Hur kan man främja en ökad mångfald i Kalmarregionens näringsliv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan man främja en ökad mångfald i Kalmarregionens näringsliv?"

Transkript

1 Hur kan man främja en ökad mångfald i Kalmarregionens näringsliv? Stockholm den 13 februari Jonas Hugosson

2 Innehållsförteckning Vad kan Regionförbundet göra?... 3 Utmaningar och hinder för företagare med utländsk bakgrund... 3 Förslag på åtgärder i regionen... 5 Vilka insatser bedrivs för målgruppen idag?... 9 Företagsfrämjande aktörer...9 Kommuner Finansiering Utvecklingsbehov Bilaga 1: Intervjupersoner Mångfald i näringslivet 2 (14) Kontigo AB

3 Vad kan Regionförbundet göra? Utmaningar och hinder för företagare med utländsk bakgrund Kontigo identifierar två olika perspektiv i de utmaningar som möter personer med utländsk bakgrund som vill starta eller har startat företag. Det ena perspektivet bygger på utmaningar kopplade till individen individuella faktorer. Det andra perspektivet handlar om utmaningar kopplade till samhället och det företagsfrämjande systemet, som vi valt att benämna strukturella faktorer. I tabell 1 nedan sammanfattas ett antal individuella och strukturella faktorer kopplat till rådgivning, finansiering, nätverk och utbildning. Urvalet av faktorer är gjort utifrån befintlig forskning och utredningar rörande de hinder och utmaningar som möter personer med utländsk bakgrund som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och/eller starta/driva företag (se t.ex. Möjligheternas marknad, Tillväxtverket 2010 samt Från ord till handling integration och mångfald i ett tillväxtperspektiv, Tillväxtverket 2012). De individuella faktorerna pekar ut möjliga utmaningar kopplat till individer. Men det är oerhört viktigt att ha i åtanke att förutsättningarna i gruppen som helhet varierar kraftigt. Förutsättningarna för en högutbildad person med lång arbetslivserfarenhet inom EU som kommer till Sverige för att starta företag skiljer sig enormt från en person utan utbildning och formella referenser som söker asyl i landet. De åtgärder som vidtas för att stärka det företagsfrämjande systemet ur ett mångfaldsperspektiv bör rimligtvis också avspegla de skilda förutsättningar som finns hos individer i målgruppen. Tabell 1. Utmaningar kopplat till målgruppen och det företagsfrämjande systemet. Rådgivning Finansiering Nätverk Utbildning Individuella faktorer Språk Kunskap om det företagsfrämjande systemet Historia av kontakt med banker Kapitaltillgång Personliga kontakter Tillgång till företagarnätverk Utbildning Kvalifikationer Kunskap om regelverk och lagstiftning Strukturella faktorer Rådgivning generellt inte anpassad till målgruppen Branschkunskap/ erfarenhet Krav kopplat till finansiering utesluter många i målgruppen Bristande strategiskt samarbete mellan finansiärer Efterfrågestyrda verksamheter få proaktiva insatser Kompetensbehov inom det företagsfrämjande systemet Mångfald i näringslivet 3 (14) Kontigo AB

4 Språkrelaterade utmaningar är ett av de vanligaste hindren som tas upp i forskningsöversikter och olika utredningar. Inlärningströskeln är hög för många som kommer till landet. Samtidigt är den svenskundervisning som sfi erbjuder sällan individanpassad, t.ex. inriktad på en viss yrkesgren eller mot företagande. Kunskapen om det företagsfrämjande systemet är också i många fall begränsad hos målgruppen. Många känner helt enkelt inte till vilken typ av stöd som finns att få från olika aktörer eller vem man i första hand bör vända sig till för exempelvis rådgivning eller finansiering. Eftersom informationen sällan är språkanpassad (förutom några få undantagsfall) kan det också vara svårt att på egen hand tillgängliggöra sig denna information i ett tidigt skede. Ur ett strukturellt perspektiv är väldigt få aktörer inom det företagsfrämjande systemet utrustade eller anpassade för att kunna ta emot personer med särskilda behov, som t.ex. den aktuella målgruppen. Därtill visar flera tidigare undersökningar att företagsfrämjande aktörer ofta är specialiserade till traditionella, tekniktunga branscher. Företagare med utländsk bakgrund är överrepresenterade i service- och tjänstenäringar. När det gäller finansiering så saknar målgruppen i högre grad än den genomsnittlige företagaren/entreprenören en etablerad relation med bank eller andra långivare. Den egna kapitaltillgången är också generellt sett lägre hos målgruppen. För banker är en etablerad relation och/eller hög kreditvärdighet ofta grundläggande krav för utlåning. Ur ett strukturellt perspektiv kan inriktningen på olika former av stöd styra vem som får möjlighet att söka och få tillgång till det. Regionala företagsstöd inriktas ofta mot tillväxtbranscher, och för att överhuvudtaget kunna söka stöd ställer man i många fall krav som resulterar i att de som inte uppfyller kraven utesluts. Det finns också undersökningar som visar på att bristande koordinering olika aktörer emellan riskerar att leda till överlappningar och därmed ett ineffektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Informella nätverk och kontakter har i flertalet studier visat sig vara helt centrala för personers förmåga att etablera sig i samhället och försörja sig på olika sätt. Den kontakt som leder till ett arbete, eller som ökar möjligheten att etablera ett framgångsrikt företag, är ofta svårare för en person med utländsk bakgrund att skaffa sig. Samtidigt arbetar de flesta företagsfrämjande aktörer på efterfrågebasis, det vill säga att man erbjuder stöd till dem som kommer och knackar på dörren eller ringer på telefonen. De individer som saknar förkunskaper om vem man bör vända sig till och på vilket sätt riskerar man därför att missa helt. Personer med utländsk bakgrund kan ha en väldigt varierande utbildningsnivå och eftersom personer med högre utbildningsnivå i högre grad än andra driver framgångsrika företag varierar också förutsättningarna. Generellt är dock kunskapen om regelverk och lagstiftning i Sverige kopplat till företagande lägre hos personer med utländsk bakgrund. Skatteverkets regelverk är t.ex. väldigt viktigt för en företagare att känna till och förhålla sig till. Därtill finns det ofta behov av kompetensutvecklande insatser inom det företagsfrämjande systemet rörande attitydpåverkan (finns föreställningar om målgruppen som påverkar bemötandet Mångfald i näringslivet 4 (14) Kontigo AB

5 t.ex.?), hur man kan integrera ett mångfaldsperspektiv i verksamheten, och kunskap om vilka insatser till målgruppen som har visat sig fungera tidigare. Förslag på åtgärder i regionen Givet de utmaningar som identifieras i litteraturen samt i de intervjuer med företagsfrämjande aktörer som genomförts, presenterar Kontigo här ett antal förslag på tänkbara åtgärder. Det är kanske inte realistiskt att genomföra alla dessa åtgärder samtidigt, men detta avsnitt bör åtminstone kunna tjäna som inspiration för ett utvecklat arbete med att förbättra målgruppens förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet. Och genom att samla relevanta aktörer och finansiärer inom ramen för ett regionalt strategiskt arbete kring frågorna förbättras möjligheterna att uppnå goda resultat. I texten under tabellen diskuteras några av åtgärderna i detalj samtidigt som andra mer övergripande åtgärder diskuteras. Tabell 2. Tänkbara insatser för att stärka förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att ta del av det företagsfrämjande systemet. Rådgivning Finansiering Nätverk Utbildning Individuella faktorer Språkstöd och anpassad information Stöd för affärsplaner och inför/i samband med lånesamtal Mentorskapsprogram Arrangera mötesplatser/ nätverksaktiviteter Företagar-/yrkesspecifik svenskaundervisning Samhällsorientering Strukturella faktorer Mångfaldsintegrera rådgivningen Säkerställ kompetens inom olika branscher Strategisk koordinering av aktörer/tillgängliga resurser i regionen Analysera effekter av krav och ansökningsprocesser för regionalt stöd Proaktiv, uppsökande företagsfrämjande verksamhet Kompetensutveckling företagsfrämjande aktörer Mångfald i näringslivet 5 (14) Kontigo AB

6 Uppföljning och rapportering Kontigo anser att det vore angeläget att undersöka vad företagare med utländsk bakgrund själva efterfrågar för åtgärder. Till exempel vore intervjuer eller enkätundersökningar riktade till personer med utländsk bakgrund som driver företag idag intressanta för att se vad det var för typ av stöd de saknade när de startade sina företag. Eller vilken typ av stöd man upplever saknas idag. Hur bedömer personer med utländsk bakgrund sin egen förmåga att ta del av, och kunskap om, det företagsfrämjande systemet i regionen? Finns det väsentliga skillnader jämfört med andra grupper? Och hur kan man integrera eventuella åtgärder i det ordinarie företagsfrämjande systemet? Sannolikt finns det genom den typen av kartläggningar goda möjligheter att avgöra vilken typ av insatser som bör prioriteras. En genomgång av befolkningsunderlag för insatser kan också vara intressant. Hur många personer med utländsk bakgrund i arbetsför ålder finns det i regionen? Hur många skulle vara intresserade av att starta företag? Hur kan man förbättra uppföljningen av målgruppen i regionförbundets rapporteringssystem? Idag fördelas regionalt stöd genom exempelvis konsultcheckar, samverkansprojekt, innovationsfinansiering, kommersiell service och investeringsstöd. Här bedömer Kontigo att det finns utrymme att inom ramen för uppföljningen av dessa stöd belysa i vilken utsträckning man når målgruppen personer med utländsk bakgrund och vilka resultaten blir av stödet för just denna målgrupp. Generellt ser Kontigo en roll för regionförbundet att spela vad gäller beskrivning och analys av målgruppens utveckling. Regionala översikter över målgruppens utveckling över tid, deltagande i näringslivet/arbetslivet, vilka branscher personer med utländsk bakgrund bedriver verksamhet inom, hur import/exportbenägenheten ser ut hos dessa företag, vilka marknader man har kontakt med, osv. kan alla vara exempel på intressant underlag som enkelt kan spridas i regionen i olika syften. Prioritering och finansiering Den strategi som tillämpas för fördelningen av regionala medel får naturligtvis konsekvenser för vilka som kan tänkas bli mottagare av detta stöd. Kontigo uppfattar det som att man från Regionförbundets sida prioriterar stöd till företag/ entreprenörer med tydlig tillväxtpotential. Man nedprioriterar stöd till företag som verkar i branscher där det bedöms finnas tendenser till överetablering och undviker, i enlighet med reglerna kring statsstöd, att erbjuda stöd till företag som riskerar att snedvrida konkurrensförhållanden på den lokala/regionala marknaden. Här bör det göras en analys av vilka konsekvenser den nuvarande prioriteringen får för målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Kan prioriteringsordningen ändras för att medel ska kunna nå målgruppen i större utsträckning? Om det är särskilt angeläget att stöd kommer målgruppen tillhanda, finns möjligheter att öronmärka Mångfald i näringslivet 6 (14) Kontigo AB

7 stöd till just företagare med utländsk bakgrund? Man kan t.ex. tänka sig särskilda utlysningar som riktar sig till målgruppen. För att uppnå en starkare strategisk samordning kan regionförbundet agera sammankallande för en strategisk grupp, bestående av det företagsfrämjande systemets finansiärer och aktörer, för att se över hur man kan effektivt kan samordna tillgängliga resurser i syfte att stärka målgruppens förutsättningar. Detta görs idag i flera andra regioner som ser över det företagsfrämjande systemets funktionssätt och effektivitet. Bristen på tillgång till finansiering är en generell utmaning för företagare oavsett bakgrund, men utgör en större utmaning för just personer med utländsk bakgrund (se t.ex. Tillväxtverkets publikationer Företagare med utländsk bakgrund Företagens villkor och verklighet, Entreprenörskapsbarometern 2012 och Möjligheternas marknad), så här finns det stor potential för regionförbundet att göra skillnad. I synnerhet om man lyckas med att samla andra finansiärer inom det företagsfrämjande systemet kring ett gemensamt strategiskt arbete. Utvecklat samarbete med näringslivet För att utvidga och stärka det regionala arbetet för att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig menar Kontigo att det är viktigt att involvera näringslivets aktörer. Svenskt näringsliv och Företagarna har bedrivit insatser i regionen tidigare som riktat sig till målgruppen. Det nätverk som dessa organisationer har tillgång till kan vara mycket värdefullt inom ramen för ett regionalt, strategiskt arbete för målgruppen. Företagarna bedriver idag programmet Företagarna Mentor som handlar om att koppla samman nya företagare (adepter) med erfarna diton (mentorer) i syfte att stärka förutsättningarna för det nya företagets överlevnad och tillväxt. Idag riktar sig det programmet specifikt till unga och kvinnor. Det finns gott om goda erfarenheter av mentorskapsprogram som riktar sig även till personer med utländsk bakgrund. Attitydpåverkan, information och spridningsinsatser Den information som idag finns kring det företagsfrämjande systemet ute i regionen är sällan språkanpassad med några få undantag (t.ex. drivhuset, IFS). Den typen av information som dock finns på andra språk borde ganska enkelt gå att sprida i regionen på ett mer effektivt sätt. Attityden gentemot personer med utländsk bakgrund identifieras av många som en utmaning för regionen som helhet. Genom enklare insatser kan den attityden påverkas. Almi/IFS utser varje år årets nybyggare vilket är ett sätt att bidra med positiva förebilder för det regionala näringslivet. Här bör även regionförbundet, möjligen tillsammans med företagarorganisationer och IFS, kunna bedriva gemensamma informationsinsatser eller andra aktiviteter för att påverka bilden av Mångfald i näringslivet 7 (14) Kontigo AB

8 företagare med utländsk bakgrund. Finns det intressanta framgångshistorier att berätta? Blir de berättelserna idag tillräckligt synliggjorda? Hur kan regionförbundet bidra till att synliggöra dem för att på så sätt påverka bilden av målgruppen? Proaktivt arbete för att nå målgruppen Ett mer proaktivt förhållningssätt för att nå ut till målgruppen identifieras också som ett möjligt tillvägagångssätt för att exempelvis sprida kunskap och information om vilka möjligheter som finns i regionen. I vissa delstater i USA och Kanada är det vanligt att myndigheter har ett nära samarbete med civilsamhället för att på ett mer effektivt sätt nå ut till olika typer av målgrupper, t.ex. personer med utländsk bakgrund. Ett förhållandevis välkänt sådant exempel är den lyckade integreringen av somalier i Minneapolis, där en stor andel av de sysselsatta i gruppen också är företagare. Myndigheternas nära kontakt med etniskt präglade föreningar och nyckelrepresentanter ur den etniska gruppen identifieras som framgångsfaktorer i det fallet (Sandelind & Ådahl (red.), Lyckad invandring, Fores 2011.). Istället för att vänta på att målgruppen aktivt ska efterfråga stöd, så har man i detta fall valt ett mer proaktivt förhållningssätt för att integrera målgruppen. Här kan regionförbundet bidra med kunskap och goda exempel till aktörerna i det företagsfrämjande systemet. Kunskap, kompetens och integrering av mångfaldsperspektiv För att lyckas med att påverka det företagsfrämjande systemets förhållningssätt och effektivitet när det gäller att arbeta med målgruppen entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund kan Kontigo se ett behov av kompetensutvecklande insatser. Få arbetar aktivt för att nå målgruppen och i många fall beror detta på bristande resurser och möjligheter att göra det. Men det finns också en utbredd efterfrågan av ökad kunskap och lärdomsspridning rörande vad som har visat sig fungera för andra då man gjort ansträngningar för att nå ut till målgruppen, samt vilka olika typer av metoder och aktiviteter som gett positiva resultat. Regionförbundet kan spela en viktig roll genom att samla ihop och sprida lärande från aktörer inom regionen, men också från aktörer utanför densamma. Inom ramen för en sådan kunskapsinhämtning bör också möjligheterna att växla upp olika typer av lokala/regionala insatser undersökas. De insatser som bedrivits i regionen i syfte att främja kvinnors företagande har flera beröringspunkter till att främja företagande hos personer med utländsk bakgrund. Utmaningarna för de båda målgrupperna är inte identiska, men likabehandlingsperspektivet och integreringen av jämställdhetsperspektiv/mångfaldsperspektiv i rådgivning, stöd och information osv. är sådant som torde vara högst angeläget även i ett arbete som syftar till att stärka förutsättningarna för företagare med utländsk bakgrund att ta del av det företagsfrämjande systemet. Hur har man t.ex. gjort när det gäller att skapa lika villkor för kvinnor och män i ansökningsprocesser om Mångfald i näringslivet 8 (14) Kontigo AB

9 regionala stöd? Dessa lärdomar bör i flera fall vara möjliga att översätta i denna nya målgruppskontext. Rent konkret kan det handla om att genomföra kompetensutvecklande insatser på regionförbundet och sedan bredda dessa insatser för att omfatta de företagsfrämjande aktörerna i regionen. Vilka insatser bedrivs för målgruppen idag? I detta kapitel beskrivs de företagsfrämjande aktörernas insatser för målgruppen idag. Kapitlet bygger till stor del på data från genomförda intervjuer med representanter för företagsfrämjande aktörer, medlemsorganisationer och kommuner. Generellt sett förefaller förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att ta del av det företagsfrämjande systemet i regionen bristfälliga. Mycket av den kompetens och hjälp som finns att tillgå är lokaliserad till Kalmar. De mindre kommunerna har väldigt små möjligheter att på egen hand erbjuda anpassat stöd. En stor del av det arbete som riktas till målgruppen bygger på de insatser som utförs av Regionförbundet, Kalmar kommuns integrationslots och rådgivaren på Almi/IFS. Företagsfrämjande aktörer Drivhuset genomföra särskilda events och idéworkshops till utbytesstuderande tillsammans med Almi på engelska. De har även informationsmaterial på engelska. Särskilda insatser finns för kvinnor. Man sprider även info tillsammans med Almi/IFS. Om ytterligare stöd förefaller behövas hänvisar man som regel till Almi/IFS. Arbetsförmedlingen erbjuder starta eget-utbildningar och bidrag. Man har ett begränsat samarbete med Nyföretagarcentrum och Almi inom ramen för den företagsfrämjande verksamheten. Den aktuella målgruppen hamnar ofta inom Etablering där just företagarperspektivet ofta är relativt svagt. Det handlar istället om insatser för samhällsintroduktion och arbetsförberedande utbildningar och aktiviteter som är mer orienterade mot anställning än egenföretagande. AF planerar dock att bedriva en större informationsinsats tillsammans med Kalmar kommun gentemot målgruppen om just vilka möjligheter som AF och kommunen kan erbjuda för dem som är intresserade av att starta och driva företag. Majoriteten av det företagsfrämjande arbetet som utförs mot målgruppen äger rum i Almi/IFS regi. Det handlar främst om rådgivning, praktisk hjälp kring lagar och finansiering osv. Detta märks inte minst i att många nämner att de vänder sig till just Almi/IFS när de behöver hjälp i dessa frågor. IFS delar också ut det årliga priset Årets nybyggare till personer med utländsk bakgrund som framgångsrikt startat och driver företag i länet. Mångfald i näringslivet 9 (14) Kontigo AB

10 Almi/IFS arrangerar under våren Tema nätverk tillsammans med Kalmar kommun (en del i IFS-projektet Investera i invandrarkvinnor ) som riktar sig till kvinnor med utländsk bakgrund som vill starta eller har startat företag. Syftet med seminarieserien är att öka kunskapen och bredda nätverket hos kvinnor med utländsk bakgrund som driver företag. Almi/IFS erbjuder även ett särskilt mentorskapsprogram för företagare med utländsk bakgrund som har förutsättningar eller vilja att utveckla sin verksamhet ur ett import-/exportperspektiv. Medlemsorganisationer har väldigt sällan särskilda insatser för målgruppen, utan erbjuder allmänt stöd, råd och nätverkande till sina medlemsföretag. IUC har t.ex. flera medlemsföretag där ägare/styrelsemedlemmar har utländsk bakgrund. Där försöker man bistå med orientering och information och vem de kan vända sig till för mer fördjupat stöd. Kalmar kommuns integrationslots är en viktig kontakt i dessa fall. Ur IUC:s perspektiv är det också viktigt att man blir mer proaktiv inom dessa frågor i regionen så att kompetenstillförseln säkras och den regionala attraktiviteten kan stärkas. IUC arrangerar även en YH-utbildning tillsammans med näringslivet där flera personer med utländsk bakgrund deltar. Där finns också möjlighet att få språkstöd genom yrkessvenska. Kommuner Kalmar kommun bedriver bland annat via integrationslotsen ett aktivt arbete för att stötta företagare med utländsk bakgrund. Generellt kan man säga att man fyller en slags matchningsfunktion för att entreprenören lättare ska hitta till rätt instans/aktör och få det stöd man behöver för att utveckla sin idé till nästa steg. Rent konkret hjälper man till med exempelvis utveckling av affärsplaner och med att söka lån och andra former av finansiering. Man bedriver ett aktivt påverkansarbete gentemot lokala banker i syfte att minska risken för diskriminering och för att underlätta för företagare att få finansiering till sin verksamhet. Kommunen bedriver också aktiviteter tillsammans med näringslivet, bland annat kring offentlig upphandling för att stärka det lokala näringslivets möjligheter att konkurrera i samband med olika typer av upphandlingar. Arbetar med ett likabehandlingsperspektiv, men med fokus på dem som har det svårast. Arbetar nära Almi/IFS och en del med regionförbundet. Även med AF kring hur man gemensamt kan stötta företag och potentiella entreprenörer. Når målgruppen främst genom AF och sfi. Bortsett från Kalmar kommun, som bedriver ett aktivt arbete riktat till målgruppen, så är det i stort sett ingen kommun som med utgångspunkt i ett näringslivs- /företagsstödjande arbete bedriver särskilda insatser riktade till personer med utländsk bakgrund. Skälet till detta är framför allt att man inte ser behovet lokalt och/eller att man saknar resurser för riktade insatser överhuvudtaget. De flesta kommuner i regionen är små och har sett till absoluta tal en liten population av målgruppen. Istället hänvisar man ofta vidare till Almi/IFS, där många menar att den verkliga kompetensen som krävs för att stötta personer utan god insyn i det svenska Mångfald i näringslivet 10 (14) Kontigo AB

11 samhällets och företagsstödjande systemets funktionssätt finns. Regionförbundet och Kalmar kommun är det också flera som hänvisar till. När det gäller särskilda insatser riktade till vissa målgrupper ur ett bredare perspektiv är det främst insatser för att främja kvinnors företagande som nämns från kommunernas sida. Emmaboda kommun har exempelvis tillsammans med Torsås och Nybro kommuner drivit projektet Hot spot. Projektet har byggt på informationsspridning, kunskapsutveckling, inspiration och nätverkande för kvinnor som driver företag eller som är intresserade av att starta företag. Man har i viss utsträckning även nått personer med utländsk bakgrund genom detta projekt och identifierat särskilda behov hos dem. Flera kommuner erbjuder starta eget utbildningar i olika stor omfattning, men mycket sällan (Kalmar undantaget) på andra språk än svenska. Det finns exempel på näringslivsutvecklare (eller personer i motsvarande roller) som har antagit en mer proaktiv roll för att nå ut till målgruppen på olika sätt, t.ex. genom att informera om vilka möjligheter till stöd och rådgivning som finns för sfi-klasser. Men som regel förhåller man sig till målgruppen utifrån ett uttryckt behov, det vill säga att man tar emot och hjälper dem som aktivt efterfrågar stöd för exempelvis företagsstart. Finansiering Med tanke på att resursfrågan aktualiserats under i princip varje intervju med i synnerhet kommunföreträdare, är det kanske inte så konstigt att man ser möjligheten att bedriva särskilda insatser riktade till personer med utländsk bakgrund som starkt betingad av externa, tillförda resurser (ekonomiska eller i annan form). Även om väldigt få kommuner också faktiskt bedriver sådana insatser riktade till målgruppen så finns det några som har planer på det. Hultsfreds kommun, som också har relativt stort flyktingmottagande jämfört med andra kommuner i regionen, har exempelvis planer på att bedriva ESF-projekt under kommande programperiod som syftar till att integrera nyanlända och ungdomar på arbetsmarknaden. I likhet med särskilda insatser som syftar till att främja kvinnors företagande och jämställdhetsintegrera företagsfrämjande aktörers verksamheter, ser i stort sett samtliga aktörer behov av tillförda utvecklingsresurser för att kunna genomföra något utöver det man redan gör. Kalmar kommun har genom integrationslotsen en permanent funktion som arbetar för målgruppen och Almi/IFS handläggare har också ett pågående uppdrag. Men de är i stort sett ensamma om att bedriva riktade insatser till den aktuella målgruppen i regionen. Ett sätt att finansiera ett målgruppsinriktat arbete utan ett större tillskott av externa resurser kan möjligtvis vara att utveckla samverkan mellan kommuner i regionen i form av regional samverkan eller i delregionala konstellationer. Det görs redan idag på flera områden, inklusive det näringslivsfrämjande arbetet. Exempelvis koordinerar Hultsfreds och Vimmerby kommuner tillsammans med Almi för att kunna erbjuda ett välutvecklat paket i form av starta eget-dagar under en begränsad Mångfald i näringslivet 11 (14) Kontigo AB

12 period. Genom samarbete och poolning av resurser finns förutsättningar att genom koncentrerade insatser erbjuda mer till ett stort antal personer på samma gång. Utvecklingsbehov Avslutningsvis presenteras här mycket kortfattat de utvecklingsbehov som de företagsfrämjande aktörerna själva uttrycker. Utvecklingsbehoven handlar främst om att utveckla det sätt på vilket information om företagsstöd i regionen sprids, men också om att det behövs en bättre samverkan mellan de olika aktörer som på ett eller annat sätt sysslar med företagsfrämjande verksamhet. Att sprida information om det företagsfrämjande systemet via alternativa kanaler för att nå ut till fler individer ur målgruppen anses önskvärt. Önskemål finns om att regionförbundet ska anta en mer samordnande roll när det gäller information men också när det gäller nätverksbyggande aktörer emellan. Bättre information behövs kring hur man ska göra i de fall det finns behov av språkstöd/tolk det saknas rutiner hos vissa kring det. En anpassning av undervisningen på sfi ses som nödvändigt för att bättre förbereda målgruppen för att starta eget. Det skulle kunna ske i form av en kurs i affärssvenska eller liknande menar några. Det framkommer väldigt tydligt i intervjuerna att det arbete som utförs av Almi/IFS är väldigt uppskattat, men också att det finns behov av mer resurser för att de ska kunna fungera som ett mer utvecklat stöd. Idag uppfattar många intervjupersoner att IFS är överbelastade med ärenden. I intervjuerna så framkommer det att många önskar att regionförbundet antar en tydligare roll när det gäller samordningen av stödet till personer med utländsk bakgrund. I nuläget är samarbetet inom regionen bristfälligt. Regionförbundet skulle kunna sprida fungerande arbetssätt och metoder samt arrangera gemensamma aktiviteter med t.ex. Almi/IFS. En åtgärd som föreslogs av flera intervjupersoner var införandet av konsultcheckar som är designade på så sätt att de når fram till målgruppen i större utsträckning än vad dagens konsultcheckar gör. Exempelvis vore mer konsultcheckar för just nyföretagande generellt en bra idé menar några, för att smidigt nå fram till målgruppen, men även branschspecifika checkar lyfts fram. I dagsläget upplever många att en stor del av regionförbundets medel inte till nyföretagande utan till befintliga företag med tydlig tillväxtpotential. Företag med en lokal marknad upplevs prioriteras bort delvis pga. hänsyn till konkurrens och tillväxtpotential. Detta är något som flera menar missgynnar målgruppen då relativt många startar företag i just sådana branscher som inte är prioriterade. Några personer påpekar att det finns en integrationsstrategi för länet (http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/manniska-ochsamhalle/integration/integrationsstrategi-for-kalmar-lan/pages/default.aspx) som kan synliggöras mer och eventuellt uppdateras. Mångfald i näringslivet 12 (14) Kontigo AB

13 Övriga åtgärder som har föreslagits i intervjuerna är någon form av mentorskap för personer ur målgruppen som vill starta företag. Regionförbundet skulle kunna spela en samordnande roll kring det. De flesta är överens om att tidsbegränsade projekt utan lokal förankring bör undvikas i största möjliga mån. Det bedöms istället vara bättre att stötta redan existerande verksamheter (Almi/IFS lyfts fram av ett flertal personer) som fungerar väl snarare än att starta upp nya, och ibland parallella projekt. Mångfald i näringslivet 13 (14) Kontigo AB

14 Bilaga 1: Intervjupersoner Susanna Bondesson, Verksamhetsledare Centrum Sydost Susanne Bredesjö Budge, Näringslivsutvecklare Mörbylånga kommun Hashim Gashi, Integrationslots Kalmar kommun Lars Gjörloff, Utvecklingschef Hultsfreds kommun PeO Hossmark, vd Företagscentrum Oskarshamn Jonas Högquist, Utvecklingsstrateg Högsby kommun Camilla Janbring, verksamhetsledare Västervik Framåt AB Elin Karlsson, Verksamhetsledare Drivhuset Patrik Kinnbom, Näringslivschef Vimmerby kommun Anna Lindberg, Företagslots Ölands kommunalförbund Vladimir Lolic, Affärsrådgivare & IFS Almi Företagspartner Bengt-Åke Lundin, Verksamhetsledare Mittpunkt Högsby Helena Nilsson, Områdesansvarig Näringsliv och tillväxt Regionförbundet Kalmar län Susanne Persson, Näringslivsutvecklare Nybro kommun Inger Schroeder, Arbetsförmedlingschef Kalmar län Arbetsförmedlingen Thomas Svensson, vd Mönsterås Utvecklings AB Lotta Sundström, vd IUC Kalmar Ann-Christine Torgnysson, Näringslivsutvecklare Emmaboda kommun Carolina Tyson, Nybro företagargrupp Tuulikki Åkesson, Verksamhetsledare Torsås företagscentrum Louise Östlund, vd Kalmar science park Mångfald i näringslivet 14 (14) Kontigo AB

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer

Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer 361 respondenter (1282 utskickade) 140 120 100 80 60 40 20 0 Halmstad Varberg Kungsbacka

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-18 Handläggare Madeleine Duggin Telefon: 08-508 35 881 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E

E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E FÖRETAGARES BEHOV AV STÖD E N U N D E R S Ö K N I N G B L A N D N Y F Ö R E T A G A R E O C H E T A B L E R A D E F Ö R E T A G A R E A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B P Å U P P D R A G A V D E T

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna.

Nyföretagarcentrum. Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Nyföretagarcentrum Haparanda stad har sedan 2001 bedrivit ett projekt där d r nyföretagande var en del av de genomförda aktiviteterna. Det projektet har skapat 230 nya företag f och 300 nya arbetstillfällen

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 11 juni 2013 kl. 8:30 Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län Regional överenskommelse -RÖK- Gemensam utveckling av introduktion för nyanlända invandrare Reviderad 2007-04 1 2 Regional överenskommelse i om introduktion för nyanlända invandrare Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Avsedd för Region Gävleborg Dokumenttyp PM Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 2 Förord Under oktober har IFS för tredje året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

3 års verkstad med start i januari 2016

3 års verkstad med start i januari 2016 3 års verkstad med start i januari 2016 Ett projekt vars syfte är att tillvarata och vidareutveckla det tillskott av kompetens vi får i samband med migrationen. Rina Näslund Branzell Fakta En felrekrytering

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september

Datum En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september 1 (5) Dokumentation från Nyanländ i Småland En dialogdag på temat etablering av nyanlända. Utvandrarnas hus i Växjö, 29 september Länsstyrelserna i Jönköping, Kalmar och Kronoberg arrangerade den 29 september

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLITISKT PROGRAM OCH HANDLINGSPLAN 2013-2014

NÄRINGSLIVSPOLITISKT PROGRAM OCH HANDLINGSPLAN 2013-2014 NÄRINGSLIVSPOLITISKT PROGRAM OCH HANDLINGSPLAN 2013-2014 Vision för Emmaboda kommun Emmaboda skall vara den öppna, företagsamma och miljömedvetna kommunen med god tillväxt som är attraktiv för näringsliv,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Kärnverksamhet Affärsområden Tjänster Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering Affärsutveckling Företag och personer som har en innovativ idé och

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under

Läs mer

Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län

Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län Förslag till handlingsplan för ökad inflyttning till länet och ett gott mottagande av de som flyttar hit. Bakgrund Lokal/regional attraktivitet Förslag

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

Hallands basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag 2014

Hallands basutbud för näringslivsstöd till nya och etablerade företag 2014 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-04-26 RS130236 Sandra Johansson Utvecklingsledare Näringslivsutveckling 035-17 98 74 Regionstyrelsen Hallands basutbud för näringslivsstöd till

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-10-06 Diarienummer 851-14658-2010. 1(5) Minnesanteckningar dialogträff den 23 november 2011 om flyktingmottagandet i Fyrbodal Inledning Linda Karlsson och Margaretha Johnsson hälsade

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer