TILL LÄSAREN. Helsingfors den 5 april överinspektör MARJA LEHTONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL LÄSAREN. Helsingfors den 5 april 2005. överinspektör MARJA LEHTONEN"

Transkript

1 R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E

2 R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E

3 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Edita Design Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2005

4 TILL LÄSAREN Riksåklagarämbetets årsberättelse, som nu kommer ut för sjunde gången, är avsedd att vara en informationskälla främst för dem som arbetar inom åklagarväsendet och justitieförvaltningen. Berättelsen riktar sig också till poliser, advokater, studerande och enskilda medborgare med aktuell information om åklagarverksamheten. Till innehållet och uppbyggnaden följer årsberättelsen för 2004 de föregående årsberättelserna. Det statistiska materialet har utökats i någon mån, bl.a. med statistik över åklagarnas verksamhet uppdelad enligt samarbetsområden. I årsberättelsens bilagedel finns en förteckning över 2004 års avgöranden, inklusive korta referat av Riksåklagarämbetets viktigaste avgöranden som lett till åtgärder under verksamhetsåret, samt ett alfabetiskt sakregister. Helsingfors den 5 april 2005 MARJA LEHTONEN överinspektör

5 4 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING TILL LÄSAREN 3 Riksåklagare Matti Kuusimäki: SAMARBETE GÖR OSS EFFEKTIVARE 6 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske: GODA RESULTAT MYCKET ÅTERSTÅR ATT GÖRA 8 ÅKLAGARVÄSENDET 10 RIKSÅKLAGAREN 12 BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN 13 STATSÅKLAGARNA 14 DE FRÅN SAMHÄLLETS SYNPUNKT VIKTIGASTE BROTTMÅLEN 15 RIKSÅKLAGARÄMBETET 15 ÅKLAGARVÄSENDETS ETIKPROJEKT 16 ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETSOMRÅDEN 17 STATSÅKLAGARNAS OMRÅDESANSVAR 19 DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET 19 DE ALLMÄNNA ÅKLAGARNA 20 ÅKLAGARVÄSENDETS STRUKTUR OCH RESURSER 20 FÖRVALTNING 22 UTNÄMNINGSÄRENDEN 22 VERKSAMHET FÖR UPPRÄTTHÅLLANDE AV ARBETSFÖRMÅGAN 24 FÖRVERKLIGANDET AV RESULTATMÅLEN KOMMUNIKATION 33 ÅTALSÄRENDEN 36 ÅTALSPRÖVNINGSÄRENDEN 36 YTTRANDEFRIHETSBROTT 47 ÄNDRINGSPRÖVNINGSÄRENDEN 48 KLAGOMÅL 53

6 JUSTITIEKANSLERNS OCH JUSTITIEOMBUDSMANNENS ÅTALSFÖRORDNANDEN 55 ÅTALSFÖRORDNANDEN ENLIGT STRAFFLAGENS 1 KAP. 56 ÖVERKLAGANDE TILL HÖGSTA DOMSTOLEN 57 ÅKLAGARFÖRORDNANDEN 58 EKOBROTT 58 NARKOTIKABROTTSPROJEKTETS ÅKLAGARE 59 POLISBROTT 60 5 UTVECKLING, STYRNING OCH UTBILDNING 64 RIKSÅKLAGARENS ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR 64 PROJEKTET FÖR UTREDNING AV STRAFFPROCESSKEDJAN 65 CHEFSDAGARNA 65 REGIONGRUPPSVERKSAMHETEN 65 RIKSÅKLAGARÄMBETETS PERSONALUTBILDNING 67 UTBILDNING INOM ÅKLAGARVÄSENDET 67 NYCKELÅKLAGARNA 80 PRAKTIKSYSTEMET FÖR BITRÄDANDE ÅKLAGARE 86 TILLSYN 88 RIKSÅKLAGARÄMBETETS PUBLIKATIONSSERIE 91 INTERNATIONELLA ÄRENDEN 92 INLEDNING 92 DET NORDISKA SAMARBETET 93 DET RÄTTSLIGA SAMARBETET INOM ÖSTERSJÖREGIONEN 94 RYSSLAND 96 ESTLAND 97 EUROPEISKA UNIONEN 97 EUROPARÅDET 101 ÖVRIGA INTERNATIONELLA EVENEMANG 102 BESÖK HOS RIKSÅKLAGARÄMBETET 102 INTERNATIONELLA ÅKLAGARFÖRENINGENS KONFERENS I SYDKOREA 103 ANVISNINGAR OCH RÅD TILL LOKALA ÅKLAGARE I INTERNATIONELLA ÄRENDEN 105 MYNDIGHETSSAMARBETE 105 SAKKUNNIGUPPDRAG 106 STATISTIK 108 RIKSÅKLAGARÄMBETETS PERSONAL 121 FÖRTECKNING ÖVER AVGÖRANDEN 122 SAKREGISTER 156

7 6 Riksåklagare Matti Kuusimäki: SAMARBETE GÖR OSS EFFEKTIVARE I inledningen till 2002 års verksamhetsberättelse resonerade jag kring värdefrågor och framhöll att en stark och tydlig värdegrund stärker sammanhållningen i hela organisationen och dess utveckling som social helhet. Jag konstaterade också att värdeengagemanget kan bli framgångsrikt bara om alla i arbetsgemenskapen godkänner värdena. Under det gångna året tog vi ett steg framåt i detta hänseende i och med att den etikarbetsgrupp som jag tillsatte kunde inleda sitt arbete. För mig är det viktigt att hela fältet fås med. Därför är inte bara Riksåklagarämbetet utan också kanslipersonalen, åklagarna och de ledande åklagarna representerade i arbetsgruppen. Vi inledde arbetet med att ordna värdediskussioner i de lokala enheterna. Mer om detta längre fram i berättelsen. Därmed kunde hela personalen på alla håll i landet ge sin syn på vilka åklagarväsendets värden borde vara. Responsen från fältet har varit god och jag har därför dragit slutsatsen att vårt projekt har kommit väl igång och ligger i tiden. Men arbetet är inte gjort i en handvändning utan kräver tid och engagemang. Arbetet omspänner på sätt och vis hela vår verksamhet. En åklagarverksamhet på en hög etisk nivå förutsätter att våra värden avspeglas både i besluten och i det dagliga arbetet. Därigenom blir de en integrerad del av vår förvaltningspraxis. En brottsmisstänkts rättssäkerhet gynnas av att det är en myndighet som avgör om förundersökning skall inledas och tvångsmedel anlitas och en annan myndighet som beslutar om åtal skall väckas. Men denna arbetsfördelning kräver oundgängligen av flera skäl ett fungerande och effektivt samarbete mellan polisen och åklagaren under förundersökningen. Det handlar både om rationell resursanvändning och om förundersökningens straffprocessuella betydelse. Med dessa ord motiveras det uppdrag som givits den av riksåklagaren och polisöverdirektören tillsatta arbetsgruppen som skall utveckla förundersökningssamarbetet. Arbetsgruppen ska i första hand lägga upp en rikstäckande plan för en utbildnings- och förhandlingsrond som genomförs häradsvis och som förhoppningsvis slutligt befäster ett sådant samarbete mellan polisen och åklagarkåren som säkerställer att brottmål redan i förundersökningsskedet

8 bereds för domstolsbehandling. Detta är en av hörnstenarna i ett lyckat genomförande av det nya straffprocessförfarandet. Arbetsgruppen och dess mål är resultatet av mångskiftande ansträngningar. Åklagarväsendet har redan under en längre tid högprioriterat ett bättre förundersökningssamarbete som ett kvalitativt resultatmål. Många ansträngningar särskilt under det gångna året har givit resultat men mycket är ännu ogjort. Framstegen bygger på allt fler iakttagelser av åklagarväsendets ofta upprepade sanning, nämligen att det straffrättsliga ansvaret alltid förverkligas som en följd av många myndigheters arbete. Från medborgarnas synpunkt är resultatet helt beroende av att alla länkar i kedjan håller. En blick på den internationella verksamheten under det gångna året visar att det varit synnerligen minnesvärt ja rentav historiskt från riksåklagarens synpunkt. Presidenterna i EU-ländernas högsta domstolar och de högsta åklagarna i dessa länder har sedan 1950-talet vartannat år träffats för att dryfta aktuella frågeställningar inom den europeiska rättsvården. Finland stod i maj för första gången värd för konferensen. Representanter för de tio nya medlemsländerna deltog för första gången och gav sålunda konferensen en särskild prägel. Ansvaret för arrangemangen vilade tungt på HD-presidentens och riksåklagarens axlar. All gick emellertid bra. Att döma av den positiva responsen lämnade gästerna ett soligt Helsingfors belåtna med vad de hade sett och upplevt. De nordiska ländernas högsta åklagare träffas varje år. Förra sommaren stod riksåklagaren för andra gången som värd. Dessa möten förläggs inte alltid till huvudstäderna. År 2004 kunde de nordiska kollegerna varva programmet med att betrakta midnattssolen från toppen av Yllästunturi och med att lyssna till unga förmågor från Lapplands musikinstitut i Äkäslompolo kapell. De kollegialt otvungna kontakterna mellan de högsta åklagarna i Norden är en mycket viktig form för informationsutbyte och växelverkan, som inte heller när det gäller ledningen av åklagarväsendet nog kan betonas. Det har visat sig att alla har ungefär samma erfarenheter av sitt arbete, både på gott och på ont. Omsorgen om de anställdas arbetshälsa och övriga välmående har också under det gångna året varit ständigt aktuell. I många sammanhang har det betonats att även om samhället på goda grunder förväntar sig att åklagarväsendet gör en adekvat insats för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret ska ändå ingen känna sig förpliktad att duka under i arbetet. Vi vet våra uppgifter och har lärt oss att organisera arbetet så att inga rättsförluster uppkommer vid eventuella arbetsanhopningar som inte beror på oss. Ingen kan kräva mera. Vi hoppas att de aktuella planerna för utveckling av vår organisation ska vara oss till hjälp i detta avseende och därför samarbetar vi alla för att aktivt omsätta dem i praktiken. 7

9 8 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske: GODA RESULTAT MYCKET ÅTERSTÅR ATT GÖRA Åklagarväsendet har överlag nått de mål som sattes för Ändå måste vi få se snabba förbättringar när det gäller förundersökningssamarbetet med polisen en fråga av stor betydelse för rättssäkerheten. Åklagarväsendet har utan tilläggsresurser presterat mer på sitt viktigaste område, dvs. rättskipningsavgöranden och agerande i domstol. Samtidigt har emellertid antalet inkommande ärenden ökat klart. En ökning med ärenden jämfört med år 2003 motsvarar en ärendemängd som inom exempelvis Mellersta Nylands samarbetsområde har handlagts av 20 åklagare och 12 kanslianställda på årsnivå. Det kan understrykas att ökningen inte enbart gällt sedvanliga brottmål utan relativt sett har ökningen av antalet komplicerade brottmål varit lika stor. Om man ser till antalet ärenden som avslutats i tingsrätten och hos åklagarna kan det konstateras att resultatet är gott när det gäller det straffrättsliga ansvaret och en effektiv åklagarverksamhet. En allt större andel av ärendena har förts till domstol. Under de senaste åren har åklagarna fått klä skott för att endast sådana ärenden förts till domstol där utsikterna för en fällande dom varit mycket goda och för att åtalströskeln därmed har blivit alltför hög när det gäller allvarlig brottslighet. Den förbättrade effektiviteten är ett resultat av vissa strukturella reformer. Överföringen av ärenden mellan samarbetsområdenas enheter har ökat. Detta har lett till en utjämning av de lokala åklagarenheternas arbetsmängder, dock inte i tillräcklig utsträckning. De nya arrangemangen har också försnabbat handläggningen. Samtidigt är det relevant att också granska vilka typer av ärenden som ligger hos åklagarna. Åklagarna måste inrikta sig på att försnabba behandlingen av de äldsta ärendena. Utifrån den s.k. straffprocesskedjan måste de i allt högre grad, vid sidan av synpunkter som sammanhänger med bevisning och brottens grovhetsgrad, prioritera medborgarnas attityd till den totala handläggningstiden. När det gäller de äldsta oavgjorda brottmålen, som har legat hos åklagaren i mer än ett år, har målet inte nåtts. Den målsatta genomsnittliga behandlingstiden för brottmål (1,6 mån.) har däremot nåtts. En reducering av de drygt

10 1 000 ärenden som varit föremål för åtalsprövning i mer än ett år och de närapå ärenden som varit oavgjorda i mer än sex månader kan ske genom en översyn av handläggningsordningen men framförallt genom ett effektivare förundersökningssamarbete med polisen. Följden kan emellertid bli en liten förlängning av den genomsnittliga behandlingstiden för samtliga ärenden. Detta är förvisso inget problem eftersom enklare ärenden redan behandlas skäligen snabbt. Förundersökningssamarbetet med polisen för att i processuellt hänseende bereda ärendena så långt att de kan behandlas av domstol har ännu inte nått den nivå som lagen stipulerar. Uppföljning och statistik visar att brister finns i hela landet. Även om antalet beslut om begränsad förundersökning har ökat finns det hela samarbetsområden som knappt alls har utnyttjat möjligheten. På motsvarande sätt visar varierande praxis inom olika samarbetsområden och enheter när det gäller sådana meddelanden från polisen till åklagaren som avses i förundersökningslagen att ett samarbete som skulle säkerställa en lyckad huvudförhandling är beroende av enskilda utredares och åklagares egna ini - tiativ. Sist och slutligen är det fråga om hur ledningen fungerar på riksnivån samt mellan enheterna och referensorganisationerna. I slutet av verksamhetsåret vidtogs åtgärder för att avhjälpa dessa problem. Ekobrotten står för en betydande andel av de mest komplicerade brotten. Under verksamhetsåret blev det tydligt att det åtminstone i huvudstadsregionen är nödvändigt att koncentrera dessa ärenden till ekobrottsåklagarna så att de handlägger enbart sådana ärenden som de finns till för. Det finns också risker med en kraftig koncentrering av denna typ av brott. De åklagare som uteslutande behandlar svåra ekobrottsärenden löper risk att bli utmattade i arbetet. För att öka specialkunnandet och bredda rekryteringsbasen deltidsanställdes ekobrottsåklagare som introduceras i arbetet av mentorer. Också när det gäller narkotikabrottsbekämpningen har åklagarnas kapacitet ökats genom att specialåklagare för narkotikaärenden fått handleda andra åklagare. Specialåklagarna har själva utfört åtalsprövningen i de grövsta narkotikamålen. En större del av dessa åklagares arbetsinsats inriktas på utbildning och handledning av andra åklagare. I en expertorganisation är en rätt upplagd utbildning den viktigaste formen av ledning. Utbildningen om strafflagens allmänna del ledde till en markant ökning av antalet elevdagar. Av verksamhetsutgifterna användes 2,3 % för utbildning och av de totala utbildningskostnaderna var över 50 % resekostnader. Det är svårt att förlägga grundutbildning och specialutbildning till regionerna. För att dra ner på resekostnaderna är det emellertid skäl att överväga om de i högre grad kunde ordnas regionalt. Redan nu finns det planer på gemensam utbildning för polis och åklagare. Ett konkret syfte med utbildningen är att åklagarna skall slippa fatta tusentals beslut om åtalseftergift och att de mest krävande brottsärendena och även andra mera krävande ärenden skall kunna beredas redan i förundersökningsskedet. 9

11 10 ÅKLAGARVÄSENDET ÅKLAGARVÄSENDETS ORGANISATION Förvaltning Åklagare RÅÄ RÅ, BRÅ 16 samarbetsområden SÅ (13) 67 åklagarenheter + Åland + 2 länsmän HäradsÅ BitrÅ (ca 320)

12 RIKSÅKLAGARÄMBETETS LEDNINGSGRUPP 11 riksåklagare Matti Kuusimäki (ordförande), biträdande riksåklagare Jorma Kalske, statsåklagare Jarmo Rautakoski, statsåklagare Raija Toiviainen, statsåklagare Christer Lundström och statsåklagare Pekka Koponen SAMARBETSOMRÅDENAS CHEFER Helsingfors ledande häradsåklagare Heikki Poukka Västra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Ifström Östra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Söderlund Mellersta Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Timo Koskimäki Päijänne-Tavastlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Pekka Noronen Kymmene samarbetsområde ledande häradsåklagare Irma Rosenius-Sutela Egentliga Finlands samarbetsområde (Åland) ledande häradsåklagare Ilpo Lähtinen Birkalands samarbetsområde ledande häradsåklagare Jouko Nurminen Satakunta samarbetsområde ledande häradsåklagare Kalle Kyhä Västkustens samarbetsområde ledande häradsåklagare Peter Levlin Södra Österbottens samarbetsområde ledande häradsåklagare Kimmo Lampinen Mellersta Finlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Martti Porvali Södra Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Päivi Markus Norra Karelens samarbetsområde ledande häradsåklagare Heikki Matikainen Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Hannu Susitaival Uleåborgs läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Matti Välinen Lapplands läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Juha Isola

13 12 RIKSÅKLAGAREN ÅKLAGARVÄSENDET Enligt 104 i Finlands grundlag leds åklagarväsendet av riksåklagaren som är högsta åklagare. Riksåklagaren svarar för den allmänna ledningen och utvecklingen av åklagarverksamheten. Till riksåklagarens uppgifter hör bl.a. att utnämna alla lokala åklagare och att övervaka åklagarnas verksamhet. Riksåklagaren kan också utfärda allmänna föreskrifter och anvisningar om åklagarverksamheten. Riksåklagaren utövar självständig och oberoende åtalsprövningsrätt. Som förman för alla allmänna åklagare kan riksåklagaren överta avgörandet av ärenden som ankommer på underlydande åklagare. Riksåklagaren kan förordna att en åklagare skall utföra ett åtal som riksåklagaren har beslutat väcka (åtalsförordnande) eller förordna att en åklagare skall utföra åtalsprövningen i ett ärende (åklagarförordnande). Riksåklagaren utför åtal i riksrätten då riksdagen har beslutat att åtal skall väckas mot republikens president, en medlem av statsrådet, justitiekanslern eller justitieombudsmannen. Riksåklagaren företräder också åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagare Matti Kuusimäki (till höger) och ordföranden för Finlands Advokatförbund Kari Lautjärvi gav i december 2004 en kommuniké om utveckling av det regionala samarbetet mellan åklagare och advokater. Konkret samarbete bedrivs t.ex. på utbildningens område.

14 BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN 13 Biträdande riksåklagaren avgör med samma behörighet som riksåklagaren de ärenden som ankommer på honom och fungerar som ställföreträdare för riksåklagaren. Arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i Riksåklagarämbetets arbetsordning UPPGIFTSFÖRDELNING MELLAN RIKSÅKLAGAREN OCH BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN Riksåklagaren avgör i första hand ärenden som gäller 1) principiellt viktiga eller vittgående frågor, 2) allmänna föreskrifter och anvisningar till åklagarna, 3) internationella relationer, 4) utnämning av åklagare, 5) utveckling, utbildning och forskning inom åklagarväsendet, samt 6) företrädande av åklagare i högsta domstolen. ÅKLAGARVÄSENDET Biträdande riksåklagaren avgör ärenden som gäller 1) åklagarväsendets allmänna förvaltning, 2) övervakning av åklagarverksamheten, 3) åklagarförordnanden till lokala åklagare och åtalsförordnanden med stöd av strafflagens 1 kap., 4) klagomål över åklagares avgöranden och förfaranden, 5) övervakning av strafforderärenden och därav följande åtgärder, samt 6) förordnanden att leda förundersökningen då en polisman misstänks för brott. Biträdande riksåklagare Jorma Kalske avgör bl.a. ärenden som gäller åklagarväsendets allmänna förvaltning och klagomål. Här med sekreteraren Riitta Kuronen.

15 14 ÅKLAGARVÄSENDET Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) trädde i kraft Enligt lagen beslutar riksåklagaren om åtal skall väckas för ett brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat meddelande och som hör under allmänt åtal samt för chefredaktörsförseelse i anslutning till ett sådant brott. Riksåklagaren bestämmer då också vem som skall utföra åtalet. Enligt uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren hör brottmål som gäller yttrandefrihet till biträdande riksåklagarens uppgifter. Ärenden som gäller yttrandefrihetsbrott refereras i avsnittet Åtalsärenden, s. 47. STATSÅKLAGARNA Vid Riksåklagarämbetet arbetade under verksamhetsåret 12 statsåklagare. Dessa är behöriga för åklagaruppgifter i hela landet. Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. De skall också utföra åtal som justitiekanslern eller justitieombudsmannen har beslutat väcka. Statsåklagarna är dessutom åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans, om inte något annat föreskrivs eller bestäms. Riksåklagaren kan delegera beslutanderätt till statsåklagarna. Enligt förordningen om riksåklagarämbetet kan en statsåklagare med stöd av arbetsordningen eller med stöd av ett separat förordnande av riksåklagaren avgöra andra än principiellt viktiga och vittgående ärenden med samma befogenheter som riksåklagaren. I Riksåklagarämbetets arbetsordning föreskrivs att statsåklagarna kan avgöra ärenden som gäller ändringsprövning och klagomål, om ärendet inte föranleder åtgärder av riksåklagaren eller något annat ställningstagande. Statsåklagarna deltar i styrningen och utvecklingen av det lokala åklagarväsendet. De fungerar som kontaktpersoner mellan Riksåklagarämbetet och åklagarenheterna, stöder samarbetsområdenas chefer i frågor som gäller ledningen av respektive område, följer åklagarverksamheten och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Vidare främjar de åtgärder som syftar till att uppnå åklagarväsendets resultatmål, deltar i resultatförhandlingarna, förbereder uppföljningsbesök och ser till att dessa genomförs i praktiken. Statsåklagarnas områdesansvar, s. 19.

16 DE FRÅN SAMHÄLLETS SYNPUNKT VIKTIGASTE BROTTMÅLEN 15 Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. Ett brottmål kan vara viktigt från samhällets synpunkt om det t.ex. är fråga om (RÅ:1998:1): < ett grovt brott som har samband med egentlig organiserad brottslighet < ett brott som har orsakat exceptionellt stora person-, miljö- eller förmögenhetsskador eller risk för sådana, < ett tjänstebrott som har begåtts av en tjänsteman i betydande ställning, < ett exceptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning (t.ex. brott mot rättsvården), < ett brott som har begåtts av personer i betydande samhällelig ställning, om ärendet uppvisar drag som kan rubba förtroendet för jämlikheten mellan medborgarna eller för det straffrättsliga systemets funktion, < ett brott som har klara politiska eller rasistiska motiv, < en gärning som har samband med de grundläggande fri- och rättigheterna (t.ex. brott mot yttrande- eller tryckfrihet eller s.k. medborgarolydnad), < ett ärende som innehåller internationella element eller tangerar internationell politik eller krigsförbrytelse eller brott mot humaniteten ÅKLAGARVÄSENDET RIKSÅKLAGARÄMBETET I egenskap av central förvaltningsmyndighet svarar Riksåklagarämbetet för den operativa ledningen av hela åklagarväsendet så att de uppgifter som krävs för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret kan skötas på ett jämlikt, snabbt och ekonomiskt sätt, så som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. Riksåklagarämbetet för budgetförhandlingar med justitieministeriet om åklagarväsendets resurstilldelning. Riksåklagarämbetet svarar för åklagarväsendets interna resultatstyrning. Förverkligandet av åklagarväsendets resultatmål 2004, s. 25. Riksåklagaren leder Riksåklagarämbetet och svarar för dess resultat. För att uppgifterna skall kunna söktas på ett ändamålsenligt sätt är Riksåklagarämbetet indelat i en förvaltningsenhet, en enhet för åtalsärenden, en utvecklingsenhet och en internationell enhet. Vid ämbetsverket arbetade under verksamhetsåret 36 tjänstemän. En förteckning över de anställda finns i slutet av berättelsen, före bilagedelen. För behandling av ärenden som gäller Riksåklagarämbetet och hela åklagarväsendet samt dess verksamhet finns vid ämbetsverket en ledningsgrupp som består av riksåklagaren som ordförande och av biträdande riksåklagaren som vice ordförande samt av enhetscheferna som övriga medlemmar.

17 16 ÅKLAGARVÄSENDETS ETIKPROJEKT ÅKLAGARVÄSENDET De etiska värdena får en allt större betydelse inom åklagarverksamheten. De stora förändringar som skett inom åklagarverksamheten samt den ökande internationaliseringen har lett till att de vedertagna verksamhetsmodellerna inte längre nödvändigtvis lämpar sig för alla situationer. Förändringarna förutsätter kontinuerlig omprövning av myndigheternas och tjänstemännens handlande. Statsrådet har fattat ett principbeslut om en gemensam värdegrund för statförvaltningen och förutsatt att myndigheterna utgår från denna gemensamma värdebas samt att de värden som fastställts genom värdediskussioner också iakttas i praktiken. Redan år 2003 konstaterades behovet av en intern värdediskussion inom åklagarväsendet. Den diskussion som då inleddes resulterade i konkreta åtgärder i maj 2004, då riksåklagaren tillsatte en etikarbetsgrupp för utredning av åklagarväsendets värdegrund och verksamhetsrelaterade etiska frågor samt för planering och genomförande av en etisk process inom åklagarväsendet. Till arbetsgruppen, som leds av statsåklagare Raija Toiviainen, hör representanter för de lokala åklagarämbetenas kanslipersonal och åklagare, representanter för Suomen syyttäjäyhdistys, Suomen nimismiesyhdistys och Personalföreningen vid Justitieförvaltningen samt för Riksåklagarämbetet. Etikarbetsgruppens medlemmar höll under verksamhetsåret 18 diskussionstillfällen på olika orter i Finland. Diskussionerna fördelades mellan samarbetsområdena på ett sådant sätt att varje tjänsteman inom åklagarväsendet hade möjlighet att delta i dem. Den höga deltagarprocenten visar att de anställda kunde aktiveras kring dessa frågor. Varje område enades om minst tre och högst fem etiska värden som vid ett riksomfattande möte i början av år 2005 utformas till etiska värden för hela åklagarväsendet. Att besluta om dessa värden och föra fram dem som en integrerad del av åklagarväsendets dagliga verksamhet är ett tidskrävande projekt, som emellertid fick en god början under verksamhetsåret. Projektet slutförs våren Åklagarväsendets värdeprocess inleddes år Finansministeriets konsultativa tjänsteman Kirsi Äijälä redogjorde för projektet Värden i vardagen och dess målsättningar vid ett möte med samarbetsområdenas chefer och RÅÄ:s personal.

18 ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETS- OMRÅDEN 17 Enligt 5 2 mom i lagen om häradsåklagare kan justitieministeriet för en ändamålsenlig organisering av det lokala åklagarväsendet bestämma att olika häradsåklagarenheter skall sköta åklagaruppgifter i samarbete. I enlighet med 3 i förordningen om häradsåklagare utser riksåklagaren en chef för varje samarbetsområde för högst tre år i sänder. Riksåklagaren kan också utfärda närmare föreskrifter om hur samarbetet skall organiseras. Justitieministeriet utfärdade en föreskrift om samarbetsområdena. Föreskriften gäller tills vidare. Riksåklagaren förordnade chefer för samarbetsområdena, till en början för två år. År 2003 utfärdade riksåklagaren en föreskrift om organiseringen av samarbetet (RÅ:2003:1). Dessutom utfärdade han anvisningar om organiseringen av arbetet, om statsåklagarnas områdesansvar samt om samarbetsområdenas special- och nyckelåklagartjänster. Under verksamhetsåret utfärdade riksåklagaren en ny föreskrift om samarbetsområdenas chefer, som är i kraft Samarbetsområdena är 16 till antalet och täcker nästan hela landet. Endast Helsingfors härads åklagarämbete, Kittilä och Lapska armens härad samt landskapet Åland står i vissa avseenden utanför dessa arrangemang. Helsingfors, Kittilä, Lapska armen och Åland deltar emellertid t.ex. i regiongruppsarbetet inom sina respektive närområden. Regiongruppsverksamheten behandlas närmare på sidan 65. ÅKLAGARVÄSENDET Inom Kymmene samarbetsområde diskuterades våren 2004 möjligheterna att förenhetliga sekreterarnas arbetsrutiner. Ledande häradsåklagaren i Kouvola Irma Rosenius-Sutela (till vänster) och byråsekreterare Anne Renlund i Kotka jämför sina enheters arbetsmetoder.

19 18 SAMARBETSOMRÅDENA INOM ÅKLAGARVÄSENDET VAR UNDER VERKSAMHETSÅRET FÖLJANDE: ÅKLAGARVÄSENDET 1) Västra Nyland Esbo, Lojo (inkl. Vichtis) och Raseborg 2) Östra Nyland Borgå (inkl. Lovisa) och Vanda 3) Mellersta Nyland Forssa, Hyvinge, Tavastehus, Mellersta Nyland och Riihimäki 4) Päijänne-Tavastland Heinola, Lahtis och Orimattila 5) Kymmene Imatra, Kotka (inkl. Fredrikshamn), Kouvola och Villmanstrand 6) Egentliga Finland S:t Karins, Loimaa, Reso (inkl. Nystadsregionen), Salo, Åbo och Åbonejden 7) Birkaland Ikalis, Kangasala, Mänttä, Nokia, Tammerfors, Valkeakoski och Vammala 8) Satakunta Kankaanpää, Kumo, Björneborg och Raumo 9) Västkusten Karleby (inkl. Kaustby), Korsholm (inkl. Närpes), Jakobstad och Vasa 10) Södra Österbotten Kauhajoki, Kyroland, Lappo (inkl. Alavo) och Seinäjoki 11) Mellersta Finland Jyväskylä (inkl. Keuruu), Jämsä och Äänekoski (inkl. Saarijärvi) 12) Södra Savolax S:t Michel (inkl. Juva), Pieksämäki och Nyslott 13) Norra Karelen Joensuu (inkl. Ilomants och Kitee) och Nurmes (inkl. Lieksa) 14) Savolax Kuopioregionen (inkl. Nordöstra Savolax och Inre Savolax), Varkausregionen och Övre Savolax 15) Uleåborgs län Haapajärvi, Haukipudas, Kajana (inkl. Kuhmo och Suomussalmi), Kuusamo, Limingo, Uleåborg (inkl. Pudasjärvi), Brahestad och Ylivieska 16) Lapplands län Kemi, Nordöstra Lappland, Rovaniemi (inkl. Ranua-Posio), Sodankylä (inkl. Enare-Utsjoki) och Torneå (inkl. Tornedalen) Åklagarämbetet i Helsingfors härad, Kittilä och Lapska armens härad samt landskapet Åland står delvis utanför dessa arrangemang.

20 STATSÅKLAGARNAS OMRÅDESANSVAR 19 För resultatstyrningen av åklagarväsendet och för den interna uppföljningen har ansvaret för samarbetsområdena och för Helsingfors åklagarämbete fördelats mellan 11 statsåklagare. Detta har gjorts utan att behörighetsförhållandena inom åklagarväsendet ändrats och utan att någon administrativ mellaninstans har skapats. En statsåklagare med områdesansvar skall inom sitt område < fungera som kontaktperson mellan Riksåklagarämbetet och åklagarenheterna samt främja informationen i båda riktningarna, < biträda samarbetsområdets chef med att inleda och upprätthålla samarbetsverksamheten inom området, < följa åklagarverksamheten och aktivt delta i utvecklingen av den, < främja uppnåendet av åklagarväsendets resultat, < delta i resultatförhandlingarna och i förberedelserna inför dessa, samt < delta i uppföljningsbesök och i förberedelserna inför dessa. ÅKLAGARVÄSENDET De uppgifter som statsåklagarnas områdesansvar medför har inneburit en avsevärd ökning av den andel som styrningen och administreringen av den lokala åklagarverksamheten utgör av deras hela arbetsinsats. DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET Det lokala åklagarväsendet är organiserat häradsvis. Åklagarenheterna är häradets åklagarämbeten eller häradsämbetets åklagaravdelningar. I Kittilä och Lapska armens härad fungerar länsmannen som åklagare. Åland har en landskapsåklagare. I slutet av räkenskapsåret fanns det sammanlagt 68 åklagarenheter. Enligt 5 2 mom. i lagen om häradsåklagare kan justitieministeriet, efter att ha hört länsstyrelsen, bestämma att ett härads åklagarämbete eller ett häradsämbetes åklagaravdelning skall sköta åklagaruppgifter också inom ett annat härads område. Justitieministeriet förordnade att Nokia åklagarenhet skall sköta åklagaruppgifterna i Vammala härad, att Tammerfors åklagarenhet skall sköta åklagaruppgifterna i Kangasala härad samt att Uleåborgs åklagarenhet skall sköta åklagaruppgifterna i Haukipudas och Limingo härad. Förordnandena trädde i kraft Inklusive de förordnanden som justitieministeriet gav under verksamhetsåret var antalet åklagarenheter (inkl. Åland) sammanlagt 64 i början av år Lokal åklagarmyndighet är häradsåklagaren, som skall sköta förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid behandlingen av brottmål, åtalsprövning och rättegångar samt utfärda strafforder enligt vad som föreskrivs särskilt.

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors riksåklagarämbetet årsberättelse 2006 Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet

Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet Ett gott arbete i ett bra gäng Åklagarväsendet Åklagare Maija Mononen: Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och självständigheten Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffansvaret.

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11. Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005

VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11. Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 JUSTITIEMINISTERIET, VEKSAMHET OCH FÖRVALTNING 2006:11 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2005 JUSTITIEMINISTERIET

Läs mer

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSA REN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T ÅRSBERÄTTELSE 2002 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Edita Design Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2003 TILL LÄSA REN Riksåklagarämbetets

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 1999 HELSINGFORS 2000 REDAKTION: MARJA LEHTONEN, RIKSÅKLAGARÄMBETET GRAFISK DESIGN: TAINA REINIKKA, OY EDITA AB TRYCK: OY EDITA AB,

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 HELSINGIN KÄRÄJÄOIKEUS HELSINGFORS TINGSRÄTT HELSINGFORS TINGSRÄTT PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 ASFALTSKARTELLRÄTTEGÄNGEN

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

ARBETSORDNING. för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg; reviderad och beslutad den 1 december 2014

ARBETSORDNING. för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg; reviderad och beslutad den 1 december 2014 ARBETSORDNING för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg; reviderad och beslutad den 1 december 2014 1 Nämndens uppgifter 1. Grundläggande bestämmelser om de regionala etikprövningsnämndernas verksamhet

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 30 december 2005 Nr 1280 1287 INNEHÅLL Nr Sidan 1280 Statsrådets förordning om justering av avgifterna som nämns i3 ilagen om avgifter för domstolars

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

ANM rapporter 17/2013

ANM rapporter 17/2013 ANM rapporter 17/2013 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens byrå 26.3.2013 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2012 Samarbetsombudsmannens tillsyn över

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 april 2010 Nr 228 230 INNEHÅLL Nr Sidan 228 Justitieministeriets förordning om ändring av justitieministeriets förordning om justitieministerietsarbetsordning...

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Advokatkåren i siffror

Advokatkåren i siffror Finlands advokater Vem är advokat? En advokat är en erfaren jurist som har specialiserat sig på att sköta sina klienters ärenden. Enbart jurister som är medlemmar i Finlands Advokatförbund får använda

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 ANM rapporter 8/2014 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens byrå 5.2.2014 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens tillsyn över efterlevnaden

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 juni 2011 716/2011 Lag om ändring av lagen om advokater Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Rättsväsende 2014 2014, november Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari november 2014 totalt

Läs mer

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION

Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION 1 Rekommendation av arbetsgruppen för utveckling av den allmänna intressebevakningen 14.4.2011 KONTAKTER, ANTRÄFFBARHET OCH MÖJLIGHETERNA ATT FÅ INFORMATION Inledning Frågor som är väsentliga både för

Läs mer

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Rättsväsende, september Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter anhängiggjordes under januari september totalt 2 278 konkurser,

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 5 maj 2004 Nr 324 329 INNEHÅLL Nr Sidan 324 Lag om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Law (1986-765) with instructions for the representatives of the Parliament SFST. Databas: SFST

Law (1986-765) with instructions for the representatives of the Parliament SFST. Databas: SFST SFST Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Redovisning av ett uppdrag

Redovisning av ett uppdrag Björn Ericson Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Riksåklagaren Redovisning av ett uppdrag Kort historik I beslut den 16 februari 2009 avseende ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar

Läs mer

POLISENS DATACENTRAL Postadress: PB 56, 96301 Rovaniemi Besöksadress: Rantavitikantie 33, 96300 Rovaniemi

POLISENS DATACENTRAL Postadress: PB 56, 96301 Rovaniemi Besöksadress: Rantavitikantie 33, 96300 Rovaniemi INRIKESMINISTERIET POLISAVDELNINGEN Polisens högsta ledning PB 26 00023 Statsrådet REGISTERBESKRIVNING 1. Informationssystemets namn ( och dess delregister) 2. Registeransvarig (adress, besöksadress och

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser

Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser 1 Propositionens huvudsakliga innehåll, viktigaste förslag och språkliga konsekvenser Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen PROPOSITIONENS

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 augusti 2006 Nr 715 721 INNEHÅLL Nr Sidan 715 Lag om ändring av aravalagen... 2197 716 Lag om ändring av aravabegränsningslagen... 2199 717

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET (ÅOM) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN (DO) OCH BARNOMBUDSMAN (BO) s.1 Innehållsförteckning s.1 1. År 2014. Allmän förvaltning med övergripande mål

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Nyckelord rättegång, rättegångsbiträde, rättegångsombud, advokat, offentligt rättsbiträde

PRESENTATIONSBLAD. Nyckelord rättegång, rättegångsbiträde, rättegångsombud, advokat, offentligt rättsbiträde PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 25.11.2009 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Rättegångsbiträdesarbetsgruppen Ordförande Hannu

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer