Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett gott arbete i ett bra gäng. Åklagarväsendet"

Transkript

1 Ett gott arbete i ett bra gäng Åklagarväsendet

2 Åklagare Maija Mononen: Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och självständigheten Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffansvaret. Som statlig tjänsteman svarar åklagaren för att ett begånget brott medför ett lagenligt straff. Häradsåklagare Maija Mononen beskriver saken på följande sätt: Åklagaren är brottmålets drivkraft och följer som enda myndighet med hela brottmålets livscykel från brottsanmälan till eventuell dom. Syftet med åklagarens arbete är att förverkliga straffansvaret. Åklagaren samarbetar med polisen under förundersökningen och inleder redan då åtalsprövningen. Åklagaren bedömer för varje misstänkt persons del om ett brott har begåtts och om det finns tillräckliga bevis för det. Prövningen kan resultera i åtal, beslut om åtalseftergift eller till att åklagaren dömer ut böter för en ostridig förseelse. Bild: Kaisa Sirén

3 I det här arbetet måste man hitta krafter för hektiska dagar och våga ta modiga beslut. Viktiga egenskaper hos en åklagare är förmågan att Åklagaren ska våga fatta djärva beslut. urskilja det väsentliga och objektivitet som garanterar parterna i målet ett rättvist bemötande. Om åklagaren väcker åtal, driver hon eller han åtal i tingsrätten och därefter eventuellt i hovrätten. Åklagaren kan även föra brottmålet till förlikning. Det bästa med mitt arbete är att det är mångsidigt och självständigt. Jag samarbetar med andra myndigheter, jag har hand om pappersarbete på ämbetsverket och uppträder i rättssalen. Jag uppskattar det att jag själv kan planera mitt arbete och att de beslut jag fattar är mina egna. Mononen som är från Rovaniemi utexaminerades från Lapplands universitet och har arbetat vid Lapplands åklagarämbete i fyra år. Hon har hand om ca 350 ärenden om året, i huvudsak så kallade vardagsbrott, men även omfattande och krävande brottmål. Hon har 2 3 sessionsdagar i veckan. Arbetet präglas av att det utförs i Lappland. Ärendena handlar i snitt mer om jakt- och fiskeförseelser eller om gränsöverskridande versamhet. Sessionerna hålls på tio orter och avstånden är långa. åklagarämbetena Huvudkansli Servicebyrå Mononen får koncentrera sig på sitt arbete, eftersom sekreterare Aila Kiviniemi-Vihriälä ser till dokumentöverföringen och kontrollerar formaliteterna kring besluten. Jag upplever att min roll är viktig. Vårt samarbete har fungerat verkligt bra, tillägger Kiviniemi-Vihriälä. Bild: Kaisa Sirén Sekreterare Aila Kiviniemi-Vihriälä (till vänster) och häradsåklagare Maija Mononens samarbete flyter bra.

4 Ekobrottsåklagare Malla Sunell: Det har aldrig känts som om jag redan kan det här Specialisering hjälper åklagarna att anta de utmaningar som krävande brottmål ställer. Längst i fråga om kompetensfördjupande specialisering når de åklagare som på heltid koncentrerar sig på en viss typ av brott. Specialåklagaren inom området för ekonomisk brottslighet Malla Sunell har arbetat vid Helsingfors åklagarämbete i 14 år. Hon övergick till uppgiften direkt från att ha arbetat som tingsdomare utan tidigare åklagarerfarenhet. Jag är i min egen bransch. Jag vill att rättvisa beslut fattas. Ekobrottsåklagaren samarbetar nära med bland annat skattemyndigheterna och förundersökningsmyndigheterna. Att delta i förundersökningen är tidskrävande, men det är viktigt, eftersom brister i förundersökningen är svåra att rätta till i efterhand. Fördelen med att jag deltar i förundersökningen är att jag redan känner till fallet när jag får det för åtalsprövning. Förundersökning Utredningen av brott, dvs. förundersökningen, hör till förundersökningsmyndigheterna och dessa är polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen. Förundersökningen bygger starkt på samarbete. Förundersökningen leds av en undersökningsledare som är skyldig att samarbeta med åklagaren. Förundersökningsmyndigheten gör upp ett förundersökningsprotokoll som sedan skickas till åklagaren för åtalsprövning. Åklagaren är undersökningsledare endast när det gäller brott som en polis misstänks ha begått. Åklagaren kan på framställning av undersökningsledaren besluta att en förundersökning inte ska inledas eller att den ska avslutas om åklagaren i vilket fall som helst skulle låta bli att väcka åtal. Det kallas för begränsning av förundersökning. Bild: Kimmo Brandt

5 Polisens förundersökning är en förberedelse inför rättegången. Åklagaren är med om att säkerställa att man från början utreder rätt omständigheter och att utredningen producerar objektiv information. För polisen lägger jag fram min synpunkt på vem som ska förhöras och hur undersökningen ska byggas upp. Tyngdpunkten i specialåklagarens arbete varierar från år till år. Ibland består ett år av ett stort antal åtalsprövningar och ibland är det främst frågan om att sitta ting. Ibland kan ett riktigt stort fall sysselsätta en åklagare hela året på heltid. Dagarna i rättssalen är långa och på kvällen är man i allmänhet tvungen att förbereda sig inför följande dag. Jag tycker om samarbetet I rättssalen med olika aktörer, tanke- och ökar det egna pappersarbetet i samband kunnandet. med åtalsprövningen, men särskilt tycker jag om huvudförhandlingarna. I huvudförhandlingarna råkar man ut för överraskande situationer och den egna kompetensen ökar varje gång. Specialiserade åklagare är mentorer och utbildar andra åklagare. Arbetet kräver att man håller sig à jour och har omfattande kännedom om lagar, även om andra än strafflagen. Malla Sunell fascineras av att arbetet är krävande och svårt. Det har aldrig känts som om jag redan kan det här. Jag upplever att jag som en del av ett stort maskineri utför ett värdefullt arbete. Bild: Kimmo Brandt

6 Statsåklagare Mika Illman: Utbildningssystemet hjälper framåt i karriären Bild: Kimmo Brandt En jurist som är ny i branschen kan knappast föreställa sig vilka alla livsområden hon eller han som åklagare blir förtrogen med. Det kan hända att åklagaren blir tvungen att sätta sig in i till exempel en långtradarchaufförs, kranförares eller läkares situation. Åklagaren blir kanske tvungen att överväga om till exempel ett medicinskt ingrepp varit ändamålsenligt, berättar chefen för styrnings- och utvecklingsenheten vid Riksåklagarämbetet, statsåklagare Mika Illman. Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagarväsendet. Utbildning vid åklagarväsendet Start-utbildningen för åklagare är avsedd för nya biträdande åklagare som har utnämnts till tjänsten för viss tid. Utbildningen består av nätstudier och inlärning i arbete som leds av en personlig tutor. Grundutbildningsprogrammet för åklagare bildar stommen för åklagarutbildningen och är avsett för alla åklagare. Utbildningen har som syfte att stärka åklagarens kompetens och fördjupa yrkesidentiteten. Åklagarnas kompetens upprätthålls och utvecklas genom omfattande och mångsidig fortoch kompletteringsutbildning. Behörighetskrav för åklagare är juridisk universitetsutbildning. Erfarenhet av auskultering är en fördel. Därefter fungerar åklagarväsendets eget utbildningssystem som ett stöd för avancemang på karriärstegen. Alla fullföljer Startutbildningsprogrammet för åklagare och några år senare även grundutbildningsprogrammet för åklagare, berättar Illman. En grundläggande uppgift i åklagarens arbete är att dra en gräns mellan rätt och fel. Åklagaren måste intressera sig för vad som är förbjudet och tillåtet i samhället och för den offentliga maktens roll när det gäller tryggandet av rättsstaten och det organiserade samhället överlag.

7 Specialisering utgör en väsentlig del av åklagarens karriär: närmare en fjärdedel av åklagarna är specialiserade inom något område. Efter ett visst antal tjänsteår kan man själv inverka på vad man vill specialisera sig på. Utbildningen vid åklagarväsendet hjälper åklagarna att klara av utmaningar inom specialområdena. Åklagaren måste även upprätthålla sina kunskaper i Grundutbildningsprogrammet för den grundläggande juridiken eftersom yrkeskompetensen föråldras förvånansvärt snabbt. Utbildning är åklagare bildar något man inte får glömma i något som helst skede stommen för åklagarutbildningen. Världen förändras och lagstiftningen likaså. av karriären. Riksåklagarämbetet följer med hur lagstiftningen och den omgivande miljön utvecklas. Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagarväsendet. Utbildningen vid åklagarväsendet är högklassig och omtyckt. Som utbildare fungerar i regel egna erfarna åklagare. Därför är utbildningen konkret och innehållet det väsentliga. Den som deltar i en kurs kan utgå ifrån att han eller hon får en skräddarsydd utbildning för sina behov av personer som är insatta i ämnet. För det mesta arrangeras åklagarväsendets utbildning vid Åklagarakademin i Riksåklagarämbetet. Bild: Kimmo Brandt

8 Statsåklagare Raija Toiviainen: I internationella uppgifter vidgas det egna syn- och tänkesättet Trots att vårt åklagarväsende är litet är vi internationellt sett en känd och pålitlig aktör, säger chefen för internationella enheten vid Riksåklagarämbetet, statsåklagare Raija Toiviainen. Finlands åklagarväsende samarbetar intensivt med åklagarväsenden i olika länder och deltar aktivt i internationella evenemang och utbildningar i branschen. Åklagarväsendet måste känna till hur internationella rättsliga frågor utvecklas och vilka brottsfenomen som berör vårt land. Dessutom är det viktigt att känna till de kanaler genom vilka man får kontakt med en behörig myndighet i en främmande stat. När det är som bäst innebär det här arbetet en genuin och konkret samverkan. Det öppnar ett utmärkt fönster ut mot världen, beskriver Toiviainen. Bild: Tuukka Ylönen

9 Även i vanliga ärenden kan när som helst ett internationellt samband uppkomma. En åklagare kan specialisera sig och bli sakkunnig i internationella brottmål. Även i vanliga ärenden kan ett internationellt samband uppkomma när som helst. Det ska man inte bli skrämd av. Även alla nya åklagare ska ha beredskap för det. I internationella uppgifter behöver en åklagare förutom goda kunskaper i det grundläggande arbetet även goda språkkunskaper. Man måste kontinuerligt upprätthålla sin språkkunskap. I det här arbetet får man tillämpa internationella fördrag och särskilt internationell straffprocessrätt. Det egna syn- och tänkesättet vidgas. Det är belönande när man i samverkan med en annan stat finner en lösning i ett brottmål och straffansvaret förverkligas. Orädd ska man också vara för att i internationella sammanhang våga säga det man vill och kunna ge uttryck för sin åsikt. En god samarbetsförmåga är särskilt viktig. Även öppenhet och tolerans gentemot främmande kulturer är nödvändigt. Om dessa förmågor saknas måste man öva sig i dem. En åklagare kan även söka anställning utomlands, t.ex. vid Eurojust. Åklagare lämpar sig bra även för många andra internationella uppgifter, bl.a. civila krishanteringsuppgifter. I världens krisområden råder det ständigt brist på rättsliga myndigheter. Åklagarens internationella verksamhet Samarbetet mellan åklagarna i Norden är omfattande. Åklagarväsendet har en egen avdelning i Eurojust som är ett i Haag beläget samarbetsorgan för åklagarmyndigheterna. Dess uppgift är att koordinera förundersöknings- och åtalsåtgärder i fråga om allvarlig och gränsöverskridande brottslighet. Åklagare har utnämnts till kontaktmyndigheter inom det rättsliga nätverket i Europa. Nätverket har i uppgift att underlätta myndigheternas samarbete i behandlingen av gränsöverskridande brottmål. Åklagare och åklagarväsendets ledning deltar i möten för åklagare och andra sakkunniga och som ordnas av EU och Europarådet samt i den internationella åklagarföreningens verksamhet. Åklagarväsendet samarbetar regelbundet med staterna kring Östersjön, särskilt Estland och Ryssland. Bild: Tuukka Ylönen

10 Riksåklagare Matti Nissinen: Vi utför ett gott arbete i ett bra gäng Riksåklagaren övervakar åklagarnas arbete. I egenskap av högsta åklagare leder riksåklagare Matti Nissinen åklagarväsendet. Till hans uppgifter hör bland annat att övervaka åklagarnas arbete, delta i utvecklingen av lagstiftningen och ge åklagarna allmänna anvisningar. Till riksåklagarens uppgifter hör även utnämningen av åklagare, vilket är mycket arbetsdrygt. Min genomsnittliga dag är ett fragmentariskt montage av förhandlingar, möten och andra sammankomster som vanligtvis på något sätt anknyter till riktlinjerna för verksamheten, ekonomin, de anställda och samarbetsfrågor. I arbetet ingår mycket resor och redan inom loppet av en vecka samlas en präktig hög av material som ska läsas, berättar Nissinen. Uppgifterna inom den högsta ledningen vid åklagarväsendet är uppdelade mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren. Biträdande riksåklagaren fattar bland annat beslut i ärenden som Riksåklagarämbetet Åklagarorganisationen är uppdelad i två steg. Till organisationen hör Riksåklagarämbetet i Helsingfors i egenskap av centralförvaltningsmyndighet och lokala åklagarämbeten med flera servicebyråer. Vid Riksåklagarämbetet arbetar förutom riksåklagaren biträdande riksåklagaren, statsåklagare, häradsåklagare och kanslipersonal samt sakkunniga i uppgifter som anknyter till personal- och ekonomiförvaltning, kommunikation, utbildning och utveckling samt internationell verksamhet. Biträdande riksåklagaren avgör med samma behörigheter som riksåklagaren de ärenden som tillfaller honom eller henne och är riksåklagarens ställföreträdande. Ändring i åklagarens avgöranden eller i annat förfarande kan sökas hos riksåklagaren. I ett sådant fall kan det vara fråga om lagenligheten i ett förfaringssätt eller en bedömning av god åklagarsed. Bild: Tuukka Ylönen

11 Chefer vid åklagarväsendet: Tom Ifström (till vänster), Ilpo Virtanen, Heikki Poukka, Matti Nissinen, Tom Söderlund och Jorma Kalske. berör åklagarväsendets allmänna förvaltning och i ärenden som förutsätter enskilda åtgärder av högsta åklagaren. Bild: Tuukka Ylönen På denhär broschyrens baksida presenteras åklagarväsendets vision, dvs. de strategiska avsikterna. Enligt Nissinen är tanken hos oss jobbar man gärna det bästa sättet att hålla kvar sakkunniga och även framöver få med motiverade yrkeskunniga personer i gruppen. Såsom vi ser det är åklagarväsendet en eftertraktad arbetsgivare både bland våra egna anställda och ur utomståendes perspektiv. Åklagarväsendet är en omtyckt och eftersökt arbetsgivare. Åklagarväsendets starka sidor är de anställdas kunnighet och gemenskapen. Vi gör ett gott arbete i ett bra gäng. Vi godkänner människornas mångfald och våra uppgifter och vi uppskattar varandras kompetens. Visionen är riktgivande och en ledstjärna i vardagens bestyr. Ur ledningens perspektiv ingår utmaningarna kring värnandet om välmående i arbetet och ledande av kompetensen i visionen. Även arbetsredskapen och lokalerna ska vara tidsenliga och arbetet ska utföras i en trygg miljö.

12 Vi är en kunnig, stark och effektiv förverkligare av det straffrättsliga ansvaret. Hos oss arbetar man gärna för ett tryggare samhälle. Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, PB Helsingfors Pärmens bilder: Tuukka Ylönen och Kimmo Brandt Baksidans bild: Kaisa Sirén Utformning: Mainostoimisto Visuviestintä Oy, Taina Ståhl Tryckort: Erweko Oy, Helsingfors 2012

Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott

Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott Förfarandet vid yttrandefrihetsbrott ALLMÄN ANVISNING Dnr 21/31/14 24.4.2015 I kraft 1.5.2015 - tills vidare Upphäver RÅ:2004:1 Dnr 65/31/04 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Albertsgatan

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson U 88/2013 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt

till åklagarna Dnr 38/31/ AÅL 3 2 mom. RÅ:1998: tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt ALLMÄN ANVISNING RÅ:2006:4 till åklagarna Dnr 38/31/06 Utfärdad Normbas 13.12.1006 AÅL 3 2 mom. Upphäver I kraft RÅ:1998:3 1.1.2007 - tills vidare Åklagaren och målsägandens åtalsrätt 1 Bakgrunden till

Läs mer

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi

Domstolspraktikanters behörighet. Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör Jarkko Mannerhovi 15.6.2010 Publikationens titel Domstolspraktikanters behörighet Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen för domstolspraktiken Ordförande: lagman Erkki Hämäläinen Sekreterare: överinspektör

Läs mer

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012

Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012 14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut

Lag. RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning. Ärende. Beredning i utskott. Beslut RIKSDAGENS SVAR 338/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagstiftning om domstolspraktik

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela

Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio Sekreterare: häradsåklagare Heidi Nummela 8.5.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Åtalsuppgörelse och åtalseftergift Arbetsgruppen för åtalsuppgörelse och åtalseftergift Ordförande: Lagstiftningsråd Jaakko Rautio

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president

Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder. Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president 7 STATISTIK Uppgifter och åtgärder Övervakning av republikens presidents och statsrådets ämbetsåtgärder Statsrådets allmänna sammanträden samt föredragningar för republikens president Sammanträden 1) Statsrådets

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009

Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Det sammanlagda antalet ärenden som behandlades 2009 Antal ärenden som väckts 1.1.2009 ärenden som inkommit 2006 18 ärenden som inkommit 2007 230 ärenden som inkommit 2008 804 Sammanlagt 1 052 Under 2009

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

Inrikesminister Anne Holmlund

Inrikesminister Anne Holmlund Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets beslut (samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheternas specialenheter) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition

Läs mer

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott

BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller

Läs mer

2013-01-17 meddelad i Uppsala

2013-01-17 meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM Mål nr B 7305-12 2013-01-17 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal motparter: 1) Sökande Kammaråklagare Ulrika Modin Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Motpart Studenternas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Brottsprocess- information till UNGA brottsoffer

Brottsprocess- information till UNGA brottsoffer Brottsprocessinformation till UNGA brottsoffer 1 Innehållsförteckning Hur gör jag en brottsanmälan?...4 Vad är en förundersökning?...5 Vad betyder besöksförbud?...6 Vad händer vid en medling?...7 Vad är

Läs mer

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010 30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

DEN ETISKA GRUNDEN FÖR ÅKLAGARVÄSENDETS verksamhet bygger på regler, värden och principer. Verksamhetens minimikrav kan utläsas ur normerna.

DEN ETISKA GRUNDEN FÖR ÅKLAGARVÄSENDETS verksamhet bygger på regler, värden och principer. Verksamhetens minimikrav kan utläsas ur normerna. SYYTTÄJÄ- LAITOKSEN DEN ETISKA GRUNDEN FÖR ÅKLAGARVÄSENDETS verksamhet bygger på regler, värden och principer. Verksamhetens minimikrav kan utläsas ur normerna. DEN GRUNDNIVÅ som definieras av reglerna

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Given i Helsingfors den 14 oktober 2015. 1 Ämbetets enheter och personal. 2 Nyckelfunktioner och sakkunniggrupper

Given i Helsingfors den 14 oktober 2015. 1 Ämbetets enheter och personal. 2 Nyckelfunktioner och sakkunniggrupper 1 (8) RIKSÅKLAGARÄMBETETS ARBETSORDNING Given i Helsingfors den 14 oktober 2015 Med stöd av 16 i lagen om åklagarväsendet (439/2011) fastställer jag, efter att ha hört biträdande riksåklagaren och ämbetets

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors riksåklagarämbetet årsberättelse 2006 Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck

Läs mer

Advokatkåren i siffror

Advokatkåren i siffror Finlands advokater Vem är advokat? En advokat är en erfaren jurist som har specialiserat sig på att sköta sina klienters ärenden. Enbart jurister som är medlemmar i Finlands Advokatförbund får använda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2012:605 Utkom från trycket den 2 oktober 2012 beslutat den

Läs mer

SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT

SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT SVENSK INTERNATIONELL STRAFFPROCESSRÄTT Utgiven av Nils Jareborg och Petter Asp IUSTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll Förkortningar n 1 De svenska jurisdiktionsreglerna 21 av Petter Asp

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

BYT TILL TREVLIGARE.

BYT TILL TREVLIGARE. BYT TILL TREVLIGARE. Rätt sorts hem i alla livssituationer Vi är med dig i ditt livs största beslut Sb-Hem finns till för just dig och dina bostadsärenden. Våra värderingar utgår från kunderna och deras

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Åklagare ett yrke för dig?

Åklagare ett yrke för dig? Åklagare ett yrke för dig? ÅKLAGARVÄSENDET I FRONTLINJEN Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Lagrum: 48 första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291); 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 48 första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291); 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2015 ref 56 Vid bedömningen av om ett ombud i ett mål i förvaltningsdomstol är lämpligt för uppdraget har bristande redbarhet utgjort grund för avvisning av ombudet. I ett mål som endast avser behörighet

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 9

Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 9 Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 0 9 Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2010 Å R S B E R ÄT T E L S E 2

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

KRAV PÅ BEHÖRIGHET HOS TEKNISK PERSONAL INOM SÖL-OMRÅDET INOM MILITÄR LUFTFART

KRAV PÅ BEHÖRIGHET HOS TEKNISK PERSONAL INOM SÖL-OMRÅDET INOM MILITÄR LUFTFART SOTILASILMAILUN VIRANOMAISYKSIKKÖ MYNDIGHETSENHETEN FÖR MILITÄR LUFTFART SOTILASILMAILUMÄÄRÄYS MILITÄR LUFTFARTSFÖRESKRIFT SIM-He-lv-002 version A, ändring 0 19.12.2008 PB 30, FI-41161 TIKKAKOSKI, FINLAND,

Läs mer

Advokatkåren i siffror

Advokatkåren i siffror Finlands advokater Vem är advokat? En advokat är en erfaren jurist som har specialiserat sig på att sköta sina klienters ärenden. Enbart jurister som är medlemmar i Finlands Advokatförbund får använda

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte Lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Genom denna lag genomförs vissa bestämmelser i det i Nagoya

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer