Samhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter
|
|
- Sven Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012
2 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarium där viktiga frågor för Södertälje diskuteras. Det här dokumentet sammanfattar föreläsningarna om miljonprogram som hölls i Stadshuset 12 mars, Föreläsare Anders Bäcklander, biträdande samhällsbyggnadsdirektör Södertälje kommun Patrik Derk, VD Telge Hovsjö Ann Legeby, KTH Peter Lundevall, planhandläggare Stockholms stadsbyggnadskontor Hans Göransson, ZUEZ arkitektur Moderator: Paki Holvander, kommunstrateg, Demokrati och mångfald, Södertälje kommun Den nya översiktsplanen Det är vår ambition att den nya översiktsplanen ska vara strategisk, relativt kort och skriven och utformad på ett sätt som är lättillgängligt för alla. Det är också vår ambition att planen ska vara genomförandeinriktad och omvärldsinriktad. Perspektivet för översiktsplanen är 20 till 30 år och behandlar viktiga framtidsfrågor som kommer att ha stor inverkan på människors liv i framtiden. Under våren är vår ambition att ha en öppen och förutsättningslös diskussion för att lyfta fram alla frågor och eventuella konfliktområden. Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör Södertälje kommun I Stockholmsregionen tar fyra kommuner (Stockholm, Huddinge, Botkyrka och Södertälje) hand om 75% av invandrare. Klyftorna mellan de södra kommunerna och de norra ökar, liksom klyftorna mellan och inom olika områden. Lokala utvecklingsavtal Det finns lokala utvecklingsavtal (LUA) för fyra områden i Södertälje; Ronna, Hovsjö, Geneta och Fornhöjden. De lokala utvecklingsavtalens roll är att möjliggöra för kommuner att bilda lokala partnerskap med statliga myndigheter samt aktörer inom den privata och ideella sektorn. Lokala partnerskap bildas för att ge en gemensam ansträngning för att minska utanförskapen i de stadsdelar som berörs av avtalen. Uppdraget gäller till och med
3 Allmänt om miljonprogrammet Miljonprogrammet består inte endast av de betongförorter med höga och monotona byggnader omgivna av stora svårdefinierbara öppna platser som vi vanligtvis förknippar med områden som byggdes under och 70-talen. I själva verket är omkring 30% radhus och småhus, 30% är flerfamiljshus upp till tre våningar höga och 40% är högre flerfamiljshus. Av de högre flerfamiljshusen är endast omkring hälften av den typ som vi föreställer oss när vi talar om miljonprogramsområden. Det är också värt att påpeka att endast en liten del av bostadshusen byggda under den här tiden faktiskt har betongfasader. Forskning kring socialt utsatta områden visar på att det finns starka samband mellan: Social sammanhållning och den byggda miljön Hållbarhet och densitet Kollektivtrafik och social rättvisa Offentliga platser och tolerans Gott ledarskap och städer som betyder något för sina invånare Allt som oftast debatteras det kring om huruvida miljonprogramsområdena bör rivas. Några intressanta frågor att diskutera och fundera kring innan vi sätter igång och river är: 1. Blir integrationen bättre av att vi river de områden som folk bor i? 2. Är husen välbyggda? 3. Är husen energieffektiva? 4. Är husen fula? 5. Kan man leva ett bra liv i miljonprogramsområden? Det säger sig självt att segregationen inte försvinner för att man tvingar folk att flytta till andra områden. Var ska alla de som bor i miljonprogramsområden bo om dessa områden rivs? Problem som resulterar i segregation kommer endast att flyttas från ett område till ett annat. Byggkvaliteten är inte särskilt hög men den är inte heller låg, speciellt inte jämfört med hus byggda på och 00-talen vilka ofta har lägre standard än miljonprogramshusen. Det är viktigt att komma ihåg att miljonprogrammen faktiskt har bra lägenheter och spelar en viktig roll i att balansera marknaden som annars domineras av mycket dyra stora två- och tre-rumslägenheter. Har man inte råd men en stor tvåa i Hammarby sjöstad finns det idag alternativ, nämligen lite mindre tvåor byggda under miljonprogramstiden. Husen är inte energieffektiva men jämfört med Hammarby sjöstad är de inte så dåliga med tanke på att de byggdes 30 år tidigare. 3
4 Diskussionen kring om miljonprogramshusen är fula kan pågå i evighet och kommer alltid att vara högst subjektiv men det går antagligen att anta att de flesta inte tycker att de är särskilt vackra. Den viktigaste frågan är dock om det är möjligt att leva ett bra liv i dessa områden. Svaret är ja, människor lever goda liv där idag och har gjort i över 30 år. Fittja Forward Fittja byggdes som den demokratiska välfärdens spjutspets med visionen att skapa ett 1900-talets Versaille. Idag bor det ca personer i Fittja och kan jämföras med en småstad i befolkningsantal. Projektet Fittja Forward startades av Botkyrka kommun med syftet att etablera en ny syn på Fittja och rensa från fördomar. Målet är att projektet ska leda till att Fittja blir den bästa representanten för hur miljonprogramsområden kan utvecklas till moderna stadsmiljöer i egen rätt. Utgångspunkten är att alltid fråga vad är bäst för Fittja?. All ny bebyggelse måste motiveras med att den förstärker Fittja ur någon aspekt, alternativt försvagar eller eliminerar något som inte är bra. Detta gäller inte bara fysiska konsekvenser av bebyggelse. Projektet söker att lyfta Fittjas styrkor så som dess attraktiva läge, arkitekturen och kulturen. En viktig del i utvecklingen av Fittja är att få människor att stanna. Grundtanken är att om det finns boende anpassat till olika livsstilar och med möjlighet att skapa ett personligt uttryck så kommer fler att välja att göra bostadskarriär i området. Detta skulle skapa större stabilitet. Några exempel på strategier: Prioritera ombyggnad och förtätning så att den sociala och yttre miljön förbättras. Stad för alla; olika upplåtelseformer, lägenhetstyper mm. Stärk handel och service. Samlokalisering av verksamheter. Offentliga rum för urbana ritualer. Förtydliga gränser mellan offentligt och privat. Identifiera stråk och målpunkter, överbrygga barriärer. Stärk extern och intern kommunikation. Arbeta aktivt med hela skalan av insatser inklusive ryktet. Rangordna insatser, tidplanera rätt. Kulturplanering; konstprojekt kreativ stad öppen stad. 4
5 Ronna Södertälje kommun ingår tillsammans med nio andra städer i ett nätverk kallat RegGov - Regional Governance of Sustainable Integrated Neighbourhood Development. Nätverkets syfte är att utveckla och implementera en effektiv och hållbar metod för styrning av integrerad stadsdelsförnyelse. Det handlar om det lokala arbetet men också gentemot regionala parter. Varje stad som deltar i projektet har en lokal arbetsgrupp där såväl lokala som regionala nyckelpersoner/organisationer som kan bidra i arbetet med den lokala handlingsplanen är med. Den lokala arbetsgruppen i Södertälje består av representanter från Tillväxverket, Länsstyrelsen, Regionplanekontoret, Hyresgästföreningen, Södertälje kommun, boende och aktiva i Ronna, fastighetsägare, skolan, kyrkan, polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen med flera. Patrik Derk, vd Telge Hovsjö Telge Hovsjö är ett bostadsbolag men verksamheten har även fokuserat på sociala frågor och kan beskrivas som ett utvecklingsbolag snarare än ett fastighetsbolag. De boende är majoritet i styrelsen. Telge Hovsjö är knutet till Telgekoncernen som har 800 anställda. Det bor ca människor i Hovsjö. Hovsjö är avskuret av två industriområden och motorvägen och det är således svårt att nå området till fots eller på cykel. Den gångväg som leder in i området är obevakad och känns inte välkomnande vilket förstärker intrycket att Hovsjö är isolerat från staden och skapar en mental liksom en fysisk barriär. Det naturliga vore att kunna gå längs vägarna som ringar in området men det finns idag inga trottoarer. Ett annat problem är att lägenhetsbeståndet inte har tillräcklig variation i storlekar, det är för små lägenheter och för mycket av samma och detta försvårar för människor att göra boendekarriär i Hovsjö. Telge Hovsjö har drivit flera projekt med målet att skapa ett bättre Hovsjö, där folk känner sig trygga och stolta över sitt område. Några exempel: Hovsjö sommar där ungdomar från området har sommarjobbat på bostadsbolaget och till exempel gjort om parken. En ny bänk har designats och kallas Hovsjöbänken som en del i att förstärka identitet. Gym startades i samarbete med Telge Hovsjö och ett gäng killar som skapat mycket oro i området. Idag är gymmet öppet för alla medan det i början var endast för den grupp kriminella killar som hjälpt till att öppna gymmet. Det finns planer på att även förändra den fysiska strukturen genom att dra in biltrafiken i området och bygga ett nytt kulturcenter. 5
6 Telge Hovsjö har inriktat sig på de sociala frågorna i första hand och anser att det inte är rätt att lägga allt krut på fysisk renovering innan de största sociala problemen har blivit lösta. Ann Legeby, KTH Vad har stadsbyggnad med segregation att göra? Ann Legeby forskar kring hur den fysiska strukturen i städer och bostadsområden påverkar tillgänglighet och integration. Forskningsprojektet är inriktat på att mäta rumslig integration och riktar särskilt in sig på rummet mellan byggnader. Utgångspunkten är att allt vi gör i den fysiska miljön antingen gynnar eller missgynnar rumslig integration. Det är mycket komplext att mäta segregation och det finns ingen lätt lösning som att till exempel bara flytta runt på människor. Dock står det klart att människor har olika livsmöjligheter beroende på var man bor. Tidigare satsningar på att minska segregation inkluderar Blomman och storstadssatsningen. Dessa satsningar har haft relativt lite finansiering och också fått litet genomslag. Det är ovanligt att satsningar på att minska segregation riktas mot fysisk struktur. En viktig förutsättning för att lyckas med att minska problem med segregation i miljonprogramsområdena är att inse att alla områden är olika. Det går inte att klumpa ihop områdena och förutsätta att de alla har samma problem och fördelar och därmed samma lösning på sociala och fysiska problem. Man talar sällan om att det finns andra typer av områden som är minst lika segregerade ur ett fysiskt perspektiv som Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden. Pershagen är till exempel starkt fysiskt segregerat men det är sällan sett som ett problem. Den fysiska strukturen påverkar bland annat: Tillgängligheten till stadens rum Tillgänglighet till andra människor Tillgänglighet till stadens utbud Tillgänglighet till olikheter Det är viktigt att komma ihåg att fysisk närhet inte automatiskt skapar bättre tillgänglighet. Det är viktigt att möta och se människor då det ger trygghet och är identitetsskapande. Att se folk som arbetar eller är på väg till eller från jobbet skapar incitament att själv söka jobb. I områden där det inte finns arbetsplatser minskar möjligheten att se och möta dagbefolkningen, den arbetande befolkningen. Den fysiska strukturen är oerhört viktig för att skapa förutsättningar att möta och se andra. Stängd eller öppen gatustruktur påverkar hur många människor man ser och påverkar även den upplevda tätheten. 6
7 Peter Lundevall, Stockholms stad Rinkeby blev färdigställt omkring 1970 och har idag ca boende. Området består av 5000 hyreslägenheter och 21 radhus som är bostadsrätter. Rinkeby är Stockholms mest tättbebyggda område, det är ca 50 procent högre täthet än de flesta områdena i Stockholm. I Rinkeby har över 90 procent av de boende utländsk bakgrund. Järvalyftet Stockholms stad har startat ett projekt som kallas Järvalyftet och omfattar de områden som ligger runt Järvafältet. Det bor ca människor runt Järvafältet. En viktig del av projektet är att binda ihop stadsdelar som idag är fysiskt segregerade. En del av detta är att skapa ett fysiskt sammanhang mellan Rinkeby och Kista som geografiskt ligger mindre än en kilometer ifrån varandra med Järvafältet emellan. Trots det nära geografiska läget finns det fysiska barriärer som gör att avståndet uppfattas som mycket längre. Ett tidigt förslag var att bebygga delar av Järvafältet med bostäder för att på så sätt koppla ihop Rinkeby och Kista. Detta förslag har idag ersatts då det var tydligt att Järvafältet är ett mycket uppskattat rekreationsområde och det var tydligt att fältet är värt att bevara. Däremot kan man skapa en annan typ av länkar mellan områdena. Det senaste förslaget inkluderar överdäckning av den nya E18 som dras mellan Rinkeby och Järvafältet som beräknas vara färdig Nya bostäder kommer att byggas på överdäckningen och området närmast Rinkeby. Ett aktivitetsstråk bildas sedan över Järvafältet till Kista. Exempel på aktiviteter längs stråket är fotbollsplaner. Stockholms stad har genomfört omfattande dialoger med boende och verksamma i områdena runt Järvafältet. Sammanlagt deltog ca personer i konsultationen och kommunen fick in en stor mängd förslag på förnyelse för Järvafältet. Rinkebystråket Rinkebystråket kallas det projekt som ämnar att skapa en attraktiv och levande miljö längst Rinkebys enda gata som går genom hela området i nord-sydlig riktning. Idag är gatan nedsänkt och endast avsedd för biltrafik. Gängare och cyklister är hänvisade till gång- och cykelbanor avskilda från trafiken och bebyggelsen på sidorna av gatan binds ihop med broar som begränsar siktlinjen. Förslaget för Rinkebystråket inkluderar att man skapar plats för paviljonger längs gatan, de existerande broarna ska ersättas av lättare strukturer med glasräcken för att förlänga siktlinjen, nivån med paviljonger binds ihop med den högre marknivån med dagens gång- och cykelbanor med trappor och ramper. 7
8 Filosofin bakom trafiksegregation som var så populärt under och 70-talen var att man ville minska antalet trafikolyckor och skapa trygga områden. Man ville skapa ett rättvist system och trafiksystem planerades med ett barnperspektiv. Idag har vi sett att trafiksegregation i motsats till vad man ville uppnå vid tiden för planeringen av dessa områden har skapat otrygghet och segregation. Hans Göransson, ZUEZ arkitekter Gehl Architects Gehl Architects är en dansk arkitektfirma startad av Jan Gehl, arkitekt och professor i urban design. Gehl Architects är en arkitektverksamhet som arbetar med livet mellan husen som utgångspunkt. De arbetar för att skapa sammanhang mellan social och arkitektonisk struktur på olika skalnivåer. Gehl arbetar utifrån förutsättningen att människan kommer först, sedan den fysiska strukturen, så som offentliga rum och gatunät, och sist kommer själva byggnaderna. Olika platser har olika förutsättningar kultur och klimat spelar in på hur vi använder platser, men det finns också många likheter mellan människors beteende världen över. Till exempel hur snabbt vi går och att det är viktigt att vistas i en miljö som stimulerar alla våra sinnen. 75 procent av de intryck vi tar in är genom synen och det är därför mycket viktigt att den fysiska miljön är intressant och varierad i sin utformning. Gehl har arbetat fram en matris för att mäta kvalitén på fysisk miljö. Trygghet, bekvämlighet och lustfylldhet är de kriterier som analyseras. Rosengård Rosengård ligger i Malmö men trots att området ligger relativt nära stadscentret är det fortfarande som en isolerad ö i staden omgiven av stora trafikleder och ödsliga industriområden. Gehl har arbetat med att ta fram en strategi för uterummen i Herrgården, Rosengårds överordnade struktur, kopplingar till resten av Malmö samt för Rosengårds identitet i Öresundsregionen. Visionen är att Rosengård ska bli en aktiv och attraktiv stadsdel i Malmö. 8
Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merSE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT
Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merH A N D E L S H A M N E
vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global
Läs merStartpromemoria för planläggning av bostäder inom kv. Risinge i Tensta (ca 200 nya bostäder).
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN -54 SID 1 (6) 2013-03-08 Handläggare: Peter Lundevall Tfn 08-508 272 92 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av bostäder inom
Läs merHELA STOCKHOLM SKA VARA ATTRAKTIVT
STOCKHOLMS STAD SID 1 (5) 2010-02-03 pm I Stockholms stads budget för 2010 finns ett starkt fokus på att hela Stockholm ska vara attraktivt för alla i alla dess delar. I budgeten ges uppdrag till nämnder
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merGÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Urban struktur Göteborg 2050 11/6 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Urban struktur Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Arbete med positiva
Läs merInvånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har
Läs merVI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna
VI PLERAR YTT I MA OCH KROKSBÄCK u vill vi veta vad du tycker om planerna Du kan vara med och påverka! Den här broschyren är en sammanfattning av det planprogram som beskriver hur Malmö stad vill utveckla
Läs merIdéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design
BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design Bo Grönlund, arkitekt maa sa, lektor Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Hög brottslighet
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merÖverenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merSAMHÄLLSBAROMETERN WWW.PE.SE. Om Projektengagemang
SAMHÄLLSBAROMETERN 2016 Om Projektengagemang Projektengagemang erbjuder kvalificerade konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, byggnad, el- och teleteknik, VVS, industri och energi, infrastruktur
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merStadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merBygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Läs merNTC Workshop och mingel för näringsidkare
NTC Workshop och mingel för näringsidkare Workshopen genomfördes den 28 april 2014 i Kumla Herrgård. Frågan som ställdes i inbjudan till de tiotal företagare som deltog var: Vad tycker ni vi behöver tänka
Läs merPM 18 november 2014. Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.
PM 18 november 2014 Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen Under sommaren och hösten 2014 har den ordinarie arbetsgruppen för Brandbergens utvecklingsprogram bjudit in representanter från Socialförvaltningen,
Läs merYttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12
Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merHållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan
16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs mer5 AVSLUTANDE DISKUSSION
5 AVSLUTANDE DISKUSSION Detta arbete visar på att det finns ett samband mellan rum-funktionaktivitet-människa. En komplex rumslig struktur i staden ger ett varierat utbud av funktioner och aktiviteter
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga Motionsfrågor (Underurval Motion)
HÄLSA 2011 Undersökning finländarnas hälsa och funktionsförmåga Motionsfrågor (Underurval Motion) 1 T4017, ruotsi SVARSANVISNINGAR Svara genom att ringa in det alternativ som bäst beskriver Er egen situation
Läs merMalmös musslor avgjorde jämn stadskamp
Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk
Läs merMötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel
Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merFramtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar
Läs merMEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM
MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.
Läs merHeja Linköping! Heja Christian! Jag söker ditt förtroende att fortsätta bygget av ett bättre Linköping.
Heja Linköping! Heja Christian! Jag söker ditt förtroende att fortsätta bygget av ett bättre Linköping. Linköping blir bara bättre! Det går bra för Linköping och Linköpingsborna, men bra måste bli bättre.
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merHållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25
Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs merParallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning
Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs
Läs merKv Tjädern (Sofieberg)
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar
Läs merDetaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
Läs merStockholm i mitt hjärta
Stockholm i mitt hjärta - Stockholmarna om Stockholm 8 december 2010 Per Fernström Ida af Robson 2082 1 Nästan alla, 96 procent, har en positiv relation till Stockholm Om du skulle jämföra din relation
Läs merRonna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen
Kommunstyrelsens kontor Ronna den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen komplettering av ansökan till Delegationen Södertälje 2012-06-12 Komplettering av ansökan till Delegationen för Hållbara Städer
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merRapport med slutsatser och fortsatt arbetsinrikning efter workshop om överdäckning
Rapport med slutsatser och fortsatt arbetsinrikning efter workshop om överdäckning På idéseminarium med professionella aktörer samt på möte med allmänheten i början av mars, fick vi många synpunkter hur
Läs merÅterrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik.
1 (7) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering enligt regleringsbrev 2008, urban utvecklingspolitik. Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2008 samverka
Läs merFRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Läs merSammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Läs merUrbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling
Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni 2012 1 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring
Läs merBegäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.
2013-09-23 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2012/57-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11. Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar
Läs merYttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)
YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar
Läs merYttrande om Detaljplan för bostäder och verksamhetsområde vid Märsta Port
YIMBY Yes In My Backyard. 2011-01-03 2011:1 Yttrande om Detaljplan för bostäder och verksamhetsområde vid Märsta Port YIMBY ser mycket positivt på planens syfte att förtäta Märsta centrala delar och bygga
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merVälkommen på frukostseminarium!
Välkommen på frukostseminarium! Smarta städer nämns allt oftare som en nyckel till hållbar stadsutveckling. I Stockholm står vi just nu inför något av en brytpunkt. Vi har hög IT-mognad och allt fler myndigheter
Läs merKundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling
Kundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling Rapport från Miklo på uppdrag av Svenska Bostäder Carlos Rojas, maj 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Bakgrund 4-5. Tensta 6-7. Rinkeby 8-9. Akalla
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design
BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design Bo Grönlund, arkitekt maa sa, lektor Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Hög brottslighet
Läs merAvenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn
Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare
Läs merSocialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.
Läs merVägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun och Stockholms stad, Stockholms län, TRV 2012/19667
Samfundet S:t Erik Stockholm YTTRANDE 2016-03-01 Trafikverket Ärendemottagningen Planprövning Box 810 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se Vägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merVAD TYCKER DU? VÅRT FRAMTIDA ÖREBRO
VAD TYCKER DU? VÅRT FRAMTIDA ÖREBRO F Ö R S L A G T I L L ÖV E R S I K T S P L A N F Ö R Ö R E B R O KO M M U N VI BEHÖVER DIN HJÄLP MED ATT FUNDERA ÖVER EN VIKTIG FRÅGA! Hur ska vi använda mark och vatten
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Läs merReflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020
Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet
Läs merEtt nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merDesigndialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08
BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merYttrande om Kistahöjden, del av Akalla 4:1, Kista
YIMBY Yes In My BackYard. 2011-06-15 Diarienummer: 2005-18083 2011:9 Yttrande om Kistahöjden, del av Akalla 4:1, Kista YIMBY är, precis som vi påtalade i vårt förra yttrande, i grunden positiva till att
Läs merFÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446
12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya
Läs merVästlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.
Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merE4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Läs mer3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2013-06-11 Tid 2013-06-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Svar på medborgarförslag-
Läs merKARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
KARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde Författare: Jonna Kignell & Sara Lager, Blekinge Tekniska Högskola, 2006 Titel: Karlslund en på miljonen! - Att planera
Läs merProjektbeskrivning och Utvecklingsplan
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom
Läs merWORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012
SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.
Läs mer