Delårsrapport mars Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Delårsrapport mars 2012 Västra Götalandsregionen

2 1(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTAR Sammanfattning Kommentar KONCERNEN Ekonomisk analys Personal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Totalt nyttjande av vård Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder Västra Götalandsregionens sjukhus Västra Götalandsregionens primärvård Folktandvården Habilitering & Hälsa TILLVÄXT OCH UTVECKLING Hållbar utveckling Nämnder inom tillväxt och utveckling Verksamheter inom tillväxt och utveckling ÖVRIGA VERKSAMHETER Serviceverksamheter Regiongemensamt FÖRDJUPNING Personal och lönestruktur Vårdval Bilagor Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter Verksamheternas resultat och eget kapital

3 2(36)

4 3(36) Regionkansliet Dnr RS Ekonomiavdelningen DELÅRSRAPPORT PER MARS INKLUSIVE HELÅRSPROGNOS SAMMANFATTNING OCH KOMMENTAR 1.1 Sammanfattning Från och med 2012 är Västtrafik AB ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen. Delårsresultatet visar ett underskott på 110 miljoner kronor per mars och är i nivå med föregående års utfall. Intäkter från skatt, utjämning och statsbidrag har ökat med 3,0 procent jämfört med föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 2,4 procent. Årets resultatprognos bedöms till miljoner kronor, vilket är bättre än planerat. Budgeten inklusive kompletterade beslut för 2012 är underbalanserad med -560 miljoner kronor. I det budgeterade resultatet finns beslut om att använda eget kapital och det ger berörda verksamheter rätt att gå med underskott med motsvarande belopp. Dessutom har regionfullmäktige beslutat att några verksamheter har rätt att överskrida budgeten med sammanlagt 260 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta en underfinansiering om drygt 800 miljoner kronor. Helårsprognosen påverkas framförallt av ökade intäkter från skatt och utjämning (cirka 500 mnkr), verksamheternas obalanser, användning av eget kapital och tillstånd att överskrida budgeten. Verksamheternas resultat och prognoser framgår av bilaga 2. Intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag beräknas öka med 2,8 procent jämfört med föregående år, medan nettokostnaderna beräknas öka med 3,3 procent. Likviditeten bedöms till 3,7 miljarder kronor vid årets slut. Likviditeten bedöms minska framförallt beroende på utbetalningar till beslutade infrastruktursatsningar och på den höga investeringsnivån. Investeringarna bedöms för helåret till cirka 2,9 miljarder kronor. Flera stora projekt pågår under 2012, bland annat Bild- och interventionscentrum, rättpsykiatriprojektet Rågården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västtrafiks investeringar. Arbetet med att förbättra tillgängligheten fortsätter. I de mätningar som utgår från nationella vårdgarantin har Västra Götaland nått en måluppfyllelsegrad per mars 2012 på 89 procent för behandlingar och 97 procent för besök vid specialistmottagningar. Kömiljarden 2012 beräknas för varje månad. Västra Götalandsregionen befinner sig över målgränsen 80 procent när det gäller besök, 87 procent, och över målgränsen 70 procent när det gäller behandling, 78 procent.

5 4(36) Tillgängligheten till besök vid vårdcentral mäts två gånger per år. Den senaste mätningen per mars 2012 visade att 95 procent av patienterna fick besökstid inom 7 dagar. Det är en något högre andel än vad som gäller för riket som helhet 93 procent. Antalet anställda ökar och uppgick i mars till , vilket är en ökning med 46 anställda jämfört med föregående år. Personalvolymen ökar främst inom hälso- och sjukvården. Åtgärder för att nå ekonomisk balans Lokala åtgärdsplaner för att få en ekonomi i balans har begärts in från de verksamheter som har redovisat ekonomisk obalans inför 2012 det vill säga Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs Sjukhus, NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus, Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Regionservice och Regionkansliet. Uppföljningen visar för flera verksamheter att det krävs nya och kompletterande åtgärder för att nå ekonomisk balans. 1.2 Kommentar Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden börjar se något stabilare ut även om riskerna fortfarande är stora - framför allt i vissa delar av Europa. Återhämtningen i världsekonomin förväntas ta ytterligare ett antal år även om USA sedan en tid har visat positiva indikatorer. Den svenska tillväxten är till stor del beroende av utvecklingen i omvärlden och påverkas nu negativt av en svag exporttillväxt. Den senaste skatteunderlagsprognosen ger högre skatteintäkter än förväntat 2012 och gör att den svåra ekonomiska situationen mildras något. Västra Götalandsregionens årsprognos bedöms till -400 mnkr. Ett stort arbete med ett flertal åtgärdsprogram har sedan slutet av 2011 påbörjats i syfte att komma tillrätta med de stora obalanserna inom hälso- och sjukvården. Flertalet av sjukvårdens verksamheter går i rätt riktning men fortfarande har NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus och Kungälvs sjukhus stora svårigheter. För NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus ligger prognoserna över den beslutade nivån för överskridande. Västtrafik AB har försämrat sin prognos och ett åtgärdsprogram för att nå ekonomisk balans diskuteras. Det regiongemensamma arbete som bedrivs i tolv projekt/aktiviteter är positivt och syftar till att stödja verksamheterna i arbetet med att sänka kostnaderna och att ge en effektivare vård med högre kvalitet. Vad gäller tillgänglighetssatsningar och kösituationen ser det sammantaget bra ut för såväl besök som behandlingar. Ett regionalt trafikförsörjningsprogram håller på att utarbetas för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland. Dialog sker med trafikföretag och ett stort antal andra intressenter. Löneavtal 2012 har nu träffats för flera personalgrupper. En preliminär bedömning av hur dessa påverkar nu liggande prognoser från förvaltningarna pekar på att den samlade prognosen för regionen kan komma att försämras med grovt uppskattat mnkr om inte åtgärder vidtas. Det finns information om att AFA -premier kan komma att återbetalas under året till kommuner och landsting, vilket kommer att påverka resultatet positivt. Dessa resurser

6 5(36) är tänkta att användas till framtida pensioner. Dessutom finns även en risk för att kalkylräntan för pensioner kommer att sänkas vilket beslutas i september. Sänks kalkylräntan påverkas resultatet negativt. Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Mats Friberg Ekonomidirektör

7 6(36) 2 KONCERNEN 2.1 Ekonomisk analys Från och med 2012 är Västtrafik AB ett helägt bolag. Detta påverkar koncernens redovisning för I tabellernas utfallssiffror för 2011ingår Västtrafik AB med 50 procent. I de jämförelser och analyser som görs mellan åren i rapporten har hänsyn tagits till förändringen för att få jämförbarhet. Delårsresultatet för koncernen per mars uppgår till -110 mnkr, vilket är en positiv avvikelse mot den periodiserade budgeten med 91 mnkr men 12 mnkr sämre än föregående års periodutfall. Helårsprognosen är bedömd till -400 mnkr. Genom beslut i regionfullmäktige och regionstyrelsen är budgeten underbalanserad och uppgår till -560 mnkr, inklusive verksamheternas rätt att använda eget kapital. Dessutom har tre sjukhus tillåtelse att överskrida sin budget med totalt 260 mnkr, vilket innebär att den planerade obalansen för året uppgår till drygt -800 mnkr. Prognosen per mars visar att resultatet är drygt 400 mnkr bättre. Förbättringen beror främst på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) prognos över skatteunderlagets utveckling har blivit positivare. För 2013 fortsätter skatteunderlaget att öka men intäktsökningen kommer att påverkas negativt av kostnadsutjämningen, enligt preliminära uppgifter från SKL. Västra Götalandsregionens bidrag från kostnadsutjämningen minskar kraftigt jämfört med tidigare beräkningar och förändringen gäller de vårdtunga grupperna inom hälso- och sjukvårdsmodellen. Om översynen av utjämningssystemet genomförs enligt liggande förslag innebär minskningen av bidraget en successiv anpassning till de nya förutsättningarna. Mars Helår Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Budget Mnkr * 2012** * 2012** Skatteintäkter, utjämning m.m Verksamhetens nettokostnad varav personalkostnader Finansnetto Värdesäkring pensioner Resultat *Endast 50 procent av Västtrafik AB ingår ** Inklusive beslut om utnyttjande av eget kapital Den totala ökningen på intäkter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag var till och med mars 3,0 procent jämfört med samma period Den största ökningen står skatteintäkterna för, som ökade med drygt 3,5 procent jämfört med samma period föregående år. ( var ökningen 1,7 procent). Utfall mars Helår Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Budget Mnkr * * 2012 Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Summa skatt och utjämning Generella statsbidrag Totalt *Endast 50 procent av Västtrafik AB ingår

8 7(36) Helårsprognosen över skatteunderlagets utveckling bygger på SKL:s senaste prognos från april. Uppskrivningen av skatteunderlaget innebär ökade intäkter med 520 mnkr för Västra Götalandsregionen. Den totala ökningen av intäkter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag bedöms för helåret bli 2,8 procent. Tillväxttakten för skatteunderlaget ökar med 3,2 procent för 2011 och med 3,7 procent för Detta är 0,2 respektive 0,5 procentenheter högre än SKL:s februariprognos. Upprevideringen beror i första hand på två faktorer. Nationalräkenskaperna visar på en betydligt större ökning av inkomst från avtalade pensioner än tidigare prognoser. Sysselsättningen utvecklades i slutet av 2011 mer gynnsamt än tidigare bedömningar, vilket betyder att utvecklingen 2012 startar från en högre nivå. Det generella statsbidraget omfattar läkemedelsförmånen och insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (sjukskrivningsmiljarden). Till och med mars uppgår det generella statsbidraget till 953 mnkr, vilket är 4 mnkr mindre än För helår bedöms statsbidraget för läkemedelsförmånen uppgå till mnkr, vilket är 56 mnkr lägre än budget och 50 mnkr mindre än Ännu har inte staten och SKL slutit avtal om statsbidraget för läkemedelsförmånen Prognosen baseras på de preliminära utbetalningarna från staten. För sjukskrivningsmiljarden är knappt 30 procent av statsbidraget från och med 2012 rörligt och kopplas till utvecklingen av de sjukpenninggrundande dagarna. Större delen av statsbidraget betalas ut om landstinget vidtar ett antal bestämda åtgärder. Antalet sjukpenningdagar ökade i hela Sverige under årets första månader och ökningstakten i Västra Götaland är högre än genomsnittet för riket. Regionkansliet ser problem att leva upp till den villkorade delen vad gäller kvaliteten på läkarintygen. Prognosen för statsbidraget ligger på totalt 105 mnkr, vilket är 25 mnkr högre än budget och 42 mnkr mer än Västra Götalandsregionen bedöms få 200 mnkr av kömiljarden. Enligt beslut i regionstyrelsen ska den del av statsbidraget som överstiger 150 mnkr användas till tillgänglighetssatsningar. Därefter har beslut tagits av regionfullmäktige att tillföra regionstyrelsen upp till 150 mnkr ur moderförvaltningens eget kapital i syfte att vidta åtgärder för att nå målet om 70 procents måluppfyllelse under sommarmånaderna juli och augusti. Nettokostnadsutvecklingen per mars ökade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period Personalkostnaderna ökade med 2,6 procent, varav löner med 2,2 procent. Den största posten bland personalkostnaderna är lön arbetad tid som ökade med 75 mnkr jämfört med samma period föregående år. Orsakerna till ökningen är bland annat kostnadsökningar i samband med 2011 års löneöversyn, ökad personalvolym samt förändrad personalsammansättning. Det är framför allt läkare och sjuksköterskor som ökat medan undersköterskor och läkarsekreterare minskat. Personalkostnader, mnkr Mars 2012 Mars 2011* Procent Lön arbetad tid ,2 Lön ej arbetad tid ,4 Övriga personalkostnader ,7 Pensionskostnader ,3 Sociala avgifter ,6 Summa ,6 *Utfallet för Västtrafik mars 2011 är för jämförbarhet justerat till 100%

9 8(36) Kostnaderna för lön ej arbetad tid ökade med 15 mnkr jämfört med mars Intjänad semesterlön och sjuklön står för den största ökningen. Att korttidssjukfrånvarons andel ökar påverkar också. Jämfört med mars 2011 ökade pensionskostnaderna med 49 mnkr. Den främsta orsaken är ett ökat nyintjänande av förmånsbestämd ålderspension. Övriga personalkostnader ökade med 15 mnkr jämfört med samma period föregående år. Målet för verksamheterna är att få ner kostnaderna för bemanningsföretag. Dessa har fram till och med mars minskat något. Minskningen gäller för både sjukhus och primärvård. Bemanningsföretag används främst till läkartjänster inom allmänmedicin, psykiatri och bild- och funktionsmedicin. Kostnaden för tjänsteköp från bemanningsföretag bedöms minska med 127 mnkr, från 535 mnkr 2011 till 408 mnkr under Kostnadsminskningen är möjlig genom att efterfrågan minskar men också genom nyanställningar och genom att satsningar på AT och ST nu ger resultat. Kostnad bemanningsföretag mnkr Mars 2012 Mars 2011* Prognos 2012 Utfall 2011 Läkare Sjuksköterskor Övriga kategorier Totalt *Utfallet för Västtrafik mars 2011 är för jämförbarhet justerat till 100% Västra Götalandsregionens kostnadsutveckling för läkemedel uppgår i mars till 2,3 procent. Detta är en betydligt lägre kostnadsökningstakt än i februari och beror på att förvaltningarna under början av året byggt upp en extra buffert av rekvisitionsläkemedel som försäkring mot eventuella leveransstörningar i samband med införandet av ny läkemedelsförsörjningsmodell som startade i mars Från och med mars går Västra Götalandsregionen över till avtalspriser, vilket innebär att läkemedelsrabatterna nästan helt upphör. Nettokostnadsutvecklingen per helår är bedömd till 3,3 procent jämfört med 2011 och volymutvecklingen 1 uppgår till 1,2 procent. Personalkostnaderna förväntas öka med 3,4 procent, varav lönekostnaderna med 2,8 procent och ligger därmed under SKL:s bedömning av timlönerna för Pensionskostnaderna ökar främst beroende på att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen ökar. KPA rapporterar att det är drygt fler pensionstagare 2012 än vad Västra Götalandsregionen hade Kostnaderna för köpt vård bedöms öka med 174 mnkr jämfört med Ökningen beror framförallt på de centralt insatta extra resurserna för att öka tillgängligheten. Verksamheterna bedömer lägre kostnader för bemanningsföretag och för läkemedelskostnaderna med 127 mnkr respektive 184 mnkr. Värdesäkring av pensionerna ökar. Ökningen beror främst på höjda basbelopp. Helårsjämförelsen påverkas av den jämförelsestörande posten om 982 mnkr för sänkt kalkylränta som bokförts Nettokostnadsutveckling i fast pris när hänsyn tas till SKL:s index på 2,1 procent.

10 9(36) I nedanstående tabell visas delår- och helårsresultatet per verksamhetsområde. Mars Helår Utfall Utfall Budget* Prognos Utfall Budget* Mnkr Verksamheterna totalt Varav: Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Serviceverksamheter Regiongemensamt Centrala finansiella poster Koncernjusteringspost Resultat * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital Det negativa resultat visar på en obalans mellan intäkter och kostnader vilket långsiktigt inte är hållbart. Det är framförallt hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken som har stora underskotten. Regionkansliets bedömning är att verksamheterna måste fortsätta att arbeta med kostnadskontroll och att vidta ytterligare åtgärder för att få ner sina kostnader. Analys av verksamheternas resultat, åtgärder och prognoser redovisas under respektive förvaltning. % 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 3,3 2,8 2,0 1,0 0, Prognos 2012 Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag Nettokostnader Investeringar Mars Helår Utfall Utfall Prognos Utfall Budget Mnkr Investeringar Försäljning anläggningstillgångar Investeringarna till och med mars uppgår till 997 mnkr, vilket är betydligt högre än föregående år. Helårsprognosen uppgår till mnkr, varav fastigheter mnkr och utrustning mnkr. Nivån är 326 mnkr högre än föregående år men 236 mnkr lägre än budget. Den viktigaste förklaringen till att nivån ökar jämfört med förra året är att Västra Götalandsregionen från och med 2012 är ensam huvudman för Västtrafik. Dessutom påverkas nivån av att investeringarna ökar för Västtrafik jämfört med tidigare år och bedöms för 2012 uppgå till ca 800 mnkr. Fastighetsinvesteringarna har under de senaste åren ökat och det pågår ett antal stora projekt inom sjukvården. Exempel på projekt är Bild- och interventionscentrum och rättpsykiatriprojektet Rågården vid

11 10(36) Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Investeringsnivån har stigit från cirka mnkr 2007 till mnkr enligt prognosen för Den bedömda nivån för 2012 innebär den högsta investeringsnivå någonsin. Självfinansieringsgraden anger hur många procent, det vill säga resultat och avskrivningar, som finansierat investeringarna. Den var under perioden hög, bland annat beroende på att Västra Götalandsregionens resultat uppgick till cirka mnkr per år. Därefter har självfinansieringsgraden försämrats beroende på en höjning av investeringsnivån samtidigt som resultaten försämrats. I prognosen för 2012 uppgår självfinansieringsgraden till 41 procent, vilket innebär att Västra Götalandsregionen självfinansierar mindre än hälften av investeringarna Mnkr Prognos Investeringar Avskrivningar Självfinanseringsnivå Pensionsåtagande Det långsiktiga pensionsåtagandet omfattar avsättning av förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelse (pension intjänad före 1998). Pensionsåtagandet uppgår per mars till 34,7 mdkr vilket är en ökning med 8,3 procent från mars Ökningen har orsakats av den sänkta kalkylräntan för pensioner, ökad nyintjänad förmånsbestämd ålderspension och höjda basbelopp. Pensionsåtagandet beräknas uppgå till 34,9 mdkr vid årets slut, det vill säga nära 1,3 mdkr mer än Det är främst den förmånsbestämda ålderspensionen och de höjda basbeloppen som bidrar till ökningen. SKL:s så kallade RIPS-kommitté har att följa ränteutvecklingen och svarar för eventuella kommande revideringar av kalkylräntan för pensioner. Inför 2012 sänktes kalkylräntan med 0,75 procentenheter. Besked om en eventuell förändring av kalkylräntan inför 2013 kan väntas från SKL i september. Likviditet Likviditeten uppgår per mars till mnkr vilket är en minskning med 746 mnkr jämfört med årsskiftet. Orsaken till minskningen av likviditeten är att premien för de avgiftsbestämda pensionerna (720 mnkr) utbetalades i slutet av mars. Likviditeten kommer fortsatt att minska under året till ca mnkr. Viktiga händelser är att utbetalning av Västra Götalandsregionens bidrag till Västsvenska infrastrukturpaketet har startat och att arbeten med trafikplats Jung E20 och banarbeten i Skee som regionen har förbundits sig att förskottera medel för har påbörjats. Dessa utbetalningar beräknas

12 11(36) till cirka 820 mnkr under året. Till detta kommer regionens fortsatt höga investeringsnivå Mnkr Prognos 2012 Likviditetsportföljen varav avskilda medel för pensioner Soliditet Soliditeten bedöms till 15 procent exklusive ansvarsförbindelse och minus 80 procent inklusive ansvarsförbindelse Jämfört med bokslutet 2011 är det en försämring med två procentenheter både inklusive och exklusive ansvarsförbindelsen. Försämringen beror på att det egna kapitalet har minskat med det bedömda resultatet Prognos 2012 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse Soliditet inkl. ansvarsförbindelse 2.2 Personal Personalvolym I mars var antalet anställda och antalet årsarbetare Vid en jämförelse med mars 2011 har antalet anställda ökat med 46 och antalet årsarbetare med 123. Antalet med tillsvidareanställning har minskat med 96 och antalet med tillfälliga anställningar ökat med 142. Förändringen av personalvolymen mellan mars 2011 och mars 2012 finns inom hälsooch sjukvården. Sjukhusen med undantag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Alingsås lasarett och Frölunda Specialistsjukhus har ökat antalet anställda. Ökningen av personalvolymen beror huvudsakligen på hög beläggning inom slutenvården och verksamhetsövergångar.

13 12(36) Förändring personalvolym mar aug okt dec Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron visar en uppgång med 0,4 procentenheter vid jämförelse mellan perioderna. Sjukfrånvaron för kvinnor har ökat något mer än för män inom alla åldersgrupper. Den långa sjukfrånvarons (60 dagar eller mer) andel utgör cirka 40 procent. Det är den korta sjukfrånvaron (upp till 14 dagar) som har ökat sin andel. Förvaltningarnas sjukfrånvaro varierar mellan 0,7 procent och 8,2 procent. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid* Mars 2012 Mars 2011 Kvinnor 6,9 6,4 Män 4,2 3,9 Totalt 6,3 5,9 *Västra Götalandsregionens förvaltningar Lönekostnader Lönekostnaderna exklusive sociala avgifter ökade med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Orsakerna till ökningen är bland annat kostnadsökningar i samband med 2011 års löneöversyn, ökad personalvolym samt förändrad personalsammansättning. Det är framför allt läkare och sjuksköterskor som ökat medan undersköterskor och läkarsekreterare minskat. Lönekostnadernas utveckling påverkas av personalrörligheten. För att närmare kunna analysera personalrörlighetens påverkan har medellöneutvecklingen för tre olika grupper av anställda mellan mars 2011 och mars 2012 tagits fram. Medellöneutveckling* Antal Procent Anställda med oförändrad anställning ,6 Anställda som bytt anställning inom VGR ,7 Anställda som börjat eller slutat i VGR ,2 *Västra Götalandsregionens förvaltningar Medellöneutvecklingen för gruppen anställda med oförändrad anställning beror i huvudsak på löneökningarna i 2011 års löneöversyn. Medellöneutvecklingen för gruppen anställda som bytt anställning inom Västra Götalandsregionen påverkas av att

14 13(36) många har bytt till anställningar med mer kvalificerade arbetsuppgifter. Den negativa medellöneutvecklingen för gruppen anställda som börjat eller slutat kan främst förklaras med att de som börjat vanligtvis har kortare erfarenhet än de som slutat och därmed hamnar på en lägre lönenivå. Ytterligare orsaker till de ökade kostnaderna är att intjänad semesterlön och sjuklön ökar jämfört med mars Andelen korttidssjukfrånvaro ökar vilket även påverkar kostnaderna.

15 14(36) 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3.1 Totalt nyttjande av vård Vid en sammanvägning av invånarnas nyttjande av offentlig och privat vård vid sjukhus, primärvård, tandvård och Habilitering & Hälsa inom Västra Götalandsregionen samt den utomregionala vården är utfallet högre än mars För den totala sjukhusvården, både offentlig och privat, har de sammanvägda prestationerna ökat jämfört med mars Oklarheter kring sjukhusprestationerna finns och dessa kommer att analyseras vidare. Det pågår ett arbete på regionkansliet tillsammans med sjukhusen och nämndkanslierna med att precisera definitioner, tillämpning av definitioner och regelverk samt att kvalitetssäkra de prestationer som rapporteras in. På grund av detta görs i nuläget inga jämförelser av sammanvägda prestationer med föregående år och budget. Den totala ökningen av antalet besök inom VG Primärvård jämfört med mars 2011 uppgick till 4,5 procent, varav 13,2 procent privata vårdgivare och 0,8 procent offentlig vårdgivare. I helårsprognosen bedöms antal besök bli fler än budgeterat och utfall Antal besök inom VG Primärvård. Tusental mars 2012 mars 2011 Läkarbesök 634,7 613,3 Sjuksköterskebesök 443,9 420,4 Övriga besök 49,8 46,2 Totalt 1 128, ,9 Inom beställd Primärvård minskade antal besök med 2,6 procent jämfört med 2011, varav offentlig vårdgivare 3,2 procent och -8,1 procent privata vårdgivare. Orsaken till minskningen totalt beror på att läkarbesök som tidigare registrerats i primärvården från och med 2012 registreras som läkarbesök på Lundby sjukhus. I helårsprognosen bedöms antal besök bli fler än budgeterat men färre än Antal besök inom beställd Primärvård. Tusental mars 2012 mars 2011 Läkarbesök 113,6 132,6 Sjuksköterskebesök 123,4 119,9 Övriga besök 387,4 388,5 Totalt 624,4 641,0

16 15(36) 3.2 Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder Mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall mars mars mars 2012 inkl utnyttj EK Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnder Norra Bohuslän 12,5-9,4 8,5 0,0-9,7 Dalsland 16,5 4,1 7,0 0,0 0,4 Trestad 3,9-29,9-3,0 0,0 7,6 Mellersta Bohuslän -10,9 4,8-11,6-6,6-13,0 Göteborg, centrum-väster -6,5 15,3 27,3 17,3 38,5 Göteborg, Hisingen 2,7-11,7-28,9-23,0-1,0 Nord-östra Göteborg -11,5-5,6-52,1-45,5-17,0 Södra Bohuslän -7,6-2,9-34,6-29,4-1,0 Mittenälvsborg -3,4-2,2-16,0-18,3-1,1 Sjuhärad -2,6 6,1 30,7 30,7 6,7 Västra Skaraborg 4,4-5,3 14,9 0,0 11,9 Östra Skaraborg -8,1 6,9-7,1 0,0 9,6 Summa -10,7-29,7-65,0-74,9 31,8 Hälso- och sjukvårdsnämnderna företräder medborgarna och har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och se till att det finns tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade/handikappade. I och med förlängningen av 2011 års vårdöverenskommelse till 2012 uppstår över- och underskott mellan nämnderna. De prognoser som nämnderna lämnar visar att det finns en ekonomisk risk att resultat sammantaget påverkas negativt med 40 mnkr. Dessa budgettekniska över- och underskott måste hanteras för att hälso- och sjukvårdsnämndernas budgetar sammantaget ska vara i balans. Hälso- och sjukvårdsnämndernas resultat per mars uppgår sammantaget till -10,7 mnkr jämfört med -29,7 mnkr för motsvarande period Helårsprognoserna pekar på ett resultat om drygt -65 mnkr totalt. Under 2012 har nämnderna mellersta Bohuslän, Göteborg centrum-väster, Göteborg Hisingen och Nord-östra Göteborg möjlighet att utnyttja eget kapital med 35 mnkr. Samtliga nämnder bedömer den uteblivna höjningen av patientavgifter 2012 som en stor riskpost då regionbidraget minskades med den förväntade intäkten. Kostnadsförändring Förändring mars/mars % Avvikelse prognos/budget mnkr Förändring Avvikelse Verksamhetsområde mars/mars mnkr prognos/budget % Sjukhusvård -68 1,3-40,5 0,2 Utomregionalvård inkl. valfrihet 27-31,1 11-3,4 VG Primärvård -50 4,2 18,3-0,4 Beställd Primärvård -7 1,6 1,5-0,1 Tandvård -4 2,4 1,6-0,2 Handikappverksamhet -3 1,9 0 0 Övrigt 17-5,6-16,9 1,4 Totalt -89 1,2-25 0,1

17 16(36) Ersättningen för sjukhusvård har ökat med 68 mnkr jämfört med mars Konsumtionen av länssjukvård har ökat med 50 mnkr medan region- och rikssjukvård har minskat med 6 mnkr. Nämnderna beräknar sammantaget att kostnaderna kommer att överstiga budgeten med 40 mnkr. Nämndernas kostnader för privat sjukhusvård och privat specialistvård visar på en minskning med cirka 4 mnkr jämfört med samma period föregående år. Den bedömda prognosen för 2012 är att kostnaderna kommer att öka och överskrida budget med dryga 5 mnkr. Den utomregionala vården inklusive valfrihet avser både länssjukvård och primärvård. Nämndernas kostnader för den utomregionala vården inklusive valfriheten minskar jämfört med föregående period I prognosen gör nämnderna bedömningen att kostnaderna för utomregional vård inklusive valfrihet förväntas minska med 11 mnkr jämfört med budget. Nämndernas kostnader för VG Primärvård har ökat med 50 mnkr jämfört med mars Den sammantagna bedömda prognosen visar på ett överskott jämfört med budget på 18 mnkr. Den offentliga primärvården står för 10 mnkr och den privata för 8 mnkr av det prognostiserade utfallet. Per mars 2012 har nämndernas kostnader för beställd Primärvård ökat med 7 mnkr, varav den offentliga med cirka 1 mnkr. Den bedömda prognosen för 2012 beräknas bli 1,5 mnkr lägre än budget. Nämndernas kostnader för tandvård har ökat med 4 mnkr jämfört med mars Den sammantagna prognosen för tandvård visar på ett överskott på 1,5 mnkr. Nämndernas kostnader för handikappverksamhet har ökat med 3 mnkr jämfört med samma period föregående år. Kostnaderna för handikappverksamheten bedöms öka jämfört med budget med 21 mnkr. Nämndernas kostnader för övriga verksamhetsområden visar totalt på en minskning med 17 mnkr och nämnderna har prognostiserat en positiv avvikelse med samma belopp. Läkemedelskostnaderna har sjunkit och bedöms i år uppgå till 13 mnkr lägre än budgeterat. Även kostnader för sjukresor bedöms bli lägre än budget. 3.3 Västra Götalandsregionens sjukhus Tillgänglighet Även under första kvartalet 2012 har fokus legat på en god tillgänglighet års regelverk för att erhålla statliga medel från den så kallade kömiljarden är samma som förra årets. Under 2012 fortsätter även arbetet med att förbättra tillgängligheten till akutmottagningarna. De regiongemensamma målen för tillgängligheten vid akutmottagningarna följs upp löpande under året. Socialstyrelsen har aviserat om en samlad nationell uppföljning från 2013 och framåt. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna I de mätningar som utgår från nationella vårdgarantin för sjukhusvård (90-90) har Västra Götaland nått en måluppfyllelsegrad vid senaste uppföljningen i mars 2012 enligt tabellen nedan:

18 17(36) VGR Riket Besök vid specialistmottagningar (90 dagar) 97 % 92 % Behandlingar (90 dagar) 89 % 88 % Det kan konstateras att Västra Götalandsregionen har en god nivå på uppfyllelsen av vårdgarantin och ligger över riksgenomsnittet. Utvecklingen för vårdgarantin för specialistbesök och behandlingar i Västra Götalandsregionen för de senaste 13 månaderna visas i nedanstående diagram. Förutom för sommarmånaderna så ligger resultatet på en god och jämn nivå. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mar Besök - VGR totalt Behandling - VGR totalt För den regionala vårdgarantin inom BUP skärptes gränserna vid senaste årsskiftet, så att 30 dagars gräns nu gäller för både besök, behandling och fördjupad utredning. Uppfyllelsen av denna regionala vårdgaranti har ännu inte nått tillfredsställande gott resultat. Den regionala vårdgaranti som gäller vid välgrundad misstanke om cancer innebär att vuxna ska få ett första besök på mottagning inom 14 dagar och barn inom två dagar. För vuxna patienter är det 94 procent som får vård inom den fastställda tiden. Även om garantitiden inte nås så har det skett en kontinuerlig förbättring de senaste åren. Det sker detaljerade mätningar av hur Västra Götalandsregionen lever upp till garantitiderna varje månad. De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare Västra Götalandsregionen har fastställt måltal för väntetider till akutmottagningarna. Det regionala målet är att 90 procent av patienterna ska få vård inom beslutade ledtider. De ledtider som följs upp är: Tid till triage (TTT) 10 min Tid till läkarbedömning (TTL) 60 min Total genomloppstid (TGT) 240 min

19 18(36) Ledtider vid akutmottagningarna i VGR 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dec 2011 jan 2012 febr 2012 mars 2012 TTT TTL TGT Måluppfyllelsegraden har sjunkit några procentenheter under årets första månader. Lägst resultat har TTL, Tid till läkare, som sjunkit till strax under 50 procent under perioden. Måttet speglar inte tiden till behandling som ofta utförs av andra personalkategorier. De flesta akutmottagningar har mellan 35 och 85 procents måluppfyllelse för de tre ledtiderna men med stor variation. Bortfallsfrekvensen av data är numera på en låg nivå, förutom för tid till läkarbedömning, där vissa akutmottagningar fortfarande har ett relativt stort bortfall (upp till 25 procent). Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på vårdinsatser som han eller hon har behov av. Väntandesituationen, specialiserad vård Utvecklingen för långväntare till besök vid Västra Götalandsregionens sjukhus visas i diagrammet nedan. Från årsskiftet har antalet långväntare minskat med 9 procent. Väntetidsutveckling för besök dec 11 jan 12 feb 12 mars 12 PvV > 90 dgr Väntat > 90 dgr

20 19(36) Utvecklingen för långväntare till behandling vid Västra Götalandsregionens sjukhus visas i diagrammet nedan. Från årsskiftet har antalet långväntare ökat med 1 procent. Väntetidsutveckling för behandling dec 11 jan 12 feb 12 mars 12 PvV > 90 dgr Väntat > 90 dgr Statligt stimulansmedel 1: Kömiljardens måluppfyllelsegrader, specialiserad vård Tidsgränsen för utdelning ur kömiljarden är även för 2012 satt till 60 dagar, samt att procentgränserna är satta till 70 procent respektive 80 procent för utdelning. Beräkningen sker för varje månad under året. Utdelningen varje månad är beroende av hur många landsting/regioner som når procentgränserna. Hittills för första kvartalet beräknas Västra Götalandsregionen ha erhållit cirka 60 mnkr (slutlig beräkning sker januari 2013). Resultatet visar på en ökning för Västra Götalandsregionen under årets första kvartal, dock har riksgenomsnittet haft en kraftigare ökning, vilket redovisas i diagrammet nedan. Måluppfyllelsegrad för besök och för behandling ur kömiljarden 100% 90% 80% 70% 60% 82% 75% 74% 67% 86% 78% 77% 71% 87% 81% 78% 74% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan-12 feb-12 mar-12 VGR -BESÖK VGR - BEHANDL Riket -BESÖK Riket - BEHANDL

21 20(36) Statligt stimulansmedel 2. BUP-miljoner, ett stimulansmedel för att minska psykisk ohälsa hos barn & ungdomar En satsning med hjälp av statliga stimulansmedel för besök respektive fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin sker även under Totalt betalas 214 mnkr ut nationellt. Utdelningen baseras på ett medelvärde för perioden januari-oktober. Gränsen för detta medelvärde är 90 procent för besök och 80 procent för det sammanslagna värdet för fördjupad utredning och behandling. Uppföljningen i mars 2012 visar att medelvärdet hittills för måluppfyllelsegraden för Västra Götalandsregionen för första kvartalet är 92 procent för besök och för fördjupad utredning & behandling 86 procent Förutsättningarna för utdelning från dessa statliga stimulansmedel efter oktober kan därmed betraktas som goda. Prestationer Utfall av sammanvägda prestationer visar på en ökning per mars och för helåret. Oklarheter kring sjukhusprestationerna gör att dessa kommer att analyseras vidare. Ekonomi Mnkr Utfall Utfall Prognos Godkänd Budget Utfall Budgetavvikelse inkl.utnyttj. mars mars mars eget kap Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 0,4-68,9 0,0 0,0 0,0-137,3 NU-sjukvården -88,8 3,6-125,0-100,0 0,0-159,4 Södra Älvsborgs Sjukhus -43,3-46,9-144,0-130,0 0,0-159,3 Skaraborgs Sjukhus -21,0-8,8-45,0 0,0 0,0-26,1 Kungälvs sjukhus -17,1-13,3-31,3-30,0-2,0-24,9 Alingsås lasarett -7,4 1,8-5,0 0,0-2,9-4,1 Frölunda Specialistsjukhus 1,4 0,7 0,0 0,0 0,0 1,1 Angereds Närsjukhus -1,9 0,4-2,0 0,0 0,0 0,8 Sahlgrenska International Care AB 0,2 0,5-0,3 0,0 0,3 0,6 Summa -177,6-131,0-352,6-260,0-4,6-508,6 Totalt redovisar sjukhusen ett resultat per mars på -178 mnkr, vilket är 47 mnkr sämre än mars Flera av Västra Götalandsregionens sjukhus dras med stora ekonomiska bekymmer och redovisar negativa avvikelser. Framför allt är det kostnader för personal, lokaler och läkemedel som ökar. Sjukhusen svårigheter att klara en ekonomi i balans påverkas av att remissinflödet ökar kraftigt på många av sjukhusen och de satta tillgänglighetsmålen. På årsbasis ligger prognosen för sjukhusen på -353 mnkr. Beslut finns om att få använda eget kapital på sammanlagt 4,9 mnkr. Dessutom har NUsjukvården, Södra Älvsborg Sjukhus samt Kungälvs sjukhus fått tillstånd av regionfullmäktige, RF , att överskrida sina budgetar 2012 med sammanlagt 260 mnkr. Detta för att klara omställningen och ha en ekonom i balans Sjukhusens bruttokostnadsutveckling redovisas i nedanstående tabell. Här redovisas jämförelser av utfallet mars 2012 och mars 2011, rullande 12-månadersperiod och jämförelse mellan helårsprognosen och föregående års utfall.

22 21(36) Bruttokostnadsutveckling Utfall mars Rullande Helår 2012/ mån 2012/2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 0,8 2,9 0,6 NU-sjukvården 5,9 6,0 1,5 Södra Älvsborgs Sjukhus 3,0 4,3 0,2 Skaraborgs Sjukhus 4,8 4,6 2,9 Kungälvs sjukhus 5,7 5,5 3,2 Alingsås lasarett 4,7 6,4-0,8 Frölunda Specialistsjukhus 3,2 1,0 1,9 Angereds Närsjukhus 34,9 23,6 14,2 Totalt sjukhus 2,9 4,1 1,1 Som framgår av tabellen varierar kostnadsutvecklingen avsevärt mellan de olika sjukhusen. För samtliga sjukhus är bedömningarna i helårsprognoserna lägre än den faktiska kostnadsökningstakten till och med mars. Bruttokostnadsutvecklingen rullande 12-månader för sjukhusen totalt ligger en bra bit över både ökningstakten per mars och den bedömda ökningstakten i helårsprognosen. Bruttokostnadsutvecklingen per mars visar på att sjukhusen åtgärdsprogram ännu inte fått tillräckligt genomslag. För att klara den prognostiserade ökningstakten på 1,1 procent för 2012 måste kostnadsökningstakten nu minskas rejält på sjukhusen de närmaste månaderna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset redovisar ett periodresultat på 0,4 mnkr, vilket är en resultatförbättring med nästan 70 mnkr jämfört med föregående år. Det är framförallt ökade intäkter för asylsökande, förlossningsvården och regionens kömiljardsatsning som bidragit till resultatförbättringen. Samtidigt har sjukhuset klarat att hålla nere kostnadsökningstakten, 0,8 procent mellan mars 2011 och Sjukhusets prognostiserar ett nollresultat för 2012 och för att detta ska hållas krävs en kostnadsökningstakt på maximalt 0,6 procent eller att intäkterna ökar i snabbare takt. Regionkansliets bedömning är att sjukhuset klarar detta men att fortsatt god kostnadskontroll krävs. NU- sjukvården har under inledningen av året haft en besvärlig vårdplatssituation. Samtidigt har sjukhuset haft en god tillgänglighet till både besök och behandling. Sjukhuset uppvisar ett resultat per mars på -89 mnkr, vilket är 92 mnkr sämre än samma period Sjukhuset har efter beslut av regionfullmäktige, RF , tillåtelse att gå med upp till 100 mnkr i underskott Detta då det framtagna åtgärdsprogrammet inte får effekt 2012 utan förväntas påverka ekonomin i större utsträckning först Sjukhuset bedömer sig inte kunna klara att genomföra åtgärder under året för att nå godkänd nivå 2012 och prognosen uppskattas till -125 mnkr. Orsakerna till den negativa prognosen är bland annat ökade personalkostnader, köp från bemanningsföretag, köpt vård och ökade kostnader för läkemedel. De ökade personalkostnaderna beror till viss del på verksamhetsförändringar och utökning av vårdplatser inom medicinområdet. Sjukhusets prognos bygger på att utfasningen av bemanningsläkare sker under året då reglerna för användningen har skärpts och enda godkända skälet nu är för att upprätthålla den medicinska säkerheten. Sjukhuset har haft en hög kostnadsutvecklingstakt den senast tiden även om den minskade något i mars. Den höga kostnadsutvecklingen avspeglar den ökade produktionen samt köp av garantivård. Kostnadsökningstakten mellan mars 2011 och 2012 ligger på 5,9 procent medan sjukhusets prognos för 2012 på -125 mnkr fodrar en kostnadsökningstakt på som högst 1,5 procent. Regionkansliets bedömning är att

23 22(36) sjukhuset behöver sänka sina kostnader ytterligare för att komma ner till regionfullmäktiges beslut om att sjukhuset får överskrida budgeten med upp till 100 mnkr. För att sjukhuset ska nå detta resultat krävs att åtgärderna för att komma i ekonomisk balans snarast börjar få effekt och att ytterligare kostnadssänkande åtgärder genomförs av sjukhuset. Södra Älvsborgs Sjukhus uppvisar ett resultat per oktober på -43 mnkr, vilket är 4 mnkr bättre än samma period Sjukhuset har efter beslut av regionfullmäktige, RF , tillåtelse att överskrida sin budget med upp till 130 mnkr De besparingsåtgärder som genomförs på sjukhuset täcker inte den ekonomiska obalansen som råder på sjukhuset och årsprognosen bedöms till -144 mnkr. Sjukhuset fokus för 2012 är att optimera flöden för att använda och ta tillvara resurser på bästa sätt. Södra Älvsborgs Sjukhus vill minimera den köpta vården och har en god tillgänglighet till både mottagning och behandling. Det ekonomiska läget för sjukhuset är mycket ansträngt med ökade kostnader för bland annat personal, läkemedel samt lab och röntgentjänster. Kostnadsökningstakten mellan mars 2011 och 2012 ligger på 3,0 procent medan sjukhusets prognos för 2012 på -144 mnkr innebär en kostnadsökningstakt på maximalt 0,2 procent. Regionkansliets bedömning är att sjukhuset behöver sänka sina kostnader ytterligare för att komma ner till regionfullmäktiges beslut om att sjukhuset får överskrida budgeten med upp till 130 mnkr. För att sjukhuset ska klara detta krävs att åtgärderna för att komma i ekonomisk balans snarast börjar få effekt och att ytterligare kostnadssänkande åtgärder vidtas av sjukhuset. Skaraborgs Sjukhus redovisar ett periodresultat på -21 mnkr, vilket är en försämring mot föregående år med 13 mnkr. För 2012 beräknade sjukhuset den ingående obalansen till 100 mnkr och en åtgärdsplan är framtagen för att få en ekonomi i balans. Flera av åtgärderna får inte full effekt 2012 då dessa kräver omställning som tar längre tid att genomföra. Den ekonomiska effekten av åtgärderna 2012 bedöms bli 70 mnkr och sjukhusets prognos för året är -45 mnkr. En stor del av åtgärdsplanen riktar sig mot minskade personalkostnader inklusive inhyrd personal samt minskade kostnader för köpt vård och läkemedel. Till och med mars har verksamheterna genomfört kostnadsminskningar på 9 mnkr vilket är drygt 2 mnkr lägre än den bedömning som gjordes i den inrapporterade åtgärdsplanen. Det är främst åtgärder för att minska personalkostnaderna som inte fått full effekt. Till följd av allt för höga personalkostnaderna och svårigheterna med att minska personalvolymerna har sjukhuset inför anställningsstopp från och med april 2012 med syfte att anpassa personalstyrkan till det ekonomiska utrymmet. Kostnadsökningstakten mellan mars 2011 och 2012 ligger på 4,8 procent medan sjukhusets prognos på -45 mnkr förutsätter en kostnadsökningstakt på högst 2,9 procent. Regionkansliets bedömning är att sjukhuset för att nå detta resultat behöver säkerställa att de kostnadsreducerande åtgärderna snarast börjar få effekt. Kungälvs sjukhus redovisar ett periodresultat på -17 mnkr och en årsprognos på -31 mnkr. Sjukhuset har beslut på att nyttja 2 mnkr av eget kapital för projektering av ombyggnad samt för patientsäkerhetsarbete men på grund av 2011 års ekonomiska resultat saknas nu täckning för detta beslut då det egna kapitalet är noll. Det ekonomiska läget på sjukhuset är bekymmersamt. Under årets första tre månader har produktionen fortsatt att öka i jämförelse med motsvarande period föregående år. Sjukhuset har ett ökat antal sökande till akuten och ökat antal remisser.

24 23(36) Sjukhuset har efter beslut av regionfullmäktige, RF , tillåtelse att gå med upp till 30 mnkr i underskott under Detta då sjukhusets inte kommer att klara att åtgärda den ekonomiska obalansen under året utan att det får allt för stora effekter på vården. Sjukhusets prognos på -31 mnkr bygger på att den beslutade åtgärdsplanen ger en kostnadsminskning på drygt 10 mnkr 2012, vilket i nuläget är osäkert om sjukhuset kommer att klara. De ekonomiska effekterna av åtgärdsplanen har till och med mars medfört kostnadsminskningar för köpt vård, kurs- och konferensavgifter med mera. Någon minskning av personalkostnaderna har ännu inte skett vilket innebär att sjukhuset till och med mars inte uppfyller åtgärdsplanen. Kostnadsökningstakten mellan mars 2011 och 2012 ligger på 5,7 procent medan sjukhusets prognos för 2012 visar på en kostnadsökningstakt på 3,2 procent. Regionkansliets gör bedömningen att om sjukhuset ska nå denna nivå så måste åtgärderna för att komma i ekonomisk balans snarast börja få effekt. De kostnader som ökar mest är personal och läkemedel. Personalkostnadsökningen förklaras delvis av verksamhetsförändringar i ambulansverksamheten och att ansvaret för neuropsykiatriska utredningar och behandlingar för barn och ungdomar överförts till sjukhuset. Alingsås lasarett redovisar ett periodresultat på -7 mnkr och en årsprognos på -5 mnkr. Sjukhuset har beslut på att nyttja 2,9 mnkr av eget kapital för tillgänglighetssatsningar och förbättringsarbeten. Periodens resultat och prognosen påverkas negativt av engångskostnader för köpt vård och jourersättning som avser 2011 men även av ökade kostnader för läkemedel, sjukvårdsmaterial och medicinska instrument. Sjukhuset bedömer även att stora delar av det åtgärdsprogram på 17 mnkr som tagits fram för att komma i ekonomisk balans kommer att ge effekt senare än beräknat och vissa delar kommer att utgå helt. Sjukhuset arbetar med att ta fram ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna och samtidigt försöka öka intäkterna genom externförsäljning av röntgen. Kostnadsökningstakten mellan mars 2011 och 2012 ligger på 4,7 procent medan sjukhusets prognos för 2012 visar på en minskande kostnadsökningstakt på -0,8 procent. Regionkansliets gör bedömningen att om sjukhuset ska nå denna nivå så måste åtgärderna för att komma i ekonomisk balans snarast börja få effekt. Övriga sjukhus inklusive Sahlgrenska International Care AB har ett resultat per mars -0,3 mnkr. Det sammanlagda årsresultat prognostiseras till -2,0 mnkr och är i sin helt kopplat till Angereds Närsjukhus, ombyggnationen av nya tillfälliga lokaler. 3.4 Västra Götalandsregionens primärvård Tillgänglighet I de mätningar som utgår från nationella vårdgarantin gällande primärvård (0-7) har Västra Götaland nått en måluppfyllelsegrad vid senaste uppföljningen i mars 2012 enligt tabellen nedan: VGR Riket Telefontillgänglighet, primärvården ( 0-an ) 97 % 89 % Läkarbesökstillgänglighet, primärvården ( 7-an ) 95 % 93 % Det kan konstateras att Västra Götalandsregionen har en god nivå på uppfyllelsen av vårdgarantin och ligger över riksgenomsnittet. Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska besvaras inom 3 minuter Det kan konstateras att Västra Götalandsregionen som helhet låg över den nationella nivån under de första månaderna i år. Resultatet är dock fortfarande under det uppsatta målet på 90 procent.

25 24(36) Andel besvarade samtal inom tre minuter vid sjukvårdsrådgivningarna 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% dec 2011 jan 2012 febr 2012 mars 2012 Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Älvsborg VGR totalt Riket Hälso- och sjukvårdsutskottet tog under hösten 2011 beslut om extra medel för sjukvårdsrådgivningarna för att öka tillgängligheten. Måluppfyllelsen förväntas öka under året. Prestationer Offentlig VG Primärvård Utfallet jämfört med mars 2011 visar en ökning av antal besök med 0,8 procent. Detta trots att antal listade under 2012 minskat med Kvinnornas andel av det totala antalet besök är 55 procent. Tusental Utfall mars 2012 Utfall mars 2011 Antal besök offentlig VG Primärvård 760,7 755,0 I helårsprognosen bedöms antal besök bli 0,4 procent fler än 2011 och 4 procent fler än budgeterat. Beställd primärvård Utfallet jämfört med mars 2011 visar en ökning av antal besök med 3,2 procent. Ökningen förklaras av satsningar för att öka tillgängligheten, ersättning för att nå målrelaterade kvalitetsmål och start av verksamhet inom rehabgarantin och sjukvårdsmiljarden. Kvinnornas andel av det totala antalet besök är 77 procent. Inom övrig Primärvård ingår mödrahälsovården. Tusental Utfall mars 2012 Utfall mars 2011 Antal besök beställd Primärvård 322,9 312,7 I helårsprognosen bedöms antal besök bli 0,8 procent fler än 2011 och 5,2 procent fler än budgeterat. Ekonomi Primärvården Primärvården har en ny organisation från 1 januari 2012 vilket innebär att de fem förvaltningarna har gått samman och blivit en förvaltning med två styrelser, Primärvårdsstyrelsen och styrelsen för beställd Primärvård. I samband med budget 2012 beslutades om ett effektiviseringskrav med anledning av den nya primärvårdsförvaltningen om 15 mnkr. Primärvårdsstyrelsen bedömer att cirka 8 mnkr

26 25(36) får effekt under 2012 och resterande 7 mnkr beräknas hämtas hem genom att sänkta gemensamma kostnader. Analysen av primärvården försvåras genom att utfall föregående år och budget ännu inte anpassats till den nya organisationen. Utfallet föregående år kommer att ligga rätt från och med april och i maj kommer budgeten vara inrapporterad enligt den nya organisationen. Primärvårdsstyrelsen Resultatet för perioden uppgår till 7,3 mnkr men verksamheten uppger att det finns periodiseringsfel som gör att ett mer rättvisande resultat är 1,2 mnkr. Helårsprognosen bedöms hamna på 15 mnkr. Andelen listade patienter har minska något under årets början och marknadsandelen är 66 procent i mars jämfört med 68 procent motsvarande period föregående år. 2 Flera vårdcentraler uppges ha en god ekonomisk utveckling men några vårdcentraler har ekonomiska bekymmer att kraftfulla omställningar krävs. Styrelsen för beställd Primärvård Verksamheten redovisar för perioden ett resultat på -18,7 mnkr. Verksamheten uppger att det för perioden har en eftersläpning av intäkter för bland annat sjukvårdsrådgivningen och hjälpmedel vilket innebär att det verkliga resultatet är 0 mnkr. Prognosen för helåret är ett nollresultat. 3.5 Folktandvården Prestationer Per mars 2012 har 18,5 procent av barn 3-19 år blivit undersökta och bedömda. I prognosen bedöms att 68 procent av barn och ungdomar som är patienter hos Folktandvården kommer att undersökas/bedömas under Detta är bättre än det uppsatta målet på 64 procent. Ekonomi Periodens resultat för Folktandvården uppgår till 9,8 mnkr, vilket är en resultatförbättring på 4,6 mnkr jämfört med mars Bemanningssituationen, inom både allmäntandvården och specialisttandvården, och tillgången på patienter är i balans vilket ger ekonomiskt stabilitet. I mars redovisar 79 procent av klinikerna ett positivt resultat. Inför budget 2012 finns beslut om att ianspråkta eget kapital om 11 mnkr för vidareutbildning av tandsköterskor till tandhygienister samt förebyggande insatser mot belastningsskador. Kostnaden för dessa satsningar uppgår till 2,7 mnkr under första kvartalet. Folktandvården lämnar en helårsprognos på 0 mnkr, vilket förutsätter att aktiviteterna ovan under resterande år kan finansieras av ett positivt resultat istället för att använda eget kapital samt att bemanningssituationen och efterfrågan från kunderna fortsätter att vara god. 3.6 Habilitering & Hälsa Tillgänglighet Alla verksamheter inom Habilitering & Hälsa når den nationella vårdgarantin. Syncentralen i Göteborg och södra Bohuslän som tidigare inte klarat vårdgarantin har nu en väntetid på två månader. Reglerna i vårdgarantin kan inte tillämpas för 2 Förändringar i vårdvalet mars 2012, VG primärvårdskontoret

27 26(36) tolkverksamheten som i stället arbetar utifrån Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Tolkverksamheten och Taltjänst utför cirka 96 procent av uppdragen. Prestationer I helårsprognosen bedöms antal besök bli fler än budgeterat. Ökningen av antal besök (exklusive läkarbesök) avser främst Hörsel- och Dövverksamheten. Under 2011 anställdes flera ST-läkare, vilket förklarar ökningen av läkarbesök. Vid en jämförelse med utfall föregående år bedöms läkarbesöken minska beroende på läkarvakanser i Skaraborg och FyrBoDal. Tusental mars 2012 mars 2011 Läkarbesök 1,0 1,0 Övriga besök 55,9 52,0 Totalt 56,9 52,9 Ekonomi Habilitering & Hälsa redovisar ett delårsresultat på -5,5 mnkr vilket är något bättre än periodiserad budget och prognosen för årets bedöms till noll. Förvaltningen bedöms ha en ekonomi i balans. Osäkerheter finns när det gäller utvecklingen på kostnaderna för hjälpmedel, läkemedel samt insatser för barn med psykisk ohälsa.

28 27(36) 4 TILLVÄXT OCH UTVECKLING 4.1 Hållbar utveckling Västra Götalandsregionen arbetar på flera plan för en hållbar utveckling. Grundläggande för insatser som prioriteras är att konsekvenserna för miljön, ekonomin och människan ska vara gynnsamma på lång sikt. Under perioden till och med mars har miljönämnden beviljat projektmedel för 11 projekt. Projekten är fördelade inom områdena energi (energieffektiva byggnader), transporter (programmet för biogas), energiteknik, livsmedel och insatser för Västerhavet. Regionutvecklingsnämnden arbetar med att analysera nuläge och utvecklingstendenser. Under 2011 utvärderades In Motion- regionutvecklingsnämndens särskilda satsning på energi, miljö och hållbara transporter. Med utvärderingen som bas kommer nya program att utvecklas med målet att göra Västra Götaland till en av Europas ledande regioner inom miljö, energi och nästa generations hållbara transportlösningar. Arbetet med att ta fram ett handlingsprogram för regionutvecklingsnämndens och miljönämndens satsningar inom gröna näringar - livsmedel, energi och klimatteknik samt hållbara transporter har inletts. Utkast till handlingsprogram skall vara framme under september För att stimulera nyskapande har ett nytt program för Västra Götalandsregionens arbete med social ekonomi tagits fram. Det har utarbetats i nära samverkan med Sociala ekonomins regionala råd (SER). Programmet har behandlats av Beredningsgruppen för hållbar utveckling. Västsvenska infrastrukturpaketet blir en del av en storsatsning på infrastrukturen i Västsverige. Genomförandet av paketet och övriga delar av investeringsplanen har nu påbörjats och ställer krav på Västra Götalandsregionens aktiva medverkan. Samtidigt har arbetet med att förbereda nästa revidering av investeringsplanerna påbörjats. Här gäller det att utreda vilka andra infrastrukturutbyggnader som behöver vara klara när Västlänken tas i bruk. Ett aktivt arbete med utbyggnad av E20 pågår. 4.2 Nämnder inom tillväxt och utveckling Mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall mars mars mars 2012 inkl utnyttj EK Regionutvecklingsnämnden 28,9 36,4-46,2-56,2-73,7 Miljönämnden 5,6-1,3 0,0 0,0-0,3 Kulturnämnden -21,3-39,7 0,0 0,0 6,3 Kollektivtrafiknämnden 1,7 0,0 1,7 0,0 0,0 Summa 14,8-4,7-44,5-56,2-67,7 Regionutvecklingsnämnden redovisar ett resultat per mars på 28,9 mnkr, vilket är en avvikelse mot budget med 33,8 mnkr. Avvikelsen beror nästa uteslutande på att projektmedel inte har förbrukats. När på året kostnader för projektbeslut kommer att belasta resultatet hör ihop med nämndens beslutmöten. Förhållandevis stora differenser kan därför uppstå under löpande år. Regionutvecklingsnämnden har dessutom beslut om att disponera eget kapital med 46 mnkr för åtgärder inom infrastruktur och bredbandsområdet. Det gäller dels räntor i förskotteringsprojekt, del utbyggnad av ITinfrastrukturen i regionen. Till och med mars har inga kostnader för dessa ändamål belastat resultatet. Helårsprognosen uppgår till -46 mnkr

29 28(36) Miljönämnden redovisar ett resultat per mars på 5,6 mnkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget med 7,9 mnkr. Anledningen till avvikelsen är två huvudorsaker. Dessa är dels att Västkuststiftelsen och Skärgårdsrenhållningen rekvirerat ett lägre belopp med totalt 4,3 mnkr, dels att projektmedel inte har förbrukats under de tre första månaderna. Helårsprognosen är ett nollresultat. Kulturnämnden redovisar ett negativt resultat på -21,3 mnkr, vilket beror på att vissa utbetalningar till utförare ligger i början av året medan region- och statsbidrag betalas ut i jämna intervall över året. Prognosen för helåret ligger i linje med budget och uppgår till noll. Kollektivtrafiknämnden redovisar ett resultat per mars och en helårsprognos på 1,7 mnkr. I enlighet med den nya kollektivtrafiklagen utarbetas ett regionalt trafikförsörjningsprogram för att långsiktigt utveckla kollektivtrafik i Västra Götaland. Programmet omfattar bland annat. övergripande mål, delmål och strategier och tas fram i samråd med kommunerna. Utarbetandet av programmet sker i dialog med trafikföretag och ett stort antal intressenter. Dessutom sker ett remissförfarande internt till ett antal nämnder inom Västra Götalandsregionen. Den gällande tidplanen är att regionfullmäktige ska behandla programmet vid sitt möte i september. 4.3 Verksamheter inom tillväxt och utveckling Mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall mars mars mars 2012 inkl utnyttj EK Naturbruksstyrelsen -0,4 0,1 0,0 0,0 0,6 Göteborgs folkhögskola -0,6-0,4 0,0 0,0 0,1 Göteborgs botaniska trädgård -0,6-0,4 0,0 0,0 0,0 Grebbestads folkhögskola -0,1-0,3 0,0 0,0 0,0 Billströmska folkhögskolan -0,1 0,1 0,0 0,0-1,0 Vara folkhögskola 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Fristads folkhögskola -0,3-0,3 0,0 0,0 0,6 Dalslands folkhögskola -0,3-0,2 0,0 0,0 0,3 Kultur i Väst 1,5 0,2 0,0 0,0-3,4 Agnesbergs folkhögskola 0,2-0,2 0,0 0,0 0,1 Västarvet -2,6-3,4-2,5 0,0-0,7 Bolag ALMI Företagspartner Väst AB 0,0 0,0 0,0 0,0 21,2 Västsvenska Turistrådet AB 0,8 0,2 0,0 0,0 0,2 GöteborgsOperan AB -4,6-12,8 0,0 0,0 0,0 Göteborgs Symfoniker AB -2,6 0,1-4,0 0,0-0,2 Film i Väst AB 0,0-0,2-2,5 0,0 0,2 Regionteater Väst AB 0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 Västtrafik AB 29,8 7,4-93,0 0,0 0,0 Summa 20,2-10,2-102,0 0,0 18,0 Naturbruksstyrelsen övergripande mål är att fortsatt ha en ekonomi i balans. Flera beräkningar tyder dock på att andra halvåret 2012 kommer att bli en svår ekonomisk prövning. Det är främst minskade intäkter på grund av färre ungdomselever som påverkar utvecklingen negativt. De senaste fem åren har elevunderlaget avseende 16- åringar minskat med 30 procent. För att möta denna nedgång arbetas aktivt med att bland annat utöka utbudet av vuxenutbildning.

30 29(36) Det ekonomiska resultatet per mars blev -0,4 mnkr. Utfallet beror på att verksamheten har stora inköp under våren som ger utslag på den sammanlagda kostnadsbilden. Helårsprognosen bedöms till ett nollresultat. För att klara detta behöver dock ett flertal åtgärder genomföras. För de skolor, 2 av 8, som idag bedömer underskott kommer en genomlysning att ske och åtgärder kommer att vidtas. Nollresultatet är också beroende av hur det slutliga utfallet avseende antagna gymnasieelever blir, samt hur satsningen på ökad vuxenutbildning lyckas. Göteborgs botaniska trädgårds resultat per mars uppgår till -0,6 mnkr. För helåret bedöms ett nollresultat, vilket innebär ett fortsatt uttag från donationsmedel i samma storleksordning som för Västarvet redovisar ett negativt resultat per mars på -2,6 mnkr och prognostiserar ett underskott för helåret på -2,5 mnkr. Förvaltningen har under de senaste åren haft ett strukturellt underskott och ett antal besparingar har genomförts för att nå en ekonomi i balans. På grund av minskade bidrag och kostnadsökningar krävs ytterligare åtgärder. Film i Väst AB redovisar ett nollresultat per mars men en negativ prognos för helåret på -2,5 mnkr. Inför 2012 planerade bolaget med att uppdragsgivarna skulle räkna upp bidragen, vilket inte har gjorts. Åtgärder görs för att minska kostnaderna, men ytterligare åtgärder krävs för att nå ekonomisk balans. GöteborgsOperan AB redovisar ett negativt resultat per mars på -4,6 mnkr. Jämfört med budget blev biljett- och restaurangintäkterna lägre. Framförallt på grund av att operan Lady MacBeth från Mzensk samt dansproduktionen nobody inte nådde upp till budgeterade antal besökare. Helårsprognosen uppgår till noll men innefattar upplösning av obeskattade reserver. Totalt personer besökte GöteborgsOperans 111 föreställningar under perioden fram till mars, jämfört med personer på 136 föreställningar samma period Göteborgs Symfoniker AB redovisar ett negativt resultat på -2,6 mnkr per mars. Helårsprognosen uppgår till -4 mkr, vilket inkluderar upplösning av obeskattade reserver. Framförallt är det biljett- och sponsorintäkterna som förväntas bli lägre än budgeterat. Totalt personer besökte symfonikernas föreställningar under perioden. Västtrafik AB redovisar ett resultat per mars om 30 mnkr, vilket är 10 mnkr bättre än budget. Helårsprognosen innebär ett resultat om -93 mnkr. Härav bedöms ca -40 mnkr bero på en högre indexutveckling än vad som budgeterats. Västtrafik har ett biljettsamarbete som medför att vissa av Västtrafiks färdbevis är giltiga på SJ:s tåg. Syftet är att erbjuda resenären ett större utbud samt att få nödvändig kapacitet. Baserat på utvecklingen under 2011 bedöms ett underskott om -25 mnkr avseende detta biljettsamarbete under Andra orsaker till det bedömda underskottet är högre kostnader än budgeterat för ny upphandlad trafik om -10 mnkr samt förändringar i nuvarande trafik -15 mnkr. Det pågår inom Västtrafiks styrelse en diskussion om olika åtgärder för att nå ekonomisk balans. Ett av åtgärdsförslagen som diskuteras är tidigareläggning av prisjusteringen 2013 för biljettpriser. Det har under 2012 uppstått förändringar inom tågtrafiken. Västtrafik kommet att byta operatör från DSB Väst AB till SJ AB från och med den 1 maj Bytet medför att DSB kommer att ersätta parterna (Västtrafik AB, Hallandstrafiken AB samt Landstinget i Jönköpings län) med sammanlagt 245 mnkr för framtida merkostnader. Konsekvenserna av skiftet är inte medtagna i Västtrafiks marsrapport. En process pågår

31 30(36) för att bedöma merkostnaderna för tågtrafiken under de kommande tre åren fram tills ny upphandling förväntas vara genomförd. Västtrafik anger i sin rapport att merkostnaderna minst kommer att vara i samma storleksordning som ersättningen. Resandet under 2012 har i planeringen beräknats öka med drygt 3 procent. Utvecklingen under de tre första månaderna innebär en ökning på drygt 1 procent jämfört med samma period föregående år. 5 ÖVRIGA VERKSAMHETER 5.1 Serviceverksamheter Mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall mars mars mars 2012 inkl utnyttj EK Serviceverksamheter Västfastigheter 15,0 20,2 7,9 0,0 20,4 Regionservice -8,1-12,1 0,0 0,0 22,3 Hälsan och Stressmedicin 1,0 1,0 0,4 0,0 4,1 Summa 8,0 9,1 8,3 0,0 46,8 Västfastigheter Västfastigheters resultat per mars uppgår till 15 mnkr, vilket är något lägre än föregående år. Resultatet är 15 mnkr bättre än budget vilket främst beror på 13 mnkr i reavinst avseende försäljningen av Maria Alberts sjukhem i Trollhättan. Helårsprognosen innebär ett resultat om 8 mnkr, vilket i stort sett överensstämmer med föregående år men är klart bättre än vad som budgeterats. Främsta orsaken är sänkta kostnader till följd av restriktivitet av rekryteringar i samband med vakanser samt sänkning av kostnader för utvecklingsaktiviteter. Regionservice Regionservice redovisar ett resultat per mars på -8,1 mnkr, vilket är sämre än budget, men bättre än motsvarande period föregående år. Omslutningen är högre jämfört med föregående år och beror främst på ökade volymer av vidareförmedlade varor och tjänster samt tillkommande uppdrag. Om VGR IT exkluderas redovisar Regionservice ett nollresultat. VGR IT lämnar organisationen den 1 april Regionservice har i tidigare effektiviseringskrav anpassat internpriserna. Denna metod har inneburit att effektiviseringarna har kommit köpande enheter direkt till del. Från och med budgetåret 2012 har denna metod ändrats och Regionservice har istället ett effektiviseringskrav på 50 mnkr, vilket har reducerats från regionbidraget. Realiserade effekter tillförs ägaren istället för utförarna. I effektiviseringskravet ingår både effekthemtagning på sjukhusen och effektiviseringar inom Regionservice. Varje område inom Regionservice arbetar med åtgärdsplaner eller effekthemtagning för att klara avkastningskravet. De mest omfattande ligger inom områdena Närservice och Måltider. Förvaltningen gör bedömningen att målen i åtgärdsplanerna kommer att uppnås. Prognosen för 2012 är ett nollresultat. Regionservice reserverar sig för ökade kostnader, utöver de 35 mnkr som redan är finansierade, med anledning av reviderad

32 31(36) genomförandeplan för materialförsörjning och program servicepaket under Detta kan påverka effekthemtagningen och därmed påverka möjligheten att klara effektiviseringskravet Regiongemensamt Mnkr Utfall Utfall Prognos Budget Utfall mars mars mars 2012 inkl utnyttj EK Regiongemensamt Regionfullmäktige 0,8 0,5 0,0 0,0 4,1 Regionstyrelsen 42,0 19,3-100,0-120,0 16,1 Kommittén för rättighetsfrågor 1,5 0,0 0,0 0,0 2,7 Folkhälsokommittén 1,1-0,1 0,0 0,0 5,6 Revisorskollegiet 2,7 2,8 3,0 0,0 5,1 Patientnämnder 0,2 0,6 0,0 0,0 1,6 Kommunalförbundet Stretered 0,0-0,1 0,0 0,0 4,7 Summa regiongemensamt 48,4 22,9-97,0-120,0 39,9 del av regiongemensamt (HSU) -3,9-33,6 100,0-120,0-88,7 Summa regiongemensamt exkl. HSU 44,5-10,7 3,0 0,0-48,8 Regionstyrelsen Regionstyrelsen redovisar ett resultat för perioden på 42 mnkr varav hälso- och sjukvårdsutskottet -3,9 mnkr och övriga delar inom Regionstyrelsen 38,1 mnkr. Att den övriga delen genererar ett så stor överskott beror enligt verksamheten på att medlen i det personalpolitiska anslaget och IT-handlingsplanen betalas ut senare under året. Det har för perioden tillfälligt förbättrat resultatet med cirka 40 mnkr. Budgeten för regionstyrelsen 2012 är -120 mnkr efter godkänt ianspråktagande av eget kapital för hälso- och sjukvårdsutskottet med 100 mnkr för finansiering av bland annat ordnat införande 2012 samt tidigare års beslut om att använda eget kapital för insatser för barn och unga med psykisk ohälsa med 20 mnkr. För att uppnå en budget i balans 2012 måste Regionstyrelsen anpassa sina kostnader och genomföra besparingar. Det finns åtgärdsplaner framtagna och det handlar till exempel om översyn av bemanning, ej återbesättning vid pensioneringar, minskade konsultkostnader samt minskade tryckerikostnader. Regionstyrelsen lämnar en helårsprognos på -100 mnkr vilket innebär att Regionstyrelsen räknar med att besparingarna enligt åtgärdsplanen får resultateffekt samt att hälso- och sjukvårdsutskottet räknar med att behöva ianspråkta eget kapital på 100 mnkr. Prognosen är 20 mnkr bättre jämfört med budget.

33 32(36) 6 FÖRDJUPNING 6.1 Personal och lönestruktur En viktig förutsättning för att Västra Götalandsregionen ska lyckas med sitt uppdrag är att ha medarbetare med rätt kompetens. Varje förvaltning tar årligen fram en kompetensförsörjningsplan (KFP) och i den identifieras verksamhetens kompetensbehov utifrån mål och uppdrag. Baserat på KFP identifierades yrkesgrupper där det fanns fördelar med att ta ett regiongemensamt grepp för att säkra kompetensförsörjningen. De identifierade yrkesgrupperna är distrikts-, operations-, röntgen- och psykiatrisjuksköterska, psykolog, läkarsekreterare, skötare och läkare. Flera åtgärdsplaner har därför tagits fram med aktiviteter för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Lönestrukturen ska stödja kompetensförsörjningen. Varje år kartläggs och analyseras lönestrukturen och av analysen ska det framgå om det finns oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män med lika eller likvärdigt arbete. Utifrån kartläggning och analys har lönepolitiska prioriteringar gjorts, då det konstaterats att det finns yrkesgrupper vars medellöner ligger för lågt i förhållande till andra likvärdiga grupper. De lönepolitiska prioriteringarna omfattar kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning inom sjukvården. De prioriterade yrkesgrupperna ska ha en högre löneutveckling än övriga yrkesgrupper. De yrkesgrupper som är identifierade i KFP och som dessutom är lönepolitiskt prioriterade är distrikts-, operations-, röntgen- och psykiatrisjuksköterska. Förvaltningarnas rapportering visar dock att lönesatsningar även görs på yrkesgrupperna psykolog, läkarsekreterare och läkare. Löneöversyn sjukhusen På sjukhusen har de prioriterade yrkesgrupperna haft en löneutveckling mellan 1,4 och 2,7 procent i samband med löneöversynen Övriga yrkesgrupper har haft en löneutveckling mellan 1,7 och 4,6 procent. Angereds Närsjukhus är under uppbyggnad och har därför ökat antalet anställda vilket påverkar löneutvecklingen. Södra Älvsborgs Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus, Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett redovisar en högre löneutveckling både i procent och i kronor för prioriterade yrkesgrupper jämfört med övriga yrkesgrupper. Inom övriga yrkesgrupper, framförallt läkare, psykologer och läkarsekreterare, har sjukhusen gjort särskilda satsningar för att kunna behålla och rekrytera personal.

34 33(36) Löneöversyn 2011 sjukhus, procent 5,0 4,5 4,6 4,0 3,5 Prioriterade yrkesgrupper Övriga yrkesgrupper 3,0 2,5 2,0 1,5 2,1 2,0 2,0 2,1 2,4 1,9 2,7 1,7 2,1 1,9 2,4 1,7 2,6 2,2 1,4 2,3 2,2 1,0 0,5 0,0 SU NU SÄS SkaS KS AL FSS ANS Totalt sjukhus Löneutveckling helår sjukhusen På de fem största sjukhusen har de prioriterade yrkesgrupperna haft en lägre löneutveckling på helåret än i samband med löneöversynen. Inom de prioriterade yrkesgrupperna har medellönen för sjuksköterskor påverkats av volymökning och personalomsättning. På de flesta sjukhus har övriga yrkesgrupper haft en högre löneutveckling på helåret än i samband med löneöversynen. Orsakerna är personalomsättning och förändringar i personalstrukturen. Förändringarna har påverkat medellönerna för övriga yrkesgrupper genom att antalet läkare har ökat och antalet undersköterskor har minskat. Löneöversyn primärvården och Habilitering & Hälsa Inom primärvården och Habilitering & Hälsa har de prioriterade yrkesgrupperna i samband med löneöversynen 2011 haft en löneutveckling mellan 2,1 och 2,7 procent. Primärvården redovisar en högre löneutveckling i procent men inte i kronor för de prioriterade yrkesgrupperna jämfört med övriga yrkesgrupper. Sammantaget har de prioriterade yrkesgrupperna inom primärvården hamnat på en högre nivå i löneöversynen jämfört med motsvarande grupper på sjukhusen. Övriga yrkesgrupper har haft en löneutveckling mellan 2,3 och 2,5 procent. Specialist i allmänmedicin, som utgör en stor andel av övriga yrkesgrupper, har prioriterats på grund av efterfrågan inom primärvården. Utifrån en bristsituation har även läkarsekreterare prioriterats.

35 34(36) Löneöversyn 2011 primärvården och Habilitering & Hälsa, procent 5,0 4,5 Prioriterade yrkesgrupper Övriga yrkesgrupper 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 2,7 2,5 2,5 2,4 2,1 2,3 1,5 1,0 0,5 0,0 primärvården VGPV primärvården PNV Habilitering & Hälsa Löneutveckling helår primärvården och Habilitering & Hälsa Löneutvecklingen inom primärvården VGPV visar att de prioriterade yrkesgrupperna haft en högre löneutveckling på helåret, både i procent och i kronor, än i samband med löneöversynen. Detta beror framförallt på en personalomsättning där sjuksköterskor med högre kompetensnivå anställts på högre lön än den som slutat.

36 35(36) 6.2 Vårdval Den nyligen klara rapporten 2 år med VG Primärvård innehåller ett avsnitt om vårdval och valfrihet som i sin tur refererar till en av Konkurrensverket nyligen publicerad rapport (Val av vårdcentral, rapport 2012:2). En grundläggande förutsättning för att invånarnas valfrihet ska fungera är att man är medveten om möjligheten att välja vårdcentral. I Konkurrensverkets rapport framgår att drygt nio av tio av de tillfrågade individerna vet att de kan välja vilken vårdcentral de vill gå till eller vara listad vid. Listan toppas av Västra Götalandsregionen och Kronoberg där 99 procent av invånarna vet att de kan välja vårdcentral. Visste du att du kan välja vilken vårdcentral du vill gå till/vara listad vid? 3 I samma rapport svarar över hälften av de tillfrågande individerna att de gjort ett aktivt val av vårdcentral. I Västra Götalandsregionen är denna andel 84 procent. En slutsats man kan dra av detta är att bland dem som vid vårdvalets start blev föreslagna en vårdcentral i hög grad ansåg att detta överensstämde med deras eget val. 3 CMA Research. Bearbetning Konkurrensverket. Antal respondenter: 2 029

37 36(36) Anser du att du gjort ett aktivt val av vårdcentral? 4 En förutsättning för att ett val ska vara möjligt är att det finns mer än ett alternativ att välja mellan. När det gäller valet av vårdcentral bör det finnas minst två vårdcentraler inom ett rimligt avstånd för att vårdvalet ska leda till kvalitetskonkurrens. I Västra Götaland har 81 procent mindre än fem minuter längre bilresa till den näst närmaste vårdcentralen och ingen har mer än 20 minuter längre bilresa till den näst närmaste vårdcentralen enligt Konkurrensverkets rapport. Förutsättningarna för att konkurrens skall råda i Västra Götalandsregionen borde därmed vara relativt goda. Inom VG Primärvård ligger frekvensen omval på en relativt låg nivå. Under VG Primärvårds andra verksamhetsår var det inte mer än åtta procent av befolkningen som gjorde ett eller fler omval och andelen som gjorde tre eller fler omval var marginell. År 1 År 2 Andel av befolkning som gjorde ett eller fler omval 12 % 8 % Andel av befolkningen som gjorde tre eller fler omval 0,5 % 0,06 % Dessa siffror kan ställas mot den statistik som framhålls i Konkurrensverkets rapport. En rimlig slutsats av detta är att det låga antalet omval i Västra Götalandsregionen inte beror på bristande kännedom om möjligheten att välja vårdcentral eller att konkurrens saknas utan snarare så att invånarna upplever att de gjort ett aktivt val och är relativt nöjda med den vårdcentral där de är listade. 4 CMA Research. Bearbetning Konkurrensverket. Antal respondenter: 1 700