Anvisning ID (8)

Transkript

1 Anvisning ID (8) /2013/4590 Giltighetstid Författningsgrund Polisförvaltningslag (110/1992) 4 Ändrar/Upphäver Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått, 2020/2013/4590, Målgrupper Polisen Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått 1 Allmänt Åklagaren leder förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått i samband med tjänsteuppdrag. Det samma gäller en person som vid tidpunkten för undersökningen inte längre är en polisman, om det misstänkta brottet har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Förundersökningen av ett brott som en polisman misstänks ha begått utförs alltid av en enhet vid en annan polisinrättning än den inrättning där den misstänkte arbetar. Förundersökningsansvaret bestäms enligt den bifogade tabellen, Anvisning om registrering av polisbrottsanmälan och tabell gällande undersökningsansvar (nedan ansvarstabellen). När en polisman misstänks för ett brott som inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag (senare brott som begåtts på fritiden) kan undersökningen också ledas av en polis. Den utredande enheten bestäms då i första hand enligt den bifogade ansvarstabellen. Undersökningen kan också utföras av polisinrättningen på den ort där det misstänkta brottet begåtts, om det är ändamålsenligt till exempel med tanke på geografiska omständigheter och den misstänkte inte arbetar vid polisinrättningen i fråga. Om ett brott som begåtts på fritiden är allvarligt eller om ärendets omfattning i övrigt kräver det, kan åklagaren emellertid besluta att utse sig själv till undersökningsledare. Då fastställs undersökningsansvar och undersökningsledare enligt den bifogade tabellen. Polismän är de tjänstemän som nämns i Statsrådets förordning 1. Enligt egen prövning leder åklagaren förundersökningen i ovan nämnda fall även då en polis misstänks för ett brott som har begåtts före han eller hon blev polis. Det samma gäller ett brott som en polisman begått på sin fritid, även om han eller hon vid tidpunkten för undersökningen inte längre är polis. 1 Statsrådets förordning om polisen (1080/2013) 1 POLISSTYRELSEN Stinsgatan 14, PB 22, HELSINGFORS kirjaamo.poliisihallitus@poliisi.fi Tel , Fax polisen.fi

2 Anvisning ID (8) 2 Samarbete och administrativa arrangemang 3 Undersökningsledarens uppgifter En objektiv förundersökning förutsätter ett välfungerande och direkt samarbete mellan undersökningsledaren och utredarna. Den åklagare som fungerar som undersökningsledare ska aktivt leda förundersökningen, hålla kontakten med utredarna och se till att undersökningen utförs utan dröjsmål. Utredarna ska se till att de har en tillräcklig kontakt med undersökningsledaren och att de åtgärder som förundersökningen kräver genomförs utan dröjsmål. Riksåklagarämbetet utser åklagarna som ska leda förundersökningar av brott som en polisman misstänks ha begått, och fastställer deras verksamhetsområden. Enligt Riksåklagarämbetets föreskrift bestäms den åklagarenhet som ska tillsätta undersökningsledaren på basis av den misstänkte polismannens tjänsteställe. Om möjligt ska undersökningsledaren komma från ett annat åklagarämbete än det ämbete inom vars verksamhetsområde den misstänkte polismannen har sitt tjänsteställe. Åtalsprövningen ska utföras och åtalet väckas av en annan åklagare än den som har lett förundersökningen. Riksåklagaren har utfärdat en allmän anvisning för åklagare, Förundersökning av brott som en polisman misstänks ha begått och anmälning om åklagares beslut i ett sådant ärende 2. Dessutom har Riksåklagarämbetet utfärdat en föreskrift om förordnande av förundersökningsledare vid misstanke om polisbrott 3, till vilken tabellen Anvarsområden för polisbrottsundersökningen är en bilaga. Denna tabell bifogas även denna anvisning. Vid Riksåklagarämbetet finns en enhet som behandlar polisbrott. Målet med utredningsarrangemangen är att uppnå en enhetlig, effektiv och snabb behandling av anmälningar och eventuell förundersökning. Tack vare den centraliserade handläggningen kan man i ett tidigt skede sålla bort brottsanmälningar och begäran om utredningar som är fullkomligt ogrundade, så att i regel endast fall som kommer över förundersökningströskeln hänskjuts till de åklagare som fungerar som undersökningsledare runtom i Finland. Detta innebär att åklagarna kan koncentrera sig enbart på sitt uppdrag som undersökningsledare. Åklagaren som fungerar som undersökningsledare har i uppdrag att bestämma om en förundersökning ska inledas eller inte, leda undersökningen och utfärda behövliga instruktioner samt vid behov beordra kompletterande utredningar och fatta beslut om att avsluta en förundersökning. En åklagare som fungerar som undersökningsledare har samma rättigheter och skyldigheter som en polisman i detta uppdrag. En åklagare som fungerar som undersökningsledare ansvarar för underrättelse, tvångsmedel, information, avslutande av förundersökning och andra uppgifter som ankommer på undersökningsledaren enligt 5 kap. 2 RÅ:2016:1 3 RÅ:s förordnande Dnr 26/32/15

3 Anvisning ID (8) 4 Mottagning och registrering av anmälningar 1 i förundersökningslagen. En åklagare som fungerar som undersökningsledare kan också utfärda en muntlig eller skriftlig anmärkning om förundersökningen läggs ned med stöd av 3 kap. 9 i förundersökningslagen. Om klagomål riktas mot åklagaren i egenskap av undersökningsledare ska de behandlas vid Riksåklagarämbetet. Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet har också befogenheter att behandla denna typ av klagomål. Ett brott som en polisman misstänks ha begått registreras som brottsanmälan (R) eller diverseanmälan (S) enligt Polisstyrelsens registreringsanvisning 4. När en anmälan registreras anges koden för den polisenhet som enligt ansvarstabellen eller i övrigt ska utföra förundersökningen om den blir aktuell. Valet mellan brottsanmälan och diverseanmälan för polisbrott avgörs i regel enligt samma grunder som för andra brottsmisstänkta. På denna punkt avviker inte registreringsförfarandet från förfarandet för registrering av brott som andra medborgare misstänks har begått. Om det inte enligt principerna i förundersökningslagen finns skäl att registrera en brottsanmälan, görs en diverseanmälan med rubriceringen utredning som avses i förundersökningslagen 3:3:2. Valet mellan dessa anmälningstyper är inte ett bindande ställningstagande. Det styr inte undersökningsledaren och påverkar inte om en förundersökning inleds eller inte. I varje anmälan registreras en häradsåklagare vid Riksåklagarämbetet som undersökningsledare och som undersökningsgrupp anges POMO, oavsett om det är fråga om ett misstänkt brott i samband med tjänsteuppdrag eller på fritiden. I detta skede anges inte ännu någon utredare. I brådskande fall, t.ex. om en förundersökning måste inledas omedelbart, anges undersökningsledaren enligt anvisningarna från Riksåklagarämbetet eller alternativt enligt anvisningarna från den åklagare som är undersökningsledare i beredskapstjänst. Åklagaren som är undersökningsledare i beredskapstjänst beslutar om nödvändiga tvångsmedel, t.ex. blodprov, innan en undersökningsledare har utsetts. I en brottsanmälan anges R-rubriceringen samt Undersökningsledare och preciseringen Åklagare fungerar som undersökningsledare, förundersökningslagen 2 kap. 4 1 mom.. I en diverseanmälan anges S-rubriceringen utredning som avses i förundersökningslagen 3:3:2 och Undersökningsledare och preciseringen Åklagare fungerar som undersökningsledare, förundersökningslagen 2 kap. 4 1 mom.. I Informationssystemet för polisärenden finns också preciseringen Polisen fungerar som undersökningsledare som Riksåklagarämbetets enhet för 4 Registreringen av uppgifter i Informationssystemet för polisärenden

4 Anvisning ID (8) 5 Behandling av ärendet vid Riksåklagarämbetet behandling av polisbrott ändrar i systemet, om undersökningsansvaret i fallet överförs till polisen. Alla personer som är inblandade i fallet ska anges i undersökningsanmälan enligt registreringsanvisningarna. För den misstänkta polismannen anges förnamn, efternamn, födelsedatum, tjänst samt adress, e-postadress och telefonnummer till arbetsplatsen. När allt har registrerats ska den som har skapat anmälan stänga den och sända en notifikation per e-post till tutkinta.vksv@oikeus.fi. Vidare åtgärder i fallet vidtas av Riksåklagarämbetet. Skriftliga dokument i original och andra underlag i anslutning till anmälan ska sändas till Riksåklagarämbetet. Enheten för utredning av polisbrott ska underrättas om försändelen på adressen tutkinta.vksv@oikeus.fi så man vet att materialet är att vänta. Förberedande behandling och undersökning av alla brottsmisstankar som riktas mot polismän sker centraliserat vid Riksåklagarämbetet. Hanteringen av en brottsmisstanke mot en polisman börjar hos Riksåklagarämbetet när den polisenhet som tog emot anmälan underrättat Riksåklagarämbetet per e-post om att en undersökningsanmälan har registrerats i Informationssystemet för polisärenden. Om det misstänkta brottet har begåtts i samband med tjänsteuppdrag, sänder åklagaren vid Riksåklagarämbetet som är undersökningsledare fallet till en regional åklagare som är undersökningsledare eller bestämmer att ingen förundersökning behöver göras. När man misstänker att brottet har begåtts på fritiden avgör åklagaren vid Riksåklagarämbetet som är undersökningsledare huruvida åklagaren blir undersökningsledare i fallet. Om åklagaren inte antar undersökningsansvaret i ärendet, sänder Riksåklagarämbetet ärendet till den polisinrättning som enligt ansvarstabellen har undersökningsansvar för vidare åtgärder. Innan ärendet överförs antecknar Riksåklagarämbetet preliminärt kontaktpersonen för polisbrottsfrågor vid den utredande enheten som undersökningsledare och ändrar preciseringen för rubriceringen Undersökningsledare till Polisen fungerar som undersökningsledare i Informationssystemet för polisärenden. Förundersökningen av ett brott som en polisman misstänks ha begått kan också utföras vid Riksåklagarämbetet.

5 Anvisning ID (8) 6 Specialfrågor när undersökningsledare utses och förundersökning inleds 6.1 Ärenden vid vilka man tillämpar bötes- eller ordningsbotsförfarandet Enligt Förundersökningslagens 2 kapitel 4 1 moment fungerar åklagaren inte som undersökningsledare om vid ärendet tillämpas förfarandet enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). Polisen utför självständigt en summarisk förundersökning om man redan från början vet att ärendet kommer att behandlas i ett bötes- eller ordningsbotsförfarande. Bestämmelsen om summarisk förundersökning i 3 kap mom. i förundersökningslagen avser situationer där det i början av förundersökningen står klart att ärendet uppfyller villkoren för att behandlas i ett bötes- eller ordningsbotsförfarande, och man bestämmer att behandla det i någotdera av dessa förfaranden. Det ska då finnas uppenbara bevis för brottet redan från början av förundersökningen. Att avstå från av en åtgärd och att ge en anmärkning är också möjligt i bötes- eller ordningsbotförfarandet. Om polisen enligt standardpraxis kan ge en vanlig medborgare en anmärkning för en förseelse i ett bötes- eller ordningsbotsförfarande kan polisen också ge en sådan åt en polisman, utan behov för ytterligare åtgärder. Som man i början av kapitlet konstaterat fungerar inte åklagaren som undersökningsledare om ett ärende behandlas i ett bötes- eller ordningsbotsförfarande. Ifall tillämpbarheten av bötes- eller ordningsbotsförfarandet klarnar först efter att förundersökningen har inletts, överför åklagaren undersökningsledningen i ärendet till polisen. I fall som lämnar rum för tolkning ska ärendet övergå till det förfarande som avses i denna anvisning. 6.2 När någon annan utöver en polisman är misstänkt Åklagaren kan enligt 2 kap. 4 1 mom. i förundersökningslagen leda förundersökningen även till den del det i ärendet utöver en polisman finns någon annan misstänkt, om det är ändamålsenligt med tanke på utredningen av ärendet. På detta sätt är det möjligt att undvika en ibland besvärlig situation med två undersökningsledare. Om åklagaren dock anser att det inte är ändamålsenligt att slå ihop undersökningsledningen, är en polis undersökningsledare i fråga om andra misstänkta än polismannen. Då ska undersökningsledarna samordna undersökningsarbetet och se till att det framskrider i samma takt. I så kallade motsatta undersökningar är det särskilt viktigt att en person inte tvingas ge vittnesmål i sitt eget fall. I en situation med två undersökningsledare bör man så långt möjligt använda samma utredare i båda fallen. Informationen om fallet ska skötas enligt överenskommelse mellan undersökningsledarna.

6 Anvisning ID (8) 6.3 Misstanke om brott i samband med tjänsteuppdrag 6.4 Situationer då maktmedel används 6.5 När en person i polisens förvar avlider Riksåklagarämbetet hänskjuter fall där en polisman misstänks ha begått ett brott i samband med tjänsteuppdrag eller även andra fall enligt egen prövning till en regional åklagare som är undersökningsledare, i enlighet med tabellen Ortsarrangemang vid undersökning av polisbrott. Den åklagare som utsetts till undersökningsledare ska registreras i Informationssystemet för polisärenden. Riksåklagarämbetet underrättar undersökningsledaren, den misstänkte polismannens tjänsteställe och kontaktpersonen för polisbrottsfrågor vid den polisenhet som utför förundersökningen om hänskjutningen av ärendet per e-post. Åklagaren som är undersökningsledare kontaktar kontaktpersonen för polisbrottsfrågor vid den utredande enheten för att komma överens om de praktiska arrangemangen. Den åklagare som har utsetts till undersökningsledare avgör om det finns skäl att misstänka brott i enlighet med 3 kap. 3 i förundersökningslagen och om en förundersökning ska inledas. Undersökningsledaren underrättar den som utreder ärendet om sitt beslut att inleda en förundersökning. Utredaren ska registrera tidpunkten för beslutet i Informationssystemet för polisärenden. I en situation där polisen har använt maktmedel och detta har lett till att någon har dött eller blivit allvarligt skadad kan det hända att den främsta angelägenheten i utredningen blir att klarlägga vad som har hänt snarare än att fastställa eventuellt brottsansvar. I så fall ska polisen ta kontakt med undersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet, eller utanför tjänstetid med åklagaren som är undersökningsledare i beredskapstjänst. I egenskap av undersökningsledare avgör den behöriga åklagaren om en förundersökning ska inledas eller inte. Åklagaren i beredskapstjänst fattar beslut om de brådskande åtgärder som ärendet kräver och om att eventuellt inleda en förundersökning. Om en person som varit i förvar hos polisen avlider ska polisen undersöka dödsfallet i enlighet med lagen om utredande av dödsorsak (459/1973). Undersökningen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna om polisundersökningar i polislagen och enligt det förfarande som fastställs i Polisstyrelsens anvisningar 5. Om det kommer fram att den misstänkte är en polisman ska undersökningen däremot utföras enligt denna anvisning. Enligt 7 3 mom. i lagen om utredande av dödsorsak ska polisen underrätta åklagaren om ett dödsfall som har inträffat när en person har 5 Polisundersökning med anledning av dödsfall och Anmälningar, utredning och statistikföring med anledning av att en frihetsberövad person avlider

7 Anvisning ID (8) befunnit sig i en förvaringslokal eller annars frihetsberövad under polisens tillsyn. Åklagaren underrättas genom att registrera en S-anmälan om "anmälan till åklagaren gällande utredning av dödsorsak" och meddela numret på den undersökningsanmälan per e-post till Riksåklagarämbetets e-postadress tutkinta.vksv@oikeus.fi. 7 Klagomål När Polisstyrelsen eller en polisenhet behandlar ett klagomål som rör en polisman kan omständigheter uppdagas som ger anledning att misstänka att polismannen har begått ett brott. Då går man till väga enligt Polisstyrelsens anvisning 6. Behandlingen av klagomålet ska avbrytas och ärendet hänskjutas till Riksåklagarämbetet. Om det finns skäl att misstänka brott meddelar Riksåklagarämbetet att en förundersökningsprocess inleds. Om inte, returneras ärendet för behandling som klagomål. Tröskeln för hänskjutning av ärendet från polisen till Riksåklagarämbetet bör vara något lägre än tröskeln för brottsmisstanke eftersom polisen inte har befogenheter att fatta beslutet att inleda en förundersökning när det är fråga om ett brott som en polisman misstänks ha begått. Om det finns enbart en teoretisk möjlighet att ett brott har begåtts behöver ärendet dock inte hänskjutas till Riksåklagarämbetet. Innan man fattar ett beslut om att hänskjuta ärendet kan det vara på sin plats att diskutera det med undersökningsledaren vid Riksåklagarämbetet och komma överens om hur man ska gå till väga och vilka fortsatta åtgärder man ska vidta. Det är skäl att göra en anteckning i klagomålshandlingarna om diskussionen. När man överväger om ärendet ska hänskjutas till Riksåklagarämbetet eller inte bör man även beakta den berörda polismannens rättsskydd (skydd mot åtalsrisk) och behovet att trygga en eventuell förundersökning. Om behandlingen av klagomålet inte äventyrar personens rättskydd och inte heller den eventuella förundersökningen kan saken utredas vidare. 8 Kontaktpersoner för polisbrottsärenden och koordinatorn för polisbrottsärenden Varje polisinrättning ska ha en kontaktperson för polisbrottsärenden med uppgift att se till att de polisbrottsärenden som tas emot behandlas i god ordning och att utredare och en eventuell undersökningsledare utses utan onödiga dröjsmål. Kontaktpersonen ska vara välinformerad om de polisbrott som utreds vid enheten. Om kontaktpersonens kontaktinformation ändras ska polisenheten underrätta Riksåklagarämbetet om ändringarna. Vid Polisstyrelsen finns en koordinator för polisbrottsärenden med uppgift att säkerställa tillgången på utredare, särskilt i fall av större omfattning och som kräver särskild sakkunskap. 6 Intern laglighetsövervakning vid polisen

8 Anvisning ID (8) 9 Meddelande av beslut Undersökningsledaren underrättar kontaktpersonen för polisbrottsärenden vid den misstänkta polismannens enhet om att en förundersökning har inletts och denne ska delge chefen för polisenheten denna information. Om undersökningsledaren bestämmer att ingen förundersökning ska göras, ska han underrätta den misstänkte, målsäganden och kontaktpersonen för polisbrottsfrågor i det område där förundersökningen skulle ha gjorts samt kontaktpersonen på den misstänkta polismannens tjänsteställe. Den sistnämnde kontaktpersonen ska underrätta chefen för polisenheten om saken. Polisenheten ska i varje enskilt fall överväga om ärendet ska undersökas i förvaltningsförfarande. Vid ett möjligt tjänstemannarättsligt beslut skall rättsenheten meddela om beslutet till undersökningsledaren i sådana fall då förundersökningen ännu pågår, och om ärendet är i åtalsprövning skall åklagaren meddelas om beslutet. Om undersökningsledaren beslutar att sända förundersökningsprotokollet till åtalsprövning, ska detta meddelas till ovannämnda personer samt till koordinatorn för polisbrottsärenden vid Polisstyrelsen. Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen Polisinspektör Antti Leppilahti Handlingen har undertecknats elektroniskt i dokumenthanterinssystemet. Polisen den kl. 08:49. Registratorskontoret kan verifiera underteckningen. BILAGOR DISTRIBUTION FÖR KÄNNEDOM Anvisning om registrering av polisbrottsanmälan och tabell gällande undersökningsansvar Anvarsområden för polisbrottsundersökningen Polisinrättningarna Centralkriminalpolisen Skyddspolisen Polisyrkeshögskolan Polisstyrelsens enheter IM/Polisavdelningen Riksåklagarämbetet Ålands polismyndighet