ÅKLAGARVÄSENDETS V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E

Transkript

1 ÅKLAGARVÄSENDETS V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E

2 Redaktion Tanja Lahti, Maria Turkia Riksåklagarämbetet Helsingfors 2016 Layout Taina Ståhl Mainostoimisto Visuviestintä Oy

3 INNEHÅLL 1 LEDNINGEN HAR ORDET 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN Arbetssituationens utveckling Andra förändringar som påverkat resultatet 13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN Samhällelig genomslagskraft Straffprocessens snabbhet Operativ effektivitet Avkastning och kvalitetskontroll Process- och kvalitetskontroll Hantering och utveckling av de mentala resurserna 27 4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER Verksamhetsanslag Personal 32 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMHET Ändringsprövningsärenden Ändringssökandet till högsta domstolen Polisbrottmål 44 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN 47

4 1 LEDNINGEN HAR ORDET INOM ÅKLAGARVÄSENDET PRÄGLADES ÅR 2015 av ett hot om samarbetsförhandlingar i början av året. Den kända anslagsramen skulle ha krävt betydande personalminskningar. Vid statsrådets rammangling avlägsnades dock hotet, då åklagarväsendet anvisades en tilläggsfinansiering på sammanlagt 3,3 miljoner euro. Åklagarväsendet förberedde sig på samarbetsförhandlingar genom att utarbeta en plan för att utveckla verksamheten och organisationen under de närmaste åren. Den minskade anslagsramen ökade behovet av att effektivisera verksamheten så att de uppgifter som fastställts för åklagarväsendet i lagen även i fortsättningen ska kunna fullgöras på förutsatt sätt både volym- och kvalitetsmässigt. HOTET OM SAMARBETSFÖRHANDLINGAR och regeringsförhandlingarna efter det samt det nya regeringsprogrammet som innehåller sparbehov orsakade stor försiktighet vid rekryteringar i åklagarämbetena. På grund av detta minskade årsverkena med cirka 16 jämfört med budgetberedningen. Erfarna åklagare sökte sig till andra uppgifter, särskilt till domstolsväsendet. Det kommer att ta flera år att ersätta avgången. Under verksamhetsåret fortsatte även projektet vars mål är att ytterligare höja och harmonisera åklagarnas grundkompetensnivå. I detta samband förnyas innehållet och strukturerna i åklagarnas specialiseringssystem till nödvändiga delar. Den nya lagstiftningen om åtalsförhandling började tillämpas. Matti Nissinen riksåklagare 4

5 Bild: Tanja Lahti 5

6 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling ANTALET INKOMNA ÄRENDEN MINSKADE MED CIRKA TUSEN jämfört med år Den arbetsinsats som ärendena krävde ökade däremot med cirka 2 %, mätt med den så kallade viktade arbetsmängden. Kriminalitetsbilden ändrades inte avsevärt. En ny typ av osäkerhet och utbildningsbehov uppkommer inom åklagararbetet då tolkningspraxis inom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och högsta domstolen, som är positiv till de mänskliga och grundläggande rättigheterna, ofta åsidosätter de uttryckliga bestämmelserna i den nationella lagen. Antalet mål och naturen på dessa påverkades också av fördelningen av resurser hos intressentgrupperna, såsom hos polisen och skatteförvaltningen. När alla myndigheters resurser minskas, kan följderna var oanade för åklagarväsendet, som verkar mellan förundersökningen och domstolsväsendet. Till exempel polisen kan ha en 6

7 anhopning av mål som frigör åklagarresurser för att avgöra äldre mål men minskar den totala arbetsmängden vid domstolarna. TROTS ATT DET ANTAL ÄRENDEN som inkom till åklagaren låg kvar på ungefär samma nivå som året innan, var ärendena allt mer internationella. Då samtidigt förundersökningslagen har förutsatt ett allt närmare samarbete mellan åklagare och förundersökningsmyndigheter och centralkriminalpolisen håller på att avstå från koordineringen av rättshjälpsärenden har nya krav som påverkar tidsanvändningen ställts på åklagarnas kompetens. Enligt Riksåklagarämbetets syn hör uppgifter relaterade till internationell rättshjälp på ett väsentligt sätt uttryckligen till åklagaren. Detta har emellertid inte beaktats i tillräcklig utsträckning vid resurstilldelningen hittills. 7

8 Antalet inkomna ärenden enligt kravklass Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Avvägd arbetsmängd* för inkomna ärenden enligt kravklass * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 8

9 Antalet avgjorda ärenden enligt kravklass Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Speciellt arbetsdryga Avvägd arbetsmängd* för avgjorda ärenden enligt kravklass * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 9

10 ÅKLAGARÄMBETET UPPNÅDDE SITT MÅL för avgjorda ärenden. Dock avgjordes cirka 900 ärenden färre (1 %) än under året innan. Mätt med viktad arbetsmängd minskade arbetsmängden för avgjorda ärenden med cirka 3 %. Den relativa andelen förkastade åtal bland domstolsavgörandena minskade efter några års uppgång. Införandet av informationssystemet Ritu påverkar jämförbarheten med siffrorna från tidigare år. EN JÄMFÖRELSE AV ÅKLAGARÄMBETENA VISAR att det proportionellt sett inkom mest sedvanliga brottmål (över 63 %) till åklagarämbetena i Östra Finland och i Västra Nyland. Krävande brottmål kom proportionellt sett mest in till åklagarämbetena i Helsingfors och Östra Nyland (över 6,3 %). Till åklagarämbetet i Östra Finland inkom proportionellt sett minst krävande brottmål (4,5 %). Proportionellt sett avgjordes fl est krävande brottmål (6,3 %) i åklagarämbetet i Västra Nyland, medan antalet avgjorda krävande brottmål proportionellt sett var minst (4,2 %) och antalet sedvanliga brottmål var störst (64,2 %) i åklagarämbetet i Östra Finland. 10

11 Förändring Förändring, % Målsättning 2015 Skillnad Skillnad, % Oavgjorda i periodens början ,8 % Inkomna ärenden ,2 % ,4 % Sedvanliga ,54 % ,89 % ,78 % ,1 % Ospecificerade ,44 % ,20 % ,85 % 183 0,6 % Krävande ,02 % ,92 % ,36 % 321 7,7 % Avgjorda ärenden ,1 % ,1 % Handläggningsavgöranden ,2 % Ärendebeslut ,7 % Sedvanliga ,29 % ,11 % ,17 % ,2 % Ospecificerade ,78 % ,91 % ,80 % 514 1,9 % Krävande ,93 % ,99 % ,03 % 10 0,3 % Oavgjorda i slutet av perioden ,9 % Genomsn. åtalspr. /mån. 1,94 1,97 2,00 0,03 1,4 % 2,00 0,00-0,1 % Sedvanliga 1,57 1,60 1,64 0,04 2,8 % 2,00-0,36-17,8 % Ospecificerade 2,29 2,33 2,33 0,00 0,1 % 2,50-0,17-6,7 % Krävande 3,82 3,82 3,76-0,06-1,6 % 3,50 0,26 7,4 % Oavgjorda 6 12 mån ,1 % ,6 % Oavgjorda över 12 mån ,3 % ,0 % Sedvanliga 14 8,28 % 86 41,15 % 73 27,65 % ,1 % Ospecificerade 83 49,11 % 66 31,58 % ,21 % 56 84,8 % Krävande 72 42,60 % 57 27,27% 69 26,14 % 12 21,1 % Avgjorda ärenden ,7 % Åtal ,32 % ,02 % ,66 % ,6 % Strafforder 648 0,83 % 589 0,75 % 464 0,59 % ,2 % Åtalseftergift av påföljdsnatur ,24 % ,23 % ,14 % ,5 % Processuell åtalseftergift ,40 % ,72 % ,23 % ,0 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) ,49 % ,23 % ,68 % 311 4,8 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) ,19 % ,75 % ,62 % ,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) ,34 % ,26 % ,08 % ,3 % Åklagarens beslut ,05 % ,91 % ,91 % -8-0,5 % Åklagarens meddelande 111 0,14 % 110 0,14 % 80 0,10 % ,3 % Avgöranden enligt åtgärder ,7 % Åtal ,77 % ,52 % ,53 % ,7 % Strafforder 912 0,91 % 766 0,75 % 657 0,66 % ,2 % Åtalseftergift av påföljdsnatur ,49 % ,40 % ,53 % -44-0,7 % Processuell åtalseftergift ,21 % ,06 % ,56 % ,3 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) ,05 % ,72 % ,26 % 333 4,2 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) ,32 % ,79 % ,71 % ,1 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) ,94 % ,80 % ,49 % ,0 % Åklagarens beslut ,92 % ,88 % ,33 % ,7 % Åklagarens meddelande ,39 % ,07 % 914 0,92 % ,4 % Framställningar om skriftligt förfarande ,97 % ,06 % ,50 % 174 0,8 % Förkastande i tingsrätten ,74 % ,52 % ,75 % ,4 % Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) Åklagarväsendets prestationer ,77 % ,12 % ,13 % -23-2,0 % ,0 %

12 Åklagarämbetenas prestationer 2015 Helsingfors Västra Nyland Västra Finland Inre Finland Östra Finland Östra Salpausselkä Nyland Österbotten Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Hela Finland Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 12 mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut ,48 2,45 2,09 1,12 1,65 1,21 2,37 1,30 2,88 1,78 1,49 0,71 2,00 3,05 1,90 1,82 0,83 1,33 1,05 1,85 1,06 2,42 1,57 0,98 0,63 1,64 3,99 3,06 2,24 1,32 2,02 1,24 2,77 1,50 3,42 1,98 2,04 1,38 2,33 4,35 5,21 3,45 2,85 3,13 3,15 5,70 3,28 4,67 2,44 2,62 2,50 3,

13 2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet ÅKLAGARVÄSENDETS ORGANISATION var oförändrad. Riksåklagarämbetets organisationsreform förbereddes. Organisationsreformen trädde i kraft i början av år 2016, då tre enheter i stället för fyra inledde sin verksamhet. De tre enheterna är enheten för ledningsstöd, enheten för åklagarverksamhet och enheten för verksamhetsstöd. Verksamhetsåret präglades av ett hot om en betydande minskning av resurserna. För åklagarväsendet har en stor utmaning varit att erfarna åklagare har sökt sig till andra uppgifter på grund av det osäkra sysselsättningsläget och ökad arbetspress. 13

14 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 3.1 Samhällelig genomslagskraft RESULTATMÅL Åklagarväsendet tillgodoser det straffrättsliga ansvaret effektivt, snabbt och enhetligt som en del av kedjan för behandling av brottmål och med beaktande av rättsskyddet. Prioritering ÅKLAGARNA PRIORITERAR I ALLMÄNHET de ärenden som längst varit föremål för förundersökning i sin avgörandeverksamhet för att hindra att den totala behandlingstiden ökar (anvisning RÅ:2013:1 Om brådskande behandling och prioritering av ärenden i åtalsprövning). Resultatmålet gäller i synnerhet sådana ärenden som inkommit för åtalsprövning innan förundersökningslagen (805/2011) trädde i kraft Trots resursbristen försökte man avgöra krävande ärenden så snabbt som möjligt. Resultatmålen nåddes dock inte vad gäller ärenden som varit anhängiga i 6 12 månader och inte heller vad gäller ärenden äldre än 12 månader. Både ärenden som varit anhängiga i 6 12 (knappt 400 ärenden) och ärenden äldre än 12 månader (55 ärenden) ökade. Detta är oroväckande. Endast åklagarämbetet 14

15 i Västra Nyland avgjorde fl er krävande ärenden än vad som inkom till ämbetsverket under motsvarande period. Ett mindre antal åtal väcktes under 2015 än tidigare ( st.). Deras relativa andel av avgjorda ärenden minskade ytterligare, nu till 67,7 %. Variationen mellan åklagarämbetena var stor (Västra Finland 75,3 % och Åland 54,9 %). Detta är en oroväckande utveckling. ANTALET UTFÄRDADE STRAFFÖRELÄGGANDEN var mindre än tidigare (nu bara 0,6 % av avgjorda ärenden). Antalet och andelen åtalseftergifter minskade ytterligare. På motsvarande sätt ökade besluten om begränsning av förundersökning. Begränsningarna av förundersökning ( st.) ökade mer än besluten om åtalseftergift (-530 st.) minskade. Omfattande och komplicerade brottmål VID OMFATTANDE OCH/ELLER KOMPLICERADE BROTTMÅL SKA ÅKLAGARNA före förundersökningen färdigställs tillsammans med undersökningsledarna bedöma huruvida förundersökningens innehåll är tillräckligt för åtalsprövning och centraliserad huvudförhandling, samt göra sig förtrogna med den tillgängliga utredningen tillräckligt noga låta göra behövliga undersökningsåtgärder så att det inte uppstår ett behov av tilläggsundersökning senare av någon sådan anledning som vid denna tid har kunnat upptäckas. VID OMFATTANDE OCH/ELLER KOMPLICERADE BROTTMÅL ska åklagaren samarbeta med förundersökningen från början av undersökningen. Här ska bland annat behovet av undersökningens omfattning bedömas. Om förundersökningssamarbetet har varit tidsmässigt rätt insatt i ärendet, borde det inte fi nnas ett behov av tilläggsundersökning. Ärenden som varit föremål för åtalsprövning i över ett år är i regel omfattande och/eller komplicerade brottmål. 15

16 Kriminalkommissarie Jari Aarnios omfattande brottshelhet sysselsatte åklagarna också under år Från vänster häradsåklagare Mikko Männikkö, Pihla Keto-Huovinen och statsåklagare Jarmo Hirvonen. Bild: Lehtikuva ANTALET VILANDE ÄRENDEN, som varit föremål för åtalsprövning i över ett år, har legat kvar på en nivå av ärenden. Att denna siffra förblivit oförändrad är en indikation på att den önskade nivån på förundersökningssamarbete ännu inte har nåtts i omfattande och/eller komplicerade brottmål. Systemet med åtalsuppgörelse RESULTATMÅL Åklagarna tar i bruk det nya systemet med åtalsuppgörelse som träder i kraft ERFARENHETERNA AV ÅTALSUPPGÖRELSE HAR TILLS VIDARE i regel varit positiva. Under 2015 ordnades åtalsuppgörelser som ledde till erkännanderättegång i cirka 50 ärenden. Större delen av de åtalsuppgörelser som ledde till erkännanderättegång ordnades efter att ärendet blivit anhängigt vid en tings- eller hovrätt. Valet av tidpunkten påverkades av tydligt identifi erade och konkretiserade besparingar rörande processens längd för alla parter. 16

17 Initiativtagaren för åtalsuppgörelserna var i regel en åklagare. Av de sex åtalsuppgörelser som ordnades under förundersökning föreslog undersökningsledaren att förfarandet ska inledas i endast två fall. Parternas initiativ till att ordna åtalsuppgörelse ledde i allmänhet inte till en erkännanderättegång. Orsaken till detta var närmast felaktiga uppfattningar om förfarandets natur. ÅTALSUPPGÖRELSERNA ORDNADES i allmänhet av specialåklagare. Förutom åklagare för ekonomisk brottslighet var även åklagare specialiserade på arbetsbrott aktiva vad gäller åtalsuppgörelse. Åtalsuppgörelser ordnades dock på ett resultatrikt sätt även vid grova stöld-, förskingrings- och bedrägeribrott. Åtalsuppgörelserna gällde främst längden på straffen. För att främja förfarandet gjordes bara få beslut om åtgärdseftergift. Att få målsägandens samtycke utgjorde inte ett hinder för förfarandet ens i ett ärende som gällde en omfattande serie av stölder. De misstänkta och svarande har inte heller återkallat sina erkännanden hittills. Domar meddelade i erkännanderättegångar överklagades några gånger. Besvären gällde främst biträdenas arvoden. Domstolarna godkände i allmänhet det förslag till straff som ingår i domsförslaget som åklagaren gör. Detta är av största vikt för att förfarandet ska fungera. I de fall där domstolarna avvek från förslaget förordnades i vissa fall ett lindrigare och i vissa fall ett strängare straff. DET BÖR OBSERVERAS ATT de fördelar som erkännandeförfarandet tills vidare gett har koncentrerats till domstolsförfarandet, och domstolsväsendet har dragit den största nyttan av förfarandet. Huvudförhandlingen kan nästan alltid förrättas på några timmar, även i sådana omfattande ärenden, i vilka det i annat fall hade gått åt veckor eller månader för att motta bevis. 17

18 I ett ärende utfördes förundersökningen 30 veckor snabbare än utan åtalsuppgörelse. I fl era omfattande ekobrottmål fördes överläggning om åtalsuppgörelse bara med en eller några misstänkta eller svarande, och i huvudmålet ordnades en normal huvudförhandling. Åtalsuppgörelsens slutresultat bidrog dock även till att driva huvudmålet senare. 3.2 Straffprocessens snabbhet RESULTATMÅLET OM SNABBHET I ÅTALSPRÖVNINGEN av alla ärenden uppnåddes. Vad gäller krävande ärenden uppnåddes inte målet för åtalsprövningstiden. Jämfört med året innan förkortades tiden för åtalsprövning dock inom denna ärendegrupp. RISK FÖR FÖRDRÖJD RÄTTEGÅNG är vanligast i omfattande och krävande mål. Därför fi nns det skäl att rikta särskild uppmärksamhet mot åtalsprövningstiden inom denna ärendegrupp. För denna del har justitieministeriet med fog skärpt resultatmålen under årens lopp. Ett effektivt förundersökningssamarbete bidrar till att påskynda åtalsprövningen särskilt i krävande ärenden. SKILLNADERNA MELLAN ÅKLAGARÄMBETENAS ÅTALSPRÖVNINGS- TIDER har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Detta syns i de genomsnittliga åtalsprövningstiderna till exempel genom att åklagarämbetet i Helsingfors hade den längsta åtalsprövningstiden och Salpausselkä den kortaste, alla ärenden inräknade. Vad gäller krävande brottmål översteg den genomsnittliga åtalsprövningstiden i åklagarämbetena i Österbotten och Västra Nyland fem månader, vilket är för mycket. 18

19 Genomsnittliga behandlingstider enligt ämbete, mån Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 2,63 1,61 2,33 3,76 2,00 Helsingfors 2,58 3,06 3,99 4,35 3,48 Västra Nyland 5,22 1,82 3,07 5,19 2,45 Östra Nyland 9,28 1,51 2,24 3,45 2,10 Salpausselkä 2,39 0,81 1,32 2,85 1,12 Västra Finland 4,06 1,30 2,02 3,12 1,65 Inre Finland 4,24 1,01 1,24 3,15 1,21 Österbotten 2,63 1,85 2,77 5,70 2,37 Östra Finland 2,00 1,04 1,50 3,28 1,30 Uleåborg 2,94 2,42 3,42 4,67 2,88 Lappland 5,80 1,48 1,98 2,44 1,78 Åland 0,98 2,02 2,62 1,49 RÅÄ 0,63 0,09 1,38 2,50 0,71 Åldersstruktur på anhängiga ärenden enligt ämbete Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1 3 mån. Oavgjorda 3 6 mån. Oavgjorda 6 9 mån. Oavgjorda 9 12 mån. Oavgjorda över 1 år Sammanlagt Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ

20 3.3 Operativ effektivitet RESULTATMÅL Det straffrättsliga ansvaret tillgodoses på ett produktivt och ekonomiskt sätt. HELA PERSONALENS PRODUKTIVITET FÖRBÄTTRADES MÄTT med såväl den tidigare som den nya indikatorn. Åklagarnas produktivitet minskade mätt med den nya indikatorn. Målen avseende produktivitet och ekonomi uppnåddes. Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avgöranden/årsverken Kostnadseffektivitet, euro (verksamhetskostnader/avgörande) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/ årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/ årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd Förändrinändring, För % Mål 2015 Avvikelse från Avvikelse målsättningen % 164,6 170,7 175,3 4,62 2, ,3 2,5 237,1 245,3 249,1 3,79 1, ,1 0,4 472,8 464,5 455,0-9,48-2, ,0-0, , , , ,5 101,02 95,00 93,77-1,22-1,3 102,12-8,35-8,2 20

21 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll RESULTATMÅL Åtalsprövningen är effektiv. UNDER 2015 AVGJORDES cirka 900 färre ärenden än under året innan. Minskningen gällde särskilt sedvanliga brottmål och avgöranden. Antalet avgjorda ospecifi cerade och krävande ärenden var större än året innan. Det är särskilt intressant att betoningen i ärendeavgörandenas profi l fl yttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har minskat med nästan 3 % på två år. Andelen åtal av de avgjorda ärendena understiger redan 68 %. Då åklagarnas arbetsmängd tilltar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta små ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del sådana mål förrättades tidigare en förundersökning som eventuellt krävde mycket arbete. TACK VARE FÖRUNDERSÖKNINGSSAMARBETET kan åtgärder som inte uppfyller brottsrekvisitet nu uteslutas från straffprocessen redan i ett tidigt skede. Då tonvikten på åklagarens arbete i allt större utsträckning ligger på krävande ärenden, vore det motiverat att ytterligare utöka möjligheterna till åtgärdseftergift. 21

22 Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal (åtal och strafforder) Övriga beslut Handläggningsavgöranden (överförda och sammanslagna) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 3.5 Process- och kvalitetskontroll RESULTATMÅL Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna för åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande borde användas så enhetligt som möjligt i hela riket. ÅKLAGARVERKSAMHETEN ÄR HÖGKLASSIG NÄR avgörandena är snabba och effektiva och därtill jämlika och kostnadseffektiva. Verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet påverkas av bland annat möjligheten till åtgärdseftergift, användningen av skriftligt förfarande och samhällspåföljder- 22

23 na. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Jämförelsen mellan ämbetsverken försvåras av att typen av mål och de etablerade förfaringssätten hos andra lokala myndigheter kan avvika från varandra i olika verksamhetsområden. ÅKLAGARNA UTNYTTJADE PÅ ETT ALLT EFFEKTIVARE SÄTT möjligheterna att begränsa förundersökningen. Av de avgjorda ärendena var redan över 17 % begränsningar av förundersökning. Andelen beslut om åtalseftergift förblev nästan oförändrad. Om åklagarnas avgörandeverksamhet i framtiden ytterligare utvecklas i riktning mot åtgärdseftergift, kan det fi nnas skäl att närmare utreda orsakerna till denna utveckling. Uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på effektiviseringen av förundersökningssamarbetet. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet åtgärdseftergifter utvecklas, om dessa avgöranden görs på samma grunder i hela landet och om grunderna är hållbara. ÄRENDEN STYRDES FORTFARANDE OJÄMNT till skriftligt förfarande. I Helsingfors tillämpades förfarandet i betydligt mindre utsträckning (22 %) än i Uleåborg där mer än 55 % av ärendena styrs till skriftligt förfarande. Detta torde främst bero på skillnader i ärendestocken. 23

24 Beslut och anmälningar av åklagarna Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut om åtalseftergift Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftegift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 24

25 Beslut om begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 3:10.2 (kostnadsbaserad begränsning) FUL 3:10.2 (processuell begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 25

26 Ei todennäköisiä syitä ÅKLAGARVÄSENDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Beslut om åtalseftergift enligt åtgärd 01 Inget brott 1,84 % 02 Inga bevis 63,98 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,99 % 04 Ingen åtalsrätt 4,07 % 10 Ringa skäl 8,64 % 11 Ungdom 1,28 % 12 Skälighet 10,73 % 13 Konkurrens 5,41 % 14 Vägtrafiklagen momi 0,05 % 23 Straffl agen 35 kap 7 (skadestånd tillräcklig påföljd) 0,02 % 24 Straffl agen 50 kap. 7 (ringa narkotikabrott) 0,35 % 30 Annat grund 0,03 % Vanhentunut Ei syyteoikeutta Vähäisyysperuste Nuoruusperuste Kohtuusperuste Konkurrenssiperuste Tieliikennelaki momentti Rikoslaki 35 luku 7 (vahingonkorvaus riittävä seuraamus) Rikoslaki 50 luku 7 (huumausainerikoksen vähäisyys) Muu peruste 26

27 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna RESULTATMÅL Arbetshälsan och arbetstillfredsställelsen förbättras enligt personalstrategin. MÄTT MED SIFFRORNA FRÅN DEN UNDERSÖKNING av arbetstillfredsställelsen som gjordes med VMBaro förbättrades arbetstillfredsställelsen något från året innan. Resultatet kan ha påverkats av det avlägsnade hotet om samarbetsförhandlingar. Till denna del uppnåddes resultatmålet dock inte. Antalet sjukfrånvarodagar per årsverke ökade något från föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. HELA JUSTITIEFÖRVALTNINGEN OMFATTAS av samma företagshälsovårdsplan. Den så kallade storkundsläkarverksamheten utvecklades och användes som stöd i situationer med särskilt höga risker när det gäller arbetsförmågan. Antalet utbildningsdagar per årsverke sjönk en aning från året innan. Indexet över arbetsvälfärden ,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 27

28 Sjukfrånvaro (sjukdagar/årsverk) Målsättning Förverkligat ,1 8 7,1 7 7, ,3 6,3 6, Utbildningsdagarna vid åklagarämbetena

29 4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER 4.1 Verksamhetsanslag UNDER 2015 MINSKADE ÅKLAGARVÄSENDETS TOTALA UTGIFTER med drygt 1,6 miljoner euro (ca 4,3 %). Avlöningsutgifterna minskade med 1,2 miljoner euro (3,3 %) och deras andel av de totala utgifterna låg på ca 80 %. Denna kostnadsutveckling beror på att antalet anställda minskat med 22 årsverken. Därtill har erfarna åklagare gått i pension eller övergått till andra uppgifter. De har ersatts med yngre åklagare, vars lönekostnader är lägre i detta skede. Pensionspremierna för arbetsgivare minskade med euro, vilket beror på sänkningen av pensionspremieprocenten. Den målmedvetna utvecklingen av företagshälsovårdstjänsterna under verksamhetsåret ledde till att beloppet på pensionsförsäkringspremien sjunkit under år 2015, vilket är positivt. Även utgifterna för verksamhetslokaler minskade (3,3 %). I jämförelse med justitieförvaltningen är lokalutgifternas andel liten inom åklagarväsendet (9,4 % av de totala utgifterna). Till exempel vid domstolarna är motsvarande andel circa 15 %. Därför är åklagarväsendets möjligheter att göra besparingar i lokalutgifterna begränsade. 29

30 UTGIFTERNA FÖR INFORMATIONSFÖRVALTNING MINSKADE med ca euro (12,7 %). Materialbanken AIPA påverkar framtida års utgifter för informationsförvaltning. Under verksamhetsåret fi nansierades AIPA-projektet (projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna) med en särskild fi nansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som ska användas inom åklagarväsendet, där ämbetena tilldelas anslagsramar, har uppenbarligen uppmuntrat åklagarämbetena till sparsamhet. Övriga utgifter minskade med 7,9 % från år Åklagarväsendets utgifter , efter utgiftsslag Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter

31 Anslag för åklagarväsendet och dess användning Ändring Ändring, % Budget 2015 Avvikelse från budget Avvikelse, % Löner ,5 % ,8 % Lokaler ,2 % ,2 % Investeringar ,6 % ,5 % Övriga utgifter ,4 % ,9 % Inkomster netto ,4 % Riksåklagarämbetet ,9 % ,0 % Löner ,7 % ,7 % Lokaler ,3 % ,0 % Investeringar ,3 % ,5 % Övriga utgifter ,9 % ,5 % Inkomster netto ,2 % Åklagarämbetena ,1 % ,9 % Sammanlagt ,7 % ,6 % Dataaministrationsutgifter ,7 % ,6 % - standardservice Valtoris service ,8 % - underhållsservice/ fortgående service ,4 % - utveckling ,7 % - projektservice specialtjänster ,4 % - löneutgifter för Rättsregistercentralen ,6 % Servicecentral (Palkeet) ,8 % ,9 % Sammanlagt ,3 % ,5 % Anslag Budget ,7 % ,0 % Tilläggsbudget Sammanlagt ,7 % ,0 % Överföringar från tidigare år ,6 % ,8 % Disponibla ,7 % ,1 % Överförda till följande år ,8 % ,6 % 31

32 De lokala åklagarämbetenas bokslut Åklagarämbetena Anslag 2015 Överförda från 2014 Disponibla Sammanlagt Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Egentliga Tavastland* Västra Finland Inre Finland Birkaland* Mellersta Finland* Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland * Åklagarämbetet i Egentliga-Tavastland har sammanslagits med åklagarämbetet i Östra Nyland och Salpausselkä fr.o.m. början av år Samtidigt har åklagarämbetet i Birkaland och Mellersta Finland har sammanlagits till åklagarämbetet i Inre Finland. 4.2 Personal ANTALET ANSTÄLLDA VID ÅKLAGARVÄSENDET MINSKADE med ca 22 årsverken (4,1 %). Antalet åklagarårsverken var circa 10,7 färre än året innan, medan antalet kontorsårsverken var 11 färre än året innan. De fast anställda åklagarnas årverken minskade med cirka nio årsverken och de visstidsanställda åklagarnas årsverken med cirka ett årsverke. Utvecklingen beror sannolikt på den svåra fi nansieringssituationen. Det lämpligaste vore att permanenta uppgifter sköts av den fast anställda personalen. Den fast anställda kontorspersonalens årsverken minskade med cirka nio och den visstidsanställda kontorspersonalens årsverken med cirka två. 32

33 Utveckling för antalet anställda inom åklagarväsendet (i årsvärken) Ändring Ändring, % Budget 2015 Avvikelse från Avvikelse, % budget Åklagarväsendet 543,3 537,4 515,3-22,1-4,1 531,0-15,7-3,0 Åklagare 370,3 367,2 356,5-10,7-2,9 362,0-5,5-1,5 Experter 10,4 10,5 9,1-1,4-13,3 9,2-0,1-0,9 Kanslipersonal 153,1 153,5 142,4-11,0-7,2 149,0-6,6-4,4 Praktikanter 6,9 5,4 6,2 0,8 14,8 10,8-4,6 Sysselsatta 2,6 0,8 1,0 0,2 19,0 1,0 Riksåklagarämbetet 40,2 40,4 36,5-3,9-9,7 38,0-1,5-4,1 Åklagare 21,0 21,4 19,5-1,8-8,4 20,0-0,5-2,3 Experter 10,4 10,5 9,1-1,4-13,3 9,2-0,1-0,9 Kanslipersonal 8,0 7,7 7,0-0,7-9,2 8,0-1,0-12,1 Praktikanter 0,8 0,8 0,8 0,0 0,0 0,8 0,0-5,0 Sysselsatta Åklagarämbetena 503,1 497,1 478,8-18,2-3,7 493,0-14,2-2,9 Åklagare 349,3 345,9 337,0-8,9-2,6 342,0-5,0-1,5 Kanslipersonal 145,1 145,7 135,4-10,3-7,1 141,0-5,6-4,0 Praktikanter 6,1 4,7 5,5 0,8 17,2 10,0-4,6-45,5 Sysselsatta 2,6 0,8 1,0 0,2 19,0 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Västra Finland Inre Finland Östra Finland Salpausselkä Österbotten Uleåborg Lappland Åland De indragna åklagarämbetena saknas i specifi cationer för år 2013, men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 33

34 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena ÅKLAGARÄMBETENAS Skillnad i årverken Ändr., % HELSINGFORS 87,74 81,95 73,07-14,67-16,72 Åklagare 64,64 59,27 53,13-11,51-17,81 Kanslipersonal 20,11 22,32 19,44-0,67-3,33 VÄSTRA NYLAND 38,8 38,92 38,8 0,00 0,00 Åklagare 27,37 26,69 27,76 0,39 1,42 Kanslipersonal 10,67 11,97 10,8 0,13 1,22 ÖSTRA NYLAND 38,38 56,38 54,48 16,10 41,95 Åklagare 27,45 40,2 39,11 11,66 42,48 Kanslipersonal 10,09 15,68 15,12 5,03 49,85 SALPAUSSELKÄ 42,37 56,23 56,48 14,11 33,30 Åklagare 29,37 38,59 39,83 10,46 35,61 Kanslipersonal 13 17,13 16,15 3,15 24,23 VÄSTRA FINLAND 53,02 54,91 55,72 2,70 5,09 Åklagare 38,01 39,53 39,37 1,36 3,58 Kanslipersonal 15,01 15,04 15,19 0,18 1,20 INRE FINLAND 38,57 60,84 60,47 21,90 56,78 Åklagare 27,82 43,03 43,31 15,49 55,68 Kanslipersonal 10 16,56 15,82 5,82 58,20 ÖSTERBOTTEN 32,59 33,5 31,04-1,55-4,76 Åklagare 20,93 21,03 20,36-0,57-2,72 Kanslipersonal 11,16 11,96 10,17-0,99-8,87 ÖSTRA FINLAND 49,04 46,67 43,22-5,82-11,87 Åklagare 32,09 31,29 29,36-2,73-8,51 Kanslipersonal 16,69 14,62 13,11-3,58-21,45 ULEÅBORG 42,56 41,68 39,81-2,75-6,46 Åklagare 29,16 28,65 27,68-1,48-5,08 Kanslipersonal 12,08 12,28 11,46-0,62-5,13 LAPPLAND 23,45 21,82 21,8-1,65-7,04 Åklagare 16,15 14,57 14,33-1,82-11,27 Kanslipersonal 7,3 7 6,97-0,33-4,52 ÅLAND 4,16 4,17 3,95-0,21-5,05 Åklagare 3 2,99 2,77-0,23-7,67 Kanslipersonal 1,16 1,17 1,17 0,01 0,86 SAMMANLAGT 503,07 497,05 478,82-24,25-4,82 De indragna åklagarämbetena saknas i specificationer för år 2013, men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 34

35 Utveckling för antalet åklagare, kvinnor och män Kvinnor Män Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning Biträdande åklagare 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 8,7 8,7 Ledande häradsåklagare 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 10,0 10,0 Ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Häradsåklagare 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 324,8 316,5 Landskapsåklagare 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 2,0 1,8 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 346,4 338,0 Förvaltningssekreterare 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 9,0 9,0 Personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avdelningssekreterare 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 Byråsekreterare 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 Åklagarsekreterare 0,9 136,0 125,4 Kanslivaktmästare 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 Praktikant 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 1,1 0,7 Högskolepraktikant 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 3,5 4,8 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 150,6 140,8 SAMMANLAGT 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1 497,1 478,8 35

36 Genomsnittsålder vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 49,1 49,2 49,0 48,6 49,8 49,2 49, ,2 46,5 46,3 45,6 46,4 46,8 46, ,8 33,7 34,4 32,9 32,4 32,2 32, Personalens åldersfördelning vid de lokala åklagarämbetena Kvinnor Män sammanlagt 88 pers. sammanlagt 125 pers. sammanlagt 160 pers. sammanlagt 138 pers under 35 år 55 år och äldre år 55 år och äldre 36

37 Anställda som uppnår pensionsåldern vid åklagarämbetena pers. 12 Åklagare Kanslipersonal ålder år Uppnår pensionsäldern (65 år) under år

38 Åklagarväsendets utbildning REFORMEN AV ÅKLAGARVÄSENDETS UTBILDNING INLEDDES med orienteringsprogrammet Syyttäjän startti (Åklagarstart) och utbildningsprogrammet Syyttäjäntyön ytimessä (I kärnan av åklagararbetet), vilka utgör grunden för nya åklagares kompetens. Vid planeringen beaktades i större utsträckning förundersökningssamarbetets mål, förändringarna i verksamhetsmiljön samt den allt mer europeiska straffrätten och dess konsekvenser. Fokus inom utbildningsplaneringen förfl yttades mot att utnyttja nätet och virtuella inlärningsplattformar samt mot att öka material, uppgifter och nätkurser. En utbildning av denna nya typ är nätkursen om reformen av 17 kap. i rättegångsbalken, som öppnades för alla åklagare i slutet av året. Denna självstudiekurs innehåller utöver skriftligt material även inlärningsuppgifter och videoföreläsningar. KUNSKAPSBASEN FÖR MÅNGKUNNIGA ÅKLAGARE STÄRKTES med hjälp av kurser. Nya kurser var bland annat Henkilörekisteririkos- ja -rikkomuskurssi (Kursen om personregisterbrott och -förbrytelser) samt Joint Investigation Team-utbildningen. Sekreterarnas fortbildning Päivitä ja täydennä taitosi (Uppdatera och komplettera dina färdigheter) anordnades för sista gången. Nu har nästan alla sekreterare fått fortbildning om aktuella teman. Inom åklagarväsendet utsågs 22 åklagare och 12 sekreterare till AIPA-utbildare på ämbetsverken. För dem anordnades utbildardagar, där planeringen av innehållet och systemutbildningen påbörjades. Sammanlagt 55 utbildningsdagar anordnades för 477 kursdeltagare. De regionala utbildningarna var 11 till antalet: Inresebrott, Förföljelse och hedersvåld, Åtalsuppgörelse för åklagare och sekreterare, Internationella ärenden för åklagare och sekreterare och Brottsprocessens framskridande för sekreterare. Antalet deltagare i de regionala utbildningarna var

39 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMHET UNDER ÅRET FORTSATTE FÖRBEREDELSERNA för Taito-projektet. Med hjälp av projektet utvecklas kompetens och specialisering inom åklagarväsendet. Målet är att höja åklagarnas kompetensnivå och att utveckla mångkunnigheten vid sidan av specialåklagarkompetensen. Avsikten är att övergången till det nya systemet sker år I början av år 2016 trädde Riksåklagarämbetets nya organisation i kraft. Ämbetsverket delades in i enheten för ledningsstöd, enheten för åklagarverksamhet och enheten för verksamhetsstöd. Reformen förbereddes under år Under året inleddes en utredning för att utveckla åklagarväsendets verksamhet och organisation. Riksåklagarämbetets brottmål ingår i de uppgifter som behandlats ovan i berättelsen. Den utbildning som ordnats av Riksåklagarämbetet har behandlats i kapitlet Personal. 39

40 Avgöranden och anhängiga ärenden vid Riksåklagarämbetet Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 45 sammanlagt 50 sammanlagt 52 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden Personalförvaltning Övriga förvaltningsärenden Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 103 sammanlagt 90 sammanlagt 103 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden Personalförvaltning Ekonomiförvaltning Övriga förvaltningsärenden Åtalsärenden sammanlagt 670 sammanlagt 647 sammanlagt 647 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap Ordinärt ändringssökande, HD Extraordinärt ändringssökande, HD Åklagarförordnanden Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 53 sammanlagt 49 sammanlagt 54 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Riksåklagarens allmänna anvisningar Övriga anvisningar och föreskrifter Utbildning inom åklagarväsendet Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl

41 Övervakning sammanlagt 254 sammanlagt 194 sammanlagt 175 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Klagomål Övriga klagomål Åklagarinspektioner Övervakning av strafforderärenden Skadeståndsärenden Övrig övervakning Internationella ärenden sammanlagt 68 sammanlagt 68 sammanlagt 53 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Internationell rättshjälp Norden och övriga närområden EU- och ER-ärenden Övrigt juridiskt samarbete Övriga internationella ärenden Människorättsdomstolsärenden Sakkunniguppdrag sammanlagt 129 sammanlagt 142 sammanlagt 113 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag Övriga ärenden sammanlagt 4 sammanlagt 4 sammanlagt 3 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda För kännedom inkomna Övriga ärenden Alla ärenden sammanlagt sammanlagt sammanlagt avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda

42 Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärd vid Riksåklagarämbetet Ad-acta Inga åtgärder Framställning Anmärkning Inte prövats Kurs eller seminarium Meddelande eller anvisning Utlåtande Betänkande Promemoria Annat förvaltningsbeslut Annat förordnande Annat beslut Utnämningsbrev Returnerats Överförts Åtalsförordnande Åklagarförordnande Åtalseftergift Till kännedom Ordinärt ändringssökande Svar Tjänstledighetsbeslut Allmän anvisning eller föreskrift Extraordinärt ändringssökande Sammanlagt

43 5.1 Ändringsprövningsärenden PÅ RIKSÅKLAGARÄMBETET AVGJORDES 300 ändringsprövningsärenden under året. Dessa gällde begäran om fortsättning av förundersökningen i ärenden där åklagaren antingen begränsat förundersökningen eller fattat ett beslut om åtalseftergift och klaganden framfört en begäran om att åtal ska väckas. Till följd av de ändringsansökningar som inkom under berättelseåret upphävdes ett beslut om åtalseftergift i 36 ärenden och i stället meddelades ett åtalsförordnande i dessa. 5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen ÅKLAGARNA ANSÖKTE om sammanlagt 38 besvärstillstånd hos högsta domstolen under Högsta domstolen beviljade åklagarna 7 besvärstillstånd under året och gav 14 avslag på åklagarnas ansökningar om besvärstillstånd. I slutet av året var 17 besvärstillståndsansökningar ännu anhängiga. Åklagarnas ansökningar om besvärstillstånd Ansökningar Tillstånd beviljat Tillstånd inte beviljat Oavgjort då verksamhetsberättelsen trycktes * * Av de 52 ansökningar om besvärstillstånd som gjorts år 2011 har fem (5) inte skickats till högsta domstoen. 43

44 5.3 Polisbrottmål ÅKLAGAREN VERKAR SOM UNDERSÖKNINGSLEDARE endast i de fall då en polisman misstänks vara gärningsmannen. Åklagaren kan också leda förundersökningen till den del som ett ärende, förutom en polis, omfattar en annan misstänkt, om detta är ändamålsenligt för att uppklara fallet. Vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden verkar ett team för förbehandling av polisbrottmål (från och med 2016 enheten för behandling av polisbrott). Det består av två häradsåklagare som verkar som undersökningsledare, två poliser och en sekreterare. 44

45 Aarnio-fallet är hittills det mest omfattande polisbrottsärendet. På bilden åklagarna i ärendet, häradsåklagare Mikko Männikkö (med ryggen vänd mot kameran), häradsåklagare Jukka Haavisto, statsåklagare Jarmo Hirvonen och häradsåklagare Pihla Keto-Huovinen i Helsingfors tingsrätt. Bild: Lehtikuva TEAMET SKA FÖRBEHANDLA ALLA UNDERSÖKNINGSANMÄLNINGAR av brott som en polis misstänks ha begått och registrerats i polisens PATJA-system. Om det utifrån en begränsad förhandsutredning inte fi nns skäl att misstänka polisen för brott, ska teamets undersökningsledare fatta beslut om att inte verkställa förundersökning och delge beslutet till samtliga parter. Om ärendet kräver en närmare utredning, överför teamet ärendet till den regionala åklagarundersökningsledaren för handläggning. År 2015 fanns det 15 regionala åklagarundersökningsledare. Undersökningsledarna i teamet för förbehandling av polisbrottmål kan i vissa fall verka som undersökningsledare även i ärenden där en förundersökning genomförs. Tillsammans med kontaktpersonerna för polisbrott vid Polisstyrelsen och polisinrätt- 45