Delårsrapport mars 2015 Västra Götalandsregionen

Transkript

1 1 (29) Rapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/Avdelning Verksamhetsuppföljning Handläggare: Peter Tellberg Telefon: E-post: Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 (29) Innehåll Inledning och sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 5 Hälso- och sjukvård... 5 Totalt nyttjande av vård... 5 Tillgänglighet... 5 Västra Götalandsregionens sjukhus... 7 Kvalitet i vården... 7 Patientsäkerhet... 8 Prestationer... 9 Ekonomi... 1 Närhälsan Prestationer Ekonomi Regional utveckling Medarbetare Personalvolym Sjukfrånvaro Ekonomi Ekonomisk analys Verksamheter i balans Bedömning och ställningstagande efter överläggningar Investeringar Likviditet Balanskrav Bilagor 1. Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter 2. Verksamheternas resultat och eget kapital 3. Snabbfakta mars Redovisningsprinciper

3 (29) Inledning och sammanfattning Efter årets tre första månader är koncernkontorets bedömning att läget för Västra Götalandsregionen (VGR) är gott, utifrån delårsresultatet och prognosen för helåret. Med regionfullmäktiges beslut om den fortsatta inriktningen för den öppna specialiserade närsjukvården togs ett viktigt steg för att säkra utbudet av hälsooch sjukvården i Göteborgsområdet. Detta för att möta befolkningstillväxten som beräknas att öka med 8 invånare fram till 22. Regionfullmäktiges beslut innebär bland annat ett nytt specialistsjukhus och ett dagkirurgiskt centrum i frihamnsområdet på Hisingen. Att stärka den nära vården i hela Västra Götaland är strategiskt viktigt för att klara utmaningarna inom hälso- och sjukvården. Inom regional utveckling har en rad satsningar genomförts i linje med strategin Västra Götaland 22 (VG 22) med fokus på att stärka nyföretagande, stödja entreprenörskap och bidra till en bättre matchning av arbetsmarknadens behov och utbildningsutbud. Här är samverkan med kommunerna en nödvändig framgångsfaktor i genomförandet. Det ekonomiska utfallet för koncernen i sin helhet är i balans jämfört med budget. Resultatet påverkas dock positivt av en engångsintäkt från Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) på 25 miljoner kronor. Variationerna mellan förvaltningarna är stora. Akutsjukhusen redovisade redan i början av verksamhetsåret negativa avvikelser. Tillgängligheten har försämrats jämfört med föregående år, fler patienter väntar på vård och fler utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhusen. Personalkostnaderna och kostnaderna för inhyrd personal har ökat liksom sjukfrånvaron. Alla akutsjukhus visar dessutom negativa ekonomiska prognoser för helåret. Det är nödvändigt att snarast bryta dessa negativa trender. Även naturbruksförvaltningen har stora ekonomiska problem till följd av färre sökande till skolorna. En särskild åtgärdsplan är under framtagande och kommer att redovisas för regionstyrelsen. Genom skattehöjningen möjliggjordes en kraftig budgetförstärkning som förbättrat situationen för 215, men det finns fortfarande stora utmaningar kvar. Dessa utmaningar kräver åtgärder på flera nivåer: Förvaltningarnas egna åtgärder. Koncerngensamma åtgärder för att stödja förvaltningarnas arbete. Omprioriteringar i budgetarna hos de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen för att kunna frigöra resurser för akutsjukhusens behov. Under senare år har fokus i arbetet med att nå verksamhet i balans i stort sett helt legat på förvaltningarna. De har i olika omgångar tagit fram handlingsplaner och vidtagit åtgärder. Förvaltningarnas åtgärdsplaner har över lag varit ändamålsenliga, men det har i många fall saknats genomförandekraft. Därför måste arbetet med åtgärderna utvecklas för att nå avsedd effekt.

4 (29) Målet att under 215 nå ekonomi i balans står fast. För några verksamheter innebär detta beslut som kan komma att påverka både tillgänglighet och utbudsstruktur. Sjukhusens arbete behöver stödjas, tydligare och mer systematiskt, av regiongemensamma insatser från både ägare och beställare. Samverkan med kommunerna för att nå en sömlös vård ska utvecklas och stärkas ytterligare, både på lokal och regionövergripande nivå. Behovet av systemförändringar kommer att lyftas fram för att ge förvaltningarna stöd och genomförandekraft. Första linjens chefer behöver få tid för att fokusera på sitt ledarskap och verksamhetens utveckling. Därför behövs ett antal regiongemensamma åtgärder för att minska detaljstyrningen och öka stödet. Bland annat genom att ha färre, men tydligare, övergripande mål. Detaljstyrning måste minska och startade projekt kan behöva avslutas, rutiner, uppdrag och krav på redovisningar behöver förändras eller helt upphöra. Sjukhusens arbete med kostnadskontroll behöver stödjas, tydligare och mer systematiskt, av regiongemensamma insatser från både ägare och beställare. Fokus ska ligga på att bryta negativa trender samtidigt med satsningar på verksamhetsutveckling inom områden som bedöms är av särskild vikt, som åtgärder för att minska personalomsättningen, sjukfrånvaron och övertiden. Det krävs även fortsatt arbete med våra inköp för att minska kostnadsutvecklingen. Kontinuitet och långsiktighet kräver ekonomi och verksamhet i balans. Ett övergripande mål med gemensamma insatser är att skapa ökat värde för dem vi är till för - patienterna och invånarna i Västra Götaland.

5 (29) Förvaltningsberättelse Hälso- och sjukvård Totalt nyttjande av vård Utfallet av den sammanvägda vård invånarna i Västra Götaland konsumerat är något lägre än periodens budget. En förändrad rapportering av sjukhusvård inför 215 innebär att alla prestationer oavsett ersättning rapporteras. De förändrade principerna ska spegla den faktiska konsumtionen av vård. Jämförelse görs därför i första hand mot budget för sjukhusvård. Under perioden har invånarnas konsumtion av somatisk slutenvård på sjukhus varit något lägre än budget. Öppenvårdsbesök inom både somatisk vård, vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har däremot ökat. Besök till VG Primärvårds vårdcentraler och övrig primärvård har blivit färre jämfört med budget och föregående år. Läkarbesök både inom Närhälsan och privata vårdgivare har minskat med sammanlagt sex procent. En delförklaring till att Närhälsan har färre läkarbesök är minskat köp av bemanningsläkare och att en stor andel utlandsrekryterade läkare ännu inte är i full produktion. Besök till vårdval rehab är högre än det budgeterade antalet och har ökat med drygt tre procent för perioden januari till mars. Det är inom Närhälsan besöken har ökat, besöken är färre jämfört med budget hos de privata vårdgivarna. Utfallet för den utomregionala vården är lägre än periodens budget men förväntas hamna i nivå med budget för 215. Från och med 215 registreras även telefonkontakter som prestationer. Eftersom dessa inte budgeterats och vi saknar utfall för 214 kan vi ännu inte med säkerhet säga om de har ersatt besök inom sjukhus och primärvård. Tillgänglighet I detta avsnitt redovisas övergripande hur tillgängligheten inom delar av hälsooch sjukvården har utvecklats under perioden. I hälso- och sjukvårdsstyrelsens och regionstyrelsens delårsrapporter beskrivs tillgängligheten utifrån de båda styrelsernas system- respektive ägaransvar. Antal och andel besök som lett till inskrivning vid VGR:s akutmottagningar Andel inskrivna kvartal Akutmottagning Besök kvartal Besök kvartal Förändring antal besök Förändring i % Förändring i % Alingsås lasarett , 21,3% 2,9% -, Kungälvs sjukhus , 33,1% 34, 1,3% NU-sjukvården ,9% 37, 37,1% -,1% Skaraborgs sjukhus ,3% 33,% 32, -,8% Sahlgrenska Universitetssjukhuset ,9% 25, 25,1% -,3% Södra Älvsborgs sjukhus ,7% 33,8% 32,7% -1,1% Totalt: , 29,9% 29, -,5% Antal besök till akutmottagning har ökat med fyra procent, men det är stor variation mellan sjukhusen. Besöksflödena varierar mellan -3 till 9 procent. Andel inskrivna kvartal 1 215

6 (29) Väntande till planerad specialiserad vård Hur väl vårdgarantin uppfylls beror i hög grad på hur det totala inflödet och produktionsstyrningen utvecklas. Ökar det totala antalet väntande, tenderar också andelen med lång väntetid (> 9 dagar) att öka och tvärtom. Antalet väntande till ett första besök och till operations- och behandlingsstart är för VGR:s del fler under första kvartalet 215, än under första kvartalet 214. Den sista februari var antalet väntande till ett första besök 14 procent fler än vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan. Antalet väntande till operations- och behandlingsstart var 16 procent fler. Jämfört med riket har VGR:s relativa andel av antalet personer som väntat över 9 dagar på ett första besök ökat från 3 procent i februari 214 till 34 procent i februari 215. Motsvarande värden gällande personer som väntat över 9 dagar på operations- och behandlingsstart var vid båda tillfällena 17 procent, vilket motsvarar Västra Götalands andel av rikets befolkning. Utvecklingen har inneburit att VGR:s måluppfyllelsegrad för nationella vårdgarantin är lägre än för ett år sedan. Se nedanstående tabell. Måluppfyllelsegraden för vårdgarantin för öppen specialiserad vård Väntande till operations- Väntande till första besök /behandlingsstart 31-jan 28-feb 31-mar 31-jan 28-feb 31-mar % 86% 85% 87% % 76% 8 8 Mätt i andel väntande som väntat högst 9 dagar, sista dagen respektive månad. Det som främst förklarar den försämrade måluppfyllsegraden för VGR är utvecklingen av antalet långväntande inom hud- och ögonverksamhet. Särskilda satsningen på barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, BUP Under första kvartalet 214 var BUP-verksamheten i VGR i närheten av den nationella gräns vid vilken statlig stimulansersättning utbetalas: 9 procent av de genomförda första besöken inom 3 dagar och 8 procent av start av åtgärd inom 3 dagar. Under första kvartalet 215 har måluppfyllelsegraden försämrats. VGR:s BUP-verksamhet VGR 1:a Besök Åtgärdsstarter Jan Feb Mar Jan Feb Mar % 89% 87% 78% 87% % 79% 61% 69% Andel patienter som fick vänta högst 3 dagar på första besök respektive åtgärdsstart under januari-mars 215. Jämfört med motsvarande månader 214 För start av åtgärd ses vid en jämförelse av samma perioder en ökning på 15 procent av det totala antalet barn som påbörjat fördjupad utredning och/eller behandling. Det totala antalet förstabesök har under samma period minskat.

7 (29) 1177 Vårdguiden/Sjukvårdsrådgivningen Efterfrågan på sjukvårdsgivningens tjänster, i form av antal inkommande samtal, har i VGR ökat med cirka 15 procent jämfört med för ett år sedan. Antalet hanterade samtal (besvarade och uppringda) har däremot minskat. Snittet för årets tre första månader är cirka 7 samtal mot cirka 8 samtal för motsvarande period 214. Som en följd av detta har servicegraden mätt i svar inom tre minuter sjunkit markant. Det har den också gjort för riket, men inte i lika hög grad som för VGR. Den försämrade servicegraden beror till viss del på tekniska problem i form av svårigheter att besvara samtal, avbrutna samtal och inloggningssvårigheter. En annan förklaring är att sjukvårdsrådgivningen har minskat antalet anställda för att anpassa personalstyrkan till budgeten. Åtgärder pågår för att förbättra tillgängligheten. Akutmottagningarna Det som mäts vid akutmottagningarna är tid till första kontakt med läkare (TTL) och total vistelsetid (TVT), det vill säga tid från ankomst till avslut. Målet är att TTL ska vara högst 6 minuter för minst 6 procent av besöken, och att TVT ska vara högst 4 timmar för 9 procent av besöken. På grund av en nationell förändring av redovisningsrutinen samtliga patienter ska omfattas oavsett prioritet är det inte möjligt att på ett enkelt sätt ta fram jämförbar data ett år tillbaka i tiden. Under årets tre första månader utfördes 89 läkarbesök vid VGR:s akutmottagningar. Knappt 4 procent av dessa kunde tillgodoses inom 6 minuter. Total vistelsetid registrerades för 14 besök (oavsett besökstyp), varav knappt 6 procent motsvarade målet om högst fyra timmar. Västra Götalandsregionens sjukhus Kvalitet i vården Presentationsverktyg för kvalitet Viktiga delar av verksamheter redovisas i Kvartalen, Munin, Psykiatrikompassen och Verksamhetsanalysen. De är samtliga webbaserade presentationsverktyg med publik åtkomst. Kvartalen redovisar var tredje månad kvalitetsdata för sjukhusförvaltningarna, baserat på måluppfyllelse för 19 viktiga indikatorer. Data hämtas med automatiserad inläsning från de nationella kvalitetsregistren, där varje indikator har en utifrån nationella eller regionala riktlinjer rekommenderad målnivå som ska uppnås (grön nivå). Därutöver visas två lägre nivåer, delvis uppnådd nivå (gul) och ej uppnådd nivå (röd). För varje sjukhusförvaltning presenteras uppnådd målnivå per indikator för de verksamhetsområden som bedrivs vid sjukhuset. Psykiatrikompassen är ett nyligen introducerat presentationsverktyg för psykiatrin i Västra Götaland och Halland.

8 (29) Munin är primärvårdens presentationsverktyg där kvalitetsdata kan sorteras och visas för varje enskild vårdcentral i VGR. Verksamhetsanalysen sammanfattar per kalenderår regionspecifika resultat ur ett kvalitetsperspektiv. I verksamhetsanalysen presenteras kvalitetsdata, där så är möjligt, som interaktiva tidsserier för respektive sjukvårdsförvaltning och hälsooch sjukvårdsnämnd. Varje år tillkommer även några fördjupningsanalyser vilka inte enbart beskriver kvalitet och måluppfyllelse för sjukvården i VGR, utan de syftar också till att analysera orsaker till eventuella kvalitetsskillnader ur en regional och nationell jämförelse. Patientsäkerhet Mätningar av trycksår och vårdrelaterade infektioner har skett under mars och data kan redovisas först i kommande delårsbokslut. Under perioden har antalet överbeläggningar och beläggningsgraden vid VGR:s sjukhus generellt varit högre än motsvarande period 214. Detta innebär ökade patientsäkerhetsrisker. Orsakerna till den högre beläggningsgraden är flera: Planerat antal vårdplatser har inte kunnat hållas öppna på grund av rekryteringssvårigheter. Årets influensasäsong har varit intensivare än 214, vilket medfört ett ökat vårdbehov inom vissa specialiteter. Antalet utskrivningsklara patienter som väntar på insatser inom kommunal hälso- och sjukvård har ökat. Ett viktigt steg i fortsatt samordning och styrning av VGR:s systematiska patientsäkerhetsarbete togs när hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade om en patientsäkerhetsplan för 215. I planen definierades ett antal övergripande strategiområden, verktyg och insatsområden för det fortsatta arbetet. De övergripande strategiområdena är: Patientsäkerhetskultur. Patientdelaktighet. Regional samordning. Planen innehåller också en fördelning av ansvar mellan regional nivå och utförarnivå.

9 (29) Prestationer En förändring av rapporteringen för sjukhusvården inför 215 innebär att alla prestationer oavsett ersättning rapporteras. De förändrade principerna ska spegla den faktiska produktionen av vård. De sammanvägda prestationerna för sjukhusvården är drygt två procent högre än periodens budget och det är främst besök och åtgärder inom somatisk öppenvård som ökar. En orsak till detta är ett ökat söktryck till akutmottagningarna, bland annat till Alingsås lasarett, Södra Älvsborgs Sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En försenad verksamhetsövergång från NU-sjukvården till Praktikertjänst AB har också inneburit ett ökat antal besök under januari till mars jämfört med budget. Angereds Närsjukhus har tillsatt 25 nettoårsarbetare under årets första månader jämfört med samma period i fjol och kunnat ta emot fler patienter. På Skaraborgs Sjukhus kan ökningen av öppenvårdsbesök kopplas till planerade åtgärder för en förbättrad tillgänglighet till besök och att vissa diagnosgrupper som tidigare behandlats i slutenvård nu behandlas i öppenvård. Exempel på diagnosgrupper är tonsillotomier (operation av halsmandlar) på öronkliniken och prolapser (livmoderframfall) på kvinnokliniken. På Frölunda Specialistsjukhus har man haft rekryteringssvårigheter och klarar inte sina budgeterade volymer. Vårdtillfällen inom somatisk vård når inte upp till budgeterad nivå och kan bland annat förklaras av en hög andel utskrivningsklara patienter. Konsekvensen av att utskrivningsklara stannar kvar längre kan bli att färre nya patienter kan skrivas in. På Södra Älvsborgs Sjukhus har vårdplatser på kirurgkliniken varit stängda på grund av sjuksköterskebrist. Budgeten för DRG-poäng nås dock på de flesta av VGR:s sjukhus och de är något högre än 214 års utfall. Besök till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat. Besök inom vuxenpsykiatri är i nivå med samma period i fjol, dock färre än budget för perioden. Endast Kungälvs sjukhus ligger i nivå med budget för besök inom vuxenpsykiatri. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som har flest antal besök, genomförde under 214 ett omställningsarbete med inflyttning till nya mottagningar samt ett nytt arbetssätt inom beroendevården. Effekter av omorganisationen kvarstår fortfarande med färre mottagna besök.

10 (29) Slutenvårddagar inom BUP har ökat jämfört med budget men är färre än i fjol. Vuxenpsykiatriska vårddygn har minskat både jämfört med budget och förra året, dock har fler vårdtillfällen registrerats och därmed har medelvårdtiden blivit kortare. Alingsås lasarett har trots en ökning av prestationerna svårigheter att klara tillgänglighetssatsningarna på grund av brist på personal inom vissa specialiteter, inom gynekologi, kirurgi/ortopedi och anestesi, samt för få dagkirurgiska patienter inom ortopedi. Kungälvs sjukhus beräknas klara sina tillgänglighetssatsningar, NU-sjukvården har svårigheter att klara tillgängligheten inom ortopedi. Skaraborgs Sjukhus bedömer att man kommer klara sitt uppdrag. Sjukhusens prognoser för de sammanvägda prestationerna indikerar en ökning med 1,2 procent jämfört med budget. Slutenvård inom både somatisk vård och psykiatri förväntas minska något medan somatisk öppenvård förväntas öka. Besök till BUP beräknas öka. Besök till vuxenpsykiatri förväntas bli fler än utfallet förra året men inte nå budgeterad volym. Procentuell förändring prognos och budget 215 Ekonomi Mnkr Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ackumulerat mars Utfall Utfall Budget* 215 Helår Prognos 215 Utfall 214 Budget* ,2-43,2-2,5-111,5-43,8-61,5 NU-sjukvården -35,3-7,7, -75, -145,8, Södra Älvsborgs Sjukhus -8,2-34,3 4,9-44,5-92,5, Skaraborgs Sjukhus -17, -7,1-3, -7, -55,9-12, Kungälvs sjukhus -12, -9,7, -15, -45,5, Alingsås lasarett -9,1-9,7,5-1, -11,5, Frölunda Specialistsjukhus -1,1 3,5-1,7, 2,3, Angereds Närsjukhus,5 2,2,,,8, Sahlgrenska International,2 -,2,1,,1, Care AB Summa -131,2-169, -19,7-326, -391,9-73,5 * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital Sjukhusen redovisar ett resultat i mars på -131 mnkr, vilket är -112 mnkr sämre än budget. Budgetavvikelsen är 1 mnkr sämre än budgetavvikelsen vid samma tid föregående år. VGR:s akutsjukhus har ekonomiska bekymmer och redovisar negativa avvikelser i förhållande till sin budget trots att sjukhusen för 215 har tillförts extra budgetförstärkningar. Akutsjukhusens prognostiserade

11 (29) budgetavvikelse för helåret efter beslutade åtgärder är sammantaget -252 mnkr. Fem av VGR:s åtta sjukhus har ett sämre resultat i mars 215 än samma period 214, vilket indikerar att situationen försämrats trots förstärkningar och ansträngningar med åtgärdsprogram. För några av sjukhusen har produktionen ökat kraftigt, vilket bidragit till det försämrade resultatet. Bruttokostnadsutveckling % uppdelat per verksamhet Utfall mars Rullande Helår 215/ mån 215/214 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6,5 5,3 5,3 NU-sjukvården 3,6 2,9 1,5 Södra Älvsborgs Sjukhus 1,7 1,3 1,7 Skaraborgs Sjukhus 4,7 5,5 1,5 Kungälvs sjukhus 6, 6,1 3,8 Alingsås lasarett 3,7 3,5 4,5 Frölunda Specialistsjukhus,6 1,4 1,6 Angereds Närsjukhus 15,3 15,7 23,7 Totalt sjukhus 5,1 4,5 3,7 I helårsprognosen bedöms bruttokostnadsutvecklingen i förhållande till 214 bli 3,7 procent för sjukhusen. Det är 1,4 procentenheter lägre utvecklingstakt än utfall mars 215 i förhållande till samma period föregående år. Förklaringen till den bedömda minskande kostnadsutvecklingstakten är att planerade kostnadssänkande åtgärder som minskning av vårdplatser och neddragning av personal är inräknade i förvaltningarnas prognoser. Bedömningen vid koncernkontoret är att sjukhusen är medvetna om de förväntningar som finns på att klara den ekonomiska budgeten. Vidare har flera av sjukhusen i sin balansgång mellan ekonomisk balans och förbättrad tillgänglighet tenderat att öka tillgängligheten med en ökad ekonomisk obalans som konsekvens. Obalansen uppstår i situationen med ett ökat antal sökande patienter och en svårare rekryteringssituation med en press uppåt på kostnaderna för att kunna bemanna med egen eller inhyrd personal. Koncernkontoret tydliggör att nämnder och styrelser ska styra på ekonomi och verksamhet i balans, men i de fall obalans i ekonomin uppstår är balans i ekonomi överordnat andra mål. Närhälsan Prestationer Antal besök vid Närhälsan vårdvalsverksamhet är för perioden cirka 64, vilket är sju procent färre än budgeterat. Närhälsan skriver i en första delförklaring att minskningen beror på att det är två vårdcentraler färre, köp av bemanningsläkare har minskat och en stor andel utlandsrekryterade läkare är ännu inte i full produktion. Nytt för 215 är att telefonkontakt med läkare medräknas i uppföljningen. För första kvartalet 215 har över 1 telefonkontakter med läkare registrerats. För helåret bedöms antal telefonkontakter läkare till Antal besök vid rehabiliteringsverksamheten är cirka 18, vilket är drygt 33 fler än budgeterat. För helåret bedöms antal besök bli drygt 1 fler än 214.

12 (29) Vid Närhälsan beställd primärvård är antal besök mars 215 cirka 12, vilket är 5 procent färre än budgeterat. Jämfört med mars 214 är det något färre besök beroende på en minskad beställning. För helåret bedöms antal besök bli cirka 48, vilket är färre än 214. Antal telefonkontakter med läkare är för perioden 25 och bedöms för helåret till 1 kontakter. Antal besök vid specialistvården är för perioden cirka 18, vilket är fler än budgeterat och mars 214. För helåret bedöms antal besök till 71 4, vilket är cirka 7 fler än 214. Antal telefonkontakter läkare är nästan 3 2 och bedöms för helåret till 12 8 kontakter. Ekonomi Ackumulerat mars Helår Mnkr Utfall 215 Utfall 214 Budget* Prognos Utfall 214 Budget* Primärvård Närhälsan vårdvalsverksamhet, -2,2-8,8 13, 2,6 1, Närhälsan beställd primärvård 8,2 2,9-6, -8,7-9,2-8,7 * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital Närhälsan vårdvalsverksamhet bedriver VGR:s egenägda vårdcentraler. Sedan i höstas övergick rehabiliteringsverksamheten från beställd primärvård till vårdvalsverksamheten. Förvaltningen har en positiv prognos men ekonomiska obalanser har noterats inom vårdcentralsverksamheten. Närhälsan driver drygt 11 vårdcentraler och en ökande andel av dessa har underskott större än 2 mnkr. Berörda vårdcentraler har individuella åtgärdsplaner, vilka följs upp av förvaltningsledningen. Antalet listade patienter fortsätter att minska, vilket ställer stora krav på att arbeta med affärsplanen. Fokus är att vända den negativa listningstrenden och den ekonomiska utvecklingen genom att utbilda i bemötande och öka tillgängligheten, vilket i en positiv spiral förbättrar möjligheterna till rekrytering. Hälso- sjukvårdsnämnderna har från årsskiftet minskats från tolv till fem nämnder, vilket i några fall inneburit oklarheter vid budgeteringstillfället för gränsdragningen av kostnader mellan de nya nämnderna. Tre av nämnderna prognostiserar negativa resultat för helåret. Samtliga fem nämnder har en nollbudget och de tre nämnderna som prognostiserar underskott är: Norra hälso- och sjukvårdsnämnden -6,1 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden -27, Södra hälso- och sjukvårdsnämnden -8,1 Den tydligaste orsaken till nämndernas negativa prognoser är en högre kostnadsutveckling för Vårdval Rehabiliteringsreformen, som infördes den 1 september 214, än vad som budgeterats. I VGR:s detaljbudget gjordes en beskrivning av skillnaden i finansieringen till nämnderna i förhållande till Närhälsans budgetering. Koncernkontorets bedömning i anslutning till detaljbudgetens fastställande var att den ofinansierade kostnaden var 78 mnkr. Bedömningen i delårsbokslutet är att obalansen fortfarande är cirka 78 mnkr och som redovisas i ovanstående negativa prognoser, men redovisas också som en

13 (29) koncernjustering på 39 mnkr. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden förväntade sig en riskdelning från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnden med 39 mnkr mer än vad Göteborgsnämnden beslutade om, vilket lett till en avstämningsdifferens mellan nämnderna som tekniskt hanteras som en koncernjustering tills frågan är utredd. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fick i Detaljbudget 215 RS i uppdrag av regionstyrelsen att ompröva ersättningsnivåerna för Vårdval Rehabilitering samt att vid behov föreslå åtgärder för att undvika ekonomiska underskott. Svar på nämndernas begäran i detaljbudgeten om full kostnadstäckning föranledda av ökade kostnader för Vårdval Rehabilitering inväntar hälso- och sjukvårdsstyrelsens återrapportering av uppdraget. Regional utveckling Under delårsperioden har satsningar genomförts i linje med strategin Västra Götaland 22 (VG 22). Bland annat på att kvalitetssäkra företagsrådgivningen i Västra Götaland liksom att bidra till att utveckla en nationell arena för offentliga måltider. Inom Sverigeförhandlingen 1 har principer för finansiering av nya stambanor för höghastighetståg och åtgärder som ger ökat bostadsbyggande varit i fokus. Att ta fram regional cykelplan, godsstrategi, reviderad bredbandsstrategi och digital agenda har också präglat perioden. Den viktigaste strategiska process som just nu pågår inom kollektivtrafiken är revideringen av trafikförsörjningsprogrammet. Under 215 görs en översyn av projekt inom handlingsprogrammen för hållbar energi, hållbara transporter, resurseffektiva och giftfria produkter samt livsmedel och gröna näringar, för att på sikt kunna stimulera insatser inom de områden i handlingsprogrammen som hittills varit underrepresenterade. Ett program för klimatväxling är färdigt och ute på remiss i verksamheterna. Arbetet med en plan för att bli en fossiloberoende region 23 är igång och flera parter är involverade i arbetet. Inom handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten har fokus legat på att öka hälso- och sjukvårdens deltagande i EU:s forskningsprogram Horisont 22. Att öka andelen framgångsrika ansökningar om EU-medel har också börjat tillämpas på kulturområdet, i samverkan med organisationen TILLT och Kultur i Väst. Arbetet med kulturplanen som ska gälla är i full gång och det kulturstrategiska stödet för har utlysts. Verksamheten har löpt på vad gäller kompetensutvecklingsinsatser kring mänskliga rättigheter och inventering i tillgänglighetsdatabasen2. En plattform för modeller för uppföljning av barns levnadsvillkor har tagits fram. Att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa hos invånarna i hela Västra Götaland görs dels genom arbete inom VGR:s egna verksamheter och dels genom externt 1 I VGR är det lokala arbetet med Sverigeförhandlingen i full gång. Det handlar om att Sverige ska bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. 2. Tillgänglighetsdatabasen, TD, informerar om miljöers fysiska tillgänglighet. TD är också ett verktyg för rapporter och uppföljning av tillgängligheten för beslutsfattare och verksamheter.

14 (29) utvecklingsarbete. Det handlar om allt från att ställa samman kunskap och främja kunskapsutveckling till att teckna avsiktsförklaringar med olika aktörer. Västtrafik AB redovisar en ekonomi i balans. Kostnaderna är lägre än budgeterat då de index som styr trafikavtalen, som utgör 8 procent av kostnadsmassan, utvecklats positivt ur Västtrafiks synvinkel. I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med cirka 5 procent, vilket motsvarar 4 mnkr. Ökningen beror främst på en prisjustering som i snitt är 5 procent. Biljettintäkterna under perioden understiger dock budget med -25 mnkr, vilket beror på att resandeutvecklingen inte blivit som förväntat. Efter ett ökat resande under 213 har resorna stabiliserats på en oförändrad nivå under 214, det vill säga totalt cirka 276 miljoner (exklusive resor för anropsstyrd trafik). Under första kvartalet 215 är resorna fortsatt på en oförändrad nivå. Västtrafik bedömer att i ett längre perspektiv (fördubblingsmålet 225) vara i linje med de målsättningar som finns, men att det i nuläget inte är troligt att resandemålet enligt Trafikförsörjningsprogrammet 216 nås. Efter ett ökat resande under 213 har antalet resor stabiliserats på en oförändrad nivå, det vill säga cirka 275 miljoner resor på årsbasis. Resorna med spårvagn och tåg minskar något (-2 procent respektive -1 procent) medan resorna med buss och båt ökar (2 procent respektive 12 procent). Ökningen i båttrafiken har främst skett i Älvtrafiken i Göteborg. För 215 understiger resandet på årsbasis den budgeterade volymen med cirka 7 miljoner resor. Jämfört med målet 215 på 299 miljoner resor motsvarar detta drygt -8 procent. Medarbetare Personalvolym I mars 215 var antalet anställningar , vilket är en ökning med 846 jämfört med mars 214. Ökningarna har till största delen skett inom hälso- och sjukvård.

15 (29) Antalet tillsvidareanställningar har ökat med 773 och antalet tillfälliga anställningar med 73. De tillfälliga anställningarnas andel har minskat med,1 procentenheter till 14,7 procent. Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda har ökat med 1, procentenheter till 84,8 procent, kvinnor 82,6 procent respektive män 93,5 procent. Anställningar per anställningsform Mars 215 Mars 214 Diff 14/15 Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade Summa Antal nettoårsarbetare i förvaltningarna är Det är en ökning med 56 jämfört med föregående år, en volymökning på 1,3 procent. De största ökningarna har skett inom personalgrupperna undersköterskor, läkare, sjukhustekniker/laboratoriepersonal och administration, medan personalgrupperna teknik, hantverkare och sjuksköterskor, barnmorskor står för den största minskningen. Ökningarna kan bland annat förklaras av ökat antal vårdplatser, nya uppdrag och förändrad bemanning. Nettoårsarbetare per personalgrupp Nettoårsarbetare Förändring Mars 215 Mars 214 Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor ,7 Undersköterskor m.fl ,5 Läkare ,2 Tandläkare ,8 Tandsköterskor, -hygienister m.fl ,7 Administratör, vård ,4 Rehabilitering och förebyggande ,4 Sjukhustekniker/labpersonal ,9 Utbildning, kultur och fritid ,5 Teknik, hantverkare ,2 Kök, städ, tvätt ,4 Administration ,8 Totalt ,3 Västra Götalandsregionens förvaltningar Minskningen av sjuksköterskor, barnmorskor finns inom tillfälligt anställda på sjukhusen och beror främst på rekryteringssvårigheter. Däremot ökar antal tillsvidareanställda på sjukhusen. Undersköterskornas ökning har skett framför allt på sjukhusen och avser samtliga anställningsformer. Detta förklaras bland annat av påbörjat arbete med strategisk uppgiftsväxling. Ökningen av läkare har till största delen skett inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus och Närhälsan. Ökningen inkluderar 99 ST-läkare och har till cirka 6 procent skett inom prioriterade specialiteter.

16 (29) Ökningen av sjukhustekniker/laboratoriepersonal och minskningen av teknik, hantverkare förklaras till stor del av reviderad kodning inom Regionservice samt VGR IT. Exklusive reviderad kodning har sjukhustekniker/laboratoriepersonal ökat med 55 och teknik, hantverkare minskat med 23 nettoårsarbetare. Ökningen av administration kan förklaras av reviderad kodning av personal på VGR IT, planerad expansion vid Angereds Närsjukhus, nya uppdrag inom hälsooch sjukvårdsavdelningen, anställning av kanslister istället för administratör, vård och utökade projekt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt ändrad kodning av chefer inom Närhälsan. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat med,8 procentenheter jämfört med mars 214. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) har ökat sin andel med 1,6 procentenheter till 38,8 procent. Ökningen har påverkats av ökat insjuknande i influensa. Den långa sjukfrånvaron (6 dagar eller mer) har minskat sin andel med,9 procentenheter till 48,2 procent. Sjukfrånvaro dagar har minskat sin andel med,7 procentenheter till 13,7 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 215 Mars 214 Kvinnor 8,4 7,5 Män 4,6 4,2 Totalt 7,6 6,8 Västra Götalandsregionens förvaltningar Sjukfrånvaron ökar mer för kvinnor än för män. Sjukfrånvaron är högst för personalgrupperna kök, städ, tvätt (12,3 procent) och undersköterskor med flera (1,9 procent) och medan den är lägst för läkare (3,7 procent). Koncernkontoret har tillsammans med förvaltningarna tagit fram en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Förvaltningarna arbetar även med egna aktiviteter. Ekonomi Ekonomisk analys Resultat och prognos Helårsbudgeten 215 för VGR är ett positivt resultat på 52 mnkr. Efter mars är resultatet 196 mnkr, vilket är 558 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Verksamheternas samlade resultat är 134 mnkr, vilket är 224 mnkr bättre än budget. Det finansiella resultatet är 62 mnkr, vilket är 334 mnkr bättre än budget. Det påverkas dock positivt av en engångseffekt som är en återbetalning av AFApremier på 253 mnkr. Exkluderas engångseffekten enligt ovan landar resultatet för perioden på -57 mnkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse på 35 mnkr.

17 (29) Helårsprognosen 215 för VGR är 1 mnkr, vilket är 49 mnkr bättre än budget. Prognosen för den samlade hälso- och sjukvården är 257 mnkr sämre än budget, varav sjukhusen prognostiserar ett sämre utfall med -252 mnkr. Övriga verksamheter inom VGR pekar dock i sina prognoser på ett något bättre resultat än planerat, 118 mnkr. Även finansiella poster förväntas få större överskott än planerat, 185 mnkr bättre än budget. Koncernkontoret betonar vikten av att verksamheter som har underskott fortsätter att arbeta med kostnadskontroll och åtgärdsplaner så att berörda verksamheter vid utgången av 215 har en ekonomi i balans på månadsbasis. Prognosen bygger vidare på att det samhällsekonomiska läget är fortsatt stabilt med bibehållen nivå på skatteintäkterna. Ackumulerat mars Helår Resultat per verksamhet Utfall Utfall Budget* Prognos Utfall Budget* mnkr Hälso- och sjukvård inkl. HSS/HSU varav HSS/HSU varav hälso- och sjukvårdsnämnder varav sjukhus varav Närhälsan varav folktandvården varav övriga varav koncernjust. Hälso- o sjukv Tillväxt och utveckling Serviceverksamheter Regiongemensamt Koncernjustering övriga verksamheter -23 Verksamheternas resultat Centrala finansiella poster varav AFA-premier Koncernjustering övrigt Eliminering bolagen Finansiellt resultat Koncernens resultat * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital De verksamheter som främst bidrar den positiva avvikelsen mot budget är: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen visar ett resultat på 88 mnkr. Det förklaras främst av utvecklingsanslaget där medel är avsatta för satsningar inom akutmottagningar, regional utvecklingsplan, psykiatri och grön rehab. Besluten kring dessa områden är inte klara och därmed finns ännu inget utfall inom dessa områden. Även kostnaderna för ordnat införande är för perioden lägre än förväntat. Västtrafik AB redovisar ett resultat på drygt 9 mnkr till följd av en, för Västtrafik, positiv trend på de index som är kopplade till kostnader för trafikavtalen. Positiva avvikelser redovisas också på flera andra kostnadsposter som till exempel avskrivningar och projektkostnader.

18 (29) Västfastigheters resultat är 21 mnkr och helårsprognosen är 32 mnkr. Resultatet beror framförallt på minskande värmekostnader till följd av en temperaturavvikelse mot normalår och energisparåtgärder. Ytterligare bidragande orsaker är lägre personalkostnader på grund av vakanser och tidsförskjutningar i rekryteringar. Regionservice redovisar ett resultat på 29 mnkr till och med mars 215 (budget -6 mnkr). Regionservices nya styrmodell, servicesamspelet, är under införande, vilket påverkar ekonomin kortsiktigt. Under april 215 kommer all fakturering att vara i fas enligt den nya styrmodellen. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Regionstyrelsen redovisar ett resultat på nästan 7 mnkr som främst förklaras av att avsatta projekt- och anslagsmedel samt medel för oförutsedda händelser inte tagits i anspråk under perioden. De verksamheter som redovisar negativa avvikelser mot budget är främst akutsjukhusen med en sammanlagd avvikelse som är -112 mnkr, se avsnittet om ekonomi under Verksamheter i obalans nedan. Intäkter Ack. utfall Ack budget Budgetavvikelsavvikelse Budget- Jämförelse Prognos Budget Mnkr mars mars % föreg. år helår helår Vårdintäkter , 7,7% Patientavgifter ,6% 4,5% Specialdestinerade statsbidrag ,8% -2, Biljettintäkter ,8% 6,8% Övriga intäkter ,7% 25,9% Summa verksamhetens intäkter , 12, Skatteintäkter ,1% 7,5% Kommunalekonomisk utjämning ,9% -2,5% Generella statsbidrag ,6% 7,6% Summa skatter, utjämning och gen. statsbidrag ,1% 6,6% Summa intäkter , 7,8% Verksamhetens intäkter avviker positivt mot budget. Den största delen av ökningen ligger på övriga intäkter som har en positiv avvikelse mot budget med 35 mnkr, vilket främst förklaras av återbetalning av AFA-premier på 253 mnkr. Merparten av avvikelserna på vårdintäkter och patientavgifter förklaras av att Folktandvården budgeterat på ett konto men utfallet, cirka 7 mnkr, har hamnat på ett annat. Detta är nu korrigerat på helåret. Verksamhetens intäkter prognosticeras öka med 476 mnkr jämfört med budget. Förutom engångsposten på 253 mnkr enligt ovan är det en momskompensation till VGR:s primärvård kopplat till privat köpt vård som ger en positiv avvikelse med 12 mnkr. Resultateffekten blir dock noll då prognosen på kostnaderna höjts i motsvarande omfattning. De samlade skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen är mnkr, vilket ger en negativ avvikelse mot ackumulerad budget i perioden

19 (29) med -52 mnkr eller -,5 procent. Avvikelsen orsakas av att skatteintäkterna är -1 mnkr (-,1 procent) lägre än ackumulerad budget. Samtidigt bromsas skatteintäkternas ökning in av framförallt de tilltagande avgifterna i utjämningssystemet. I sammanhanget är det regleringsavgiften som avviker mest negativt mot ackumulerad budget med -34 mnkr eller -23,6 procent. Det generella statsbidraget avseende läkemedelsförmånen är 947 mnkr för perioden. Detta ger en positiv avvikelse mot ackumulerad budget med 67 mnkr (7,6 procent). Orsaken är främst att regeringen beslutat att betala ut 49 mnkr för "Hepatit C - 214" under innevarande år men också att den totala ersättningsnivån från staten blir något högre än vad som antagits i budgeten. Helårsprognosen för skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag innebär en negativ avvikelse med -124 mnkr mot budget. Skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen förväntas avvika med -243 mnkr mot budget. Detta orsakas av en försämrad prognos för slutavräkningen 215 men även en betydligt större kostnad för regleringsavgiften om -134 mnkr mot budget. Samtidigt balanseras underskottet upp av en positiv avvikelse för det generella statsbidraget. Kostnader Verksamhetens kostnader (bruttokostnaden) har ökat med 4,5 procent jämfört med föregående år. Enligt prognosen kommer bruttokostnaderna att bli,6 procent högre än budgeterat. Differensen förklaras främst av att kostnader för bemanningsföretag inte budgeteras men är med i prognosen. Ack. utfall Ack budget Budgetavvikelsavvikelse Budget- Jämförelse Prognos Budget Mnkr mars mars % föreg. år helår helår Personalkostnader , 2,8% Köpt vård ,1% 2,8% Läkemedelskostnader mm , 11,8% Material och varor ,1% -4,6% Trafikkostnader ,1% 3, Avskrivningar och nedskrivningar ,3% 3,% Övriga kostnader ,1% 12,6% Summa kostnader ,6% 4,5% Personalkostnader inklusive bemanningsföretag har ökat 2,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år (se avsnitt om personalkostnader nedan). Kostnader för läkemedel inklusive vissa hjälpmedel är för perioden 4,4 procent högre än budgeterat och 12 procent högre än föregående år. Den främsta faktorn bakom utvecklingen är betydande kostnadsökning kopplad till nya läkemedel för behandling av hepatit C, men även för inflammatorisk sjukdom, malign tumörsjukdom, MS samt antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) vid förmaksflimmer. Samtidigt finns en positiv avvikelse på statsbidraget avseende läkemedelsförmånen med 67 mnkr. Trafikkostnadernas positiva avvikelse mot budget beror främst på en, ur Västtrafiks synvinkel, positiv utveckling av indexläget.

20 (29) Övriga kostnader är 15 procent lägre än budgeterat. De positiva avvikelserna förklaras av att satsningar, projektmedel och medel för oförutsedda händelser inte använts. Personalkostnader Personalkostnaderna på koncernnivå är i nivå med budget. Inkluderas kostnader för bemanningsföretag blir det en negativ budgetavvikelse på 13 mnkr, vilket motsvarar drygt en procent. De senaste åren har VGR haft en löneutveckling enligt plan. Enligt förvaltningarna förväntas även årets löneöversyn ligga i linje med budgeterade kostnader. Ack. utfall Ack budget Budgetavvikelsavvikelse Budget- Jämförelse Prognos Budget Mnkr mars mars % föreg. år helår helår Löner ,1% 4, Övriga personalkostnader ,9% -6,5% Pensionskostnader ,8% -1,3% Sociala avgifter ,6% 2,5% Summa personalkostnader ,3% 2,8% Lönekostnader Lönekostnadsökningen är 4,2 procent jämfört med föregående år, varav 2,7 procentenheter beror på löneöversyn och 1,5 procentenheter beror på ökad personalvolym. Lönekostnadsökningen är i nivå med periodiserad budget exklusive bemanningsföretag. Antal mer- och övertidstimmar (januari-februari) har ökat med 4,2 procent medan kostnaden (januari-mars) ökat med 12,3 procent jämfört med föregående år. Det är kvalificerad övertid som står för huvuddelen av ökat antal timmar. Övertidsökningen beror bland annat på ökad sjukfrånvaro, ökat patientinflöde samt rekryteringssvårigheter. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap (januari-februari) har ökat med 4,6 procent medan kostnaden (januari-mars) ökat med 11,2 procent. Kostnaden (januari-mars) för OB-tillägg har ökat med 1,4 procent. Att kostnaderna ökar mer än antal timmar kan bero på löneöversyn, personalgrupp och olika ersättningsnivåer. Kostnadsökningarna kan även till viss del förklaras av förändrade ersättningar i Allmänna bestämmelser från och med oktober 214. De redovisade uppgifterna avser VGR:s förvaltningar. För att närmare analysera personalrörlighetens påverkan på lönekostnaderna har medellöneutvecklingen för tre olika grupper av anställda mellan mars 214 och mars 215 tagits fram. Medellöneutveckling mars 214/215 Procent Antal individer För anställda med oförändrad anställning 3, För anställda som bytt anställning inom VGR 8, För anställda som börjat eller slutat i VGR 1, Västra Götalandsregionens förvaltningar Medellöneutvecklingen för gruppen anställda med oförändrad anställning beror i huvudsak på löneökningar i samband med löneöversyn. Medellöneutvecklingen för dem som bytt anställning inom VGR påverkas av att en stor del har bytt till anställningar med mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed högre lönenivå.

21 (29) Den negativa medellöneutvecklingen för gruppen anställda som börjat eller slutat förklaras främst med att de som börjat vanligtvis har kortare erfarenhet än de som slutat och därmed hamnar på en lägre lönenivå. Pensionskostnader Pensionskostnaderna avviker negativt mot ackumulerad budget med -29 mnkr. Pensionsutbetalningarna, pensionsavgifterna samt pensionsskuldens förändring avviker med -22 mnkr (-2, procent) mot periodens budget. Även räntan på pensionsskulden avviker negativt med -7 mnkr (-1,8 procent) mot ackumulerad budget. Orsaken till den negativa avvikelsen mot budget är att denna inte har justerats i förhållande till den senaste pensionsprognosen (mars) utan är för lågt satt. Under resterande del av året kommer därför avvikelsen att fortsätta öka, för att vid årets slut nå en negativt ackumulerad avvikelse mot helårsbudgeten på prognostiserade -11 mnkr. Pensionsskuld och ansvarsförbindelse Pensionsavsättningen beräknas för helåret 215 till 14 2 mnkr. Det är en ökning med 971 mnkr jämfört med föregående år. Samtidigt väntas ansvarsförbindelsen, som vid utgången av 214 var mnkr, minska med -62 mnkr till mnkr. Den minskande trenden väntas fortsätta eftersom utbetalningarna kommer att överstiga värdesäkringen. Totalt medför det att prognosen för det totala pensionsåtagandet beräknas till mnkr vid årets utgång, vilket är en ökning med 369 mnkr jämfört med utfallet föregående år. Bemanningsföretag Bemanningsföretag används främst vid vakanser där man inte kunnat rekrytera. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 11 mnkr jämfört med samma period föregående år. Det är kostnaden för tjänsteköp av sjuksköterskor som ökat medan kostnaden för läkare och övriga kategorier har minskat. Kostnadsökningen för sjukskötersketjänster finns huvudsakligen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. Sjukhusens kostnader för tjänsteköp från bemanningsföretag ökade med 19 mnkr till 69 mnkr (38 procent), varav sjuksköterskor stod för 15 mnkr. Närhälsan minskade sina kostnader med 5 mnkr till 54 mnkr och övriga verksamheter minskade kostnaderna med 3 mnkr till 6 mnkr.

22 (29) Ackumulerat mars Helår Utfall Utfall Förändring Prognos Utfall Budget* Mnkr procent Läkare , Sjuksköterskor , Övriga kategorier , Totalt , * Enligt anvisningarna ska inte tjänsteköp budgeteras utan ingå i personalkostnader Förvaltningarna och bolagen bedömer att kostnaderna för bemanningsföretag kommer att minska med 65 mnkr jämfört med 214. Koncernkontoret bedömer utifrån föregående års kostnadsutveckling att kostnaderna istället kan komma att hamna i nivå med 214 års utfall. För läkargruppen är det främst inom specialiteterna allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin, psykiatri, barnmedicin, invärtesmedicin och kirurgi samt inom akutverksamhet som bemanningsföretag används. För sjuksköterskor används bemanningsföretag främst inom primärvård, akutvård, operation, medicin och kirurgi. Extra besparingar beslutade av regionfullmäktige I samband med detaljbudgeten för 213 beslutade regionfullmäktige om extra besparingar för bland annat konsultkostnader. Det handlar om årliga besparingar från 213 till och med 215. Utfallet av konsultkostnader har från 212 till 214 minskat med 13 mnkr eller cirka 18 procent. Årets utfall till och med mars är 15 mnkr, vilket är ett högre utfall än motsvarande period de senaste tre åren. Förvaltningarnas prognos för 215 är cirka 5 mnkr, vilket i så fall pekar på att trenden med sjunkande kostnader sedan 212 nu har brutits och innebär en avvikelse från målnivån med 215 på drygt 15 mnkr. De flesta förvaltningar prognostiserar att de kommer att klara målnivån. De förvaltningar som redovisar större negativa avvikelser mot målet är VGR IT som har höga konsultkostnader men samtidigt en ekonomi i balans och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som genomför beslutade projekt som medför konsultkostnader under året. Utifrån tidigare års utfall bedömer koncernkontoret att kostnaderna kan bli högre än prognostiserat baserat på hur tidigare års kostnader har fallit ut.

23 (29) Verksamheter i balans Det övergripande målet är att sjukhusen ska ha sina verksamheter i ekonomisk balans. Regionstyrelsen får fortlöpande redovisning av sjukhusens verksamhet och ekonomi utifrån ett antal parametrar för att beskriva Verksamhet i balans. Nedan redovisas läget för mars. Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt Kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Västra Götalandsregionen Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborg Sjukhus Om det finns en färg bakom utfallet så är det utfallet i december 214, annars är resultatet oförändrat. Ekonomi VGR har en positiv budgetavvikelse på 558 mnkr, dock har samtliga akutsjukhus negativa budgetavvikelser. Beläggning Beläggningsgraden är fortsatt hög på många sjukhus och ett genomsnittsvärde är 93 procent, vilket är samma nivå som i december 214. Tillgänglighet 6 dagar De flesta sjukhusen klarar inte kvalificeringen till tillgänglighet inom 6 dagar. Utfallet i mars är 66 procent för besök och 7 procent för behandlingsstart. För att komma upp i grönt krävs över 8 procent. Vårdgaranti 9 dagar VGR:s sjukhus klarar inte vårdgarantin. Utfallet i mars är 79 procent för besök och 86 procent för behandlingsstart. För att komma upp i grönt krävs 1 procent. Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancer

24 (29) På VGR-nivå är utfallet i mars 95 procent, vilket är en förbättring med 5 procentenheter jämfört med december 214. För att komma upp i grönt krävs mer än 95 procent. Måluppfyllelse för vissa, framförallt medicinska, indikatorer enligt Kvartalen Sammanställs inte på regional nivå. Merparten av sjukhusen visar goda resultat på kvartalen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger i mars på 7,6 procent, vilket är en högre nivå jämfört med motsvarande period föregående år. VGR har en negativ trend på sjukfrånvaron, en handlingsplan är framtagen och under genomförande. För att nå upp till grönt ska sjukfrånvaron ligga under 5 procent. Övertid Övertidstimmarna till och med februari är 1,8 procent av utförd arbetstid (exklusive arbetad tid under jourtid). Mindre än 1,9 procent för att nå upp till grönt. Bedömning och ställningstagande efter överläggningar Akutsjukhusens presidier kallades den 29 april 215 för att vid överläggningar med ägarutskottets presidium redovisa sin ekonomiska situation och vilka åtgärder som planeras för att komma i ekonomisk och verksamhetsmässig balans. Sjukhusen lyfte också frågor som styrelserna behöver hjälp med från regionstyrelsen. Presidieöverläggningar har även skett med naturbruksstyrelsen. Ställningstagande och bedömning efter dessa överläggningar redovisas nedan. Alla förvaltningar, nämnder och bolag med underskott ska omgående vidta åtgärder för att: - Minimera årets ekonomiska obalans - Säkerställa att intäkter och kostnader balanserar inför 216 En ny styrmodell har införts i VGR för prissättningen av tjänster från Regionservice, vilket har föregåtts av ett stort utredningsarbete. Justeringar av priser sker under första kvartalet 215 som är mer rättvisande i förhållande till faktisk kostnad. Regionservices debitering är neutral i förhållande till tidigare debitering, men med en justerad fördelning per förvaltning. Konsekvensen av justeringen är beaktad vid utformningen och beslut av den nya modellen. För första kvartalet redovisar flera av sjukhusen en produktion som överstiger den regionala ersättningen i vårdöverenskommelsen. Förvaltningarna ska styra på ekonomi och verksamhet i balans, men i de fall obalans i ekonomin uppstår är balans i ekonomi överordnat andra mål. En översyn av ersättningsmodellen bör ske för att bättre kunna möta förändrade patientflöden. Översyn av ersättningsmodellen bör ske under 216. För satsning inom akutsjukvården finns det regionalt avsatta medel. Beslut om hur dessa medel ska fördelas är ännu inte klart, vilket försvårar förvaltningarnas planering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppmanas att påskynda besluten kring fördelning av både medel för akutsjukvården och psykiatrin.

25 (29) Gränsdragningen mellan primärvårdens uppdrag och specialistsjukvårdens uppdrag kommer att behöva förtydligas. För att bättre möta patienternas vårdbehov på en så kostnadseffektiv nivå som möjligt så kommer närsjukvårdskonceptet att utvecklas ytterligare inom VGR. Inom VGR har nya städriktlinjer införts. Flera förvaltningar gör bedömningen att det kommer innebära ökade kostnader som är svåra att rymma i befintlig budget. Den ekonomiska konsekvensen kommer att beaktas i anslutning till beslut om införandeplanen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset lämnar en prognos på -112 mnkr i förhållande till sin budget på -62 mnkr. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Fortsatt förbättrad produktionsplanering på större del av sjukhuset - Utveckla arbetsmetoder för patientflöden - Implementering av värdebaserad vård Sahlgrenska Universitetssjukhuset har med anledning av det ökade våldet i Göteborg fått ökade kostnader för bevakning och tryggande av säkerheten för personal och patienter då flera av de skadade har kopplingar till kriminella gäng. Medlemmar från konkurrerande gäng befinner sig på sjukhusområdet och bedöms vara ett hot. Ur regionstyrelsens oförutsedda kostnader avsätts max 5 mnkr 215 för att sjukhuset ska upprätthålla patienters och personals säkerhet. Sjukhuset föreslås också få ersättning för en ökad volym för kataraktoperationer eftersom det är ett område med dålig tillgänglighet. Regiondirektören får i uppdrag att fastställa tilläggsuppdrag och finansiering av merproduktion av kataraktoperationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under 215 inom ramen för sjukhusets befintliga kapacitet. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma kring volymer och finansiering. Koncernkontorets bedömning av presenterade åtgärder är att åtgärderna sannolikt kommer att ge beräknade effekter på ekonomin för 215 och ge ett resultat enligt budget. NU-sjukvården lämnar en prognos på -75 mnkr. Budgeten för förvaltningen är noll. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Neddragningar av vårdplatser - Minskning av personalkostnader och bemanningskostnader - Minskning av övriga kostnader NU-sjukvården kan behöva att vidta strukturella åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket inte kan utesluta övervägande om vilka utbudspunkter som ska finnas inom sjukhusgruppen. Regionstyrelsen är medveten om att detta kan komma att bli ett nödvändigt ställningstagande under året. Sjukhusledningen gör bedömningen att verksamhetens intäkter och kostnader balanserar under senare delen av hösten och att utfallet är i balans inför 216. Koncernkontorets bedömning av presenterade åtgärder är att åtgärderna sannolikt kommer att ge beräknade effekter på ekonomin för 215 men att utfallet för förvaltningen kommer att kvarstå i nivå med prognostiserad obalans, -75 mnkr.

26 (29) Södra Älvsborgs Sjukhus lämnar en prognos på -44,5 mnkr i förhållande till sin budget. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Effektivisering inom samtliga verksamheter på förvaltningen - Minskning av tjänster inom vuxenpsykiatrin i enlighet med ägarplanen - Minskat användande av bemanningsföretag Koncernkontorets bedömning av presenterade åtgärder är att åtgärderna sannolikt kommer att ge beräknade effekter på ekonomin för 215. Förvaltningens bedömning är att om beslutade åtgärder får planerad effekt så kommer förvaltningen att vara i ekonomisk balans inför 216. Skaraborgs Sjukhus lämnar en prognos på -7 mnkr i förhållande till sin budget på -12 mnkr. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Effektiviseringar fördelade inom förvaltningen - Åtgärder enligt åtgärdsprogram 2, med bland annat minskning av övertid - Ytterligare åtgärdsprogram planeras men är ännu inte ekonomiskt värderade Skaraborgs Sjukhus kan behöva att vidta strukturella åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket inte kan utesluta övervägande om vilka utbudspunkter som ska finnas inom sjukhusgruppen. Regionstyrelsen är medveten om att detta kan komma att bli ett nödvändigt ställningstagande under året. Skaraborgs Sjukhus har meddelat att det finns kapacitet att utföra fler koloskopier inom befintlig kapacitet om det finns ekonomiskt utrymme i de centralt avsatta medlen för tillgänglighet. Regiondirektören får i uppdrag att utöka det regionala uppdraget för koloskopier med finansiering inom de på regionstyrelsen avsatta medlen för tillgänglighet. Förvaltningen arbetar parallellt med effektiviseringsåtgärderna även med verksamhetsutveckling och att öppna 33 vårdplatser för att förbättra flödet och därmed få en effektivare organisation. Koncernkontorets bedömning av effekterna av presenterade åtgärder är att det är svårt att värdera då vissa av åtgärderna har varit beslutade sedan ett antal månader tillbaka men det ännu inte är synligt i kostnadsutvecklingen eller i resultatförbättringar. Kungälvs sjukhus lämnar en prognos på -15 mnkr i förhållande till sin budget. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Minskad personalkostnader - Minska sjukfrånvaron - Minska läkemedelskostnader Kungälvs sjukhus har i särskild framställan till ägarutskottet den 29 april 215 önskat att de priser som Sahlgrenska Universitetssjukhuset fakturerar för laboratorie- och röntgentjänster måste sänkas och önskar att den pågående översynen påskyndas. Koncernkontorets bedömning är att den pågående översynen kommer att behöva mer tid för sitt arbete. Kungälvs sjukhus bör självt diskutera med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om en lösning av frågan och om

27 (29) det inte bedöms som framkomligt inom de närmaste månaderna så accepteras det att Kungälvs sjukhus själva upphandlar tjänsterna av annan leverantör. I samma skrivelse framförs en begäran av finansiering av lönen för ST-läkare som randutbildar (sidoutbildning inom angränsande områden) sig på annat sjukhus. Frågan ingår i pågående regional utredning som ska lämna förslag på STstyrningsfrågan, vilken beräknas att vara klar under oktober för att kunna beaktas i detaljbudgeten 216. Koncernkontorets bedömning av effekterna av presenterade åtgärder är svår att värdera då effekterna ännu inte är synliga i kostnadsutvecklingen eller i resultatförbättringar. Det behövs sannolikt fler åtgärder för att nå en ekonomisk balans i slutet av året. Särskilt stöd för ytterligare analyser kommer att ges från koncernkontoret. Kungälvs sjukhus ska innan sista augusti 215 föreslå möjliga åtgärder för verksamhet i balans på kort och lång sikt. Presidiet för Kungälvs sjukhus kallas regionstyrelsen den 1 september 215 för att redogöra för vidtagna och planerade åtgärder. Alingsås lasarett lämnar en prognos på -1 mnkr i förhållande till sin budget. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder: - Säkra den regionala tillgänglighetssatsningen - Minska utskrivningsklara patienter - Strikt anställningsprövning Effekter på resultatutvecklingen är ännu inte synliga i förvaltningens resultat, vilket gör att bedömningen att förvaltningens prognos skulle stanna på -1 mnkr bedöms vara optimistisk. Alingsås lasaretts styrelse behöver återkomma till regionstyrelsen med en konkret åtgärdsplan för en verksamhet i balans med fokus på ekonomi under 215. Frölunda Specialistsjukhus styrelse har inkommit med en skrivelse med en begäran att för Frölunda Specialistsjukhus får ta 5 tkr eget kapital i anspråk. Begäran avser engångsinsatser för att förbereda förvaltningens anställda på de kommande förändringarna för sjukhusets framtid. Koncernkontoret föreslår att bevilja styrelsens framställan. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att omprioritera budgeten för 215 i syfte att frigöra resurser för bidra till att säkerställa grundfinansieringen av sjukhusens akutuppdrag. Naturbruksstyrelsen har i sin delårsrapport prognostiserat ett underskott om cirka 24 mnkr och med en risk att underskottet blir upp till 5 mnkr om inga uppdragsförändringar genomförs. Detta beror på att det vikande elevunderlaget inte är tillräckligt för att finansiera förvaltningens uppdrag inom ramen för nuvarande organisationsstruktur samt gällande lagkrav. Förvaltningen har vid uppföljningsmöte redovisat att man inte uppfyller alla krav som framgår av skollag, djurhållningslag och arbetstidslag. Naturbruksstyrelsen och regionutvecklingsnämndens presidium informerades om ett prognostiserat underskott den 16 februari 215.

28 (29) Naturbruksstyrelsen redovisade redan 213 att ett förändrings- och omställningsarbete måste påbörjas för att möta den förändrade efterfrågan av förvaltningens tjänster. Förvaltningen har sedan dess utifrån en omvärldsanalys på ett systematiskt sätt arbetat fram förslag till strukturella förändringar samt kompetensutveckling för att uppfylla de krav som framgår av skollag, djurhållningslag och arbetstidslag. Vidare har man vidtagit förändringar för att minska verksamhetens kostnader. Regionteater Väst AB rapporterar en prognos på -,9 mnkr i förhållande till sin budget. I delårsrapporten skriver bolaget att kulturnämnden den 24 april 215 beslutat att tillskjuta ytterligare 1 mnkr till förvaltningen för insatser till barn och unga. Kulturnämndens beslut fattades efter förvaltningens negativa prognos beslutats och rapporterats men innebär att ekonomin för 215 bedöms vara i balans. Koncernkontorets bedömning är att förvaltningen inte är i behov av att vidta ytterligare åtgärder för att vara i ekonomisk balans 215. Investeringar Delår mars Helår Utfall 215 Utfall 214 Förändring (%) Prognos 215 Utfall 214 Budget 215 Fastighetsinvesteringar % Utrustningsinvesteringar % varav Västtrafik Totalt Utfall för investeringar till och med mars 215 är 644 mnkr, vilket är 12 procent högre än föregående år. Helårsprognosen 215 är mnkr, vilket är 77 mnkr högre än investeringsbudgeten om 3 6 mnkr. Skillnaden beror främst på att prognosen representerar en bruttonivå som inte tar hänsyn till att planerade investeringar av erfarenhet inte genomförs enligt tidplan. Självfinansieringsgraden anger i vilken grad den löpande verksamheten (förenklat årets resultat plus avskrivningar) finansierar investeringarna. Ett förbättrat resultat för delåret mars jämfört med förra året har gett full självfinansieringsgrad. Likviditet VGR:s likviditet har haft en säsongsmässig minskning från 9,2 mdkr till 8,2 mdkr per sista mars. Den största orsaken är inbetalningen av pensionsavgifter för 214 på 9 mnkr som betalades till Pensionsvalet i mars. En återbetalning av för högt á conto på skatteintäkten gjordes i januari på 3 mnkr. Prognosen för året är 7,5 mdkr. Denna prognos bygger på att de budgeterade nivåerna på såväl resultat som investeringar nås samt den beslutade inbetalningen av garantikapital på 2 mnkr och inlösen av revers till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) på 1 mdkr. Viss återlåning av pensionsmedel kommer att ske för att finansiera investeringsverksamheten. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär en miniminivå där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat ska återställas inom tre år. Enligt

29 (29) rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR 22) ska en bedömning göras av balanskravet utifrån den helårsprognos som upprättas i samband med delårsrapporten. Balanskravsresultatet har bedömts utifrån prognosen på koncernnivå och beräknas bli positiv.

30 RESULTATRÄKNING (Mnkr) Not Jan-mar Jan-mar Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar inkl. nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS (Mnkr) Not Jan-mar Jan-mar Bokslut Löpande verksamhet Periodens/årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar, nedskrivningar Utrangeringar 28 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Återförd nedskrivning av kapitaltillskott LÖF -34 Upplösning bidrag infrastruktur 11-4 Avsättningar Justering av rörelsepåverkande poster Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgång Momsjustering vid överlåtelse Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finanseringsverksamhet Ökning(-) långfristiga fordringar Minskning(+) långfristiga fordringar 92 Ökning(+) långfristiga skulder Minskning(-) långfristiga skulder Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 2 2 Kassaflöde från finansieringsverksamhet KASSAFLÖDE :34

31 BALANSRÄKNING (Mnkr) Not jan-mar jan-mar Bokslut Immateriella tillgångar Materiella tillgångar - Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiell leasing Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser, mnkr Borgensförbindelser, mnkr :34

32 NOTER jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7. Finansiella kostnader Patientavgifter m.m Räntekostnader 2 5 Såld vård m.m Värdesäkring av pensionsskuld Försäljning av övriga tjänster och material Övriga finansiella kostnader 2 6 Hyresintäkter Totalt 8 42 Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag Not 8 Reavinst och reaförlust sålda anläggningstillgångar Biljettintäkter koncernbolag Reavinst fastigheter Övriga intäkter Reavinst inventarier 2 Totalt Momsjustering vid reavinst Totalt 2 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Reaförlust fastigheter Bemanningsföretag Reaförlust inventarier Köpt vård Momsjustering vid reaförlust Läkemedel Totalt Lämnade bidrag Netto reavinster och reaförluster 2 Bidrag till infrastruktur 11 Lokalkostnader Not 9 Försäljning av anläggningstillgångar Utbildning, kultur och verksamhetsanknutna tjänster Försäljning byggnader och mark Material och varor Försäljning maskiner och inventarier 4 4 Sjukresor 1 1 Totalt 4 4 Direkta trafikkostnader Övriga kostnader Not 1 Immateriella anläggningstillgångar Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar Nyanskaffningar 3 2 Immateriella anläggningstillgångar 5 2 Omklassificeringar 3 Byggnader, mark, och markanläggningar Försäljningar/utrangeringar -3-1 Maskiner och inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Leasingavtal maskiner och inventarier 1 9 Totalt Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Not 4 Skatteintäkter Årets avskrivningar och nedskrivningar 5 2 Preliminärt utbetald regionskatt m.m. för året Omklassificeringar Delavräkning regionskatt för året 39 4 Försäljningar/utrangeringar -3-1 Slutavräkning regionskatt föregående år -9-8 Utgående ackumulerade avskrivningar Totalt Utgående restvärde Not 5. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Not 11 Byggnader och mark Inkomstutjämning Ackumulerade anskaffningsvärden Kostnadsutjämning Vid årets början Regleringsbidrag/-avgift Nyanskaffningar 2-2 Strukturbidrag, införandebidrag 6 31 Omklassificeringar Statsbidrag läkemedelsförmån Försäljningar/utrangeringar Totalt Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Not 6. Finansiella intäkter Ackumulerade avskrivningar Ränteintäkter Vid årets början Övriga finansiella intäkter Årets avskrivningar och nedskrivningar Totalt Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde :35

33 jan-mar jan-mar jan-mar jan-mar Not 12 Maskiner och inventarier Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Aktier och andelar Vid årets början Långfristiga fordringar Nyanskaffningar Totalt Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar/ Not 16 Kortfristiga fordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Kundfordringar Ackumulerade avskrivningar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Vid årets början Övriga fordringar Årets avskrivningar och nedskrivningar Totalt Omklassificeringar 27 Försäljningar/utrangeringar Not 17 Kortfristiga placeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Placering pensionsmedel Utgående restvärde Räntebärande placeringar Aktiefonder/aktieindexobligationer Not 13 Finansiell leasing maskiner och inventarier Summa placering pensionsmedel Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Övriga kortfristiga placeringar Nyanskaffningar 14 3 Räntebärande placeringar Omklassificeringar -64 Aktiefonder/aktieindexobligationer Försäljningar/utrangeringar Övrigt 2 2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Summa övriga kortfristiga placeringar Totalt Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Not 18 Långfristiga skulder Årets avskrivningar och nedskrivningar 1 9 Investeringsbidrag 55 5 Omklassificeringar -27 Långfristig leasingskuld Försäljningar/utrangeringar -9-2 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 1 1 Utgående ackumulerade avskrivningar Övriga långfristiga skulder 318 Utgående restvärde Totalt Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Not 14 Pågående investeringar* Pensionsavgifter inkl. särskild löneskatt Ackumulerade anskaffningsvärden Semesterskuld, lön, jour, beredskap, övertid inkl soc avg Vid årets början Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 1 1 Nyanskaffningar Arbetsgivaravgifter, källskatt Omklassificeringar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Försäljningar/utrangeringar Övriga kortfristiga skulder Totalt Utgående ackumulerade anskaffningsvärden * Pågående investeringar består av byggnader och mark 2 39 mnkr (1 371 mnkr) och maskiner och inventarier 343 mnkr (195 mnkr) :35

34 Bilaga 2 Delårsrapport mars Ingående Utgående Årsprognos 215 balans Boksluts- Ack. balans eget disposi- utfall Årets Budget Budget- eget Mnkr kapital tioner mars prognos 215 avvikelse kapital Hälso- och sjukvård Företrädare Hälso- o sjukvårdsstyrelsen 116,9, 87,9 6,, 6, 176,9 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 54,9-54,9-19,9-6,1, -6,1-6,1 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 14,5-14,5-61,8-27,, -27, -27, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 119,5-119,5 16,9,,,, Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 12,3-12,3-7,7-8,1, -8,1-8,1 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 112,3-112,3-4, 2,5, 2,5 2,5 Utförare Sahlgrenska Universitetssjukhuset 74,9 43,8-49,2-111,5-61,5-5, 7,2 NU-sjukvården -245,4 245,4-35,3-75,, -75, -75, Södra Älvsborgs sjukhus -221, 221, -8,2-44,5, -44,5-44,5 Skaraborgs Sjukhus,1 55,9-17, -7, -12, -58, -14, Kungälvs sjukhus -85,3 85,3-12, -15,, -15, -15, Alingsås lasarett -22,2 22,2-9,1-1,, -1, -1, Frölunda Specialistsjukhus 6,6-2,3-1,1,,, 4,3 Angereds Närsjukhus 4,4 -,3,5,,, 4,1 Närhälsan vårdvalsverksamhet 276,7,, 13, 1, 3, 289,7 Närhälsan beställd primärvård 15,6, 8,2-8,7-8,7, 6,9 Folktandvården Västra Götaland 12,7-2,5 9,1, -1, 1, 1,2 Habilitering & Hälsa 14,8, -1,8-5,9-5,9, 8,9 Sahlgrenska International Care AB 7,2,,2,,, 7,2 Koncernjustering hälso- och sjukvård, 3,5-39,, -39, -39, Summa hälso- och sjukvård 449,5 265, -1,8-345,3-88,1-257,2 369,1 Tillväxt och utveckling Företrädare Regionutvecklingsnämnden 51,3-21,3 23,2-26, -3, 4, 4, Miljönämnden 1,5 -,1 1,7,,, 1,4 Kulturnämnden 16,5, -3,3,,, 16,5 Kollektivtrafiknämnden 28,5, 2,5,,, 28,5 Utförare Naturbruksstyrelsen 2,4, -2,4-24,3, -24,3-21,9 Västsvenska Turistrådet AB 6,9, 3,9,1,1, 6,9 Almi Företagspartner Väst AB 1) 43,4,,,,, 43,4 Göteborgs botaniska trädgård -1,2,,9,5,5, -,7 Styrelsen för folkhögskolorna 5,3-1,7-1,6,,, 3,6 Agnesbergs folkhögskola,8,,7,,,,8 Kultur i Väst 1,, -,1,,, 1, Västarvet 3,,,4,,, 3, GöteborgsOperan AB 27,3, 4,7, -2, 2, 27,3 Göteborgs Symfoniker AB 1,8, -,8,,, 1,8 Film i Väst AB 16,5, 7,7,,, 16,5 Regionteater Väst AB 5,2,, -,8, -,9 4,4 Västtrafik AB 21,7, 91,3 53,8, 53,8 255,4 Folkhälsokommittén 2,4-1,3 2,8,,, 1,1 Kommittén för rättighetsfrågor 3, -1,5,5-1,5-1,5,, Summa tillväxt och utveckling 426,3-25,9 132, 1,8-32,9 34,6 42,1 Serviceverksamheter Västfastigheter 85,3-5,8 21,2 31,5 21,6 9,9 66, Regionservice 192,3-122,6 28,5,,, 69,7 Hälsan och Stressmedicin 1,1-8,3 2,7,,, 1,8 Summa serviceverksamheter 287,7-181,7 52,4 31,5 21,6 9,9 137,5 Regiongemensamt Regionfullmäktige 13, -11,7 1,6,,, 1,3 Regionstyrelsen 224,2-229,9 69,1 75, 1,5 73,5 69,3 Revisorskollegiet 6,2-5,2 2,5 3,, 3, 4, Patientnämnder 1,2 -,1,1,,, 1,1 Kommunalförbundet Stretered 1) 6,6,,,,, 6,6 Summa regiongemensamt 251,2-246,9 73,3 78, 1,5 76,5 82,3 Koncernjustering övriga verksamheter,, -22,8,,, VERKSAMHETERNAS RESULTAT 1 414,6-189,5 134,2-234,1-97,9-136,2 991, Centrala finansiella poster Koncernbank 868,4-868,4 2,5 1,, 1, 1, Moderförvaltning 3 381,7 1 57,9 59,4 375,7 156, 219, ,3 Summa centrala finansiella poster 4 25,1 189,5 62, 385,7 156, 229, ,3 Koncernjustering,, -44,5-44,5-44,5 Eliminering bolagen -198,6, -7,1-6,6 -,5-25,7 FINANSIELLT RESULTAT 4 51,5 189,5 62, 334, 149,4 184, ,1 TOTALT KONCERNEN 5 466,1, 196,2 1, 51,5 48, ,1 1) Lämnar endast årsredovisning

35 Delårsrapport mars Ingående Utgående Årsprognos 215 balans Boksluts- Ack. balans eget disposi- utfall Årets Budget Budget- eget Mnkr kapital tioner mars prognos 215 avvikelse kapital Årsbudget , Budgeterade över/underskott 31,7 Upplösning av obeskattade reserver -6,6 Justeringar eget kapital: Regionutvecklingsnämnden, beslut 214-3, Folktandvården, konkurrensutsatta delen -1, Kommittén för rättighetsfrågor -1,5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset -61,5 Skaraborgs sjukhus -12, Habilitering & Hälsa -5,9 Beställd primärvård -8,7 Summa justering eget kapital -129,6 Justerad budget 51,5

36 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mars 215 Regionkansliet Verksamhet i balans Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 213 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,5% ,5% Personalkostnader , ,1% Bemanningsföretag , Köpt vård ,% ,7% Läkemedelskostnader , , Material, varor och tjänster ,5% ,8% Övriga kostnader inkl finansnetto ,% , Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr 1 3 Bruttokostnad 7% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % 5% 3% 1% % Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr % 5% 3% 1% % Nettoårsarbetare antal % 3% 1% % Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

37 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mars 215 Regionkansliet Förändring SU ack utfall 215/ack budget 215 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 213 Regionkansliet Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -7, -7,5% -2,8% -,3% 1,5% 2,8% 5,7% 1,% 7, Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 1,67 1,147,79 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårddagar vuxenpsyk exkl rättsps ,9% 24,8% -1% % 1% 3% Sammanvägda prestationer SU, mån och ack Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf Budget 215 Utfall Vårdgarantiuppföljning (högst 9 dagar) 1% 8% 6% 1% 8% 6% Uppföljning kö-miljarden (högst 6 dagar) % % Besök Behandling Måltal 1% Besök Behandling Måltal 7% Förvaltningens kommentar:

38 NU-sjukvården Mars 215 Regionkansliet NU-sjukvården September 213 Regionkansliet Verksamhet i balans Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Resultaträkning tkr Utfall Budget* Utfall Ack.Utfall Ack.Budget* Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag , , Personalkostnader ,6% ,% Bemanningsföretag ,9% Köpt vård ,9% ,5% Läkemedelskostnader ,3% ,% -49 Material, varor och tjänster ,9% ,6% Övriga kostnader inkl finansnetto , , Verksamhetens resultat *) inkl godkänd avvikelse 1 tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr 45 Bruttokostnad 6% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr % 5% 3% 1% % antal Nettoårsarbetare % 1% % -1% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid *) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.

39 NU-sjukvården Mars 215 Regionkansliet Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnitt vårdtyngd slutenvård) Förändring NU ack utfall 215/ack budget 215 Sammanvägda prestationer DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -18, -1,6% -3,3% -1,8% -7, -2,6% 1,5% 1,% 7,7% 16, 2,% -3% - -1% % 1% 3% Sammanvägda prestationer NU-sjukvården, mån och ack Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf Budget 215 Utfall Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård),915,898 -,16 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl. rättspsyk Vårddagar vuxenpsyk exkl rättsps Vårdgarantiuppföljning (högst 9 dagar) 1% 8% 6% 1% 8% 6% Uppföljning kö-miljarden (högst 6 dagar) % % Besök Behandling Måltal 1% Besök Behandling Måltal 7% Förvaltningens kommentarer: - Tillgängligheten till förstabesök och behandling har förbättrats något sedan februari. - Beläggningsgraden uppgår till 9 procent, dvs den lägsta på flera år, framförallt låg beläggning inom psykiatrin. - Antalet dagar för utskrivningsklara patienter är fortfarande högt. - Personalvolymen har minskat med 25 nettoårsarbetare jämfört med mars 214. Största minskningen står sjuksköterskegruppen för medan undersköterskor har ökat. - Kraftig ökning av övertiden i februari jämfört med februari 214, där merparten är kvalificerad övertid. Bedömningen är att samma mönster uppvisas i mars. - Yrkesgruppen sjuksköterskor och undersköterskor står för hela ökningen av kvalificerad övertid. - Sjukfrånvaron är 7,5 procent i mars (6,7 procent i mars 214). Sjukfrånvaron ökar i samtliga sjukfrånvarointervall. - Under första kvartalet motsvarade sjukfrånvaron ca 6 nettoårsarbetare per månad. - Resultatet uppgår till -35 mnkr (-71 mnkr mars 214). - Budgetavvikelsen i mars uppgår till -35 mnkr. - Bruttokostnadsökningen för perioden är ca 1 procent, rullande 12-månader 2,9 procent. - En stor risk i prognosen avser överföringen av patientvolymer till Praktikertjänst. - Styrelsen har beslutat om åtgärder för att nå en ekonomi och verksamhet i balans.

40 Skaraborgs Sjukhus Mars 215 Regionkansliet Verksamhet i balans Skaraborgs Sjukhus September 213 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,1% ,7% Personalkostnader ,% ,3% Bemanningsföretag ,1% Köpt vård ,8% ,1% Läkemedelskostnader ,7% , Material, varor och tjänster ,5% , Övriga kostnader inkl finansnet ,6% ,9% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec tkr Bruttokostnad % 6% 5% 3% 1% % Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 7% 6% 5% 3% 1% % Nettoårsarbetare antal % 3% 1% % Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.

41 Skaraborgs Sjukhus Mars 215 Regionkansliet Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) Förändring SKAS ack utfall 215/ack budget 215 Sammanvägda prestationer DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri Skaraborgs Sjukhus -7,6% -7,6% -,6%,7% 4,7% 4,1% 3,3% 4,3% 4,9% 7,5% 9,1% -1% -5% % 5% 1% Sammanvägda prestationer SKAS, mån och ack Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack bud Ack utf Budget 215 Utfall 215 Ack utf Volymer till diagrammet ovan: Ack budet Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård),822,849,27 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagme Besök BUP Besök psykiatri inkl BUP Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl rättsps Vårddag vuxenpsyk exkl rättsps Vårdgarantiuppföljning (högst 9 dagar) 1% 8% 6% Uppföljning kö-miljarden (högst 6 dagar) 1% 8% 6% % % Besök Behandling Måltal 1% Besök Behandling Måltal 7% Förvaltningens kommentarer: SkaS når måluppfyllelse till första besök och behandling efter mars. Åtgärdsplaner är framtagna för att säkerställa tillgängligheten under sommarmånaderna. Utförd produktion är i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Vårdplatsanalys är genomförd då flera specialiteter haft en hög beläggningsgrad med överbeläggningar och utlokaliserade. Antalet årsarbetare har ökat med ca 1 jämfört med föregående år. De största ökningarna finns liksom tidigare inom grupperna sjuksköterskor, undersköterskor, läkare. Förändringen av antalet årsarbetare är relaterad till den ökning som uppstod 214. Denna har nu avstannat sedan anställningsprövning införts. Övertiden har minskat något jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är dock något högre jämfört med motsvarande period föregående år och beror till största delen på en ökad korttidsfrånvaro. Resultatet och budgetavvikelsen i mars visar på en negativ avvikelse. Fortsatt hög kostnadsnivå finns för bemanningsföretag, läkemedel, lab och medicinsk material. Prognosen inkluderar beräknad effekt av hittills framtagna och målsatta åtgärder. Arbete med ytterligare åtgärdsområden pågår.

42 Södra Älvsborgs Sjukhus Mars 215 Regionkansliet Verksamhet i balans Södra Älvsborgs Sjukhus September 213 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,8% ,8% Personalkostnader ,5% ,% Bemanningsföretag ,6% Köpt vård ,% , Läkemedelskostnader , ,5% Material, varor och tjänster ,5% , Övriga kostnader inkl finansnetto , ,3% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling 32 tkr Bruttokostnad 5% % 1% % -1% -1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 6% 5% 3% 1% % -1% - -3% - antal Nettoårsarbetare (egen personal) % 1% % -1% - Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% Sjukfrånvaro timmar Övertid (exkl jour) * 3% 1% % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte. Södra Älvsborgs Sjukhus

43 Södra Älvsborgs Sjukhus Mars 215 Regionkansliet Förändring SÄS ack utfall 215/ack budget 215 Sammanvägda prestationer SÄS, mån och ack Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar vuxenpsykiatri Södra Älvsborgs -3,3% Sjukhus September 213 Regionkansliet -16,3% -6, -8,5% -, -1,5% 3, 6,7% 16,8% 24, Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf % % 1% 3% Budget 215 Utfall 215 Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård),858,916,57 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar vuxenpsykiatri Vårdgarantiuppföljning (högst 9 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 6 dagar) 1% 1% 8% 8% 6% 6% % % Besök Behandling Måltal 1% Besök Behandling Måltal 7% Förvaltningens kommentarer: Resultatet tom mars är minus 8,2 mnkr, vilket är ett avsevärt bättre resultat jämfört med föregående år (34,3 mnkr). Budgeten var satt till -4,9 mnkr. Jämfört föregående år har intäkterna ökat med 4,8 procent och kostnaderna med 1,6 procent. Intäkterna för mars månad inkluderar poster av engångskaraktär som Ersättning uppnådda mål 214 Senior Alert 3,5 mnkr samt målrelaterad ersättning Psykiatrin 2,4 mnkr. Personalkostnaderna är på samma nivå. Läkemedelsförbrukning låg ackumulerat på samma nivå som budget. Sjukvårdsmaterialkostnaderna 2,6 mnkr över budget pga inköp diabeteshjälpmedel, samt ökad produktion inom ortopedi. Bemanningsföretagskostnaderna är 12,1 mnkr (9,9 mnkr). Sjukhuset har fortsatta vakansproblem för sjuksköterskor och är beroende av bemanningsföretag för att säkra vårdplatser. Sjukfrånvaron har under mars månad minskat till 7,89 procent (februa ri 8,23 procent). Förstadagssamtal har införts inom de flesta verksamheterna som ett led i att få ned sjukfrånvaron. Avseende produktion har slutenvården minskat något medan antal besök i öppenvård har en nedgång med 5,8 procent (främst besök på Rehab-badet). Tillgängligheten på Mottagning inom 9 dagar är 85 % samt för Behandling 78 %. Arbete med åtgärdsprogram pågår.

44 Kungälvs sjukhus Mars 215 Regionkansliet Verksamhet i balans Kungälvs sjukhus September 213 Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget* Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,3% ,5% Personalkostnader ,% ,1% Bemanningsföretag ,8% Köpt vård ,9% , Läkemedelskostnader ,1% ,1% Material, varor och tjänster ,7% ,9% Övriga kostnader inkl finansnetto , , Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr Bruttokostnad 8% 6% -5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år 8% 6% % Nettoårsarbetare (egen personal) antal Utfall månad %-utveckling jmf fg år 6% 5% 3% 1% % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte

45 Kungälvs sjukhus Mars Kungälvs 215 sjukhus Regionkansliet September 213 Regionkansliet Förändring KS ack utfall 215/ack budget 215 Sammanvägda prestationer KS, mån och ack Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -6,3% -2, 1,6% 7, 7,8% 4,6% 6,6% 12,7% 15, -1% % 1% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov dec Ack bud Ack utf Budget 215 Utfall 215 Ack utf Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård),85,927,123 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri Vårdgarantiuppföljning (högst 9 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 6 dagar) 1% 1% 8% 8% 6% 6% % % Besök Behandling Måltal 1% Besök Behandling Måltal 7% Förvaltningens kommentarer: Resultatet t o m mars månad är -12, mnkr vilket är 12, mnkr sämre än budget. Bruttokostnadsökningen ligger på 7,3 procent 1) högre än föregående år. De kostnader som ökat mest är personalkostnaderna vilka ökat med 6,4 procent inklusive bemanningsföretag samt läkemedelskostnaderna. En starkt bidragande anledning till resultatet är "produktionen över tak" vilket ger överbeläggningar och utlokaliseringar vilket höjer kostnadsnivån. Ambulanshelikopterverksamheten har haft och kommer att få extra kostnader i samband att vi avslutar avtalet med nuvarande flygoperativa leverantör och påbörjat anslutningen till Svensk luftambulans. Förstärkningen av sjukhusets ekonomi med 4 mnkr motsvarar ungefärligen föregående års ekonomiska obalans. Innevarande års kostnadsnivå behöver komma ner till två procent för att sjukhusets ekonomi skall vara i balans. Vår bedömning av kostnadsnivån jämfört föregående år är att den sjunker till cirka 5 procent vid årets slut. Varje procent motsvarar cirka 1 mnkr. Sjukhusets effektiviseringsplan bygger på 214-års plan men har utvidgas inom ett flertal områden där vi ser möjligheter till effektiviseringar och resultatpåverkande åtgärder. Ekonomi i balans kräver ytterligare åtgärder utöver effektiviseringsplanen. Åtgärder för diskussion är stängning av vårdplatser alternativt att kommunerna tar över ansvaret för vårdplatser med utskrivningsklara patienter. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, medicinska sekreterare och vissa läkarspecialiteter. Antalet bemanningssjuksköterskor ökar. Antal nettoårsarbetare per 31 mars 215 är 1236 vilket är 38 fler än mars 214. Ökningen finns framförallt bland sjuksköterskor och undersköterskor orsakat av fler vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Sjukfrånvaron ackumulerat tom mars är 7,9 %,,56% högre än 214. Vårdgaranti, behandling 98% och besök 97%. 1) I sjukhusets resultatrapporter, perioden jan-mars, har felaktig projektredovisning (ca 3,5 mnkr) påverkat bruttokostnader och bruttointäkter, vilket gör jämförelsen med motsvarande period föregående år felaktig dock påverkas inte sjukhusets resultat. Fr o m april månad kommer jämförelsen att vara korrekt.

46 Alingsås lasarett Mars 215 Regionkansliet Verksamhet i balans Alingsås lasarett September 213 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 6 dagar Vårdgaranti 9 dagar Kvalitet enligt kvartalen (resultat senaste kvartal) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack. Prognos Ack.Budget Resultaträkning, tkr budget, % 143 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,7% , Personalkostnad ,8% ,6% Bemanningsföretag ,% Köpt vård -9 1,% Läkemedelskostnader ,5% ,1% Material, varor och tjänster ,7% ,9% Övriga kostnader inkl finansnetto ,1% ,7% Verksamhetens resultat Ackumulerad resultatutveckling tkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad tkr % 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Ack utfall 215 Ack utfall 214 Ack budget 215 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Nettoårsarbetare (egen personal) antal % - - Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år % Sjukfrånvaro % 9% 8% 7% 6% 5% 3% 1% % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.