Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen

Transkript

1 Kommunstyrelsens kontor Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen komplettering av ansökan till Delegationen Södertälje

2 Komplettering av ansökan till Delegationen för Hållbara Städer Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen Inledning 30 % av Södertäljes befolkning bor idag i stadsdelar byggda i miljonprogramsatsningen under 1960/70 talet. Även om Södertälje kommun behöver arbeta med alla sina stadsdelar, bär miljonprogrammets stadsdelar på särskilda behov av fysisk, miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Stadsdelen Ronna är en av de tidigast färdigställda stadsdelarna inom miljonprogrammet och har under de senaste 10 åren varit föremål för flera s k satsningar, bl a storstadssatsningen och lokala utvecklingsavtal, vilka i huvudsak fokuserat de sociala frågorna. De senaste tre åren, med avslut hösten 2011, deltog Södertälje kommun i EU-projektet URBACT (Regional Governance for Integrated and Sustainable Development of Deprived Areas) för framtagande av en långsiktig utvecklingsvision, ett handlingsprogram för stadsdelen Ronna. Sedan årskiftet har Södertälje kommun, som en av nio kommuner i landet, ett förnyat avtal med regeringen om lokalt utvecklingsarbete i stadsdelarna Hovsjö och Ronna. Mot bakgrund av stadsdelens socio-ekonomiska status och dess omfattande behov av åtgärder för fysisk och miljömässig upprustning, behöver Ronna en nystart, särskilt efter de händelser i dess centrum som nu är föremål för rättslig prövning. Oavsett hur det går i rättegången måste samhället visa att man är beredd att stötta stadsdelen med annat än polisiärt arbete. Det strategiska utvecklingsarbetet i stadsdelarna har länge varit eftersatt och det har tidigare inte funnits ett samordnat uppdrag hos samhällsbyggnadskontoret eller annat förvaltning att åtgärda behoven förrän nu. I årets Mål och Budget uttrycks tydligt att det utvecklingsarbete som påbörjats i stadsdelen Hovjö i Telgekoncernens regi och i stadsdelen Ronna enligt URBACT-modellen, ska fortsätta och ligga till grund till utvecklingsarbetet i övriga stadsdelar med behov. Projektstart - från sparlåga till Take off Ronna hållbar stadsdel är en vidareutveckling av det URBACT-projekt som bedrivits i kommunen under och som har lagt den planeringsmässiga och i viss mån den organisatoriska grunden för det fortsatta arbetet med utsatta stadsdelar, och då särskilt stadsdelen Ronna. URBACT-projektets riktlinjer har också varit underlag för strategierna för hantering av dessa frågor i Södertäljes kommande översiktsplan. Efter det att Ronna-projektets första del har avslutats, har projektet gått på sparlåga i brist på resurser, men kommer att få en nystart i oktober efter beslut i Mål & Budget I 2

3 samband med budgetförberedelserna har intensiteten höjts för att bereda mark inför beslutet. Projektet kommer, i princip, att följa det program som framtagits inom EU-projektet. Stödet från Delegationen för hållbara städer kan aktivt medverka till en utvidgning och fördjupning av det fortsatta och fördjupade planeringsarbetet. Bedömningen är att en fördjupning är nödvändig för att förstå och bemästra det komplexa utvecklingsbehov som föreligger i det fortsatta arbetet. Vilka delar söks stöd för? URBACT-projektet som haft Ronna som target area förutskickade en fortsättning som nu har påbörjats. Den eventuella förstärkningen, från Delegationen till projektet, kommer att användas till att fördjupa de delar i projektet som syftar till: etableringen av en styr- och arbetsorganisation, etablering av en samordningsnod intressentanalys; ett flernivå-representativt partnerskap; en flernivå-representativ referensgrupp; framtagande och etablering av ett bolagssamarbete/joint venture; etablera en stadsdelsgrupp som representerar medborgarna/de boende; etablering av ett stadsdelskontor/ronna utvecklingskontor; uppdatering av nulägesanalys socialt, miljömässigt, ekonomiskt; analys och koordination av aktuella och parallella kommunala strategiska dokument analys stadsanalys, space syntax/ cultural mapping, test av analysinstrument och metoder analys av befintliga energisystem och energi besparingar; arkitekttävling i två steg; advokativ planering; förankring av processer, förslag och idéer lokalt; konferenser/seminarier; workshops extern utvärdering och uppföljning Processen att ta fram ett integrerat och samordnat åtgärdsprogram för Ronna syftar även till att öka den sociala sammanhållningen inom stadsdelen, förstärka identiteten och koppla ihop utvecklingen med vad som händer i kommunen som helhet. Stödet ska också användas till att granska vad som sker mer på djupet i processen genom uppföljning och utvärdering ett slags inbyggt early warning system under arbetsprocessen. Resurser kommer också att användas för att sprida resultat och delta aktivt i benchmarking med andra projekt i Stockholmsregionen och inom landet, kanske främst i samarbetet med andra kommuner som också har lokala utvecklingsavtal med regeringen. Stödet från delegationen söks för sådana insatser som inte är givna inom de ramar som Södertälje kommuns Mål & Budget etablerar de första åren. Det är aktiviteter som inte prövats tidigare inom kommunen, men, om utfallet blir lyckat kan etableras och budgeteras för i framtiden. 3

4 Vidare kan stödet bidra till att förstärka det lokala engagemanget och den lokala representationen i stadsdelen genom stadsdelsgruppen. En Ronna stadsdelgrupp med tillgång till extra resurser kan utgöra ett självständig enhet eller rådsorgan som bl a kan granska de kommunala förvaltningarnas eller andra institutioners agerande och förslag och tillförsäkra stadsdelsgruppen stöd för att göra motförslag d v s en form av advokativ planeringsprocess. Budget Specificerad budget de första två åren Med bidrag Utan bidrag Projektledning inkl lokalt utvecklingskontor 1600 tkr 1600 Stadsdelsutvecklare 1600 tkr 800 Konsulter för stadsanalys, kulturplanering mm 400 tkr 400 Advokativ planering (experthjälp till medborgarna) 400 tkr 0 Arkitekttävling (två steg, tävling, jury mm) 1000 tkr 1000 Utställningar mm 200 tkr 100 Extern utvärdering (fristående) 300 tkr 0 Lokalt arbete (stöd till aktiviteter lokalt) 400 tkr 100 Planarbete (översyn och ändring av detaljplaner) 500 tkr 460 Summa 6400 tkr 4460 Delegationens stöd 30 % 1940 tkr 0 Tidplan Projektet har sökt sina fortsatta former sedan beslutet om Ronna visionsprogram hösten Tiden har använts till intern och i viss mån extern förankring. Kontakt har upprätthållits med deltagarna i Ronna stadsdelsgrupp inklusive representanter för Länsstyrelsen i Stockholm och Regionplanekontoret/TMR i Stockholm. Utvecklingsprocessen läggs i skrivande stund in i Södertälje kommuns mål och budget för och beräknas kunna påbörjas i oktober De budgeterade aktiviteter som redovisas här avslutas inom två år, det vill säga november Projektets horisont är dock betydligt längre än så. Preliminär tidplan: Oktober 2012 beslut i kommunstyrelsen om Mål o Budget ; beslut om tvärsektoriell styrgrupp och tvärsektoriell arbetsorganisation för utvecklingsarbetet i Ronna; fastställande av stadsdelsgrupp (Local Support Group); etablering av samordningsnod; November 2012 intressent analys; beslut om partnerskap och partnerskapsåtagande för utvecklingsarbetet i Ronna; underlag för bolagssamarbete i joint venture Ronna/Framtiden Ronna AB ; framtagande av årsbudget för planeringsarbetet 2013/2014 December 2012 beslut i kommunfullmäktige om Mål och Budget ; tillsättning av stadsdelsutvecklare i Ronna; etablering av Ronna utvecklingskontor Januari April 2013: stadsanalys; space syntax; cultural mapping; utvärdering av energisystem och energibesparingar; Maj Augusti 2013: arkitekturprogram för stadsdelens utveckling (fortsatt) September December 2013: arkitekttävling steg 1 Januari April 2014: arkitekttävling steg 2 4

5 Maj Augusti 2014: sammanställning av resultat; finansiell analys; underlag för åtgärdsprogram September December 2014: beslut samt ansökan till ERDF (Regionalfonden) Hur ska den fördjupade processen att ta fram ett åtgärdsprogram se ut? Process-flödet för verkställighet: Etablering av en styr och arbetsorganisation; Etablering av ett flernivå-representativt partnerskap Fastställande och etablering av en Ronna stadsdelsgrupp Etablering av flernivå-representativ referensgrupp (forskning, statliga myndigheter m fl) Tillsättning av stadsdelsutvecklare Etablering av ett Ronna utvecklings kontor (tillika interim Medborgarkontor) En analys av det inom URBACT-projektet framtagna visionsprogrammet. En uppdatering av nulägesbeskrivning Genomlysning av kommunala programdokument med bäring på utvecklingsarbetet i Ronna Framtagande av en behovs- och resurskarta för beslut om prioriteringar Framtagande av strategiska prioriteringar i programprocessen Upphandling av konsultresurser Utlysning av arkitekttävling i två steg Upphandling av utvärdering/uppföljning Samordningskonferens och/eller seminarium - åerkommande Genomförande av sakspecifika workshops - återkommande En stadsdelsgrupp formas, baserad på URBACT-projektets s k Local Support Group (personer på chefsnivå från olika förvaltningar/kontor, lokala föreningar tex. hyresgästföreningen, företagarföreningen, fastighetsägare m m, polisen, kyrkan, arbetsförmedlingen, skolan, försäkringskassan). Gruppen har kommunledningens mandat att vara kopplingsstation mellan kommun/styrorganisationen och lokalsamhälle. En kontorschef som ordförande borgar för att frågorna kommer upp direkt i kommunens högsta ledningsgrupp. En liten budget tilldelas stadsdelsgruppen för beslut om lokalt arbete. En stadsdelsutvecklare tillsätts som länk mellan det offentliga samt privata aktörer i stadsdelen och med tentaklerna ute i bygden. Ett lokalt utvecklingskontor etableras i stadsdelen. Hur ser flernivå- och tvärsektoriell styrning ut? Ett embryo till flernivåstyrning skapades under arbetet med URBACT-projektet. I det sammanhanget fanns förutom kommunens vertikala och horisontella projektorganisation, även Länsstyrelsen i Stockholm samt dåvarande Regionplanekontoret, nuvarande Landstingets TMR avdelning, representerade i styrorganisationen och i stadsdelsgruppen. Arbetsprocessen kommer att bygga vidare på denna modell. Det är i sammanhanget viktigt att så tidigt som möjligt ta fram en intressentanalys, som kartlägger och identifierar olika aktörers olika intressen och bäringar på utvecklingsarbetet, på kort och på längre sikt. Genom att Södertälje kommun har ett förnyat avtal med regeringen om lokalt utvecklingsarbete, och Länsstyrelsen i Stockholm, Boverket och Folkhälsoinstitutet har särskilda uppdrag i relation till utvecklingsarbetet i de nio kommuner som omfattas, är det givet att de statliga institutionerna 5

6 förutsätts delta i den fördjupade planeringsprocessen. Ett sådant samarbete har påbörjats. Eftersom Landstingets TMR är huvudsaklig bärare av den regionala utvecklingsplanen och Södertälje, inklusive Ronna, utgör en integrerad del av densamma, förutsätts, liksom tidigare, även TMR:s representation finnas med i styr- och arbetsorganisationen under arbetet med den fördjupade planeringsprocessen. Samtidigt pågår för närvarande diskussioner mellan Kommunförbundet Stockholms Län, TMR, Länsstyrelsen i Stockholm, Stockholm stad och Södertälje kommun om möjligheten att gemensamt initiera ett regionalt kunskapscentrum för urban utveckling, i tomrummet efter det att uppdraget från regeringen till Mångkulturellt Centrum i Botkyrka upphört - att utgöra Sverige noden för EUKN European Knowledge Network. Den lokala stadsdelsgruppen kommer att bygga vidare på erfarenheterna fån URBACT-projektet. Det är viktigt att aktörerna i denna har en god kännedom om stadsdelen och ett förtroende från sina medboende. Tanken är att den förnyade stadsdelsgruppen ska vidmakthålla dessa kontakter och utveckla dem vidare. Södertälje kommun genomgår sedan tre år tillbaka ett omfattande förbättrings- och effektiviseringsarbete i form av den s k Lean-modellen. Modellen bygger på ide n om organisationens och dess medarbetares vision, gemensamma värdegrund, principer och arbetssätt i ett flöde av ständiga förbättringar. Utvecklingsarbetet i Ronna omfattas idag till delar av Leanmodellen genom de verksamheter som aktivt arbetar i stadsdelen förskola, skola, fritidsgård men även av de verksamheter som når medborgare/boende genom den allmänna socialtjänsten, arbete med arbetskraftsutveckling och vuxenutbildning, kultur och fritidsinsatser, äldre- och handikappomsorg m m. Lean-modellen kommer även att genomsyra det samordnade och integrerade utvecklingsarbetet i Ronna. Hur skiljer sig metoden att ta fram ett åtgärdsprogram från kommunens gängse planeringsprocess? Södertälje kommun arbetar för närvarande med slutskedet i den nya översiktsplanen och har gjort några fördjupade översiktsplaner och större program. Dessa har gjorts mer strikt enligt PBL och har inte stöttats av det både breda och djupa förarbete som har gjorts och ska göras i Ronna. Det är första gången som kommunen aktivt och mer medvetet söker en ny väg för planeringsprocessen inför utvecklingsarbetet genom en samordnad flernivå-styrning horisontellt och vertikalt med såväl den nationella, regionala och lokal/lokala nivån representerad genom ett tvärsektoriellt helhetsgrepp på en stadsdel, kopplat till en helhetssyn på Södertälje (och regionen) och med fokus på parallella utvecklingsfrågor inom fysisk stadsutveckling och miljö, sociala frågor och ekonomiska tillväxtfrågor genom en applicering av Lean-modellen i arbetet med en fördjupade planerings- och utvecklingsprocessen Sedan 2005 bedriver det kommunala bostadsbolaget Telge Hovsjö AB (dotterbolag till Telgebostäder) ett långsiktigt utvecklingsarbete med fokus på renovering och upprustning av bostadsbeståndet, men också vad gäller vissa sociala och tillväxtfrämjande insatser. Stadsdelen 6

7 Hovsjö har många likheter med Ronna vad beträffar befolkningsstruktur, sociala och ekonomiska förutsättningar, men fastighetsägarstrukturen skiljer sig avsevärt. I Hovsjö är Telge Hovsjö AB i det närmaste ensam fastighetsägare. I Ronna återfinns det kommunala Telgebostäder parallellt med privata fastighetsägare, vilket ställer andra krav på samarbete, samsyn och samverkan. Hur kan joint ventures mellan kommunala och privata bolag skapa ekonomiska förutsättningar och långsiktighet? Södertälje kommun och Telgekoncernen har under de senaste åren utvecklat ett flertal verksamheter i bolagsform. Flera av dessa har bildats tillsammans med privata aktörer så t ex Telge Peab, Telge-Manpower och Telge Tillväxt för att nämna några. Inom de nämnda bolagen återfinns byggföretaget PEAB, bemanningföretaget Manpower, Scania, Swedbank, COOP m fl. Avsikten är att söka nya vägar för att tackla allvarliga samhällsproblem på ett långsiktigt och ekonomiskt gynnsamt sätt. Kunskapen finns och den har rönt ett stort intresse från omvärlden. I fallet Ronna är avsikten att skapa ett bolag, Framtid Ronna AB, där fastighetsägarna spelar huvudrollen. Den enkla tanken är att det som är bra för Ronna också är bra för dem som äger fastigheter där, det vill säga fastighetsvärdet stiger. De två största fastighetsägarna har deltagit i det lokala stadsdelsgruppsarbetet under URBACT-projektet och står bakom den rapport som skrivits It s Time for Ronna. Det kommunala bostadsföretaget Telgebostäder med sitt innehav av 600 lägenheter måste ta initiativet i bildandet. Kopplingen mellan bolaget och stadsdelsgruppen ska vara stark för att säkra en långsiktigt hållbar utveckling ur alla de aspekter som ingår den miljömässiga, sociala och ekonomiska. Södertälje kommun I tjänsten Eva Bjurholm Senior utredare Anders Bäcklander bitr. samhällsbyggnadsdirektör 7