Åklagarväsendet i siffror 2010

Transkript

1 Åklagarväsendet i siffror 2010

2 Redaktion: Virve Streng, Riksåklagarämbetet Grafisk design: Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck: Edita Prima Oy, Helsingfors 2011

3 Åklagarväsendet i siffror Innehåll Till läsaren 5 1 Utveckling av arbetssituationen 6 2 Uppnående av resultatmålen Snabbhet Jämlikhet Resultat och prestationer Process- och kvalitetskontroll Effektivitet i verksamheten Hantering och utveckling av de mänskliga resurserna 23 3 Åklagarväsendets resurser Verksamhetsanslag Personal 30 4 Utbildning inom åklagarväsendet 34 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium Ändringsprövningsärenden Klagomål Ändringssökande i högsta domstolen 41 6 Polisbrottmål 43

4

5 Åklagarväsendet i siffror Till läsaren Vi anser att det är viktigt att vi berättar om resultaten av vår verksamhet också i siffror för alla som är intresserade av dem. Den statistiska översikt över åklagarväsendet år 2010 som du håller i din hand har fått ett nytt utseende och delvis även ett nytt innehåll. Jag är nöjd med verksamhetsårets resultat. Åklagarämbetena avgjorde fler ärenden (85 968) än vad som inkom (84 399), vilket innebär att vi lyckades minska antalet fördröjda ärenden med stycken. Dessutom fastställde åklagarna i fjol böter som polisen, tullen och gränsbevakningssektionen hade skrivit ut. Trots att det nominella antalet ärenden minskade, ökade åklagarväsendets faktiska arbetsmängd, vilket berodde på utvecklingen av antalet krävande ärenden, som är arbetsdryga. Tre åklagaravgöranden av fyra ledde till att åtal väcktes (61169 ärenden). Av åtalen förkastades 5,4 procent helt eller delvis i tingsrätten. Åklagarna överklagade tingsrättens avgöranden till hovrätten i ungefär tre procent av målen, och 12 procent av ärendena slutade med åtalseftergift. I ungefär nio procent av ärendena avslutades behandlingen på åklagarens beslut redan under förundersökningsskedet. Åklagarna avgjorde ungefär hälften av alla ärenden på mindre än tre veckor och den genomsnittliga behandlingstiden var två månader. Det finns dock även utrymme för förbättringar. I slutet av år 2010 fanns det vid åklagarämbetena totalt 189 ärenden som hade varit anhängiga hos åklagaren i mer än ett år. Av dessa var ungefär vart femte föremål för en tilläggsundersökning hos förundersökningsmyndigheten. Antalet äldre ärenden av detta slag har under de senaste åren genom målmedvetet arbete kunnat minskas avsevärt, eftersom de största rättsskyddsriskerna och -problemen som bekant är förknippade med dessa. Matti Nissinen riksåklagare

6 6 Åklagarväsendet i siffror Utveckling av arbetssituationen Under verksamhetsåret inkom ärenden för åtalsprövning. Det skedde inga väsentliga förändringar i antalet inkomna ärenden jämfört med året innan. Andelen krävande ärenden ökade en aning. Trenden ser ut att vara att svårighetsgraden på de krävande ärendena ökar. Trots att dessa ärendens procentuella andel av alla ärenden alltjämt är rätt liten (mindre än fem procent) är ärendenas resursbindande effekt avsevärd och ökande. Därför kan man anta att en allt större del av de tillgängliga resurserna i framtiden måste allokeras till behandlingen av krävande ärenden. I en situation där det inte finns några väsentliga resurstillägg att tillgå förutsätter detta att behandlingen av de övriga ärendena ständigt effektiveras.

7 Åklagarväsendet i siffror Åklagarväsendets prestationer Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 1 år sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Förändring Målsättning % % % % 2010 Skillnad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 2,65 1,97 1,99 0,03 1,4 2,20-0,21 2,14 1,55 1,59 0,03 2,2 1,70-0,11 3,35 2,46 2,49 0,02 0,9 2,70-0,21 5,41 4,17 3,77-0,40-9,6 4,00-0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 40,00 0, , , , , , , , ,0

8 8 Åklagarväsendet i siffror Uppnående av resultatmålen 2.1 Snabbhet Resultatmål Åtalsprövningen ska vara rättvis och genomföras snabbt och jämlikt. Resultatmålen gällande snabbheten i åtalsprövningen uppnåddes under verksamhetsåret. Detta gäller både den genomsnittliga tiden för åtalsprövning för alla inkomna ärenden och de genomsnittliga tiderna för åtalsprövning för enskilda ärendegrupper (vanliga ärenden, ospecificerade ärenden och krävande ärenden). Den genomsnittliga tiden för åtalsprövning förbättrades under verksamhetsåret i synnerhet i gruppen krävande ärenden. Då man beaktar att risken för att rättegången fördröjs vanligtvis är förknippad med just behandlingen av omfattande och krävande ärenden, måste en förkortning av tiden för åtalsprövning i denna ärendegrupp anses vara en synnerligen positiv utveckling. Det kan finnas flera anledningar till att tiden för åtalsprövning förkortas. Eftersom det inte har skett några betydande förändringar i mängden tillgängliga resurser kan man anta att förundersökningssamarbetet, som ständigt blir effektivare, har bidragit till den positiva utvecklingen. Detta har

9 Åklagarväsendet i siffror förmodligen varit fallet i synnerhet i gruppen krävande ärenden. Ett effektivt förundersökningssamarbete förkortar åtalsprövningsskedet, eftersom åklagaren i samband med detta i ett tidigt skede får möjlighet att bekanta sig med ärendehelheten och påverka inriktningen på undersökningen och insamlingen av material. Behovet av att begära tilläggsutredningar som ger upphov till dröjsmål försvinner också. Den landsomfattande genomsnittstiden för åtalsprövning i alla ärenden överskreds tydligast vid åklagarämbetena i Helsingfors, Västra Nyland och Österbotten. Vid dessa åklagarämbeten var genomsnittstiden för åtalsprövning en knapp månad längre än genomsnittet i hela landet. Den gemensamma medianen för åtalsprövningstiderna vid dessa tre åklagarämbeten var ungefär en månad, medan motsvarande median på landsomfattande nivå var drygt 0,7 månader. Verksamhetsområdena för åklagarämbetena i Helsingfors och Västra Nyland omfattar de tätast bebodda områdena i södra Finland, dit även en stor del av vårt lands näringsliv har koncentrerats. Dessa fakta återspeglas i antalet ärenden som har inkommit till åklagarämbetena och även i ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad. Man kan anta att dessa fakta har bidragit till att åklagarämbetena i fråga har längre åtalsprövningstider än genomsnittet. Situationen vid åklagarämbetet i Österbotten torde ha andra orsaker. Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån. Åklagarämbete Oklassificerade Sedvanliga Ospecificerade Krävande Sammanlagt Hela landet 1,23 1,59 2,49 3,77 1,99 Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 1,38 2,32 3,42 4,44 2,82 2,33 2,24 3,86 5,28 2,92 0,41 1,90 2,22 3,67 2,10 0,09 1,23 2,03 4,00 1,60 0,41 0,65 1,43 2,73 0,93 0,71 1,52 2,06 2,79 1,77 0,60 1,17 1,81 3,36 1,46 0,10 0,88 1,40 2,84 1,15 1,32 1,25 2,03 2,48 1,58 1,17 2,13 3,77 5,72 2,82 1,15 1,62 2,77 3,21 2,03 0,78 1,17 1,76 3,09 1,44 1,54 1,55 2,42 3,94 1,93 0,53 1,85 2,80 3,44 2,28 0,46 0,69 0,84 2,23 0,85 1,66 0,85 1,54 1,29 1,49

10 10 Åklagarväsendet i siffror Jämlikhet En väsentlig del av uppföljningen av jämlikheten inom åklagarverksamheten bygger på att siffrorna för de enskilda åklagarämbetena jämförs med det landsomfattande medelvärdet och motsvarande siffror för åklagarämbeten av samma slag. Om det förekommer väsentliga avvikelser börjar Riksåklagarämbetet utreda orsakerna till dessa och bedömer huruvida de är godtagbara med tanke på det jämlikhetskrav som ställs på verksamheten. Som mätinstrument vid uppföljningen av jämlikheten i åtalsprövningen har man använt s.k. avgörandeprofiler och klagomål som har lett till åtgärder. I fråga om avgörandeprofilerna fästs uppmärksamheten i första hand vid avgörandena i sak. Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden är ett av de viktigaste mätinstrumenten då man utvärderar åklagarväsendets verksamhet. Den berättar hur många av de ärenden som har inkommit för åtalsprövning som har överförts för undersökning i domstolen. Då man granskar det landsomfattande medelvärdet kan man konstatera att åtal väcktes i cirka 75 procent av ärendena. Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden har under de senaste åren varit i stort sett oförändrad. Åtalens andel av alla åtgärdsavgöranden är en aning mindre än för avgörandena i sak, eftersom en del av det ärende i vilket åtal väcks eventuellt kan avgöras med åtalseftergift. Vid en granskning av de enskilda åklagarämbetena framgår det att andelen åtal var större än genomsnittet vid åklagarämbetena i Päijänne-Tavastland, Birkaland och Österbotten. Skillnaden i förhållande till det landsomfattande medelvärdet var dock endast cirka fem procent. Relativt sett väcktes den minsta andelen åtal vid landskapsåklagarämbetet i landskapet Åland, där åtal väcktes i cirka 60 procent av ärendena. En anledning till denna diskrepans är sannolikt att man på Åland relativt sett fattade klart flest beslut om att begränsa förundersökningen. Vid de stora åklagarämbetena väcktes den relativt sett minsta andelen åtal vid åklagarämbetena i Östra Nyland och Lappland, där andelen var cirka 10 procentenheter mindre än det landsomfattande medelvärdet. Den mest sannolika orsaken till skillnaden mellan de (stora) åklagarämbeten som har väckt den största och minsta andelen åtal torde vara förknippad med kvaliteten på och egenskaperna hos de inkomna ärendena.

11 Åklagarväsendet i siffror Eftersom ett ärende ska överlämnas för åtalsprövning om förutsättningen skäl att misstänka brott uppfylls och eftersom åtal ska väckas om den högre förutsättningen sannolika skäl uppfylls, framgår det tydligt redan av de bevisrelaterade omständigheterna att väckande av åtal inte kan komma i fråga i alla ärenden som inkommer till åklagaren. Att åtal vid en granskning på riksnivå har väckts i 80 procent av ärendena stöder uppfattningen om att de brottsmisstankar som inkommer för åtalsprövning i tillräcklig omfattning överförs till domstolarna för undersökning. Andelen åtal som förkastades var ganska låg (mindre än 5,5 procent). Detta kan å andra sidan tyda på att man kanske inte har överlämnat ärenden till domstolarna, trots att det hade varit motiverat att överföra ärendena för behandling i dessa. Den procentuella andelen förkastade mål har minskat med mer än två procentenheter på två år. Att trenden eventuellt fortsätter i samma riktning är med tanke på förverkligandet av straffansvaret snarare en problematisk än en positiv utveckling. Vid en granskning av de enskilda åklagarämbetena kan man konstatera att den procentuella andelen förkastade åtal vanligtvis är högre vid de åklagarämbeten där man även väckte relativt sett flest åtal. På Åland, där den relativa andelen väckta åtal var minst, var den procentuella andelen förkastade åtal näst minst. Det är logiskt att ett högt antal väckta åtal återspeglas i en större procentuell andel förkastade åtal. Med tanke på jämlikheten bör målet vara att skillnaderna mellan åklagarämbetena ska vara så små som möjligt i fråga om både den procentuella andelen väckta åtal och den procentuella andelen förkastade åtal. De diskrepanser som nu kan urskiljas mellan åklagarämbetena är på det hela taget små. Tillförlitligheten hos informationen från detta mätinstrument försämras även i viss mån av tingsrätternas varierande praxis i fråga om vilka ärenden som registreras som förkastade endast ärenden där åklagarens alla eller enda åtal förkastades eller även ärenden där endast ett (av flera) åtal förkastades. Statistiken ger således inte nödvändigtvis anledning att dra slutsatsen att gärningar av samma slag behandlas på väsentligt olika sätt vid landets olika åklagarämbeten. Under verksamhetsåret sökte åklagarna ändring i tingsrättens dom mer sällan än året innan. Minskningen är procentuellt sett i samma storleksklass som minskningen av den procentuella andelen förkastade åtal under tidsperioden i fråga. Ju mer sällan åtal förkastas, desto mer sällan har åklagarna behov

12 12 Åklagarväsendet i siffror 2010 av att söka ändring. Utvecklingen har i fråga om detta varit konsekvent. Att denna trend eventuellt fortsätter är dock problematiskt av de ovannämnda skälen. Antalet beslut om att begränsa förundersökningen har ökat. Under verksamhetsåret gällde ökningen alla grunder för begränsning av förundersökningen. Antalet avgöranden av detta slag ökade även året innan. Då man i synnerhet granskar antalet begränsningsbeslut som har fattats med stöd av 4 3 mom. i förundersökningslagen upptäcker man att flest avgöranden i sak av detta slag gjordes på Åland. Bland de största åklagarämbetena gjordes flest begränsningsbeslut av motsvarande slag vid åklagarämbetena i Västra och Östra Nyland. Skillnaden mellan de (stora) åklagarämbeten som fattade det största och minsta antalet begränsningsbeslut ökade till cirka åtta procentenheter. Det är anmärkningsvärt att ökningen av begränsningsbesluten inte har minskat antalet beslut om åtalseftergift. I allmänhet antar man att ett ökat antal begränsningsbeslut borde leda till en minskning av åtalseftergifterna. Antagandet bygger på att en begränsning av förundersökningen avslutar behandlingen av sådana ärenden i fråga om vilka man redan i ett tidigt skede kan se att de inte kommer att leda till att åtal väcks. Dessa ärenden skulle med andra ord avgöras genom åtalseftergift om möjligheten att begränsa förundersökningen inte fanns att tillgå. En delorsak till att det ökade antalet begränsningar av förundersökningen inte har minskat antalet avgöranden om åtalseftergift torde vara att man under verksamhetsåret avgjorde klart fler ärenden än året innan. I ljuset av siffrorna ser det alltså ut som om åklagarämbetena åtminstone delvis har arbetat sig igenom de oavgjorda ärendena genom att fatta beslut om åtalseftergift. Detta är problematiskt, om det innebär att ärenden i vilka det med tanke på förverkligandet av straffansvaret hade varit mer motiverat att väcka åtal inte överlämnas till domstolarna. En sådan slutsats kan inte dras direkt av statistiken om verksamhetsåret. I framtiden måste särskild uppmärksamhet fästas vid utvecklingen. Till uppföljningen av jämlikheten i åklagarverksamheten hänför sig även i vilken utsträckning åklagarens avgöranden ändras till följd av klagomål eller man annars vidtar åtgärder på grund av åklagarens förfarande. Under verksamhetsåret var ändringsprocenten 8,2. Som åtgärder räknas då åtalsförordnanden, uppfattningar och anvisningar, beslut om åtalseftergift och andra föreskrifter. År 2009 var motsvarande ändringsprocent sju. (Se Riksåklagarämbetets administrativa diarium s. 37).

13 Åklagarväsendet i siffror Resultat och prestationer Resultatmål Åtalsprövningen ska genomföras på ett effektivt sätt. Under verksamhetsåret avgjordes nästan ärenden. Detta innebär att det mål som hade satts upp för året överskreds med nästan avgjorda ärenden. Utifrån antalet avgjorda ärenden var 2010 års resultat även klart bättre än resultatet året innan. Resultatet kan karakteriseras som positivt, eftersom behandlingstiderna har förkortats och antalet obehandlade ärenden har kunnat minskas. Det är klart att en utveckling av detta slag dock även kan vara förknippad med problem med tanke på förverkligandet av åklagarverksamhetens grundläggande uppgift. Den mest problematiska gruppen bland de ärenden som har varit anhängiga länge utgör de ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader. I slutet av verksamhetsåret fanns det 189 oavgjorda ärenden inom denna grupp. Det mål som hade satts upp för denna del, 175 ärenden, uppnåddes inte. Differensen var 14 ärenden. Ungefär en tredjedel av alla ärenden som hade varit anhängiga i mer än 12 månader var krävande brottmål. I de nämnda 189 ärendena ingick några ärenden som i själva verket redan är avgjorda, men i vilka det tekniska slutförandet av ärendet inte har genomförts i ärendebehandlingssystemet. I knappt en tredjedel av dessa 189 ärenden genomfördes dessutom en tilläggsundersökning hos förundersökningsmyndigheten, vilket innebär att det i praktiken inte är möjligt att avgöra ärendena i fråga innan tilläggsundersökningen är klar. Vid en granskning enligt åklagarämbete upptäcker man att antalet ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader var störst vid åklagarämbetena i Helsingfors, Västra Nyland och Österbotten, det vill säga vid

14 14 Åklagarväsendet i siffror 2010 samma åklagarämbeten där de genomsnittliga tiderna för åtalsprövning var längst. Den utveckling som har beskrivits ovan innebär att den betydande nedåtgående trenden som fortsatte under åren nu har avstannat. Av det faktum att förändringen till det bättre var synnerligen betydande mellan åren 2007 och 2008 kan man dra slutsatsen att den största effekten av de metoder som redan har tagits i bruk för att förkorta behandlingstiden till väsentliga delar har förverkligats. Man kan således inte längre förvänta sig att de ska ge motsvarande effekt. För att med de nuvarande resurserna åstadkomma en betydande och snabb minskning av antalet ärenden som har varit anhängiga länge måste man hitta och ta i bruk nya metoder. Det uppsatta målet uppnåddes inte heller i gruppen av ärenden som har varit anhängiga i 6 12 månader. I den här gruppen var differensen från målet 209 ärenden. En uppenbar risk är att dessa ärenden delvis överförs till gruppen av ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader.

15 Åklagarväsendet i siffror Åldersstruktur för anhängiga ärenden Åklagarämbete Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt under 1 mån. 1 3 mån. 3 6 mån. 6 9 mån mån. över 1 år Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Oavgjorda under 6 mån. Oavgjorda 6 9 mån. Oavgjorda 9 12 mån. Oavgjorda över 1 år Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

16 16 Åklagarväsendet i siffror Process- och kvalitetskontroll Resultatmål Ändamålsenliga processtyper ska användas. Med tanke på medborgarnas jämlikhet ska användningsgraden av skriftligt förfarande inte väsentligt avvika från den landsomfattande nivån inom något domstolsdistrikt. Användningen av skriftligt förfarande uppnådde resultatmålet. Det skriftliga förfarandet möjliggör en mycket snabb och resurseffektiv behandling av de ärenden på vilka förfarandet kan tillämpas. En så omfattande användning av skriftligt förfarande som möjligt främjar således allokeringen av åklagarväsendets resurser till exempelvis behandlingen av krävande brottmål. Samtidigt är det viktigt att det skriftliga förfarandet tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela landet. Tillämpningsgraden i fråga om det skriftliga förfarandet ligger för närvarande på en så hög nivå i hela landet att det inte längre är möjligt att väsentligt öka den. I områden där det förekommer ovanligt många ärenden som lämpar sig för skriftligt förfarande kan en lokal ökning av användningsgraden fortfarande vara möjlig. Vid en granskning av de enskilda åklagarämbetena lägger man märke till att antalet ärenden som har behandlats genom skriftligt förfarande är klart lägre vid åklagarämbetet i Helsingfors än vid de andra åklagarämbetena. Skillnaden förklaras till stor del av de särskilda egenskaperna hos de ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Helsingfors, bland annat av den stora andelen utländska svaranden.

17 Åklagarväsendet i siffror Avgöranden enligt åklagarämbete Hela landet Helsingfors Ärenden som behandlas Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ ,74% ,81% ,69% ,19% ,98% ,79% ,48% ,25% ,11% ,97% ,11% ,63% ,38% ,10% ,52% ,29% ,43% ,16% ,15% ,21% ,18% ,50% ,65% ,59% ,36% ,13% ,57% ,90% ,48% 620 0,73% ,07% 735 0,87% ,40% ,86% ,44% ,87% 184 5,95% 130 8,92% 101 3,27% 143 9,81% 108 3,50% 40 2,75% 141 4,56% 38 2,61% 145 4,69% 59 4,05% 235 7,61% 54 3,71% 116 3,75% 34 2,33% 168 5,44% 80 5,49% 167 5,40% 63 4,32% 161 5,21% 90 6,18% 225 7,28% 56 3,84% 91 2,94% 18 1,24% 5 0,16% 5 0,34% 12 0,39% ,67% ,13% ,14% ,04% ,76% ,87% ,75% ,73% ,91% ,58% ,55% ,85% ,67% ,16% ,91% ,89% ,47% 15 5,19% ,40% 56 0,42% 29 0,53% 242 4,52% 63 1,32% 56 1,71% 56 1,27% 104 1,49% 60 0,88% 44 1,31% 60 1,11% 94 2,62% 124 1,58% 65 0,98% 82 2,50% 2 0,30% 0 0,00% ,96% 457 3,44% 327 5,95% 354 6,62% 273 5,70% 130 3,98% 207 4,71% 359 5,13% 252 3,72% 212 6,31% 264 4,88% 163 4,54% 437 5,55% 399 6,03% 176 5,36% 22 3,35% 6 2,08% ,14% 670 5,05% 379 6,90% 388 7,25% 295 6,16% 257 7,87% 272 6,19% 475 6,79% 473 6,97% ,45% 452 8,35% 312 8,69% 700 8,89% 457 6,91% 281 8,56% 39 5,95% 9 3,11% ,65% ,61% 546 9,94% 418 7,81% 275 5,74% 95 2,91% 268 6,10% 276 3,95% 255 3,76% 53 1,58% 150 2,77% 54 1,50% 122 1,55% 462 6,98% 246 7,49% ,24% 3 1,04% ,73% 231 1,74% 104 1,89% 121 2,26% 93 1,94% 18 0,55% 180 4,09% 55 0,79% 84 1,24% 33 0,98% 39 0,72% 27 0,75% 114 1,45% 103 1,56% 160 4,87% 42 6,40% 4 1,38% ,06% 423 3,19% 137 2,49% 238 4,45% 86 1,80% 12 0,37% 78 1,77% 213 3,05% 81 1,19% 27 0,80% 66 1,22% 19 0,53% 75 0,95% 78 1,18% 107 3,26% 38 5,79% 1 0,35% ,62% 173 1,30% 120 2,18% 121 2,26% 51 1,07% 43 1,32% 35 0,80% 126 1,80% 69 1,02% 25 0,74% 30 0,55% 39 1,09% 86 1,09% 83 1,25% 34 1,04% 36 5,49% ,85% 259 0,32% 14 0,11% 4 0,07% 3 0,06% 19 0,40% 18 0,55% 15 0,34% 7 0,10% 43 0,63% 9 0,27% 30 0,55% 22 0,61% 61 0,77% 13 0,20% 1 0,03% 0 0,00% 0 0,00% ,99% ,29% ,32% ,01% 246 1,90% 774 5,98% 707 5,46% 582 4,49% 501 3,87% 910 7,03% 580 4,48% ,35% ,00% 563 4,35% 23 0,18% 172 1,33% 1,99 2,82 2,92 2,10 1,60 0,93 1,77 1,46 1,15 1,58 2,82 2,03 1,44 1,93 2,28 0,85 1,49 Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sammanlagt Handläggningsavgöranden Hopkopplade med annat ärende Överförda till annan enhet Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Avgöranden enligt åtgärder Processualisk åtalseftergift FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Sammanlagt Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån.

18 18 Åklagarväsendet i siffror 2010 Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut och förordnanden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland Strafforder Beslut om begränsning av förundersökning Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

19 Åklagarväsendet i siffror Åtalseftergifter Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förundersökning FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

20 20 Åklagarväsendet i siffror 2010 Åtalseftergifter enligt åtgärd, st Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Processualisk Åtalseftergift åtalseftergift av påföljdsnatur Sammanlagt

21 Åklagarväsendet i siffror Åtalseftergifter enligt åtgärd, % 01 Inget brott 2,31 % 02 Inga bevis 63,78 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,25 % 04 Ingen åtalsrätt 6,12 % 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 9,14 % 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 1,55 % 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 10,18 % 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 3,56 % 14 Vägtrafiklagen mom. 0,31 % 23 Strafflagen 35 kap. 7 0,03 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 0,71 % 30 Annat lagrum 0,05 %

22 22 Åklagarväsendet i siffror Effektivitet i verksamheten Resultatmål Straffansvaret ska förverkligas på ett produktivt och ekonomiskt sätt. Hela personalens produktivitet förbättrades en aning jämfört med året innan. Åklagarnas produktivitet låg på samma nivå som föregående år. Det uppsatta produktivitetsmålet överskreds klart. Detta torde bero på att målet en gång i tiden sattes på en ganska låg nivå. Vid målsättningen har man uppenbarligen beaktat det behov av att minska personalen som då var påtänkt, men som inte förverkligades. Man antog att det skulle få negativa effekter också på produktiviteten. Den nuvarande produktivitetsmätaren beaktar inte de förändringar som har skett och sker i ärendestocken. Av denna orsak har man övervägt att ta i bruk ett nytt mätinstrument, som skulle bygga på den vägda arbetsmängden. Resurshushållningen försämrades en aning. Ett beslut kostade knappt nio euro mer än året innan. Trots detta uppnåddes även målet för resurshushållningen. Funktionell effektivitet Mål Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avg./årsv Kostnadseffektivitet /avgörande

23 Åklagarväsendet i siffror Hantering och utveckling av de mänskliga resurserna Resultatmål Vi ska sörja för personalens arbets- hälsa. Enligt siffrorna i VMBaro-enkäten förbättrades arbetstillfredsställelsen inom åklagarväsendet tydligt jämfört med året innan. Under året satsade man i synnerhet på den interna kommunikationen och personalledningen. Båda satsningarna syntes i siffrorna. Under år 2011 inleds åklagarväsendets strategiarbete i växelverkan med åklagarämbetena. Aspekter som anknyter till arbetstillfredsställelsen beaktas även i detta arbete. Arbetstrivselindex År ,28 År ,44 År ,30 Målsättning 3,28

24 24 Åklagarväsendet i siffror 2010 Åklagarväsendets enkät om arbetstrivsel 2010 RÅÄ Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Det sammanlagda medeltalet för svaret Justitieförvaltningen Alla statliga arbetsplatser Ledningen 3,46 3,26 3,90 3,07 3,27 4,13 3,50 4,11 3,76 3,70 3,27 3,24 3,18 3,43 2,28 3,42 3,27 3,36 Innehållet och utmaningarna i arbetet 3,73 3,65 4,19 3,75 3,54 3,82 3,91 3,99 3,91 3,96 3,63 3,60 3,39 3,79 3,46 3,74 3,66 3,64 Lönen 2,99 2,67 3,23 3,07 3,09 3,14 3,17 3,40 2,99 3,08 3,08 2,59 2,64 2,90 2,43 2,93 2,80 2,80 Stöd för utvecklingen 3,39 3,05 3,55 3,25 3,31 3,39 3,71 3,72 3,61 3,50 3,39 3,37 3,13 3,38 2,54 3,32 3,15 3,17 Arbetsklimatet och samarbetet 3,66 3,57 4,29 3,75 3,85 4,20 4,14 4,38 3,84 4,04 3,44 3,80 3,67 3,98 3,03 3,82 3,59 3,69 Arbetsförhållandena Arbetsgivarbilden 3,74 3,61 3,80 3,54 3,19 3,80 3,67 3,89 4,05 3,85 3,19 3,34 3,57 3,73 3,38 3,38 2,64 3,35 2,98 3,00 3,86 3,75 3,52 3,86 3,33 2,74 3,09 2,92 3,33 2,08 3,44 3,27 3,75 3,29 2,67 3,58 3,27 3,74 3,61 3,39 3,00 2,94 3,23 3,40 2,63 3,64 3,17 3,30 3,56 2,96 3,26 3,51 3,05 3,17 Det sammanlagda medeltalet 3,49 3,26 3,80 3,36 3,27 3,76 3,64 3,88 3,69 3,64 3,26 3,26 3,24 3,51 2,76 3,44 3,31 3,33

25 Åklagarväsendet i siffror Antalet sjukdagar per årsverke ökade klart jämfört med året innan. Ökningen beror i första hand på fysiska sjukdomar, som i sin tur är en följd av att personalen åldras. Personalen deltog i utbildning i lite större utsträckning än året innan. Detta har påverkats av grundkursen för åklagare, som genomfördes under verksamhetsåret. Både sjukfrånvaron och deltagandet i utbildning underskred målnivån en aning. Sjukfrånvaro dagar/årsverken Förverkligat Målsättning ,4 7,8 6,9 8,0 8,5 8, Åklagarväsendets utbildningsdagar

26 26 Åklagarväsendet i siffror Åklagarväsendets resurser 3.1 Verksamhetsanslag Åklagarväsendets utgifter ökade med knappt 1,3 miljoner euro jämfört med året innan, vilket motsvarar en ökning på drygt tre procent. Då inflationen och personalökningarna beaktas är utvecklingen mycket måttfull. Lönekostnaderna ökade med cirka 1,5 miljoner euro. År 2009 betalades knappt 0,5 miljoner euro i tilläggsavgift till pensionsavgiften. År 2010 övergick man till ett nytt system, som beaktar också denna post i den egentliga pensionsavgiften. Den jämförbara ökningen var således cirka 1,1 miljoner euro. År 2010 användes ungefär sju åklagarårsverken fler än året innan. Detta gav upphov till en kostnadseffekt på drygt 0,5 miljoner euro. Den övriga kostnadseffekten är närmast en följd av den allmänna förhöjningen i enlighet med statens tjänstekollektivavtal (2,2 procent den 1 oktober 2009 och 0,55 procent den 1 mars 2010) samt av det preciserande tjänstekollektivavtalet (cirka 2 procent den 1 oktober 2009 och 0,43 procent den 1 september 2010). I utgifterna för lokalerna uppnåddes en liten besparing jämfört med år De egentliga lokalhyrorna låg kvar på samma nivå som år Detta har varit möjligt endast genom att minska nätverket av servicebyråer samt genom att i de nya lokalprojekten följa det lokalkoncept som har utarbetats tillsammans med ministeriet. Besparingar gjordes i fråga om städningen. Åklagarämbetenas övriga utgifter har ökat mycket måttligt. Informationshanteringskostnaderna ökade med mer än 20 procent. Monetärt sett fanns den största ökningen inom standard- och underhålls-

27 Åklagarväsendet i siffror tjänsterna, som använder ungefär 67 procent av det totala anslaget för informationshanteringen. Ett mer än dubbelt så stort anslag som året innan användes till utveckling. Av det totala anslaget för informationshanteringen användes endast ungefär nio procent till utveckling. Detta är en oroväckande liten andel. På grund av de bristfälliga personalresurserna vid Justitieförvaltningens datateknikcentral och de övriga sektorernas knappa anslag förblev några viktiga utvecklingsprojekt oavslutade, medan några inte förverkligades över huvud taget. De viktigaste av dessa var olika projekt med anknytning till infranätet samt migrationen av informationssystemet Sakari till en ny plattform. Genom det sistnämnda projektet försöker man trygga funktionen hos systemet Sakari tills ett nytt informationssystem tas i bruk. Specialtjänsterna anknyter närmast till telefonväxelverksamhet. Ökningen beror delvis på att kostnaderna numera allokeras mer rättvist enligt upphovsprincipen. Det anslag som användes var en knapp miljon euro mindre än vad som hade budgeterats. Detta beror delvis på att det slutliga anslaget fastställs först i februari, varvid åklagarämbetena hade berett sig på ett mindre anslag. Det är dock glädjande att se att storleken på åklagarpersonalen motsvarade det mål som hade satts upp under resultatförhandlingarna. På så sätt har man kunnat upprätthålla ett större antal åklagare med ett omkostnadsbelopp som underskrider budgeten. Det anslag som överförs till år 2011 uppgick till över 3 miljoner euro och motsvarade cirka 7,2 procent av det totala anslaget. Ministeriet har ansett att 7,8 procent är en tillfredsställande nivå och uppmärksammat att andelen anslag som överförs är över tio procent vid många andra ämbetsverk inom statsförvaltningen. Det anslag som överförs inom åklagarväsendet har således återgått till en nästan tillfredsställande nivå.

28 28 Åklagarväsendet i siffror 2010 Åklagarväsendets anslag och dess användning Riksåklagarämbetets - utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Riksåklagarämbetet sammanlagt Åklagarämbetenas utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Åklagarämbetena sammanlagt boksl- Boksl- Boksl- Ändr. Ändr. Budget Avvikelse Avvikelse % 2010 % ,8 % ,1 % ,5 % ,4 % ,9 % ,2 % ,1 % ,4 % ,0 % ,1 % ,7 % ,2 % ,1 % ,7 % ,7 % ,8 % ,5 % ,5 % ,7 % ,4 % ,7 % Sammanlagt Åklagarämbetenas gemensamma utgifter Dataförvaltningsutgifter - standardservice - driftsservice - utveckling - specialtjänster - löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral Pensionsavgiftens tillläggsavgift ,0 % ,9 % ,6 % ,3 % ,3 % ,2 % ,2 % ,6 % ,6 % ,9 % ,4 % ,6 % ,8 % ,1 % ,2 % ,8 % ,0 % Sammanlagt ,2 % ,3 % Anslag Budget Tilläggsbudget Sammanlagt Överföringar från tidigare år Disponibla Överförda till följande år ,2 % ,0 % ,4 % ,6 % ,9 % ,9 % ,0 % ,4 % ,9 % ,4 % ,0 %

29 Åklagarväsendet i siffror Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren , Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter Sammanlagt Sammanlagt Sammanlagt Sammanlagt De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter boksl- Boksl- Boksl- Boksl- Anslag disponibla Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland Sammanlagt

30 30 Åklagarväsendet i siffror Personal År 2010 stod totalt 536 årsverken till förfogande inom åklagarväsendet. Detta var ungefär sex årsverken mer än året innan. I enlighet med personalplanen har antalet åklagare ökats och storleken på kontorspersonalen minskats. Kontorspersonalen har minskat snabbare än förutsett. Den måste fortfarande minska med cirka åtta årsverken. Juridikstudenterna har etablerat sin position som praktikanter inom åklagarväsendet. De används både som sommarpraktikanter under tre månader och som månadspraktikanter. Antalet visstidsanställda åklagare ser ut att öka (77 i slutet av år 2010). Största delen av de visstidsanställda åklagarna var kvinnor (55). Fenomenet anknyter delvis till att man samtidigt höll på att tillsätta cirka 40 ordinarie åklagartjänster inom åklagarväsendet. Vid årsskiftet fanns det sju deltidsanställda åklagare inom åklagarväsendet. Detta antal ser ut att vara rätt stabilt. Bland kontorspersonalen var tolv personer visstidsanställda i slutet av verksamhetsåret. Det låga antalet beror delvis på att man har minskat på kontorspersonalen, varvid man har låtit bli att tillsätta de tjänster som har blivit lediga. Åtta personer i kontorspersonalen var deltidsanställda. Det är inte ett stort antal, om man beaktar kontorspersonalens höga medelålder. Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena var 46,5 år. Männens medelålder var 48,3 år och kvinnornas 45,3 år. Medelåldern sjönk med nästan ett år jämfört med året innan. Den ordinarie personalens medelålder var 49,2 år, medan den visstidsanställa personalens medelålder var 33,7 år. Åklagarnas medelålder var 44,9 år och kontorspersonalens 50,3 år. Många åklagarämbeten har under de senaste åren uppnått den målnivå för personalen som har satts upp i personalplanen, vilket innebär att dessa åklagarämbeten även har börjat göra nyrekryteringar. Nyrekrytering behövs för att åstadkomma en mer balanserad åldersfördelning. Under åren uppnår 144 personer i åklagarämbetenas personal pensionsåldern.

31 Åklagarväsendet i siffror Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagare kanslipersonal Sysselsatta och praktik 500 6,1 5,7 1,4 9,5 11,6 13,1 12,5 15, ,2 182,7 187,6 178,7 164,8 161,2 155,8 152, ,5 325,3 324,1 321,6 304,0 329,1 324,1 331, Åklagarantal vid de lokala åklagarämbetena, män och kvinnor Män kvinnor

32 32 Åklagarväsendet i siffror 2010 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning Benämningar (årsverken) biträdande åklagare ledande häradsåklagare ledande landskapsåklagare häradsåklagare landskapsåklagare juristpraktikant ÅKLAGARE SAMMANLAGT förvaltningssekreterare personalsekreterare avdelningssekreterare byråsekreterare kanslivaktmästare städare praktikant högskolepraktikant ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT SAMMANLAGT ,2 0,6 16,6 16,4 7,4 57,7 24,4 14,3 14,3 14,2 0,8 1,0 1,0 1,0 243,8 277,0 295,8 291,3 307,2 2,0 1,2 1,4 1,1 1,5 0,2 322,7 304,0 329,1 324,3 331,3 9,8 13,3 13,6 13,0 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 26,0 17,1 14,0 13,0 11,4 156,2 144,6 138,9 133,5 134,1 1,5 1,5 1,5 1,5 1,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,0 2,2 0,8 2,3 1,7 3,0 1,3 3,0 3,7 3,8 187,0 176,4 174,3 168,1 167,7 509,7 480,4 503,3 492,4 499,0 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 år 46,8 47,0 47,8 48,5 49,1 49,2 49,1 49,2 44,3 44,8 45,6 46,0 46,9 46,1 47,2 46,5 40 år 35,2 35,5 35,5 36,7 37,1 34,8 35,8 33,7 30 år

33 Åklagarväsendet i siffror Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena Män Kvinnor Sammanlagt 150 pers pers pers pers. 18 under 35 år år år 55 år och äldre Personer som uppnår pensionsåldern under åren vid åklagarämbetena Kanslipersonal Åklagare 12 pers. 10 pers. 8 pers. 6 pers. 4 pers. 2 pers. 0 pers år uppnår pensionsåldern (65 år) under år

34 34 Åklagarväsendet i siffror Utbildning inom åklagarväsendet Riksåklagarämbetet planerar och genomför yrkesinriktad fortbildning för personalen inom hela åklagarväsendet. Inom en expertorganisation måste hela personalen vara kompetent, och yrkeskunnigheten måste utvecklas i takt med förändringarna. Åklagarnas och sekreterarnas yrkeskunnighet och kompetens upprätthålls genom omfattande utbildning. Utbildningen inom åklagarväsendet bygger på centraliserad och regional utbildning. Centraliserad utbildning år 2010 deltagare 591 Utbildningsdagar 84 Elevdagar 1 412

35 Åklagarväsendet i siffror Åklagarämbetena har sedan år 2009 kunnat beställa regionala kurser av Riksåklagarämbetet. Riksåklagarämbetet samordnar utbildningen och planerar nya teman för beställningskurserna tillsammans med de lokala åklagarämbetena. Längden på de regionala kurserna är cirka tre timmar, och målet är att behandla grundläggande frågor kring temat för kursen. Varje kurstema kan beställas under två års tid. Antal regionala beställningsutbildningstillfällen Antal utbildningstillfällen Antal kursdeltagare Läkemedels- och dopingbrott Sexualbrott som riktas mot barn Arbetsbrott Utmaningar i tematisering Informationssökning Datakunskap för alla År 2010 lades nedanstående teman till i utbudet av beställningskurser. Utbildningen om ändringssökande i tingsrättens avgörande genomfördes i varje ämbetsverk under verksamhetsåret innan lagen trädde i kraft den 1 januari Antal regionala beställningsutbildningstillfällen 2010 Antal utbildningstillfällen Antal kursdeltagare Bokföringsbrott 1 15 Yttrandefrihetsbrott samt rasistiska brott och andra hatbrott 4 75 Tjänstebrott 3 57 Utbildning om ändringssökande i tingsrättens avgörande

36 36 Åklagarväsendet i siffror 2010 Antalet regionala beställningskurser varierade från ämbetsverk till ämbetsverk, eftersom utbildningsbehoven var individuella. En del av beställningskurserna genomfördes två eller tre gånger vid samma ämbetsverk. I utbildningen inom åklagarväsendet deltog även representanter för intressentgruppen. Antal regionala beställningsutbildningstillfällen per ämbete Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Päijänne-Tavastland Sydöstra Finland Egentliga Finland Birkaland Satakunta Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland Under verksamhetsåret deltog 18 åklagare (19 år 2009) i utbildning som ordnades av justitieministeriet, och 32 (42) åklagare deltog i utbildning inom polisförvaltningen.

37 Åklagarväsendet i siffror Riksåklagarämbetets administrativa diarium Avgjorda och anhängiga ärenden (situationen ) avgjorda oavgjorda Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 42 Utnämningsärenden 4 2 Personalförvaltning 17 5 Övriga förvaltningsärenden 9 5 Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 99 Utnämningsärenden 17 9 Personalförvaltning 48 6 Ekonomiförvaltning 0 3 Övriga förvaltningsärenden 17 8 Åtalsärenden sammanlagt 682 Ändringsprövningsärenden Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 1 1 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 7 1 Ordinärt ändringssökande, Hd Extraordinärt ändringssökande, Hd 28 3 Åklagarförordnanden 58 0 Yttrandefrihetsbrott Övriga åtalsärenden 5 3 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag 1 0

38 38 Åklagarväsendet i siffror 2010 avgjorda oavgjorda Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 53 Riksåklagarens allmänna anvisningar 2 0 Övriga anvisningar och föreskrifter 7 2 Utbildning inom åklagarväsendet 26 2 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl. 5 9 Övervakning sammanlagt 193 Klagomål Övriga klagomål Övervakning av strafforderärenden 1 1 Övrig övervakning 7 1 Internationella ärenden sammanlagt 58 Internationell rättshjälp 20 1 Norden och övriga närområden 2 2 EU- och ER-ärenden 3 1 Annat rättsligt samarbete 2 0 Övriga internationella ärenden 14 1 Människorättsdomstolsärenden 11 1 Sakkunnigupdrag sammanlagt 120 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag Övriga ärenden sammanlagt 10 För kännedom inkomna 3 0 Övriga ärenden 7 0 Alla ärenden sammanlagt

39 Åklagarväsendet i siffror Ändringsprövningsärenden Med stöd av 11 2 mom. i lagen om rättegång i brottmål och 10 i lagen om allmänna åklagare kan riksåklagaren på eget initiativ eller med anledning av exempelvis ett klagomål ta upp ett ärende som en underlydande åklagare har avgjort till ny behandling. I dessa s.k. ändringsprövningsärenden är det fråga om att den klagande är missnöjd med slutresultatet av åklagarens åtalsprövning. I enlighet med arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren avgörs ändringsprövningsärenden i regel av biträdande riksåklagaren. En statsåklagare kan avgöra ett ändringsprövningsärende i de fall då ärendet inte prövas med anledning av att det inte har framkommit behov av att ändra åklagarens beslut och ärendet inte heller till arten eller omfattningen är av större betydelse än sedvanligt (17 i arbetsordningen för Riksåklagarämbetet). Under verksamhetsåret inkom 233 ändringsprövningsärenden (dessutom överfördes 79 ärenden från åren innan). Av dessa ärenden avgjordes 180, av vilka två ärenden ledde till åtalsförordnanden. Femtiotre ändringsprövningsärenden överfördes till år Den genomsnittliga behandlingstiden för ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet uppgick under verksamhetsåret till fem månader och 20 dagar. 5.2 Klagomål Utöver begärandena om ändringsprövning, som riktar sig mot åklagarens beslut, kan ett klagomål även rikta sig mot åklagarens förfarande. Ofta är det fråga om dröjsmål i åtalsprövningen. I ett så kallat direkt förfarande behandlas klagomål mot andra myndigheters än en åklagares förfarande, i vilka riksåklagaren i allmänhet inte har behörighet, samt klagomål som uppenbart ankommer på laglighetsövervakarna och överförs till dessa. Under verksamhetsåret inkom 45 klagomål som gällde åklagarens förfarande till Riksåklagarämbetet. År 2010 avgjordes 30 klagomål. Den genomsnittliga behandlingstiden för dessa vid Riksåklagarämbetet var nio månader och sju dagar. Antalet inkomna ärenden som inte hörde till befogenheterna var 74..