Margareta Emtner, medicine doktor, universitetslektor, specialistsjukgymnast Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala
|
|
- Frida Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 17. Astma Författare Margareta Emtner, medicine doktor, universitetslektor, specialistsjukgymnast Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala Sammanfattning Nedsatt fysisk prestationsförmåga är vanlig hos såväl vuxna som barn med astma. En kronisk obstruktion av luftvägarna samt en ökad känslighet för olika stimuli (exempelvis fysisk ansträngning) bidrar till den nedsatta prestationsförmågan. Fysisk aktivitet är värdefull och nödvändig för alla personer med astma. Fysisk träning förbättrar den fysiska förmågan, minskar dyspnén (andfåddheten) och förbättrar de ansträngningsutlösta andningsbesvären. Personer med en mild till måttlig grad av obstruktivitet kan delta i fysisk träning på samma villkor som friska. Träningen bör bestå av aerob träning (konditionsträning), styrketräning och rörlighetsträning (se tabell nedan). Lämpliga aktiviteter är simträning, bollspel, cykelträning, gångträning samt land- eller vattengymnastik. Personer med grav obstruktivitet bör rekommenderas styrketräning, rörlighetsträning och lätt fysisk aktivitet. Träningsform Intensitet Frekvens Duration Aerob träning Lågintensiv: 5 ggr per vecka 30 min > 55 % av max HF* > 40 % av VO 2 -max** Högintensiv: 3 ggr per vecka 20 min > 70 % av max HF > 60 % av VO 2 -max Styrketräning 70 % av 1 RM*** 2 ggr per vecka 8 12 repetitioner, 2 3 set * Max HF = maximal hjärtfrekvens. ** VO 2 -max = maximal syreupptagningsförmåga. *** RM = repetitionsmaximum. 1 RM motsvarar den största belastning som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång.
2 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 227 Definition Enligt GINA (Global Initiative for Asthma) definieras astma kortfattat på följande sätt: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom. Den kroniska inflammationen är förenad med hyperreaktivitet. Luftvägsobstruktionen är reversibel antingen spontant eller med farmaka (1). Orsak och riskfaktorer Astma är en multifaktoriell och heterogen sjukdom. Riskfaktorer är bland annat genetisk disposition, atopi (allergibenägenhet) och hyperreaktivitet. Dessutom har övervikt under senare tid rapporterats vara relaterat till astma både hos barn och vuxna (2). Omgivningsfaktorer såsom tobaksrök och fuktskador kan bidra till att sjukdomen utvecklas bland barn. Cirka 5 15 procent av dem som fått astma som vuxna klassas som yrkesastmatiker (3). Bland dessa finns bageri-, industri- och jordbruksarbetare, frisörer samt personer som exponerats för svetsrök och lösningsmedel. Förekomst Under de senaste decennierna har förekomsten av astma ökat över hela världen. Prevalensen i Sverige är cirka 10 procent enligt aktuella svenska studier (4). Ökningen är störst bland unga vuxna, sjunker sedan och är lägst i övre medelåldern, för att sedan öka igen. Bland vuxna betraktas astma som en kronisk sjukdom medan det bland barn ofta sker ett tillfrisknande (5). Patofysiologi Astma är en sjukdom som kännetecknas av en inflammation i bronkerna. Ett stort antal inflammatoriska celler, inklusive mastceller, eosinofiler, T-lymfocyter, makrofager och neutrofiler är engagerade (1). Inflammationen kan uppstå efter exponering för exempelvis allergen (allergiframkallande ämnen) och obstruktionen beror på en sammandragning av glatt muskulatur, ödembildning, remodeling (strukturella förändringar i luftvägsslemhinnan) samt ökad slemproduktion (1). Ansträngningsutlöst bronkobstruktion De flesta som har astma får andningsbesvär i samband med fysisk ansträngning, vilket beror på att ansträngningen leder till luftvägssammandragning (6). Detta kallas ansträngningsutlöst bronkobstruktion. Ansträngningsutlöst bronkobstruktion definieras som ett fall i PEF (Peak Expiratory Flow, maximalt utandningsflöde) lika med eller över 15 procent eller FEV 1 (Forcerad Exspiratorisk Volym under en sekund) lika med eller över 10 procent i samband med fysisk ansträngning (6). Besvären uppstår under fysisk ansträng-
3 228 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ning eller vanligtvis 5 15 minuter efter att den har avslutats och kvarstår i minuter. Oftast avtar besvären spontant. Graden av ansträngningsutlösta andningsbesvär varierar med intensiteten i ansträngningen, typ av aktivitet och i vilken omgivning (miljö) träningen sker. Löpning, till exempel, ger mer besvär än joggning och gång. Besvären är störst vid träning i kall och torr luft och minst vid träning i varm och fuktig miljö. Luftföroreningar har visat sig öka graden av ansträngningsutlösta andningsbesvär. Hos cirka procent av dem som har astma kan ansträngningsutlösta andningsbesvär även iakttas flera timmar efter utfört arbete. Detta kallas en senreaktion. Det finns två teorier om ansträngningsutlöst astma, osmolaritetsteorin och den vaskulära teorin. Osmolaritetsteorin innebär att den höga ventilationen under fysisk ansträngning ger upphov till en uttorkning av luftvägsslemhinnan (den luft som andas in behöver befuktas och vatten från luftrören avges), vilket i sin tur innebär ett hyperosmolärt stimulus. Den ökade osmolariteten aktiverar omkringliggande celler såsom mastceller och bronkkonstriktion (sammandragning) uppstår. Den vaskulära teorin innebär att ökad ventilation av luft som är kallare än kroppstemperatur ger vasokonstriktion av luftvägsslemhinnan. Efter avslutat arbete uppstår en kärlvidgning med ökad blodfyllnad och svullnad vilket leder till luftvägsobstruktion (7). Diagnos och symtom Astmadiagnosen ställs efter en noggrann sjukdomshistoria, där attackvisa luftvägsproblem såsom väsningar och pip i bröstet, andnöd och hosta finns (8). Luftvägsobstruktiviteten bör undersökas med ett reversibilitetstest (en jämförelse före och efter medicinering med luftrörsvidgande medicin). En ökning av FEV 1 med minst 15 procent (minst 200 ml) eller en ökning av PEF med minst 20 procent indikerar att astma föreligger. Ett negativt reversibilitetstest utesluter inte att astma föreligger. Den fortsatta undersökningen omfattar daglig registrering av PEF i syfte att fastställa om en variabel luftvägsobstruktivitet finns. Typiskt för astma är att luftvägsobstruktiviteten varierar över tid. Nästa steg är att göra ett steroidtest. Patienten ges en hög dos perorala steroider under 2 3 veckors tid. Under denna tid för patienten även PEF-dagbok. Även allergitest och i vissa fall lungröntgen kan ingå i en astmautredning. Vid arbetsprov för astmadiagnostik ska arbetet utföras på en hög belastning (80 % av maximal aerob kapacitet) (8). Arbetet ska inte föregås av uppvärmning utan bör börja på cirka 60 procent av maximal aerob kapacitet och sedan öka varje minut tills patienten inte kan fortsätta. Patienten bör använda näsklämma för att undvika näsandning. En sänkning av FEV 1 med mer än 10 procent jämfört med utgångsvärdet anses som patologiskt. Prognos Introduktionen av inhalationssteroider har i hög grad påverkat astmans morbiditet, prognos och mortalitet (9). Personer med astma har en större årlig sänkning i FEV 1 än icke astmatiker och rökande astmatiker har en större sänkning än icke rökande astmatiker (10). Få astmatiker dör av astma. I Sverige dör cirka 300 personer årligen till följd av astma.
4 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 229 Behandlingsprinciper Farmakologisk behandling Den farmakologiska behandlingen vid astma är effektiv. De flesta bör använda inhalationssteroider regelbundet. Behandling med inhalationssteroider ger minskade astmasymtom, förbättrad lungfunktion, minskad bronkiell reaktivitet, färre astmaanfall, förbättrad hälsorelaterad livskvalitet samt minskad risk för död i astma (4). Vid underhållsbehandling ska beta-2-stimulerare kombineras med glukokortikosteroider för inhalation. Antileukotriener (Singulair), som ges peroralt, är ett alternativ för de patienter som inte kan inhalera. En additiv effekt finns vid tillägg av Singulair till behandling med inhalationssteroider. Singulair har även en skyddande effekt mot ansträngningsutlöst astma. Bland dem som endast periodvis har astma bör inhalationsbehandling med kortverkande beta-2-stimulerare vara tillräckligt. Vid mycket svår astma kan även perorala steroider användas. Vid akut försämring av sjukdomen bör beta-2-stimulerare tas i upprepade doser och, om besvären inte viker, dessutom fyrdubbla dosen inhalerad glukokortikoid. Även systemisk behandling med steroider kan ha stor effekt (4). Farmakologisk behandling vid ansträngningsutlöst bronkobstruktion Ansträngningsutlösta andningsbesvär kan lindras eller till och med hindras genom premedicinering med beta-2-stimulerare och/eller natriumkromoglikat (Lomudal) minuter före den fysiska träningen (7). Antileukotriener (Singulair) kan minska eller hindra luftvägssammandragning upp till 24 timmar efter medicinering (11). Regelbunden behandling med inhalationssteroider minskar också graden av ansträngningsutlösta besvär. Effekter av fysisk aktivitet Fysisk träning och fysisk aktivitet har visat positiva effekter både fysiologiskt och psykologiskt såväl på kort som lång sikt (3 år) (12 14). Patienter som deltagit i träning blir mindre rädda för att anstränga sig och vågar vara mer fysiskt aktiva i sitt dagliga liv. Akuta effekter av konditionsträning Aerob träning förbättrar den kardiovaskulära kapaciteten, mätt som maximal syreupptagningsförmåga och maximal minutventilation (15). Lungfunktion och hyperreaktivitet förändras inte av aerob träning. Astmasymtom och ansträngningsutlösta besvär förbättras liksom begränsningar i dagligt liv, antal akutbesök och antalet sjukdagar (12, 14). Även livskvaliteten kan förbättras efter en träningsperiod (16).
5 230 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Långtidseffekter På lång sikt kan den fysiska prestationsförmågan bibehållas på en måttlig nivå även bland personer som endast varit fysiskt aktiva i vardagslivet. Hos personer som bedrivit fysisk träning regelbundet har mängden inhalationssteroider kunnat minskas (13). Dessutom minskar antalet akutbesök och sjukdagar (13). Indikationer Fysisk träning ska ske endast under optimala förhållanden, det vill säga när ingen eller endast en låg grad av obstruktivitet finns. En viss försiktighet med träningen ska även vidtas vid ansträngningsutlösta andningsbesvär. Vid ansträngningsutlösta andningsbesvär sker metabola och cirkulatoriska förändringar i kroppen och man vet inte hur dessa förändringar påverkar sjukdomen på sikt. Ordination Flera internationella studier har visat att den fysiska kapaciteten hos både barn och vuxna med astma är sänkt (17, 18). Barn med astma väljer i större utsträckning att delta i fysiska aktiviteter med måttlig och låg intensitet, det vill säga undviker aktiviteter med hög intensitet (19). Många patienter känner sig också fysiskt begränsade i dagligt liv på grund av sina andningsbesvär (20). Andningsproblemen kan alltså bidra till en stor osäkerhet i samband med fysisk aktivitet och det är av yttersta vikt att träningsovana får råd, tips och kunskap om hur träningen kan genomföras. Träningen bör omfatta aerob träning, styrke-, rörlighets-, och avspänningsträning samt andningsövningar. Personer med en mild grad av astma, som har bronkobstruktion endast vid infektioner och som klarar sina ansträngningsutlösta andningsbesvär med hjälp av beta-2-stimulerare före träning, ska rekommenderas att vara fysiskt aktiva eller bedriva regelbunden fysisk träning i samma utsträckning som friska personer (12, 14, 17). Träningen kan ske utanför sjukvårdens regi. Endast under försämringsperioder och för att öka motivationen hos dessa personer ska träningen bedrivas inom sjukvårdens regi. Personer med variabel luftvägsobstruktion behöver få hjälp av sjukgymnast med att komma igång med lågintensiv aerob träning och/eller styrketräning. Personer med kronisk bronkobstruktion som trots optimal medicinering har stora begränsningar behöver få hjälp av sjukgymnast med att träna vid tillstånd då de orkar. Träningen bör starta med rörlighetsträning, styrketräning och lätt fysisk aktivitet. Aerob träning kan ske lågintensivt eller högintensivt (se tabell 1) och ske antingen kontinuerligt eller i form av intervaller (21). Alla aktiviteter som involverar stora muskelgrupper och därmed belastar de syretransporterande organen är värdefulla. Lämpliga aktiviteter är simträning, bollspel, cykelträning, gångträning samt land- eller vattengymnastik.
6 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 231 Vid intervallträning bör 2 3 minuters högintensiv träning varvas med lågintensiv träning eller aktiv vila under 1 2 minuter. Träningen bör pågå under minst 6 10 veckor. Störst effekt (mätt som syreupptagningsförmåga) uppnås vid högintensiv träning. Träning i varm bassäng eller inomhus ska inledningsvis rekommenderas till de träningsovana, så att graden av ansträngningsutlösta andningsbesvär kan minimeras. Styrketräning bör omfatta dynamisk uthållighetsträning (se tabell 1) framför allt för ben-, arm-, skulder- och bålmuskulatur. Varje övning bör utföras 8 12 gånger och upprepas 2 3 gånger (21). En viloperiod på 1 3 minuter bör läggas in mellan varje omgång. Träningen bör pågå under minst 8 10 veckor. Vid låg intensitet i träningen (40 50 % av 1 RM) kan träningen ske dagligen, men vid en högre intensitet (60 80 % av 1 RM) bör träningen ske 2 3 gånger per vecka. Rörlighetsträning bör omfatta rörlighetsövningar för nack-, skulder-, thorax-, lår- och vadmuskulatur och ingå i varje träningspass. Tabell 1. Beskrivning av olika träningsformer. Träningsform Intensitet Frekvens Duration Aerob träning Lågintensiv: 5 ggr per vecka 30 min > 55 % av max HF* > 40 % av VO 2 -max** Högintensiv: 3 ggr per vecka 20 min > 70 % av max HF > 60 % av VO 2 -max Styrketräning 70 % av 1 RM*** 2 ggr per vecka 8 12 repetitioner, 2 3 set * Max HF = maximal hjärtfrekvens. ** VO 2 -max = maximal syreupptagningsförmåga. *** RM = repetitionsmaximum. 1 RM motsvarar den största belastning som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång. Särskilda beaktanden vid träningen För att minska de ansträngningsutlösta besvären bör träningen föregås av premedicinering med beta-2-stimulerare 15 minuter före ansträngningen (7). Att värma upp under lång tid (cirka 20 min), att långsamt stegra uppvärmningen och att träna i intervaller har visat sig vara mycket effektivt för att mildra eller helt förhindra andningsbesvären (7). Varje träningstillfälle ska avslutas med en nedvarvningsperiod på 5 15 minuter. Värmeväxlare (exempelvis Lungplus eller mask) kan användas vid träning i kall väderlek. Personer med astma som har ansträngningsutlösta andningsbesvär kan bli refraktära i reaktionen vid ytterligare ansträngning, det vill säga de upplever mindre andningsbesvär vid förnyad fysisk ansträngning om detta sker inom 30 minuter till 3 timmar (22).
7 232 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Verkningsmekanismer Personer med astma som är fria från obstruktion uppnår samma kardiovaskulära förbättringar som friska personer uppnår efter en period med aerob träning (17). De ventilatoriska förbättringar som ses efter en träningsperiod beror troligen på metabola förändringar, som också skulle ha skett hos friska individer som tränat aerobt. Förbättringen av de ansträngningsutlösta besvären kan troligen förklaras av att minutventilationen för samma arbete minskar efter träningsperioden (14). Fysisk träning, som omfattar belastning för kroppen, kan troligtvis förebygga osteoporosutveckling (benskörhet), en risk som är speciellt stor för steroidberoende personer. Funktionstester Ett funktionstest bör föregå fysisk träning dels för att kunna planera en adekvat träning, dels för att kunna utvärdera träningen. Vid all testning ska mätning av PEF och saturation (syrgasmättnad) ske före, under och upp till 15 minuter efter avslutat test. Cykeltest och test på löpband (treadmill) Standardiserade maximala eller submaximala tester genomförs för att undersöka vad patienten tolererar och vad som begränsar fysisk ansträngning. Registrering av PEF, hjärtfrekvens, saturation, andfåddhet, ansträngning och bröstsmärta ska ske såväl under som en kort tid efter testet. Denna typ av test kan även användas för att utvärdera effekt av fysisk träning. Gångtest Standardiserade gångtest används i kliniska sammanhang ofta för att bedöma den fysiska kapaciteten relaterad till aktiviteter i dagliga livet. Vid 6- och 12-minuters gångtest uppmanas patienten att gå så långt som möjligt under 6 respektive 12 minuter på en uppmätt sträcka i en korridor (23, 24). Vid samtliga gångtest mäts gångsträcka, hjärtfrekvens, saturation samt upplevd ansträngning och andfåddhet mätt med Borgs skala (25). Observera att 6-minuters gångtest kanske inte är tillräckligt känsligt för att registrera förändring hos relativt friska personer med astma. Muskelfunktion Såväl dynamisk muskelstyrka som uthållighet kan mätas med isokinetisk apparatur. Dessutom kan dynamisk muskelstyrka mätas genom repetitionsmaximum (RM), det vill säga den tyngsta vikt som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång. Dynamisk uthållighetsstyrka mäts lämpligen genom att personen gör ett maximalt antal upprepningar
8 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 233 med en given belastning. Efter en träningsperiod upprepas samma test med samma belastning. En ökning i antalet repetitioner är ett uttryck för en ökning av muskeluthålligheten. Skattning av livskvalitet och symtom Generell hälsorelaterad livskvalitet kan mätas med Short Form 36 Health Survey (SF-36) (26), medan sjukdomsspecifik livskvalitet ofta mäts med St Georges Respiratory Questionnaire (27). Graden av symtom kan mätas med Visuell Analog Skala (VAS) eller Borgs skala. Risker Inga allvarliga incidenter behöver ske om patienten genomgått ett funktionstest före träningsstart, så att de fysiska begränsningar som patienten uppvisar är väl kända för den som ansvarar för/leder träningen. Ingen hård träning ska ske vid pågående försämring av sjukdomen.
9 234 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Referenser 1. GINA. From the global strategy for asthma management and prevention, Global Initiative for Asthma (GINA); Hämtad från 2. Ronmark E, Andersson C, Nystrom L, Forsberg B, Jarvholm B, Lundback B. Obesity increases the risk of incident asthma among adults. Eur Respir J 2005;25: Blanc PD, Toren K. How much adult asthma can be attributed to occupational factors? The American Journal of Medicine 1999;107: Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. Behandlingsrekommendation. Uppsala: Läkemedelsverket; Norrman E, Nystrom L, Jonsson E, Stjernberg N. Prevalence and incidence of asthma and rhinoconjunctivitis in Swedish teenagers. Allergy 1998;53: Anderson S. Exercise-induced asthma. I: Carlsen K, Ibsen T, red. Exercise-induced asthma and sports in asthma. Copenhagen: Munksgaard; 1999, ss Storms WW. Review of exercise-induced asthma. Medicine and Science in Sports and Exercise 2003;35: Larsson K. Astma hos vuxna. Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. Södertälje: AstraZeneca Sverige AB; Suissa S, Ernst P. Inhaled corticosteroids. Impact on asthma morbidity and mortality. The Journal of Allergy and Clinical Immunology 2001;107: Lange P, Parner J, Vestbo J, Schnohr P, Jensen G. A 15-year follow-up study of ventilatory function in adults with asthma. The New England Journal of Medicine 1998;339: Philip G, Villaran C, Pearlman DS, Loeys T, Dass SB, Reiss TF. Protection against exercise-induced bronchoconstriction two hours after a single oral dose of montelukast. J Asthma 2007;44: Emtner M, Finne M, Stålenheim G. High-intensity physical training in adults with asthma. A comparison between training on land and in water. Scand J Rehab Med 1998;30: Emtner M, Finne M, Stålenheim G. A 3-year follow-up of asthmatic patients participating in a 10-week rehabilitation program with emphasis on physical training. Arch Phys Med Rehab 1998;78: Emtner M, Herala M, Stålenheim G. High-intensity physical training in adults with asthma. A 10-week rehabilitation program. Chest 1996;109: Ram FS, Robinson SM, Black PN, Picot J. Physical training for asthma. Cochrane database of systematic reviews (Online) 2005:CD Basaran S, Guler-Uysal F, Ergen N, Seydaoglu G, Bingol-Karakoc G, Ufuk Altintas D. Effects of physical exercise on quality of life, exercise capacity and pulmonary function in children with asthma. J Rehabil Med 2006;38:130-5.
10 fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Clark C, Cochrane L. Assessment of work performance in asthma for determination of cardiorespiratory fitness and training capacity. Thorax 1988;43: Ludwick S, Jones J, Jones T. Normalisation of cardiopulmonary endurance in severely asthmatic children with asthma. Journal Pediatr 1985;106: Chiang LC, Huang JL, Fu LS. Physical activity and physical self-concept. Comparison between children with and without asthma. Journal of Advanced Nursing 2006;54: Mancuso CA, Sayles W, Robbins L, Phillips EG, Ravenell K, Duffy C, et al. Barriers and facilitators to healthy physical activity in asthma patients. J Asthma 2006;43: Haskell WL, Lee IM, Pate RR, Powell KE, Blair SN, Franklin BA, et al. Physical activity and public health. Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association. Circulation 2007 Aug 28;116: Clark T, Godfrey S, Lee T. Asthma. 3. uppl. London: Chapman & Hall; Guyatt G, Sullivan M, Thompson P, Fallen E. The 6-minute walk. A new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J 1985;132: McGavin C, Groupta S, McHarty G. 12-minute walking test for assessing disability in chronic bronchitis. Br Med J 1976;1: Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. Medicine and Science in Sports and Exercise 1982;14: Ware J, Scherbourne C. The MOS 36-Item Short-Form Health Survey (SF-36). Conceptual framework and item selection. Med Care 1992;30: Jones P, Quirk F, Baveystock C, Littlejohns P. A self-complete measure of health status for chronic airflow limitation. The American Review of Respiratory Disease 1992;145:
forskning pågår Fysisk aktivitet och träning vid astma
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Fysisk aktivitet och träning vid astma MARGARETA EMTNER Sammanfattning Nedsatt fysisk prestationsförmåga är vanlig hos såväl vuxna som barn med astma. En
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs mer2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Produkt Stöd för styrning och ledning
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merAstma- och KOL-behandling
2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson
2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merAstma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).
Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt
Läs merVad är astma? Astma är den vanligaste långtidssjukdomen hos barn. Ungefär fem procent av finländska barn har astma. Åldern när man insjuknar kan variera, symtomen kan vara årtidsbundna eller året runt.
Läs merAnafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.
Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:
Läs merAstma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning
Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom Karin Wadell Specialistsjukgymnast, Docent Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet Lung-
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merYrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1
Föredrag för SK kurs i allergologi 18 oktober 2012 av Stefan Willers, överläkare, docent lung- och Lund Är astma indelning efter utlösande faktorer adekvat? Olika fenotyper? Allergisk astma Salicylatastma
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merFysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6
Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merKvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson
Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merAkut astma magnesium och teofyllin
Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk
Läs merDet är något som piper - astma och pip - förskolebarn. Vad är astma? Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg
Det är något som piper - astma och pip - förskolebarn Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg ÅÅÅÅ-MM-DD Vad är astma? Det vet väl alla Astma är en kronisk inflammatorisk rubbning
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg
FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012
2014-11-11 Stockholms läns läkemedelskommitté Astmabehandling hos vuxna Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi och
Läs merAstma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US
Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merSWEDCON. Fysioterapimodul. Anna-Klara Zetterström
SWEDCON Fysioterapimodul Anna-Klara Zetterström Varför fysioterapimodul? Samma mätning på barn och vuxen En bild av patientens fysiska funktionsförmåga Data över hur många som fått möjlighet att träffa
Läs merAstmabehandling hos barn och ungdomar
Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma
Läs merBehandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom
Akademiska sjukhuset LSA Sjukgymnastiken 2013-11-29: Anna Renberg/Ebba Widman Cauwenbergh Kontaktperson: Ebba Widman Cauwenbergh Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom Dessa behandlingsriktlinjer
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Akuta allergiska reaktioner adrenalin Adrenalin Mylan (i.m.) adrenalin Anapen, Anapen Junior Nytt adrenalin
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merAstma- ett hinder för fysisk aktivitet och upplevelse av hälsa?
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:10 Astma- ett hinder för fysisk aktivitet och upplevelse av hälsa? Mattias Karlsson Johan
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merAnsträngningsutlösta andningsbesvär. Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås
Ansträngningsutlösta andningsbesvär Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås Mål Ge förståelse för ansträngningsutlösta andningsbesvär, dess mekanismer, olika typer, utredning och behandling av dessa.
Läs merLuftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster
Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merFysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund
Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra
Läs mer2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?
Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merFysisk aktivitet i psykiatrin?
Visby 11 februari 2009 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merMätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral
Mätning av kväveoxid Klinikerns dilemma Beror symtomen på astma? Är patientens astma välkontrollerad? Skall medicineringen justeras? Utandat kväveoxid - eno Korrelerar med graden av eosinofil inflammation
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merFysisk träning vid hjärtsjukdom
Fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider Med Dr. leg sjukgymnast Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning? 1 Definition of Physical activity and Exercise
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merBengt Ståhlbom, CYMH, vchef
Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merAstma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017
Astma hos vuxna Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017 Astma Ett inflammatoriskt syndrom med flera fenotyper som påverkar luftvägarna Karakteristiskt för astma är återkommande
Läs merDeltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera
Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merSpirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå
Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart
Läs merFysisk aktivitet i behandling av
Fysisk aktivitet i behandling av Alkoholmissbruk & Depression Helena Prochazka MD PhD Universitetssjukhuset I Lund Nov 2006 Fysisk aktivitet = Vad menas med fysisk aktivitet/motion motion? varje kroppsrörelse
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merAnsträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium
Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium CELADY-studien Henrik Johansson, PhD, leg. fysioterapeut/universitetslektor Akademiska sjukhuset/uppsala Universitet Ungdomar på
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merBerne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314
När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merArbetsfysiologi/arbetsprov
Arbetsfysiologi/arbetsprov Basal fysiologisk metodik 3 hp Biomedicinska analytiker 1 oktober 2009 Eva Jansson Mål Diskutera begränsande faktorer för olika typer av arbetsförmågor (aerob, anaerob, styrka)
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs mer