Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling

Transkript

1 Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni

2 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utveckling 1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorer 2. Övergripande områdesanalys 2.1. Kriterier för urbana utvecklingsområden 2.2. Analys av de 15 urbana utvecklingsområdena 2.3. Jämförelser 3. Stadsbyggnadsstrategier 3.1. Utveckla stadskvaliteter 3.2. Koppla samman staden 3.3. Bygg tätt och blandat 3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat 3.5. Kombinera planering och dialog 4. Avslutande refl ektion 5. Referenser 2

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Boverket har inom ramen för arbetet med de 15 utvalda urbana utvecklingsområdena ett uppdrag att bygga upp och sprida kunskap som kan bidra till en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. En viktig del i detta arbete är att knyta forskning närmare de kommuner som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Denna rapport är ett led i arbetet med att öka kunskapen om på vilka sätt som stadsbyggandet kan bidra till en mer hållbar social och ekonomisk utveckling Syfte Konsultuppdraget syftar till att ge en översiktlig bild av attraktiviteten i de 15 stadsdelar som enligt regeringsbeslut A2012/174/IU ska omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Uppdraget syftar också till att lyfta fram viktiga stadsbyggnadsstrategier till stöd för en mer hållbar social och ekonomisk utveckling. Spacescape AB ansvarar för innehållet i rapporten. Boverket har inte tagit ställning till de rekommendationer och slutsatser som presenteras 1.3. Medverkande Alexander Ståhle, Spacescape Tobias Nordström, Spacescape Staffan Swartz, Spacescape Ann Legeby, Arkitekturskolan KTH Uppdragsledare på Boverket: Åsa Dahlin 3

4 1.4. Stadsbyggandets betydelse för socialt hållbar utveckling Följande rapport redovisar översiktligt sociala och geografiska förhållanden i de 15 urbana utvecklingsområdena. Även om de indikatorer som använts i områdesbeskrivningen ger en fingervisning om områdenas olika förutsättningar visar rapporten också på behovet av mer kunskap och mer omfattande analyser för att verkligen klargöra den byggda miljöns betydelse för socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. Med byggd miljö menas här byggnader, anläggningar, gator, torg och parker. Stadsbyggnadsforskning har visat att den byggda miljön har en avgörande roll för stadens gångflöden och i vilken omfattning platser används av såväl boende och besökare från andra stadsdelar. Exempelvis har bebyggelsetätheten och därmed befolkningsunderlaget visat sig vara av stor vikt för den lokala tillgången till service och handel. Stadsbyggnadsanalyser är således avgörande för att förstå hur stadsdelar kan utvecklas på ett mer hållbart sätt. För att exemplifiera behovet av relevanta stadsbyggnadsanalyser visar bilderna till höger två kartor av boendetäthet i Malmö. I den översta bilden redovisas boendetäthet inom varje basområde. Här förefaller stadsdelen Herrgården ha ett relativt stort underlag för service och handel. I den nedre kartan redovisas den nåbara boendetätheten inom ett gångavstånd. Avsaknaden av tydliga kopplingar i form av gator och gångvägar innebär här att stadsdelens underlag i själva verket är lågt. Exemplet illustrerar hur viktigt det är med relevanta stadsbyggnadsanalyser för förståelsen av stadsdelarnas behov och möjligheter. Inom ramen för denna utredning har det inte varit möjligt att genomföra analyser på en sådan detaljeringsnivå. Istället har en förenklad beskrivning av de 15 urbana utvecklingsområdenas förutsättningar gjorts med hjälp av statistik från SCB och en uppskattning utifrån kartmaterial i Eniro. De sociala förutsättningarna berör förvärvsfrekvens, gymnasiebehörighet och inkomstnivå i stadsdelarna. Dessa beskriver bland annat stadsdelarnas sociala utsatthet, humankapital och köpkraft. För att ge en jämförande bild har statistiken också jämförts med respektive kommunsnitt. De rumsliga förutsättningarna har beskrivits med hjälp av avståndet till city, boendetäthet, stadsdelens läge i staden (sammanhängande med andra stadsdelar eller isolerad) och centrumets läge inom stadsdelen. Dessa förutsättningar säger något om stadsdelarnas möjlighet till socialt och ekonomiskt utbyte med andra stadsdelar och underlaget för stadsliv, handel och service. Som kunskapsstöd inför det fortsatta arbetet har en lista på viktiga analyser sammanställts och stadsbyggnadsstrategier formulerats. Dessa berör vikten av att så väl utveckla grundläggande stadskvaliteter som förutsättningar för ett ökat socialt utbyte. Exempel på områdesstatistikens begränsningar: Stadsdelen Herrgårdens boendetäthet inom basområdet är stort.....men boendetäthet inom gångavstånd lågt och därmed också det lokala underlaget för service och handel. 4

5 1.5. Lista på sociala och rumsliga indikatorer Här nedan beskrivs indikatorer som kan användas i framtida studier för att ge en mer relevant bild av de urbana utvecklingsområdenas förutsättningar för en hållbar stadsutveckling. Flera av indikatorerna finns nämnda i rapporter från FN, EU och Boverket samt i olika forskningsrapporter. Indikatorer Analyser Beskriver t.ex... Stadsbyggnad Byggnad Befolkning Sociala Inkomstnivå Åldersfördelning äldre Åldersfördelning barn Utbildningsnivå Arbetslöshet Bilinnehav Trångboddhet Funktionsblandning Rumsliga Lägenhetsfördelning Upplåtelseformer Lokaler i gatuplan Ägoförhållanden Befolkningstäthet Tillgänglighet i gatunät Serviceutbud Handelsutbud Närhet till grönområde Tillgång till lekplats Tillgång till arbetsplatser Regional tillgänglighet Närhet till kollektivtrafi k Medelinkomst (prisbasbelopp) % över 65 år % under 18 år % med högskolebehörighet % arbetslösa % av boende som äger minst en bil m 2 boyta per boende % boende av arbetande % 1:or och 2:or av lägenhetsbeståndet % hyresrätter % av gator med lokaler % privat kvartersmark Boende och arbetande per km2 Rumsintegration eller korsningstäthet Vård, skola, omsorg inom gångavstånd Handel (butiker) inom gångavstånd Gångavstånd till grönområde större än 0,25 ha Gångavstånd till lekplats Antal arbetsplatser inom cykelavstånd Restid till city med kollektivtrafi k Gångavstånd till hållplats Köpkraften Behovet av vård och omsorg Behovet av skolor Humankapital Ekonomisk utsatthet Bilberoendet Livssituation Stadslivets karaktär Lägenhetsutbud Lägenhetsutbud Utbudet av stadsgator Kommunens rådighet Underlaget för service och kollektivtrafi k Möjligt utbyte mellan stadsdelar Tillgänglig servicenivå Tillgängligt handelsutbud Rekreationsmöjligheter Lekmöjligheter Lokal arbetsmarknad Tillgång till regionens arbetsmarknad Bilberoendet 5

6 2. Övergripande områdesanalys 2.1. Kriterier för urbana utvecklingsområden Under 2011 erbjöds 32 svenska kommuner att delta i arbetet med att peka ut urbana utvecklingsområden. Utifrån följande kriterier valdes de 15 områdena ut. Rinkeby-Tensta/Stockholm Ronna-Hovsjö/Södertälje Förvärvsfrekvens lägre än 52% Långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8% Gymnasiebehörighet lägre än 70% Fler än invånare Kronogården/Trollhättan De 15 områdena är: Rinkeby, Stockholm Tensta, Stockholm Ronna, Södertälje Hovsjö, Södertälje Kronogården, Trollhättan Hässleholmen, Borås Gårdsten, Göteborg Bergsjön, Göteborg Hjällbo, Göteborg Norra Biskopsgården, Göteborg Araby, Växjö Gamlegården, Kristianstad Centrum-Öster, Landskrona Sofielund, Malmö Herrgården, Malmö Gårdsten - Bergsjön - Hjällbo - Norra Biskopsgården/Göteborg Hässleholmen/Borås Centrum-Öster/Landskrona Araby/Växjö Sofielund-Herrgården/Malmö Gamlegården/Kristianstad 6

7 2.2. Analys av de 15 urbana utvecklingsområdena I analysen av de 15 urbana utvecklingsområdena har en mer förenklad analysmodell använts. Bakgrunden är projektets begränsade omfattning i tid och tillgängliga statistiska underlag. De använda indikatorerna kan trots allt ge en fingervisning om områdenas olika förutsättningar för attraktivitet, stadskvalitet och social integration. Sociala indikatorer (boende och arbetande) Förvärvsfrekvens (källa: SCB 2012) Inkomstnivå, (ålder år, källa: SCB 2012) Gymnasiebehörighet (källa: SCB 2012) Rumsliga indikatorer (byggd miljö) Täthet (boende/km 2, källa: SCB 2012) Restid till stadskärnan (restid med kollektivtrafik, enligt tidtabell) Avstånd till stadskärnan (avstånd mätt längs väg/gata på karta) (i staden) (inom stadsdelen) Del av samman- Delvis isolerad enklav Helt isolerad enklav hängande stad Vid stråk Vid lokalt mellan stråk stadsdelar Avskilt från stråk 7

8 Rinkeby Tensta Rinkeby/Stockholm stad Tensta/Stockholm stad Förvärvsfrekvens: 45% / 76% Förvärvsfrekvens: 50% / 76% Inkomst: 154 / 282 tkr Inkomst: 163 / 282 tkr Gymnasiebehörighet: 59% / 89% Befolkningstäthet: (boende/km 2 ) Gymnasiebehörighet: 66% / 89% Befolkningstäthet: (boende/km 2 ) Restid till : 18 min Restid till : 20 min Avstånd till : 11 km Avstånd till : 12 km Delvis isolerad enklav (Rinkeby torg) Vid lokalt stråk Delvis isolerad enklav (Tensta torg) Vid lokalt stråk Rinkeby (från 1968) är relativt de andra stadsdelarna mycket tättbebyggt. Bebyggelsen är halvsluten på 3-6 våningar. Stadsdelen ligger långt från stadskärnan och är delvist avgränsad från omgivande stadsdelar. Rinkeby torg ligger centralt i stadsdelen intill tunnelbanestationen. Tensta (från 1970) är relativt tättbebyggt i en halvsluten struktur på 3-6 våningar. Stadsdelen ligger långt från stadskärnan och är delvis avgränsad från omgivande stadsdelar. Tensta torg ligger dock lokalt centralt vid tunnelbanestationen. 8

9 Ronna Hovsjö Ronna/Södertälje kommun Hovsjö/Södertälje kommun Förvärvsfrekvens: 51% / 71% Förvärvsfrekvens: 46% / 71% Inkomst: 163 / 220 tkr Inkomst: 145 / 220 tkr Gymnasiebehörighet: 56% / 77% Gymnasiebehörighet: 49% / 77% Befolkningstäthet: 8440 (boende/km 2 ) Befolkningstäthet:10430 (boende/km 2 ) Restid till : 16 min Restid till : 11 min Avstånd till : 3 km Avstånd till : 2, Delvis isolerad enklav Avskild från stråk Stadsdelens läge Avskild från centralt stråk Ronna (från 1965) är byggt i en öppen struktur med 4-8 våningar. Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan och hänger delvis samman med omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger ganska avskilt i stadsdelen. Hovsjö (från 1975) är relativt tätbebyggt med en öppen struktur på 3-8 våningar. Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan, men är mycket isolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger avskilt i stadsdelen. I övrigt utmärker sig Hovsjö genom att majoriteten av de boende inte har gymnasiebehörighet. 9

10 Bergsjön Gårdsten Bergsjön/Göteborgs stad Gårdsten/Göteborgs stad Förvärvsfrekvens: 42% / 71% Förvärvsfrekvens: 47% / 71% Inkomst: 145 / 233 tkr Inkomst: 158 / 233 tkr Gymnasiebehörighet: 67% / 88% Gymnasiebehörighet: 61% / 88% Befolkningstäthet: 8840 (boende/km 2 ) Restid till : 21 min Avstånd till : 10 km Befolkningstäthet: 8810 (boende/km 2 ) Restid till : 31 min Avstånd till : 14 km Delvis isolerad enklav (Rymdtorget) Vid lokalt stråk Stadsdelens läge Vid lokalt stråk Bergsjön (från 1972) består av ett antal mindre bostadsenklaver i varierad utformning omgivna av grönområden. Stadsdelen ligger långt från stadskärnan och är i stort isolerad från omgivande stadsdelar. Rymdtorget ligger i direkt anslutning till det lokala gatunätet och busstationen. Gårdsten(från 1972) är relativt glesbebyggt med stor variation av såväl 10 våningars flerbostadshus och två våningars enbostadshus. Stadsdelen ligger mycket långt från stadskärnan och är mycket isolerad från omgivande stadsdelar. 10

11 Norra Biskopsgården Norra Biskopsgården/Göteborgs stad Hjällbo Hjällbo/Göteborgs stad Förvärvsfrekvens: 44% / 71% Inkomst: 145 / 233 tkr Gymnasiebehörighet: 70% / 88% Förvärvsfrekvens: 46% / 71% Inkomst: 150 / 233 tkr Gymnasiebehörighet: 63% / 88% Befolkningstäthet: 5890 (boende/km 2 ) Restid till : 26 min Avstånd till : 6, Befolkningstäthet: 9030 (boende/km 2 ) Restid till : 12 min Avstånd till : 8, Delvis isolerad enklav (Friskväderstorget) Längs lokalt stråk Delvis isolerad enklav (Hjällbo Centrum) Längs lokalt stråk Norra Biskopsgården (1950-talet) är relativt glest bebyggd med mestadels stora slutna kvarter i fyra våningar. Stadsdelen ligger ganska nära stadskärnan och är delvis isolerad från omgivande stadsdelar. Friskväderstorget ligger avskilt från spårvagnshållplatsen men i anslutning till ett lokalt stråk. Hjällbo (1969) är relativt tätbebyggd med mestadels flerbostadshus i öppna eller halvslutna kvarter. Stadsdelen är delvis isolerad från omgivande stadsdelar. Hjällbo Centrum ligger i direkt anslutning till spårvagnshållplatsen och ett lokalt stråk. 11

12 Hässleholmen Kronogården Hässleholmen/Borås kommun Kronogården/Trollhättans kommun Förvärvsfrekvens: 45% / 76% Förvärvsfrekvens: 39% / 72% Inkomst:158 / 229 tkr Inkomst: 150 / 224 tkr Gymnasiebehörighet: 71% / 87% Gymnasiebehörighet: 54% / 84% Befolkningstäthet: 4370 (boende/km 2 ) Restid till : 14 min Befolkningstäthet: 5230 (boende/km 2 ) Restid till : 10 min Avstånd till : 3, Avstånd till : 2, Delvis isolerad enklav Längs lokalt stråk Delvis isolerad enklav Avskild från stråk Hässleholmen är en mycket glesbebyggd stadsdel i en öppen struktur på 3 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan och hänger delvis samman med omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger längs ett lokalt stråk. Kronogården är mycket glesbebyggd i en öppen och varierad struktur på 2-7 våningar. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan och hänger delvis samman med omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger isolerat från de lokala stråken. 12

13 Södra Sofielund Södra Sofi elund/malmö stad Herrgården Herrgården/Malmö stad Förvärvsfrekvens: 45% / 62% Inkomst: 145 / 207 tkr Förvärvsfrekvens: 18% / 62% Inkomst:119 / 207 tkr Gymnasiebehörighet: 62% / 79% Gymnasiebehörighet: 54% / 79% Befolkningstäthet: (boende/km 2 ) Befolkningstäthet:13700 (boende/km 2 ) Restid till : 18 min Restid till : 18 min Avstånd till : 3, Avstånd till : 4,7 km Del av sammanhängande stad (Sevedsplan) Längs lokalt stråk Delvis isolerad enklav (Rosengård Centrum) Längs lokalt stråk Södra Sofielund ( ) är en relativt tätbebyggd stadsdel med såväl slutna och halvöppna kvarter med både flersbostadshus och enbostadshus. Stadsdelen är en del av Malmös innerstad. Torget ligger dock avskilt från de större stråken genom staden. Herrgården är relativt tätbebyggd i en öppen struktur med bostadshus i 3-8 våningar. Stadsdelen hänger ihop med resten av Rosengård men har svaga samband med övriga omgivande stadsdelar. Herrgården har en anmärkningsvärd låg förvärvsfrekvens och även den lägsta inkomstnivån av områdena. 13

14 Centrum-Öster Centrum-Öster/Landskrona kommun Gamlegården Gamlegården/Kristianstads kommun Förvärvsfrekvens: 48% / 66% Inkomst: 167 / 211 tkr Förvärvsfrekvens: 35% / 74% Inkomst: 136 / 224 tkr Gymnasiebehörighet: 56% / 85% Befolkningstäthet: 8990 (boende/km 2 ) Gymnasiebehörighet: 52% / 85% Befolkningstäthet: 7270 (boende/km 2 ) Restid till : 0 min Avstånd till : 0 km Restid till : 9 min Avstånd till : 3 km Del av sammanhängande stad (Rådhustorget) Vid stråk mellan stadsdelar Delvis isolerad enklav Längs lokalt stråk Centrum-Öster är en tätbebyggd stadsdel med slutna kvarter och ett stort inslag av gårdsbebygelse. Stadsdelen är till skillnad från övriga områden en del av stadskärnan. Även Rådhustorget är med sitt läge längs ett längre stråk i staden väl tillgängligt för både lokalt boende och besökare utifrån. Gamlegården är byggt med mestadels halvöppna kvarter av flerbostadshus, omgärdat av mindre enklaver av småhus. Stadsdelen ligger relativt nära stadskärnan. Stadsdelen är delvis isolerad från omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger längs ett lokalt stråk. 14

15 Araby Araby/Växjö kommun Förvärvsfrekvens: 46% / 77% Inkomst: 154 / 233 tkr Gymnasiebehörighet: 53% / 89% Befolkningstäthet: 8050 (boende/km 2 ) Restid till : 6 min Avstånd till : 2 km foto Delvis isolerad enklav Längs lokalt stråk Araby är byggt under talet med öppna och halvöppna kvarter i 3-4 våningar. Stadsdelen ligger i nära anslutning till omgivande stadsdelar. Centrumtorget ligger längs ett lokalt stråk som är relativt avskilt från omgivningen. 15

16 Inom 1 km 2.3. Jämförelser Områdenas rumsliga förutsättningar Närhet till Centrumens läge km 1- Del av samman- Delvis isolerad enklav Helt isolerad hängande stad enklav Vid stråk Vid lokalt Avskilt från mellan stråk centralt stråk stadsdelar Jämförelsen visar att de flesta områdena ligger inom gång- eller cykelavstånd från stadskärnan. 13 av 15 områden är däremot delvis eller helt isolerad i relation till omgivande stadsdelar, vilket innebär en sämre förutsättningar för utbyte med andra stadsdelar. Stadsdelar som ligger avskilt kommer naturligen ha färre besökare, boende eller arbetande, från andra stadsdelar. Denna rumsliga segregation minskar såväl underlaget för handeln som ett socialt mer varierat stadsliv. Den rumsliga segregationen innebär också att den vardagliga kontakten med människor från andra delar av staden minskar. I utsatta stadsdelar kan det rumsliga utanförskapet därmed också bidra till att förstärka det sociala utanförskapet. 16

17 3. Stadsbyggnadsstrategier För ökad attraktivitet, fler stadskvaliteter och hållbar stadsutveckling Stadsbyggnadsforskning har visat att den byggda miljön är avgörande för såväl boendeattraktivitet och företagsamhet som stadsdelars utbyte med omgivande stadsdelar. Relevanta analyser av urbana utvecklingsområden förutsätter därför att geografiska data sammanställs kring stadsbyggandets betydelse för livsmiljön (se sid 4 om sociala och rumsliga indikatorer). Här presenteras några förslag till strategier för stadsutveckling. Dessa strategier kräver noggrann analys men också nära dialog med både boende, föreningsliv och näringsliv för att bidra till förbättrade livsvillkor och miljö Stadskvaliteter ger förutsättningar 3.2. Koppla samman staden 3.3. Bygg tätt och blandat 3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat 3.5. Kombinera planering och dialog Rosengårdstråket i Malmö. Kopplar samman Rosengård med stadskärnan och utvecklar stadskvaliteter i dialog med de boende. 17

18 3.1. Utveckla stadskvaliteter Stadsbyggandet skapar livsvillkor och attraktivitet Stadsbyggandet skapar inte bara en boendemiljö utan också stadskvaliteter. En omfattande studie av 7000 bostadsrättsförsäljningar i Storstockholm 2011 visar att man med åtta variabler kan förutsäga prisvariationen på borätter med 90% säkerhet. Sju av variablerna består av rena stadsbyggnadsfaktorer och den åttonde är en kontrollvariabel för socioekonomiskt index. De sju stadskvaliteterna är 1. Närhet till 2. Närhet till spårstation 3. Tillgänglighet i gång- och gatunätet 4. Tillgång till butiker, restauranger och kultur 5. Tillgång till park 6. Närhet till vatten 7. Kvartersform Tidigare studier visar att betalningsviljan för bostadsrätter är samma som för hyresrätter. Analysresultaten visar på betalningsvilja givet dagens värderingar och vad som finns på bostadsmarknaden. På så vis är betalningsviljan ett svar på dagens utbud och efterfrågan. Detta kan självklart ändras i framtiden. De sju stadskvaliteterna fångar attraktivitet och efterfrågan på Stockholms bomarknad men är på flera sätt relevant för social hållbarhet. T.ex. fångar variabeln tillgänglighet i gång- och gatunätet i vilken grad som en stadsdel är rumsligt integrerad med sin omgivning. Studien visar att det är attraktivt att bo i en stadsdel som hänger ihop med omgivningen. Studien visar också att tillgången till butiker, restauranger och kultur avgörs av tätheten. Det behövs således täthet för att skapa serviceunderlag. Det sociala samspelar med det ekonomiska. Stadskvaliteterna beskriver attraktivitet och efterfrågan i Storstockholms bostadsmarknad. (Evidens & Spacescape 2011) Exempel: Rinkebys stadskvaliteter Närhet till city Närhet till vatten Närhet till spårstationinte Tillgänglighet i gatunätet Närhet till stora parker Urbana verksamheter Kvartersform 18

19 3.2. Koppla samman staden Stråk som är både tillgängliga lokalt och regionalt ökar förutsättningarna för socialt och ekonomiskt utbyte mellan stadsdelar Staden har under 1900-talet gått från en kontinuerlig utbyggnad längs gator från stadens kärna och ut till en uppdelad stad där åtskilda stadsdelar haft sitt egna lokala centrum. Detta har lett till mer lokalt använda stadsdelar med mindre naturlig genomströmning av besökare utifrån. I den kontinuerliga staden finns ofta gatustråk som är centrala både lokalt och regionalt. De samlar och blandar boende och besökare. Isolering av stadsdelar har inneburit en minskad uthållighet genom ett större beroende av den lokala stadsmiljön och dess brister och kvaliteter. Genom att bättre koppla samman stadsdelarnas gatunät med varandra kan möjligheterna för socialt och ekonomiskt utbyte öka och underlag för service och handel tillgängliggöras utanför den egna stadsdelen. Stadsdelar kan på så vis börja samspela och stötta varandra. Detta torde även ha en avgörande betydelse för att minska upplevelsen av utanförskap. Exempel: Analys av tillgänglighet i gatunätet Ronna Exempel: Tillgänglighet och och social integration Geneta Stadskärnan Fornhöjden Andelen besökare Hovsjö Tillgänglighet i gatunätet Tillgänglighet i gatunätet påverkar sannolikt andelen besökare från andra stadsdelar i den egna stadsdelen. 15 stadsdelar i Stockholms stad. (Legeby 2012) Tillgänglighet i gatunätet skapar grundförutsättningar för socialt och ekonomiskt utbyte mellan stadsdelar i Södertälje. (Legeby 2011) 19

20 3.3. Bygg tätt och blandat Täthet av boende och arbetande samt lokaler i rätt läge ger underlag för service och handel i gatuplan Lokal service och utbud av urbana verksamheter så som butiker, restauranger och kulturverksamheter förutsätter tillräcklig bebyggelsetäthet. Tätheten skall helst bestå av en blandning av bostäder och arbetsplatser för att skapa ett stabilt kundunderlag. Det krävs både dag- och nattbefolkning. Det krävs också ett sammankopplat gatunät och lokaler i rätt läge för att skapa robusta lägen för handel och service. Om gator leder från andra stadsdelar in i den egna stadsdelens centrum ger detta större underlag och genomströmning av besökare till stadsdelen. En central idé i efterkrigstidens stadplanering har varit att samla all handel och service vid torg eller Centrumanlägg- ningar. De har så till vida inte vuxit fram naturligt utan planerats uppifrån. För handel och service är emellertid det viktigaste att den lokaliseras till där flest människor naturligen rör sig. Detta avgörs av täthet, gatunät, och andra målpunkter så som kollektivtrafikhållplatser sammantaget. Exempel: Underlag och utbud i Stockholmsregionen Exempel: Underlag och utbud i Rinkeby Faktiskt antal Förväntat antal I Stockholms län är sambandet starkt mellan tätheten av boende och arbetande och förekomst av handel, restauranger och kultur (Spacescape 2012) I Rinkeby är utbudet av urbana verksamheter lägre än befolkningsunderlaget, vilket sannolikt beror på den låga köpkraften samt konkurrens från externa köpcentrum. Serviceutbudet av vård, skola och omsorg är dock högre än genomsnittet. (Spacescape 2012) 20

21 3.4. Värna offentligt, gemensamt, privat Tydligare rumsindelning ökar möjligheter och valfrihet för möten och olika gemenskaper Offentlighet på gator, torg och i parker skapas av att de är väl tillgängliga och att de har en utformning som välkomnar alla. Det är därför viktigt att skapa öppna och trygga platser centralt i stadsdelen för att möjliggöra möten mellan alla invånare. Enkelt sagt - man ska kunna stå på samma gata i flera olika stadsdelar. Gemenskap och delaktighet är lika viktigt. Detta har i hög grad att göra med den rådighet man har i sin boendemiljö. Det handlar inte bara om att påverka stadsplaneringen eller sin lägenhets utformning. Det kan handla om att ha gemensamma projekt och miljöer. Det är en stor utmaning för den urbana utvecklingen att försöka skapa gemensamma gårdar - samfälligheter - och även privata uteplatser för ökad delaktighet i utemiljön. Tydligare gränser mellan privat, gemensamt och offentligt är en förutsättning för upplevd trygghet och möten inom olika sociala arenor. Exempel: Kvartersutformning och tillhörighet Exempel: Gemensamma gårdar med odling och leksaker Upplevd tillhörighet Kvarterets tydlighet Tydlig avgränsning av kvartersgårdar påverkar sannolikt känslan av gemensam tillhörighet. Enkät i 18 bostadskvarter i Malmö och Stockholm (Minoura & Ståhle 2011) Observationer i olika gårdsmiljöer i Stockholm och Malmö visar att gårdar med tydligare avgränsning har mer lokala aktiviteter, odling och lämnade leksaker. De urbana utvecklingsområdena saknar ofta dessa defi nerade gemensamma gårdsmiljöer (Minoura & Ståhle 2011) 21

22 3.5. Kombinera planering och dialog Det finns också idag många internationella exempel på hur stadsdelar lyfts genom sk. place making, där man utgått från platsen och det lokala livet. Rosengårdsstråket är ett exempel på projekt som inrymt såväl större infrastrukturella åtgärder och en kreativ dialog och uppmuntrande av lokala initiativ. Stråket, som förutom att det förbättrar tillgängligheten till Malmö stadskärna också är tänkt att öka attraktiviteten i det offentliga rummet i Rosengård, bl.a genom lokalt efterfrågade bokaler och torgytor. Ett annat exempel är det framväxta Rinkebystråket som utvecklats längs det mest tillgängliga gångstråket i stadsdelen. Intressant nog var inte stråket från början planerat som ett stråk för handel, utan har snarare med tiden utvecklats till ett sådant med hjälp av både stråkets tillgänglighet i gatunätet och lokala medborgarinitiativ. För närvarande pågår i Rinkeby också planeringen av Rinkebystråket, vilket har planerats av kommun och fastighetsägare. Stråkanalyser av nuläget pekar på att det planerade stråket blir mindre naturligt använt och därmed mindre socialt och ekonomiskt hållbart. Exempel: Rinkeby och Rosengård Kommunalt initiativ (top-down) Rinkebystråket (planerat) Rosengårdsstråket Rinkebystråket (framvuxet) Det framväxta Rinkebystråket - ett shoppingstråk längs ett centralt gångstråk som därför är en naturlig del av stadsdelens rörelsemönster. Det planerade Rinkebystråket, har möjligtvis sämre förutsättningar att lyckas som shoppingstråk (illustration från pågående planer) Rosengårdsstråkets bokaler, ett av kommunen planerat stråk som samtidigt är del av stadsdelens naturliga rörelsemönster. Medborgarinitiativ (bottom-up) 22

23 6. Avslutande reflektion I Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveckling ställs frågan hur man med rumsliga åtgärder kan motverka social segregation i socioekonomiskt svaga områden. Tidigare satsningar på den byggda miljön i utsatta områden (exempelvis Blommansatsningen, Nationella exempel och Storstadssatsningen )har i hög grad fokuserat på det ensidiga bostadsutbudet, med bl.a en hög andel hyresrätter. En sådan problemförståelse har lett till att en högre blandning av upplåtelseformer, lägenhetstyper och lägenhetsstorlekar förespråkats. Uppenbart är att ett varierat bostadsutbud underlättar för de boende att kunna bo kvar vid bostadsbyte, eller göra bostadskarriär inom stadsdelen. Men lite tyder på att ett varierat bostadsutbud ökar stadsdelarnas sociala diversitet. Så vad är det då i den byggda miljön som verkligen har betydelse för en socialt hållbar stadsutveckling? Forskningen har identifierat flera problem i diverse utvärderingar, däribland begränsad tillgång till offentlig och kommersiell service, begränsad möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter, otrygghet och att många stadsdelar helt enkelt är för isolerade för att blir använda av fler än de som bor och arbetar inom stadsdelen. Från ett långsiktigt stadsutvecklingsperspektiv är det alltså mycket som tyder på att bostadsbeståndet bara är en av många olika faktorer för att öka stadsdelarmas attraktivitet och utbyte mellan människor från olika stadsdelar och med olika bakgrund. För förståelsen om vad som skapar förutsättningar för ökat utbyte mellan stadsdelar är det också viktigt att inte begränsa vare sig analyser eller insatser till enbart det lokala sammanhanget. En stadsdels potential utgörs i till stora delar av dess läge i staden som helhet, vilket avgörs av gatunätet, kollektivtrafiken, omgivande täthet och mötesplatsernas utformning och innehåll. 7. Referenser Boverket, 2010, Socialt hållbar stadsutveckling, Karlskrona Malmö stad, 2012, Rosengårdsstråket - ett kommunikationsprojekt, Malmö Minoura, Burghauser & Ståhle, 2011, Territorial performance of urban form, Stockholm Legeby, A, 2010, Urban segregation and urban form: From residential segregation to segregation in public space, KTH, Stockholm Spacescape & Evidens, 2011, Värdering av stadskvaliteter, Stockholm SCB, 2012, Registerdata för integration (webb) 23