplighet. Mest utredningar begärdes i storstäderna (Helsingfors 800, Tammerfors 772, Åbo 751, Vanda 628, Uleåborg 532, Esbo 495 och Jyväskylä 432). I huvudstadsregionen begärdes sammanlagt utredningar. I de övriga delarna av landet var antalet förfrågningar om utredningar ungefär det samma (Västra Finland samt i Östra och Norra Finland 2 999). Statistikuppgifterna över utredningar av samhällspåföljdernas tillämplighet ger anledning att anta att dessa tillämpas relativt jämnt i hela landet, och inga större märkbara skillnader finns mellan de olika åklagarämbetena. Beredskap för ikraftträdandet av den nya lagstiftningen om summariska brottmål Ett av målen under verksamhetsåret var också att bereda sig för den nya lagstiftningen om summariska brottmål. Ikraftträdandet av denna lagstiftning blev uppskjuten, och därför blir beredskapen aktuell först senare.

16 Straffprocessens snabbhet Under berättelseåret uppnåddes resultatmålet för åtalsprövningens snabbhet i samtliga ärenden. I fråga om krävande ärenden uppnåddes inte resultatmålet för åtalsprövningstiden, och resultatet blev något sämre än året innan. En risk för att rättegångarna fördröjs anknyter vanligtvis till omfattande och krävande ärenden. Av denna orsak ska särskild uppmärksamhet fästas vid åtalsprövningstiden i denna ärendegrupp. Justitieministeriet har under årens lopp haft grunder för att skärpa resultatmålen på denna punkt. I synnerhet då det gäller krävande ärenden ska ett effektivt förundersökningssamarbete resultera i en snabbare åtalsprövning. Skillnaderna mellan åklagarämbetenas åtalsprövningstider har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. I de genomsnittliga åtalsprövningstiderna framgår detta till exempel av att man i Uleåborg hade den längsta genomsnittliga åtalsprövningstiden och i Salpausselkä den kortaste. Mätt enligt den genomsnittliga åtalsprövningstiden är landets största åklagarämbete Helsingfors inte det ineffektivaste i någon brottmålsklass (oklassificerade, sedvanliga, ospecificerade, krävande). Då det gäller krävande ärenden klarade sig Österbotten, Åland, Västra Nyland, Uleåborg och Egentliga Tavastland sämre än Helsingfors i denna jämförelse. I jämförelsen bör man observera att Helsingfors har fler krävande ärenden än de andra ämbetena, men också fler specialåklagare som sköter dessa. Jämfört med föregående år har snabbheten i ärendebehandlingen förbättrats väsentligt i samtliga ärendetyper i Helsingfors.

17 17 Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Åldersstruktur för anhängiga ärenden Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1-3 mån. Oavgjorda 3-6 mån. Oavgjorda 6-9 mån. Oavgjorda 9-12 mån. Oavgjorda över 1 år 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda Oavgjorda 1 3 mån. 3 6 mån. Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt 6 9 mån mån. över 1 år Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ

18 18 Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 2,45 1,54 2,29 3,82 1,94 Helsingfors 2,59 1,87 2,75 3,99 2,33 Västra Nyland 1,95 2,01 2,48 5,35 2,36 Östra Nyland 1,58 1,50 1,87 3,19 1,76 Egentliga Tavastland 3,59 1,25 2,29 4,60 1,81 Salpausselkä 1,31 1,00 1,58 2,14 1,27 Västra Finland 3,48 1,38 1,97 2,90 1,67 Birkaland 3,58 0,94 1,39 3,37 1,22 Österbotten 1,60 1,83 3,08 6,04 2,51 Mellersta Finland 2,50 1,97 2,83 3,67 2,31 Östra Finland 1,62 1,24 1,91 3,37 1,56 Uleåborg 3,27 2,26 3,24 4,90 2,72 Lappland 3,89 1,75 2,69 3,14 2,20 Åland 2,48 1,61 2,86 6,04 2,37 RÅÄ 2,59 1,01 2,24 3,25 2,58

19 Operativ effektivitet Mätt enligt samtliga anställda och åklagare sjönk produktiviteten under verksamhetsåret. På denna punkt uppnåddes inte resultatmålen. Produktivitetsindikatorn tar inte hänsyn till förändringarna i ärendena dessa har blivit mer krävande än tidigare. Under verksamhetsåret infördes parallellt med den gamla indikatorn en ny produktivitetsindikator som grundar sig på den viktade arbetsmängden. Genom viktning beaktas den genomsnittliga arbetsmängden som olika brottstyper kräver. Mätt enligt denna indikator höjdes produktiviteten, men resultatmålet uppnåddes inte heller på denna punkt. Med en ny indikator är det möjligt att ett alltför högt resultatmål sätts upp. Enligt den gamla indikatorn försvagades den ekonomiska effektiviteten något, men enligt den nya indikatorn förbättrades denna. Resultatmålet har dock inte uppnåtts enligt någondera indikatorn. Det straffrättsliga ansvaret förverkligas på ett produktivt och ekonomiskt sätt. R e s u l t a t m å l Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/ årsverken Boksl Boksl Boksl Skillnad Skillnad % Mål 2013 Avvikelse från målsättningen Avvikelse % 173,4 172,5 164,6-7,9 0,0 166,0-1,35-0,8 % Produktivitet (åklagarna) avg./årsv 256,0 251,4 237,1-14,3-0,1 250,0-12,89-5,2 % Kostnadseffektivitet /avgörande 431,3 439,1 472,8 33,7 0,1 439,0 33,76 7,7 % Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd 847,1 809,9 828, ,8 % 1273,9 1201, ,3 % 95,0 101,0 101,02 0,00 0,00 92,50 8,52 9,2 %

20 Avkastning och kvalitetskontroll Under verksamhetsåret avgjordes färre ärenden än året innan. Antalet avgöranden minskade främst i sedvanliga ärenden, men av dessa inkom också ett mindre antal än Däremot avgjordes ett något större antal krävande ärenden än föregående år. Detta kan ha berott på att man vid åklagarväsendet redan under flera år har fäst särskild uppmärksamhet vid ärenden som varit i åtalsprövning mer än 12 månader. Detta sker i synnerhet i krävande ärenden. Även åklagarnas omfattande specialisering kan ha tagit resurser från avgörandet av sedvanliga ärenden. Särskilt intressant är att betoningen i ärendeavgörandenas profil har flyttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har under två år minskat med tre procentenheter. När åklagarnas arbetsmängd ökar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del av ärendena av denna typ genomfördes tidigare en förundersökning som till och med kunde vara arbetskrävande. Tack vare förundersökningssamarbetet kan förfaranden som inte uppfyller brottsrekvisitet redan i ett tidigt skede uteslutas från en straffprocess. När huvudvikten i en allt större del av åklagarens arbete läggs på krävande ärenden vore det motiverat att ytterligare utvidga möjligheterna att avstå från åtgärder. Antalet beslut om en begränsning av förundersökningen har ökat till följd av åtminstone praxisen vid åklagarämbetet i Östra Nyland att utesluta Åtalsprövningen genomförs på ett effektivt sätt. R e s u l t a t m å l

21 21 samtliga ärenden som gäller designerdroger från förundersökningen samt den alltmer omfattande begränsningen av förundersökningen i ekobrottmål. Enheten för förhandshandläggning av brott som redan i många år verkat vid åklagarämbetet i Helsingfors har även i fråga om sedvanliga brott årligen fattat mer än begränsningsbeslut. Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

22 Process- och kvalitetskontroll Åklagarverksamheten är högklassig, om såväl snabbhet och effektivitet som jämställdhet och kostnadseffektivitet förverkligas vid avgörandena. Av åtgärderna påverkar bland annat tillämpningen av nedläggningsmöjligheter, skriftligt förfarande och samhällspåföljder verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tilllämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Jämförelsen mellan ämbetena försvåras av att det inom de olika verksamhetsområdena kan förekomma skillnader i ärendena och de verksamhetssätt som har omfattats av de övriga lokala myndigheterna. Under verksamhetsåret framgick det att åklagarna allt effektivare har börjat utnyttja sina möjligheter att begränsa förundersökningen. Antalet ärenden som inkom till åklagaren minskade med cirka jämfört med året innan, men antalet åtal som väcktes minskade med cirka jämfört med 2012 (-8,4 procent). Minskningen beror delvis på att antalet beslut om begränsning av förundersökningen ökade. Antalet beslut om begränsning av förundersökningen i enlighet med 4 i förundersökningslagen ökade med mer än jämfört med föregående år. Ökningen anknöt uttryckligen till processuella avgöranden och avgöranden som togs på basis av kostnadsgrunden. Enligt de klagoskrifter som inkommit till Riksåklagarämbetet gäller besluten om begränsning av förundersökningen i huvudsak obetydliga, sedvanliga R e s u l t a t m å l Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna i anslutning till åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande ska tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela landet.

23 23 brottmål och gärningar som till sin karaktär inte är brottmål. Man har inte observerat några betydande missförhållanden i tillämpningen av reglerna. Om åklagarens avgöranden i framtiden i högre grad karaktäriseras av nedläggning än åtgärder, kan det bli nödvändigt att närmare bedöma orsakerna till utvecklingen. Ökningen i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på hur förundersökningssamarbetet har effektiviserats. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet nedläggningar utvecklas, om dessa avgöranden har samma grunder i hela landet och huruvida grunderna är hållbara. Styrningen av ärenden till skriftligt förfarande är fortfarande ojämn. I Helsingfors tillämpades förfarandet i betydligt mindre utsträckning än i Uleåborg där mer än 50 procent av ärendena styrs till skriftligt förfarande. Situationen beror i huvudsak på skillnaderna i ärendena. Åklagarna i Västra Finland begär betydligt fler utredningar om tillämpligheten av samhällspåföljder, medan antalet förfrågningar är lägst i Södra Finland. Även i detta fall kan förklaringen vara ärendenas olika natur. Beslut och förordnanden enligt åklagarämbete Åtaleftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

24 24 Beslut om åtaleftergift enligt åklagarämbetet Åtaleftergift av påföljdsnatur Processualisk åtaleftergift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förudersökning enligt åklagarämbete ETL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) ETL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) ETL 4.4 (processualisk begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

25 25 Åtalseftergifter enligt åtgärd 01 Inget brott 1,72 % 02 Inga bevis 64,59 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,56 % 04 Ingen åtalsrätt 4,85 % 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 8,91 % 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 1,60 % 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 11,02 % 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 4,14 % 14 Vägtrafiklagen mom. 0,07 % 23 Strafflagen 35 kap. 7 0,01 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 0,50 % 30 Annat lagrum 0,03 %

26 Hantering och utveckling av de mentala resurserna Enligt betygen i arbetstillfredsställelseenkäten VMBaro förbättrades arbetstillfredsställelsen vid åklagarväsendet ytterligare. På denna punkt uppnåddes resultatmålet. Antalet sjukfrånvarodagar minskade något Välbefinnandet i arbetet och arbetstillfredsställelsen förbättras i enlighet med personalstrategin. R e s u l t a t m å l jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på mentala sjukdomar samt sjukdomar i stöd- och rörelseorgan. Under verksamhetsåret inleddes arbetet i styrgruppen för arbetshälsoverksamheten som gäller hela rättsväsendet. Under året bereddes en gemensam arbetshälsoplan för hela rättsförvaltningen. Dessutom utvecklades ett stöd för de situationer där en risk för arbetsförmågan observeras. Bland annat den omfattande Ponnistus-utbildningen ledde till att antalet utbildningsdagar ökade. Arbetstrivselindex ÅR ,28 ÅR 2009 ÅR ,44 ÅR ,52 MÅLSÄTTNING 3,50 3,30 ÅR 2011 Vuonna ÅR ,47 3,57

27 27 Sjukfrånvaro (sjukdagar/årsverk) Förverkligat Målsättning Utbildningsdagar

28 28 4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER 4.1 Verksamhetsanslag Under berättelseåret ökade rättsväsendets totala utgifter med drygt euro (cirka 1,7 procent). Utvecklingen var måttfull. Löneutgifterna ökade med drygt 1,3 miljoner euro (3,7 procent), och deras andel av de totala utgifterna steg till 81,5 procent från tidigare cirka 80 procent. Cirka hälften av ökningen i löneutgifterna beror på effekten av tjänstekollektivavtalet. Resten beror på att antalet visstidsanställda tjänstemän har minskats betydligt och ersatts med fast anställda tjänstemän. De fast anställda tjänstemännen är i genomsnitt mer erfarna vilket innebär att lönekostnaderna ökar något. Dessutom har antalet åklagare ökat något. Arbetsgivarens pensionspremier har höjts med cirka euro, vilket delvis berott på att pensionspremieprocenten har höjts. I rättsförvaltningens jämförelse är lokalutgifternas andel liten vid åklagarväsendet (9,4 procent av de totala utgifterna). Till exempel vid domsto-

29 29 larna är motsvarande andel cirka 15 procent av de totala utgifterna. Av denna orsak är åklagarväsendets möjligheter till inbesparingar i lokalutgifterna begränsade. Under verksamhetsåret skedde en måttfull höjning av lokalhyrorna, cirka 2,7 procent. De övriga lokalkostnaderna sjönk något. Ökningen i Riksåklagarämbetets lokalutgifter påverkades av Brottspåföljdsmyndighetens flyttning från ämbetshuset. Kostnaderna för byggnadens bevakning och andra allmänna tjänster har fördelats mellan de återstående hyresgästerna, och av denna orsak har de ökat. Dataadministrationsutgifterna och de övriga utgifterna minskade både absolut och relativt (dataadministrationsutgifter 3,2 procent och övriga utgifter 5,9 procent). Det låga beloppet av dataadministrationsutgifterna kan delvis förklaras av att åklagarväsendets största utvecklingsprojekt, databanken AIPA, under verksamhetsåret finansierades genom särskild finansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som iakttas vid åklagarväsendet och som innebär att ämbetena ges anslagsramar har uppenbarligen sporrat åklagarämbetena till sparsamhet, vilket under verksamhetsåret framgick genom att de övriga kostnaderna sjönk. I synnerhet de obetydliga maskin- och inventarieanskaffningarna samt kontorstjänsterna gav kostnadsinbesparingar. I fråga om personaltjänsterna ökade kostnaderna något.

30 30 Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren , Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter , Boksl Boksl Boksl Boksl Boksl Boksl Anslag Överförda från 2012 Disponibla Sammanlagt Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland

31 Åklagarväsendets anslag och dess användning 31 Boksl Boksl Boksl Boksl Boksl Boksl Ändr Ändr. % Budget 2013 Avvikelse från budget Avvikelse % Löner ,2 % ,9 % Lokaler ,6 % ,1 % Investeringar ,8 % ,1 % Övriga utgifter ,9 % ,2 % Inkomster netto ,5 % Riksåklagarämbetet ,2 % ,1 % Löner ,6 % ,1 % Lokaler ,2 % ,4 % Investeringar ,3 % ,1 % Övriga utgifter ,2 % ,2 % Inkomster netto ,1 % Åklagarämbetena ,4 % ,1 % Sammanlagt ,5 % ,4 % Dataaministrationsutgifter ,8 % ,0 % - standardservice ,0 % - driftsservice ,6 % - utveckling ,0 % - projektservice specialtjänster ,2 % - löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral ,2 % ,1 % ,3 % Tilläggsavgift för pensionsavgift Sammanlagt ,8 % ,1 % Anslag Budget ,1 % ,0 % Tilläggsbudget ,9 % Sammanlagt ,1 % ,3 % Överföringar från tidigare år ,4 % ,6 % Disponibla ,4 % ,6 % Överförda till följande år ,8 % ,9 %

32 Personal Under verksamhetsåret minskade antalet anställda något (2 procent). Åklagarämbetena hade tre åklagarårsverken mer till sitt förfogande än året innan, medan antalet byråanställda minskade på motsvarande sätt. Antalet praktikanter minskade, vilket delvis berodde på att man vid åklagarämbetena tidigare registrerat personer som hör till byråpersonalen som praktikanter. Nu svarar registreringarna bättre mot de givna anvisningarna. De fast anställda åklagarnas årsverken ökade med cirka 27 årsverken och de visstidsanställdas minskade med cirka 24 årsverken. Minskningen motsvarar cirka 30 procent av de visstidsanställda åklagarnas totala antal. Utvecklingen är i enlighet med personalpolitiken. De visstidsanställda byråanställdas årsverken visade fortfarande en uppgång. Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 500 Åklagare Kansliapersonal Sysselsatta och praktikanter

33 33 Antalet åklagare vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) Män Kvinnor Utvecklingen av åklagarväsendets personal Årsverken Boksl Boksl Boksl Ändr Ändr. % TA 2013 Avvikelse från budget Avvikelse % Åklagarväsendet 527,5 545,6 543,3-2,3-0,4 % 547,0-2,2-0,4 % åklagare 350,8 367,9 370,3 2,4 0,7 % 369,0 1,3 0,4 % experter 8,9 9,7 10,4 0,7 7,5 % 9,5 0,9 9,9 % kanslipersonal 156,3 156,2 153,1-3,1-2,0 % 157,5-4,4-2,8 % praktikanter 6,7 10,3 6,9-3,5-33,7 % 11,0 sysselsatta 4,9 1,5 2,6 1,1 73,2 % Riksåklagarämbetet 38,3 40,5 40,2-0,4-0,9 % 42,0-1,8-4,3 % åklagare 19,3 21,4 21,0-0,4-1,7 % 22,0-1,0-4,5 % experter 8,9 9,7 10,4 0,7 7,5 % 9,5 0,9 9,9 % kanslipersonal 9,4 8,5 8,0-0,5-6,3 % 9,5-1,5-15,9 % praktikanter 0,8 0,9 0,8-0,2-20,2 % 1,0-0,3-25,0 % sysselsatta Åklagarämbetena 489,2 505,0 503,1-1,9-0,4 % 505,0-4,5-0,9 % åklagare 331,5 346,5 349,3 2,8 0,8 % 347,0 2,3 0,7 % kanslipersonal 146,9 147,6 145,1-2,6-1,7 % 148,0-2,9-2,0 % praktikanter 5,9 9,4 6,1-3,3-35,0 % 10,0-3,9-39,0 % sysselsatta 4,9 1,5 2,6 1,1 73,2 %

34 34 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagarämbetenas (årsverken) Helsingfors 73,36 72,64 79,64 78,18 87,72 87,74 Åklagare 52,32 53,21 59,14 58,41 65,01 64,64 Kanslipersonal 19,14 17,57 17,88 18,27 20,50 20,11 Västra Nyland 33,50 32,98 35,73 37,99 39,56 38,80 Åklagare 23,36 22,74 25,45 27,11 27,14 27,37 Kanslipersonal 9,55 9,53 9,51 9,94 10,69 10,67 Östra Nyland 29,92 29,19 31,39 35,73 38,45 38,38 Åklagare 20,95 20,17 22,22 26,61 27,62 27,45 Kanslipersonal 8,02 8,00 8,00 7,73 8,53 10,09 Egentliga TAVASTLAND 32,57 31,62 29,80 27,63 29,70 29,62 Åklagare 18,64 19,20 17,92 17,31 19,58 18,91 Kanslipersonal 12,10 11,83 11,88 10,32 9,68 10,71 SALPAUSSELKÄ 46,32 47,36 46,42 45,33 44,27 42,37 Åklagare 30,88 31,61 30,55 30,35 30,95 29,37 Kanslipersonal 14,86 15,00 15,00 14,98 13,31 13,00 Västra Finland 59,38 58,82 58,93 58,60 57,33 53,02 Åklagare 41,63 41,18 41,33 41,89 41,50 38,01 Kanslipersonal 17,24 17,14 16,85 15,88 15,83 15,01 Birkaland 39,37 38,99 38,62 36,05 37,80 38,57 Åklagare 27,03 26,50 27,05 25,24 27,27 27,82 Kanslipersonal 11,84 11,98 10,83 10,06 10,03 10,00 Österbotten 43,54 39,75 38,15 34,46 33,33 32,59 Åklagare 24,70 23,30 22,48 21,12 21,02 20,93 Kanslipersonal 15,14 13,05 12,41 11,72 11,52 11,16 Mellersta Finland 23,65 22,46 24,00 22,75 22,61 22,78 Åklagare 14,04 13,56 13,58 13,27 12,68 14,42 Kanslipersonal 8,69 8,39 8,33 8,48 9,26 7,10 Östra Finland 53,00 53,12 49,98 46,63 48,24 49,04 Åklagare 31,90 31,59 29,46 28,48 30,27 32,09 Kanslipersonal 20,82 20,19 19,51 17,64 17,46 16,69 Uleåborg 41,54 39,73 39,44 41,43 41,37 42,56 Åklagare 26,78 25,62 25,48 27,23 27,60 29,16 Kanslipersonal 13,76 13,08 12,50 12,50 12,29 12,08 LAPPLAND 23,64 22,60 23,38 20,75 20,14 23,45 Åklagare 14,44 13,31 14,16 11,93 12,54 16,15 Kanslipersonal 8,88 8,94 8,96 8,25 7,35 7,30 Åland 3,53 3,18 3,47 3,66 4,51 4,16 Åklagare 2,42 2,07 2,47 2,54 3,33 3,00 Kanslipersonal 1,11 1,12 1,00 1,12 1,18 1,16 SAMMANLAGT 503,32 492,42 498,95 363,72 505,01 503,07 I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel.

35 35 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Tidsbunden tjänst Ordinarie tjänst ,2 49,1 46,1 47,2 49,2 46,5 49,0 46,3 48,6 45,6 49,8 46, ,8 35,8 33,7 34,4 32,9 32, Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning Benämningar (årsverken) biträdande åklagare 16,6 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 ledande häradsåklagare 14,3 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 295,8 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 landskapsåklagare 1,4 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 329,1 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 förvaltningssekreterare 13,3 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 14,0 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 byråsekreterare 138,9 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 åklagarsekreterare 0,9 kanslivaktmästare 1,5 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 städare 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 praktikant 2,3 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 högskolepraktikant 3,0 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 174,3 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 SAMMANLAGT 503,3 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1

36 36 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena Män Kvinnor Sammanlagt under 35 år år år 55 år och äldre Personer vid åklagarämbetena som uppnår pensionsålder under åren Åklagare Kanslipersonal år Uppnår pensionsäldern (65 år) under år