Åklagarväsendets verksamhet i siffror 2009

Transkript

1 Åklagarväsendets verksamhet i siffror 2009 STATISTIKBILAGA 2009

2 Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2010

3 STATISTIKBILAGA Utveckling av arbetssituationen 4 2 Uppnåendet av resultatmålen Snabbhet och jämlikhet Resultat och prestationer Process- och kvalitetsstyrning Funktionell effektivitet Styrning och utveckling av de mänskliga resurserna 15 3 Åklagarväsendets resurser Verksamhetsanslag Personal 22 4 Utbildning som arrangeras av Riksåklagarväsendet 26 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium 29

4 4 1 Utveckling av arbetssituationen Antalet inkomna ärenden låg under verksamhetsåret på samma nivå som år 2008, dvs. antalet ärenden var cirka De krävande ärendenas andel av de inkomna ärendena ökade en aning och uppgick under verksamhetsåret till stycken, medan antalet år 2008 var De krävande ärendenas procentuella andel av alla inkomna ärenden var 4,05 procent (3,92 procent år 2008). Det är således fråga om en ökning av den vägda arbetsmängden. År 2009 var den vägda arbetsmängden för de inkomna ärendena totalt ( år 2008), vilket innebär en ökning på 2,8 procent. Prestationer Oavgjorda i periodens början 2007 % 2008 % 2009 % Inkomna ärenden Skillnad Sedvanliga ,39% ,65% ,21% Ospecificerade ,59% ,49% ,78% Krävande ,03% ,87% ,02% Avgjorda ärenden Målsättning Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga ,43% ,18% ,02% Ospecificerade ,66% ,89% ,93% Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Oavgjorda 6 12 mån. Krävande ,90% ,92% ,05% ,09 2,65 1,97 2,20 0,23 Sedvanliga 1,62 2,14 1,55 1,70 0,15 Ospecificerade 2,82 3,35 2,46 2,70 0,24 Krävande 4,39 5,41 4,17 4,00-0,

5 STATISTIKBILAGA Oavgjorda över 1 år Sedvanliga ,52% 90 24,39% 34 18,68% Ospecificerade ,00% ,17% 88 48,35% Krävande ,48% ,44% 60 32,97% Avgjorda ärenden Åtal ,78% ,60% ,64% Strafforder ,13% ,67% ,57% Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) ,07% ,98% ,00% ,85% ,26% ,39% ,51% ,25% ,12% 200 0,25% ,21% ,52% 123 0,16% 858 1,01% ,65% Åklagarens beslut ,83% ,69% ,75% Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder 323 0,41% 283 0,33% 282 0,35% Åtal ,51% ,64% ,13% Strafforder ,32% ,77% ,64% Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) ,31% ,19% ,29% ,37% ,81% ,97% ,86% ,09% ,94% 294 0,29% ,28% ,74% 176 0,17% ,98% ,58% Åklagarens beslut ,54% ,87% ,63% Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut 2007 % 2008 % 2009 % ,63% ,37% ,08% ,77% ,86% ,60% 38,00% 3,60% ,76% ,27% ,06% ,43% ,61% ,38% Målsättning Skillnad

6 6 2 Uppnåendet av resultatmålen 2.1 Snabbhet och jämlikhet Resultatmål: Åtalsprövningen ska vara rättvis och genomföras snabbt och jämlikt. Resultatmålet på 1,9 månader gällande snabbheten i åtalsprövningen kan anses ha uppnåtts under verksamhetsåret, eftersom den genomsnittliga tiden för åtalsprövning för alla grupper av ärenden överskred målet med endast 0,07 månader. De genomsnittliga tiderna för åtalsprövning förbättrades även i alla grupper av ärenden i jämförelse med året innan. Att den genomsnittliga tiden för åtalsprövning av krävande ärenden minskade kan anses vara en betydande förbättring. Under verksamhetsåret var tiden för åtalsprövning i dessa ärenden 4,17 månader, medan den år 2008 var 5,41 månader. Jämlikheten i åtalsprövningen har mätts med hjälp av så kallade avgörandeprofiler samt med hjälp av klagomål som lett till åtgärder. Den primära avgörandeprofilen anger att ett ärende avslutats på en viss grund. I denna granskning ligger åtalens andel av alla avgöranden inom åtalsprövningen på samma nivå som förut. Åtalens andel utgjorde både år 2008 och år 2009 ungefär 76 procent av avgjorda ärenden och 59 procent av avgjorda åtgärder. Besluten om begränsning av förundersökningen ökade alltjämt under verksamhetsåret. Ökningen gällde alla grunder för begränsning av en förundersökning. Andelen avgöranden gällande åtalseftergift låg kvar på samma nivå som förut. Den konsekventa utveckling som tidigare har skett i fråga om detta ser ut att ha förändrats en aning, eftersom man året innan upptäckte att besluten om åtalseftergift hade minskat, samtidigt som begränsningsavgörandena ökade. Ingen detaljerad orsak till denna förändring kan härledas ur statistiken. Ett allmänt antagande är att ökningen av begränsningsbesluten leder till en minskning av antalet beslut om åtalseftergift. Antagandet är motiverat, eftersom man genom en begränsning av förundersökningen avslutar hanteringen av sådana ärenden i fråga om vilka man redan i ett tidigt skede kan se att de inte kommer att leda till att åtal väcks. Dessa ärenden skulle avgöras genom åtalseftergift om möjligheten till begränsning av förundersökningen inte fanns att tillgå. Såsom ovan konstaterades har utvecklingen inte till alla delar varit alltigenom konsekvent, eftersom antalet begränsningsbeslut har ökat och antalet beslut om åtalseftergift trots detta har legat kvar på samma nivå. Vi känner inte till någon klar orsak till denna utveckling. En delorsak kan exempelvis vara att en del av de ärenden som inkommer till åklagarna är sådana ärenden där polisen

7 STATISTIKBILAGA föreslår begränsning av förundersökningen, trots att ärenden av samma typ tidigare avgjordes genom att polisen själv fattade ett beslut om att avsluta förundersökningen med stöd av 43 i förundersökningslagen. En annan orsak kan hänföra sig till en höjning av den allmänna svårighetsgraden i fråga om vissa ärenden. Det är möjligt att uppgifterna om det misstänkta brottet har varit så oklara i många ärenden där åtalsprövningen till sist har slutat med åtalseftergift, att undersökningsledaren har bedömt det vara mer motiverat att slutföra förundersökningen och överföra ärendet till åtalsprövning än att föreslå att förundersökningen ska begränsas. En utredning av den exakta orsaken skulle förutsätta att man sätter sig in i detaljerna i de enskilda ärendena. Som stöd för dessa profiler följer man upp utvecklingen av den procentuella andelen åtal som förkastas i underrätten. Förändringar i andelen åtal bör ha en viss korrelation till förkastningsprocenten. Under verksamhetsåret minskade den procentuella andelen förkastade åtal (6,07 procent år 2009 och 7,25 procent år 2008), trots att andelen åtal låg kvar på samma nivå som förut. Uppföljningen av åklagarverksamhetens enhetlighet sammanhänger också med i vilken utsträckning åklagarens avgöranden ändras till följd av klagomål eller andra åtgärder som vidtas med anledning av åklagarens förfarande. Förändringsprocenten uppgick under verksamhetsåret till 7 % Under verksamhetsåret var ändringsprocenten 7 (11 procent år 2008), då man som åtgärder beaktar åtalsförordnanden, uppfattningar och anvisningar, beslut om åtalseftergift och andra föreskrifter. (Se Riksåklagarämbetets administrativa diarium s. 29) Åklagarämbete Den genomsnittliga åtalsprövningstiden (mån) Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 1,03 1,56 2,46 4,17 1,97 Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 1,36 2,41 3,23 4,65 2,8 2,54 2,64 4,49 5,43 3,42 0,18 1,67 2,04 4,17 1,92 0,28 1,12 1,93 3,89 1,44 0,63 0,75 1,71 2,9 1,09 1,15 1,61 2,22 4,15 1,96 0,72 1,13 1,93 4,43 1,5 0,23 0,89 1,46 3,46 1,19 1,39 2,16 3,21 1,75 0,91 2,06 3,71 5,94 2,73 0,26 1,5 2,2 2,62 1,74 0,31 1,09 1,73 2,91 1,35 0,64 1,25 2,23 4,09 1,66 1,56 2,33 4,49 1,94 0,3 1,79 2,53 3,67 2,19 0,1 2,37 4,51 5,47 4,61

8 8 Åtalseftergifter fördelade enligt grunden Åklagarämbete Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Processuell åtalseftergift Åtalseftergift av påföljdsnatur Sammanlagt

9 STATISTIKBILAGA Inget brott 02 Inga bevis 03 Åtalsrätten preskriberad 04 Ingen åtalsrätt 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 14 Vägtrafiklagen mom. 23 Strafflagen 35 kap Strafflagen 50 kap Annat lagrum Beslut att inte väcka åtal

10 Resultat och prestationer Resultatmål: Åtalsprövningen utförs effektivt. Vid bedömning utifrån antalet avgjorda ärenden var 2009 års resultat sämre än motsvarande resultat året innan. Under verksamhetsåret avgjordes ärenden, vilket var klart färre än föregående år, då ärenden avgjordes. Det mål som hade satts upp för året ( avgjorda ärenden) uppnåddes inte. Det har i hög grad varit fråga om att vi i antalet avgjorda ärenden återvände till den nivå som rådde år Under det nämnda året avgjordes ärenden. År 2009 var den vägda arbetsmängden för de avgjorda ärendena totalt ( år 2008 och år 2007). Minskningen i jämförelse med året innan var tre procent. Siffrorna påverkades även av att inga ärenden överfördes till tingsrätterna i informationssystemet Sakari under de två sista veckorna av året på grund av den organisationsreform som genomfördes vid tingsrätterna. Uppskattningsvis innebar detta en minskning på cirka ärenden. Att resultatet som helhet kan karakteriseras som positivt beror framför allt på att antalet ärenden som länge har varit anhängiga minskade betydligt. Den mest problematiska gruppen bland de ärenden som har varit anhängiga länge utgör de ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader. Under verksamhetsåret fanns det 182 oavgjorda ärenden som hörde till denna grupp, medan motsvarande antal i slutet av år 2008 var 369 stycken och i slutet av år 2007 hela stycken. Till denna del underskred åklagarväsendet också klart det uppsatta målet (200 ärenden). Trenden var likartad, om än inte lika brant, i gruppen av ärenden som har varit anhängiga i 6 12 månader. Utifrån siffrorna kan man observera att insatserna för att minska antalet ärenden som har varit anhängiga länge har gett önskat resultat.

11 STATISTIKBILAGA Åklagarämbete Åldersstruktur för anhängiga ärenden Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1-3 mån. Oavgjorda 3-6 mån. Oavgjorda 6-9 mån. Oavgjorda 9-12 mån. Oavgjorda över 1 år Sammanlagt Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Satakunta Sydöstra Finland Östra Finland Birkaland Päijänne-Tavastland Lappland Östra Nyland Egentliga Tavastland Egentliga Finland Uleåborg Åland Mellersta Finland Österbotten Helsingfors Västra Nyland RÅÄ 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100% Oavgjorda under 6 mån. Oavgjorda 6-9 mån. Oavgjorda 9-12 mån. Oavgjorda över 1 år

12 Process- och kvalitetsstyrning Resultatmål: Ändamålsenliga processtyper ska användas. Med tanke på medborgarnas jämlikhet ska användningsgraden för skriftligt förfarande inte inom något domstolsdistrikt väsentligt avvika från riksnivån. Åklagarnas framställningar om användning av skriftligt förfarande översteg resultatmålet. Målet är att upprätthålla den nivå som uppnåddes året innan, dvs. 35 procent av de ärenden som åklagaren överförde till tingsrätten. Under verksamhetsåret överskred utfallet detta och uppgick till 41,75 procent. Inom åklagarväsendets interna resultatstyrning har dessutom vissa mer detaljerade kvalitativa resultatmål satts upp för åklagarämbetena. De viktigaste av dessa är följande punkter som ämbetsverken har rapporterat till Riksåklagarämbetet: 1. tematisering av bevisningen i stämningsansökningarna, 2. deltagande i utarbetandet av en skiftlig undersökningsplan tillsammans med de andra förundersökningsmyndigheterna, 3. användning av åklagarpar, 4. identifiering av rasistiska och andra hatbrott i åklagarverksamheten.

13 STATISTIKBILAGA Besluten enligt åklagarämbete Åklagarämbete Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Ärenden som behandlas Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sammanlagt ,00% 100,00% 100,00% ,00% 15,14% 22,58% ,00% 6,99% 12,22% ,00% 6,53% 6,36% ,00% 6,49% 5,11% ,00% 4,22% 1,88% ,00% 5,55% 5,54% ,00% 8,51% 7,10% ,00% 8,19% 4,36% ,00% 3,95% 3,43% ,00% 6,36% 8,72% ,00% 4,80% 3,69% ,00% 9,82% 7,36% ,00% 8,45% 6,35% ,00% 4,12% 4,10% ,00% 0,83% 1,02% ,00% 0,05% 0,16% Avgöranden enligt åtgärder Handläggningsavgöranden Hopkopplade med annat ärende Överförda till annan enhet Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4 3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) ,00% ,76% ,28% 115 3,80% 164 5,41% 108 3,56% 148 4,88% 193 6,37% 206 6,80% 127 4,19% 146 4,82% 126 4,16% 197 6,50% 278 9,17% 119 3,93% 11 0,36% ,00% ,18% ,26% 111 9,26% ,09% 46 3,84% 56 4,67% 58 4,84% 68 5,67% 91 7,59% 79 6,59% 58 4,84% 87 7,26% 56 4,67% 15 1,25% ,64% ,85% ,76% ,50% ,97% ,61% ,84% ,35% ,80% ,12% ,20% ,38% ,96% ,87% ,59% ,41% 16 29,63% ,57% 44 0,36% 44 0,83% 226 4,37% 71 1,39% 24 0,71% 58 1,24% 120 1,75% 64 0,97% 58 1,87% 57 1,13% 72 1,90% 155 1,95% 108 1,62% 151 4,63% ,00% 527 4,37% 298 5,61% 308 5,95% 286 5,59% 132 3,90% 252 5,40% 354 5,15% 240 3,62% 159 5,12% 258 5,12% 170 4,48% 427 5,36% 339 5,10% 191 5,86% 39 5,15% 11 20,37% ,40% 611 5,07% 456 8,58% 364 7,04% 356 6,96% 236 6,97% 350 7,49% 478 6,95% 515 7,77% ,33% 425 8,44% 332 8,74% 724 9,10% 428 6,44% 246 7,54% 50 6,60% 13 24,07% ,12% ,13% 419 7,88% 314 6,07% 297 5,81% 94 2,78% 221 4,73% 259 3,77% 159 2,40% 81 2,61% 107 2,12% 67 1,76% 105 1,32% 488 7,34% 201 6,16% 55 7,26% ,52% 213 1,77% 43 0,81% 119 2,30% 91 1,78% 26 0,77% 149 3,19% 80 1,16% 66 1,00% 40 1,29% 27 0,54% 18 0,47% 49 0,62% 93 1,40% 157 4,81% 37 4,88% ,65% 411 3,41% 117 2,20% 149 2,88% 55 1,08% 19 0,56% 72 1,54% 143 2,08% 65 0,98% 19 0,61% 44 0,87% 16 0,42% 26 0,33% 90 1,35% 68 2,09% 24 3,17% 9 1 0,75% 0,13% ,00% 0,25% 0,00% 7,41% 7,41% 3,70% Åklagarens beslut ,75% 218 1,81% 115 2,16% 194 3,75% 56 1,10% 45 1,33% 53 1,13% 162 2,36% 117 1,76% 18 0,58% 47 0,93% 20 0,53% 156 1,96% 109 1,64% 41 1,26% 41 5,41% 4 7,41% Åklagarens meddelande Sammanlagt Oavgjorda i slutet av perioden ,00% 100,00% 0,35% ,71% 100,00% 0,24% ,81% 100,00% 0,17% ,98% 100,00% 0,14% ,48% 100,00% 0,33% ,11% 100,00% 0,38% ,11% 100,00% 0,43% ,38% 100,00% 0,44% ,51% 100,00% 0,71% ,43% 100,00% 0,48% ,15% 100,00% 0,64% ,18% 100,00% 0,32% ,65% 100,00% 0,41% ,37% 100,00% 0,24% ,57% 100,00% 0,06% ,48% 100,00% 0,00% ,07% 100,00% 0,00% Genomsn. åtalspr. /mån. 1,97 2,80 3,42 1,92 1,44 1,09 1,96 1,50 1,19 1,75 2,73 1,74 1,35 1,66 1,94 2,19 4,61

14 Funktionell effektivitet Resultatmål: Straffansvaret ska förverkligas på ett produktivt och ekonomiskt sätt Mål Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avg./årsv Kostnadseffektivitet /avgörande Produktiviteten hos hela personalen sjönk med cirka två procent jämfört med år 2007 och med knappt fyra procent jämfört med år Likaså sjönk produktiviteten hos åklagarna med cirka sju procent jämfört med år 2007 och med cirka tolv procent jämfört med år De mål som hade satts upp för produktiviteten uppnåddes inte. Traditionellt har produktiviteten mätts genom att dela antalet ärenden som har avgjorts vid åklagarämbetena med antalet årsverken. I denna beräkning likställs ett sedvanligt brottmål med exempelvis ett ekonomiskt brott. Detta gör inte utvecklingen full rättvisa i en situation där ärendestocken har blivit mer komplicerad. Vid beräkning utifrån vägd arbetsmängd har produktiviteten för hela personalen och per åklagare sjunkit med ungefär en procent på ett år. Detta kan vara en konsekvens av att åklagarna har koncentrerat sig på ärenden som har varit under åtalsprövning länge. Ärenden som har varit under åtalsprövning länge är ofta förknippade med något specialproblem som kräver en stor arbetsinsats. Att vissa utgiftsposter överfördes från häradsämbetena till åklagarämbetena hade en väsentlig inverkan på den siffra som anger hur ekonomisk verksamheten är. Det mål som hade satts upp för resurshushållningen uppnåddes inte. Att produktiviteten inte nådde upp till målnivån har inverkat på detta.

15 STATISTIKBILAGA Styrning och utveckling av de mänskliga resurserna Resultatmål: Att värna om personalens trivsel i arbetet. Inom åklagarväsendet har man varje år genomfört enkäten VMBaro, som mäter arbetstrivseln. Denna visar att arbetstrivselindex utvecklats på följande sätt: Arbetstrivselindex 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 3,10 3,16 3,28 3,28 3,25 3,31 3,30 3,33 3,34 3,35 3, Målsättning 2009 Målsättning Hela åklagarväsendet Justitieförvaltningen Alla statliga arbetsplatser I den enkät om arbetstrivsel som genomfördes inom åklagarväsendet hösten 2009 steg arbetstrivselindexet och var 3,33. Till denna del uppnåddes det mål som hade satts upp. Med undantag av ledarskapsdelen ökade medelvärdena för huvudpunkterna i enkäten i jämförelse med föregående mätning. Den tydligaste ökningen skedde i fråga om de delar som gällde arbetsförhållandena och lönerna. Mest positiva svar fick man angående den utmaning arbetet innebär, det rättvisa och mänskliga bemötandet från arbetskamraterna samt förverkligandet av jämlikhet mellan könen i arbetsgemenskapen.

16 16 Åklagarväsendets enkät om arbetsklimatet i november 2009 Ledningen Innehållet och utmaningarna i arbetet Lönen Stöd för utvecklingen Arbetsklimatet och samarbetet Arbetsförhållandena Informationen Arbetsgivarbilden Det sammanlagda medeltalet för punkterna 1 8 RÅÄ Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Det sammanlagda medeltalet för svaret 3,28 3,54 3,04 3,40 3,59 3,70 2,81 3,40 3,39 2,99 3,40 2,45 3,14 3,35 3,37 2,64 2,74 3,04 3,49 3,86 2,79 3,48 4,04 3,65 3,02 3,35 3,49 3,19 3,62 3,11 3,73 3,76 3,37 3,15 3,23 3,39 3,40 3,64 2,82 3,43 3,94 3,50 3,20 2,80 3,36 3,63 3,76 3,21 3,42 3,74 3,69 3,28 3,46 3,55 2,83 3,56 2,87 3,28 3,47 3,35 2,91 2,96 3,17 3,78 3,75 3,15 3,64 4,00 3,56 3,39 3,42 3,60 3,56 3,81 3,01 3,73 3,93 3,86 3,79 3,59 3,65 3,55 3,93 3,14 3,77 3,95 3,91 3,41 3,56 3,66 3,20 3,65 2,99 3,45 3,52 3,31 2,76 2,99 3,27 3,22 3,43 2,53 3,37 3,61 3,18 3,16 2,61 3,15 3,38 3,60 2,73 3,43 3,76 3,60 3,49 3,34 3,41 3,04 3,44 2,73 3,40 3,74 3,59 2,88 2,76 3,22 2,60 3,36 2,35 2,83 3,39 3,33 2,22 2,80 2,91 3,26 3,60 2,83 3,41 3,70 3,52 3,07 3,12 3,33 Justitieförvaltningen 3,31 3,67 2,81 3,23 3,63 3,56 3,02 3,24 3,34 Alla statliga arbetsplatser 3,36 3,68 2,82 3,24 3,67 3,49 3,08 3,19 3,35

17 STATISTIKBILAGA Dessutom har man följt med antalet sjukdagar per årsverke: 10 Sjukfrånvaro dagar/årsverken ,8 8,4 7,8 7,1 8, Målsättning 2009 Målsättning Förverkligat Sjukfrånvaron vid åklagarämbetena uppgick under verksamhetsåret till totalt arbetsdagar. Antalet sjönk med nästan 830 arbetsdagar i jämförelse med året innan och i synnerhet i fråga om långa sjukledigheter. Åklagarväsendets hälsoprocent (den procentuella andelen personer utan sjukfrånvaro under året i förhållande till hela personalen) var 43,9 procent, medan den året innan var 41,6 procent.

18 18 Åklagarämbetenas sjukfrånvarodagar under åren dagar 4 60 dagar över 60 dagar Även antalet utbildningsdagar har följts upp: 10 Deltagande i utbildning dagar/årsv ,9 4,7 8,5 4,2 7, Målsättning 2009 Målsättning Förverkligat Av uppföljningen av utbildningsdagarna framgår att de uppsatta målen underskreds både år 2009 och år Utfallen var under bägge åren väsentligt mindre än de uppsatta målen (år 2009 cirka 40 procent och år 2008 cirka 45 procent). Enligt de observationer som gjordes år 2009 lät man bli att använda utbildningsplatserna i synnerhet på de kurser som arrangerades i slutet av året. Enligt de uppgifter som har fåtts från åklagarämbetena lät åklagarna bli att delta i utbildningen på grund av de knappa anslagen och arbetssituationen på ämbetsverken.

19 STATISTIKBILAGA Åklagarväsendets resurser 3.1 Verksamhetsanslag Åklagarväsendets omkostnadsanslag (1 000 ) Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2009 Förändring % Riksåklagarämbetet ,1 De lokala åklagarämbetena ,7 Övriga ,3 Sammanlagt ,4 Omkostnadsanslag ,4 År 2009 uppgick åklagarväsendets totala utgifter till 40,2 miljoner euro. Förutom det anslag på 39,9 miljoner euro som hade beviljats för året använde åklagarväsendet även ett anslag på euro som överförts från år I de resultatförhandlingar som fördes hösten 2008 hade man planerat att använda överförda anslag på euro, men då de ekonomiska utsikterna försämrades krävde ministeriet att åklagarväsendet skulle använda mindre överförda anslag än planerat. Sparplanen genomfördes. I tilläggsbudgeten beviljades åklagarväsendet ett tilläggsanslag på euro för rättegången i anknytning till folkmordet i Rwanda. Denna rättegång gav år 2009 upphov till kostnader på totalt euro för åklagarväsendet (löner , reskostnader , övriga utgifter 4 900). Avsikten var att under hösten höra svarandens vittnen i ett afrikanskt land. Denna resa, som gick till Tanzania, sköts fram till år 2010, av skäl som är oberoende av åklagarna. De övriga utgifterna, som inte är direkt förknippade med Riksåklagarämbetet eller enskilda åklagarämbeten, består av gemensamma utgifter för informationshanteringen och justitieförvaltningens servicecentral. År 2009 påverkades dessa dessutom av en betydande pensionsavgift som anknyter till tidigare år ( euro).

20 20 Personalutgifterna uppgick till totalt 32 miljoner euro eller 79,5 procent av de totala utgifterna. Personalutgifterna ökade med euro i jämförelse med året innan. Den mest betydande ökningen orsakades av effekterna av tjänstekollektivavtalet (kostnadseffekten av den allmänna höjningen 2,3 procent samt de lokala posternas och utvecklingsposternas andel, 1,96 procent för åklagarnas del och 2,21 procent för kontorspersonalens del). Utgifterna för lokalerna uppgick till totalt 3,89 miljoner euro eller 9,7 procent av de totala utgifterna. Utgifterna för lokalerna ökade med euro jämfört med året innan. Kostnadsökningen berodde i första hand på nya lokaler med högre hyresnivå än de tidigare lokalerna (Tammerfors, S:t Michel, Träskända, Tavastehus och Rovaniemi). Hyreskostnaderna kommer att öka också i fortsättningen, då hyresvärdarna strävar efter att höja hyresnivån till marknadsnivå i samband med att avtalen förnyas. Informationshanteringsutgifterna uppgick till totalt euro. Kostnaderna ökade med euro jämfört med året innan. Detta berodde på att lönekostnaderna för justitieförvaltningens datateknikcentral för första gången ingick i utgifterna. De övriga informationshanteringsutgifterna minskade med euro (14,6 procent). Mätt i euro skedde den största minskningen inom standardtjänsterna ( euro). Den proportionellt sett största minskningen skedde inom utvecklingen (47 procent). De övriga utgifterna uppgick till totalt 2,9 miljoner euro eller 7,3 procent av de totala utgifterna. De övriga utgifterna minskade med euro jämfört med året innan Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag (1 000 ) Personalutgifter Utgifter för lokaler Dataförvaltningsutgifter Övriga utgifter

21 STATISTIKBILAGA Åklagarväsendets anslag och dess användning Boksl Boksl Boksl Ändr.-% Budget 2009 Avvikelse Avvikelse % RIKSÅKLAGAR- ÄMBETETS UTGIFTER Löner ,6 % ,3 % Lokaler ,6 % ,8 % Investeringar ,8 % ,1 % Övriga utgifter ,6 % ,5 % Inkomster netto Riksåklagarämbetet sammanlagt ,1 % ,3 % ÅKLAGARÄMBETENAS utgifter Löner ,3 % ,2 % Lokaler ,0 % ,5 % Investeringar ,0 % ,8 % Övriga utgifter ,5 % ,0 % Inkomster netto Åklagarämbetena sammanlagt ,5 % ,2 % SAMMANLAGT ,7 % ,0 % ÅKLAGARÄMBETENAS gemensamma utgifter Dataförvaltningsutgifter ,5 % ,7 % Justitieförvaltningens servicecentral ,7 % ,9 % Pensionsavgiftens tilläggsavgift Sammanlagt ,4 % ,0 % ANSLAG Budget ,4 % Tilläggsbudget Sammanlagt ,2 % Överföringar från tidigare år Disponibla Överförda till följande år

22 22 De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter Åklagarämbete Boksl 2007 Boksl 2008 Boksl 2009 Anslag 2009 Disponibla 2009 Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland Sammanlagt Personal År 2009 uppgick antalet årsverken bland de lokala åklagarna till 324, vilket var 5 årsverken mindre än året innan. Den rikligare användning av de överförda anslagen som man kom överens om vid resultatförhandlingarna hösten 2008 skulle ha möjliggjort en användning av samma storlek som föregående år, men de försämrade ekonomiska utsikterna förutsatte att sparåtgärder vidtogs redan under år Mängden kontorspersonal har minskat snabbare än förutsett. Vid Riksåklagarämbetet användes totalt 36,9 årsverken under verksamhetsåret (37,6 år 2008), exklusive praktikanter var antalet 36,4. Det minskade antalet årsverken var en följd av bland annat de otillsatta statsåklagartjänsterna vid ämbetsverket samt ett minskat antal praktikanter. I slutet av år 2007 låg drygt hälften av åklagarna på kravnivå S12 eller högre. I slutet av år 2009 låg redan två tredjedelar av åklagarna på motsvarande kravnivåer. Detta

23 STATISTIKBILAGA motsvarar de mål som har satts upp i personalplanen. På motsvarande sätt låg hälften av kontorspersonalen på kravnivå Y8 eller högre år I slutet av år 2009 låg 60 procent av kontorspersonalen på motsvarande kravnivåer. Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 500 6,1 5,7 1,4 9,5 11,6 13,1 12, ,2 182,7 187,6 178,7 164,8 161,2 155, ,5 325,3 324,1 321,6 304,0 329,1 324, Sysselsatta och praktik Kanslipersonal Åklagare Åklagarantal vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) Män Kvinnor

24 24 Utvecklingen av personalens struktur Tjänster och befattningar Ledande häradsåklagare Biträdande chefer Specialåklagare HÅ S HÅ S Biträdande åklagare S SAMMANLAGT Förvaltningssekr. Y Förvaltningssekr. Y Sekreterare Y Sekreterare Y Sekreterare Y SAMMANLAGT Under verksamhetsåret var medelåldern på personalen vid åklagarväsendet 47,4 år. Vid de lokala åklagarämbetena var medelåldern 47,2 år och vid Riksåklagarämbetet 50,7 år. Tyngdpunkten i åldersstrukturen bland personalen vid åklagarväsendet ligger på 45-åringar och äldre. Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena år 50 49,1 49,2 49,1 48,5 47,8 46,8 47,0 46,9 47,2 45,6 46,0 46,1 44,8 44, , ,5 36,7 37,1 34,8 35, Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst

25 STATISTIKBILAGA personer Personalens åldersfördelning Under 35 år år år 55 år och äldre Män Kvinnor Sammanlagt Av hela åklagarväsendets personal uppnår 64 personer pensionsåldern senast år För närvarande är dessa personer 59 år eller äldre. personer 15 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena, åringar år uppnår pensionsåldern (65 år) under år Kansli Åklagarna

26 26 4 Utbildning som arrangeras av Riksåklagarväsendet Utbildningsdagar Under verksamhetsåret ordnades inget grundutbildningsprogram för åklagare, och det förekom heller inga omfattande utbildningshelheter, vilket gjorde att antalet utbildningsdagar minskade i jämförelse med året innan. Antal kursdeltagare

27 STATISTIKBILAGA Elevdagar Antalet elevdagar berättar om det totala antalet utbildningsdagar som arrangerades under verksamhetsåret. Medeltalet för både åklagarnas och förvaltningssekreterarnas utbildningsdagar under verksamhetsåret var fyra dagar. För den övriga kontorspersonalen ordnades ingen utbildning under verksamhetsåret. Antal regionala beställningsutbildningstillfällen Läkemedels- och dopingbrott Sexualbrott som riktas mot barn Utmaningar i tematisering Arbetsbrott Informationssökning Datakunskap för alla

28 28 Antal deltagare i de regionala beställningsutbildningarna Läkemedels- och dopingbrott Sexualbrott som riktas mot barn Utmaningar i tematisering Arbetsbrott Informationssökning Datakunskap för alla Under verksamhetsåret inleddes regional beställningsutbildning. Ämbetsverken beställde regional utbildning utifrån sina egna utbildningsbehov av Riksåklagarämbetet, som ansvarar för planeringen och genomförandet av utbildningen.

29 STATISTIKBILAGA Riksåklagarämbetets administrativa diarium Avgjorda och anhängiga ärenden ( ) RIKSÅKLAGARENS FÖRVALTNINGSÄRENDEN sammanlagt 68 Avgjorda Oavgjorda Utnämningsärenden 3 1 Personalförvaltning 22 1 Övriga förvaltningsärenden 36 5 ÅKLAGARVÄSENDETS FÖRVALTNINGSÄRENDEN sammanlagt 97 Avgjorda Oavgjorda Utnämningsärenden 30 0 Personalförvaltning 39 3 Ekonomiförvaltning 2 1 Övriga förvaltningsärenden 18 4 ÅTALSÄRENDEN sammanlagt 712 Avgjorda Oavgjorda Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 3 0 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 8 0 Ordinärt ändringssökande, HD 96 7 Extraordinärt ändringssökande, HD 19 3 Åklagarförordnanden 81 4 Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden 4 1 Övriga utlåtanden och sakkunniguppdrag 0 1 UTVECKLING, STYRNING OCH UTBILDNING sammanlagt 51 Avgjorda Oavgjorda Riksåklagarens allmänna anvisningar 2 0 Övriga anvisningar och föreskrifter 5 2 Utbildning inom åklagarväsendet 23 4 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl. 7 8

30 30 ÖVERVAKNING sammanlagt 239 Avgjorda Oavgjorda Klagomål Övriga klagomål Åklagarinspektioner 2 1 Övervakning av strafforderärenden 2 2 Övrig övervakning 4 4 INTERNATIONELLA ÄRENDEN sammanlagt 70 Avgjorda Oavgjorda Internationell rättshjälp 17 1 Norden och övriga närområden 3 0 EU- och ER-ärenden 11 1 Annat rättsligt samarbete 0 1 Övriga internationella ärenden 8 3 Människorättsdomstolsärenden 25 0 SAKKUNNIGUPDRAG sammanlagt 122 Avgjorda Oavgjorda Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning 36 1 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag ÖVRIGA ÄRENDEN sammanlagt 9 Avgjorda Oavgjorda För kännedom inkomna 5 1 Övriga ärenden 2 1 ALLA ÄRENDEN sammanlagt Avgjorda Oavgjorda

31 STATISTIKBILAGA Åtgärder i avgjorda förvaltningsärenden 2009 Ad-acta 43 Inga åtgärder 346 Framställning 5 Anmärkning 1 Inte prövats 24 Kurs eller seminarium 23 Meddelande eller anvisning 22 Utlåtande 127 Betänkande 1 Promemoria 7 Annat förvaltningsbeslut 94 Annat förordnande 6 Annat beslut 28 Utnämningsbrev 32 Returnerats 3 Överförts. 55 Åtal 1 Åtalsförordnande 62 Åklagarförordnande 86 Beslut om att inte väcka åtal 4 Ordinärt ändringssökande 44 Svar 60 Tjänstledighetsbeslut 9 Allmän anvisning eller föreskrift 7 Extraordinärt ändringssökande SAMMANLAgt 1 095

32 Riksåklagarämbetet PB 333, HELSINGFORS Albertsgatan 25 A Telefon Information Fax VKSV@oikeus.fi