Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, Helsingfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors"

Transkript

1 riksåklagarämbetet årsberättelse 2006

2 Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, Helsingfors Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2007

3 TILL LÄSAREN Riksåklagarämbetets årsberättelse, som nu kommer ut för nionde gången, är avsedd att vara en informationskälla främst för dem som arbetar inom åklagarväsendet och den övriga justitieförvaltningen. Berättelsen riktar sig också till poliser, advokater, studerande och enskilda medborgare med aktuell information om åklagarverksamheten. Till innehållet och uppbyggnaden följer årsberättelsen för 2006 de föregående årsberättelserna. Det statistiska materialet har fortsättningsvis utökats och framställts i en tydligare form. I årsberättelsens bilagedel finns Riksåklagarämbetets nya arbetsordning och en förteckning över avgöranden med korta referat av Riksåklagarämbetets viktigaste avgöranden som lett till åtgärder under verksamhetsåret samt ett alfabetiskt sakregister. Helsingfors den 17 april 2007 Informationschef Marja Lehtonen

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL LÄSAREN 3 Riksåklagare Matti Kuusimäki TIDSGRÄNSER OCH VITTGÅENDE BESLUT 6 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske RESULTATÖVERSIKT 9 ÅKLAGARVÄSENDET 12 RIKSÅKLAGAREN 15 BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN 16 RIKSÅKLAGARÄMBETET 18 STATSÅKLAGARNA 18 DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET 20 ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETSOMRÅDEN 20 DET NYA STYRSYSTEMET FÖR ÅKLAGARVÄSENDET 21 Åklagarväsendets organisationsreform 25 ÅKLAGARVÄSENDETS VÄRDEN 25 Åklagarväsendet personalbokslut och enkäten om arbetsklimatet 26 De nya lönesystemen 27 FÖRVALTNING 28 INLEDNING 29 UTNÄMNINGSÄRENDEN 29 ÖVRIGA PERPSONALÄRENDEN 30 BESKRIVNING AV VERKSAMHETSÅRETS RESULTAT 32 SERVICEMÅLEN FÖR STATENS LOKAL- OCH REGIONFÖRVALTNING 35 KOMMUNIKATION 36 ÅTALSÄRENDEN 39 INLEDNING 40 ÅTALSPRÖVNINGSÄRENDEN 40 YTTRANDEFRIHETSBROTT 48 ÄNDRINGSPRÖVNINGSÄRENDEN 52 KLAGOMÅL 55 JUSTITIEKANSLERNS OCH JUSTITIEOMBUDSMANNENS ÅTALSFÖRORDNANDEN 56 ÅTALSFÖRORDNANDEN ENLIGT STRAFFLAGENS 1 KAP. 57 ÖVERKLAGANDE TILL HÖGSTA DOMSTOLEN 57 ÅKLAGARFÖRORDNANDEN 57 EKOBROTTSÅKLAGARNA 58 SPECIALÅKLAGARE FÖR NARKOTIKABROTT 59 POLISBROTT 60 SAMARBETET MELLAN POLIS OCH ÅKLAGARE 61

5 UTVECKLING OCH UTBILDNING 62 INLEDNING 63 PROJEKT 64 NYCKELÅKLAGARNA 66 LEDARSKAPSUTBILDNING 69 UTBILDNING INOM ÅKLAGARVÄSENDET 69 RIKSÅKLAGARÄMBETETS PERSONALUTBILDNING 71 Åklagarutbildningen 72 UTBILDNING FÖR KANSLIPERSONAL 75 SAMARBETE MED REFERENSGRUP PER 75 Praktiksystemet för biträdande åklagare 76 TILLSYN 77 INTERNATIONELLA ÄRENDEN 80 Inledning 81 Det nordiska samarbetet 82 Det rättsliga samarbetet inom östersjöregionen 83 Estland 86 RYSSLAND 86 Europeiska unionen 88 Europarådet 91 Övriga internationella evenemang 93 Besök hos Riksåklagarämbetet 93 Internationella åklagarföreningens 11:e konferens 94 ANVISNINGAR OCH RÅD TILL LOKALA ÅKLAGARE I INTERNATIONELLA ÄRENDEN 95 MYNDIGHETSSAMARBETE 95 SAKKUNNIGUPPDRAG 96 Utlåtanden 97 Övriga sakkunniguppdrag 98 STATISTIK 99 Riksåklagarämbetet 100 ÅKLAGARNAS VERKSAMHETSSTATISTIK Riksåklagarämbetets personal BILAGA 115 riksåklagarämbetets arbetsordning 116 förteckning över avgöranden 120 Sakregister 149

6 Riksåklagare Matti Kuusimäki TIDSGRÄNSER OCH VITTGÅENDE BESLUT Jag har ännu aldrig lyckats skriva denna översikt vid sidan av mina andra vardagliga tjänsteåligganden. Inte ens dörrpostens röda trafikljus räcker alltid för att hålla brådskande personalärenden utanför riksåklagarens tjänsterum. Utifrån kommande telefonsamtal måste ibland tas emot mitt i en meningsbyggnad, vilket leder till avbrott i tankegången. Varje år slutar det med att skrivarbetet måste ske utanför tjänstetiden. När skrivarbetet slutligen börjar löpa infinner sig varje gång problemet att sovra i materialet. Ett verksamhetsår innehåller en otrolig mängd händelser som av olika anledningar känns viktiga. En bläddring i den egna kalendern, en genomgång av årets anteckningar och vårt eget informationsblad Akkusastoori och annat material ger en uppsjö av stoff som kunde platsa i en översikt. Samtidigt gör sig det nya årets aktuella händelser påminda. Dessa har ofta beröringspunkter med det föregående året. Ju större ärende eller projekt det är fråga om, desto sannolikare har det redan länge varit föremål för diskussion, promemorior och utbildning eller också har organisationen förberett sig för det kommande på något annat sätt. År 2006 som var det moderna åklagarväsendets och samtidigt Riksåklagarämbetets nionde kompletta verksamhetsår kommer jag ihåg framförallt på grund av de viktiga beslut som togs det året; beslut som förberetts under en följd av år och som nu hade mognat. Det mest vittgående beslutet fattades sent i december då republikens president stadfäste lagarna om förnyande av åklagarväsendets lokalorganisation ( /2006). Tack vare dessa lagar och de förordningar som utfärdades i början av innevarande år har vi äntligen en åklagarorganisation som ger också ledningen en sådan klar, stark och fungerande bas som den nödvändigtvis behöver. Åklagarväsendet som fortfarande är en tvåstegsinstanser är betydligt enklare att leda från riksåklagarens synpunkt då åklagarämbetena numera är endast 15 till antalet och cheferna för dessa ämbetsverk har tillräcklig saklig behörighet med avseende på ledningen och utvecklingen. Också åklagarämbetena blir nu professionellt ledda. I och med organisationsreformen kan åklagarväsendet inrikta sig på framtida utmaningar. Det förefaller som om t.ex. arbetet med att utveckla vår viktigaste referensgrupps, dvs. polisens förvaltningsstruktur går raskt framåt och vad som är viktigast enligt samma riktlinjer som inom vår egen sektor. På grund av att polisens i samhälleliga uppdrag skiljer sig från vårt kan gränserna inom den sektorn inte i alla avseenden dras upp på samma sätt som på åklagarnas egna kartor. En viktig sak är att förutsättningarna för förundersökningssamarbetet tryggas i samband med reformen. Detta förefaller ske. Vi noterar med tillfredsställelse att också representanter för Riksåklagarämbetet kallades till den arbetsgrupp som bereder reformen.

7 Om vi ser till åklagarväsendets interna beslutsfattande var ett speciellt datum. Inte bara på grund av Mattis namnsdag utan för att vi den dagen färdigställde ett dokument som beskriver åklagarväsendets ledningssystem. Dokumentet tillkom efter en hel del beredningsfaser. Dokumentet Styrsystem för åklagarväsendet ger en beskrivning av de för åklagarväsendet viktigaste strategiska linjefrågorna och arbetsfördelningen mellan de centrala aktörerna. Dokumentet innehåller avsnitt bl.a. om styrgruppen för åklagarväsendet, sammanträdet för cheferna, den regionala statsåklagarstyrningen, nyckelåklagarverksamheten och den regionala utbildningen inom åklagarväsendet. Dokumentet har lagts ut på vår webbplats. Den nuvarande styrningen av åklagarväsendet är i sin helhet stadigt uppbyggd på fyra hörnstenar: den första är den helhet som beskrivs i styrsystemdokumentet, den andra består av de årliga resultatmålen och -avtalen, den tredje är vårt nya lönesystem UPJ och den fjärde är naturligtvis våra gemensamma värderingar, dvs. rättvisa, yrkesskicklighet och arbetsvälfärd. Jag är övertygad om att detta bygge kommer att hålla långt in i framtiden. Vi får ända inte glömma det årliga underhållet. Det råder t.ex. inget tvivel om att den i början nämnda normbasen för organisationsreformen redan nu ger anledning att göra vissa tekniska justeringar i styrsystemdokumentet, så att detta i detalj motsvarar reformens innehåll. Åklagarens arbete är huvudsakligen ett expertarbete. Det består i att fundera på rättskipningsfrågor ofta tillsammans med kollegan i grannrummet. Utbildning i olika former centralt eller regionalt genomförd är ett ytterst viktigt instrument, med ledningen och styrningen av åklagarväsendet som utgångspunkt. Växelverkan och kvalitet har alltid varit nyckelorden inom åklagarväsendets utbildning, utan att man gjort avkall på de kvantitativa målsättningarna. Till vår glädje noterar vi att fle- Riksåklagare Matti Kuusimäki

8 ra toppexperter utanför vår organisation återigen ställde upp som föreläsare under år Dessutom har många som är anställda inom åklagarväsendet beredvilligt deltagit i utbildningsarbetet och lett diskussioner med sina kolleger på kurser och vid andra tillfällen. Jag vill på detta sätt än en gång rikta ett kollektivt tack till alla som deltagit i vårt utbildningsarbete för den värdefulla insats som de gjort för åklagarväsendet. Ett tredje viktigt datum under det gångna året var För detta datum har jag i min kalender anteckningen Salminen och arbetsgruppen för utveckling av förundersökningssamarbetet, slutrapport. Vid middagstid tog vi tillsammans med polisöverdirektör Markku Salminen emot en slutrapport av en arbetsgrupp som vi tillsatt gemensamt. Vi har ännu en lång väg att vandra innan vi når målet, dvs. en ny gemensam verksamhetskultur för åklagarna och förundersökningsmyndigheterna. Verksamhetskulturen inbegriper det operativa samarbetet i alla dess former redan medan förundersökningen pågår, i syfte att precisera förberedelsen inför huvudförhandlingen och uppnå en optimal allokering av de begränsade resurserna. Också lagstiftaren har tillhandahållit nya instrument för att det sist nämnda syftet skall kunna uppnås, i och med att möjligheten att begränsa förundersökningen utökades avsevärt hösten Projektet för utveckling av samarbetet i förundersökningsskedet tjänar samtidigt som ett utmärkt exempel på möjligheterna att förändra våra ledningstraditioner. Till de delar som vi har gemensamma funktioner är det ändamålsenligt att vi också leder och styr dem gemensamt. Det är över huvud taget svårt att tänka sig att samarbetsutbildningen eller den övriga utvecklingen inom området skulle kunna ske utan att samtliga berörda parter simultant deltar i arbetet. Förundersökningssamarbetet är ett skolexempel på detta. Hur skulle det annars vara möjligt att skapa en meningsfull diskussion om t.ex. fungerande gemensamma arbetsrutiner? Samtidigt kan vi flexibelt använda oss av de deltagande organisationernas utbildningsresurser, lokaler och redskap. Under år 2006 ordnades kurser för de utbildare som rekryterades för projektet inom organisationerna. De började därefter utbilda personalen på sina egna områden i hela landet. Enbart med åklagarväsendets resurser skulle detta varken detta ha varit rationellt eller ens möjligt i praktiken. Också den 5 juli 2006 är ett datum som har efterlämnat ett outplånligt minne. Vi representerade åklagarväsendet på årsmötet för de till Europarådet hörande ländernas högsta åklagare i Moskva. Det var meningen att president Vladimir Putin i egen hög person skulle öppna mötet. Av en eller annan orsak blev det utrikesministern som öppnade mötet och vi trodde alla att vi inte skulle få se president Putin på det mötet. Men där misstog vi oss. Medan jag höll Finlands anförande slogs dörren till salen upp in steg helt oväntat Putin och gick direkt till mötessalens stora runda bord där han satte sig tillrätta. Jag avbröt mitt anförande och såg frågande på mötets tyske ordförande, som lika villrådigt slog ut med händerna. Inte ens min salig far som i tiden gav mig en mångsidig hemuppfostran hade kunnat ge mig råd om hur man beter sig i en sådan situation! Men på något sätt lyckades jag klara mig med hedern i behåll. Händelsen visar emellertid vilka överraskande situationer man i våra dagar kan ställas inför i åklagarväsendets tjänst. Också under det gångna året blev våra internationella kontakter livligare i många avseenden. I årets kalender har jag redan prickat in några viktiga datum. Åklagarväsendet firar sitt tioårsjubileum i Helsingfors Förberedelserna är redan i full gång. Planeringen av jubiléer hör fortfarande till de angenämare arbetsuppgifterna. Jag ser fram emot att träffa både gamla vänner och bekanta och andra viktiga personer som vi kommit i kontakt med under årens lopp, både i hemlandet och ute i världen.

9 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske RESULTATÖVERSIKT De resultatmål som ställts upp för åklagarväsendet nåddes i stor utsträckning under verksamhetsåret. Särskilt väl uppnåddes målen som satts upp för begränsning av förundersökningen och reducering av antalet förundersökningar som pågått i över ett år. Vissa framsteg nåddes också i fråga om behandlingen av ekonomiska brott, även om den genomsnittliga behandlingstiden blivit något längre. Arbetet med att reformera lokalorganisationen tog en betydande del av åklagarväsendets personalresurser i anspråk under året. Personalen minskade något jämfört med tidigare år. Resurssituationen och osäkerhetsfaktorerna i samband med förändringarna i organisationen samt de missförhållanden som ansågs vara förenade med lönesystemet var uppenbarligen huvudorsakerna till att trivselindex sjönk en aning. Det var emellertid fortfarande något bättre än genomsnittet inom justitieministeriets förvaltningsområde. Sjukfrånvaron minskade totalt sett men antalet korta frånvaroperioder ökade. En positiv iakttagelse är att antalet långa sjukfrånvaroperioder har minskat markant. Under verksamhetsåret minskade antalet ärenden som inkom till åklagarna en aning jämfört med tidigare år (1 %). Eftersom antalet krävande brottmål ökade med 8 % och antalet andra åklagarären- den än egentliga åtalsprövningsärenden med hela 38 %, kan det konstateras att åklagarnas totala arbetsmängd inte minskade utan snarare ökade jämfört med år Under de senaste åren har antalet ärenden som längre varit oavgjorda hos åklagarna utgjort ett stort problem. Under verksamhetsåret vidtogs effektiva åtgärder för att påskynda uttryckligen dessa ärenden. När det gällde över ett år gamla ärenden uppnåddes en betydande resultatförbättring. Jämfört med de två föregående åren minskade antalet ärenden där åtalsprövningen pågått i över år med närmare 30 %. Fortfarande finns det emellertid alltför mycket sådana gamla ärenden eftersom målet är att åtalsprövningen inte får pågå över sex månader, åtminstone inte av orsaker som beror på åklagaren. De långa åtalsprövningstiderna beror hos oss ofta på att åklagarna inte tillräckligt intensivt har kunnat delta i förundersökningssamarbetet med polisen. Åklagaren har börjat utreda ärendet först efter avslutad förundersökning och har sålunda eventuellt varit tvungen att be om ytterligare undersökningar, med påföljd att avgörandet av ärendet har dragit ut på tiden ännu mer. Den genomsnittliga åtalsprövningstiden i samtliga brottmål har ökat en aning, men ökning-

10 10 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske en på 0,1 månad har ingen större praktisk betydelse. I fråga om behandlingstiderna var resultaten för år 2006 relativt bra. Det skriftliga förfarandet hann inte förkorta behandlingstiderna ännu under verksamhetsåret. Verksamhetens ekonomi och produktivitet var på samma nivå som tidigare år. De fall där förundersökningen begränsades ökade avsevärt (ca 34 %). Eftersom antalet underrättelser från polisen till åklagarna (FUL 15 ) samtidigt ökade en aning är det uppenbart att förundersökningssamarbetet mellan åklagaren och polisen har blivit effektivare. Av åklagarens totala arbetsmängd skall i fortsättningen, i synnerhet när det gäller krävande ärenden men också s.k. ospecificerade ärenden, en betydligt större del av arbetsinsatsen än för närvarande inriktas på förundersökningen. Åtalsprövningspraxis har under de senaste åren varit i stort sett enhetlig på samma sätt. Antalet åtal har uppvisat en sjunkande trend sedan år 2004 och antalet fall där åtal inte väckts har ökat (ca 7 %). Det är betänkligt från kriminalpolitisk synpunkt om åklagarna nödgas reglera sin arbetsbörda genom att inte väcka åtal i ärenden där det snarare skulle ha varit motiverat förverkliga det straffrättsliga ansvaret genom en rättegång än att avstå från åtgärder. I vissa enskilda fall som riksåklagaren prövat som klagomålsärenden har beslut om att inte väcka åtal uppvisat drag som tyder på att åklagaren s.a.s. iklätt sig domarrollen genom att värdera bevis som talar för respektive mot den åtalades skuld. I dessa klagomålsavgöranden som har utmynnat i åtalsförordnanden har det bl.a. framhållits att en rättegång är det bästa sättet att bedöma tillförlitligheten av personbevisning.

11 11 Antalet under året avgjorda ekobrottmål var större än väntat och också nyckeltalen som beskriver ärendenas omfattning överträffade målsättningen. Den genomsnittliga åtalsprövningstiden i ekobrottmål ökade till 46 dygn, dvs. med ca 19 %. Detta torde åtminstone delvis bero på att ekobrottsåklagarna arbetar så effektivt att ett större antal av de äldsta ärendena har kunnat avgöras än tidigare. Detta kommer i sin tur till synes i längre åtalsprövningstider, eftersom statistiken endast tar upp avgjorda ärenden. Det är uppenbart att det också i fortsättningen kommer att vara nödvändigt att inrikta större resurser på behandlingen av både ekobrott och andra s.k. krävande brottmål, i synnerhet som polisen effektiverar undersökningen av organiserad brottslighet. Som en följd av resursläget anlitas fortfarande åklagarpar endast i alltför liten utsträckning. Målsättningarna för de specialåklagare som sköter narkotikabrottmål uppnåddes nästan fullständigt. Dessa specialåklagare behandlade sammanlagt 915 narkotikabrott av vilka 122 var grova (ca 13 %). De på narkotikabrott specialiserade åklagarna använde dessutom ca 14 % av sin arbetstid för annan bekämpning av narkotikabrottslighet. Något färre av de brottmål som åklagarna behandlade under året hade internationella kopplingar än året innan. Åklagarna utfärdade 52 europeiska arresteringsorder och skötte 13 arresteringsärenden som behandlades i Finland. Merparten av dessa ärenden hänförde sig till Sverige, Estland, Spanien, Tyskland, Norge, Ryssland och Storbritannien. Den regionala utbildningen ökade under året. Utbildningsprestationerna i sig minskade betydligt. De sammanlagda utgifterna för utbildningsverksamheten (utan löner) minskade jämfört med år 2005 med euro (ca 25 %). Det är uppenbart att det inte kommer att ske några större förändringar i de ovan granskade viktigaste resultatmålen. En synnerligen intressant fråga som har betydelse i resurshänseende är införandet av det skriftliga, summariska förfarandet i hela landet. Hittills har variationerna i förfarandet varit alltför stora. Förundersökningssamarbetet med polisen innebär en ständig utmaning för åklagarna. Åklagarens deltagande i förundersökningen förkortar åtalsprövningstiden och förbereder huvudförhandlingen vilket innebär att både de sammanlagda resurserna och inriktningen av dem kan omprövas på det praktiska planet, inte på det teoretiska. Möjligheterna att förena de nya åklagarämbetenas chefsarbete med kvalitetsövervakning i realtid är också en faktor som kommer att märkas i åklagarväsendets framtida förmåga att klara av sin grundläggande uppgift, dvs. förverkligandet av straffansvaret.

12 12 ÅKLAGARVÄSENDET 12 27

13 ÅKLAGARVÄSENDET 13 Åklagarens uppgift är att förverkliga det straffrättsliga ansvaret i samband med behandlingen av brottmål samt vid åtalsprövningen och rättegången, på det sätt som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. I sina rättsliga avgöranden och övriga åtgärder skall åklagaren handla opartiskt, snabbt och ekonomiskt. Åklagaren har självständig prövningsrätt i sina åtalsärenden. ORGANISATIONSSCHEMA Förvaltning RÅÄ Åklagare RÅ, BRÅ 16 samarbetsområden SÅ (12) 63 åklagarenheter + Åland + 2 länsmän HäradsÅ BitrÅ (ca 320) Åklagarväsendet i siffror (de lokala åklagarenheterna) personalens storlek 511 åklagare 314 kansli- och övrig personal 197 åklagarenheter 64 av åklagare avgjorda ärenden beslut att inte väcka åtal (enl. antal svarande) åklagarväsendets utgifter euro

14 ÅKLAGARVÄSENDET 14 Riksåklagarväsendets ledningsgrupp riksåklagare Matti Kuusimäki (ordförande), biträdande riksåklagare Jorma Kalske, statsåklagare Jarmo Rautakoski, statsåklagare Raija Toiviainen, statsåklagare Christer Lundström, statsåklagare Pekka Koponen och statsåklagare Olavi Lippu Samarbetsområdenas chefer Helsingfors ledande häradsåklagare Heikki Poukka Västra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Ifström Östra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Söderlund Mellersta Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Timo Koskimäki Päijänne-Tavastlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Pekka Noronen Kymmene samarbetsområde ledande häradsåklagare Irma Rosenius-Sutela Egentliga Finlands samarbetsområde (Åland) ledande häradsåklagare Antti Pihlajamäki Birkalands samarbetsområde ledande häradsåklagare Jouko Nurminen Satakunta samarbetsområde ledande häradsåklagare Kalle Kyhä Västkustens samarbetsområde ledande häradsåklagare Peter Levlin Södra Österbottens samarbetsområde ledande häradsåklagare Kimmo Lampinen Mellersta Finlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Martti Porvali Södra Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Ossi Jukarainen Norra Karelens samarbetsområde ledande häradsåklagare Heikki Matikainen Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Hannu Susitaival Uleåborgs läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Eva Lindblad Lapplands läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Juha Isola

15 ÅKLAGARVÄSENDET 15 RIKSÅKLAGAREN Enligt 104 i Finlands grundlag leds åklagarväsendet av riksåklagaren som är högsta åklagare. Riksåklagaren svarar för den allmänna ledningen och utvecklingen av åklagarverksamheten. Till riksåklagarens uppgifter hör bl.a. att utnämna alla lokala åklagare och att övervaka åklagarnas verksamhet. Riksåklagaren kan också utfärda allmänna föreskriver och anvisningar om åklagarverksamheten. Riksåklagaren utövar självständig och oberoende åtalsprövningsrätt. Som förman för alla allmänna åklagare kan riksåklagaren överta avgörandet av ärenden som ankommer på underlydande åklagare. Riksåklagaren kan också förordna att en åklagare skall utföra ett åtal som riksåklagaren har beslutat väcka (åtalsförordnande) eller förordna att en åklagare skall utföra åtalsprövning i ett ärende (åklagarförordnande). Riksåklagaren utför åtal i riksrätten då riksdagen har beslutat att åtal skall väckas mot republikens president, en medlem av statsrådet, justitiekanslern eller justitieombudsmannen. Riksåklagaren företräder också åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagarens allmänna föreskrifter och anvisningar Varje åklagare har självständig prövningsrätt i de ärenden som den behandlar. Enligt lagen kan emellertid riksåklagaren ge allmänna föreskrifter och anvisningar bl.a. i syfte att främja enhetligheten och ändamålsenligheten i åklagarverksamheten. De allmänna anvisningarna sänds till justitieministeriet för kännedom innan de offentliggörs. Under verksamhetsåret utfärdade riksåklagaren sju allmänna anvisningar till åklagarna: RÅÄ:2006:1 Påföljder för straffbart bruk av narkotika Den motsvarande tidigare anvisningen ändrades endast i några punkter. Den viktigaste ändringen var att det blev möjligt att begränsa förundersökningen också vid straffbart bruk av narkotika. I anvisningen intogs också ett tydligare omnämnande om målet att myndigheternas åtgärder skall graderas. Beroende på hur pass ringa gärningen är kan det för det första bli fråga om att polisen meddelar åtgärdseftergift samt ger en anmärkning. Som följande åtgärder kommer i fråga begränsning av förundersökning och åtalseftergift av påföljdsnatur och först därefter utfärdande av strafforder och väckande av åtal. RÅÄ:2006:2 Beslut om verkställighet av reststraff Enligt strafflagens nya 2 c kap. som trädde i kraft förutsätter ett beslut om att verkställa ett reststraff uttryckligen att åklagaren framställer ett yrkande om detta. En åklagare som framställer ett sådant yrkande skall beakta lagreformens syften, bl.a. att reststraffet åter skall bli en faktisk del av det straffrättsliga påföljdssystemet. Av denna anledning understryks i anvisningen vikten av att åklagaren framställer ett tydligt yrkande. Av detta skall dels framgå åklagarens syn på det straff som skall påföras för det nya brottet och dels på det gemensamma straffet, i vilket också det reststraff som yrkas bli verkställt har beaktats. Lagreformen innebär också att åklagaren för sin del ansvarar för att samma reststraff inte till

16 ÅKLAGARVÄSENDET 16 följd av bristfälliga straffregisteruppgifter förordnas bli verkställt flera gånger. Anvisningen tar dessutom upp frågan om i vilka situationer det kan vara motiverat att åklagaren inte yrkar på verkställighet av ett reststraff. RÅÄ:2006:3 Drivande av målsägandens privaträttsliga anspråk Genom denna anvisning uppdaterades den motsvarande tidigare anvisningen RÅÄ:1994:4. Uppdateringsbehovet var en följd av bl.a. lagändringar och övergången till euro. RÅÄ:2006:4 Åklagaren och målsägandens åtalsrätt Genom denna anvisning uppdaterades den motsvarande tidigare anvisningen RÅÄ:1994:4. Uppdateringsbehovet var en följd av flera lagändringar. RÅÄ:2006:5 Uppgörande av beslut om begränsning av förundersökningen i tekniskt avseende Denna allmänna anvisning innehåller tekniska anvisningar om registreringar i Sakari-systemet, för att beslut om att på olika grunder begränsa förundersökningen skall bli enhetligt registrerade i datasystemet. RÅÄ:2006:6 Föreskrift om förordnande av förundersökningsledare vid misstanke om polisbrott Enligt föreskriften verkar 20 åklagare som undersökningsledare. Undersökningsledarna och utredarna skall i regel komma från samma härad. De häradsåklagare som är undersökningsledare verkar också som jourhavande. Föreskriften upphäver riksåklagarens tidigare föreskrift RÅÄ:2005:3. Riksåklagaren gav dessutom den kompletterande avisningen dnr 26/32/06. Riksåklagaren påminde i sin anvisning om att en åklagare som verkar som undersökningsledare skall underrätta chefen för den enhet där den misstänkte polismannen är stationerad om att förundersökningen inleds, avbryts och avslutas. Vidare förordnade riksåklagaren att en åklagare som utför åtalsprövning skall underrätta ledningen för den enhet där den misstänkte polismannen är stationerad om beslut att inte väcka åtal. RÅÄ:2006:7 Föreskrift om åklagare som står i beredskap vid tvångsmedelsmål och stämning Enligt föreskriften står 26 häradsåklagare i beredskap. Åklagarna står i beredskap under veckoslut och under vardagshelger som infaller under jourveckor, för att stämma in personer i tvångsmedelsmål samt personer som ämnar lämna landet eller som flyr eller på något annat sätt drar sig undan. De åklagare som står i beredskap sköter dessutom åklagarärenden som gäller utlämning vid brott i enlighet med lagen om utlämning för brott mellan Finlands och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen. En åklagare som står i beredskap måste vara anträffbar så att den vid behov kan kallas till arbete. Verksamhetsområdet för en åklagare som står i beredskap är hela landet. BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN Biträdande riksåklagaren avgör med samma fullmakter som riksåklagaren de ärenden som ankommer på honom, samt är ställföreträdare för riksåklagaren. Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i Riksåklagarämbetets arbetsordning.

17 ÅKLAGARVÄSENDET 17 Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren Riksåklagaren avgör i första hand ärenden som gäller 1) principiellt viktiga eller vittgående frågor, 2) allmänna föreskrifter och anvisningar till åklagarna, 3) internationella relationer, 4) utnämning av åklagare, 5) utveckling, utbildning och forskning inom åklagarväsendet, och 6) företrädande av åklagare i högsta domstolen. Biträdande riksåklagaren avgör ärenden som gäller 1) allmän förvaltning inom åklagarväsendet, 2) övervakning av åklagarverksamheten, 3) åtalsrätt enligt 24 i lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (469/2003), 4) åklagarförordnanden till lokala åklagare och åtalsförordnanden med stöd av 1 kap. strafflagen, 5) klagomål över åklagares avgöranden och förfaranden, 6) övervakning av strafforderärenden samt därav följande åtgärder, och 7) förordnanden som gäller ledande av förundersökningen då en polisman misstänks för brott. Högsta domstolens president Pauliine Koskelo besökte Riksåklagarämbetet i mars Här tillsammans med värdarna, riksåklagare Matti Kuusimäki och biträdande riksåklagare Jorma Kalske.

18 ÅKLAGARVÄSENDET 18 Beslut om åtal i ett ärende som lyder under allmänt åtal och som gäller innehållet i ett publicerat meddelande samt en därtill anknuten chefredaktörsförseelse fattas av riksåklagaren. Riksåklagaren bestämmer också vem som skall utföra åtalet. Yttrandefrihetsärendena hör på grundval av uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren till den sistnämndes uppgifter. Denna uppgiftsfördelning har tagits in i Riksåklagarämbetets arbetsordning som bifogas denna berättelse, s Mer om yttrandefrihetsfrågor på s. 48. RIKSÅKLAGARÄMBETET I egenskap av central förvaltningsmyndighet svarar Riksåklagarämbetet för den operativa ledningen av hela åklagarväsendet så att de uppgifter som krävs för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret kan skötas på ett jämlikt, snabbt och ekonomiskt sätt, så som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. Riksåklagaren leder Riksåklagarämbetet och svarar för dess resultat. I denna uppgift biträds han av av en ledningsgrupp som rådgivande organ. För att uppgifterna skall kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt är Riksåklagarämbetet indelat i en förvaltningsenhet, en enhet för åtalsärenden, en utvecklingsenhet och en internationell enhet. Vid ämbetsverket arbetade under verksamhetsåret 345 tjänstemän. En förteckning över de anställda finns i slutet av berättelsen, före bilagedelen. För åklagarväsendets resurser svarar justitieministeriet, som Riksåklagarämbetet på åklagarväsendets vägnar för resultatförhandlingar med. Riksåklagarämbetet svarar för åklagarväsendets interna resultatstyrning. Verksamhetsårets resultat beskrivs på s. 32. STATSÅKLAGARNA Statsåklagarnas behörighet omfattar hela landet. De skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. De skall också utföra åtal som justitiekanslern eller justitieombudsmannen har beslutat väcka. Statsåklagarna är dessutom åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans, om inte något annat föreskrivs eller bestäms. Enligt arbetsordningen eller ett separat förordnande av riksåklagaren kan en statsåklagare avgöra andra än principiellt viktiga och vittgående ärenden med samma befogenheter som riksåklagaren. Enligt arbetsordningen kan en statsåklagare avgöra ärenden som gäller ändringsprövning, om ärendet inte behöver prövas för att det inte framkommit behov att ändra åklagarens beslut och ärendet inte heller vad beträffar dess art eller omfattning har en större betydelse än vanligt. Statsåklagarna deltar också i styrningen och utvecklingen av det lokala åklagarväsendet. De fungerar som kontaktpersoner mellan Riksåklagarämbetet och åklagarenheterna, stöder samarbetsområdens chefer i frågor som gäller ledningen av respektive område, följer åklagarverksamheten och deltar aktivt i utvecklingen av området. Dessutom främjar de åtgärder som syftar till att uppnå åklagarväsendets resultatmål, deltar i resultatförhandlingarna, förbereder uppföljningsbesök och ser till att dessa genomförs i praktiken. Statsåklagarnas regionala styrning, se närmare s. 22. Vid Riksåklagarämbetet arbetade under verksamhetsåret 12 statsåklagare.

19 ÅKLAGARVÄSENDET 19 De från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen Statsåklagarna skall hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. Ett brottmål kan vara viktigt från samhällets synpunkt om det t.ex. är fråga om (RÅ:1998:1): ett grovt brott som har samband med egentlig organiserad brottslighet ett brott som har orsakat exceptionellt stora person-, miljö- eller förmögenhetsskador eller risk för sådana, ett tjänstebrott som har begåtts av en tjänsteman i betydande ställning, ett exceptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman på grund av dennes tjänste- utövning eller tjänsteställning (t.ex. brott mot rättsvården), ett brott som har begåtts av personer i betydande samhällelig ställning, om ärendet uppvisar drag som kan rubba förtroendet för jämlikheten mellan medborgarna eller för det straffrättsliga systemets funktion, ett brott som har klara politiska eller rasistiska motiv, en gärning som har samband med de grundläggande fri- och rättigheterna (t.ex. brott mot yttrande- eller tryckfrihet eller s.k. civil olydnad), ett ärende som innehåller internationella element eller tangerar internationell politik eller krigsförbrytelse eller brott mot humaniteten. Borgå domkyrka eldhärjades våren Borgås ledande häradsåklagare Petri Vaaja väckte åtal för grovt sabotage mot huvudgärningsmannen. Bild: Lehtikuva

20 ÅKLAGARVÄSENDET 20 DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET Det lokala åklagarväsendet är organiserat häradsvis. Ledande häradsåklagaren är chef för åklagarenheten och svarar för dess resultat. Vid en åklagarenhet kan dessutom finnas en häradsåklagare, biträdande åklagare som avlagt juris kandidatexamen samt övrig personal. Justitieministeriet kan för en ändamålsenlig organisering av åklagarväsendets förordna en åklagarenhet att sköta åklagaruppgifterna också i ett annat härad. Under verksamhetsåret fanns det inalles 314 åklagare vid åklagarenheterna. Av dessa var 30 verksamma som ekobrottsåklagare och 13 som narkotikabrottsåklagare. Till det nya systemet med nyckelåklagare hörde 34 åklagare. De biträdande åklagarna var 20 till antalet. I slutet av verksamhetsområdet var åklagarenheterna, inklusive Åland, sammanlagt 64 till antalet. ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETSOMRÅDEN Justitieministeriet kan för en ändamålsenlig organisering av det lokala åklagarväsendet bestämma att olika häradsåklagarenheter skall sköta åklagaruppgifter i samarbete. Riksåklagaren utser en chef för varje samarbetsområde för högst tre år i sänder. Riksåklagaren kan också utfärda närmare föreskrifter om hur samarbetet skall organiseras. Häradsåklagarna Kaarlo Hakamies och Malla Sunell på väg till en huvudförhandling i Helsingfors tingsrätt. Bild: Lehtikuva

21 ÅKLAGARVÄSENDET 21 Samarbetsområdena är 16 till antalet och täcker nästan hela landet. Endast Helsingfors häradsåklagarämbete, landskapet Ålands landskapsåklagarämbete samt Kittilä härad och Lapska armens härad står i vissa avseenden utanför dessa arrangemang. Helsingfors, Åland, Kittilä och Lapska armen deltar emellertid t.ex. i regiongruppsarbetet inom sina respektive närområden. Samarbetsområdena var under verksamhetsåret följande: 1) Västra Nyland Esbo, Lojo (inkl. Vichtis) och Raseborg 2) Östra Nyland Borgå (inkl. Lovisa) och Vanda 9) Västkusten Karleby (inkl. Kaustby), Korsholm (inkl. Närpes), Jakobstad och Vasa 10) Södra Österbotten Kauhajoki, Kyroland, Lappo (inkl. Alavo) och Seinäjoki 11) Mellersta Finland Jyväskylä (inkl. Keuruu), Jämsä och Äänekoski (inkl. Saarijärvi) 12) Södra Savolax S:t Michel (inkl. Juva), Pieksämäki och Nyslott 13) Norra Karelen Joensuu (inkl. Ilomants och Kitee) och Nurmes (inkl. Lieksa) 3) Mellersta Nyland Forssa, Hyvinge, Tavastehus, Mellersta Nyland och Riihimäki 14) Savolax Kuopioregionen (inkl. Nordöstra Savolax och Inre Savolax), Varkausregionen och Övre Savolax 4) Päijänne-Tavastland Heinola, Lahtis och Orimattila 5) Kymmene Imatra, Kotka (inkl. Fredrikshamn), Kouvola och Villmanstrand 6) Egentliga Finland S:t Karins, Loimaa, Reso (inkl. Nystadsregionen), Salo, Åbo och Åbonejden 7) Birkaland Ikalis, Mänttä, Nokia (inkl. Vammala), Tammerfors (inkl. Kangasala) och Valkeakoski 8) Satakunta Kankaanpää, Kumo, Björneborg och Raumo 15) Uleåborgs län Haapajärvi, Kajana (inkl. Kuhmo och Suomussalmi), Kuusamo, Uleåborg (inkl. Haukipudas, Limingo och Pudasjärvi), Brahestad och Ylivieska 16) Lapplands län Kemi, Nordöstra Lappland, Rovaniemi (inkl. Ranua-Posio), Sodankylä (inkl. Enare-Utsjoki) och Torneå (inkl. Tornedalen) DET NYA STYRSYSTEMET FÖR ÅKLAGARVÄSENDET Det nya styrsystemet för åklagarväsendet bygger på lagstiftningen, Riksåklagarämbetets arbetsordning och riksåklagarens beslut. Styrsystemet förnyades genom att Riksåklagarämbetets

22 ÅKLAGARVÄSENDET 22 arbetsordning ändrades, dokumentet för styrsystemet fastställdes ( ) samt genom riksåklagarens till dokumentet fogade beslut om åklagarväsendets styrgrupp, den regionala styrningen av statsåklagarna, mötet för samarbetsområdenas chefer, nyckelåklagarverksamheten och åklagarväsendets regionala utbildning. Genom reformen ändrades inte åklagarväsendets på lagstiftningen baserade behörighetsförhållanden och den förutsatte sålunda inga ändringar i gällande lagar. Syftet med förnyandet av styrsystemet är att utveckla yrkesskickligheten inom åklagarkåren, understryka betydelsen av förmansarbetet för styrningen av åklagarverksamheten, att klarare definiera styrningen av åklagarväsendet samt att stärka riksåklagarens styrgrepp över huvud taget men i synnerhet vid övervakningen av åklagarverksamhetens enhetlighet. Avsikten med reformen är att i en allt högre grad tillvarata kunnandet inom samarbetsområdena, intensifiera växelverkan mellan Riksåklagarämbetet och samarbetsområdena samt att främja förankringen av besluten på lokalnivån. Det är meningen att förnyandet av styrsystemet också skall främja förverkligandet av åklagarväsendets värderingar. Styrgruppen för åklagarväsendet Enligt arbetsordningen för Riksåklagarämbetet bereds linjefrågor för åklagarverksamheten av en styrgrupp för åklagarväsendet. Till styrgruppen hör riksåklagaren som ordförande, biträdande riksåklagaren som vice ordförande, Riksåklagarämbetets enhetschefer, en av riksåklagaren utsedd företrädare för statsåklagarna, Helsingfors ledande häradsåklagare, tre av riksåklagaren utsedda chefer för samarbetsområden, en statsåklagare som styrgruppens generalsekreterare, Riksåklagarämbetets informatör samt riksåklagarens sekreterare som teknisk sekreterare. Riksåklagaren kallar representanten för statsåklagarna och tre chefer för samarbetsområdena (alternerande medlemmar) till medlemmar i styrgruppen för ett år åt gången. Styrgruppen sammanträder på kallelse av ordföranden ungefär varannan månad. Under verksamhetsåret sammankallades styrgruppen sammanlagt sex gånger. Under mötena behandlades bl.a. åklagarväsendets värden, förnyande av styrsystemet, utvidgning av försöket med mentorskap för ekobrottsåklagare, utvidgningen av förlikningsförfarandet i brottmål till hela landet, införande av ett skriftligt förfarande, utvidgning av förfarandet med begränsning av förundersökning, resultaten av 2006 års enkät om arbetsklimatet, 2007 års budgetförslag, utbildning av biträdande åklagare 2007, förnyande av nyckelåklagarverksamheten, förnyande av riksåklagarens allmänna anvisningar, organisationsreformen, samarbetsavtalet för åklagarväsendet, verksamhets- och ekonomiplanen för åren , resultat- och servicemålen för år 2007 samt utbildnings- och utvecklingsplanen för år Då styrgruppens första verksamhetsår närmade sig sitt slut riktades en enkät om dess verksamhet till styrgruppens medlemmar. Styrgruppen behandlade ett sammandrag av enkätsvaren vid sitt sista möte. Sammandraget har publicerats också på intranätet Ilona. Statsåklagarnas regionala styrning Enligt arbetsordningen bistår statsåklagarna riksåklagaren vid uppföljning, styrning och utveckling av åklagarverksamheten, i enlighet med riksåklagarens anvisningar och föreskrifter. Det centrala målet för den regionala statsåklagarstyrningen är att statsåklagaren och chefen för samarbetsområdet i gott samarbete skall trygga kvaliteten i åklagarverksamheten. Utgångspunkten för strävan-

23 ÅKLAGARVÄSENDET 23 dena att trygga kvaliteten är de funktionella målsättningar och effektiviseringsmål som man kommit överens om vid resultatförhandlingarna mellan Riksåklagarämbetet och samarbetsområdet. Den regionala statsåklagarstyrningen sköts, enligt vad som avtalats vid resultatförhandlingarna, i samband med uppföljningsbesök och även på annat sätt, i enlighet med riksåklagarens föreskrifter och anvisningar. Under verksamhetsåret deltog de statsåklagare tilldelats styrområden i det egna områdets utbildningstillfällen, beredningen av resultatförhandlingar och i själva resultatförhandlingarna, bered- De för statsåklagarna fastställda styrområdena var vid utgången av år 2006 följande: Helsingfors Västra Nyland och Östra Nyland Mellersta Nyland Päijänne-Tavastland och Kymmene Egentliga Finland, Satakunta och Åland Birkaland Västkusten och Södra Österbotten Mellersta Finland Södra Savolax, Savolax och Norra Karelen Uleåborg Lappland SÅ Matti Nissinen SÅ Pekka Koponen SÅ Raija Toiviainen SÅ Jorma Äijälä SÅ Ari-Pekka Koivisto SÅ Leena Metsäpelto SÅ Mika Illman SÅ Anu Mantila SÅ Jarmo Rautakoski SÅ Jukka Rappe SÅ Olavi Lippu Åklagarväsendets styrgrupp sammanträdde för första gången vid Riksåklagarämbetet. Styrgruppen sammanträder ungefär varannan månad på kallelse av ordförande Matti Kuusimäki.

24 ÅKLAGARVÄSENDET 24 ningen av uppföljningsbesök och i själva uppföljningsbesöken samt höll också annars kontakt med det egna området. Chefsmöten Vid sina möten behandlar cheferna för samarbetsområdena linjefrågor och andra frågor som är centrala för hela åklagarväsendets verksamhet. Chefsmötena fungerar också som riksomfattande utbildningstillfällen och diskussionsforum för aktuella frågor. I mötena deltar riksåklagaren som ordförande, biträdande riksåklagaren som vice ordförande, Riksåklagarämbetets rättskipningspersonal och sakkunniga, Helsingfors ledande häradsåklagare, Ålands landskapsåklagare samt samtliga samarbetsområdens chefer. Till chefsmötena kan vid behov kallas också andra åklagare, kanslipersonal och utomstående sakkunniga. Chefsmöten hålls vår och höst på kallelse av riksåklagaren. Åklagarenheternas chefer möttes i Tavastehus Utöver Riksåklagarämbetets och åklagarenheternas chefer deltog representanter för åklagarväsendets samarbetsparter. Detta var det sista traditionella chefsmötet före organisationsreformen. Under verksamhetsåret träffades samarbetsområdenas chefer i Helsingfors. Under mötet behandlades förnyandet av åklagarväsendets styrsystem och organisation, åklagarväsendets värden, budgeten och de kvalitativa resultatmålen för år 2007 samt de reformer som gällde utvidgningen av förundersökningen och det skriftliga förfarandet. Vid mötet för samtliga chefer i Tavastehus behandlades framför allt kvalitetsfrågor och framtida reformer. I båda mötena deltog också representanter för justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning. Nyckelåklagarverksamheten Syftet med nyckelåklagarverksamheten är att följa och främja åklagarverksamhetens kvalitet och enhetlighet, utveckla och fördjupa nyckelåklagarnas specialkunnande samt bereda sådana ärenden inom sina områden som avgörs av riksåklagaren. Dessutom handleder nyckelåklagarna andra åklagare i problematiska situationer och sköter själv de mest krävande brottmålen inom sina nyckelområden. De nyckelområden som statsåklagarna leder är 1) narkotikabrott och organiserad brottslighet, 2) personbrott, IT-brott och yttrandefrihetsbrott, 3) arbetsbrott, tjänstebrott, militära brott och korruptionsbrott, 4) miljöbrott och naturresursbrott, 5) internationella ärenden, processrätt och strafflagens allmänna del samt 6) ekobrott. Nyckelåklagargruppernas verksamhet, se närmare s. 66. Åklagarväsendets regionala utbildning Planen för åklagarväsendets regionala utbildning utgör en del av åklagarväsendets utbildningsplan. Den regionala utbildningen kan bestå av enhetlig,

25 ÅKLAGARVÄSENDET 25 riksomfattande utbildning som genomförs inom samarbetsområdena, eller av varierande utbildning som planeras och genomförs av samarbetsområdena. Den regionala utbildningen genomförs i regel självständigt inom varje samarbetsområde. Utbildningen kan emellertid ordnas också gemensamt av två eller flera områden, om samarbetsområdenas chefer anser detta vara ändamålsenligt. Cheferna för samarbetsområdena ger närmare anvisningar och föreskrifter om ordnandet av utbildning inom sitt område. De kontaktpersoner för åklagarna och sekreterarna som samarbetsområdenas chefer har utsett för uppgiften svarar för ordnandet av den regionala utbildningen. De statsåklagare som ansvarar för områdesstyrningen deltar i sitt eget områdes utbildning. Till utbildningstillfällena kallas vid behov representanter för domstolarna, polisen, advokatväsendet och andra referensgrupper. Den regionala utbildningen under verksamhetsåret, se närmare s. 71. Åklagarväsendets organisationsreform Under verksamhetsåret fortsattes beredningen av organisationsreformen. Denna genomfördes genom lagen om ändring av lagen om häradsåklagare (1317/2006), lagen om ändring av lagen om landskapsåklagarämbetet i landskapet Åland (1318/2006) och lagen om ändring av 11 i lagen om allmänna åklagare (1319/2006) samt genom statsrådets förordning om åklagarämbetena (88/2007), statsrådets förordning om åklagarämbetenas verksamhetsområden och huvudsakliga verksamhetsställen (89/2007), statsrådets förordning om ändring av förordningen om Riksåklagarämbetet (90/2007) samt justitieministeriets förordning om åklagarämbetenas servicebyråer (91/2007). Republikens president stadfäste lagarna Förordningarna gavs Lagarna och förordningarna trädde i kraft Genom organisationsreformen inrättades 15 åklagarämbeten i stället för de tidigare 64 åklagarenheterna. Åklagarämbetena har ett huvudsakligt verksamhetsställe för sin förvaltning och dessutom servicebyråer på nästan alla de orter där en åklagarenhet tidigare har verkat. Servicebyråerna är sammanlagt 50 till antalet. Tillgången till åklagarservice på svenska har tryggats så att tvåspråkiga åklagarämbeten förutsätts ha flera åklagare än för närvarande med utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Genom organisationsreformen effektiveras åklagarväsendets verksamhet och styrning, förbättras åklagarverksamhetens kvalitet, utökas specialkunnandet samt säkerställs jämnare tjänster till åklagartjänster i hela landet. ÅKLAGARVÄSENDETS VÄRDEN Rättvisa, kompetens och arbetshälsa Värden och etiska frågor har blivit allt viktigare också i myndigheters verksamhet. De omfattande förändringarna i åklagarverksamheten och den allt påtagligare globaliseringen leder till att gamla och vedertagna arbetsmetoder inte alltid nödvändigtvis ger svar på alla frågor. Både myndigheternas och tjänstemännens agerande måste ständigt utvärderas. Statsrådet har i ett principbeslut lagt fast en gemensam värdegrund för statsförvaltningen och förutsatt att myndigheterna definierar sina egna värden utifrån den gemensamma grunden samt att de värden som man diskuterar sig fram till också syns i det dagliga arbetet.

26 ÅKLAGARVÄSENDET 26 Åklagarväsendet har som sina värden ställt upp rättvisa, kompetens och arbetshälsa. För att dessa värden skall kunna omsättas i praktiken krävs det en kontinuerlig diskussion inom arbetsgemenskapen. Vid samarbetsområdenas chefsmöten och i andra sammanhang har det framkommit att man genom värdediskussioner har kunnat tillföra chefsarbetet nya redskap och att besluten har fått hela personalens godkännande. De gemensamt fastställda värdena har inneburit att det varit enklare att lösa t.ex. utbildningsfrågor och frågor som gällt en rättvis fördelning av målen. Det är skäl att följa förverkligandet av värdena. Detta sker naturligast i det vardagliga arbetet: varje medlem av arbetsgemenskapen kan ge respons och ställa frågor om en viss handlingsmodell är förenlig med värdena. Under verksamhetsåret ordnades en intern trivselförfrågan inom åklagarväsendet. Enligt sammandraget förhöll man sig positivt till värdenas tydliga utformning och begriplighet. Däremot ställde sig personalen mera kritiskt till hur värdena genomförts i praktiken. Under verksamhetsåret sändes statens arbetsmarknadsverk dessutom till samtliga verksamhetsenheter inom statsförvaltningen ut en enkät om statsförvaltningens värden och etik. Åklagarväsendets personal fick sålunda en andra möjlighet att svara på en enkät om hur värdena genomförts. Riksåklagarämbetet och centralkriminalpolisen diskuterade under verksamhetsåret respektive organisationers erfarenheter av värdeprocessen samt de åtgärder som vidtagits efter att värdena fastställts. Åsiktsutbytet med denna viktiga samarbetspart var både nyttigt och intressant. Riksåklagare Matti Kuusimäki och statsåklagare Raija Toiviainen skrev artikeln Arvot syyttäjälaitoksessa som i början av år 2007 publicerades i Riksåklagarämbetets publikationsserie som nr 5, med rubriken Arvot ja periatteet (Värden och principer). Åklagarväsendet personalbokslut och enkäten om arbetsklimatet Åklagarväsendet har sedan år 2003 årligen upprättat en personalrapport. Under verksamhetsåret fick denna för andra gången formen av ett personalbokslut. I personalbokslutet sammanställs uppgifter om personalens storlek och struktur samt om utbildning och arbetstider, bl.a. frånvaro och sjukfrekvens. Under verksamhetsåret minskade sjukfrånvaron avsevärt jämfört med tidigare år. Framförallt fallen av långvarig sjukfrånvaro minskade. Sjukfrånvaro inom åklagarväsendet dagar dagar över 60 dagar Sammanlagt Redan under flera år har man satsat på arbetshälsan och på att personalen skall orka i arbetet. Ett sätt har varit den s.k. Aslak-rehabiliteringen, dvs. en fördjupande medicinsk rehabilitering som skall stödja upprätthållandet av arbetsförmågan. Åklagarväsendets första riksomfattande Aslak-grupper startade redan Under verksamhetsåret ordnades sammanlagt fyra riksomfattande kurser för åklagare och två för kanslipersonal. Under verksamhetsåret erhölls inget anslag från Folkpensionsanstalten för ordnandet av kurserna. Kurser kommer att ordnas också i fortsättningen. Under verksamhetsåret genomfördes för andra gången en enkät om arbetsklimatet inom åklagarväsendet. Varje anställd fick möjlighet att utvärdera situationen i arbetsgemenskapen och hur den ut-

TILL LÄSAREN. Helsingfors den 5 april 2005. överinspektör MARJA LEHTONEN

TILL LÄSAREN. Helsingfors den 5 april 2005. överinspektör MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 4 R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 4 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet Ett gott arbete i ett bra gäng Åklagarväsendet Åklagare Maija Mononen: Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och självständigheten Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffansvaret.

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11. Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005

VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11. Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 JUSTITIEMINISTERIET, VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 JUSTITIEMINISTERIET

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T ÅRSBERÄTTELSE 2002 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Edita Design Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2003 TILL LÄSA REN Riksåklagarämbetets

Läs mer

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999 HELSINGFORS 2000 REDAKTION: MARJA LEHTONEN, RIKSÅKLAGARÄMBETET GRAFISK DESIGN: TAINA REINIKKA, OY EDITA AB TRYCK: OY EDITA AB,

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 april 2010 Nr 228 230 INNEHÅLL Nr Sidan 228 Justitieministeriets förordning om ändring av justitieministeriets förordning om justitieministerietsarbetsordning...

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION 1 Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen 14.4.2011 KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION Inledning Frågor som är väsentliga både för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 HELSINGIN KÄRÄJÄOIKEUS HELSINGFORS TINGSRÄTT HELSINGFORS TINGSRÄTT PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 ASFALTSKARTELLRÄTTEGÄNGEN

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 juni 2011 716/2011 Lag om ändring av lagen om advokater Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 30 december 2005 Nr 1280 1287 INNEHÅLL Nr Sidan 1280 Statsrådets förordning om justering av avgifterna som nämns i3 ilagen om avgifter för domstolars

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter 106/2013 75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar rapporten om helsingforsförsamlingarnas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja)

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja) PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 30.10.2007 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för skydd av foster, embryo och

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22

Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01- 22 GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen HANDLÄGGNINGSORDNING Hilding Sjödén Avd.dir. 2007-01-22 Dnr F1 1444/07 Handläggningsordning för anmälan till personalansvarsnämnden. Fastställd av rektor 2007-01-

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 5 maj 2004 Nr 324 329 INNEHÅLL Nr Sidan 324 Lag om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, Höst (1.9.-1.1.01) Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 01 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer