PM Övergripande planering av faunaåtgärder längs E20 i Västra Götalands län Västra Götalands Län. Version

Transkript

1 PM Övergripande planering av faunaåtgärder längs E20 i Västra Götalands län Västra Götalands Län Version

2

3 Dokumenttitel: Övergripande planering av faunaåtgärder längs E20 i Västra Götalands län Skapat av: Mattias Olsson Dokumentdatum: Dokumenttyp: Fristående rapport Dokument ID: Projektnummer: Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Laila Einarsson och Mats Lindqvist, Trafikverket Uppdragsansvarig: Mattias Olsson, EnviroPlanning Foto: Mattias Olsson och Trafikverket Kartframställning: Lantmäteriet medgivande: Distributör: Trafikverket 3

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte och mål Arbetsmetodik Analysverktyg, landskap och grönstruktur Kartunderlag GIS-analysen Övriga underlag Tidigare utredningar Bristanalys hjortdjur Utredningsområde Befintligheter Befintliga passagemöjligheter Samhällsplanering Redovisning av GIS analys Analys per delsträcka och förslag till åtgärder Tollered-Ingared Tollered-Ingared: Naturligt landskap - älg Tollered-Ingared: E20 som barriär - älg Tollered-Ingared: Naturligt landskap - groddjur Tollered-Ingared: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Tollared-Ingared Ingared-Alingsås Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - älg Ingared-Alingsås: E20 som barriär älg Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - groddjur Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Ingared-Alingsås Alingsås-Vårgårda Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - älg Alingsås-Vårgårda: E20 som barriär älg Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - groddjur Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Alingsås-Vårgårda Förbi Vårgårda Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - älg Förbi Vårgårda: E20 som barriär älg Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - groddjur Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Vårgårda Vårgårda-Vara Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - älg Vårgårda-Vara: E20 som barriär älg Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - groddjur Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Vårgårda-Vara Vara-Skara Vara-Skara: Naturligt landskap - älg Vara-Skara: E20 som barriär älg Vara-Skara: Naturligt landskap - groddjur Vara-Skara: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Vara-Skara Förbi Skara del Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - älg Förbi Skara del 1: E20 som barriär älg... 49

5 7.7.3 Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - groddjur Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Skara del Förbi Skara del Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - älg Förbi Skara del 2: E20 som barriär älg Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - groddjur Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Skara del Förbi Götene Förbi Götene: Naturligt landskap - älg Förbi Götene: E20 som barriär älg Förbi Götene: Naturligt landskap - groddjur Förbi Götene: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Götene Götene-Mariestad Götene-Mariestad: Naturligt landskap - älg Götene-Mariestad: E20 som barriär älg Götene-Mariestad: Naturligt landskap - groddjur Götene-Mariestad: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Götene-Mariestad Förbi Mariestad Förbi Mariestad: Naturligt landskap - älg Förbi Mariestad: E20 som barriär älg Förbi Mariestad: Naturligt landskap - groddjur Förbi Mariestad: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Mariestad Mariestad-Hova Mariestad-Hova: Naturligt landskap - älg Mariestad-Hova: E20 som barriär älg Mariestad-Hova: Naturligt landskap - groddjur Mariestad-Hova: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Mariestad-Hova Förbi Hova Förbi Hova: Naturligt landskap - älg Förbi Hova: E20 som barriär älg Förbi Hova: E20 som barriär med planerad ny ekodukt älg Förbi Hova: Naturligt landskap - groddjur Förbi Hova: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Förbi Hova Hova-Laxå Hova-Laxå: Naturligt landskap - älg Hova-Laxå: E20 som barriär älg Hova-Laxå: Naturligt landskap - groddjur Hova-Laxå: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Åtgärdsförslag Hova-Laxå Bilaga Bilaga 1 - Utter Vattensystem där utter finns dokumenterad idag Tidan Lidan - Flian Referenser

6 1 Bakgrund E20 i Västra Götalands län byggs om etappvis till bättre standard. De planerade åtgärderna för sträckan i den nationella planen för transportsystemet innefattar motorväg och mötesseparerad väg med mitträcke. Ombyggnationen innebär i flera fall nydragning av viltstängsel vilket ökar barriäreffekten för faunan. Ombyggnaderna innebär dock också möjligheter att anlägga nya åtgärder för faunan, vilket denna rapport belyser. 2 Syfte och mål Programmet som beskrivs i denna rapport syftar till att säkerhetsställa den ekologiska konnektiviteten längs sträckan, samtidigt som antalet trafikdödade djur och risken för viltolyckor minskar. Syftet är att ta fram stråk och geografiska avgränsningar där det kan vara aktuellt att genomföra åtgärder för faunan. Projektet ligger på en övergripande landskapsskala och går inte i detalj in i enskilda lokaliseringar. Detaljplanearbetet genomförs istället vid respektive delsträckas plan- och projekteringsarbete där samråd och vidgade utredningar behövs för att styra exakt lokalisering. Projektet har flera mål och de skiljer sig lite mellan väg och järnväg. Målen med projektet är att skapa en väg/järnväg där; Alla djur skall ges möjlighet att korsa vägen på ett säkert sätt. Det innebär att det skall finnas planskiljda faunapassager av sådan kvantitet och kvalité att den ekologiska konnektiviteten säkerhetsställs för alla arter. Det endast sker ett fåtal viltolyckor. Målet är att kunna fastställa hur stor minskning av viltolyckorna som är möjligt med de föreslagna åtgärderna. Detta gäller de arter som upptas av 40 i Jaktförordningen. Även trafikmortaliteten för mindre däggdjur, groddjur och kräldjur skall minska avsevärt jämfört med dagens nivå. Tyvärr finns inte undersökningar om antalet påkörda mindre arter idag men de åtgärder som genomförs skall förbättra situationen med samma nivå som för de arter som upptas av 40 i jaktförordningen. I projektet beskrivs åtgärdsförslag som teoretiskt behövs för att man skall uppnå de ställda målen i projektet. 3 Arbetsmetodik Analyserna görs på landskapsskalan men resultaten skall även kunna användas på projektnivå och ge en sådan detaljeringsgrad att man kan identifiera tydliga sektioner längs infrastrukturen där åtgärder behöver anläggas för faunan. Arter/artgrupper som omfattas av dessa GIS-analyser innefattar; 1. Skogslevande arter. Större däggdjur som prefererar sammanhållande skogsområden. Modelldjur är älg, men kan även i viss mån innefatta stora rovdjur som varg och lodjur. 2. Groddjur I analysen identifieras områden med förhöjda värden för groddjur, ex områden med många småvatten och mindre sjöar, våtmarker mm. 3. Arter i gräsdominerade marker. Odlingsbiotoper, sand- och ängsmarker samt betesmarker. Som typarter kan nämnas dagfjärilar samt steklar. Artportalen, NILS och Lill-NILS kan användas för de frågor som rör övervakning av odlingslandskap och gräsmarker.

7 Småvilt och utter hanteras i utredningen enligt; Småvilt utreds ej med GIS-analys då artgruppen innefattar så många arter med spridda krav på livsmiljön. Beskriver behovet av torrtrummor och andra passagepunkter för arterna i denna grupp. Utter utreds ej med GIS-analys. Alla broar vid vattendrag med potential för utter skall uttersäkras. Befintliga utredningar och inventeringsunderlag samt fältbesök har använts för att beskriva vägförhållande och faunan i området. Befintliga passager samt viltstängslets dragning i trafikplatser har inventerats och beskrivits. Passagernas lämplighet som faunapassager har värderats utifrån deras storlek och läge i förhållande till mänsklig aktivitet, trafikflöde genom passagen, förekommande arter, omgivande naturmiljöer och kommunala planer. Analyserna genomförs på både väg och järnväg. Den totala sträckan utgör ca 16 mil väg, men redan idag är stora delar av vägen ombyggd. Parallellt med E20 sträcker sig Västra Stambanan vilken inkluderas i landskapsanalyserna Analysverktyg, landskap och grönstruktur GIS-analysen bygger grovt sett på två separata analyser. 1. Analys av landskapet och 2. Analys av infrastrukturen. Analyserna görs med hjälp av ArcView 10.2 och tilläggsprogrammet Circuitscape (McRae, B.H., och Shah, V.B University of California). Detaljerad metod för analyserna tas fram i analysskedet och anpassas efter Svenska databaser och indata i analyserna Kartunderlag Analyserna genomförs med flera olika kartunderlag. Analyserna genomförs i Sweref 99 TM. Följande kartunderlag har använts vid analyserna. Väg och järnväg samt viltstängsel hanteras via NVDB och nationell järnvägskarta. Befintliga passager identifierades via Trafikverkets brodatabas och BaTMan (uppdaterad ). GSD Marktäckedata användes som underlagskarta med information om markslag, markanvändning och vegetation. Länsstyrelsens kartunderlag har använts för analys av odlingsbiotoper, sand- och ängsmarker. Dessa har integrerats i analyserna för arter i gräsmarksdominerade miljöer, tillsammans med Trafikverkets lager för artrika vägkanter. Småvatten identifierades via tidigare studie om groddjurslokaler i Västra Götaland (Nolbrant 2008) och inkorporerades i analysen för amfibier GIS-analysen Circuitscape är ett tilläggsprogram till ArcGIS (10.2) som mäter strömmarna i en underlagskarta. Strömmarna mäts i detta fall i en ekologiskt anpassad underlagskarta för respektive artgrupp och resultatet visualiseras i en flödeskarta. Analysen genomfördes förenklat enligt följande steg. 1. Som underlagskarta användes Sveriges marktäckedata med 61 klasser. Varje klass i kartdatabasen gavs ett ekologisk värde (friktionsvärde) för respektive artgrupp så att ett ekologiskt landskap skapades för varje artgrupp. Friktionsvärdet bygger på om arter föredrar eller undviker respektive marktäcke-klass. En underlagskarta gjordes för skogslandskapets arter, en för groddjur och en för gräsmarkernas arter. Dessa tre grundkartor utgjorde grundkartan för de analyser som genomfördes för att visualisera konnektiviteten i landskapet för respektive artgrupp. 7

8 2. Vägar och järnvägar inkorporerades i grundkartan och gavs ett högt friktionsvärde vilket innebär att de faller ut som barriärer i landskapet och hindrar och styr om flödena. 3. Befintliga passager med tänkbar funktion för artgrupperna älg och större rovdjur öppnar upp dessa barriärer vid sina respektive platser. 4. Modellering av nya faunapassager/ekodukter: Genom att lägga in nya teoretiska faunapassager vid specifika områden kan strömmar modelleras för att undersöka var passagerna påverkar det ekologiska flödet i landskapet på mest effektivt sätt. På detta sätt planerades åtgärder vid Hova. Åkermark och vattenmiljöer hanterades specifikt i analysen för groddjur. Båda dessa miljöers kantzoner buffrades med 100 m och av buffertzonen skapades ett nytt lager i analysen. Dessa kantzoner har ett högre ekologiskt värde för groddjur (i analysen ett lägre friktionsvärde), jämfört med de centrala åkerytorna, och centrala vattenytorna. Man ser sällan ett groddjur på öppet vatten, utan de håller sig intill strandkanter. På samma sätt ser man mer sällan groddjur ute på de öppna åkerytorna, men mer ofta i kantzonen till åkermark bland diken och småbiotoper. Liknande metod genomfördes för odlingsbiotopernas underlagskarta där åkervallen buffrades och kantzoner gavs ett högt ekologiskt värde (lågt friktionsvärde), medan de centrala delarna av åkermarken gavs ett högre friktionsvärde för dessa arter Övriga underlag Som underlagsmaterial i förstudien gjordes ett försök att använda kommunala planer för att på ett övergripande stadium inkorporera dessa i analysen. Dock uppstod problem då flertalet kommuners översiktsplaner inte fanns tillgängliga i digital form för användning i kartprogram.

9 3.2 Tidigare utredningar Bristanalys hjortdjur Trafikverket har genomfört så kallade bristanalyser som en del i det nationella strategiska arbetet med att åtgärda barriärer för olika djurgrupper. Analyserna har genomförts på regional nivå och har innefattat fisk, groddjur, kräldjur, utter och hjortdjur. Figur 1. I Bristanalysen för hjortdjur identifierades delar av den den aktuella sträckan (sträcka 104 i kartan) som en svår barriär för hjortdjur. Mörkgröna fält i kartan visar skogsområden, färgen på de olika sträckorna som utgörs av barriärer indikerar hur många passager det skulle krävas för att åtgärda barriären på respektive sträcka. Gröna ringar indikerar passager med en storlek som medger passage av hjortdjur, och som således upplöser barriären lokalt. Källa: Seiler mfl in progress. Analysen som presenteras i denna rapport kan ses som en utveckling av detta arbete för att identifiera lokaler eller sträckor där man ytterligare bör utreda behovet av faunapassager eller ekodukter. Medan bristanalysen identifierade åtgärdsbehovet per sträcka så identifieras ekologiska korridorer och spridningsvägar i denna analys, och förslag på åtgärdssträckor redovisas. 9

10 4 Utredningsområde E20 mellan Göteborg och länsgränsen är ca 160 km lång och går genom ett varierat landskap. Utbyggnaden av E20 inom Västra Götaland har delats in i 14 delprojekt som är i varierande stadium i anläggningsprocessen, samt att flera sträckor redan är färdigbyggda. Figur 2. Utbyggnaden av E 20 sker i flera etapper, varav flertalet redan är färdigbyggda. Källa: Trafikverket

11 Förutom att sträckan går igenom ett varierande landskap så korsar sträckan två av de tre storskaliga gröna korridorer som finns mellan mellersta och södra Sverige (figur 3). Dessa storskaliga ekologiska korridorer är inte namngivna (men de bör namnges) och innefattar: 1. Grön korridor mellan Värmland/Dalsland till områden söder om väg 44 Trollhättan/Uddevalla. I denna gröna korridor finns det idag 6 stora infrastråk (1. väg 44 Trollhättan-Uddevalla, 2. järnväg Trollhättan-Uddevalla, 3. E 45 Trollhättan-Göteborg, 4. Järnväg Trollhättan-Göteborg, 5. E 20 Göteborg-Mariestad och 6. Väg 40 Göteborg-Borås) samt Göta älv. Alla dessa stråk påverkar djurens möjligheter att röra sig mellan skogsområdena i Dalsland och Västergötland/Göteborgsregione n. 2. Grönt stråk mellan Vänern och Vättern. Detta stråk påverkas främst av E 18 Karlstad- Örebro samt E 20 samt järnväg Göteborg-Stockholm. 3. Grön korridor öst om Vättern. Korridoren påverkas av flera infrastråk, bland annat E18/E20 Örebro- Eskilstuna/Västerås, E 4 Jönköping-Nyköping samt järnväg Göteborg-Stockholm. Figur 3. I grova drag finns det tre stora gröna korridorer som förbinder mellersta och södra Sverige. Väg E20 mellan Göteborg och Länsgränsen påverkar konnektiviteten i två av dessa. Vägar över ådt anses vara stora barriärer för alla större däggdjur. 11

12 5 Befintligheter 5.1 Befintliga passagemöjligheter Längs sträckan finns flera befintliga passager som har möjlig funktion för faunan. Flertalet har en mindre storlek och har framförallt potentiell betydelse för mindre arter men även för ex rådjur och vildsvin. I analysen har dessa passager hanterats i enlighet med bristanalysen och innebär en passagemöjlighet för respektive djurgrupp. Selektering av respektive passage för respektive djurgrupp är enligt: För att en underpassage (tunnel, port, valvbågsbro mm) skall klassas som en potentiell faunapassage för hjortdjur gäller att: a. Trafikvolymen genom passagen är under 1000 fordon per dygn. b. Passagens bredd är mer än 7 m (för älg) och 4 m (för större rovdjur, vildsvin och rådjur) (gäller när privata vägar går genom passagen) c. Passagens längd är inte med i analysen. För att en bro skall klassas som en potentiell faunapassage för hjortdjur gäller att: a. Trafikvolymen genom passagen är under 1000 fordon per dygn b. Passagens bredd är mer än 7 m (för älg) och 4 m (för större rovdjur, vildsvin och rådjur) (gäller när privata vägar går genom passagen) c. Passagens längd är inte med i analysen 5.2 Samhällsplanering E20 upp till länsgränsen går genom 11 kommuner; Göteborg, Partille, Lerum, Alingsås, Vårgårda, Essunga, Vara, Skara, Götene, Mariestad och Gullspång. Den kommunala planeringen är av stor vikt då det gäller att hitta en harmoni mellan åtgärdsförslag för faunan och framtida exploateringar. Samtliga kommuner kontaktades för att få tillgång till exploateringsplanerna som shp-filer. Flertalet kommuner kunde dessvärre inte leverera översiktsplanerna i detta format och några kommuners översiktsplaner var under framtagande. På grund av att lite material kom in integrerades inte de kommunala exploateringsplanerna i analysen av lokalisering av framtida faunapassager. Resultaten från denna studie syftar till att föreslå delsträckor utmed E20 där faunapassager för olika djurgrupper är önskvärda. Vid planering av den specifika delsträckan bör man lägga större vikt vid att integrera den kommunala planeringen. 6 Redovisning av GIS analys I GIS-analysen har tre olika ekologiska flödeskartor tagits fram för skogslevande arter (älg och större rovdjur). För groddjur och arter i gräsmarksdominerade ekosystem har endast den första kartan tagits fram. I redovisningen är kartorna redovisade i samma stil och ordning för att förenkla tolkningen av resultatet. 1. Underlagskarta med landskapets strukturer och sammanhang utan påverkan från infrastrukturen. I denna analys har helt enkelt infrastrukturen tagits bort ut landskapet för att visualisera hur ett teoretiskt landskap utan infrastruktur kan se ut. Dock finns infrastrukturen med visuellt så att man kan orientera sig. Med denna metod visualiseras landskapet strukturer och sammanhang. Kartan kan så tillvida utgöra ett jämförande underlag för analyser av barriärer och hur dessa barriärer bäst kan åtgärdas. Som en del i Circuitscape kan man också räkna statistik på förändringar i flöden mellan olika scenarier, vilket vi använt i några fall i analyserna.

13 2. I ett andra steg visualiseras påverkan från infrastruktur och befintliga passager. Landskapets sammanhang förändras i och med att barriärer stoppar de ekologiska flödena, samtidigt som befintliga passager drar till sig dessa flöden om de har rätt storlek och om de ligger i (för aktuell artgrupp) rätt biotop. 3. I det tredje steget modelleras landskapet med infrastruktur och befintliga passager, samt utplacering av faunapassager/ekodukter vid platser som bedöms vara viktiga för respektive artgrupp. Den tredje fasen genomförs i samråd med Trafikverket på sträckan förbi Hova. I den tredje fasen har vi i vissa fall beräknat de statistiska signifikanserna av flödesförändringar på grund av att vägens barriär öppnats med en eventuell kommande ekodukt/faunapassage. Föreliggande rapport är en del av redovisningen av projektet, men minst lika viktigt är de interaktiva kartor som Trafikverket själva kan styra och modifiera och analysera landskapets konnektivitet för de undersökta artgrupperna. Kartorna levereras i ArcGIS Map Package där man som användare själv kan gå in och styra de olika analyserna, och få fram resultatkartor, utan att själv genomföra analyserna. Resultaten av de olika analyserna ligger som lager som kan släckas och tändas beroende på vad man vill undersöka. 7 Analys per delsträcka och förslag till åtgärder Lokaler med åtgärdsbehov redovisas per delsträcka och separat för artgrupperna älg, groddjur och arter i gräsmarksdominerande marker. Föreslagna åtgärder per artgrupp redovisas per delsträcka för befintlig väg. Utmärkande lokala flödesstråk är lägesangivna i kartan med bokstäver. När flertalet utmärkande flödesstråk är belägna nära varandra i kartutsnitten har dessa lägesangivits med cirklar med hänsyn till layout. Föreslagna åtgärder per delsträcka för befintlig väg och nyproduktion, samt beskrivelse för lägesangivelser, redovisas i tabeller efter varje vägsträcka. Kartmaterial och redovisning följer enligt: Naturligt landskap. Analyserna för alla artgrupper redovisas genom att visualisera kartbilder för analysen av det bakomliggande landskapet, utan påverkan från befintlig infrastruktur. Dessa bilder motsvaras av de naturliga flöden som förekommer i ett teoretiskt landskap utan infrastruktur. E20 som barriär. För älg visualiseras även förändringen av strömmarna när E20 läggs in i modellen som en barriär. De förändrade flödena blir ett resultat av vägens barriäreffekter och de befintliga passagernas förmåga att upplösa dessa barriärer. 13

14 7.1 Tollered-Ingared Sträckan är idag en 4 km lång 2+2 väg med plankorsningar som skall uppgraderas till motorväg. Delar av sträckan är idag försedd med viltstängsel. Planerad byggstart under Tollered-Ingared: Naturligt landskap - älg Den aktuella sträckan sträcker sig till största delen på östra sidan Sävelången. Vägplan för aktuell sträcka genomförs nu under 2014/2015 och i detta arbete planeras en faunapassage kombinerad med enskild väg vid Lillhem, avfart till Tolleredskogsvägen, lokaliserad 1km norr om kommungränsen Lerum-Alingsås. Platsen är i analysen ett utpekat viktigt flödesstråk för älg, se lägesangivelse A i figur 4. Figur 4. Lokal med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Tollered-Ingared. Lägesangivelse är markerad enligt A i kartan (1:50 000).

15 7.1.2 Tollered-Ingared: E20 som barriär - älg Delar av sträckan är försedd med viltstängsel, men trafikvolymen i sig själv anses som en betydande barriär för hjortdjur. Barriären upplöser flera av de samband som identifierades i det naturliga landskapet, bland annat vid utpekad lokal för faunapassage/kombinerad lokalväg vid Lillhem. I de norra delarna vid Kärrbogärde finns en befintlig port med viss funktion för den större faunan (knr ). Möjligen kan denna passage som är 6 m bred och 4 m hög modifieras med faunaskärmar för att få större effekt för förekommande arter. Figur 5. E20 som barriär med existerande förhållanden. Lokal med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Tollered-Ingared (1:50 000). 15

16 7.1.3 Tollered-Ingared: Naturligt landskap - groddjur På delsträckan återfinns två lokaler som är utpekade som viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A och B i figur 6. Figur 6. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Tollered-Ingared. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000).

17 7.1.4 Tollered-Ingared: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Inga specifika flödesstråk utmärker sig avseende gräsdominerade arter, se figur 7. I det mosaikartade landskapet i de norra delarna kring Kärrbogärde finns en viss förhöjning av värden, men de ekologiska sammanhangen med övriga stråk är relativt begränsade, vilket påverkar flödena i landskapet. Figur 7. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för gräsdominerade arter, delsträckan Tollered-Ingared (1:50 000). Tabell 1. Delsträckan Tollared-Ingared, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 4-7). Älg Figur 4: A: Vid Lillhem, ca 900m söder om tpl Kärrbogärde. Här planeras en kombinerad faunapassage med enskild väg. Groddjur Figur 6: A: Nordöst Tollered; 350m norr om bullerskärm med knr: B: 300m söder om tpl Kärrbogärde, E20 inom 20m från sjön Sävelången Arter i gräsdominerade marker Figur 7: Småbrutet landskap omkring Kärrbogärde. 17

18 7.1.5 Åtgärdsförslag Tollared-Ingared Av de befintliga passagerna verkar porten vid Kärrbogärde mest fördelaktig. Här finns möjligheter att med faunaskrämar och eventuellt andra anpassningar öka betydelsen av denna port. Älg Tabell 2. Delsträckan Tollared-Ingared, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 4-7, tabell 1). Faunaskärm vid bro Kärrbogärde Befintlig passage Nyproduktion Arter i gräsdominerade Groddjur marker Älg Groddjur Planerad faunabro - - kombinerad med enskild väg vid Lillhem Arter i gräsdominerade marker

19 7.2 Ingared-Alingsås Sträckan utgörs av en nybyggd (2011) motorväg med plankorsningar. På sträckan finns sedan ombyggnaden två mindre faunabroar kombinerade med enskild väg Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - älg På vägsträckan finns viktiga flödesstråk som norr om Ingared där passage för älg förhindras av befintligt viltstängsel. Vid trafikplats 93 (avfart Hästeryd) finns en planskild korsning, som utgör enda möjliga passage för vilt under E20 mellan Ingared och Västra Bodarna. Platsen är ett utpekat viktigt flödesstråk för älg om barriäreffekten från E20 inkluderas i analysen (se figur 9), notera dock att i figur 8 är flödesstråk markerade utan barriäreffekterna, se lägesangivelse A i figur 8. Vid Vardsjön, ca 1km söder om Alingsås (läge B figur 8), verkar omkringliggande landskap kanaliserande, vilket innebär att E20 passerar ett viktigt flödesstråk omedelbart norr och söder om rastplats Vardsjön. Figur 8. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Ingared-Alingsås. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000). 19

20 7.2.2 Ingared-Alingsås: E20 som barriär älg När E20 modelleras som en barriär förändras förutsättningarna drastiskt för älg och de områden som i det naturliga landskapet klassades som viktiga, är helt avskurna av motorvägen. Även korridoreffekterna i nord-sydlig riktning mellan motorväg och sjön Stora Färgen utmärker sig. Två faunabroar kombinerade med enskild väg finns söder om Västra Bodarna och har viss funktion för det större viltet. Passagerna är dock endast 6 m breda och det saknas funktionskontroll av dess effekt för djuren. På grund av att de är så smala faller de inte ut som effektiva passager för älg i flödesanalysen, vilket kan vara en begränsning av analysen på just denna sträcka. Vägbro knr: vid läge A figur 8 har en sådan storlek att passagen kan anses fungera för älg, och passagen drar också till sig strömmar i de analyser som gjorts (figur 9). Möjlig funktion finns även på befintlig GC-led vid norra änden av Vardsjön (port med en bredd om 5 m och höjd på 2,7 m enligt BaTMan, konstruktion: , foton saknas), se lägesangivelse B i figur 8. I och med att porten är så liten bör funktionen dock vara mycket begränsad för älg. Figur 9. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Ingared-Alingsås (1:50 000)

21 7.2.3 Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - groddjur På delsträckan återfinns två lokaler som är utpekade som viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A och B i figur 10. Grodtunnlar och ledarmar är konstruerade på lokalväg ca 900m N tpl Västra Bodarna, nära Vardsjön se lägesangivelse B med cirkel i figur 10. Ingen passage anpassad för groddjur finns tvärs E20 söder om Vardsjön (Läge B), vilket är en brist då förhållandena ser väldigt bra ut för groddjur just här. Figur 10. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Ingared-Alingsås. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000). 21

22 7.2.4 Ingared-Alingsås: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Ett flödesstråk utmärker sig 1km N tpl 92, norr om Ingared, men den öppna jordbruksmarken i området bedöms inte hysa högre värden såsom utvecklad beteshävd och näringsfattig mark som motiverar åtgärder, se figur 11. En återstående konflikt kvarstår vid lägesangivelser A och B enligt figur 11 efter nybyggnation. Figur 11. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för gräsdominerade arter, delsträckan Ingared- Alingsås. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000).

23 Tabell 3. Delsträckan Ingared-Alingsås, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 8-11). Älg Figur 8: Läge A: omedelbart söder om Hästeryd NO Ingared. Möjlig viltpassage under vägbro knr: Läge B: Möjlig viltpassage GC-port vid Stora Vadsjön NO Österbodarna, knr: Groddjur Figur 10: A: 800m N tpl Ingared. B: 200m N tpl Västra Bodarna NO Västra Bodarna (knr: ), E20 passerar inom 5m från öppet vatten. Grodtunnel och ledarmar är konstruerade på lokalväg 900m N tpl Västra Bodarna, nära Vardsjön. Arter i gräsdominerade marker Figur 11: A: 800m N tpl Ingared. B: 200m N tpl Västra Bodarna NO Västra Bodarna. Både läge A & B sammanfaller med läge A & B för groddjur. Öppna gräsmarker, dock utan påtaglig beteshävd. 23

24 7.2.5 Åtgärdsförslag Ingared-Alingsås Sträckan är nybyggd och uppgraderad till motorväg under 2011 så möjligheterna till ytterligare faunaanpassning kan vara komplicerade. Det finns två broar för enskilda vägar som är anpassade med skärmar för att öka möjligheterna för det större viltet att använda dem. På denna sträcka borde man först undersöka funktionen hos dessa broar, som är relativt unika i vägmiljön. Ingen ytterligare nyproduktion kan vara aktuell förrän funktionen hos befintliga passager utretts. Tabell 4. Delsträckan Ingared-Alingsås, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 8-11, tabell 3). Älg Läge A (fig 8): Säkerställa att större vilt kanaliseras under vägbron (knr: ). Ev kombineras denna passage med faunaskärm Läge B (fig 8): Säkerställa att större vilt kanaliseras under vägbron (knr: ). Skärm på bron. Ev kombineras denna passage med faunaskärm. Befintlig passage Groddjur A: komplettera bullerskärm (knr: ) med grodtunnel och motstående sida av vägbanan med ledarmar. B: ledarmar för att kanalisera groddjur, samt grodtunnel i höjd med vattenspegel. Arter i gräsdominerade marker

25 7.3 Alingsås-Vårgårda Sträckan utgörs av en 18 km lång väg utan mötesseparering. Planeras bli motorväg under Den nya vägen kommer få en ny planerad sträckning i jungfrulig mark strax öster om nuvarande E20. Området mellan Alingsås och Vårgårda utmärker sig av Säveån och omkringliggande jordbruksmarker väster om hela den aktuella sträckan. Öster om nuvarande vägen sträcker sig Bergaskogen parallellt med E Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - älg Den planerade nya vägen kommer skära rakt igenom Bergaskogen, dvs en lång sträcka med sammanhängande skogsmark. I analysen finns tydliga kopplingar mellan väst och öst både befintlig och kommande E20. Kontakt behövs med den stora skogsplatån norr om Alingsås (och vidare mot Risveden) och skogarna österut (lägesangivelser A och B i figur 12). Även söder om Vårgårda finns två områden med tydliga ledlinjer för älg. Figur 12. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Alingsås-Vårgårda. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1: ). 25

26 7.3.2 Alingsås-Vårgårda: E20 som barriär älg Befintlig och kommande motorväg skär av stora delar av de flödesstråk som finns i det naturliga landskapet. Det finns i dagsläget inga effektiva passager på nuvarande E20, och endast de norra delarna är försedda med viltstängsel. När den nya vägen byggs öster om nuvarande kommer trafikflödet på gamla E20 minska och vägen bli mer permeabelför större arter som ex älg. Det är dock viktigt att eventuella stängslade sträckor längs denna väg tas bort när den nya vägen öppnas, för att inte skapa dubbla barriärer i landskapet. Figur 13. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Alingsås-Vårgårda (1: ).

27 7.3.3 Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A och B i figur 14. Säveåns sträckning, det småbrutna jordbrukslandskapet och den stora förekomsten av småvatten innebär bra förutsättningar för groddjuren i området. Strax norr om Alingsås meandrar Säveån genom ett småbrutet jordbrukslandskap väster om nuvarande E20, och tillsammans med flertalet småvatten skapas en gynnsam miljö för groddjuren som visualiseras genom förhöjda flöden vid läge A i figur 14. Strax söder om Vårgårda passerar Säveån under nuvarande E20 och här finns ett viktigt område för groddjuren som har en riktning tvärs E20. Figur 14. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Alingsås-Vårgårda. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1: ). 27

28 7.3.4 Alingsås-Vårgårda: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker sammanfaller med motsvarande flödesstråk för groddjur (figur 14), se lägesangivelser A och B i figur 15. De utmärkande stråken utgörs av den småbrutna jordbruksmarken utefter Säveåns dalgång. Vid läge B finns stora arealer betesmark kring Tubbetorps gods som ger en mycket tydlig värdekärna för gräsmarkernas arter. Vid en översiktlig granskning består betesmarkerna i stor utsträckning av betesmarker med glesa bestånd av grova ädelträd som domineras av ek. Figur 15. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Alingsås-Vårgårda. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1: ).

29 Tabell 5. Delsträckan Alingsås-Vårgårda, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 12-15). Älg Figur 12: A: 500m öster Tokebacka (vid 46m bullerskärm med knr: ) B: 3200m SV Hols Kyrka C: 7km S Vårgårda, vid avfart väg D: Vid vägbro över enskild väg, V Vårgårda Herrgård (knr: ) Groddjur Figur 14: A: vid korsande mindre vattendrag 290m S avfart Olstorpsvägen, öster Tokebacka (vid 54m bullerskärm med knr: ) B: vid korsande mindre vattendrag 680m N avfart till väg 1898, 6,5km SV Vårgårda. Arter i gräsdominerade marker Figur 15: A: vid korsande mindre vattendrag 290m S avfart Olstorpsvägen, öster Tokebacka (vid 54m bullerskärm med knr: ) vall, med varierande beteshävd. B: vid korsande mindre vattendrag 680m N avfart till väg 1898, 6,5km SV Vårgårda. 29

30 7.3.5 Åtgärdsförslag Alingsås-Vårgårda I och med att nya vägen planeras i skogsområde öster om befintlig väg, finns möjligheter att anpassa vägen till all förekommande fauna. För den större faunan kan samordning göras med en rad genombrott under och över vägen, inte minst där kommande motorväg passerar skogsbilvägar i Bergaskogen. Utökad storlek på portar är möjlig och kan vara effektiva för älg, även där de två mindre allmänna vägarna korsar i öst-västlig riktning. Småviltstrummor bör planeras kontinuerligt där det är möjligt och hela sträckan kan då förses med faunastängsel som påtagligt kan minska den kommande motorvägens effekt för de mindre däggdjuren. Nyproduktion av större ekodukt/faunapassage kan vara aktuell i de norra delarna när viktiga flödesstråk sammanfaller för alla analyserande förekommande artgruper. Älg Tabell 6. Delsträckan Alingsås-Vårgårda, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 12-15, tabell 5). D: Anpassning av port , bredd 6m. Faunaskärmar etc. Befintlig passage Nyproduktion Arter i gräsdominer Groddjur ade marker Älg Groddjur B: Viktigt flödesstråk för Läge A och flera Anpassning B: artgrupper. av port 15- Undersök Detaljutred 814-1, bredd möjligheter förutsättning 6m. till för ekodukt i Ledarmar anpassade höjd med etc. passager kommungräns och en Alingsås- ledarmar Vårgårda. Arter i gräsdominer ade marker Samordna med ekodukt i läge B för en bred ekosystemfunk tion.

31 7.4 Förbi Vårgårda Är en 4 km lång väg utan mötesseparering idag. Skall byggas om till mötesseparerad väg, ingår i plan Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - älg Sträckan är kort och behöver utredas gemensamt med omkringliggande sträckor. Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelse A i figur 13. Figur 16. Lokal med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Vårgårda. Lägesangivelse är markerad enligt A i kartan (1:50 000). 31

32 7.4.2 Förbi Vårgårda: E20 som barriär älg Befintlig passage (knr ) norr om Vårgårda har en bred om 8 m och bedöms ha viss effekt för älg. I analysen drar passagen till sig flöden, men dess effekt antas vara något lägre än vad analysen ger. Dess stora betydelse i analysen beror främst på att det inte finns några andra funktionella passager i närområdet. Landskapet norr om Vårgårda är småbrutet och innehåller en mosaik av olika biotoper, något som avspeglar sig för groddjuren och arterna i gräsmarksdominerade landskap. Söder om Vårgårda kan bron över Säveån ( ) ha viss funktion då den har en befintlig strandremsa bredvid Säveån där djuren kan gå. Passagen är ca 21 m bred. Passagen drar inte till sig några flöden för älg då den ligger omgiven av jordbruksmark. Figur 17. Lokal med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Vårgårda (1:50 000).

33 7.4.3 Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A och B i figur 18. I läge A sammanfaller flödena med Säveåns sträckning som tidigare beskrivits för Alingsås-Vårgårda. Norr om Vårgårda (Läge B figur 18) sammanfaller flöden för alla analyserade artgrupper då landskapet är mosaikartat och innehåller flera element som är viktiga för respektive artgrupp. Figur 18. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Vårgårda. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000). 33

34 7.4.4 Förbi Vårgårda: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A och B i figur 19. Vid läge A, söder om Vårgårda kanaliseras flöden längs Säveåns dalgång. Figur 19. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Vårgårda. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000). Tabell 6. Delsträckan Förbi Vårgårda, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 16-19). Älg Figur 16: A: 1km N Vårgårda, 340m S från plankorsning med väg 181. Alternativt vid bro över enskild väg, 1,3km N Kullings-Skövde kyrka (knr: ). Groddjur Figur 18: A: vid bro över enskild väg, NV Vårgårda herrgård (knr: ). B: 1km N Vårgårda, 340m S från plankorsning med väg 181. Arter i gräsdominerade marker Figur 19: A: vid bro över enskild väg, NV Vårgårda herrgård (knr: ). B: bro över enskild väg, 1,3km N Kullings-Skövde kyrka (knr: ).

35 7.4.5 Åtgärdsförslag Förbi Vårgårda Sträckan är kort, men innehåller några befintliga passager som kan detaljundersökas. Möjliga förbättringsåtgärder kan undersökas på följande broar. Nyproduktion skall samordnas med omkringliggande vägsträckor. Älg Tabell 7. Delsträckan Förbi Vårgårda, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 16-19, tabell 6). A: Undersök anpassning av passage under bro över enskild väg ( ). Befintlig passage Groddjur A: Undersök förbättringspotential vid B: Undersök möjliga anpassningar i kombination med vilt omkring Arter i gräsdominerade marker Älg Groddjur Nyproduktion Arter i gräsdominerade marker 35

36 7.5 Vårgårda-Vara Vägen utgörs av en 26 km lång väg utan mittseparering. Skall enligt plan bli mötesseparerad väg, ingår i plan för Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelser A, B och C i figur 20. I de södra delarna finns två tydliga öst-västliga skogsstrukturer, där läge B utgör den tydligaste strukturen. läge B utgörs skogsstrukturen av en sammanhängande del av Hackebergsskogen Risveden. Vid befintlig E20 splittras detta landskap till viss del upp av E20, Nossans dalgång och omkringliggande jordbruksmarker. Vid läge C delar E20 ett mindre skogsområde i två delar, och här har man bristfälligt åtgärdat denna konflikt med viltstängsel utan passagepunkter (se figur 21). Figur 20. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Vårgårda-Vara. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1: ).

37 7.5.2 Vårgårda-Vara: E20 som barriär älg Endast en kortare del av sträckan är försedd med viltstängsel och effekterna av de befintliga passagerna är mycket små. Det finns egentligen inga passager på sträckan som har framtida potential att anpassa till den större faunan med faunaskärmar etc. Bron för Nossan ( ) drar till sig en del flöden, men det är tveksamt om älg kan använda denna passage då den är mycket låg. Norr om Vara finns också en mindre port ( ) med möjlig funktion för älg, trots att den är liten. Denna passage kan dock ha större funktion för ex rådjur, vildsvin etc. Figur 21. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Vårgårda-Vara (1: ). 37

38 7.5.3 Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 22. Längs sträckan finns flera korsningspunkter med Nossans och Lidans vattendrag. Dessa strukturer utgör grunden för de förstärka flöden som kan identifieras för groddjuren, tillsammans med de frekventa småvatten som finns i detta landskap. Analysen kan användas för att påvisa betydelsen av att åtgärder genomförs, men groddjur måste hanteras på högre detaljnivå för respektive delsträcka i denna etapp. Figur 22. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Vårgårda-Vara. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1: ).

39 7.5.4 Vårgårda-Vara: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Norr om Vårgårda ökar andelen öppna marker och i stort kan man säga att landskapet mellan Mariestad och Vårgårda till stor del domineras av jordbruksmark och flera tydliga större spridningskorridorer över E20 kan urskiljas. I det avseendet utgörs hela sträckan Vårgårda-Vara av en dessa större regionala korridorer för arter som är beroende av gräsmarker. En av de bidragande orsakerna till detta är Nossans och Lidans många förgreningar och stora spridning i detta landskap. För aktuell sträcka finns flera viktiga förhöjda flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B, C, D, E och F i figur 23. Hela sträckan behöver detaljstudieras i detta avseende och passager samplaneras för alla förekommande arter. Figur 23. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Vårgårda-Vara. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D, E och F i kartan (1: ). 39

40 Tabell 8. Delsträckan Vårgårda-Vara, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 20-23). Älg Figur 20: A: 1km S Bro över bäck vid Fötene (knr: ). B: i höjd med bro över Nossan SV Ribbingsberg (knr , med konstruktionslängd 40m). Nytt stråk 1300m N bro över Nossan SV Ribbingsberg (knr ) i höjd med rastplats. C: 300m N och S om avfart Bäckebo, 1km S om i BaTMan angiven bullerskärm (knr: ). Groddjur Figur 22: A: vid Bullerskärm vid Nordgården NO Vårgårda (knr: ). B: Bro över bäck vid Frostagården 2.2 km sv Lekåsa kyrka (knr: , längd=3m). C: omedelbart N om plankorsning med vägnr 2510, vid Eling. D: 3,6km N om plankorsning med vägnr 2510 vid Eling, vid korsande mindre vattendrag. E: Bro över Assån vid Naum (knr: ). Arter i gräsdominerade marker Figur 23: A: vid Bullerskärm vid Nordgården NO Vårgårda (knr: ). B: 500m N Härene kyrka. C: Vid Lekåsa. D: Vid Eling. E: 3-4km N om plankorsning med vägnr 2510 vid Eling. Åkermark och betesmark i flack terräng med inslag av mindre skogspartier. F: i höjd med Assån vid Naum. Åkermark i flack öppen terräng.

41 7.5.5 Åtgärdsförslag Vårgårda-Vara Det finns idag inga befintliga passager att modifiera för att öka funktionen för älg. Åtgärder för älg kräver nyproduktion, och kan innefatta anläggande av ekodukt i konfliktområden identifierade i analysen (se figur 20). Groddjur: Kontrollera funktion vid respektive passagepunkt med biflöden till Nossan och Lidan. Ledarmar kan konstureras för en bred ekosystemeffekt och fånga in många arter och leda dem under passagerna. Några av dessa beskrivs i tabell nedan. Älg Tabell 9. Delsträckan Vårgårda-Vara, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 20-23, tabell 8). Befintlig passage Groddjur B: ledarmar och hylla/strand i befintlig tunnel med knr: Nyproduktion Arter i gräsdomine Arter i rade gräsdominera marker Älg Groddjur de marker D: ledarmar för kanalisering genom befintlig trumma. Ytterligare ledarmar väster om vägbanan för att separera gentemot parallellt vattendrag. E: ledarmar för att kanalisera grodpassage under bron (knr: ). Undersöks för läge A, B och C, samutreds för arter i gräsmarksdomi nerademarker Detaljutre ds för respektive deletapp av Vårgårda- Vara. 41

42 7.6 Vara-Skara Är idag mötesseparerad landsväg sedan ombyggnad Sträckan har inga viltstängsel Vara-Skara: Naturligt landskap - älg Sträckan går uteslutande genom jordbrukslandskap och inga viktiga flödesstråk finns identifierade för älg. Figur 24. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Vara-Skara (1: ).

43 7.6.2 Vara-Skara: E20 som barriär älg Längs sträckan finns ett antal passagepunkter, främst över Lidans vattensystem, men dessa saknar funktion för älg. Vid de fall dessa passager har strandpassage kan funktionen vara god för mindre arter, och kan kompletteras med ledarmar/stängsel för ökad funktion. Kortare sträckor är försedda med viltstängsel, något som inte är inlagt i vägdatabasen. Framförallt omkring Flians korsningspunkt med E20 (område C figur 26) finns en sammanhängande längre sträcka med stängsel. I skogsparti väst om korsningspunkt med Flian finns bra förutsättningar att anlägga ekodukt för funktion av flera artgrupper. Både groddjur, hjortdjur och arter i gräsmarker skulle gynnas av detta. Figur 25. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Vara-Skara (1: ). 43

44 7.6.3 Vara-Skara: Naturligt landskap - groddjur Längs sträckan finns framförallt två områden med förhöjda flöden med större sammanhang med områden bortanför vägområdet, vid område B och C i figur 26. Vid båda dessa områden finns större förgreningar av Lidans vattensystem. Vid läge B finns det dessutom rikligt med småvatten som förhöjer värdena ytterligare. Vid läge A finns inga småvatten eller vattendrag vid platsen för E20, utan de förhöjda flödena är ett resultat av högt klassade strukturer längs väg 47 norr om trafikplats Åsen i kombination med småvatten i landskapet runtomkring. Vid läge C för Flians biflöde är landskapet mer småbrutet och innehåller förutom vatten även andra landskapselement med stor vikt för groddjuren. Figur 26. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Vara-Skara. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1: ).

45 7.6.4 Vara-Skara: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B, C och D i figur 27. Flödena för arter i gräsdominerade marker följer i huvudsak vattensystemen med de intilliggande jordbruksmarkerna. Framförallt vid läge C och D för Flian (biflöde till Lidan) finns intressanta småbrutna områden som genererar stora flöden. Omkring läge B där Lidan korsar E20 finns ett öppet landskap som dominerad av det produktiva jordbruket. Insprängt i det storskaliga lapptäcket av produktionsjordmark finns dock linjära strukturer längs småvägar, mindre betesmarker etc som skapar det flöde som utmärker sig i detta område. Figur 27. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Vara-Skara. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1: ). 45

46 Tabell 9. Delsträckan Vara-Skara, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 24-27). Älg Inga utmärkande flödesstråk. Groddjur Figur 26 A: inom 500m N om bro över väg vid tpl Åsen (knr: ). B: mellan bro över Kartegårdsbäcken SO Skarstad ( ), genom bro över Lidan vid Dönstorp (knr: ) till och med bro över bäck 1 km no Dönstorp (knr: ). C: mellan bro över Landån vid Bondstorp i Lidköping (knr: ) till och med kn-gränsen Vara-Skara där vägen korsar ett dike. Arter i gräsdominerade marker Figur 27 Flack terräng med vall/åkermark. A: inom 500m N om bro över väg vid tpl Åsen (knr: ). B: mellan bro över Kartegårdsbäcken SO Skarstad ( ), genom bro över Lidan vid Dönstorp (knr: ) till och med bro över bäck 1 km no Dönstorp (knr: ). C: mellan bro över Landån vid Bondstorp i Lidköping (knr: ) och 1,8km SV om kngränsen Vara-Skara. D: mellan 1,8km S och 1,2 km NO kngränsen Vara-Skara

47 7.6.5 Åtgärdsförslag Vara-Skara Vägen är ombyggd under 2012 med hänseende till vägens standard. Inga kända åtgärder utfördes dock på passager som kan ha funktion för faunan vilket är en brist. På sträckan finns flertalet passagepunkter som kan anpassas för flera artgrupper genom komplettering av ex ledarmar. Alla passagepunkter för vattendrag bör innefatta åtgärder som även planeras för utter/mindre däggdjur. Möjlig nyproduktion av passage/passager skall innefatta groddjur och/eller gräsmarksarter. Vid lägena B, C och D bedöms åtgärder få störst effekt. Tabell 10. Delsträckan Vara-Skara, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 24-27, tabell 9). Befintlig passage Nyproduktion Älg Groddjur Arter i gräsdominerade marker Älg Groddjur Arter i gräsdominerade marker Figur 26 Inte aktuellt B: Flera passager finns för vattendrag vid läge B, ex , , Funktion kan ev förbättras för flera artgrupper med ledarmar och anpassad strandremsa. C och D: mellan bro över Landån ( ) till och med kn-gränsen Vara-Skara där vägen korsar ett dike samt , bro för Flian. Gör en översyn av alla befintliga passager och bedöm deras funktion för groddjur. - Troligen låg förekomst av älg, men det finns andra hjortdjur i detta landskap. Funktion för passager vid läge B och C bör bedömmas innan beslut om nyproduktion i dessa områden. Förbättra strandremsor där vattensystemen korsar E20. Möjlig nyproduktion av ekodukt kan vara aktuell väst om korsningspunkt för Flian väst om läge C. 47

48 7.7 Förbi Skara del 1 Delar av sträckan är ombyggd och mötesseparerad och resterande delar ingår i plan för Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg finns vid lägesangivelse A i figur 28. Vid läge A väst om Ardala passerar E20 genom ett mindre skogfragment vilket avspeglar sig i ett flöde i analysen. Denna plats kan vara en intressant punkt att undersöka närmare för ekodukt med funktion för både gräsmarksarter och hjortdjur. Sträckan genom detta skogsfragment är idag försett med viltstängsel, som en bristfällig punktåtgärd att minska antalet viltolyckor på platsen. Figur 28. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Skara Södra. Lägesangivelse är markerad enligt A i kartan (1:50 000).

49 7.7.2 Förbi Skara del 1: E20 som barriär älg På den aktuella sträckan finns inga passager som kan anses fungera för älg. Figur 29. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Skara Södra (1:50 000). 49

50 7.7.3 Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 30. Inom läge A finns en vägbro över Flian som kan kompletteras med strand-passage för funktion för flera artgrupper (konstruktion: i BaTMan). Runt Ardala finns flera småvatten och ett småbrutet landskap som avspeglar sig i förhöjda flöden för groddjur i läge B och C. Flian rinner här parallellt söder om E20 och flertalet småvatten på både norra och södra sidan kan innebära en konfliktpunkt för groddjur kring Ardala och österut mot läge D vid Skara. Vid läge E finns flertalet småvatten som tillsammans med ett biflöde till Dofsan skapar förutsättningar för groddjuren. Biflödet till Dofsan rinner västerut genom Skara, men är vid korsningspunkten till E20 endast ett litet vattendrag. Figur 30. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Skara Södra. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1:50 000).

51 7.7.4 Förbi Skara del 1: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B, C och D i figur 31. Situationen liknar groddjurens och flödena koncentreras till markerna som omger Flian och Dofsans biflöden. Hela sträckan mellan Ardala-Skara ligger i ett tydligt flödesstråk, vilket är ett resultat av det småbrutna mosaikartade landskap som finns både söder och norr om E20. Det direkta närområdet kring själva E20 är här dock relativt öppet och monotont. Längre söderut finns kraftigt förhöjda värden där Flian meandrar sig fram i ett varierat jordbrukslandskap fram mot Broke bro för passage av väg 184. Figur 31. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Skara Södra. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1:50 000). 51

52 Tabell 10. Delsträckan Förbi Skara del 1, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 28-31). Älg Figur 28: Läge A: 3km NO rastplats Kålltorp (1km S Ardala). Groddjur Figur 30: A: mellan rastpltas Kålltorp och genom bro över Flian 0,6 km SO V Gerums kyrka (knr: ). B:vid korsande mindre bäck 3km NO rastplats Kålltorp (1km S Ardala). C: 800m NO Ardala (flack åkermark). D: mellan avfart Simmatorps Herrgård och 800m V tpl Munkatorp. Arter i gräsdominerade marker Figur 31: A: mellan rastpltas Kålltorp och genom bro över Flian 0,6 km SO V Gerums kyrka (knr: ). B: mellan 300m V och 1,1 km O rastplats Blombacka. C:mellan Ardala och Skara tätorter, flack åkermark i produktion. E: Bro över Dofsan vid tpl Vilan i Skara (knr: ), trumma för vattendrag. D: vid tpl Vilan i Skara.

53 7.7.5 Åtgärdsförslag Förbi Skara del 1 Tabell 11. Delsträckan Förbi Skara 1, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 28-31, tabell 10). Älg Inga passager att anpassa Befintlig passage Nyproduktion Arter i gräsdomi nerade Groddjur marker Älg Groddjur Alla trummor på sträckan bör ses över och ev förses med ledarmar. Inga passager att anpassa Läge A. faunapassage för hjortdjur/fältv ilt/gräsmarks arter kan vara aktuellt. Groddjur behöver behandlas när vägen byggs om. Flertalet passagepunkter kan behövas. Utgår från analysen och de utpekade lägena för flöden. Arter i gräsdominerad e marker Läge A. faunapassage för hjortdjur/fältvilt/g räsmarksarter kan vara aktuellt. Ardala-Skara finns förhöjda flöden som behöver beaktas. 53

54 7.8 Förbi Skara del 2 Efter Skara svänger vägen norrut och hanteras i planeringen tillsammans med sträckan Skara 1. Vägen skal på sikt bli 2+2 väg, vilket ingår i plan för Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se figur 32. Vägen går genom ett jordbruksdominerat landskap och inga tydliga flödesstråk finns för älg längs denna sträcka. Norr om Skara passerar E20 genom ett mindre skogsfragment som ger ett visst flöde över E20. Figur 32. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Förbi Skara Norra (1:50 000).

55 7.8.2 Förbi Skara del 2: E20 som barriär älg De södra delarna är försedda med viltstängsel som en åtgärd då vägen passerar genom ett mindre skogsfragment, strax norr om trafikplats Vilan. Det finns inga passager på sträckan som kan anpassas för älg och övriga hjortdjur. Strax norr om Trafikplats Vilan finns topografiska förutsättningar för en faunapassage för hjortdjur och övriga arter i detta landskap. Platsen sammanfaller i ett mindre skogsstråk, samtidigt som det finns höga flöden för gräsmarksarter och groddjur. Figur 33. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Förbi Skara Norra (1:50 000). 55

56 7.8.3 Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B och C i figur 34. Strax norr om Skara finns förhöjda värden mellan läge A och B. Värdena följer Öredalsån- Märskabäcken och är viktiga strukturer för groddjur. Det finns även att antal småvatten i detta landskap, vilket förstärker värdena. Trumman för Märskabäcken kan behöva anpassas för groddjur med ledarmar etc eller på sikt bytas ut till passage med strandremsa med funktion för flera artgrupper. Längre norrut dominerar jordbruksmarken men även här finns viktiga värden för groddjur, vilket avspeglar sig i diffusa flöden mellan läge B och gränsen för vägsträckan. Figur 34. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Skara Norra. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1:50 000).

57 7.8.4 Förbi Skara del 2: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A och B i figur 35. Analysen påvisar kraftigt förhöjda värden strax norr om Skövde. Värdena följer Öredalsån- Märskabäcken och är regionalt viktiga strukturer för alla förekommande arter, troligen även det större viltet. Vid ett läge strax norr om trafikplats Vilan går E20 genom en mindre skärning vilket är en bra förutsättning för ekodukt/faunapassage. En passage i detta läge kan även gynna övriga artgrupper. Vid läge B är jordbrukslandkapet lite mer småbrutet och varierat vilket ger upphov till diffusa flöden och förhöjda värden för arter i gräsdominerade marker. Figur 35. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Skara Norra. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000). 57

58 Tabell 11. Delsträckan Förbi Skara del 2, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 32-35). Älg Svaga flöden strax norr om trafikplats Vilan. Groddjur Figur 34: A: från 700m N tpl Vilan i Skara till trumma vid korsande bäck 480m S plankorsning med vnr 2740 (avfart Siglunda). B: vid avfart mot enkild väg Spikgatan, vid Marskaby 3,2 km sv Skånings-Åsaka k:a (100m N knr: ). C: från korsande dike 600m S om bullerskärm vid Skånings-Åsaka (knr: ) till kngränsen Vara-Götene vid korsande dike. Arter i gräsdominerade marker Figur 35: A: från 700m N tpl Vilan i Skara till avfart mot enkild väg Spikgatan, vid Marskaby 3,2 km sv Skånings-Åsaka k:a (100m N knr: ). Jordbrukssslätt. B: från 600m S om bullerskärm vid Skånings- Åsaka (knr: ) till kngränsen Vara-Götene.

59 7.8.5 Åtgärdsförslag Förbi Skara del 2 Tabell 12. Delsträckan Förbi Skara Norra, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 32-35, tabell 11). Befintlig passage Nyproduktion Älg Groddjur Arter i gräsdomine rade marker Älg Groddjur Se över Kombinerad korsningspunkt faunapassage för - er mellan hjortdjur/fältvilt/ Läge A-B ses vattendrag och - gräsmarksarter i över, ev bra läge E20, skogsområde för ny passage. komplettera strax norr om med ledarmar. trafikplats Vilan. Arter i gräsdominerad e marker Kombinerad faunapassage för hjortdjur/fältvilt/ gräsmarksarter i skogsområde strax norr om trafikplats Vilan. 59

60 7.9 Förbi Götene Sträckan är ombyggd till 12 km motorväg och i trafik sedan Sträckan är försedd med viltstängsel och ett stort antal planskiljda passager, varav en viltport mellan Lundsbrunn och Götene Förbi Götene: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se figur 36. Söder om Götene finns ett mindre skogsområde som ger upphov till svagare flöden i detta landskap. I övrigt består landskapet mestadels av jordbruksmark. Figur 36. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Förbi Götene (1: ).

61 7.9.2 Förbi Götene: E20 som barriär älg Hela sträckan är försedd med viltstängsel. Flera potentiella passagepunkter finns på den nybyggda sträckan, varav en viltport ( ) mellan Lundsbrunn och Götene. Denna passage är 34 m bred och kombinerad med mindre vattendrag (Hönsån) och enskild väg. Norr om Götene finns en vägport ( ) som drar till sig flöden men då porten ligger omgiven av stora arealer jordbruksmark kan man anta att effekten är begränsad för älg. Figur 37. Viktiga habitat (dvs. flödesstråk) för älg, delsträckan Förbi Götene (1: ). 61

62 7.9.3 Förbi Götene: Naturligt landskap - groddjur Sträckan är nybyggd sedan 2009 men inga speciella åtgärder finns för groddjuren. Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B och C i figur 38. Omkring Lundsbrun (Läge A och B) finns flertalet småvatten som tillsammans med mindre vattendrag och andra bra livsmiljöer skapar förutsättningar för groddjuren. Vid lägesangivelse B (inom cirkeln) finns tre vägbroar (konstruktion: , och i BaTMan) men deras funktion för groddjur får anses som liten. Mellan lägesangivelser B och C finns en vägport (konstruktion i BaTMan) kombinerad med vattendrag för Hönsån som kan ha funktion för groddjuren. Norr om Götene skapas ett starkt flöde då flera vattendrag korsar E20 på relativt kort sträcka. Landskapet i övrigt besår mestadels av jordbruksmark. Det kan vara aktuellt att se över dessa passagepunkter och kombinera de småviltstrummor som finns på sträckan med täta ledarmar för groddjur. Figur 38. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Götene. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1: ).

63 7.9.4 Förbi Götene: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B och C i figur 39. Inom flödestråk B finns en större port för hjortdjuren som har en storlek som kan medge en gles sammanhängande vegetationsbård genom passagen. Redan idag är stora delar i porten försedda med vegetation och denna yta kan öka ytterligare om man förstärker jordlagren i passagen. Norr om Götene sammanfaller flödena med viktiga miljöer för groddjur, då flera parallella vattendrag med omgivande jordbruksmark korsar E20. Figur 39. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Götene. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1: ). 63

64 Tabell 12. Delsträckan Förbi Götene, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 36-39). Älg Inga utmärkande viltstråk. Groddjur Figur 38: A: S Lunsbrunn; 150m S avfart mot Skångs-Åsaka, vid korsande vattendrag. B: mellan bro över E20 vid Ledsjö (knr: ) och bro över Hönsån och enskild väg R929 vid Aspelund (knr: ). Arter i gräsdominerade marker Figur 39: A: vid Kollbogården, Lundsbrunn. B: mellan Aspelund och Gullhammar, S Götene C: korsande dike 160m S bro över E20 vid Pellagården (knr: ) och bro över Västerbroån V Bybacka (knr: ). C: mellan 1km S och 1,5km N om tpl Götene.

65 7.9.5 Åtgärdsförslag Förbi Götene Sträckan är nybyggd och inga nya konstruktioner är aktuella. Dock kan man tänka sig en översyn av befintliga passager och förstärka med ledarmar kring småviltstrummor för groddjur vid viktiga lokaler. Tabell 13. Delsträckan Förbi Götene, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 36-39, tabell 12). Älg - Befintlig passage Groddjur Komplettera småviltstrummor och andra passager med ledarmar för groddjur. Arter i gräsdominerade marker Älg Groddjur Förstärk vegetationsytan under viltport Nyproduktion Arter i gräsdominerade marker 65

66 7.10 Götene-Mariestad Sträckan är 20 km lång, och en väg utan mötesseparering. Skall bli 2+2 väg, ingår i plan Götene-Mariestad: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se figur 40. Sträckan går genom ett landskap med mer skog än vad analysen påvisar, vilket också avspeglar sig i att stora delar är försedda med viltstängsel. I viss mån är strömmarna förskjutna parallellt öster om E20 vid aktuell sträcka, vilket beror på att det här finns ett större sammanhängande skogsområde. Tydliga regionala strukturer finns vid Motorp Askekärr i höjd med rastplats Motorp ca 3 km söder om Lugnås. Liknande skogsstrukturer finns också för Lugnås-Mariestad. Detta måste beaktas och troligen påverkar Vänern flödesanalysen negativt, även om vi har hanterat detta och försökt justera detta i analysen. Resultaten för denna sträcka bör alltså hanteras med varsamhet och analyseras på högre detaljnivå än vad flödesanalysen gjort. Figur 40. Viktiga flödesstråk för älg, delsträckan Götene-Mariestad (1: ).

67 Götene-Mariestad: E20 som barriär älg Stora delar är försedda med viltstängsel och det finns inte någon passage som kan ha teoretik funktion för älg. I analysen är en minde trumma ( ) felaktigt identifierad som potentiell passage, men det stämmer alltså inte. Söder om Lugnås går E20 genom flera större skogsområden och där har man satt viltstängsel utan att planera för passagemöjligheter. Stängslet är bristfälligt utformat med flera anslutande vägar som skapar stängselöppningar där djuren går in. Vid en granskning av viltolyckor märks en viltolycksfrekvens med rådjur på omkring 5 rådjur/km/år vilket är ett högt antal olyckor. Antal älgolyckor är omkring 0,6 per km/år. Norr om Lugnås går järnvägen parallellt med E20 vilket försvårar åtgärdsplaneringen. I de norra delarna av skogsområdet mellan Lugnås-Mariestad, nära Mariestad finns det områden med lämplig topografi där anläggande av ekodukt är möjlig utan alltför stora terränganpassningar i ekodukens sidoområden. Detta område sammanfaller med tydliga flödesstråk för groddjur och arter i gräsdominerade marker, se kommande kapitel. Hela denna sträcka ligger i plan och då finns det möjlighet att anpassa vägen till omkringliggande landskap och planera för ökad konnektivitet. Figur 41. Viktiga flödesstråk för älg, delsträckan Götene-Mariestad (1: ). 67

68 Götene-Mariestad: Naturligt landskap - groddjur Det finns flera intressanta flödesstråk för groddjur längs denna sträcka, se lägesangivelser A, B, C, D, E och F i figur 42. Landskapet är flackt och varierat och genomkorsas av ett stort antal vattendrag. Varje trumma är en potentiell konfliktpunkt och behöver i kommande vägplanering hanteras för groddjur och övrig fauna. Vattendragen är i många fall ledlinjer för flera olika artgrupper. Det finns väldigt få större planskildheter längs sträckan, men ca 2 km norr om Lugnås vid lägesangivelse E i figur 42 finns en trumma ( ) för Kusabäcken som eventuellt kan anpassas med ledarmar. Figur 42. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Götene-Mariestad. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D, E och F i kartan (1: ).

69 Götene-Mariestad: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker finns utmed hela sträckan, men speciellt indikerat vid lägesangivelser A, B, C, D, E och F i figur 43. Vägen går mestadels genom småbrutna skogsmarker, men väster om E20 sträcker större sammanhängande jordbrukslandskap ut dig mellan Vänern och Götene. Vid A-C finns ledstrukturer som korsas av E20, men vid D består landskapet öster om E20 mestadels av skogsmark. Ca 2 km mot sydöst finns dock ett sammangångande jordbruksområde som sträcker sig ner mot sjön Vristulven som troligen påverkar flöden söder om Lugnås. I höjd med lägesangivelse C passerar vägen 1 600m väster om en nyckelbiotop för rödlistade steklar enligt Artportalen. Figur 43. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Götene-Mariestad. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D, E och F i kartan (1: ). 69

70 Tabell 14. Delsträckan Götene-Mariestad, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 40-43). Älg Analysen har troligen misslyckats med at identifiera skogsstrukurerna på denna sträcka. Sammanhängande skogsområden både norr och söder om Lugnås. Groddjur Figur 42: A: 300m N avfart mot Kinne-Vedum v2755 (3km N tpl Götene), samt S om plankorsning med Kinne- Vedom och Timmersdala, v2728 och B: korsande mindre vattendrag under plankorsning mot Brännebona och Slåttebråten (N bullerskärm knr: ), samt 250m N avfart Hällekispå v2730 (S om bullerskärm knr: ) vid korsande vattendrag. C: vid avfart mot Lugnås k:a (v:2765). D: vid Lugnås 2 km S Björsäter k:a, korsas 3 mindre vattendrag. E: öppet vatten invid vägen 100m S avfart v:2738, och tre vattendrag SV Prästkvarn, inklusive vägbro (knr: ). F: vid Mariestad 2 km SV Leksbergs k:a, flera blöta stråk vid S dikesrenen. Arter i gräsdominerade marker Figur: 43 A: mellan plankorsning Kinne-Vedom & Timmersdala, v2728 och 2729 och Brännebrona. B: mellan N Brännabrona och Tisslatorp. C: vid avfart mot Lugnås k:a (v:2765). D: S Lugnås; mellan avfart enskild v mot Svaneberg och Skogsryd. E: vid Prästkvarn, N Lugnås (stråk av vall i skogsmark). F: mellan Anderstorp och Hindsberg, 1,5 km S tpl Haggården i Mariestad.

71 Åtgärdsförslag Götene-Mariestad Tabell 15. Delsträckan Götene-Mariestad, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 40-43, tabell 14). Befintlig passage Älg Groddjur Inga passager att modifiera Viltolyckor kan Undersök begränsas på förekomst av befintlig väg vattentrummor genom kontroll och av torrtrummor i viltstängselavslut, flödesstråken färister och ev och åtgärda uthopp. Dock med ledarmar dyra åtgärder om vid behov. ombyggnad är nära förestående. Nyproduktion Arter i gräsdomin Arter i erade gräsdominer marker Älg Groddjur ade marker Inga åtgärder När vägen uppgraderas enomförs en plan för hur vägen skall bli säker och permeabel för vilt. Denna analys är inte tillräcklig för denna sträcka. Flödesanalys en används som översiktligt analys för sträckan tillsammans med mer detaljerade studier. Samlokalisera åtgärder med övrig fauna. 71

72 7.11 Förbi Mariestad Är idag 17 km väg utan mötesseparering, med ca 10 km vitstängsel. Skall uppgraderas till 2+2 väg. Ingår i plan för Förbi Mariestad: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelser A och B i figur 44. Vid lägesangivelser A och B finns förhöjda flöden. Dessa områden sammanfaller med trafikplatser med vägbroar (figur 44) (med brolängder 25m och 26m; konstruktioner: respektive i BaTMan, vilka är markerade i figur 45). De tydligaste flödesstråken återfinns på östra sidan E20 och är ett resultat av de större sammanhängande skogsområdena som sträcker sig ner från Lyrestad mot Ullervad och begränsas i öst av sjön Ymsen. Norr om Mariestad finns ett skogsområde som bryts av E20, där åtgärd kan bi aktuell då vägen uppgraderas. Figur 44. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Mariestad. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1: ).

73 Förbi Mariestad: E20 som barriär älg Mariestad är en barriär för djurens vandringar i nord-sydlig riktning på västra sidan E20. Staden når ut till motorvägen och större fauna har svårt att passera dessa vägar och bebyggelse, och området riskerar bli en återvändsgränd om djur kommer vandrande norrifrån ner mot Mariestad. Därav är det viktigt att det finns kontakt mellan östra och västra sidan E20 norr om Mariestad. Norr om Mariestad finns en skogsstruktur i nord-sydlig riktning över E20 som är en viktig struktur i detta landskap men idag avskuren med E20 och viltstängsel. Flödesstråken i detta skogsområde norr om Mariestad förändras då E20 modelleras som en barriär och här kan en åtgärd behövas vid uppgradering av vägen. Vid trafikplats Mariestad norra finns en bro ( ) över E20 som skulle kunna modifieras för att bättre anpassas till det större viltet. Viltstängselet på västra sidan bron behöver i så fall förändras och ansluta bättre till bron. Söder om Mariestad finns en bro över E20 för enskild väg ( ) som drar till sig lite flöden. Här finns idag inget viltstängsel, men bron kan få viss betydelse om vägen förses med viltstängsel när den uppgraderas. Figur 45. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Mariestad (1: ). 73

74 Förbi Mariestad: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B, C och D i figur 46. Flödesstråk A är ett delvis ett resultat av Tidans sträckning och markerna däromkring. Flödet förstärks genom de många småvatten som finns omkring Ullervad och på västra sidan Mariestad, norr om E20. Vid område B och C går E20 genom ett vattenrikt landskap med många mindre bäcksystem vilket avspeglar sig i resultaten. Detta område hanteras tillsammans med övrig fauna, gällande ev ny passagepunkt i detta område. I övrigt kontrolleras alla mindre trummors funktion för groddjuren och anpassas med ledarmar vid behov. Område D utmärks av ett stort antal småvatten som tillsammans med Hasslebäcken förstärker det flöde som finns här. Figur 46. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Mariestad. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1: ).

75 Förbi Mariestad: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B, C och D i figur 47. Läge B och C sammanfaller med groddjuren och beror på höga värden i det jordbrukslandskap som finns nordöst om Mariestad och omkring Hasslerör. Vid trafikplats Brodderud i Mariestad (lägesangivelse B, figur 47) finns den rödlistade mindre blåvingen (Cupido minimus) registrerad i Artportalen. Figur 47. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Mariestad. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1: ). 75

76 Tabell 16. Delsträckan Förbi Mariestad, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 44-47). Älg Figur 44: A: Bro över väg vid Sandbäcken i Mariestad (knr: ). B: S bro över väg i tpl Brodderud i Mariestad (knr: ). Groddjur Figur 46: A: vid tpl Haggården i Mariestad (knr: ). B: 900m N samt 1,2km N tpl Brodderud i Mariestad (knr: ), sankmarker inom 20m. C: 1km från rastplats Stop1; korsande dike (270m N bullerskärm vid Berga knr: ), samt öppet vatten N om väg i höjd med bensinstn SV Fredslund. D: vid bro över bäck SV Vallby (knr: ) (vid Hasslerör). Arter i gräsdominerade marker Figur 47: A: vid tpl Haggården i Mariestad (knr: ). B: vid tpl Brodderud i Mariestad (knr: ), rödlistade arten mindre blåvingen registrerad 300m SV tpl. C: inom 2km V Fredslund. D: vid avfart mot Fredsberg (v: 2970), SV Vallby.

77 Åtgärdsförslag Förbi Mariestad Älg Tabell 17. Delsträckan Förbi Mariestad, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 44-47, tabell 16). Läge A: Bro kan få viss funktion om viltstängslet anpassas till bron kan anpassas för faunan. Befintlig passage Nyproduktion Arter i gräsdominerade Groddjur marker Älg Groddjur Nordöst om Mariestad där E20 gör Flödesanalys en sväng en används Se över passerar E20 som befintliga genom ett översiktligt trummor skogsområde Inga åtgärder på analys för och anpassa som befintliga passager sträckan med indikerar tillsammans ledarmar viktigt med mer vid behov flödesstråk. detaljerade Åtgärd studier. samplaneras för övriga arter. Arter i gräsdominera de marker Samplanering av åtgärd nordöst om Mariestad. 77

78 7.12 Mariestad-Hova Är en 17 km mittseparerad väg där inga ytterligare åtgärder är aktuella för att höja vägstandarden Mariestad-Hova: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 48. Mellan gränsen till föregående vägsträcka och Göta kanal går E20 genom ett skogsdominerat landskap, som indikeras av flera förstärkta flöden vid A-C. Hela denna sträcka måste dock hanteras som en kontinuerlig korridor. Landskapet är flackt och det är svårt att på översiktlig nivå identifiera några platser som ser bra ut för eventuellt ekoduktläge. Vid läge E, vid Håttorp, passerar E20 en viktig regional skogskorridor och flasktratt. Även detta läge skulle lämpa sig för ekodukt baserat på flödesanalysen. Figur 48. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Mariestad-Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1:50 000).

79 Mariestad-Hova: E20 som barriär älg På sträckan finns endast två passager som kan anses ha funktion för älg. Bro ( ) över enskild väg väst om Göta kanal samt bro över över bäck vid Håttorp ( ). Bron väst om Göta kanal drar i analysen till sig mycket strömmar och har till synes stor funktion i detta landskap. Dess effekt är troligen överskattad i analysen då den endast är 6 m bred. Bron vid Håtorp ligger i ett jordbruksdominerat landskap och drar därför endast till sig begränsat med flöden. Dess funktion bedöms dock vara större än analysen visar. Vid lägesangivelse E (figur 48) finns en felaktighet till i analysen pga underliggande felaktigheter i brodatabasen. Vid denna plats omkring Håttorp finns ingen passage i BatMan med potentiell funktion för älg. Här finns ingen passage alls i brodatabasen så det är svårt att tyda bakomliggande orsak till denna felaktighet. Figur 49. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Mariestad-Hova (1:50 000). 79

80 Mariestad-Hova: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 50. A och B utgörs av jordbruksmarker med mindre bäcksystem nordöst om Hasslerör. I speciellt läge B är detta tydligt avgränsat då vattendraget omges av bra livsmiljöer för groddjur i en nord-sydlig riktning. Väst om Lyrestad indikerar Göta kanal med omgivande vattendrag bra värden för groddjur. Längre österut finns två tydliga strukturer insprängda mellan e skogsområden som finns här. I både läge D och E finns småvatten nära vägen som förhöjer de ekologiska flödena i analysen. Figur 50. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Mariestad-Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1:50 000).

81 Mariestad-Hova: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 51. Söder om de stora skogsområden som identifierades i flödesanalysen för älg återfins ett mosaikartat landskap omkring och nordöst om Hasslerör. Här finns en storskalig struktur med öppna marker som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Eventuell åtgärd samplaneras i detta område med skogslevande arter. Omkring Lyrestad finns öppna marker och flera identifierade flöden (B, C och D) som följer Göta kanals flöde söderut mot Töreboda. Längre österut mot Gasstorp-Fagerlid finns ytterligare ett område med jordbruksmark som identifieras i analysen. Variationen i landskapet kan medge en samplanering av åtgärder för både skogslevande arter och öppenmarksarter. Figur 51. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Mariestad-Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1:50 000). 81

82 Tabell 18. Delsträckan Mariestad-Hova, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 48-51). Älg Figur 48: A:1,2km N avfart mot Fredsberg (v: 2970), vid en motorbana. B: 800m S plankorsning med enskilda vägar mot Skarpan och Säter. C: 1,5km N Torpelund (2km S bullerskärm vid Lyrestad knr: ). D: 350m V bro över bäck, v Håttorp (knr: ). E: 1,2km N bro över bäck, v Håttorp (knr: ). Groddjur Figur 50: A: 400m N avfart mot Fredsberg (v:2970) finns öppet vatten inom 80m i höjd med motell. B: 180m N plankorsning m enskilda vägar mot Tjos och Karlsfält, samt 260m S plankorsning med enskilda vägar mot Skarpan och Säter finns korsande vattendrag (trummor). C: vid bro över enskild väg 0,5km SV Lyrestads kyrka (knr: ). D: vid bro över bäck, V Håttorp (knr: ). E: 800m S plankorsning m avfart Fagerlids kyrkplats, korsande dike. Arter i gräsdominerade marker Figur 51: A: mellan avfart mot Fredsberg (v: 2970) och plankorsning m enskilda vägar mot Tjos och Karlsfält. B: 0,5km SV Lyrestads kyrka (vid knr: ). C: 600m O Göta kanal (södra bron) vid Lyrestads kyrka. D: stråket följer korsande vattendrag i höjd med bro, V Håttorp (knr: ). E: mellan Håttorp och Fagerlid.

83 Åtgärdsförslag Mariestad-Hova Då Mariestad-Hova är ombyggd till mötesfri väg planeras inga åtgärder på denna vägsträcka, och eventuella åtgärder för faunan måste ske med riktade medel för just denna sträcka. Det finns flera intressanta områden där ekodukt skulle kunna få en bred ekosystemfunktion. Älg Tabell 19. Delsträckan Mariestad-Hova, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 48-51, tabell 18). Undersök faunaskärm för passage väst om Göta kanal. Befintlig passage Nyproduktion Arter i gräsdominer Groddjur ade marker Älg Groddjur Då inga Läge A-C: ytterligare Ekodukt för åtgärder att planeras på sammanbinda sträckan kan Undersök skogspartier det vara svårt möjlig med viktigt att motivera Inga befintliga komplettering flödesstråk. nyproduktion passager att av ledarmar i av ledarmar modifiera befintliga och trummor grodtunnlar. Läge D-E: kuperad terräng, möjliga lägen för ekodukt eller viltport. Undersök komplettering av ledarmar i befintliga trummor. Arter i gräsdominer ade marker Samplanera ekodukt med de skogslevande arterna. Potentiella lägen både öst och väst om Lyrestad. 83

84 7.13 Förbi Hova Är 10 km väg utan mötesseparering, men skal bli mötesseparerad väg. Planerad byggstart Med hjälp av denna analys planeras nu en ekodukt i planerad nyproducerad väg genom skogsområde väst om Hova (ungefär norr om läge i figur 52) Förbi Hova: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelser A och B i figur 52. Vid läge A-B delar nuvarande E20 ett större nord-sydligt skogsfragment i ett regionalt intressant område för större däggdjur och et tydligt flödesstråk finns här i denna korridor. Notera att inga flöden förekommer vid platsen för kommande landskapsbro för Hovaån väst om Hova. Figur 52. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A och B i kartan (1:50 000).

85 Förbi Hova: E20 som barriär älg Två passager med potentiell funktion för älg finns på sträckan. Väst om Hova går järnvägen i port under E20 vilket skapar en potentiell passage ( ). Dock är det problematiskt då järnvägen troligen medför ett ökat antal viltpåkörningar på denna plats. Porten är också smal (8 m), vilket är negativt för älg. Öster om Hova finns dag en mindre bro över Hovaån. Bron kommer byggas om till en större landskapsbro, och den kommer få effekt för älg, även om en ligger i ett jordbruksdominerat landskap. Läge för planerad ekodukt är visualiserad men inte aktiverad i nedanstående bild. Jämför med bild på kommande sida där ekodukten görs genomsläpplig. Figur 53. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Hova (1:50 000). 85

86 Förbi Hova: E20 som barriär med planerad ny ekodukt älg När den kommande ekodukten upphäver barriären på nuvarande väg E20 sker en drastisk förändring av flödena i landskapet. Med denna ekodukt länkas skogsområdena ihop och ett kontinuerligt flöde bildas i närlandskapet. Anmärkning: ekodukten kommer byggas på ny sträckning norr om nuvarande men i modellen fick vi hantera nuvarande väg och modellera en ekodukt söder om den kommande. Både port för järnväg och landskapsbro för Hovaån för minskade flöden då ekodukten byggs. Det är dock inte säkert att antalet djurpassager genom dessa påverkas om ekodukten byggs. Troligt scenario är att alla tre passager kommer få en funktion, men att ekodukten blir den mest viktiga. Det är viktigt att viltstängsel monteras ner på nuvarande E20 då den nya vägen tillkommer. Annars kommer ekodukten inte få någon regional betydelse. Nedmontering måste ingå i budget för nya vägen annars kan det bli komplicerat och dyrt i efterhand. Figur 54. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Förbi Hova (1:50 000).

87 Förbi Hova: Naturligt landskap - groddjur Viktiga flödesstråk för groddjur finns vid lägesangivelser A, B, C och D i figur 55. Vid läge A finns jordbruksmarker och småvatten och mindre vattendrag insprängt mellan skogsstråken vilket skapar flöden för groddjur i detta landskap. Vid lägesangivelse B finns en vägbro över järnväg vid Hessleberg (konstruktion: ) för de groddjur som kanaliserar sina rörelser längs järnvägen. Vid lägesangivelse C finns en bro över Hovaån ( ) som kommer få ökad betydelse då den byggs om till landskapsbro. Figur 55. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Förbi Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1:50 000). 87

88 Förbi Hova: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, se lägesangivelser A, B och C i figur 56. Hovaåns dalgång är helt dominerande i detta landskap och situationen kommer förbättras ytterligare när nuvarande bro byggs om till en större landskapsbro. Figur 56. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Förbi Hova. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1:50 000).

89 Tabell 20. Delsträckan Förbi Hova, platsbeskrivningar av viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 52-55). Älg Figur 52: A: vid Fällan 3,9 km SV Hova k:a. B: 1,2km S bro över järnväg vid Hessleberg (knr: ). Groddjur Figur 54: A: vid Fällan 4,5 km SV Hova k:a, stråk m åkermark i höjd med avfart enskild väg, samt 700m N bullerskärm knr: ) vid vattendrag. B: vid bro över järnväg vid Hessleberg (knr: ), korsande vattendrag. C: vid bro över Hovaån vid Tivedsbrona (Hobron, knr: ) D: Rättartorpet, plankorsning med enskilda vägar mot Nockerud och Hederna. Arter i gräsdominerade marker Figur 55: A: mellan Fällan 4,5 km SV Hova k:a och Hessleberg. B: vid bro över järnväg vid Hessleberg (knr: ), blandskog, bruten terräng. C: från O Hova k:a och Rättartorpet (plankorsning med enskilda vägar mot Nockerud och Hederna). 89

90 Åtgärdsförslag Förbi Hova Tabell 21. Delsträckan Förbi Hova, åtgärdsförslag för viktiga lokaler, så kallade flödesstråk, enligt redovisade separata kartor för älg, groddjur och arter i gräsdominerade marker (figurer 52-55, tabell 20). Befintlig passage Älg Groddjur Potentiell konfliktpunkt kan finnas vid järnvägsporten väst om Hova. När nya vägen står färdig väst om Hova måste befintligt viltstängsel monteras ner. Nyproduktion Arter i gräsdominerade marker Älg Groddjur Planerad ny ekodukt väst om Hova. Ny landskapsbro för Hovaån kommer förbättra för groddjur och övrig fauna. Arter i gräsdominerade marker Ny landskapsbro för Hovaån kommer förbättra för arter i gräsdominerade marker och övrig fauna.

91 7.14 Hova-Laxå Vägen är en mötesseparerad 23 km lång väg. Inga ytterligare ombyggnader är aktuella och åtgärder för faunan måste riktas till detta område om nybyggnation skall ske. Det pågår ett planarbete för att åtgärda hela denna sträcka tillsammans med järnvägen som går parallellt om vartannat både söder och norr om nuvarande E20 längs denna sträcka Hova-Laxå: Naturligt landskap - älg Viktiga flödesstråk för älg, se lägesangivelser A, B och C i figur 56. Flera stora skogskorridorer finns identifierade längs denna sträcka och hela området är av nationellt intresse för de storskaliga rörelser av större fauna som finns mellan mellersta och södra Sverige. Analysen identifierar storskaliga korridorer och i planarbete för åtgärder behövs en mer detaljeradgenomgång av aktuell sträcka. Figur 57. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Hova-Laxå. Lägesangivelser är markerade enligt A, B och C i kartan (1: ). 91

92 Hova-Laxå: E20 som barriär älg Hela sträckan är försedd med viltstängsel och barriäreffekterna är påtagliga. När E20 görs till barriär förändras flödena drastiskt och korridoreffekter norr om motorvägen blir uppenbara. Kommande passagepunkter vid Hova kanaliserar i viss mån faunan dit, men det är långt avstånd till dessa passager och behovet av att lösa konflikten på aktuell sträcka är därför kritisk. Längs sträckan finns inga funktionella befintliga passager. Mindre GC-portar och portar för enskilda vägar släpper igenom flöden lokalt, men effekterna är begränsade för älg. Port för enskild väg ( ) vid Finnerödja kan anpassas för rådjur och större rovdjur, men passagen är för liten för älg. Figur 58. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för älg, delsträckan Hova-Laxå (1: ).

93 Hova-Laxå: Naturligt landskap - groddjur Vägen går huvudsakligen genom skogsmark och antalet småvatten är begränsat. Flöde är identifierade vid några områden. Viktiga flödesstråk för groddjur, se lägesangivelser A, B, C och D i figur 59. I läge B finns ett mindre stråk som sträcker sig från sjön Skagern via bäcksystem och jordbrukslandskap till områden sydväster om Finnerödja. Biflöden till Skagerholmsån passerar E20 vid några platser och dessa trummor kan kombineras med ledarmar om det finns konfliktområden med groddjur på dessa platser. Väster om Laxå, vid Borasjön finns en el vattendrag och småvatten som skapar flöden i detta område. Figur 59. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för groddjur, delsträckan Hova-Laxå. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C och D i kartan (1: ). 93

94 Hova-Laxå: Naturligt landskap - arter i gräsdominerade marker Vägen går huvudsakligen genom skogsmark och andelen jordbruksmakr är begränsad och ofta lokalisera i stråk utefter några av de mindre vattendragen. Viktiga flödesstråk för arter i gräsdominerade marker finns vid lägesangivelser A, B, C, D och E i figur 60. Figur 60. Lokaler med åtgärdsbehov avseende flödesstråk för arter i gräsdominerade marker, delsträckan Hova-Laxå. Lägesangivelser är markerade enligt A, B, C, D och E i kartan (1: ).