Åklagarväsendets verksamhetsb. Åklagarväsendets

Transkript

1 Åklagarväsendets verksamhetsb e r ä t t e l s e Åklagarväsendets verksamhetsb e r ä t t e l s e

2 Redaktion Pilvi Isotalus, Maria Turkia Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt Juvenes Print - Suomen Yliopistopaino Oy Tammerfors

3 Innehåll 1 LEDNINGEN HAR ORDET 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN Arbetssituationens utveckling Andra förändringar som påverkat resultatet 13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN Samhällelig genomslagskraft Straffprocessens snabbhet Operativ effektivitet Avkastning och kvalitetskontroll Process- och kvalitetskontroll Hantering och utveckling av de mentala resurserna 26 4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser Verksamhetsanslag Personal 32 5 Riksåklagarämbetets verksamhet Ändringsprövningsärenden Ändringssökandet till högsta domstolen Polisbrottmål 44 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA ÖVERVAKNINGEN 46

4 1 LEDNINGEN HAR ORDET Den allmänna situationen för statsfinanserna präglade även åklagarväsendets år Nedskärningen av den extra finansieringen för bekämpning av svart ekonomi i statsrådets rambeslut på våren ledde till ett hot om samarbetsförhandlingar, som undanröjdes först på våren 2015 i och med en extra finansiering. Situationen påverkade också arbetsvälfårds på så sätt att resultatet var sämre jämfört med året innan. Arbetstrivseln hos vår personal är dock fortfarande bättre än hos staten och inom justitieförvaltningen i snitt. I huvudsak uppnår vi våra mål vad gäller tillgodoseendet av det straffrättsliga ansvaret och de anknutna uppgifterna. Det finns en liten variation mellan olika ämbeten. Den totala arbetsbelastningen fortsatte att öka. Misstänkta brott av poliser, där en åklagare fungerar som undersökningsledare, sysselsatte fortsättningsvis väsendet i klart större utsträckning än väntat. Osäkerheten kring resursernas tillräcklighet syntes också i att färre elever än vanligt deltog i den utbildning som ordnades av Riksåklagarämbetet. Därför var man tvungen avlägsna ett flertal populära kurser från utbildningskalendern 4

5 för år Denna utveckling är särskilt beklaglig, då åklagarväsendets styrka, förutom sammanhållningen, är vår kompetens. Under verksamhetsåret fortsatte också projektet Taito, vars mål är att ytterligare höja och harmonisera åklagarnas grundkompetensnivå. I detta samband förnyas innehållet och strukturerna i vårt specialiseringssystem till nödvändiga delar. Bild: Pilvi Isotalus De största lagstiftningsreformerna gällde förundersökningen och tvångsmedel. Förundersökningslagen förutsätter att åklagaren för ett ännu tätare samarbete med förundersökningsmyndigheten, vilket innebär nya arbetssätt och nya former av tidsanvändning och prioriteringar. Matti Nissinen riksåklagare 5

6 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling Det antal ärenden som inkom till åklagarna ökade en aning. Också den arbetsinsats som ärendena krävde steg mätt med den så kallade viktade arbetsmängden (uppgång på cirka 4 %). Kriminalitetsbilden ändrades inte avsevärt. I Finland behandlades dock för första gången ett terroristbrott i en domstol, vilket i viss mån återspeglar ändringen i den nationella och internationella verksamhetsmiljön. Då en människorätts- och grundrättighetsvänlig tolkningspraxis av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och högsta domstolen ofta åsidosätter de uttryckliga bestämmelserna i en nationell lag, uppkommer en ny form av osäkerhet och utbildningsbehov inom åklagararbetet. Antalet mål och naturen på dessa påverkades också av fördelningen av resurser hos intressentgrupperna, såsom hos polisen och Skatteförvaltningen. Då resurserna skärs ned hos alla myndigheter, kan effekterna vara oförutsägbara för åklagarväsendet, som verkar mellan förundersökningen och domstolsväsendet. Till exempel polisen kan ha en anhopning av mål som frigör åklagarresurser för att avgöra äldre mål, men som minskar den totala arbetsmängden vid domstolarna. Vad gäller behandlingen av ekonomiska brott var det betydelsefullt att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gav ett ställningstagande 6

7 Bild: Markku Ojala Riksåklagare Matti Nissinen tilldelade tingsdomare Mikko Jaatinen (till vänster) och advokat Markku Fredman åklagarväsendets medalj under åklagarväsendets dag Åklagarväsendets medalj är den högsta utmärkelsen som riksåklagaren kan bevilja. Medaljen med Kaarlo Ignatius ansikte som motiv, har hittills utdelats 12 gånger. Alla fotografier på sidorna 7-46 i den här verksamhetsberättelsen har tagits på åklagarväsendets dag om hur den tillämpar ne bis in idem -principen i olika situationer och att skattemyndigheten började tillämpa de nya lagen om skatteförhöjningar. Trots att det antal ärenden som inkom till åklagarna låg på samma nivå som året innan, var ärendena allt mer internationella. Då förundersökningslagen samtidigt krävt att åklagarna för ett ännu intensivare samarbete med förundersökningsmyndigheten och då centralkriminalpolisen är på väg att lägga ned koordineringen av rätts- 7

8 hjälpsärenden, har nya krav som påverkar tidsanvändningen ställts på åklagarnas kunnande. Enligt Riksåklagarämbetets syn hör uppgifter som gäller internationell rättshjälp i avsevärd utsträckning uttryckligen till åklagarna, men detta har hittills inte beaktats i resursallokeringen. Antalet inkomna ärenden enligt kravklass Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Avvägd arbetsmängd * för inkomna ärenden enligt kravklass * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 8

9 Antalet avgjorda ärenden enligt kravklass Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Speciellt arbetsdryga Avvägd arbetsmängd * för avgjorda ärenden enligt kravklass Åklagarväsendet uppnådde inte sitt mål vad gäller avgjorda ärenden. Detta beror delvis på att resurserna minskats. Trots detta avgjordes cirka 700 fler ärenden än under året innan (0,8 procent). Antalet understeg målet med ärenden. Mätt med den viktade arbetsmängden var dock tillväxten relativt kraftig (7,4 %). Inom krävande ärendegrupper var tillväxten kraftigare än inom övriga ärendegrupper. 9

10 Åklagarnas överklaganden av tingsrättsavgöranden till hovrätten minskade i relativt stor utsträckning (16,2 %). Detta berodde delvis på att resurserna minskats. Den relativa andelen förkastade åtal bland domstolsavgörandena var på uppgång, även om ibruktagandet av informationssystemet Ritu kan påverka siffrornas jämförbarhet. En jämförelse av åklagarämbetena visar att det relativt sett inkom mest sedvanliga och krävande brottmål till åklagarämbetet i Västra Nyland i Södra Finland, medan andelen ospecificerade brottmål var lägre än i övriga ämbeten i ovan nämnda ämbete. Till åklagarämbetet i Östra Nyland inkom å sin sida det relativt sett lägsta antalet krävande ärenden, men den vanligaste måltypen var dock ospecificerade brottmål. Den typ av ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Östra Nyland påverkas sannolikt av den internationella flygplats som finns i verksamhetsområdet. På nationell nivå inkom relativt sett mest sedvanliga brottmål till åklagarämbetet i Mellersta Finland. Flest krävande brottmål inkom till åklagarämbetet i Österbotten. Minst krävande brottmål inkom till åklagarämbetena i Uleåborg och på Åland. 10

11 Åklagarväsendets prestationer Förändring Förändring % Målsättning 2014 Skillnad Skillnad % Oavgjorda i periodens början ,9 % Inkomna ärenden ,8 % ,9 % Sedvanliga ,64% ,54% ,89% 702 1,4 % Ospecificerade ,80% ,44% ,20% 36 0,1 % Krävande ,57% ,02% ,92% -49-1,2 % Avgjorda ärenden ,4 % ,3 % Handläggningsavgöranden ,6 % Ärendebeslut ,7 % Sedvanliga ,42% ,29% ,11% 209 0,4 % Ospecificerade ,32% ,78% ,91% 302 1,1 % Krävande ,26% ,93% ,99% 72 1,9 % Oavgjorda i slutet av perioden ,9 % Genomsn. åtalspr. /mån. 2,10 1,94 1,97 0,03 1,6 % 2,00-0,03-1,4 % Sedvanliga 1,77 1,57 1,60 0,03 1,7 % 2,00-0,40-20,0 % Ospecificerade 2,50 2,29 2,33 0,04 1,6 % 2,50-0,17-6,8 % Krävande 3,72 3,82 3,82 0,00 0,0 % 3,00 0,82 27,3 % Oavgjorda 6 12 mån ,3 % ,7 % Oavgjorda över 12 mån ,7 % ,3 % Sedvanliga 46 21,70% 14 8,28% 86 41,15% ,3 % Ospecificerade ,58% 83 49,11% 66 31,58% ,5 % Krävande 63 29,72% 72 42,60% 57 27,27% ,8 % Avgjorda ärenden ,7 % Åtal ,84% ,32% ,02% ,1 % Strafforder 799 0,97% 648 0,83% 589 0,75% -59-9,1 % Åtalseftergift av påföljdsnatur ,33% ,24% ,23% 27 0,7 % Processualisk åtalseftergift ,93% ,40% ,72% 290 5,0 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) ,61% ,49% ,23% ,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) ,59% ,19% ,75% ,5 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) ,82% ,34% ,26% -45-1,7 % Åklagarens beslut ,74% ,05% ,91% ,2 % Åklagarens meddelande 147 0,18% 111 0,14% 110 0,14% -1-0,9 % Avgöranden enligt åtgärder ,1 % Åtal ,42% ,77% ,52% ,2 % Strafforder ,02% 912 0,91% 766 0,75% ,0 % Åtalseftergift av påföljdsnatur ,77% ,49% ,40% -19-0,3 % Processualisk åtalseftergift ,73% ,21% ,06% ,8 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) ,22% ,05% ,72% ,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) ,66% ,32% ,79% ,5 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) ,53% ,94% ,80% ,5 % Åklagarens beslut ,25% ,92% ,88% 18 0,4 % Åklagarens meddelande ,39% ,39% ,07% ,8 % Framställningar om skriftligt förfarande ,22% ,97% ,06% 329 1,5 % Förkastande i tingsrätten ,89% ,74% ,52% ,7 % Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tings ,79% ,77% ,12% ,2 % rättens beslut Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) ,4 %

12 Åklagarämbetenas prestationer 2014 Västra Nyland Östra Salpaus- Nyland selkä Västra Finland Inre Finland Östra Finland Helsingfors Österbotten Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Hela Finland Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 12 mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut ,54 2,88 1,86 1,33 1,62 1,44 2,43 1,66 2,75 1,81 1,60 1,08 2,08 2,49 1,54 1,09 1,29 1,15 1,76 1,37 2,29 1,57 1,40 1,02 2,93 3,39 2,11 1,64 2,01 1,71 2,89 1,88 3,25 2,10 1,52 1,73 4,46 4,57 3,09 2,05 3,46 3,15 6,50 3,77 4,84 2,57 5,21 2,

13 2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet I början av verksamhetsåret bildades åklagarämbetet i Inre Finland utifrån åklagarämbetena i Birkaland och Mellersta Finland och verksamhetsområdet för Egentliga Tavastland delades mellan åklagarämbetena i Östra Nyland och Salpausselkä. Också polisdistrikten förnyades. Deras verksamhetsområden motsvarar åklagarämbetens verksamhetsområden. Verksamhetsområdet för åklagarämbetet i Salpausselkä utgörs av verksamhetsområdet för två polisdistrikt. Hotet om avsevärd nedskärning av resurserna präglade verksamhetsåret. På grund av den osäkra sysselsättningssituationen och den tilltagande arbetsbelastningen har åklagarna sökt andra tjänster, vilket inneburit en stor utmaning för åklagarväsendet. 13

14 Bild: Markku Ojala 3 UPPNÅENDE AV RESULTAT- MÅLEN 3.1 Samhällelig genomslagskraft Prioritering I enlighet med anvisningen RÅ:2013:1 (Om brådskande behandling och prioritering av ärenden i åtalsprövning) prioriterar åklagarna i allmänhet de ärenden som längst varit föremål för förundersökning i sin avgörandeverksamhet för att hindra att den totala behandlingstiden ökar. Resultatmålet gäller i synnerhet ärenden som inkommit för åtalsprövning innan förundersökningslagen (805/2011) trädde i kraft

15 Resultatmål Åklagarväsendet tillgodoser det straffrättsliga ansvaret effektivt, snabbt och enhetligt som en del av kedjan för behandling av brottmål och med beaktande av rättsskyddet. Under verksamhetsåret strävade åklagarväsendet trots bristande resurser efter att fokusera på att så snabbt som möjligt avgöra krävande ärenden. Resultatmålen nåddes dock inte vad gäller ärenden som varit anhängiga i 6 12 månader och inte heller vad gäller ärenden som varit anhängiga i över 12 månader. Verksamhet enligt målet vid åklagarämbetena har dock lett till att man tvingats fördröja avgörandet av sedvanliga ärenden samtidigt som man försökt förkorta den långa tid som krävande ärenden är anhängiga. År 2014 pågick följaktligen ett högre antal sedvanliga brottmål och 6 12 månader gamla mål än tidigare. Trots att avvikelsen från målet är liten är den oroande, eftersom preskriptionstiden för åtalsrätt för sedvanliga ärenden är avsevärt kortare än för krävande ärenden. Situationen har inte heller förbättrats av att åklagarna gjort ännu fler framställningar om behandling av mål genom skriftligt förfarande. År 2014 inkom ett större antal ärenden än tidigare till åklagarväsendet (cirka +700). Dock väcktes ett mindre antal åtal än tidigare (-614). Också antalet strafförelägganden var lägre än tidigare. Detta har möjliggjorts av den utökade användningen av åtgärdseftergift och i synnerhet av uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen. Ju tidigare straffprocessfas för resursbesparingar, desto större genomslagskraft. 15

16 Effekterna av det intensifierade förundersökningssamarbetet följdes genom att bedöma antalet begäran om tilläggsundersökning och orsakerna till dessa. Också användningen av undersökningsplaner och kvaliteten på de förundersökningsprotokoll som överlämnas av polisen var föremål för uppföljning. Allt detta utreddes med en stickprovsundersökning. Väsendet gick i genom resultaten tillsammans med polisen såväl lokalt som nationellt. Därtill ordnades en utbildning i åtalsuppgörelse för alla åklagare och en del av intressentgrupperna (polisen, domare, skattemyndigheten, Tullen). Den nya lagen om systemet för åtalsuppgörelse trädde i kraft i början av år Målet med den reviderade lagen är att förkorta längden på behandlingen av krävande mål och i synnerhet av ekonomiska brott. Detta kräver ett fungerande förundersökningssamarbete, hantering av brottmålhelheten och att tyngdpunkten på behandlingen i många situationer flyttas till förundersökningsfasen. Den utbildning som ordnades tillsammans med Tullen fokuserade på att fördjupa kunnandet om den materiella lagstiftningen. Detta bidrar till att påskynda behandlingen av tullmål. Åklagarväsendet lyckades inte förkorta åtalsprövningstiden i krävande ärenden. Också vad gäller sedvanliga och ospecificerade ärenden förlängdes tiderna en aning, trots att resultatmålet uppnåddes. Antalet inkomna krävande ärenden var lite lägre än året innan, medan antalet avgjorda krävande ärenden var en aning högre. Detta kan ha förlängt avgörandetiderna, om ärendena i enlighet med prioritetsanvisningen avgjorts i den ordning som preskriptionen av åtalsrätten förutsätter. Ökad enhetlighet och kostnadseffektivitet i samhällspåföljderna Statistiska uppgifter om samhällspåföljder stod inte till förfogande då denna verksamhetsberättelse utarbetades. 16

17 3.2 Straffprocessens snabbhet Resultatmålet om snabbhet i åtalsprövningen av alla ärenden uppnåddes. Vad gäller krävande ärenden uppnåddes inte målet för åtalsprövningstiden, då den låg kvar på samma nivå som året innan. Risk för fördröjd rättegång är vanligast i omfattande och krävande mål. Därför finns det skäl att rikta särskild uppmärksamhet mot åtalsprövningstiden inom denna ärendegrupp. I anknytning till detta har justitieministeriet med fog skärpt resultatmålen under årens lopp. Ett effektivt förundersökningssamarbete bidrar till att påskynda åtalsprövningen i särskilt krävande ärenden. Skillnaderna mellan åklagarämbetenas åtalsprövningstider har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Detta syns i de genomsnittliga åtalsprövningstiderna till exempel genom att Västra Nyland hade den längsta åtalsprövningstiden och Salpausselkä den kortaste, alla ärenden inräknade. Vad gäller krävande brottmål var den genomsnittliga åtalsprövningstiden längre än fem månader i Österbotten och på Åland. Detta är en alldeles för lång tid. I Helsingfors behandlas nu alla former av ärenden avsevärt snabbare än året innan. 17

18 Genomsnittliga behandlingstider enligt ämbete, mån. Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 1,82 1,59 2,33 3,82 1,97 Helsingfors 1,92 2,09 2,93 4,46 2,54 Västra Nyland 3,97 2,47 3,39 4,57 2,88 Östra Nyland 4,20 1,51 2,11 3,09 1,86 Salpausselkä 2,03 1,09 1,64 2,05 1,33 Västra Finland 3,31 1,26 2,01 3,46 1,62 Österbotten 0,71 1,76 2,89 6,50 2,43 Östra Finland 1,84 1,36 1,88 3,77 1,66 Uleåborg 5,91 2,25 3,25 4,84 2,75 Lappland 4,20 1,55 2,10 2,57 1,81 Åland 1,48 1,40 1,52 5,21 1,60 RÅÄ 1,02 1,14 1,73 2,60 1,08 Inre Finland 2,80 1,13 1,71 3,15 1,44 Åldersstruktur på anhängiga ärenden Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1 3 mån. Oavgjorda 3 6 mån. Oavgjorda 6 9 mån. Oavgjorda 9 12 mån. Oavgjorda över 1 år Sammanlagt Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland

19 3.3 Operativ effektivitet Åklagarnas och hela personalens produktivitet förbättrades mått med såväl den tidigare som den nya mätaren. Till denna del uppnåddes resultatmålen. Resultatmål Det straffrättsliga ansvaret tillgodoses på ett produktivt och ekonomiskt sätt. Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avgöranden/årsverken Förändring Förändring % Mål 2014 Avvikelse Avvikelse från målsättningen % 172,5 164,6 170,7 6,05 3, ,3-0,2 251,4 237,1 245,3 8,21 3, ,7-1,1 Kostnadseffektivitet /avgörande 439,1 472,8 464,5-8,28-1, ,5 1,4 Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd , , , ,6 101,03 101,02 95,00-6,02-6,0 102,12-7,12-7,0 19

20 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll Under verksamhetsåret avgjordes cirka fler ärenden än under året innan. Särskilt antalet handläggningsavgöranden ökade. Det är särskilt intressant att betoningen i ärendeavgörandenas profil flyttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har minskat med cirka 3 procent på två år. Andelen åtal av de avgjorda ärendena understiger redan 70 procent. Då åklagarnas arbetsmängd tilltar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta små ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del sådana mål förrättades tidigare en förundersökning som eventuellt krävde mycket arbete. Tack vare förundersökningssamarbetet kan förfaranden som inte uppfyller brottsrekvisitet nu uteslutas från straffprocessen redan i ett tidigt skede. Då tonvikten på åklagarens arbete i allt större utsträckning ligger på krävande ärenden, vore det motiverat att ytterligare utöka möjligheterna till åtgärdseftergift. Resultatmål Åtalsprövningen är effektiv. Tillväxten i antalet beslut om begränsning av förundersökningen har åtminstone påverkats av praxis att inte förrätta förundersökning i ärenden som gäller designerdroger vid åklagarämbetet i Östra Nyland. Också vad gäller ekonomiska brott har förundersökningen begränsats i större utsträckning. 20

21 tet i Helsingfors redan i många år, fattar årligen mer än begränsningsbeslut som gäller sedvanliga brott. Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal (åtal och strafforder) Övriga beslut Handläggningsavgöranden (överförda och sammanslagna) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0% 20 % 40 % % 80 % 100 % Den enhet för förbehandling av brott, som verkat vid åklagarämbe-

22 3.5 Process- och kvalitetskontroll Åklagarverksamheten är högklassig om avgörandena är snabba och effektiva och därtill jämlika och kostnadseffektiva. Verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet påverkas av bland annat möjligheten till åtgärdseftergift, användningen av skriftligt förfarande och samhällspåföljderna. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Ämbetsjämförelsen försvåras av att typen av mål och de etablerade förfaringssätten hos andra lokala myndigheter kan avvika från varandra i olika verksamhetsområden. Under verksamhetsåret har åklagarna på ett allt effektivare sätt börjat utnyttja möjligheten att begränsa förundersökningen. Resultatmål Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna för åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande borde användas så enhetligt som möjligt i hela riket. Jämfört med året innan ökade det antal mål som inkom till åklagarna med cirka 1 000, medan antalet avgjorda mål ökade med cirka Antalet väckta åtal minskade med cirka 600 jämfört med året innan och med cirka i förhållande till år Nedgången beror delvis på att antalet beslut om begränsning av förundersökningen ökade. Antalet beslut om begränsning av förundersökningen i enlighet med 4 i förundersökningslagen ökade med mer än jämfört med föregående år. 22

23 Enligt de klagoskrifter som inkommit till Riksåklagarämbetet gäller besluten om begränsning av förundersökningen i huvudsak små, sedvanliga brottmål och gärningar som till sin karaktär inte är brottmål. Inga avsevärda missförhållanden har observerats i tillämpningen av bestämmelserna. Om åklagarnas avgörandeverksamhet i framtiden utvecklas i riktning mot åtgärdseftergift, kan det finnas skäl att närmare utreda orsakerna till denna utveckling. Uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på effektiviseringen av förundersökningssamarbetet. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet åtgärdseftergifter utvecklas, om dessa avgöranden görs på samma grunder i hela landet och om grunderna är hållbara. Ärenden styrdes fortfarande ojämnt till skriftligt förfarande. I Helsingfors tillämpades förfarandet i avsevärt mindre utsträckning än i Uleåborg, där mer än 50 procent av målen styrs till skriftligt förfarande. Situationen beror i huvudsak på skillnaderna i ärendena. Beslut och anmälningar av åklagarna Åtaleftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 23

24 Beslut om åtalseftergift Åtaleftergift av påföljdsnatur Processualisk åtaleftergift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut om begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 3:10.2 (kostnadsbaserad begränsning) FUL 3:10.2 (processuell begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Inre Finland 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 24

25 Beslut om åtalseftergift enligt åtgärd 01 Inget brott 1,72 % 02 Inga bevis 65,67 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,79 % 04 Ingen åtalsrätt 4,66 % 10 Ringa skäl 8,78 % 11 Ungdom 1,64 % 12 Skälighet 0,36 % 13 Konkurrens 3,81 % 14 Vägtrafiklagen mom. (ringa enligt vågtrafiklagen) 0,10 % 23 Strafflagen 35 kap 7 (skadestånd tillräcklig påföljd) 0,00 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 (ringa narkotikabrott) 0,44 % 30 Annat grund 0,02 % 25

26 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna Mätt med siffrorna från den undersökning av arbetsvälförden som gjordes med VMBaro försämrades arbetsvälförden en aning från året innan. Åklagarväsendets svåra ekonomiska situation och den anknutna osäkerheten var en bidragande faktor till detta resultat. Till denna del uppnåddes inte resultatmålet. Antalet sjukfrånvarodagar per årsverke minskade något från föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Avtalet om företagshälsovård för rättsväsendet konkurrensutsattes. Hela justitieförvaltningen omfattades av samma företagshälsovårdsplan. Den så kallade storkundsläkarverksamheten utvecklades och användes som stöd i situationer med särskilt höga risker när det gäller arbetsförmågan. Resultatmål Arbetshälsan och arbetsvälförden förbättras enligt personalstrategin. Antalet utbildningsdagar sjönk en aning från året innan. Den omfattande Ponnistus-utbildningen höjde siffrorna från de föregående åren. Antalet utbildningsdagar år 2014 var dock högre än år Graf över utvecklingen för indexet över arbetstvälförden ,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 26

27 Sjukfrånvaro (sjukdagar/årsverk) Målsättning Förverkligat 8 8,1 8 7,1 7 7, ,3 6,3 6, Utbildningsdagarna vid åklagarämbetena

28 4 ÅKLAGARVÄSENDETS resurser 4.1 Verksamhetsanslag Under berättelseåret ökade åklagarväsendets totala utgifter med drygt euro (cirka 1 %). Utvecklingen var måttfull. Avlöningsutgifterna steg med knappt euro (0,1 %) och deras andel av de totala utgifterna ligger på cirka 80 procent. Denna måttliga kostnadsutveckling beror på att antalet anställda minskat med knappt sex årsverken. Därtill har erfarna åklagare gått i pension eller övergått till andra tjänster. De har ersatts med yngre åklagare, vars lönekostnader är lägre i detta skede. Pensionspremierna för arbetsgivare har stigit med cirka euro, vilket delvis beror på höjningen av pensionspremieprocenten. Den målmedvetna utvecklingen av företagshälsovårdstjänsterna under verksamhetsåret har lett till att beloppet på pensionsförsäkringspremien sjunkit under år 2015, vilket är positivt. 28

29 Bild: Markku Ojala Också verksamhetsutgifterna har stigit väldigt måttligt (0,3 %). I jämförelse med justitieförvaltningen är lokalutgifternas andel liten inom åklagarväsendet (9,4 procent av de totala utgifterna). Till exempel vid domstolarna är motsvarande andel cirka 15 procent Därför är åklagarväsendets möjligheter att göra besparingar i lokalutgifterna begränsade. Efter en liten nedgång steg utgifterna för informationsförvaltning tillbaka till nivån år Uppgången var hela 18 procent jämfört med året innan. Materialbanken AIPA påverkar framtida års utgifter för informationsförvaltning. Under verksamhetsåret finansierades AIPA-projektet (projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna) med en särskild finansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som HAR användts inom åklagarväsendet, där ämbetena tilldelas anslagsramar, har uppenbarligen uppmuntrat åklagarämbetena till sparsamhet. Övriga utgifter har stigit med 5 procent från året innan, men sjunkit jämfört med år

30 Åklagarväsendets utgifter , Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter De lokala åklagarämbetenas bokslut Anslag Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Egentliga Tavastland* Västra Finland Åklagarämbetena Sammanlagt Överförda Disponibla från Inre Finland Birkaland* Mellersta Finland* Österbotten Österbotten Uleåborg Lappland Åland *Åklagarämbetet i Egentliga-Tavastland har sammanslagits med åklagarämbetet i Östra Nyland och Salpaus selkä fr.o.m. början av år Samtidigt har åklagarämbetet i Birkaland och Mellersta Finland har samman lagits till åklagarämbetet i Inre Finland. 30

31 Anslag för åklagarväsendet och dess användning Ändr Ändr. % Budget 2014 Avvikelse från budget Avvikelse % Löner ,1 % ,1 % Lokaler ,8 % ,3 % Investeringar ,7 % ,4 % Övriga utgifter ,4 % ,6 % Inkomster netto ,1 % Riksåklagarämbetet ,2 % ,3 % Löner ,1 % ,0 % Lokaler ,1 % ,3 % Investeringar ,6 % ,2 % Övriga utgifter ,9 % ,9 % Inkomster netto ,2 % Åklagarämbetena ,6 % ,6 % Sammanlagt ,7 % ,4 % Dataaministrationsutgifter ,0 % ,4 % - standardservice ,0 % - Valtoris service driftservice ,6 % - utveckling ,0 % - projektservice specialtjänster ,2 % - löneutgifter för rättsregistercentralen ,2 % Servicecentral (Palkeet) ,8 % ,2 % Sammalnlagt ,0 % ,7 % Anslag Budget ,1 % ,3 % Tilläggsbudget ,9 % Sammanlagt ,1 % ,1 % Överföringar från tidigare år ,4 % ,3 % Disponibla ,4 % ,3 % Överförda till följande år ,8 % ,2 % 31

32 4.2 Personal Antalet anställda vid åklagarväsendet minskade med cirka sex årsverken (1 %). Antalet åklagarårsverken var cirka 3,5 årsverken färre än året innan, medan antalet kontorsårsverken var ungefär knappt ett årsverke lägre. Antalet praktikanter och personer som avlönas med sysselsättningsmedel minskade. De fast anställda åklagarnas årsverken minskade med cirka 7 årsverken, medan de visstidsanställda åklagarnas årsverken steg med cirka 4 årsverken. Utvecklingen beror sannolikt på den svåra finansieringssituationen. Det lämpligaste vore att permanenta uppgifter sköts av den fast anställda personalen. Inga avsevärda förändringar skedde i årsverkena för den fast anställda och visstidsanställda kontorspersonalen. Utveckling för antalet anställda inom åklagarväsendet (i årsverken) Ändr Ändr. % Budget 2014 Avvikelse Avvikelse från % budget Åklagarväsendet 545,6 543,3 537,4-5,8-1,1 544,0-6,6-1,2 åklagare 367,9 370,3 367,2-3,1-0,8 369,0-1,8-0,5 experter 9,7 10,4 10,5 0,1 0,8 9,5 1,0 10,7 kanslipersonal 156,2 153,1 153,5 0,4 0,3 154,5-1,0-0,7 praktikanter 10,3 6,9 5,4-1,4-21,0 11,0-5,6 sysselsatta 1,5 2,6 0,8-1,7-67,4 0,8 Riksåklagarämbetet 40,5 40,2 40,4 0,2 0,5 42,0-1,6-3,9 åklagare 21,4 21,0 21,4 0,4 1,7 22,0-0,6-3,0 experter 9,7 10,4 10,5 0,1 0,8 9,5 1,0 10,7 kanslipersonal 8,5 8,0 7,7-0,3-3,1 9,5-1,8-18,5 praktikanter 0,9 0,8 0,8 0,0 1,3 1,0-0,2-24,0 sysselsatta Åklagarämbetena 505,0 503,1 497,1-6,0-1,2 502,0-5,8-1,2 åklagare 346,5 349,3 345,9-3,5-1,0 347,0-1,1-0,3 kanslipersonal 147,6 145,1 145,7 0,7 0,4 145,0 0,7 0,5 praktikanter 9,4 6,1 4,7-1,5-23,8 10,0-5,4-53,5 sysselsatta 1,5 2,6 0,8-1,7-67,4 32

33 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagarämbetenas Skillnad i årverken Ändr. % Helsingfors 87,72 87,74 81,95-5,77-6,58 Åklagare 65,01 64,64 59,27-5,74-8,83 Kanslipersonal 20,5 20,11 22,32 1,82 8,88 Västra Nyland 39,56 38,8 38,92-0,64-1,62 Åklagare 27,14 27,37 26,69-0,45-1,66 Kanslipersonal 10,69 10,67 11,97 1,28 11,97 Östra Nyland 38,45 38,38 56,38 17,93 46,63 Åklagare 27,62 27,45 40,2 12,58 45,55 Kanslipersonal 8,53 10,09 15,68 7,15 83,82 SALPAUSSELKÄ 44,27 42,37 56,23 11,96 27,02 Åklagare 30,95 29,37 38,59 7,64 24,68 Kanslipersonal 13, ,13 3,82 28,70 Västra Finland 57,33 53,02 54,91-2,42-4,22 Åklagare 41,5 38,01 39,53-1,97-4,75 Kanslipersonal 15,83 15,01 15,04-0,79-4,99 Inre Finland 37,8 38,57 60,84 23,04 60,95 Åklagare 27,27 27,82 43,03 15,76 57,79 Kanslipersonal 10, ,56 6,53 65,10 Österbotten 33,33 32,59 33,5 0,17 0,51 Åklagare 21,02 20,93 21,03 0,01 0,05 Kanslipersonal 11,52 11,16 11,96 0,44 3,82 Östra Finland 48,24 49,04 46,67-1,57-3,25 Åklagare 30,27 32,09 31,29 1,02 3,37 Kanslipersonal 17,46 16,69 14,62-2,84-16,27 Uleåborg 41,37 42,56 41,68 0,31 0,75 Åklagare 27,6 29,16 28,65 1,05 3,80 Kanslipersonal 12,29 12,08 12,28-0,01-0,08 LAPPLAND 20,14 23,45 21,82 1,68 8,34 Åklagare 12,54 16,15 14,57 2,03 16,19 Kanslipersonal 7,35 7,3 7-0,35-4,76 Åland 4,51 4,16 4,17-0,34-7,54 Åklagare 3,33 3 2,99-0,34-10,21 Kanslipersonal 1,18 1,16 1,17-0,01-0,85 Sammanlagt 505,01* 503,07* 497,05-7,96-1,58 *De indragna åklagarämbetena saknas i specificationer för år , men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 33

34 Utveckling för antalet lokala åklagare, kvinnor och män Kvinnor Män Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning biträdande åklagare 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 8,7 ledande häradsåklagare 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 10,0 ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 324,8 landskapsåklagare 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 2,0 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 346,4 förvaltningssekreterare 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 9,0 personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 byråsekreterare 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 åklagarsekreterare 0,9 136,0 kanslivaktmästare 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 praktikant 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 1,1 högskolepraktikant 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 3,5 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 150,6 SAMMANLAGT 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1 497,1 34

35 Genomsnittsålder vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst ,1 49,2 49,0 48,6 49,8 49,2 47,2 46,5 46,3 45,6 46,4 46, ,8 33,7 34,4 32,9 32,4 32,

36 Personalens åldersfördelning vid de lokala åklagarämbetena 55 år och äldre år Kvinnor Män sammanlagt 144 pers. sammanlagt 159 pers år sammanlagt 129 pers. under 35 år sammanlagt 84 pers Anställda som uppnår pensionsåldern vid åklagarämbetena pers. 12 Åklagare Kansliapersonal ålder år Uppnår pensionsäldern (65 år) under år

37 Åklagarväsendets utbildning Tyngpunkten i Riksåklagarämbetets utbildning tåg på utveckling av åklagarnas grundkompetens, men också på specialiseringsfrämjande inriktad utbildning. Utbildning som främjar yrkeskompetensen ordnades för sekreterare. Utbildningen beaktade de utmaningar som är en följd av förundersökningssamarbetet, det internationella samarbetet och europeiseringen av straffrätten. Nya synvinklar på vår föränderliga verksamhetsmiljö inkluderades i undervisningen. Professorer vid Lapplands, Åbo och Helsingfors universitet, andra toppexperter inom den egna branschen och erfarna åklagare anlitades som utbildare. Projektet föt utveckling av specialiseringssytemet (Taito) har krävt en reform av det utbildningsprogram som stöder systemet. Det första avsnittet av den nya kursen Kärnan av åklagararbetet ordnades på våren En utbildning i åtalsuppgörelse genomfördes i slutet av år 2014 som en regional utbildning för alla åklagare och en del av intressentgrupperna (polisen, domare, skattemyndigheten, Tullen). Utbildningen fokuserade på vikten av förundersökningssamarbete. Därtill fördes en debatt om det praktiska förfarandet för att flytta tyngdpunkten i behandlingen av brottmål till förundersökningsfasen och utvecklingen av arbetsmetoderna för att förkorta domstolsbehandlingen. Ibruktagandet av åtalsuppgörelse följs och dess genomslagskraft statistikförs enligt den plikt som riksdagen fastställt. År 2014 ordnades totalt 69 utbildningsdagar för 863 deltagare. Antalet elevdagar uppgick till

38 Bild: Markku Ojala 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS verksamhet Projektet Taito startades för att utveckla åklagarväsendets kompetensoch specialiseringssystem. Målet med projektet är att höja åklagarnas kompetensnivå. Vid sidan om specialåklagarnas kompetens utvecklas multikompetensen. Avsikten är att övergången till det nya systemet sker år

39 Under året färdigställdes betänkandet om utveckling av Riksåklagarämbetets interna organisation. Utifrån betänkandet har arbetet fortsatts och avsikten är att ämbetets organisation förnyas år Riksåklagarämbetets brottmål ingår i de uppgifter som behandlats ovan i berättelsen. Den utbildning som ordnats av Riksåklagarämbetet har behandlats i kapitlet Personal. 5.1 Ändringsprövningsärenden Under verksamhetsåret avgjordes 283 ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet. Dessa gällde begäran om fortsättning av förundersökningen i ärenden där åklagaren antingen begränsat förundersökningen eller fattat ett beslut om åtalseftergift och klaganden framfört en begäran om att åtal ska väckas. Till följd av de ändringsansökningar som inkom under berättelseåret upphävdes ett beslut om åtalseftergift i 40 ärenden och i stället meddelades ett åtalsförordnande i dessa. 39

40 Avgöranden och anhängiga ärenden vid Riksåklagarämbetet Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 47 sammanlagt 45 sammanlagt 50 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden Personalförvaltning Övriga förvaltningsärenden Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 120 sammanlagt 103 sammanlagt 90 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden Personalförvaltning Ekonomiförvaltning Övriga förvaltningsärenden Åtalsärenden sammanlagt 665 sammanlagt 670 sammanlagt 647 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap Ordinärt ändringssökande, HD Extraordinärt ändringssökande, HD Åklagarförordnanden Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 62 sammanlagt 53 sammanlagt 49 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Riksåklagarens allmänna anvisningar Övriga anvisningar och föreskrifter Utbildning inom åklagarväsendet Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl

41 Övervakning sammanlagt 210 sammanlagt 254 sammanlagt 194 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Klagomål Övriga klagomål Åklagarinspektioner Övervakning av strafforderärenden Skadeståndsärenden Övrig övervakning Internationella ärenden sammanlagt 71 sammanlagt 68 sammanlagt 68 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Internationell rättshjälp Norden och övriga närområden EU- och ER-ärenden Övrigt juridiskt samarbete Övriga internationella ärenden Människorättsdomstolsärenden Sakkunniguppdrag sammanlagt 119 sammanlagt 129 sammanlagt 142 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag Övriga ärenden sammanlagt 6 sammanlagt 4 sammanlagt 4 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda För kännedom inkomna Övriga ärenden 1 0 Alla ärenden sammanlagt sammanlagt sammanlagt avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda

42 Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärd Ad-acta Inga åtgärder Framställning Anmärkning 1 1 Inte prövats Kurs eller seminarium Meddelande eller anvisning Utlåtande Betänkande Promemoria 3 1 Annat förvaltningsbeslut Annat förordnande Annat beslut Utnämningsbrev Returnerats Överförts Åtalsförordnande Åklagarförordnande Beslut om att inte väcka åtal Till kännedom Ordinärt ändringssökande Svar Tjänstledighetsbeslut Allmän anvisning eller föreskrift Extraordinärt ändringssökande Sammanlagt

43 5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen Under berättelseåret beviljade högsta domstolen tillstånd att överklaga ett prejudikatbesvär om två beslut av Vanda och Södra Savolax tingsrätt, vilka gällde så kallade designerdroger. Denna sällsynta omprövningsprocess, där hovrättsfasen kringgås, har använts endast ett fåtal gånger. Europeiska unionens domstol hade fattat ett beslut om att läkemedelslagen inte kan tillämpas på designerdroger som används i rent underhållningssyfte och som är skadliga för hälsan. Efter detta beslut är rättspraxis inte längre enhetlig. Högsta domstolen väntas ge sitt slutliga ställningstagande år Ansökningar om besvärstillstånd av åklagarna Ansökningar Tillstånd beviljat Tillstånd inte beviljat * Av de ansökningar om besvärstillstånd som gjorts år 2011 har fem (5) inte skickats till högsta domstolen. 43

44 5.3 Polisbrottmål Åklagaren fungerar som undersökningsledare endast i fall där en polis misstänks för ett brott. Åklagaren kan också leda förundersökningen till den del som ett ärende, förutom en polis, omfattar en annan misstänkt, om detta är ändamålsenligt för att uppklara fallet. Vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden verkar ett team för förbehandling av polisbrottmål, vilket består av två häradsåklagare som verkar som undersökningsledare, två poliser och en sekreterare. Teamet ska förbehandla alla brottsanmälningar av brott som en polis misstänks ha begått och registrerats i polisens PATJA-system. Om det utifrån en begränsad förhandsutredning inte finns skäl att misstänka polisen för brott, ska teamets undersökningsledare fatta beslut om att inte verkställa förundersökning och delge beslutet till samtliga parter. Om ärendet kräver närmare utredning, hänvisar teamet ärendet till den regionala åklagarundersökningsledaren för behandling. Det fanns 12 regionala åklagarundersökningsledare. Också teamets undersökningsledare kan i vissa fall verka som undersökningsledare i ärenden där förundersökning förrättas. Tillsammans med kontaktpersonerna för polisbrott vid Polisstyrelsen och polisinrättningarna ser teamet dessutom till att undersökningsledarverksamheten i polisbrottmål fungerar på fältet. Teamet bereder och tillhandahåller även utbildning och anvisningar i anknytning till undersökningsledning i polisbrottmål. 44

45 År 2014 registrerades 780 polisbrottanmälningar. Teamets undersökningsledare fattade beslut om att inte förrätta förundersökning i 504 fall. Sammanlagt 335 ärenden överfördes för behandling till de regionala undersökningsledarna. Ovan nämnda siffror omfattar även ärenden som inkommit under tidigare år. Misstänkta brott av poliser väckte fortsättningsvis ett stort allmänt intresse år Misstänkta brott av poliser Inkomna Avgjorda Överförda till fälte Anhängiga (vid RÅÄ) snokningsärende gällande Mika Myllylä snokningsärende gällande Anneli Auer 45

46 Bild: Markku Ojala 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA ÖVERVAKNINGEN Under årets lopp förnyade åklagarväsendet utvärderingen av den interna övervakningen. Under berättelseåret utfördes utvärderingen som en Webropol-enkät vid alla åklagarämbeten. Utvärderingen fokuserade särskilt på den risk som de inskränkta ramanslagen medför. Utifrån resultaten kan det bedömas att de inskränkta anslagsramarna ledde till orolighet bland personalen. En del av personalen sökte aktivt andra tjänster. Detta gällde särskilt anställda med hög kompetens. Det faktum att kompetent personal flyttar från väsendet innebär en klar risk med tanke på skötseln av uppgifterna. 46

47 Anslagssituationen har också ökat andelen visstidsanställda åklagare. Att sköta omfattande brottmål med tillfällig arbetskraft är en klar risk för väsendet. Permanenta uppgifter borde kunna skötas med fast anställd personal. Utsikterna om kraftigt inskränkta ramar innebär ett accentuerat behov av långsiktig planering. Av denna orsak har man även vid åklagarämbetena infört en verksamhets- och ekonomiplaneringsprocess. Från och med år 2014 sammanställs åklagarämbetenas resultatavtal för hela ramperioden. De fastställda resultatmålen är i princip realistiska. Riktlinjerna för verksamheten inom åklagarväsendet 2020 har stadfästs och många anknutna projekt befinner sig i beslutsfasen. Åklagarväsendets verksamhetskultur vilar i princip på en stabil grund och strukturen är till största del i ordning. Vad gäller vissa åklagarämbeten och servicebyråer finns det skäl att ännu överväga att koncentrera servicestrukturen. De statistiska uppgifter som stöder beslutsprocessen har förbättrats avsevärt och kan fortfarande vidareutvecklas. Statistiken ger tillförlitlig och övergripande information om åklagarväsendets olika funktioner. Avsikten är att i fortsättningen göra en närmare analys av denna information för att få bästa möjliga stöd för beslutsprocessen. 47